Västerhavet - Naturskyddsföreningen

Barnens Hav
På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel!
Ett läromedel från
Naturskyddsföreningen
om livet och miljön
under ytan i Västerhavet.
Lärarhandledning
årskurs 1–6
Foto: Göran Borgström
Västerhavet
Om Naturskyddsföreningen och Havsnätverket
Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation. Föreningen har runt 220 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Kärleken till naturen är föreningens drivkraft.
Naturskyddsföreningen sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta konstruktiva lösningar på problemen.
Föreningen arbetar även med att påverka politiker och myndigheter, såväl nationellt som internationellt. Klimat, hav, skog,
miljögifter och jordbruk är Naturskyddsföreningen viktigaste arbetsområden. Föreningen står dessutom bakom världens
tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval, som är en del i arbetet med att utveckla bra verktyg för miljömedvetna konsumentval.
Det här läromedlet är sammanställt av Naturskyddsföreningens Havsnätverk. Havsnätverket består av runt 525 medlemmar som är intresserade av havsmiljön. Nätverket driver kampanjer, utbyter kunskap, ordnar utbildningar och hjälper
Naturskyddsföreningens rikskansli att föra ut miljöbudskap genom samordnade insatser i hela landet. Flera av föreningens
länsförbund längs kusten har också havsmiljö- och vattengrupper som driver regionala frågor, anordnar studiecirklar och
bidrar med synpunkter i lokala eller regionala miljöfrågor som gäller hav, kust och inlandsvatten. Tillsammans väcker vi
opinion och påverkar politiken.
Läs mer om Naturskyddsföreningens Havsnätverk på
www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/som-medlem/havsnatverket
På naturskyddsforeningen.se/skola
hittar du fler läromedel!
Författare: Anna Bengtsson, Göran Borgström, Astrid Hylén, Kristin Johansson,
Hanna Sallén Lennerthson, Max Lindmark, Charlie Wijnbladh, alla i Naturskyddsföreningens
Havsnätverk och Ellen Bruno, Naturskyddsföreningens Rikskansli.
Layout: Sofia Liljander
2 • BA R N ENS H AV
Innehåll
Naturskyddsföreningen vill förändra världen – tillsammans med skolan.
Så använder du lärarhandledningen
Vad säger läroplanen?
4
4
5
1
1.1
1.2
1.3
Strandbesök
Förberedande lektion
På stranden
Tillbaka i klassrummet
7
7
8
14
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
Västerhavet
Havsområdena och strömmar
Undervattenslandskapet
Djur och växter
Lite om Västerhavet
Övningar
16
16
17
18
23
26
3
3.1
3.2
3.3
3.4
Miljöproblem i Västerhavet
Övergödning
Miljögifter
Ohållbart fiske
Övningar
28
28
29
32
35
4
4.1
4.2
4.3
Hållbart fiske
Hållbart fiske i Västerhavet
Att äta fisk
Övningar
38
38
38
40
5
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
Vad kan jag göra?
I hemmet
I skolan
På fritiden
Grön guide
Övningar
42
42
42
42
42
43
6
Ordlista
46
7
Mer information
47
BA R N ENS H AV
•
3
Naturskyddsföreningen vill förändra
världen – tillsammans med skolan.
Havet är en helt annan miljö än den på land. Havet i sig är
också mycket varierande, här finns grunda bottnar med
tångskogar och ålgräsängar till djupa hav med berg och
milsvida slätter. Sverige är ett land med mycket kust och en
varierande kust. Västerhavets geografiska läge med nära
anknytning till Nordsjön och Atlanten ger goda förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv - det myllrar av liv här.
Alla världens hav är mer eller mindre drabbade av miljöproblem orsakade av oss människor: överfiske, höga halter
av gifter, skräp och övergödning med t.ex. algblomningar
och döda bottnar som följd. För att rädda haven krävs förändring snarast.
För att åstadkomma långsiktig förändring är det viktigt att
dagens unga har kunskaper om vårt fantastiska hav och hur
det bör vårdas. Klokt är att börja med havet närmst som
man kan relatera till och vara med att påverka.
Läromedlet Barnens Hav syftar till att ge dig som lärare i
årskurs 1-6 underlag och praktiskt stöd för att arbeta med
Västerhavet och dess miljö, både teoretiskt och praktiskt i
fält. Materialet är framtaget av Naturskyddsföreningens
Havsnätverk. Första handledningen som togs fram handlade om Östersjön. Det har redan används vid fyra lärarutbildningar under 2013 och 2014.
