Läkemedelshantering Instruktioner

Läkemedelshantering
Instruktioner
Universitetssjukhuset MAS (UMAS)
Lasarettet Trelleborg
2002
(Reviderade i mars 2004)
2
FÖRORD ................................................................................................................................................... 4
1. ANSVAR.............................................................................................................................................. 6
1.1 KVALITETSSYSTEM OCH LOKALA INSTRUKTIONER........................................................................... 6
1.2 LÄKARENS ANSVAR ......................................................................................................................... 7
1.3 SJUKSKÖTERSKANS ANSVAR ............................................................................................................ 8
2. ORDINATION .................................................................................................................................... 9
3. REKVISITION ................................................................................................................................. 13
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
BESTÄLLNINGSRUTINER ................................................................................................................. 13
TRANSPORT AV REKVISITIONER ..................................................................................................... 15
EXPEDITION ................................................................................................................................... 16
LEVERANS ..................................................................................................................................... 16
FAKTURERING OCH STATISTIK ....................................................................................................... 17
4. FÖRVARING.................................................................................................................................... 18
4.1 ANSVAR ......................................................................................................................................... 18
4.2 FÖRRÅD ......................................................................................................................................... 18
4.3 KASSATION .................................................................................................................................... 21
Skötselanvisningar för läkemedelsförrådet....................................................................................... 21
4.4 ANVÄNDNINGSTIDER OCH HÅLLBARHET ........................................................................................ 23
Användningstider för läkemedel i bruten förpackning ..................................................................... 25
4.5 NARKOTIKAKONTROLL .................................................................................................................. 26
4.6 LITTERATUR .................................................................................................................................. 27
4.7 MEDICINSKA GASER ....................................................................................................................... 28
5. IORDNINGSTÄLLANDE ............................................................................................................... 31
5.1 HANTERINGSMODELL .................................................................................................................... 31
5.2 STUDERANDE ................................................................................................................................. 32
5.3 IORDNINGSTÄLLANDE OCH ADMINISTRERING AV DOS .................................................................... 32
6. ÖVERLÄMNANDE / ADMINISTRERING.................................................................................. 37
6.1
6.2
6.3
6.4
7.
ALLMÄNT ...................................................................................................................................... 37
PERORALA LÄKEMEDEL ................................................................................................................. 38
LÄKEMEDEL FÖR INJEKTION OCH INFUSION.................................................................................... 39
BIVERKNINGAR .............................................................................................................................. 39
KVALITETSSÄKRING ................................................................................................................ 42
7.1 INTERN INSPEKTION ....................................................................................................................... 42
7.2 FARMACEUTISK INSPEKTION .......................................................................................................... 42
8. ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD.............................................................................................. 44
8.1 LÄKEMEDELSFÖRSKRIVNING ......................................................................................................... 44
8.2 UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN VÅRD ................................................................................................ 44
8.3 DOSDISPENSERING ......................................................................................................................... 46
3
BILAGOR................................................................................................................................................ 48
1. Uppdrag att ansvara för läkemedelshantering ............................................................................. 48
2. Uppdrag angående läkemedelshantering ..................................................................................... 48
3. Rekvirering av läkemedel.............................................................................................................. 48
4. Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel........................................................................ 48
5. Ordinationer enligt generella direktiv .......................................................................................... 48
6. Kontroll av infusions- dialys- och spolvätskor ............................................................................. 48
http://www.sos.se/sosfs/2000_1/2000_1.htm ................................................................................... 48
http://www.sos.se/sosfs/2001_17/2001_17.htm ............................................................................... 48
http://www.sos.se/sosfs/1997_14/1997_14.htm ............................................................................... 48
4
FÖRORD
Läkemedelshantering
SOSFS 2000:1 (M)
SOSFS 2001:17 (M)
Läkemedelshanteringen omfattar alla arbetsmoment från ordination
och beställning av läkemedel till och med administreringen av läkemedel till patienten. Den omfattar ordination, rekvisition, förvaring,
iordningställande samt överlämnande/administrering av läkemedel.
Riktlinjerna har i huvudsak utarbetats med stöd av följande författningar och lagstiftning;
SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag
SOSFS 1988:25 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
ansvarsfördelning inom den slutna hälso- och sjukvården vid
sondmatning samt vid användning av intravasal kateter och
epiduralkateter
SOSFS 1996:9 Socialstyrelsens allmänna råd om personlig
assistans och sjukvårdsuppgifter
SOSFS 1996:24 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
kvalitetssystem i hälso- och sjukvården
SOSFS 1997:14 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och
tandvård (bil. 2)
SFS 1998:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område
SFS 1998:1513 Förordning om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område
SOSFS 2000:1 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. (ändrad genom
SOSFS 2001:17 (M))
Detta är en reviderad version av tidigare instruktioner som utarbetades
av en arbetsgrupp på uppdrag av dåvarande sjukvårdsdirektören i
Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt och som fastställdes 1998.
Revideringen har gjorts främst mot bakgrund av den nya författningen
SOSFS 2001:17. Arbetsgruppen har bestått av representanter för
Universitetssjukhuset MAS (UMAS), primärvården Malmö,
Sjukhusapoteket UMAS och Lasarettet Trelleborg.
Dessa reviderade instruktioner har i februari 2002 fastställts av
sjukhuscheferna Karin Christensson för UMAS resp. Fredrik Fexner
för Lasarettet Trelleborg.
5
Revidering mars 2004
På uppdrag av sjukhuschefen Karin Christensson har, under ledning av
chefläkaren Carl-David Agardh och områdeschef Sylvia Resch, en ny
revidering gjorts i mars 2004 för att ytterligare förtydliga gällande
regelverk. Utgångspunkten har varit SOSFS 2000:1 (M)
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering
i hälso- och sjukvården (inklusive ändringarna genom SOSFS
2001:17). I detta dokument kommer denna författning genomgående
att kallas SOSFS 2000:1.
Den ursprungliga arbetsgruppen har bestått av:
Ingrid Mattiasson, läkare, Klin för kärlsjukdomar, Malmö-Lund.
Ordförande
Birgitta Castor, läkare, Infektionskliniken, UMAS
Gunilla Edberg, sjuksköterska/verksamhetschef, Vårdenhet Kirurgi
och Medicinsk gastroenterologi, UMAS
Karin Henricson, apotekare, Sjukhusapoteket UMAS
Margareta Jalmtorp, sjuksköterska, Enheten för Cancersjukvård,
UMAS
Ann-Lis Malmberg-Jacobsson, sjuksköterska, Neuro-strokecentrum,
UMAS
Ansti Mangell, sjuksköterska, IVA, UMAS
Carina Nordqvist-Falk, sjuksköterska/verksamhetschef, Enheten för
Cancersjukvård, UMAS
Agneta Schultze, läkare/stabsläkare, Primärvårdsledningen, Malmö
Jonas Tengsmar, sjuksköterska, Vårdenhet 1 KMU, UMAS
Elsie Lucas, sjuksköterska, Resurskliniken, UMAS
Carin Assarsson, sjuksköterska, IVA, Lasarettet Trelleborg
Marie Jönsson, sjuksköterska, Vårdplatsenheten, Lasarettet Trelleborg
Arbetsgruppen kan nås via ordföranden.
6
1. ANSVAR
1.1 Kvalitetssystem och lokala instruktioner
Vårdgivaren
”Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att
kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshantering.”
SOSFS 2000:1, 2 kap 1 §
Verksamhetschefen
I
författningen,
SOSFS
2000:1,
fastslås
genomgående
verksamhetschefens ansvar att säkra läkemedelshanteringen på alla
nivåer inom sitt verksamhetsområde.
”Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och
entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom
verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen
av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel.”
SOSFS 2000:1, 2 kap 2 § 1 st
Lokala instruktioner
Verksamhetschefen är ansvarig för att instruktionerna i detta häfte vid
behov kompletteras med lokala instruktioner.
”Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal
instruktion för läkemedelshantering.”
SOSFS 2000:1, 2 kap 2 § 2 st
Uppföljning
”Verksamhetschefen
skall
fortlöpande
följa
upp
läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa
att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och
säkerheten i vården.”
SOSFS 2000:1, 2 kap 2 § 3 st
”Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning
av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en
extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen
kan t. ex. utföras av en farmaceut.”
SOSFS 2000:1, 2 kap, Allmänna råd
Delegering av
läkemedel inte tillåten
i sluten vård
I sluten vård kan inte iordningställande och administrering av läkemedel delegeras.
SOSFS 2000:1, 1 kap 5 § resp 4 kap 1 § och 3§
”Vårdgivaren måste se till att det finns personal med såväl formell
som reell kompetens som kan fullgöra de uppgifter som
ankommer på verksamheten."
SOSFS 1997:14, under rubr Arbetsledning
7
Egenvård
Allt oftare medverkar närstående aktivt i vården av patienten. Medverkan kan ske genom att de närstående utför vård- och
behandlingsåtgärder - endera såsom biträde åt patienten (egenvård)
eller åt hälso- och sjukvårdspersonal (hälso- och sjukvård). Som ”en
röd tråd” i hälso- och sjukvårdslagstiftningen finns kravet på
patientsäkerhet. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen saknar dock
bestämmelser huruvida hälso- och sjukvårdsuppgifter kan eller bör
överlåtas på patienten eller närstående.
”Som egenvård, dvs. icke sjukvård, räknas de uppgifter som
ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhöriga att
sköta om. Uppgifter som förutsätter mer omfattande instruktion
och handledd träning av ansvarig läkare eller sjuksköterska är att
hänföra till sjukvård, oavsett vem som utför uppgiften.”
SOSFS 1996:9, under rubr Bakgrund , 2 st
”Den som föreskriver läkemedel kan vid förskrivningstillfället
behöva ta ställning till om patienten klarar av att själv hantera
sina läkemedel. Om förskrivaren bedömer att patienten inte
klarar
det,
bör
ställningstagandet
dokumenteras
i
patientjournalen.”
SOSFS 2000:1, 1 kap 1 § femte st under rubr Allmänna råd
”Om en patient själv har ansvaret för att hantera sina läkemedel,
skall föreskrifterna inte tillämpas. Detta gäller även om patienten
behöver viss praktisk hjälp.”
SOSFS 2000:1, 1 kap 1 § fjärde st
1.2 Läkarens ansvar
Anamnes
Det är behandlande läkare som ytterst är ansvarig för att en diagnos
skall fastställas och att ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I
detta ansvar ligger även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra
läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta.
Ordination
Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling, som
ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi.
Ordinationshandlingen är även det underlag, som sjuksköterskan
använder vid genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är därför
ett oeftergivligt krav att ordinationerna är entydigt utformade, så att
det inte uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska
tillföras patienten. Riktigheten av ordinationen intygas med signum för
varje enskilt läkemedel.
Basläkemedel
För varje avdelning bör finnas en lista med basläkemedel. Läkarna
skall i största möjliga utsträckning ordinera dessa preparat. Verksamhetschef som är läkare ansvarar för att listan hålles aktuell.
8
Information
Läkarens ansvar omfattar också information till patient och personal
angående syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta
samt hur ev biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom
uppföljning av behandlingsresultatet och att ta ställning till fortsatt
eller ändrad terapi.
Behandlingsschema
Ansvarig läkare ska, då patienten skrivs ut från sjukhuset, upprätta ett
schema för ev fortsatt läkemedelsbehandling. Detta skall omfatta
patientens samtliga mediciner. Om patienter skrivs ut till en vårdform
som förutsätter administrering av läkemedel av vårdpersonal, måste
signerat behandlingsschema medfölja patienten. Detta utgör
ordinationshandling för fortsatt administrering av läkemedel (se punkt
8.2.). Det signerade behandlingsschemat liksom erforderliga recept ges
till patienten själv eller dennes vårdare. Läkare som ska överta
patientansvaret skall informeras om aktuell behandling med kopior på
lämpliga journalhandlingar. Väsentliga förändringar som under
vårdtiden gjorts av läkemedelsbehandlingen bör kommenteras i
epikrisen för att underlätta den fortsatta uppföljningen hos annan
läkare.
Vid all receptförskrivning skall streckkod för arbetsplats användas.
Läkemedel
Man behöver förvissa sig om att vissa läkemedel finns tillgängliga från
apotek, för att undvika avbrott i behandlingen. Eventuellt behöver
läkemedel sändas med patienten från avdelningen.
Iordningställande
Se dessa kapitelrubriker.
och överlämnande /
administrering
1.3 Sjuksköterskans ansvar
Formell kompetens
Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att
ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande (dispensering)
av ordinerade doser och överlämnande/administrering till patienten.
Sjuksköterskans ansvar omfattar att känna till indikationen för
behandlingen, förstå verkningsmekanismerna samt behärska metoder
för undervisning av patienten. Sjuksköterskan signerar varje
överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen. Dessutom ska
sjuksköterskan i journalen dokumentera patientens behov av
hjälpinsatser för att förstå sin behandling, och vilka åtgärder som
behövs så att patientens intag kan ske på ett ändamålsenligt sätt.
Slutligen journalför sjuksköterskan effekten av behandlingen.
Iordningställande
Se dessa kapitelrubriker.
och överlämnande /
administrering
Sjuksköterskan skall själv utföra ovan nämnda uppgifter. Därmed
ansvarar hon för att en hög patientsäkerhet uppnås i den praktiska
läkemedelshanteringen.
