Mål under 2011/2012

Tvings skola
Vi får alla att lyfta!
ÅRLIG PLAN FÖR TRYGGHET OCH TRIVSEL
FÖR
ELEVER I
TVING SKOLA OCH FRITIDSHEM
RIKTLINJER FÖR ARBETE MED DISKRIMINERING,
TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR
ENL. SKOLLAGEN (14 A KAP.) OCH DISKRIMINERINGSLAGEN
Dokument upprättat:
Dokument reviderat: Trygghetsgruppen/Lisa Lejhall/RoseMarie Olsson, 2011-11-14
Tvings skola
Vi får alla att lyfta!
2011/2012
Likabehandlingsplan – Årliga planen för trivsel och trygghet
Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever är alla
skolor skyldiga att ha en likabehandlingsplan. På vår skola heter planen: Årliga planen för trivsel
och trygghet.
Syftet med en likabehandlingsplan är att förebygga och förhindra trakasserier och annan
kränkande behandling i skolan. Rektor, lärare och elever ska hjälpas åt att ta fram en
likabehandlingsplan för att skapa en trygg skolmiljö. (Skolverket)
Vision med Likabehandlingsarbetet
Alla elever ska kunna gå till skola/fritids och känna trygghet, glädje och meningsfullhet.
Våra ledord är VÅGA, VILJA, VETA. Elever och persoal skall ska känna och själva följa våra
värdegrundande ord GLÄDJE, HÄNSYN, TRYGGHET, ANSVAR och GEMENSKAP.
Mål




På skolan skall ingen utsättas för kränkande behandling utan att få hjälp och stöd.
Alla skall känna att de blir hänsynsfullt bemötta.
Alla skall känna sig trygga i skolan.
Alla elever skall veta vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat
behöver hjälp.
 Alla vuxna i verksamheten skall medvetet och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen
följs.
Syfte
 Att främja elevernas lika rättigheter i all verksamhet.
 Att motverka diskriminering och trakasserier p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande
identitet.
 Att förhindra och förebygga annan kränkande behandling såsom mobbning.
 Att säkra att ingen på skolan får utstå negativa konsekvenser, då någon anmäler brott mot
lagen ”Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever”.
Handlingsplanen kring arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling innehåller
program för förebyggande arbete och strategier vid uppkomna situationer. Handlingsplanen skall
garantera att personal, barn, ungdomar och föräldrar vet vad skola och fritids står för i dessa
frågor. Planen skall vara en vägvisare för alla elever och vuxna, så att vi på bästa sätt skall
fungera i gemenskap på vår skola och fritidshem. Planen bygger på den värdegrund som gör
skolan och fritidshemmet till en trygg plats, där alla möts med respekt för varandras olikhet och
där vi tar ansvar för att alla ska känna sig lika värdefulla. Detta gäller i alla situationer mellan
barn-barn och vuxen-barn.
Rektor Lisa Lejhall
Tving 2011-10-18
Dokument upprättat:
Dokument reviderat: Trygghetsgruppen/Lisa Lejhall/RoseMarie Olsson, 2011-11-14
Tvings skola
Vi får alla att lyfta!
Förklaring av begrepp
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering är en person på osakliga grunder behandlas sämre än andra med en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder
Könsöverskridande identitet
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en
person missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Man
kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt
tillämpas, men som i praktiken missgynnar en elev med direkt koppling till någon av
diskriminerings-grunderna. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning,
läroböcker etc.
Kränkande behandling
Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden
på olika webbcommunities).
Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna (se diskriminering)
Annan kränkande behandling
Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling
till en diskrimineringsgrund.
Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte indirekt
diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Förbudet för personal
att utsätta elev för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att
upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen kränkande.
Dessa förklaringar är tagna ur: Förebygga främja, likabehandling diskriminering i skolan.
En handledning från JämO, DO, HO, HomO & BO
Ansvar och roller

Alla som arbetar i skolan visar i sitt dagliga arbete att de inte accepterar diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling.
 All personal måste rapportera ev. diskriminerande och annan kränkande behandling till
klassläraren. Trygghetsgruppen och elevhälsoteamet finns som resurs.
 Trygghetsgruppen gör en utredning i samråd med till exempel: vårdnadshavare, lärare, och
elevhälsoteamet.