Kul att du också vill vara med – tillsammans kan vi
förändra världen!
4 • BA R N ENS H AV
Så använder du lärarhandledningen
Den här lärarhandledningen beskriver hur du som lärare i
årskurs 1-6 kan arbeta med livet och miljön under ytan i
Västerhavet. Lärarhandledningen innehåller fem kapitel:
Strandbesök, Västerhavet, Miljöproblem i Västerhavet,
Hållbart fiske samt Vad kan jag göra? Enklast är att arbeta
med kapitlen i samma ordning som de presenteras här i
lärarhandledningen, till exempel under ett temaarbete om
Västerhavet. Det går även utmärkt att välja en annan ordning och lägga till eller ta bort övningar efter förutsättningar och intresse. Strandbesöket, som beskrivs i kapitlet
Strandbesök, kan exempelvis genomföras när som helst
under arbetet med Västerhavet. Det kan dock vara bra att
göra besöket så tidigt som möjligt för att väcka elevernas
intresse för havet och ge dem erfarenheter att bära med sig
under resten av arbetet. Det är också smart att göra besöket
så nära sommaren som möjligt - då är det enklare att hitta
arter och vattentemperaturen är behagligare.
Alla kapitlen, utom Strandbesök, inleds med en faktabakgrund som tar upp sådant som är intressant att känna till
om Västerhavet. Faktabakgrunden är tänkt att ge dig som
lärare relevant information att utgå ifrån när du undervisar
om havets liv och miljö. Sedan följer ett antal övningar, med
tydlig koppling till faktabakgrunden, som du och dina elever kan göra tillsammans i klassrummet eller på stranden.
Det är inte nödvändigt att du gör alla övningarna. Välj de
som du och dina elever tycker verkar roliga och intressanta!
Några av övningarna involverar även föräldrarna eller andra
vuxna, och förhoppningsvis blir även de nyfikna på vad som
försiggår i klassen. Till exempel innehåller flera av kapitlen
rubriken Veckobrevet som kan vara lämpligt att skicka till
föräldrarna via mejl. Under denna rubrik finns texter som
beskriver den kommande veckans arbetsområde och aktiviteter.
Det här läromedlet är också utformat så att det ger förutsättningar för att skapa en gemensam utställning och/eller
ett kompendium till varje elev. Tanken är att utställningen
och kompendiet innehåller sådant material som eleverna
producerat under arbetet med Västerhavet, till exempel
undervattenslandskap, algtavlor, fisktexter och mycket
annat. Om klassen vill göra en utställning eller ett kompendium är det bra att redan tidigt tänka på att genomföra
sådana övningar som resulterar lämpligt material, se avsnitt
5.5.3 och 5.5.5.
I övrigt ger materialet stora möjligheter till egna idéer och
påhitt! Lycka till!
Vad säger läroplanen?
I Skolverkets läroplan för grundskolan från 2011 nämns i
de inledande kapitlen fyra perspektiv, varav såväl miljöperspektivet som det etiska perspektivet går bra att utveckla
under arbetet med detta utbildningsmaterial:
”Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både
att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och
att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande
och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur
samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan
anpassas för att skapa hållbar utveckling.”
”Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de
frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans
verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.”
I kapitlet om undervisning i biologi står att:
”Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
naturen.”
Vidare står att undervisningen i årskurs 1 till 3 ska behandla:
”Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem”.
BA R N ENS H AV
•
5
Eleverna ska även kunna utföra enkla fältstudier och observationer i närmiljön, göra enkla naturvetenskapliga undersökningar samt kunna dokumentera dessa med text, bild
och andra uttrycksformer.
Vidare står att undervisningen i årskurs 4 till 6 ska innehålla:
”Människans beroende av och påverkan på naturen och vad
detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster,
till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten
och luft. Djurs, växters och andra organismers liv.
Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken
betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk
och fiske. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika
organismer och namn på vanligt förekommande arter.
Samband mellan organismer och den icke levande miljön,
samt naturen som resurs.”
1. Strandbesök
Dessutom ska eleverna kunna planera, utföra och utvärdera enkla fältstudier och experiment. Utbildningen ska
även innehålla:
Det här inledande kapitlet beskriver hur klassen kan förbereda och genomföra ett strandbesök. Kapitlet innehåller
ingen faktabakgrund, utan istället beskrivs massor av
roliga övningar att göra före strandbesöket, på stranden och
när ni är tillbaka i klassrummet igen. Strandbesöket kan ske
när som helst under arbetet med Västerhavet, men gör det
gärna tidigt så att elevernas intresse för havet vaknar!
”Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras,
sorteras och grupperas. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter samt tolkning och granskning av information med
koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.”
Det är absolut inte nödvändigt att köpa dyra grejer för att
kunna undersöka stranden – det är kul att samla och bygga
eget! Fråga efter hinkar i skolköket, de som har innehållit
crème fraiche är lagom stora. Be föräldrarna att bidra med
gamla kräftlådor. Gå till en butik och kolla om de har överblivna godisburkar. Ta även med några skedar, gärna av
plast, till stranden. I följande avsnitt beskrivs hur ni kan
bygga vissa saker tillsammans i klassrummet.
1.1 Förberedande lektion
Detta utbildningsmaterial bidrar till att uppfylla samtliga
av ovanstående krav.
Innan strandbesöket är det bra att fundera över hur det ska
gå till. Diskutera hur ni kan undersöka stranden. Vad är bra
att samla in? Var är det smart att leta efter det ni vill hitta?
Vad behöver ni ha med er? Hur ska ni vara klädda? Ska ni
äta matsäck på stranden?
1.1.1 Tillverka en egen håv
För att tillverka en håv behövs ett kvastskaft, en sil och några
skruvar. Montera håven enligt bilden. Håven tål att dras
över stenar och i sandbotten!
Strandutflykt.
6 • BA R N ENS H AV
Foto: Kristin Johansson
Foto: Anna Bengtsson
Så här ser den färdiga håven ut.
BA R N ENS H AV
•
7
1.1.2 Bygg en vattenkikare
1.2 På stranden
1.2.1 Mångfald
Hur kan vi räkna ut tångens ålder?
En vattenkikare består av ett rör, med en fönsterruta i ena
änden, och används för att kunna spana ner i böljan blå.
Material som behövs till en enkel vattenkikare är konservöppnare, plåtburk, kraftigt gummiband, plastpåse eller
plastfolie. Ta, med hjälp av en konservöppnare, bort botten
på en plåtburk. Trä en plastpåse (eller plastfolie) över ena
öppningen på burken och spänn plasten ordentligt. Fäst
med ett gummiband. Klart! Istället för en konservburk kan
även en mjölkkartong eller en bit avloppsrör i plast fungera.
Nu är det dags att göra massor av roliga strandövningar!
I det här avsnittet presenteras ett gäng övningar som tillsammans tar två till tre timmar att genomföra, plus eventuellt för- och efterarbete i klassrummet. Syftet med
övningarna är att eleverna ska få en uppfattning om vilka
villkor som gäller för de djur och växter som lever i vattnet
vid en havsstrand, samt förstå hur arterna samverkar och
hur de har anpassats till olika miljöförhållanden.
I den här övningen undersöker klassen strandens mångfald
av växter och djur. Undersökningen utförs i grupper längs
en strandsträcka på mellan tio och trettio meter. Låt varje
grupp välja ut en mindre ruta på ungefär tre gånger tre
meter, precis i strandkanten. Sedan är det dags för grupperna att beräkna hur många arter som finns i rutan. Alla
eleverna i gruppen undersöker rutan och varje elev plockar
upp ett exemplar av de arter hen hittar i rutan. Sedan sorterar gruppen tillsammans växterna och djuren i olika
högar, en hög per art. Antalet högar blir då lika med antalet
arter och ett mått på hur stor mångfalden i rutan är. Eleverna
kan sedan artbestämma djuren och växterna, men det är
inte helt nödvändigt - bara genom att titta på arterna lär de
sig mycket.
Vissa typer av tång lever i flera år, till exempel blåstång och
sågtång. Tången tillväxer i grenspetsarna; den äldsta delen
är därför fästskivan och de yngsta delarna är grenspetsarna.
Varje år förgrenar sig tången och därför är det möjligt att
räkna ut dess ålder. Första gången den delar sig har den levt
ett år, andra gången två år och så vidare. Ibland kan tång bli
riktigt många år. Försökatt hitta den äldsta tången!