Någon möjlighet till formell/faktisk
delegering av läkemedelshantering i den slutna vården ges inte.
9
Annan befattningshavare än enligt behörighetskretsen i SOSFS
2000:1, 4 kap 2 § (d v s sjuksköterska, läkare eller tandläkare) t ex
undersköterska kan dock, vid enstaka tillfällen, biträda personal med
formell kompetens. Vid en biträdessituation bibehåller den
legitimerade sitt övergripande ansvar för utförandet av
arbetsuppgiften. Den som biträder får genom arbetsledning i en viss
situation en angiven uppgift att utföra, men kan inte sägas ha ett
självständigt ansvar för utförandet. Biträdesfunktonen får inte
tillämpas på generell basis.
”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv
ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.”
SFS 1998:531, 2 kap 5 §
”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en
arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med
kravet på en god och säker vård.
Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att
denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften.”
SFS 1998:531, 2 kap 6 §
”Uppgifter som enligt dessa föreskrifter skall utföras av
sjuksköterskor får även utföras av barnmorskor, biomedicinska
analytiker, medicintekniska assistenter och tandhygienister inom
deras respektive verksamhetsområden.
De som har en anställning som försteskötare eller överskötare
inom psykiatrisk verksamhet i sluten vård den 1 november 2001
eller under någon period under tiden 3 mars 2000 – 1 november
2001 och har särskild utbildning i läkemedelshantering får utföra
motsvarande uppgifter.”
SOSFS 2000:1, 1 kap 5 §
2. ORDINATION
Entydig ordination
Ordinationen skall enligt SOSFS 2000:1 ges skriftligt på
ordinationshandlingen och styrkas med ordinerande läkares signum.
Ordinationen skall omfatta:
• läkemedlets namn
• läkemedelsform
• styrka
• administrationssätt
• dosering i antal eller volym per doseringstillfälle
• tidpunkter för administrering
• Vid ordination ”vid behov” skall maximal dygnsdos anges.
10
I de fall det är nödvändigt för att ordinationen skall bli tydlig får
doseringen anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos.
Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i de verksamhetsanpassade
lokala instruktionerna för läkemedelshantering
Om nödvändiga anvisningar av betydelse för ordinationen av
utrymmesskäl ej får plats i ordinationshandlingen, kan där hänvisas till
fastställda spädningsscheman eller behandlingsscheman. Även dessa
skall finnas förtecknade i de verksamhetsanpassade lokala
instruktionerna.
Internationella enheter skall vid läkemedelsordination alltid skrivas
som ”E” för att undvika risken för feltolkning.
Följande ordinationstyper finns:
Ordinationstyper
Kontinuerlig ordination
-
Stående ordination
Ordination vid behov
- Tillfällig ordination
-
Ordination genom generella direktiv
Tillfällig ordination
Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka
behandlingstillfälle. Detta i motsats till en stående ordination vid
behov som ordinerats i förväg och avser en planerad behandling.
Patientansvarig läkare ska informera sig om samtliga tillfälliga
ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella
direktiv.
Muntlig ordination
”En läkare eller tandläkare får ordinera läkemedel muntligt i
situationer där patienten behöver omedelbar behandling.
Ordinationen skall i efterhand dokumenteras i patientens
ordinationshandling och bekräftas med läkarens eller
tandläkarens signum.”
SOSFS 2000:1, 3 kap 5 §
Telefonordination
”Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar
läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer
per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i
ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som
ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges.
Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga
hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum.
En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller
elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk
överföring av journaluppgifterna används.”
11
SOSFS 2000:1, 3 kap 6 §
Då tillfällig ordination sker per telefon repeterar sjuksköterskan som
kontroll ordinationen, antecknar denna på ordinationshandlingen
liksom den ordinerande läkarens namn och tidpunkten för ordinationen
samt signerar given dos.
Vid telefonkonsultation mellan läkare ges ofta råd om
läkemedelsbehandling. Den mottagande läkaren skall under samtalet
bekräfta att han/hon uppfattat ordinationen genom att upprepa den. Vid
alla ordinationer som inte överensstämmer med FASS-text, eller som
på annat sätt är exceptionell, bör skriftlig bekräftelse begäras per
telefax.
Generella direktiv
”Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I
de generella direktiven skall anges indikationerna och
kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som
läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas.
Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en
patient endast efter att en sjuksköterska gjort en
behovsbedömning.
Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt
och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt
generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för
läkemedelshantering.”
SOSFS 2000:1, 3 kap 9 §
Om patienten ofta får läkemedel genom generella direktiv, skall
patienten i stället erhålla en stående ordination.
Läkemedel ordinerade genom skriftliga generella direktiv skall skrivas
på läkemedelslistan för tillfällig ordination. Detta gäller även
läkemedel, t ex Heparin, som tillföres genom spolning av venoch/eller artärkateter.
De generella direktiven förvaras i Apotekspärmen och hålls aktuella
genom regelbunden revidering på respektive klinik. Se exempel i
bilaga 5, hur direktiven bör utformas.
Utbyteslista
Utbyteslista för synonympreparat fastställes av Läkemedelskommittén.
En aktuell lista kan erhållas från apoteket. Läkare skall i möjligaste
mån ordinera i överensstämmelse med denna lista, och eftersom
apoteket normalt levererar i enlighet med denna lista är det speciellt
viktigt att alla ordinerande läkare är införstådda med vilket/vilka av de
tänkbara synonympreparaten som används på sjukhuset.
Sjuksköterskan får normalt inte ändra läkarens ordination, men
verksamhetschef som är läkare har möjlighet att hänvisa till fastställd
lista med synonyma läkemedel mellan vilka sjuksköterskan får göra
utbyte utan särskild läkarkontakt. Detta skall ske med restriktivitet. På
ordinationshandlingens plats för signering sätter sjuksköterskan en
asterisk (*) och antecknar preparatbytet i omvårdnadsjournalen samt
12
Läkemedelsjournal
Signum
tillser att ordinationen snarast ändras av läkare till fastställt synonympreparat. Om man vid beställning av preparat, till vilket fastställd
synonym finns, specifikt önskar det angivna preparatet skall detta
anges med att OBS! tillskrivs vid preparatet.
Alla ordinationer ska anges på journalhandling. Läkemedelsbehandlingen dokumenteras på separat journalblad upptagande enbart
läkemedel (läkemedelsjournal). Läkemedelsjournalen ska ge en
samlad bild av patientens ordinerade och tillförda läkemedel.
Överföringar till andra arbetsunderlag får ej förekomma. Hänvisning
kan dock göras i förekommande fall till andra ordinationshandlingar (t
ex för antikoagulation, cytostatika, insulin, sondnäring, syrgas,
vätska). Detta innebär att läkemedelsjournalen utgör både ordinationsoch dispenseringsunderlag. Signering sker när ordinerade läkemedel
tillförts.
Ordinationshandling skall således innehålla:
• entydig ordination,
• tidpunkter för administrering,
• ordinerande läkares signatur för varje enskilt läkemedel vid
ordinationstillfället och vid ordinationsändring
• sjuksköterskans signatur för varje enskilt läkemedel vid
överlämnande/administrering.
Lista över signaturförtydliganden bör lämpligen finnas i varje patients
journal.
Uppgifter i journalhandling får inte utplånas eller göras oläsliga. Vid
rättelse av en felaktighet ska det anges när rättelsen skett och vem som
gjort den. Felaktigheten måste kvarstå som läslig.
Detaljerad instruktion för användning av läkemedelsjournalen finns att
beställa från Skåneförrådet.
13
3. REKVISITION
3.1 Beställningsrutiner
Frekvens
Rutinerna för beställning anges i avdelningens lokala instruktioner.
Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är en
månadsförbrukning, under förutsättning att utrymme för detta finns i
avdelningsförrådet.
För läkemedel med liten åtgång bör en liten förpackning eller del av
förpackning beställas. Del av förpackning (tabl, kaps) levereras av
apoteket endosförpackade.
Beställning bör göras med god framförhållning för att undvika onödigt
merarbete på avdelning och apotek. Ett rationellt sätt kan vara att
begränsa antalet beställningstillfällen för läkemedel som ingår i
basförrådet.
Rekvisitionsblock/
Kontrollvaror
Speciella rekvisitionsblock erhålls från Sjukhusapoteket. De är av två
typer, "Läkemedelsrekvisition" för
de
flesta läkemedel och
"Läkemedelsrekvisition, kontrollvaror". För beställning av läkemedel
för klini-ska prövningar gäller speciella regler, se nedan. Odenaturerad
sprit och narkotika med tecknet
(grupp II och III) beställs på gul
rekvisition för kontrollvaror. Mängden narkotika ska förtydligas med
bokstäver, t ex: "två x tio x en ml".
Den gröna beställningskopian behålls på avdelningen tills läkemedlen
kommit. Fullskrivna block behöver ej sparas efter att sista preparatet
kommit.
Rutiner för elektronisk beställning av läkemedel introduceras inom
kort i vården. Se separata rutiner i Apotekspärmen.
Licenspreparat
Läkemedel, som inte godkänts av myndighet, kan fås på licens efter
ansökan från apoteket till Läkemedelsverket, under förutsättning att
licensmotivering lämnats till apoteket av läkare (blankett finns i
Apotekspärmen eller kan erhållas från levererande apotek). Beställning
av licenspreparat till enskild patient skrives på separat rekvisition och
skall uppta patientens namn, personnummer samt normaldosering och
ordinerande läkares namn (se exempel). Dessa uppgifter anges sedan
på den etikett, som apoteket sätter på förpackningen.
Observera att godkännandet av en licensansökan i allmänhet tar 2-3
arbetsdagar. Vid akut behov, kan dock apoteket kontaktas.
I vissa fall kan s k generell licens beviljas för t ex en klinik eller en
avdelning. Nödvändiga uppgifter ersätts då av en generell överenskommelse som görs med apoteket. Därigenom kan alla läkare inom
denna klinik/avdelning utnyttja licensen.
14
Ex-tempore
Vid beställning av apotekstillverkade läkemedel (ex temporeberedningar) anges fullständigt beredningsnamn om produkten är
baspreparat på avdelningen. I annat fall anges fullständig komposition
samt användningsområde, dosering och ordinerande läkares namn.
Kliniska prövningar
Läkemedel för kliniska prövningar kan beställas på speciell rekvisition
som utarbetas av Sjukhusapoteket eller på en vanlig separat
läkemedelsrekvisition. Vilken blankett som används bestäms vid
initieringsmötet för den kliniska prövningen då representant från
apoteket bör medverka. När den vanliga läkemedelsrekvisitionen
används skall följande anges:
”För klinisk prövning”
Prövningens namn och nummer
Läkemedelsnamn
Patientnummer och vilken fas (t ex ”run-in” eller underhållsdos)
Antal
Endast de personer som namngivits vid initieringen får rekvirera
läkemedel för den kliniska prövningen. Ansvarig prövare kan ge fler
personer rekvisitionsrätt men måste då meddela apoteket detta.
Underskrift
Rekvisitionen kontrolleras, dateras och undertecknas av i lokal
instruktion namngiven sjuksköterska. Sjuksköterska anger
behörighet med LASSK (läkemedelsansvarig sjuksköterska). Om
behörig sjuksköterska inte finns tillgänglig kan läkare som
specificerats i lokal instruktion (oftast läkare som tjänstgör vid
avdelningen/enheten) underteckna rekvisitionen i enlighet med
verksamhetschefens beslut. Se exempel i bilaga. Blanketten skall
arkiveras på berörd enhet/klinik.
Egna läkemedel
Läkemedel som patienten medför till avdelningen bör om möjligt
sändas hem med anhörig. Går ej detta, ska patientens privata medicin
låsas in i ett speciellt utrymme. Lägg patientens läkemedel i kuvert
eller påse, försegla och märk med patientens namn och födelsedatum.
Patientens viktigaste medhavda läkemedel får användas endast i
väntan på apoteksleverans och då efter ordination och under en kortare
tid. En förutsättning är, att läkemedlen förvarats i originalförpackning
under rätt förhållanden (temperatur; ev torrt, mörkt) och ej ges till
annan patient. Fullständig läkemedelsanamnes ska tas, journalföras
och signeras av läkare. Om patienten tillföres egen medhavd medicin
skall varje överlämnad dos signeras i ordinationshandling.
I undantagsfall kan patienten, på eget initiativ och efter medicinsk
bedömning, få hantera egna medhavda läkemedel av speciell karaktär,
t ex P-piller. Detta skall dokumenteras i ordinationshandlingen och
förutsätter att berörd patients läkemedel förvaras oåtkomligt för andra.
Om patient bedöms kapabel att själv svara för detta moment innebär
det att sjuksköterska ej signerar överlämnandet av dos över vilken
vederbörande ej har kontroll.
15
Stängt
"Lån"
På IVA förvarar Sjukhusapoteket vissa läkemedel för akut bruk vid
hemostasrubbningar. När apoteket är stängt, kan det vara nödvändigt
att rekvirera läkemedel från annan avdelning.
Vid rekvisition mellan avdelningar, "lån", ska rekvisitionen av
säkerhetsskäl vara skriftlig. Detta innebär, att redan den avdelning
som lånar, fyller i läkemedlets namn, styrka, datum och handläggande sjuksköterskas namn på den vanliga rekvisitionen. Om
originalförpackning inte används lägges doserna i märkt
läkemedelspåse. Därefter bekräftar utlämnaren riktigheten med sitt
signum eller lämnar helst ut en originalförpackning. Narkotika måste
dessutom föras in i narkotikajournalen både på den utlånande och den
inlånande avdelningen (kontrasignering). Om läkemedel ska
återlämnas, ska det ske i originalförpackning. När apoteksleveransen
kommer, skall lånade tabletter i läkemedelspåse kasseras.
