Susanne Johansson, doktorand Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) Centrum för idrottsforskning (CIF) Relationer med sexuellt umgänge som en gemensam nämnare Båda parter minst 15 år gamla Heterosexuella och icke-heterosexuella relationer Kan hållas hemliga, vara kända inom en begränsad bekantskapskrets, allmänt kända och offentliga Mellan parterna tränare/coach och idrottsaktiv Sexuell myndighetsålder Sexuellt umgänge/sexuella handlingar med en person under 15 år är ett lagbrott Högre gräns = 18 år för personer under andra partens fostran, t.ex. fosterförälder Rubriceras som våldtäkt alternativt sexuellt utnyttjande av barn även om inget våld eller tvång förekommit Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning ”Den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i beroendeställning till gärningsmannen döms för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i högst två år. Som exempel på vad beroendeställning kan vara är när en lärare inleder ett sexuellt förhållande med en elev som är beroende av lärarens betygsättning. Denna paragraf riktar sig främst till barn över femton år.” Ingen övergripande policy som behandlar sexuella relationer inom idrotten. 3% av idrottsaktiva har tillhört en idrottsförening som de vet haft en lokal policy angående kärleksrelationer eller andra sexuella relationer mellan tränare och idrottsaktiva. (Johansson 2012) Sexuella övergrepp: Sexuella övergrepp är alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra, mot den utsatta personens vilja. Sexuella trakasserier: – Sexuella trakasserier betyder ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker flickor och pojkar, kvinnor och män, vilka är aktiva, ideellt arbetande eller anställda inom idrottsrörelsen. – Trakasserier på grund av kön avser ett uppträdande som kränker flickors och pojkars, kvinnors och mäns värdighet och som har samband med kön, vilka är aktiva, ideellt arbetande eller anställda inom idrottsrörelsen. – Det viktigaste kännetecknet för trakasserier är att de är oönskade av den som utsätts för dem. – Avgörande är den utsattas upplevelse, inte trakasserarens motiv. Enighet om att sexuella trakasserier och övergrepp är enbart negativt, oacceptabelt och förkastligt. Oenighet om sexuella relationer: Acceptabelt, professionellt och etiskt eller inte? Hur (och om) bör sådana relationer hanteras? Vilket ansvar har idrotten och dess ledare? Giltigt samtycke till sex mellan tränare och idrottsaktiva är möjligt Ömsesidigt sexuellt umgänge är väsensskilt från sexuella övergrepp – en artskillnad Ålderstillhörighet och lagstiftning avgörande: ”Relationer mellan vuxna individer är deras ensak” Tydligt avståndstagande från ”uppenbara” sexuella trakasserier och övergrepp (Johansson 2013) Alla sexuella relationer mellan tränare och idrottsaktiva är oacceptabla och oetiska Giltigt samtycke är omöjligt i denna relation Medför ökad risk för sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp – idrottsaktiva måste skyddas Allt fler idrottsförbund (i vissa länder) inför policys som förbjuder eller avråder från alla sexuella relationer mellan tränare och idrottsaktiva (ex. Brake & Burton-Nelson, 2012; Safe4Athletes; Sports Coach UK; Tomlinson & Strachan, 1996). (Johansson 2013) Coaches do not engage in sexual intimacies with current athletes. Coaches do not coach athletes with whom they have engaged in sexual intimacies. Coaches should not engage in sexual intimacies with a former athlete for at least two years after cessation or termination of professional services. Totalt 5-28% Vanligare bland tjejer, ca 2/3 2/3 minst18 år 1/3 13-17 år Fler relationer angavs som positiva (55%) än som negativa (8%) (övriga ”beror på kontexten”) (Johansson, 2012; Kirby et al. 2000; Toftegaard-Støckel, 2010) Relativt sannolikt att närhet, intimitet, attraktion, kärlek och sexuellt intresse uppstår för att tränare och idrottare: Spenderar mycket tid tillsammans Delar känslor, målsättningar, upplevelser, livsstil Ofta är fysiska med varandra Har ett stort förtroende och gott tycke för varandra Tränare har ofta många olika roller/funktioner Tränares status, kunskap och position upplevs som attraktiv En intim relation med tränaren kan antas ha idrottsliga och personliga fördelar (Johansson 2013; Johansson & Kenttä, 2013) Tränarens maktposition i förhållande till idrottsaktiva Idrottares förtroende och beroende till tränare Gränsdragningsproblematik Kärlek och sexuell attraktion (Johansson, 2013) Mias berättelse…. Utnyttja makt- och beroendeställning för sexuellt syfte Kan i något skede upplevas välkommet/önskat Ensidigt eller ömsesidigt utnyttjande? 1. Gränsnedbrytande process 2. Starkt beroende 3. ”Quid pro quo” (ge någonting för att få någonting) 4. Positiva och negativa komponenter i relationerna 5. Högpresterande idrottare 6. Åldersskillnad + avsaknad av referensramar 7. Allmän psykisk ohälsa och sårbarhet 8. Brist på insyn från omgivningen 9. Förändrat perspektiv 10. Myter om ”förövare” (okunskap) 11. Kontexten avgörande: ”idrotten en egen värld” [email protected] 08-120 53 866 Brake DL & Burton Nelson M (2012) Staying in bounds––An NCAA model policy to prevent inappropriate relationships between student-athletes and athletics department personnel. http://www.ncaa.org/sites/default/files/Staying+in+Bounds+Final.pdf Johansson S (2013) Coach–athlete sexual relationships: if no means no does yes mean yes? Sport, Education and Society, 18: 678-693. Johansson, S. (2012) Kunskapsöversikt: Sexuella övergrepp i relationen mellan tränare och idrottsaktiv. Riksidrottsförbundet: FoU-rapport 2012:5. http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_36251/cf_394/Sexuella_-vergrepp.PDF Johansson, S. & Kenttä, G. (2013). Dags att prata om sex i elitidrotten. Svensk idrottsforskning, 2: 15-18. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:633518/FULLTEXT01.pdf Kirby S et al. (2000) The dome of silence. Sexual harassment and abuse in sport. Halifax: Fernwood Publishing. Riksidrottsförbundet. (2005). Riksidrottsförbundets policy mot sexuella trakasserier inom idrotten. Riksidrottsförbundet. (2011). Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten med vägledning. Toftegaard-Nielsen J (2001) The forbidden zone. Intimacy, sexual relations and misconduct in the relationship between coaches and athletes. International Review for the Sociology of Sport, 36: 165-182. Toftegaard-Støckel J (2010) Athlete perceptions and experiences of sexual abuse in intimate coachathlete relationships. In: Brackenridge CH and D Rhind (Eds), Elite child athlete welfare: International perspectives. London: Brunel University Press, pp. 93-100. Tomlinson, P. and Strachan, D. (1996). Power and Ethics in Coaching. Ottawa, Canada: Coaching Association of Canada. Safe4Athltetes (2013) Handbook. http://safe4athletes.org/component/k2/item/31-safe4athleteshandbook