1.1.3 Bygg en fiskfälla
Låt eleverna bygga fiskfällor! Kopiera gärna upp instruktionsbilderna och dela ut i klassen. Det som behövs är en
tom tvåliters pet-flaska, ett 1,5 meter långt snöre, en tändsticka eller liten pinne, stark tejp och en vass kniv. Genom
att lägga en krossad blåmussla i fällan kan ni locka in småfisk som annars är svåra att fånga med håv. Fiskarna har lätt
att hitta in i flaskan genom hålet, men väl inne har de svårt
att hitta ut.
1.1.4 Intervjua en expert
Kanske vill en expert följa med till stranden? En marinbiolog, en yrkesfiskare, någon från Naturskyddsföreningen
eller en förälder som är intresserad av havet? I så fall är det
roligt att låta eleverna intervjua experten. Låt gärna eleverna fundera ut intervjufrågor i förväg. Till exempel kan de
diskutera möjliga frågor i grupper och tillsammans enas om
några frågor att ställa. Om tid finns kan det vara kul att
sedan skriva egna tidningsartiklar med utgångspunkt i
intervjusvaren. En annan idé är att rita teckningar om det
experten berättade.
Skriv gärna ut arbetsbladet Havsstranden och låt eleverna
använda det när de undersöker stranden. Arbetsbladet är
indelat i sex delar: Mångfald, Anpassning, Kretslopp, Trolla
med tång, Algtavla och Strandkonst. Arbeta med en del i
taget och låt eleverna besvara frågorna genom att undersöka det de finner på stranden. Eleverna kan med fördel
arbeta i smågrupper på olika platser utmed den gemensamma strandsträckan.
Det här behöver ni:
• Håvar eller silar, med eller utan skaft
• Hinkar, baljor, burkar
• Plastskedar
• Plastpåsar
• Luppar
• Kanske några vattenkikare och fiskfällor
• Under ytan i Västerhavet eller annan bestämningslitteratur, gärna anpassad för barn
1.2.2 Anpassning
Låt eleverna välja ut en växt ur rutan och studera hur den
har anpassat sig. Utgå ifrån vilka behov växten har: Hur får
den ljus och näring? Hur sitter den fast? Kan alla växtens
behov uppfyllas idag? Hur gör den för att klara sig under
andra tider på året? Till vilket växtslag hör växten? Är den
grön, brun eller röd? Skuggas växten av andra växter som
finns ovanför den? Hade den fått mer eller mindre ljus om
den växt djupare ner eller närmre ytan? Har växten på något
vis anpassat sig till hur mycket ljus den får?
1.2.3 Kretslopp
Vem bor i tången?
Ta en tångruska, förslagsvis blås- eller sågtång, från havet
och lägg direkt i en hink med havsvatten. Skaka tången och
se vilka djur som hamnar i hinken. Diskutera vad dessa små
djur gör i tången! Vilka djur lever i en tångruska? Vad lever
de av? Vad äter de och vem äter dem? Det är vanligen olika
små kräftdjur som har tången som bostad. I tången får de
skydd och hittar mat. Tånggråsuggan äter till exempel på
tången och får sin färg beroende på vilken tång den ätit.
Titta noga på tångruskan: finns det något som sitter på den?
Djur eller växter? Till exempel kan ni hitta olika fintrådiga
alger, havstulpaner och mossdjur. Diskutera var på tången
de sitter. Är det i de yngre grenspetsarna eller i de äldre
delarna? Varför sitter de här? Vad händer med tångruskan
om det är för mycket som sitter på den?
Prata om kretslopp och näringskedjor!
Rita en näringskedja, till exempel:
Hämta ett gäng tångruskor från vattenbrynet och studera
dem närmare.
Tång på sten
blåstång - tånggråsugga -storspigg -skarv
Leta upp en bit tång som sitter fast på en sten. Testa att bara
hålla i tången – stenen sitter kvar! Ibland behövs en riktigt
rejäl skakning för att få loss tången. Hur kan tången sitta
fast så hårt i stenen utan rötter? Om ni undersöker fästplattan (där tången sitter fast i stenen) ser ni att den har små
fästtrådar som borrar sig in i stenen och gör att den sitter
riktigt hårt fast. Det behövs när vågorna sliter och drar i den
hela tiden!
8 • BA R N ENS H AV
BA R N ENS H AV
•
9
Illustration: Kristin Johansson
Så gör du en fiskfälla
Havsstranden
Havsstranden
Så gör du en fiskfälla
Ta en tom tvåliters pet-flaska, ett 1,5 meter långt snöre, en tändsticka
Ta en tomeller
tvåliters
pet-flaska,
ettoch
1,5 en
meter
liten pinne,
stark tejp
vass långt
kniv. snöre, en tändsticka eller liten
pinne, stark tejp och en vass kniv.