Jourfarmaceut
Skulle ett akut läkemedel inte kunna anskaffas på något av dessa sätt,
när Sjukhusapoteket är stängt, kan apotekens jourfarmaceut sökas via
växeln på MAS.
Ambulanser
Inom ambulanssjukvården finns vissa läkemedel som även icke
legitimerade personer får överlämna/administrera till patient.
Ambulansöverläkare ger direktiv om vilka läkemedel som är aktuella,
och hur dessa ska hanteras (jfr bilaga till SOSFS 1999:17, ej bifogad
här).
Akutaskar
För läkares behandling av livshotande situationer finns ett antal
akutaskar utplacerade. När en akutask brutits, skall den omedelbart
kompletteras genom utbyte på Sjukhusapoteket. Apoteket kompletterar
kontinuerligt akutasken genom att skicka ut utbytesläkemedel. Innehåll
och dosering framgår av förteckning på akutasken.
3.2 Transport av rekvisitioner
Brevlåda/internpost
Läkemedelsrekvisitionen lämnas till Sjukhusapoteket via en speciell
brevlåda. Ett alternativ är att sända rekvisitioner i ett grönt
apotekskuvert. Brådskande beställningar bör ej sändas på detta sätt.
Skulle en akut brist uppstå, trots god planering, kan avdelning/
mottagning lämna rekvisitionen direkt till apoteket.
Telefonbeställning
Arbetsrutinerna är på vårdavdelning, mottagning och sjukhusapotek så
utformade att rekvisition per telefon inte bör förekomma. Undantag
från regeln avser i första hand sådana sjukvårdsinrättningar som ligger
på stort avstånd från det levererande apoteket och har glesa
leveranstillfällen.
Telefax
Telefax är en möjlighet för dessa sjukvårdsinrättningar. Se separat
instruktion (ej bifogad här).
I Apotekspärmen står närmare om de lokala rekvisitionsrutinerna.
16
3.3 Expedition
Genomgång
På Sjukhusapoteket registreras samtliga rekvisitioner i ett datasystem.
I anslutning till registreringen anpassas det beställda sortimentet till
läkemedelskommitténs rekommendationer, enligt utbyteslistan. Varje
läkemedelsleverans kontrolleras av farmaceut.
Om ett läkemedel tillfälligt är slut, görs en markering på följesedeln.
Om varan normalt ej lagerhålles markeras raden med ett B (= Beställt).
I normalfallet kan restnoterade varor levereras påföljande dag. Om
fabrikanten har leveransproblem anger apoteket ev. tillgänglig
leveranstidpunkt. Så snart varan kommit hem till apoteket, skickas den
till avdelningen märkt med en restetikett. För ex tempore-beredningar
och licenspreparat kan man ibland få räkna med längre leveranstid.
3.4 Leverans
Leveransavtal
De gröna apoteksboxarna innehåller läkemedel eller läkemedel
närstående varor som kan vara stöldbegärliga, temperaturkänsliga
och/eller synnerligen dyrbara. Följande punkter ska därför ovillkorligen beaktas vid transport av de gröna boxarna:
Boxarna avhämtas på Sjukhusapoteket på överenskomna tider.
Boxarna skall hanteras varsamt. Detta gäller alla boxar men
speciellt de boxar som har märkningen "Eldfarligt" eller "Frätande" vid handtaget.
Under transporten och i samband med lastning och lossning skall
boxarna hanteras på så sätt att obehörig kontakt omöjliggöres.
Boxarna skall överlämnas till behörig person på respektive enhet.
Om vårdenheten är stängd skall boxen ovillkorligen returneras till
apoteket och där överlämnas till behörig person.
Vid eventuell transportskada ska farmaceut på apoteket snarast
underrättas.
Leveranskontroll
Apoteksleveransen ska överlämnas till behörig person. Läkemedlen
skall om möjligt packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats)
och placeras i läkemedelsförrådet. Sjuksköterskan på avdelningen skall
kontrollera och signera, att plomberingen är obruten och att de erhållna
läkemedlen överensstämmer med gjord rekvisition. Beakta speciellt
eventuella ändringar/anmärkningar som apoteket gjort på följesedeln.
Följesedeln följer med varorna och kontrollen sker lämpligen mot
denna, som sedan sparas i särskild pärm i 1,5 år. Eventuella
anmärkningar ska göras omgående eller senast dagen därpå till
apoteket för rättelse.
Tomlåda
De tomma lådorna får inte samlas på avdelningen utan skall ovillkorligen returneras till Sjukhusapoteket.
17
3.5 Fakturering och statistik
Prissättning
På Sjukhusapoteket prissätts rekvisitionerna genom att varunummer,
antal, datum och leveransstället registreras.
Statistik
Vid behov av en särskild analys av förbrukningen finns dessa data
tillgängliga på sjukhusapoteken. Exempel på sådana tjänster från
apoteken är aktuell förbrukning på viss klinik, ökning eller minskning
av dyra eller nya preparat och jämförelse av förbrukningen av vissa
grupper av läkemedel.
APS
Ett nytt analysverktyg (APS) kan enkelt ge svar på en rad frågor, som
gäller en kliniks eller avdelnings läkemedelsförbrukning. Ur den
samlade databasen, som bygger på den fakturering som skett, kan
följande frågor ställas:
Vad har köpts? (på ATC-nivå enl. FASS, preparat el varunummer)
Vem har köpt? (sjukhus, klinik, avdelning)
Hur mycket har köpts? (kr, dygnsdoser, förpackningsenheter)
När köptes det? (1 månad - 3 år bakåt)
Vissa analyser sänds kontinuerligt från apoteket till verksamhetschefen. För den praktiska hanteringen på avdelningen kan apoteket
även ta fram sortimentslistor, inventeringslistor etc.
Fakturakontroll
Avdelningarna och mottagningarna erhåller via ekonomiavdelningen
fakturaspecifikation över månadens inköp från apoteket. Avdelningsföreståndare eller motsvarande gör en rimlighetskontroll av denna. Antal
och belopp bör vara rimliga och kan vid behov kontrolleras mot
följesedlar (se även punkt 4.3.). Fakturaspecifikationen attesteras av
behörig person och arkiveras på avdelningen i 1,5 år. Om
rimlighetskontrollen visar felaktigheter, skall apoteket snarast, dock
senast den sista i månaden efter aktuell månads fakturaspecifikation,
meddelas för rättelse. Detta kan ske genom telefonkontakt med apoteket.
Observera att om eventuella krediteringar göres, kommer
rekvisitionsnumret åter upp på fakturaspecifikationen påföljande månad.
18
4. FÖRVARING
4.1 Ansvar
Ansvarig sjuksköterska
Ansvaret för rekvisition och förvaring framgår av avdelningens
instruktion. I detta ansvar ingår rent praktiskt
rekvisitionen av läkemedel
ordningen i läkemedelsförrådet
narkotikaregistreringen
att indragningsskrivelserna och meddelandena från apoteket
åtgärdas
kontrollen av nycklar
kontrollen av leveranser från apoteket
att listan över bassortimentet hålls aktuell genom samråd med
avdelningens ansvarige läkare.
Nycklar
Läkemedel, rekvisitionsblock och receptblock skall med vissa
undantag (se under 4.2. Förråd) förvaras inlåsta. Sjuksköterska/motsv
som dagligen iordningställer/administrerar läkemedelsdoser får inneha
nycklar till läkemedelsförrådet. Verksamhetschef förtecknar i den
lokala instruktionen, vilka utöver ansvarig sjuksköterska som får
inneha nycklar inom enheten.
Kontrollen av antalet nycklar till läkemedelsförrådet, liksom
förvaringen av dessa, måste ske på ett helt tillfredsställande sätt. Stor
restriktivitet med antalet nycklar skall iakttagas. Av den lokala
instruktionen för läkemedelshantering skall framgå vem som är
ansvarig för att nycklarna inventeras med jämna mellanrum. Om
nyckel förkommer skall låset bytas omedelbart.
4.2 Förråd
Bassortiment
På varje avdelning bör finnas en lista med avdelningens basläkemedel.
Baslistan revideras lämpligen en gång varje år. I detta arbete skall
ansvarig läkare och läkemedelsansvarig sjuksköterska ingå.
Sjukhusapoteket kan bistå vid framtagande och vid uppdatering av
baslistan.
Lokaler
Läkemedelsförrådet bör vara beläget, så att arbetet kan utföras ostört,
vilket är svårt att uppnå på avdelningsexpeditionerna. Det bästa
alternativet är särskilda läkemedelsrum. God belysning är också
väsentlig ur säkerhetssynpunkt.
19
Läkemedelsförråd
Läkemedel lagerhålles på avdelning i läkemedelsförråd och detta kan
ske enligt följande alternativ:
- läkemedelsrum
a) speciellt läkemedelsrum. I detta finns kylskåp och eventuellt
svalskåp samt plats för infusionsvätskor (högst 2 veckors förbrukning),
sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av
patientdos. Fördelar med detta är
att förvaring kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet
att arbetet kan utföras ostört
att endast en nyckel behövs för hela förrådet.
- medicinskåp
b) medicinskåp, medicinkylskåp och eventuellt medicinsvalskåp,
vid behov kompletterat med låsbart förvaringsutrymme för vätskor
(infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar för huddesinfektion).
- läkemedelsvagn
c) läkemedelsvagnar betraktas som förråd. De ska vara låsta och
förvaras betryggande när de inte direkt används. Läkemedel som inte
ingår i avdelningens bassortiment beställes endast hem i det
antal/enstaka doser som beräknas behövas till patienten, och placeras
aldrig på hyllor i läkemedelsrum eller i medicinskåp, utan direkt i
läkemedelsvagnen. Detta är mest kostnadseffektivt. Lådorna i vagnen
är normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste
läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov, och för sprutor
och andra hjälpmedel m.m. När avdelningen stängs ska
läkemedelsvagnen förvaras inlåst och vid behov tömmas.
- vätskevagn
d) vätskevagnar är speciella vagnar, som innehåller infusions- och
spolvätskor. Sjukhusapoteket går igenom och kompletterar vagnen
efter en innehållsförteckning som gjorts upp med avdelningen/enheten.
Byte av vagn sker med jämna mellanrum, varvid full vagn levereras
och den tömda vagnen går i retur. Systemet innebär att man på
avdelningen inte behöver beställa själv samt slipper tomemballage och
tunga lyft. Vagnen ska förvaras betryggande, t ex i läkemedelsrum, där
den då ersätter en hyllmodul.
Sprutor och kanyler
Basförråd av sprutor och kanyler bör vara låsta. Om de ej förvaras i
originalkartong kasseras de efter ett år.
I häftet "Läkemedelsrum. Funktion - utformning - utrustning" finns
riktlinjer för hur läkemedelsrum bör utformas för att uppfylla krav på
rationalitet, hygien och säkerhet. Detta häfte kan erhållas från
levererande apotek, som alltid ska kontaktas i god tid innan ett
läkemedelsrum inrättas.
Ombyggnad
Kontakta Sjukhusapoteket vid all planerad ombyggnad som berör
läkemedelshanteringen.
20
Tekniska medel
OBS! Medel för tekniskt bruk (d v s rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras i
annat utrymme. På vissa avdelningar, t ex barnavdelningar och
psykiatriska avdelningar, bör detta utrymme vara låsbart. Medel för
tekniskt bruk får ej fyllas över i omärkta eller felaktigt märkta
förpackningar, såsom begagnade läkemedelsförpackningar.
Tre grupper
Läkemedel placeras lämpligast i tre från varandra skilda grupper:
a) Läkemedel för injektion
b) Övriga läkemedel för invärtes bruk
c) Läkemedel för utvärtes bruk
Narkotika förvaras med fördel skilt från andra läkemedel.
Bokstavsordning
Ett bra sätt är att förvara läkemedel i bokstavsordning inom respektive
grupp.
Kallt
Läs noga förvaringsanvisningarna. Vissa läkemedel kräver kall
förvaring (+2oC- +8οC). Dessa skall förvaras i kylskåp utrustat med
termometer. Kylskåpstemperaturen kontrolleras vid översyn av
förrådet och avfrostning görs vid behov. Temperaturen varierar
emellertid mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den
i allmänhet för hög för känsliga preparat (t ex vacciner).
I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras.
Svalt
Läkemedel som skall förvaras svalt (+8οC - +15οC) förvaras vanligen i
kylskåp. Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur (+15οC
- +25οC), men observera att hållbarhetstiden då förkortas.
Rumstemperatur
Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur får förändrad
effekt vid förvaring under +15οC. Detta beror på utfällning av aktiv
eller annan substans i lösningar (Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur,
Jectofer inj m fl) eller på partikeltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om de placeras i kylskåp. Andra effekter som kan
uppträda är att dosaerosoler inte fungerar och att lösningar blir för
trögflytande. De läkemedel som ej får förvaras i kylskåp är
förtecknade i Apotekspärmen.
Akutväskor/brickor
I akutväskor och på akutbrickor förvaras ibland läkemedel som kräver
kall eller sval förvaring. Se anvisningar i Apotekspärmen.