Händelsen och åtgärder skall dokumenteras och lämnas till rektor.

Rektor har huvudansvar och ansvarar för att dokumentera och rapportera in händelser till
förvaltningen.
Dokument upprättat:
Dokument reviderat: Trygghetsgruppen/Lisa Lejhall/RoseMarie Olsson, 2011-11-14
Tvings skola
Vi får alla att lyfta!
Förebyggande arbete - Årliga återkommande aktiviteter
I verksamheten arbetar personalen med att bygga gemenskap och trygghet i de olika grupper
som finns. Det förebyggande arbetet är viktigt för att bygga en miljö där eleven känner trygghet
och risken att bli utsatt minskar.


Värdegrundsarbete på organisationsnivå i området/arbetslaget.
Värdegrundstid finns på schemat varje vecka för eleverna. Det är klasslärararens ansvar
och uppgift att se till att arbetet genomförs. På värdegrundstiden arbetar vi med normer
och värden och tränar eleverna socialt och emotionellt. Värdegrundsarbetet är också som
en röd tråd i allt arbete med eleverna och vävs in i arbetet i verksamheten i skola/fritids.
Planeringen i värdegrunden utgår utifrån LGR11 i kapitlet normer och värden. Vi arbetar
exempelvis med följande områden:











Självkänsla, självbild och självförtroende
Känslor
Relationer
Empati
Konflikthantering
Tjej– och killgruppsverksamhet för att stärka eleverna i självkänsla och
identitetssökande.
På skolan finns en Kamratstödjargrupp som arbetar för att främja en god
atmosfär/gemenskap i skolan.
Nolltolerans gäller mot mobbning.
Gemensam värdegrund och gemensamma mål för hur vi ska vara för att trivas gäller
för alla på skolan.
En hög andel personal har pedagogisk lunch för att minska risken för utsatthet och
skapa en trygg miljö kring matsituationen.
Socialpedagog på 30%. I socialpedagogens ansvar ingår att arbeta förebyggande med
trygghet och gemenskap.
Information om Årliga planen
 En gång per termin ska ”Årliga planen” tas upp på arbetsplatsträff, dessutom ska aktuella fall
tas upp där vid behov. Det är av stor vikt att all personal får vetskap om vilka elever som på
något sätt kränker andra elever och vuxna. All personal har tystnadsplikt och alla måste
kunna delta i detta viktiga arbete.
 I början av varje läsår går man igenom denna handlingsplan i alla årskurser och i respektive
skolråd. Planen finns på vår hemsida. Mentorerna/klasslärarna presenterar/går igenom
planen. I samband med presentationen/genomgången arbetar man med upplevelsebaserat
lärande/diskussioner/värderingsövningar som rör diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder.
Kamratstödjare
 Kamratstödjarens roll: ”Kamratstödjare är valda elever, som arbetar för att främja en god
atmosfär/ gemenskap i skolan.
 Kamratstödjare: 2 elever väljs i varje klass från åk 3 – 6 genom sluten omröstning. Det är
viktigt att vara tydlig med att klassläraren tillsammans med trygghetsgruppen har ansvar för
att eleverna som väljs har förutsättningar för att blir bra kamratstödjare. Klassläraren
ansvarar alltså tillsammans med trygghetsgruppen för det slutgiltiga beslutet. Dessa
kamratstödjare får delta i kamratstödjarträffar och utbildningsdagar
tillsammans med trygghetsgruppen. Därför är det viktigt att de väljs för minst ett läsår. Skulle
det vara så att förutsättningarna förändras så finns det möjlighet att välja en ny.
 Från vårterminen i åk 1 och i åk 2 ansvarar klasslärarna för att alla elever får pröva att vara
kamratstödjare inom den egna klassen. Material för detta arbete finns i en pärm: ”Idéer för
arbetet med Årliga planen för trygghet och trivsel.
Dokument upprättat:
Dokument reviderat: Trygghetsgruppen/Lisa Lejhall/RoseMarie Olsson, 2011-11-14
Tvings skola
Vi får alla att lyfta!