1. Mångfald
1. Mångfald
Hur många
sorters växter finns i
Hur många sorters växter
en rutafinns
på 3x3
i vattnet
det i meter
en ruta på
3x3
meter
i
vattnet
längs
längs stranden?
2. Anpassning
2. Anpassning
Undersök
tång itång
vattnet.
Undersök
i vattnet.
Hur sitter
Hurden
sitterfast?
den fast?
Varförden
sitterfast?
den fast?
Varför sitter
Hur gammal är den?
Hur gammal
är den?
Vad lever den av?
Vad lever den av?
3. Kretslopp
3. Kretslopp
Vilka djur lever i tången?
Vilka djur lever i tången?
Vad görVad
degör
här?
de här?
Vad äterVaddeäter
och
äter
de vem
och vem
äterdem?
dem?
Vilkaförst
kom först
vilka
kom
Vilka kom
och och
vilka
kom
sedan?
sedan?Rita en näringskedja.
Rita en näringskedja.
4. Trolla med tång
4. Trolla med tång
Doppa algbitar i hett vatten.
Doppa algbitar i hett vatten.
Vilken färg
blir
kvar?
Vilken
färg
blir kvar?
Vilkengör
nytta
gör denna
färg?
Vilken nytta
denna
färg?
5. Algtavla
5. Algtavla
Samla och
alger.
Samlapressa
och pressa
alger.
6. Strandkonst
6. Strandkonst
Gör ett konstverk
av strandfynd.
Gör ett konstverk
av strandfynd.
Var kommer
fynden
ifrån?
Var kommer fynden ifrån?
har desin
fåttform?
sin form?
Hur har Hur
de fått
Gör en lek med fynden.
Gör en lek
med fynden.
stranden?
1. Ta av korken
1. Ta av
korken
och etiketten.
och
etiketten.
2. Skär av toppen så
2. Skär
av en
toppen
så
att
du får
tratt.
att du får en tratt.
3. Gör ett litet snitt (0,5 cm) i
3. Görbotten
ett litetav
snitt
(0,5 cm)
flaskan.
i botten av flaskan.
4. Knyt fast en tändsticka i ena änden av snöret. Trä andra
4. Knyt
fastflaskan
en tändsticka
ena änden
snöret.
Träi andra
änden
genom
och ut igenom
detav
lilla
snittet
botten
änden genom flaskan och ut genom det lilla snittet i botten
5. Sätt
ner
tratten
5. Sätt
ner
tratteni iflaskan
flaskanoch
och fäst
fäst
den
medtejp
tejplängs
längskanten.
kanten.
den
med
6. räka
Lägg eller
en bitkrossad
räka ellerblåmussla
krossad blåmussla
Lägg
på botten
ut i
6. Lägg en bit
i flaskan.i flaskan.
Lägg den
på den
botten
en biten
utbit
i vattnet
och
vattnet
och
förankra
den
med
hjälp
av
snöret
i
exempelvis
en
sten.
Nu
är
det
bara
att
förankra den med hjälp av snöret i exempelvis en sten. Nu är det bara att vänta. Fiskarna känner
vänta.
känner
doftendet
av mat
ochhålet,
hittarmen
lätt in
genom
menhar
när de
doften av mat
ochFiskarna
hittar lätt
in genom
stora
när
de väldet
ärstora
innehålet,
i flaskan
de väl är inne i flaskan har de svårt att hitta ut genom det lilla hålet. Glöm inte att ta
svårt att hitta ut genom det lilla hålet. Glöm inte att ta med er all utrustning tillbaka till skolan när
med er all utrustning tillbaka till skolan när ni varit på stranden.
ni varit på stranden. Fiskfällan är lätt att glömma i vattnet!
Fiskfällan är lätt att glömma i vattnet!
Illustration: Kristin Johansson
Påväxtalgerna (de alger som växer på tångruskan) sätter sig
gärna i tångens grenspetsar. De vill vara högst upp för att
nå solljuset, som de får sin energi från. Det skapar problem
för tången, som också får sin energi från solljuset. Dessutom
behöver tången kunna använda grenspetsarna till att ta upp
näring från vattnet. Tången har ju inga rötter, kärlsystem,
grenar eller blad, som växter på land. Eftersom påväxt kan
vara direkt livshotande för tången har den utvecklat ett
skydd: den kan utsöndra gifter och slem som gör livet svårt
för påväxtalgerna.