Utanför förrådet
”Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som
måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet.
Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering.”
SOSFS 2000:1, 6 kap 2 §
I vårdsalen
Vid patientens säng kan undantagsvis sådana läkemedel förvaras som
patienten är väl förtrogen med och själv får inta. Se även Beställningsrutiner; Egna läkemedel sid 14.
21
Originalförpackning
Läkemedel skall förvaras i sin originalförpackning, så att apotekets
märkning och hållbarhetsuppgifter finns med.
Läkemedelsprov
Läkemedelsprov får tillverkaren dela ut i enstaka förpackningar som
information till läkare om utformningen av läkemedlet och dess
förpackning. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får ej
användas för behandling av patient (LVFS 1995:25, ej bifogad här).
4.3 Kassation
Översyn
Ansvarig för läkemedelsförrådet ser till att läkemedel, som inte längre
är avsedda att användas, avlägsnas. Detta bör ske regelbundet.
Returnera obrutna förpackningar av läkemedel som satts ut eller finns i
för stora lager.
Skötselanvisningar för läkemedelsförrådet
(anslås i läkemedelsförrådet)
Syfte
1.
2.
3.
Rutin vid
översyn
1.
2.
Läkemedel ska vara i fullgott skick.
Läkemedel ska vara överskådligt ordnade.
Läkemedel ska vara avsedda att användas inom rimlig tid.
Kylskåp: Avfrostat, rätt temp (2-8οC).
Brutna förpackningar: Kassera överflödiga och för gamla (enl
utgångsdatum el lista över användningstider).
3. Obrutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat utgångsdatum.
4. Fel på läkemedel: Om man hittar t ex fällning, missfärgning eller dylikt,
kontakta apoteket.
5. Kontrollera indragningsskrivelser: Ansvarig för förrådet signerar och
sätter in dem i Apotekspärmen till nästa inspektion av farmaceut.
Genomgång av förråd ska ske regelbundet.
Datum för översyn samt verkställande sjuksköterskas signum antecknas.
Om enheten önskar returnera obruten förpackning med intakt
hållbarhet ska apoteket kontaktas.
Reklamation
Upptäcks något fel på ett läkemedel (t ex fällning, missfärgning) ska
apoteket kontaktas av ansvarig sjuksköterska varefter förpackningen
bytes kostnadsfritt. Detta är nödvändigt för att felkällan ska kunna
spåras hos tillverkaren via den reklamationsblankett apoteket fyller i.
Önskemål, synpunkter och förslag på förbättring av en produkts
utförande, utformning av förpackning/etikett etc. bör också lämnas i
form av en reklamation till apoteket.
Upphört godkännande
Avdelningarna och mottagningarna får från apoteket meddelande om
viktigare läkemedel där godkännandet upphört. Om några av dessa
finns i avdelningsförrådet, ska de sorteras ut och returneras.
22
Indragning
De läkemedel som dras in av andra skäl (t ex efter många reklamationer) meddelas via särskilda indragningsblanketter med olika färg:
•
•
gul indragningsblankett, som används när sjukhusens läkemedelsförråd och motsvarande ska verkställa indragning
röd indragningsblankett, som används vid särskilt brådskande
indragning.
Blanketten signeras av läkemedelsansvarig sjuksköterska efter kontroll
(och ev retur av läkemedlet) och förvaras sedan i Apotekspärmen till
nästa inspektion av farmaceut.
Destruktion
Vid den månatliga översynen och vid inspektion sorteras läkemedel
med passerat utgångsdatum/användningstid ut för destruktion. Vanligtvis finns en särskild burk för lösa tabletter etc. som kasserats. Denna
ska vara tydligt märkt med nedanstående etikett som beställs från
levererande apotek:
•
Tabletter, kapslar, stolpiller, salvtuber, astmasprayer, ampuller och
mindre injektionsflaskor läggs i denna burk. Tomma ampuller och
injektionsflaskor hanteras som glasavfall i de fall de ej omfattas av
AFS 1999:11 (Cytostatika och andra läkemedel med bestående
toxisk effekt, se http://www.av.se/regler/afs/1999_11.pdf) då de
ska kasseras som riskavfall (se MAS respektive Trelleborgs lokala
instruktioner på http://webb.malmo.i.skane.se/miljo/).
•
Omhändertagande av cytostatikaavfall, ej förbrukad cytostatika
och cytostatikakontaminerat avfall, se lokala instruktioner för
MAS avseende AFS 1999:11 (Cytostatika och andra läkemedel
med bestående toxisk effekt, se http://www.av.se/regler/afs/
1999_11.pdf) och Avfallshandbok MAS respektive Trelleborg på
intranätet (http://webb.malmo.i.skane.se/miljo/).
•
Kassation av narkotika kan göras av sjuksköterska efter
kontrasignering av kontrollansvarig.
Utgångna narkotiska preparat enligt förteckning II-III ska lämnas i
originalförpackning till apoteket av sjuksköterska för destruktion.
Apoteket bekräftar mottagandet i förbrukningsjournalen för narkotika.
Vid destruktion av kliniskt prövningsmaterial gäller separata
instruktioner. Kliniskt prövningsmaterial får aldrig blandas med andra
läkemedel som skall destrueras.
Övriga kasserade läkemedel lämnas in till apoteket. Beträffande
sprutor och kanyler, se punkt 6.3.
23
4.4 Användningstider och hållbarhet
Användningstider Läkemedelsverket
föreskriver
att
Svensk
läkemedelsstandard 2002 (SLS 2002) skall gälla. Nedanstående
användningstider för läkemedel i bruten förpackning gäller om inte
berörd fabrikant anvisar annan tid.
Ur SLS 2004:
Sterila läkemedel, Användningstider:
”Vid tillredning/iordningställande av ett sterilt läkemedel – såsom
upplösning, tillsatser, applicering av infusionsaggregat – föreligger
risk för kontamination. Riskens storlek är beroende av en rad faktorer
som lokalens hygieniska standard, utrustning, arbetsteknik och antal
punktioner. Sålunda är kontaminationsrisken större om tillredning/
iordningställande skett under mindre goda hygieniska förhållanden än
om tillredning sker i LAF-bänk/”sterilbänk” i renhetsklassat rum med
validerade metoder och av personal med erforderlig kompetens (enligt
EU-GMP).”
”Förvaring efter tillredning/-iordningställande skall om möjligt ske i
kylskåp.
Vid användning föreligger också en risk för kontamination, som även
den är beroende av olika faktorer såsom teknik för uttagande av doser,
antal punktioner och administrationssätt. Fler patienter utsätts för
denna smittorisk om samma förpackning av läkemedlet används till
fler än en patient. Med användningstid avses den tid från det att den
första dosen tas ut och ges till en patient till dess att den sista dosen
tagits ut och patienten erhållit läkemedlet. Även om läkemedlet är
konserverat föreligger kontaminationsrisk, då ett konserveringsmedels
effekt på olika kontaminerande agens kan variera. Mot bakgrund härav
måste lagrings- och användningstiderna begränsas. Tidpunkt för
brytande skall anges på förpackningen.
De lagrings- och användningstider som anges av tillverkarna skall i
första hand följas. Dessa tider grundas på tillverkarens
dokumentation.”
”De nedan angivna lagrings- och användningstiderna dvs tiden från
tillredning/iordningställande av ett sterilt läkemedel intill dess sista dos
tagits ur förpackningen och/eller patienten har erhållit läkemedlet,
gäller när annat inte anges av tillverkaren. Om aktuell terapi kräver
längre infusionstid än 12 timmar skall riskerna med en förlängning ur
hygienisk mikrobiologisk synvinkel bedömas eller belysas med
tillväxtstudier. Sterila beredningar där en eventuell kontamination
medför särskilt stora risker skall endast användas till en patient.
24
Ampuller och uppdragna sprutor
Läkemedel i förpackningar såsom ampuller är avsedda för
engångsbruk, vilklet innebär att uttag endast skall göras vid ett tillfälle.
Sådana förpackningar skall ej återförslutas.
Läkemedel bör normalt inte förvaras i uppdragna sprutor. Om detta
undantagsvis sker skall sprutorna vara märkta så att förväxling ej kan
ske och en bedömning göras om kemisk-fysikaliska egenskaper
medger detta. Läkemedel i uppdragna sprutor bör ej förvaras längre än
12 timmar i rumstemperatur.”
25
Användningstider för läkemedel i bruten förpackning
Tidpunkt för brytande ska anges på förpackningen.
Infusionsläkemedel
Infusionskoncentrat
Se aktuell beredning
Infusionsvätskor
Infusionsvätskorm tillsats
Högst 12 tim
Infusionsvätskorm tillsats (t ex TPN) beredda på
sjukhusapoteket
Injektionsläkemedel
* = lokala rekommendationer
Högst 12 tim efter tillredning
Kylförvaring fram till användning därefter
högst 12 tim
Ampuller
Engångsbruk
Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare
a) till flera patienter
b) till enskild patient
Högst 7 dagar
Högst 28 dagar
Okonserverade injektionsvätskor
Högst 12 tim i rumstemp
eller 24 tim vid kylförvaring
Uppdragna sprutor
Högst 12 tim
Vaccin
okonserverade
konserverade
levande
* Tuberkulin PPD
Enligt bipacksedel
Högst 28 dagar
Engångsbruk
Högst 24 tim
Vid operation
Omedelbar användning
Annan användning (aseptisk hantering)
Högst 24 tim
Till enskild patient:
a) konserverade
b) okonserverade
Högst 28 dagar
Högst 7 dagar
Till flera patienter (konserverade)
Högst 7 dagar
Vid operation eller i skadat öga
Omedelbar användning
Örondroppar
Vid operation eller vid skadad trumhinna
Omedelbar användning
Krämer, liniment, salvor
och geler,
som är avsedda för
utvärtes bruk
Konserverade
Högst 6 mån
Okonserverade, vattenhaltiga, i tub,
Pumpburk eller motsvarande
Högst 3 mån
Okonserverade, vattenhaltiga, i burk eller flaska
Högst 1 månad
Sterila krämer/salvor till stora öppna sår
eller allvarligt skadad hud
Som för ögonsalvor
* Allergenpreparat
Så länge behandling pågår eller till
angivet datum
Spolvätskor
Ögondroppar
och –salvor
Övrigt
Flytande läkemedel för in- eller utvärtes bruk
a) konserverade
b) okonserverade
Högst 6 månader
Högst 1 vecka vid kylförvaring
Inhalationsvätskor (kons) för nebulisator
Högst 1 månad
* Klorhexidin- och Alsollösning, Alsolsprit
a) Vid operation
b) övrigt
Högst 24 tim
Högst 1 vecka
Klorhexidinsprit- och M- sprit (till flera pat)
Högst 1 månad
Näsdroppar (endast till en patient)
En behandl.period; okons högst 10 dagar
* Väteperoxid
Högst 1 månad
Glidslem för kateterisering och likn. beredningar
1 vecka kallt
26
OBS! Brytningsdatum ska antecknas på etiketten på alla flytande eller
salvliknande läkemedel, eftersom dessa bara får användas i sex
månader som längst.
Patientnamn
Patientens namn och födelsedatum ska skrivas på patientbundna
flerdosförpackningar (alltid salvor/puder för trycksårsprofylax samt
näsdroppar; vanligen öron- och ögondroppar samt sterila salvor).
4.5 Narkotikakontroll
”Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och
entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom
verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen
av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel.
SOSFS 2000:1, 2 kap 2 §, första st
”Inom sluten vård skall tillförseln av narkotiska läkemedel till
läkemedelsförråd och förbrukningen av dessa läkemedel
dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Inventering och
kontroll av narkotiska läkemedel skall utföras av annan behörig
hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för
rekvisition och förvaring.
Om antalet anställda vid enheten eller hos vårdgivaren är så få att
kontrollen enligt första stycket inte kan utföras av egen personal,
skall en farmaceut från ett apotek eller hälso- och
sjukvårdspersonal från en annan enhet eller vårdgivare anlitas.”
SOSFS 2000:1, 5 kap 2 §
Uttag av narkotika förteckning II-III
Alla uttag bokförs så att det klart framgår vem som erhållit dos/doser.
Kassationer p g a kross (större mängd), utgången hållbarhet etc, skall
alltid kontrasigneras av kontrollansvarig.
Uttag av narkotika förteckning IV-V
När det gäller förbrukningen av narkotika typ IV och V, t ex bensodiazepiner, kan det räcka att föra in den mängd som tillförts förrådet
och att göra regelbundna kontroller av behållningen. Uttag till
läkemedelsvagn, lån till annan avdelning eller permissionsmedicinering bokförs på sådant sätt att kontrollansvarig har rimlig möjlighet att
bedöma förbrukning och kontrollera saldot. Möjlighet finns att vid
behov få specificerad statistik från apoteket för att analysera förbrukningen.
Apoteket kan vid behov bistå med råd kring lämpliga rutiner för
narkotikaredovisning.
Fulltecknad förbrukningsjournal för narkotika sparas till farmaceutens
inspektion och arkiveras på avdelningen i 5 år. Övriga anvisningar står
på första bladet av förbrukningsjournalen.
27
Stängning
Om en avdelning eller mottagning stängs för en kortare tid, bör
narkotika lämnas in till apoteket för förvaring. Se separat instruktion i
Apotekspärmen.
4.6 Litteratur
Instruktion för
läkemedelshantering
I anslutning till läkemedelsförrådet bör finnas erforderlig litteratur.