Kamratstödjarutbildning genomförs årligen under september månad.
Trygghetsgruppen
 Trygghetsgruppen, minst två vuxna vid varje skola, finns som resurs vid misstänkt eller
konstaterad diskriminering eller annan kränkande behandling.
 Kamratstödjare och trygghetsgruppen genomför olika aktiviteter på skolan. Dessutom går de
ut i klasserna och berättar om sitt arbete.
Kartläggning och utvärdering
 Riskanalys/trygghetsvandring.
 Trivselenkät genomförs minst en gång varje läsår, på initiativ från elevhälsoteamet. Enkäten
är mentorns/klasslärarens ansvar. Om det framkommer något som trygghetsgruppen eller
EHT behöver veta så överlämnas detta till dem. Skulle någon elev vara otydlig eller fåordig i
sina svar så kan denna elev ges möjlighet till muntlig intervju av klassläraren. Resultaten från
trivselenkäterna används för att utveckla arbetat under året och redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen. Trivselenkäten genomförs senast den 30/11 och uppföljning senast
den 15/5.
Kompetensutveckling
 Trygghetsgruppen och elevhälsoteamet skall erbjudas fortbildning minst en gång/läsår.
Ordning och reda
 Under rasterna finns personal ute bland eleverna.
 Trivselregler/Förväntansdokument finns på varje skola och är tydligt anslagna.
Årliga planen utvärderas och uppdateras 1 gång/år.
Dokument upprättat:
Dokument reviderat: Trygghetsgruppen/Lisa Lejhall/RoseMarie Olsson, 2011-11-14
Tvings skola
Vi får alla att lyfta!
Handlingsplan 2011/2012
Nuläge augusti 2011
 Enligt Skolverkets kritik så säkerställer inte rektor och lärare att eleverna känner sig trygga i
skolan och att eleverna upplever studiero. Den årliga planen mot kränkande behandling
behöver förbättras och bli tydligare.
 Vi har bedömt att ämnet livskunskap inte ska ligga som enskilt ämne på schemat, detta ska
istället ske kontinuerligt under skoltid och ingå till stor del i religionsämnet. (Efter diskussion i
samband med skolstarten 2011 ändrades detta beslut. Varje klass skall ha värdegrundsarbete
på schemat och kontinuerligt arbeta med värdegrunden)
 Arbete pågår kring ordningsregler på skolan. Det har gått hem förfrågan till föräldrar.
 Förväntansdokument på föräldrar, elever och personal har skrivits och skickas hem till hösten
som en del ur Pixybilds ”lilla bok”.
Mål
Tid ska avsättas för
pedagogiska diskussioner i
personalgruppen på
torsdagseftermiddagar. Då tas
bl.a. språkbruk, bemötande,
begreppet värdegrundsarbete
samt studiero upp.
Värdegrundsarbete införs på
schemat 40-60 minuter/vecka
samt vävs in
värdegrundsarbetet
kontinuerligt och i
religionsämnet.
Handlingsplan för studiero
upprättas under höstterminen
utefter den nya åtgärdstrappan i
skollagen.
Trygghetsvandringar genomförs
klassvis
Samverkansmöten med
småskoleområdets
trygghetsgrupper
En kompisdag genomförs
årligen.
Övergripande
värdegrundsarbete i
rektorsområdet enligt särskild
värdegrundsplan. I
värdegrundsarbetet revideras
ordningsreglerna för skolan.
Genomförande av förebyggande
årliga aktiviteter.
Arbeta med förankring och
uppföljning av
förväntansdokumenten på
föräldrar, elever och personal.
Mål under 2011/2012
Huvudansvarig
Utförande/deadline
Trygghetsgruppen.
Planerade pedagogiska
Diskussionen förbereds diskussioner kring trygghet
och leds av
och trivsel genomförs vid
trygghetsgruppen.
minst två tillfällen per
termin.
Rektor för att initiera.
Lärare och
fritidspersonal att
genomföra.
Start senast
vårterminsstarten 2012.
Rektor tillsammans
med trygghetsgruppen.
Handlingsplanen utvärderas
i maj/juni 2012.
Trygghetsgruppen
Senast den 15/11.
EHT
Tre gånger per termin.
Under första kvartalet 2012
Rektor
Fas 1 i arbetet skall vara
genomfört under
höstterminen.
Se förebyggande årliga
aktiviteter.
Se förebyggande årliga
aktiviteter.
Rektor
Utvärdering av arbetet
genomförs av
trygghetsgruppen
senast i maj 2012.
Dokument upprättat:
Dokument reviderat: Trygghetsgruppen/Lisa Lejhall/RoseMarie Olsson, 2011-11-14
Tvings skola
Vi får alla att lyfta!
Arbetsgång för personal i samband med diskriminering eller annan kränkande
behandling när det gäller barn-barn:

Ta hand om den utsatta eleven! Ta reda på vad som hänt! Dokumentera. I den akuta
situationen är det närvarande personal som ansvarar.

Trygghetsgruppen pratar med övriga inblandade och lyssnar till deras version av det
inträffade! Samtal en och en utan kontakt mellan de inblandade. Dokumentera.

Avtala tid för kontinuerlig uppföljning.

Enkät för att undersöka hur situationen är i klassen genomförs vid behov.

Trygghetsgruppen informerar klassläraren. Vårdnadshavare informeras. Dokumentation på
särskild blankett lämnas till rektor.
Personal på skolan kontaktar rektor och vårdnadshavare vid konstaterad
diskriminerande eller annan kränkande behandling.
OM INTE DETTA HJÄLPER…
 Elevvårdskonferens.
 Om ingen på skolan vet hur man löser problemet ber vi om hjälp från andra personer.
 Man ska alltid tänka efter om man kan ändra på något så att det blir bättre för
eleven/eleverna.
Om personal misstänks för diskriminering eller annan kränkande behandling ska rektor
eller någon annan chef ansvara för utredningen.
Då personal utsätter elev på skolan för kränkande behandling eller diskriminerar utifrån kön,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet är det
rektors skyldighet att åtgärda detta direkt enligt nedan beskriven arbetsordning.
1. Rektor får kännedom om det inträffade, och sätter sig omgående in i ärendet.
2. Rektor tillkallar sig den elev som blivit kränkt, och i vittnes närvaro fångar upp den drabbades
syn på situationen. Mötet dokumenteras.
3. Skyndsamt tillkallas personen i fråga till rektor, efter att kort ha informerats om vad som
uppdagats. Möjlighet att ta med stödperson finns. Mötet dokumenteras av rektor utsedd
person.
4. Bedöms kränkningen av rektor som grov skall kränkningen anmälas omgående till högre chef
för beslut om åtgärd.
5. Upprepas kränkningen renderar det till av högre chef lämplig åtgärd såsom ex löneavdrag
eller i yttersta fall avsked.
Om föräldrar misstänker diskriminerande eller annan kränkande behandling kontaktas
lärare, trygghetsgruppen, EHT eller rektor.
Dokument upprättat:
Dokument reviderat: Trygghetsgruppen/Lisa Lejhall/RoseMarie Olsson, 2011-11-14
Tvings skola
Vi får alla att lyfta!
Trygghetsgruppen:
Martina Iggstedt
0455-303647 [email protected]
Annette Johansson
0455-303673 [email protected]
EHT (elevhälsoteam):
Rektor
Lisa Lejhall
0455-303888 [email protected]
Skolsköterska
EvaLotta Svensson
0455-303628 [email protected]
Socialpedagog
RoseMarie Olsson
0455-303969 [email protected]
Dokument upprättat:
Dokument reviderat: Trygghetsgruppen/Lisa Lejhall/RoseMarie Olsson, 2011-11-14