På varje avdelning och mottagning bör finnas ett exemplar av följande:
Apotekspärmen
Apotekspärmen är en metodbok i läkemedelshantering. Vissa riktlinjer
i denna är lokalt anpassade. Där finns också vissa författningar. Häftet
"Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av
läkemedel" från Läkemedelsindustriföreningen (LIF) placeras vanligen
också här.
FASS
"Läkemedel i Sverige". Observera att det i denna uppslagsbok endast
ingår godkända läkemedel. Man kan sålunda inte få information om
licenspreparat eller ex tempore-beredningar i denna. Kopior av FASStexter på nyligen godkända läkemedel kan vid behov erhållas från
apoteket.
Läkemedelsboken (LB)
LB är ett hjälpmedel för läkare och övrig hälso- och
sjukvårdspersonal. Den vänder sig i första hand till läkare i öppenvård
och läkare under utbildning men bör även vara till nytta för läkare på
sjukhus, särskilt när dessa stöter på problem utanför sin specialitet.
Rekommenderade
läkemedel
Av Läkemedelsrådet, Region Skåne, utarbetade rekommendationer
utgör ett bassortiment av läkemedel med goda medicinska och
farmakologiska egenskaper – Skånelistan.
Utbyteslistan bygger på Skånelistan och är godkänd av Läkemedelskommittén – Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt. Utbyteslistan kan
även signeras av verksamhetschefen vilket då ger sjuksköterskan
möjlighet att göra utbyte mot synonympreparat utan särskild
läkarkontakt. Apoteket ändrar avdelningens beställningar enligt denna
utbyteslista.
Tillsatser till
infusionsvätskor
Handledning vid tillsatsarbeten finns i Apotekspärmen Vid behov kan
ytterligare exemplar beställas från apoteket.
Metodböcker
Landstingsförbundets "Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete" och
Natur och Kulturs "Metodbok för sjukvårdsarbete" innehåller bl a ett
avsnitt om hantering av läkemedel och oxygen. Böckerna bör finnas
tillgängliga inom kliniken/avdelningen.
28
4.7 Medicinska gaser
Läkemedel
Medicinska gaser är att behandla som läkemedel. "...annat utrymme
där läkemedel förvaras för annat ändamål än omedelbar användning"
ska, liksom läkemedelsförrådet, inspekteras av farmaceut (Spri Råd
6.1).
Gassorter
Tidigare har alla medicinska gasflaskor varit gråmålade med olika
färgkoder på flaskhalsen. För att anpassas till internationell standard
kommer alla flaskor att successivt bli vitmålade istället, men behålla
samma färgmarkering. Även benämningen av flaskorna kommer att
justeras (gammal benämning inom parentes.)
Gas
Medicinsk oxygen (andningsoxygen)
Medicinsk lustgas (lustgas)
Medicinsk luft (andningsluft)
Medicinsk koldioxid (koldioxid)
Medimix (AGA)/Entonox (Air Liquide)
Färgkod
Vit
Blå
Vit/svart
Grå
Blå/vit
Revisionsbesiktning
Alla gasflaskor skall revisionsbesiktigas hos tillverkaren var 10:e år.
Gasflaskan måste därför kontrolleras regelbundet. Detta gäller särskilt
gasflaskor
som
inte
användes
regelbundet,
exempelvis
reservgasflaskor (t.ex. de som står i tryckvakten på avdelningen).
Kontakta beställningscentralen på MAS för utbyte av gasflaska som
ska revisionsbesiktigas. Gasflaskan har en stämplad märkning på
flaskhalsen som visar när revisionsbesiktning utfördes senast.
Hållbarhetsdatum
Hållbarheten på gasinnehållet är generellt 5 år efter fyllnadsdatum.
Fyllnadsdatum skall vara angivet på en etikett på flaskans hals. En
flaska som saknar etikett eller där hållbarhetsdatum överskridits får ej
användas, utan skall genast skickas tillbaka till leverantören för
förnyad fyllning.
Nyare etiketter har även ”används före datum”.
Hantering
En mängd föreskrifter från olika myndigheter reglerar hanteringen av
gasflaskor. Följande punkter skall särskilt beaktas:
Brandfara
Oxygen och lustgas påskyndar förbränning kraftigt. Öppen eld och
rökning är därför förbjuden i det rum där oxygen/ lustgasbehandling
ges, såväl under som efter behandlingen. Olja och fett kan självantända
under högt tryck i oxygen/lustgasanrikad luft. Hudkrämer innehåller
fett och därför skall man tvätta händerna innan man monterar en
gasregulator på en gasflaska. På lågtrycksidan utgör inte fetter någon
risk.
29
Rätt tätning
Det finns två typer av flaskregulatorer som har olika tätning.
•
Regulator som monteras med verktyg har aluminiumpackning som
tätning. Kasta den gamla packningen och montera alltid ny
aluminiumpackning varje gång regulatorn ansluts till gasflaskan.
•
Regulator som monteras med handmutter har o-ring av viton som
tätning. Kontrollera att o-ringen är oskadad innan regulatorn
ansluts till gasflaskan. Byt o-ring vid behov och använd endast oring av viton. Fel material kan självantända.
Tätprovning
Kontrollera alltid att anslutningen är tät då flaskregulator monterats till
gasflaska.
Förvaring av gasflaska
Gasflaska skall både vid användning och vid förvaring vara fast
förankrad vid vägg eller placerad i gasflaskkärra alternativt
gasflaskhållare. Förvara alltid gasflaskor i lämplig lokal med god
ventilation. I rummet får inte lagras fett, oljor, ej heller absorberande
material som t.ex. textilier. Mängden gas i förrådet får maximalt vara
25 m3 (t.ex.12 st 10 liters flaskor).
Separerade
Gasflaskorna i förrådet skall förvaras separerade från varandra
avseende fyllda/tomma/sorter/kvalité. Varningsskylt skall finnas
uppsatt utanför dörren till lokal där gasflaskor förvaras.
Byte av gasflaska
Metoder för byte av gasflaska och anslutning av regulator eller
rörledning finns utförligt beskrivet i Spri Tryck 057, 1985. Vid byte av
flaskregulator på flaska skall instruktioner från leverantören följas.
Endast godkänt tätningsmaterial får användas.
Gasflaskorna skall inte renblåsas före montering av tryckregulator.
Mängden gas i en luft- eller oxygenflaska beräknas enligt Boyles lag:
V2 = V1 x P1. Där V2 står för tillgänglig volym i atmosfärtryck, V1
för gasflaskans volym och P1 för gasflaskans tryck. Lustgas och
koldioxid befinner sig i vätskefas i flaskan och måste därför vägas för
bestämning av innehållet.
Varning!
Vid allt slags handhavande med oxygen (syrgas)-apparatur:
Kontrollera att apparaturen samt händer och verktyg är fria från olja
och fett. Fett och olja kan självantändas i oxygen under högt tryck och
därigenom orsaka explosion och brand.
Oxygenbehandling
Oxygenbehandling ska alltid ordineras av läkare som också anger
behandlingstid och mängd. Doseringsanordningen på apparaturen
måste vara sådan, att gasflödet i liter per minut kan avläsas.
Öppen eld får ej förekomma där oxygenbehandling pågår. Efter
avslutad behandling måste vädring och sanering genomföras innan
öppen eld tänds. Samma föreskrifter gäller för syrgaskoncentratorer.
30
Fuktflaska
- sterilt vatten och
torr förvaring
Endast sterilt vatten skall användas till fuktflaskan. Viktigt att
komma ihåg är, att fuktflaskan skall förvaras torr. Vattnet skall bytas
varje dag. Flaska för flergångsbruk desinficeras minst en gång per
vecka i disk/spoldesinfektor. Metalldelarna avtorkas med M-sprit (se
NoK: Metodbok för sjukvårdsarbete).
Vid hembehandling med medicinsk gas kontaktas i Malmö
syrgassköterskan, som sökes via växeln på UMAS, tel
33 10 00 (vid ledighet hänvisas till KOL-sjuksköterskan på
UMAS).
Vid Lasarettet Trelleborg kontaktas sjuksköterskan vid
KOL-mottagningen på Medicinmottagningen.
Anestesi
Lustgas, oxygen och blandning därav är tyngre än luft och kan
ansamlas på lågt belägna platser i lokalen. Regler för bortventilering
av sådana gaser avsedda för bedövning eller smärtlindring (anestesigaser) finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 2001:7
(http://www.av.se/regler/afs/2001_07.pdf).
För information om centralgasanläggning och mer detaljerad
information
se ”Kvalitetshandboken
medicinska gaser vid
Universitetssjukhuset MAS”.
31
5. IORDNINGSTÄLLANDE
Obruten kedja
”Läkemedel skall iordningställas av en sjuksköterska, läkare
tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare
eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv
ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten.”
SOSFS 2000:1, 4 kap 1 §, första st.
”Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt
administrera perorala radioaktiva läkemedel. Sjukgymnaster får
iordningställa och administrera läkemedel som skall ges till
patienter i samband med fysioterapi.”
SOSFS 2000:1, 4 kap 1 §, fjärde st.
Bruten kedja
”Om det är nödvändigt till följd av tekniska krav, sterilitetskrav
eller liknande, får en annan sjuksköterska, läkare eller tandläkare
än den som iordningställt ett läkemedel ta ansvar för att
administrera det till patienten. Ansvarsfördelningen och
tillvägagångssättet i sådana fall skall framgå av den lokala
instruktionen för läkemedelshantering.”
SOSFS 2000:1, 4 kap 2 §
”Uppgifter som enligt dessa föreskrifter skall utföras av
sjuksköterskor får även utföras av barnmorskor, biomedicinska
analytiker, medicintekniska assistenter och tandhygienister inom
deras respektive verksamhetsområden.
De som har en anställning som försteskötare eller överskötare
inom psykiatrisk verksamhet i sluten vård den 1 november 2001
eller någon period under tiden 3 mars 2000 - 1 november 2001 och
har särskild utbildning i läkemedelshantering får utföra
motsvarande uppgifter.”
SOSFS 2000:1, 1 kap 5 §
Signering i läkemedelsjournalen ska göras av den person som
iordningställt och administrerat varje ordinerat läkemedel.
SOSFS 2000:1, 4 kap 6 §
5.1 Hanteringsmodell
Endos
Hanteringsmodellen
med
endosförpackade
läkemedel,
där
iordningställande och överlämnande sker hos patienten, gör att man
uppnår en integrering av läkemedelsadministreringen med övriga
vårduppgifter hos patienten.
I dylik hanteringsmodell ingår endosförpackningar och en
läkemedelsvagn. Endos är separat förpackade läkemedel (t ex
tabletter/kapslar), som är märkta med preparatnamn, beredningsform,
styrka, användningstid och tillverkningskod.
32
Fördelar
Med modellen uppnår man bl a följande:
Sjuksköterskans arbetstid omprioriteras till mer patientnära arbete.
Läkemedlet kan vid överlämnandet säkert identifieras av både
patient, sjuksköterska och övrig behjälplig personal.
Iordningställande efter originalhandling samt kontroll och
signering av överlämnande/administrering sker vid patientens säng
av ansvarig sjuksköterska.
Läkemedelsvagnen används som förvaringsplats (för sprutor,
kanyler, patientens läkemedel etc), som transporthjälpmedel och
som arbetsyta.
Udda preparat, d v s de läkemedel som inte ingår i avdelningens
basförråd, kan erhållas från apoteket i avpassade mängder, som
endast förvaras i patientens låda i vagnen.
Doser som inte förbrukas och som ingår i basförrådet läggs tillbaka
i sina originalförpackningar. Udda preparat skickas med patienten
vid utskrivning.
Vid enheter, där patienternas medicinering är relativt stabil eller där
endossystemet av olika skäl ej lämpar sig, kan andra medicindelningssystem användas. Se vidare punkt 8.3.
Träning
Dispensering av läkemedel för en-flera dagar görs, när patient skall
tränas att själv sköta intaget av läkemedel, t ex inför utskrivning.
Läkemedlen läggs då i en dispenser för ett dygn (t ex Wiegand-ask
från Monomak Medical AB) eller för en vecka (t ex Dosett från Item
Development).
5.2 Studerande
Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och
sjukvård får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn
av behörig personal - d v s sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie
eller apotekare - enligt SOSFS 2000:1, 4 kap 1 § femte och första st.
5.3 Iordningställande och administrering av dos
Som nämnts under punkt 5 är det sjuksköterska eller annan behörig
person som ska iordningställa doser.
Den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens
identitet,
läkemedlets
namn,
läkemedelsform,
styrka
administrationssätt samt dosen och administreringstidpunkten mot
ordinationshandlingen.
33
Definition
Administrering av läkemedel
Tillförsel eller överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos till
en patient.
Iordningställande av läkemedel
Uppdelning till en enskild patient av tabletter, kapslar och andra
avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och
injektionsvätska.
Upplösning av torrsubstans.
Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska.
Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i
form av medicinsk gas till en patient.
SOSFS 2000:1, 1 kap 3 §
Märkning
”Ett iordningställt läkemedel skall på förpackningen eller
behållaren vara märkt med uppgifter om patientens identitet och
läkemedlets namn, styrka och dos samt de övriga uppgifter som
behövs för en säker hantering. Direktiv om märkning skall finnas i
den lokala instruktionen för läkemedelshantering.”
SOSFS 2000:1, 4 kap 7 §
Speciellt i samband med anestesi och intensivvård bör tryckta
uppdragningsetiketter användas till injektionssprutorna. Även neutrala
etiketter finns att beställa från Skåneförrådet.
Engångssprutor
Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel skall alltid förbli
engångsspruta och får ej återfyllas p g a risk för smittspridning. Detta
gäller även sprutor till infusionspumpar. Därför skall också
uppdragskanylen alltid avlägsnas ur förpackningen efter varje
uppdragningstillfälle.
Uppdragningskanyl
Injektionsläkemedel dras upp med grov kanyl ur engångsampuller men
med tunn kanyl ur flergångsampuller för att skona gummimembranet.
Tänk på att vid små volymer dra upp en extra mängd injektionsvätska,
för att kunna fylla den kanyl som ersätter uppdragskanylen vid
injektionsgivningen.
Infektionsrisk
Infektionsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med
antalet stick genom gummimembranet. Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare får sparas i högst 7 dagar, oavsett mängd
läkemedel som återstår (jfr SLS 2002; se även punkt 4.4).
Hjälpmedel
Läkemedel i flaska eller burk iordningställs aldrig med bara händerna
utan med något hjälpmedel (sked, pincett, extra medicinbägare eller
förpackningslocket). Tablettdelare kan användas för att få en god
doseringsnoggrannhet, när halva tabletter ordinerats. Lös tablett, hel
eller delad, kasseras.
Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare eller
pipett. Ges flytande läkemedel peroralt med hjälp av spruta och ev
sond, ska en härför särskilt avsedd spruta/spruta märkt ”endast
för sondmatning” användas för detta ändamål.
SOSFS 1988:25
34
Brytningsdatum
All uttagen medicin okulärbesiktigas liksom även själva
glasförpackningarna
för
injektionsoch
infusionsvätskor.
Brytningsdatum antecknas på etiketten på alla salvliknande och
flytande läkemedel. På infusionsvätskor skrivs dessutom bl a klockslag
för infusionens början, se punkt 6.2.
Bruksanvisningar
För vissa läkemedel - såsom infusionsvätskor i plast, spolvätskor finns särskilda bruksanvisningar, vilka tillhandahålls av levererande
apotek.
Permission
Om läkemedel, som ej är avsett att intas omedelbart, överlämnas till
patienten, skall det ske i lämplig förpackning. Denna förses med
patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn och styrka, datum
för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets användning, den
ordinerandes namn samt signum av den som iordningställt
förpackningen. Endosförpackade läkemedel kan med fördel användas.
Detta gäller patienter på permission och dagpatienter samt vid
hemsjukvård och på mottagningar (även inom primärvården). Om en
patient får läkemedel med sig från en avdelning/mottagning skall detta
antecknas i patientens journalhandling.
Läkemedelspåse
Det finns olika sätt att dispensera läkemedel som skall tas med hem,
t ex läkemedelspåse eller dosett. Det vanligaste sättet är att lämna ut
medicinen i läkemedelspåsar, vilka då måste uppta alla väsentliga
upplysningar: patientidentitet, läkemedelsnamn, beredningsform,
styrka, dosering, antal, datum, ordinerande läkare, sjuksköterska
(signum).
Krossning
Då patienten inte kan svälja ett preparat måste läkemedelsformen eller
administrationssättet omprövas. Saknas alternativa beredningsformer
kan tabletter i vissa fall krossas.
Vissa tabletter och kapslar måste sväljas hela, p g a att de har förlängd
effekt (Duretter, ”retard”, ”prolongatum”) eller är överdragna med ett
skikt som motstår saltsyra i magsäcken (enterotabletter). Andra bör
sväljas hela för att de innehåller cytostatika, smakar illa eller av andra
skäl. Se närmare tabellen ”Sväljes hela” i Apotekspärmen! Denna
skall alltid konsulteras, när det är aktuellt att krossa en tablett och
flytande alternativ ej finns.
Tablettkross
Anser den som iordningställer patientdoserna att en tablett bör och kan
krossas, sker detta med hjälp av tablettkross, ej mortel. Nackdelar med
mortel är risken för läkemedelsallergier hos personalen och att morteln
ofta har en skrovlig yta. Det senare gör att det kan vara svårt att få ut
läkemedlet, varför doseringsnoggrannheten ej blir tillräcklig.
Tablettkrossen passar till engångsbägare. Denna bägare bör sedan
direkt användas för utlämning till patienten och tablettkrossen göras
ren.
35
Allergirisk
Vid all krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas – dels
genom att det dammar, dels genom att läkemedel kan bli kvar till nästa
patient. Framför allt gäller detta antibiotika.
Cytostatika/antibiotika
I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1999:11 (http://www.av.se/
regler/afs/1999_11.pdf) finns riktlinjer som rör beredning,
administrering och avfallshantering. Vidare finns lokala instruktioner
för
MAS
avseende
dessa
läkemedel
(http://webb.malmo.i.skane.se/miljo/).
Skyddsinformation
En översikt över samtliga risker med läkemedelshantering finns i
häftet "Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid
hantering av läkemedel" från Läkemedelsindustriföreningen (LIF),
vilket finns i Apotekspärmen.
Tillsatser
På varje avdelning, där infusionstillsatser görs, skall Apoteket AB:s
kompendium "Tillsatser till infusionsvätskor" finnas (beställes från
levererande apotek). Det innehåller dels allmänna instruktioner vid
tillsatsarbete, dels en konkret arbetsinstruktion som skall följas om inte
verksamhetschef/motsv föreskriver annorlunda. Viktigt är, att arbeta
aseptiskt, syna infusions- och injektionsvätskorna före arbetets början
och granska lösningen efter tillsatsen. Använd helst syningsskärm med
vit och svart bakgrund. Arbetet skall ske i ostörd miljö. (Se även
Landstingsförbundets ”Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete”).
Tillsatserna skall göras omedelbart före användningen och innehållet
måste blandas efter varje tillsats. För infusionsvätskor gäller att
behållaren skall märkas med patientdata, starttid, infusionstid och ev
tillsatser. En etikett skall fyllas i och sättas på flaskan/påsen vare sig
tillsats gjorts eller ej.
Plastpåsar
Infusionsvätskor i plastpåsar kräver en speciell arbetsteknik. Någon
luftningskanyl behövs inte, och aggregat utan inbyggd luftning skall
användas. Tillsatskanylerna skall vara tunna. Förenklad arbetsinstruktion:
Instruktion
36
För fullständig bild, se bilaga 6.
37
6. ÖVERLÄMNANDE / ADMINISTRERING
6.1 Allmänt
Obruten kedja
”Läkemedel skall iordningställas av en sjuksköterska, läkare,
tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare
eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv
ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten.
När patientdoser av ett läkemedel iordningställts av en receptarie
eller apotekare skall en sjuksköterska, läkare, tandläkare eller den
som ordinerat läkemedlet ansvara för administreringen av
läkemedlet till patienten, utom i sådana fall som anges i 3 §.
Under de förutsättningar som anges i 3 § får annan personal
iordningställa eller administrera läkemedel. ”
SOSFS 2000:1, 4 kap 1 § första-tredje st.
Bruten kedja
”Om det är nödvändigt till följd av tekniska krav, sterilitetskrav
eller liknande, får en annan sjuksköterska, läkare eller tandläkare
än den som iordningställt ett läkemedel ta ansvar för att
administrera det till patienten. Ansvarsfördelningen och
tillvägagångssättet i sådana fall skall framgå av den lokala
instruktionen för läkemedelshantering.”
SOSFS 2000:1, 4 kap 2 §
Patientidentitet
Den som överlämnar läkemedel är skyldig att förvissa sig om att rätt
patient får läkemedlet. Det kan ske genom kontroll av identitetsband
eller genom att patienten själv uppger sitt namn.
Varje enskilt läkemedel signeras i ordinationshandlingen. Det skall
genom signering framgå vem eller vilka som ansvarat för
iordningställande och administrering av läkemedlet.
Om en patient av sjukdomsskäl endast har förtroende för enstaka
arbetstagare utan formell kompetens kan vederbörande få i uppdrag att
överlämna dos. Detta förutsätter att berörd arbetstagare har reell
kompetens. Om patient deltar i utflykt/annan icke sjukhusbunden
aktivitet och läkemedel ordinerats kan likaledes överlämnandet göras
av arbetstagare med reell kompetens.
Märkning
Om, av ovanstående skäl, någon annan än den som iordningställt
dosen överlämnar densamma, skall vad gäller perorala läkemedel
dessa hållas samman i för varje doseringstillfälle försluten enhet,
märkt med patientens namn och födelsedata.
38
Sjukhusfysiker
”Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktivt läkemedel samt
administrera perorala radioaktiva läkemedel. Sjukgymnaster får
iordningställa och administrera läkemedel som skall ges till
patienter i samband med fysioterapi.”
SOSFS 2000:1, 4 kap 1 § fjärde st.
Studerande
Se punkt 5.2.
Information
Vid överlämnandet skall patienten få erforderlig information, t ex om
hur läkemedlet skall intas (under tungan, till/mellan måltider).
Den ansvariga sjuksköterskan skall göra sig underrättad om både
positiva och negativa effekter av läkemedlet men också om det finns
några problem i samband med intaget (smak, sväljbarhet etc).
6.2 Perorala läkemedel
Personligen
För att upprätthålla hög patientsäkerhet är huvudregeln vid
överlämnande av perorala läkemedel är att patienten får sin medicin
personligen.
Om en patient är väl förtrogen med sin medicinering, och för tillfället
är upptagen av annan terapi, kan denne få sina läkemedel ställda på
sängbordet. De läggs då i en behållare som är märkt med patientens
namn och födelsedatum. Det får dock ej finnas risk för att någon
förvirrad medpatient eller annan obehörig kan ta dem.
Mängd
Större mängd läkemedel får inte överlämnas till inneliggande patient
än denne bedöms kunna hantera. Därför erhåller patienten vanligen
endast den mängd som är avsedd för omedelbart intag. När man vill
träna en patient att själv sköta sin medicinering, är det dock möjligt att
lämna ut medicin för flera intagningstillfällen.
Tider
Medicinen skall fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallen mellan dagens sista och
påföljande dags första doser inte blir för stort.
Vissa läkemedel, såsom parkinsonmedel, måste doseras jämnt över
dygnet - fyra, fem eller sex gånger. Generellt sett bör eftersträvas att
de rutiner som patienten har i sitt läkemedelsintag i hemmet möjliggörs även i sluten vård.
Ingen tablett
utan vatten
Tabletter, kapslar och pulver bör alltid intagas med riklig mängd väska
och ej i liggande ställning. Många läkemedel kan nämligen ge skador i
matstrupen, om de fastnar där. Patienter med sväljsvårigheter bör få
sina läkemedel i andra beredningsformer, t ex lösning, suppositorium.
Vissa läkemedel får ej tas tillsammans med föda eller vissa komponenter i föda - se FASS.
39
Patientkompetens
Även om en patient bedöms som lämplig att själv sköta sitt
läkemedelsintag, får detta inte menligt påverka erforderlig information
och kontakt mellan vårdpersonal och patient. Vid varje misstanke att
patienten underlåter att ta sin medicin måste en övervakning ske av
intaget, och även i övrigt skall patienten få hjälp med intaget när så
behövs. Detta innebär inte att medicinen skall tvingas i patienten, utan
denne bör genom information få en positiv inställning till
medicineringen (se punkt 6.1.). Vad gäller tvångsmedicinering inom
psykiatrin gäller särskilda regler.
6.3 Läkemedel för injektion och infusion
Iordningställande, se punkt 5.3.
Kontroll
Omedelbart före användningen skall den som utför infusion eller
injektion kontrollera, att förpackningen inte skadats och att lösningens
utseende inte avviker från det normala. Jfr Instruktion, punkt 5.3.
Under droppets gång bör dropphastigheten kontrolleras, eftersom
denna kan förändras.
Infusionsaggregat
Samma infusionsflaska/plastpåse får användas högst 12 timmar.
Insticksstället bör inspekteras minst en gång per dygn. Överflyttning
av aggregat ökar alltid risken för mikrobiologisk kontamination.
Infektionsrisken minskar, om man minst varje dygn byter
infusionsaggregat, infusionskanyl och insticksställe. För detaljerade
anvisningar, se lokala instruktioner.
Sprutor och kanyler
Använda injektionssprutor kastas bland övriga sopor som vanligt
avfall. Engångssprutor med fast kanyl, engångskanyler, sprutor för
engångsbruk som använts till patient med blodsmitta, enstaka trasiga
laboratorierör, föremål för engångsbruk: knivblad, rakblad, suturnålar
osv, stoppas i riskavfallsburkar av metall med tillhörande skruvlock
och kanylavdragare (flergångs). Observera att detta ej gäller för
läkemedelskontaminerat avfall som anges i AFS 1999:11 (Cytostatika
och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, se http://www.av.se/
regler/afs/1999_11.pdf). För dessa läkemedel gäller hantering med
sluten teknik eller slutna system och allt avfall som varit i kontakt med
läkemedlet hanteras som riskavfall, se lokala instruktioner för MAS
samt Avfallshandboken MAS på intranätet. Även vid sjukvård i
hemmet är det lämpligt att begagnade kanyler läggs direkt i en
riskavfallsbehållare för skärande/stickande avfall. Kanylen sätts aldrig
tillbaka i skyddshylsan p g a risken för stickskador.
6.4 Biverkningar
Rapportering
Hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt samt veterinärer
skall snarast rapportera samtliga allvarliga biverkningar, samtliga
oförutsedda biverkningar samt sådana biverkningar som syns öka i
frekvens direkt till Läkemedelsverket eller via Läkemedelsverkets
regionala biverkningscentra.
40
LVFS 2001:12, 10 §
Observerad eller av patient meddelad läkemedelsbiverkning skall
meddelas läkaren samt dokumenteras i patientens journal. Läkaren
skall sedan rapportera till den regionala Biverkningsenheten,
Farmakologiska kliniken, Universitetssjukhuset, 221 85 LUND.
Alla misstänkta biverkningar av nya läkemedel som inte är
klassificerade som vanliga (se förteckning över preparat i FASS
kapitel om biverkningar eller aktuellare lista i Information från
Läkemedelsverket). Uppgifter som skall lämnas framgår av
blanketten "Uppgift om biverkning" i FASS.
Kontinuerligt
För samtliga läkemedel skall rapporteras:
- Dödsfall
- Livshotande reaktioner
- Biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig
funktionsnedsättning
- Biverkningar som leder till sjukhusvård
- Nya, oväntade biverkningar och interaktioner
- Biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad.
Däremot behöver banala biverkningar av äldre läkemedel inte
rapporteras.
Till de rapporteringspliktiga biverkningarna hör, enligt EU-regler,
även förgiftningar med och missbruk av nya läkemedel.
- Rapportera redan vid misstanke om biverkning.
- Rapportera alla biverkningar av inte godkända läkemedel, d v s
licenspreparat och läkemedel under klinisk prövning.
Anmälan görs på särskild blankett som finns i FASS och som går att
skriva ut från Läkemedelsverkets hemsida, www.mpa.se.
Lex Maria
Det bör uppmärksammas att anmälningsskyldighet enligt Lex Maria
föreligger, även om anmälan om biverkning gjorts.
I Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område återfinns den så kallade Lex Maria i 6 kap 4 §. Här regleras
skyldigheten att till Socialstyrelsen anmäla om en patient i samband
med vård och behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas
av allvarlig skada eller sjukdom och som inte ligger inom ramen för
vad som kunnat förutses eller utgör en normal risk i samband med
vård, behandling eller undersökning. Ytterligare föreskrifter och
allmänna råd på området finns i SOSFS 2002:4.
Chefläkaren för Lex Maria ansvarar för att anmälningsskyldigheten
fullföljs. All hälso- och sjukvårdspersonal har, enligt samma lag 2 kap
7 §, en rapporteringsskyldighet av händelser som medfört allvarlig
skada eller risk för allvarlig skada eller sjukdom. Rapporteringen sker i
första hand till närmaste chef (se Ansvarsförhållanden och rutiner för
tillbudsrapportering gällande Lex Maria och medicinteknisk utrustning
http://webb.malmo.i.skane.se/emr/bottomemr.htm).
41
Allvarlig allergi
Inträffade överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock, astma
eller allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel skall
alltid anmälas till den regionala biverkningsenheten.
På mottagning och vårdavdelning, där behandling utförs som är
förenad med ökad risk för överkänslighetsreaktioner, skall akutask
finnas (se punkt 3.1.) jämte utrustning för att ge konstgjord andning.
Journalöversikt
Läkaren ombesörjer efter prövning, att notering av eventuell
överkänslighet förs in på blanketten Journalöversikt/motsv i
datorjournal. Uppgiften signeras där av läkaren. Uppgiften om
överkänslighet på journalöversikten/motsv utgör sedan underlag för ev
införande på övriga journalhandlingar.
Varningsetikett
”Intolerans och överkänslighet som innebär allvarlig risk för
patientens liv eller hälsa skall markeras i journalen med ordet
"VARNING" antingen för hand med rödpenna, med röd etikett,
röd stämpel eller på annat iögonfallande sätt.”…
SOSFS 1982:8, fjärde st.
Cytostatika
Kunskaperna om lämpliga åtgärder vid extravasal injektion är
knapphändiga. Det är av stor vikt att, via det lokala systemet för
avvikelserapportering, rapportera:
varje fall av extravasal injektion av cytostatika
vidtagna åtgärder
effekten av dessa.
Läkemedelsförsäkringen
Se information i FASS eller http://www.fass.se/LIF/home/index.jsp.
Antidoter
Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid
förgiftningar, specifika antidoter sättas in. Detaljerade anvisningar om
medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns i överdoseringskapitlet i FASS. Behandling av vissa icke läkemedelsbetingade
förgiftningar beskrivs i kapitlet Förgiftningar i Läkemedelsboken
(LB).
Giftinformationscentralen bör kontaktas vid minsta tveksamhet.
42
7. KVALITETSSÄKRING
7.1 Intern inspektion
”All hälso- och sjukvård skall omfattas av system för planering,
utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i
verksamheten. All personal skall medverka i den systematiska och
fortlöpande kvalitetsutvecklingen av verksamheten.”
SOSFS 1996:24, 1 §
Den sjuksköterska som är ansvarig för läkemedelshanteringen skall
svara för att kvalitetssäkringsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen
bedrivs enligt verksamhetschefens direktiv och vid behov i samarbete
med farmaceut.
Mål, medel
Grunden för det kvalitetssäkringsarbetet är en målbeskrivning för och
en systematisk analys av den egna verksamheten. Mål och medel är
utgångspunkterna i allt resonemang om läkemedelsbehandling och
dess genomförande. Läkemedelshanteringssystemet skall tillgodose
högt ställda krav på patientsäkerhet och vårdkvalitet. Föreskrifterna
och de allmänna råden (SOSFS 2000:1) samt instruktioner utfärdade
av såväl Region Skåne som den lokala enheten utgör normen (standarden) för hur detta arbete skall bedrivas.
Uppföljning
De olika momenten i hanteringskedjan (ordination, rekvisition,
förvaring, iordningställande, överlämnande/administrering) skall
därför systematiskt följas upp. Detta sker lämpligen genom att följa ett
fast protokoll. Detta är viktigt dels för jämförelse inom den egna
verksamheten mellan olika uppföljningstillfällen dels för jämförelser
med andra verksamheter. Avvikelserapportering skall utgöra en del i
kvalitetssäkringsarbetet.
Utvärdering, åtgärder
Resultatet av uppföljningen värderas och lämpliga åtgärder vidtas. Det
är därför viktigt att kvalitetssäkringsarbetet återförs och diskuteras
med dem som deltar i vård- och behandlingsarbetet. Själva
kvalitetssäkringsarbetet skall också följas upp och utvärderas, så att
metoderna för kvalitetssäkring hela tiden förbättras.
7.2 Farmaceutisk inspektion
Farmaceut
”Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning
av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en
extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen
kan t.ex. utföras av en farmaceut.”
SOSFS 2000:1, 2 kap Allmänna råd
Avdelningsförrådet inspekteras vanligen en gång per år av farmaceut.
43
Information
Inspekterande farmaceut tar del av lokala instruktioner för
läkemedelshantering. Till väsentlig del bör inspektionen inriktas på
erfarenhetsutbyte, information och rådgivning.
Protokoll
Avdelningsföreståndaren och annan utsedd ansvarig för hanteringsrutinerna skall närvara. Vid inspektionen upprättas ett protokoll som
sparas i Apotekspärmen i 3 år. Inspektionen är underlag för rapport till
verksamhetschef.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet följer upp resultatet av
inspektionsverksamheten.
44
8. ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Ingen öppen vård
på sjukhus
Rutiner till skydd för patientsäkerheten skall givetvis tillämpas, oavsett
om det är fråga om sluten eller öppen hälso- och sjukvård. All
sjukvårdande verksamhet som bedrivs på sjukhus är dock att betrakta
som sluten vård, vilket således inkluderar även mottagningar på
sjukhus.
8.1 Läkemedelsförskrivning
Medicinlista,
öppen vård
På mottagningar vid både sjukhus och vårdcentraler används dock
MEDICINLISTA, ÖPPENVÅRD för att få en översiktlig bild av varje
patients samtliga läkemedel. Denna är en ordinationshandling som
följer patienten. Aktuella ordinationer signeras av behandlande läkare.
Medicinlistan medtas alltid vid besök hos läkare.
”I öppenvård är det av vikt att personalen vid återbesök hör efter
att patienten tagit sin medicin på rätt sätt.”
SOSFS 1993:20, p 8
”Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall den
sjuksköterska eller läkare som ansvarar för vården av en patient
svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på ett
ordinationskort eller på en annan ordinationshandling. Kortet
eller handlingen skall signeras och det skall framgå vem som
ordinerat respektive läkemedel.”
SOSFS 2000:1, 3 kap 4 §
Jourdoser
Läkemedel (s k jourdoser) får inte överlämnas i större mängd än som
är nödvändigt till dess patienten kan få läkemedlet expedierat på
apotek. Om läkemedel, som ej är avsett att intas omedelbart,
överlämnas till patienten, skall det ske i lämplig förpackning. Denna
förses med patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn och
styrka, datum för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets
användning, den ordinerandes namn samt signum av den som
iordningställt förpackningen. Endosförpackade läkemedel kan med
fördel användas.
Exempel på lämplig förpackning för jourdoser, se punkt 5.3.
8.2 Utskrivning från sluten vård
Apotek
I god tid före utskrivningen bör läkare eller sjuksköterska tillsammans
med patienten gå igenom den fortsatta läkemedelsbehandlingen.
Speciell tonvikt bör läggas vid indikationen för varje läkemedel, vilket
också anges på receptet ("för hjärtat", "mot värk" etc). Observera
vikten av att informera om byten till synonympreparat. Ange i dessa
fall på recept och medicinlista ”ersätter …..(läkemedlets namn)”.
Apoteket bör även på ett tidigt stadium involveras, så att läkemedlen
finns tillgängliga vid utskrivningen. Eventuellt rekommenderas
45
hjälpmedel som Dosett, Medibox eller apotekens dosexpedition i
dosbricka/dospåse (APODOS).
Vid utskrivning till annan vårdform skall patienten medföra läkemedel
i tillräcklig mängd för att undvika avbrott i medicineringen. Dessutom
skall MEDICINLISTA ÖPPENVÅRD medföras. Även vid utskrivning
till hemmet kan patienten behöva medföra aktuella läkemedel från
avdelningen. Dessutom skall aktuellt behandlingsmeddelande utfärdas
av läkaren (se punkt 1.2.).
Användaranvisningar
Instruktion i hur man rätt använder t ex inhalationsläkemedel,
ögonläkemedel, stolpiller skall ha föregått utskrivningen. Patienten bör
ha fått tillfälle att själv träna för denne svåra moment under överinseende av kunnig sjukvårdspersonal.
Sjukvårdande
När en person inte själv kan ansvara för sin medicinering och saknar
behandling hjälp från närstående, är det den utskrivande läkarens
ansvar, att information om medicineringen och korrekt signerad
ordinationshandling, som omfattar patientens samtliga läkemedel,
vidarebefordras till ansvarig sjuksköterska i öppen vård.
Delegering
SOSFS 1997:14 möjliggör även delegering över en verksamhets- eller
vårdgivargräns (tidigare benämnt anvisning). Vid sådan delegering
gäller följande:
Verksamhetschefen - där mottagaren av delegeringen arbetar - har
i dessa fall ansvar för att delegeringen är i överensstämmelse med
patientsäkerheten.
Verksamhetschefen - där den som meddelat delegeringar arbetar har ansvar för att denne genomfört delegeringen på ett korrekt sätt.
Det är därför i dessa fall av vikt att verksamhetscheferna
samverkar i frågor som rör delegeringar över verksamhets- eller
vårdgivargränser.
En delegering över verksamhets-/vårdgivargränser förutsätter således
att mottagaren av uppgiften har den egna arbetsledningens tillåtelse att
utföra arbetsuppgiften. Det innebär att den som avser att delegera över
en verksamhets- eller vårdgivargräns först måste samråda med
mottagarens arbetsledning.
I den kommunala hälso- och sjukvården är det ytterst den medicinskt
ansvariga sjuksköterskan som är ansvarig för
…”4. att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga
och väl fungerande.”.
Förordn (1998:1513) om yrkesv… 2 kap 5 §
”Den som delegerar skall så snart det är möjligt underrätta
verksamhetschefen, eller den som inom verksamhetsområdet
ytterst svarar för att delegeringar inte strider mot
patientsäkerheten, om delegeringsbeslut som han eller hon fattat.
Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan skall underrättas om de
delegeringar som sker inom verksamhetsområdet.”
46
SOSFS 1997:14, under rubr Dokumentation av delegeringsbeslut m.m.
8.3 Dosdispensering
Dosdispensering
Dosdispensering är enligt SOSFS 2000:1, 1 kap 3 § maskinellt eller
manuellt iordningställande av läkemedel i patientdoser.
Veckodosett
Veckodosett är lämpligt till patienter som själva kan sköta sitt intag på
regelbundna tider, men lämpar sig ej för endosförpackade läkemedel.
Dosexpedierade
läkemedel
Läkemedlen är antingen förpackade i påsar eller brickor som räcker
i eller två veckor. Varje dos är tydligt märkt med namn, innehåll och
när medicinen ska tas.
Ordination
Läkaren ordinerar dosexpedition på ordinationskort (erhålls från
apotek) eller i undantagsfall på originalrecept. Originalrecepten måste
i så fall kompletteras med samma uppgifter som på ordinationskortet:
"Dosexpedition"
Patientens adress och telefonnummer
Kontaktperson och telefonnummer
Normalt vårdande enhet
Antalet veckor/dosexpeditionstillfällen (normalfallet är för 2
veckor)
Insättningsdatum
Ändring
Startdatum beslutas av apotek och läkare gemensamt. Vid ordinationsändring kontaktar läkaren det för dosexpeditionen ansvariga
47
apoteket (helst per telefax), varvid ändringens tidpunkt och
angelägenhetsgrad anges.
48
Bilagor
1. Uppdrag att ansvara för läkemedelshantering
2. Uppdrag angående läkemedelshantering
3. Rekvirering av läkemedel
4. Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel
5. Ordinationer enligt generella direktiv
6. Kontroll av infusions- dialys- och spolvätskor
http://www.sos.se/sosfs/2000_1/2000_1.htm
http://www.sos.se/sosfs/2001_17/2001_17.htm
http://www.sos.se/sosfs/1997_14/1997_14.htm
49
REGISTER
akutask ............................................................ 15
Akutväskor/brickor ......................................... 20
allergi ........................................................ 34, 40
Ambulanser ..................................................... 15
ampuller .................................................... 22, 24
Ampuller ......................................................... 24
anafylaktisk chock ......................................... 40
anestesigaser ................................................... 30
ANSVAR .......................................................... 6
antibiotika ....................................................... 35
Antidoter ......................................................... 40
Användaranvisningar ...................................... 44
Användningstider...................................... 23, 25
APODOS......................................................... 43
Apotek............................................................. 43
Apotekspärmen .... 11, 13, 15, 20, 21, 22, 27, 34,
35, 42,
36
Avfallshandbok ......................................... 22, 38
Basläkemedel .................................................... 7
bassortiment ........................................ 18, 19, 27
behandlingsmeddelande.................................. 44
Behandlingsschema........................................... 8
Beställningsrutiner .......................................... 13
Biverkningar ................................................... 38
bruten förpackning .......................................... 25
Brytningsdatum......................................... 26, 34
cytostatika ......................... 12, 22, 34, 35, 38, 40
delegering.................................. 4, 6, 8, 9, 36, 44
desinfektionslösning ....................................... 20
Destruktion...................................................... 22
Dosdispensering.............................................. 45
Dosett .................................................. 32, 34, 43
Dosexpedition ................................................. 45
Egenvård ........................................................... 7
Egna läkemedel............................................... 14
Endos............................................................... 31
Engångssprutor ............................................... 33
Ex-tempore...................................................... 14
Fakturering...................................................... 17
farmaceut................. 6, 16, 21, 22, 26, 28, 41, 42
FASS ................................. 11, 17, 27, 37, 39, 40
Formell kompetens............................................ 8
Fuktflaska........................................................ 30
följesedel ......................................................... 16
förbrukningsjournalen för narkotika ............... 22
Generella direktiv............................................ 11
Giftinformationscentralen ............................... 40
Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete......... 27
36
hållbarhet......................................................... 23
identitetsband .................................................. 36
Indragning ....................................................... 22
infusionsvätskor ...................... 19, 25, 27, 34, 35
injektionsvätskor ....................................... 25, 33
inspektion...................................... 21, 22, 26, 41
Instruktion ....................................................... 35
Internationella enheter .................................... 10
jourdoser ......................................................... 43
Jourfarmaceut.................................................. 15
Kallt................................................................. 20
kanyler................................................. 19, 22, 32
Kassation......................................................... 21
Kliniska prövningar ........................................ 14
kontrollansvarig ........................................ 22, 26
Kontrollvaror................................................... 13
kreditering ....................................................... 17
Krossning ........................................................ 34
Kvalitetshandboken medicinska gaser........... 30
KVALITETSSÄKRING................................. 41
kylskåp ............................................................ 20
LASSK............................................................ 14
Leveransavtal .................................................. 16
Lex Maria........................................................ 39
Licenspreparat................................................. 13
Litteratur ......................................................... 27
Lån .................................................................. 15
läkemedelsansvarig sjuksköterska .................. 14
läkemedelsbiverkning ..................................... 39
Läkemedelsboken (LB)................................... 27
Läkemedelsförråd ........................................... 19
Läkemedelsförsäkringen ................................. 40
Läkemedelsjournal.......................................... 12
Läkemedelskommittén.................................... 11
Läkemedelsprov.............................................. 21
läkemedelspåse ......................................... 15, 34
läkemedelsrum ................................................ 19
läkemedelsvagn................................... 19, 26, 31
Medibox .......................................................... 43
Medicinlista..................................................... 43
Medicinska gaser ............................................ 28
medicinskåp .................................................... 19
metodbok......................................................... 30
Metodbok för sjukvårdsarbete ........................ 27
Muntlig ordination .......................................... 10
Märkning................................................... 33, 36
narkotika ....................................... 13, 22, 26, 27
nycklar............................................................. 18
ordination .............. 4, 7, 9, 10, 11, 12, 14, 41, 45
Ordinationstyper ............................................. 10
Oxygenbehandling .......................................... 29
Permission....................................................... 34
50
Reklamation .................................................... 21
Rekommenderade ........................................... 27
rekvisition ............... 4, 13, 14, 15, 16, 18, 26, 41
restnoterade ..................................................... 16
retur ................................................................. 19
Rumstemperatur.............................................. 20
Signum ............................................................ 12
Skötselanvisningar för läkemedelsförrådet..... 21
sprit ................................................................. 30
sprutor ......................... 19, 22, 24, 25, 32, 33, 38
Statistik ........................................................... 17
Studerande....................................................... 32
Stängning ........................................................ 27
Svalt ................................................................ 20
Sväljes hela .................................................... 34
syningsskärm................................................... 35
synonympreparat............................................. 43
Tekniska medel ............................................... 20
telefax............................................ 10, 11, 15, 45
Telefonbeställning........................................... 15
Telefonordination............................................ 10
Tillfällig ordination......................................... 10
tillredning........................................................ 23
tillsatser ............................................... 23, 27, 35
uppdragningsetiketter...................................... 33
Uppdragningskanyl ......................................... 33
Utbyteslista ..................................................... 11
Utskrivning ..................................................... 43
vaccin ........................................................ 20, 25
Varningsetikett................................................ 40
verksamhetschef.................... 6, 9, 26, 36, 41, 44
Wiegand-ask ................................................... 32
vätskevagn....................................................... 19
öppen vård....................................................... 43
överkänslighet ................................................. 40
ÖVERLÄMNANDE....................................... 36
Universitetssjukhuset MAS
UPPDRAG ATT ANSVARA FÖR LÄKEMEDELSHANTERINGEN INOM
………………………………………………………….….
Avsett verksamhetsområde
………….……………………………..
Enhet/avdelning
Den befattningshavare som med stöd av 30 § i hälso- och sjukvårdslagen tilldelas en viss ledningsuppgift
bär själv ansvaret för att det med uppgiften förenade syftet uppnås.
Verksamhetschefen har dock ansvar för sitt beslut att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift och
skall dessutom bevaka att denna uppgift fullgöres på ett tillfredställande sätt, t ex genom att säkerställa att
kontinuerlig återrapportering sker.
Beslutet att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift skall återkallas av verksamhetschefen, om
denne finner att detta strider mot patientsäkerheten eller verksamhetens målsättningar. Beslut skall därför
omprövas regelbundet.
Nedan angiven befattningshavare har inom uppdragsområdet, med återrapporteringsskyldighet till
verksamhetschefen, att fullgöra ovanstående ledningsuppgift med befogenhet att besluta samt vid
behov uppdra åt annan inom uppdragsområdet att fullgöra enskild arbetsuppgift.
…………………………………………..…..…
…………………………………………
……………………………….
Namn
Personnummer
Befattning
Uppdraget avser tiden …………………… t o m ………………………. med möjlighet till förlängning.
…………………………………
………………………………………………………… ……………………………….
Datum
Verksamhetschefens namnteckning jämte namnförtydligande
Jag åtar mig ovanstående uppdrag.
…………………………………
………………………………………………………… ……………………………….
Datum
Uppdragstagarens namnteckning jämte namnförtydligande
Härmed återkallas ovanstående uppdrag.
…………………………………
………………………………………………………… ……………………………….
Datum
Underskrift av den som återkallar uppdraget
…………………………………
………………………………………………………… ……………………………….
Datum
Underskrift av den som tidigare innehaft uppdraget
Universitetssjukhuset MAS
UPPDRAG ANGÅENDE LÄKEMEDELSHANTERING INOM
………………………………………………………….….
Avsett verksamhetsområde
………….……………………………..
Enhet/avdelning
Nedan angiven befattningshavare skall svara för
-
att, i samråd med överläkare, ta fram verksamhetsanpassade instruktioner angående
läkemedelshanteringen
-
att, efter verksamhetschefens/chölens fastställande av instruktionerna, kontinuerligt återrapportera till
verksamhetschefen hur instruktionerna efterlevs
…………………………………………..…..…
…………………………………………
……………………………….
Namn
Personnummer
Befattning
Uppdraget avser tiden …………………… t o m ……………………….
…………………………………
………………………………………………………… ……………………………….
Datum
Verksamhetschefens/chölens namnteckning jämte namnförtydligande
Universitetssjukhuset MAS
REKVIRERING AV LÄKEMEDEL FRÅN SJUKHUSAPOTEKET PÅ MAS
………………………………………………………………….…..
Avsett verksamhetsområde
SOSFS 2000:1 (M) / 2001:17 (M)
5 kap. Rekvisition och kontroll av läkemedel
1 § Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso- och sjukvårdspersonal som
namngivits i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
Läkemedel för avdelningens/enhetens behov får rekvireras från apoteket av nedan namngivna
legitimerade sjuksköterskor.
……………………………………
………………………………
………………………..…………………………….
Namnförtydligande
Avdelning/enhet
Namnteckning
……………………………………
………………………………
………………………..…………………………….
Namnförtydligande
Avdelning/enhet
Namnteckning
……………………………………
………………………………
………………………..…………………………….
Namnförtydligande
Avdelning/enhet
Namnteckning
Om ingen av ovan namngivna sjuksköterskor finns tillgängliga, skall läkemedel
rekvireras av legitimerad läkare enligt aktuell tjänstgöringslista på avd/enheten.
Giltigt fr. o m …………………….. t o m ………………………. med möjlighet till förlängning.
…………………………………
………………………………………………………… …………………………..………….
Datum
Namnteckning, jämte namnförtydligande, av verksamhetschef (eller enligt uppdrag )
Denna blankett skall förvaras på respektive avdelning/mottagning.
Universitetssjukhuset MAS
INVENTERING OCH KONTROLL AV NARKOTISKA LÄKEMEDEL
………………………………………………………………….…..
Avsett verksamhetsområde
SOSFS 2000:1 (M) / 2001:17 (M)
5 kap. Rekvisition och kontroll av läkemedel
2 § Inom sluten vård skall tillförseln av narkotiska läkemedel till läkemedelsförråd och
förbrukningen av dessa läkemedel dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Inventering och
kontroll av narkotiska läkemedel skall utföras av annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än
den som har ansvaret för rekvisition och förvaring.
Om antalet anställda vid enheten eller hos vårdgivaren är så få att kontrollen enligt första stycket
inte kan utföras av egen personal, skall en farmaceut från ett apotek eller hälso- och
sjukvårdspersonal från en annan enhet eller vårdgivare anlitas.
3 § Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall det finnas ändamålsenliga rutiner för en
säker kontroll av förbrukningen av narkotiska läkemedel.
Nedan namngivna legitimerade sjuksköterskor ansvarar för inventering och kontroll av
narkotiska läkemedel.
……………………………………
………………………………
………………………..…………………………….
Namnförtydligande
Avdelning/enhet
Namnteckning
……………………………………
………………………………
………………………..…………………………….
Namnförtydligande
Avdelning/enhet
Namnteckning
Giltigt fr. o m …………………….. t o m ………………………. med möjlighet till förlängning.
…………………………………
………………………………………………………… …………………………..………….
Datum
Namnteckning, jämte namnförtydligande, av verksamhetschef (eller enligt uppdrag )
Universitetssjukhuset MAS
ORDINATIONER ENLIGT GENERELLA DIREKTIV
………………………………………………………….….
Avsett verksamhetsområde
………….……………………………..
Enhet/avdelning
SOSFS 2000:1 (M) / 2001:17 (M)
1 kap. Inledning
5 § Uppgifter som enligt dessa föreskrifter skall utföras av sjuksköterskor får även utföras av barnmorskor,
biomedicinska analytiker, medicintekniska assistenter och tandhygienister inom deras respektive
verksamhetsområden.
De som har en anställning som försteskötare eller överskötare inom psykiatrisk verksamhet i sluten vård den
1 november 2001 eller någon period under tiden 3 mars 2000 - 1 november 2001 och har särskild utbildning
i läkemedelshantering får utföra motsvarande uppgifter.
3 kap. Ordination av läkemedel
9 § Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges
indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en
patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient
endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning.
Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för
ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
Indikation
Läkemedel
Styrka
Dosering
Antal dostillfällen utan
särskild läkarkontakt
Kontraindikation
……………………………
………………………………………………………… ………………………………….
Datum
Namnteckning, jämte namnförtydligande, av verksamhetschef/chefsöverläkare