Blåstångens blåsor
Diskutera varför blåstången har blåsor. Vad finns inuti dem?
Jo, i blåsorna finns luft som gör att blåstången håller sig
upprätt. Testa att trycka sönder alla blåsor och lägg tången
i vattnet igen. Då sjunker den! Blåstångens blåsor hjälper
den att stå upprätt i vattnet så att den kan fånga solljuset så
effektivt som möjligt. De andra blåsorna, som sitter i grenspetsarna, är könsorgan. Visste ni att blåstången bara fortplantar sig under fullmånens sken i maj och juni?
1.2.5 Algtavla
Samla in alger att pressa när ni kommit tillbaka till klassrummet. Om ni inte kan pressa dem genast är det bra att
lägga dem i plastpåsar i frysen. Tänk på att brunalger är
slemmiga och behöver ligga i egna påsar för att inte förstöra
de andra algerna.
1.2.6 Gör ett strandkonstverk
Leta material på stranden till att göra ett gemensamt konstverk, till exempel tång, snäck- och musselskal, pinnar,
stenar, skräp och annat ni hittar. Diskutera varför skräpet
finns på stranden. Hur kom det hit? Var kommer snäck- och
musselskalen ifrån? Var levde djuren någonstans? Hur har
de fått sin form? Välj ut det ni vill ta med hem till ert konstverk och bygg det i klassrummet.
1.2.4 Trolla med tång
Växter behöver sin gröna färg, sitt klorofyll, för att fotosyntetisera och därmed fånga energin i solljuset. Hur kommer
det sig då att många alger är röda eller bruna? Testa att
doppa ner en bit blås- eller sågtång i hett vatten i en halv
minut. Exempelvis kan ni ha med er vatten i en termos. När
tången tas upp ur vattnet igen har den doppade biten blivit
klargrön. Detta beror på att tångens färgpigment förstörs
av det varma vattnet och istället syns den underliggande
gröna färgen. Tång fotosyntetiserar alltså med hjälp av grönt
klorofyll, precis som andra växter.
Ibland är havsvattnet för djupt.
12 • BA R N ENS H AV
Foto: Anna Bengtsson
BA R N ENS H AV
•
13
1.2.7 Håva efter småkryp i vattnet
1.3 Tillbaka i klassrummet
Att håva efter växter och småkryp i vattnet är riktigt spännande! Ni behöver inte artbestämma alla småkryp ni hittar,
bara genom att titta på dem kan ni få reda på mycket.
Väl tillbaka i klassrummet gäller det att tillvarata allt ni
samlat in och bearbeta alla intryck.
1.3.1 Pressa alger – gör algtavlor
Det kan vara bra att inleda håvandet med en frågeställning,
till exempel: Hur många djur kan vi hitta?
Förslagsvis kan hälften av eleverna börja med att håva och
resten kan vara djurskötare. Efter ett tag byter ni. Djurskötarnas uppgift är att sortera djuren så att samma arter
hamnar i samma burkar. Gör gärna ett fint akvarium med
olika djur och växter som passar ihop. Fotografera! När alla
har fått håva en stund är det dags att samlas. Titta på djuren
och diskutera följande frågor: Hur ser djuren ut? Hur rör de
sig? Var lever de? Vad äter de? Vilken roll har de i det
marina ekosystemet? Varför har de olika färger?
Glöm inte att släppa ut alla djuren i havet igen när ni
tittat på dem!
Ta med er ett gäng alger hem till klassrummet och gör
vackra algtavlor!
Det här behöver ni:
• Enfärgade papper (gärna lite kraftigare sort)
• Liten balja
• Plexiglasskiva eller liknande med slät yta
• Wettexduk eller nylonväv
• Sax
• Liten pensel
• Tidningspapper
• Två skärbrädor eller plankbitar
• Eventuellt spännband eller grova gummiband
• Tung sten eller bok som tyngd vid pressningen
• Alger av olika slag
Fångst utanför Ängelholm.
Häll några centimeter saltvatten i en balja: tag 2-3 matskedar salt per liter kranvatten om ni gör algtavlorna inomhus,
annars går det bra med havsvatten. Lägg ner en plexiglasskiva (eller något liknande med slät yta) och ett papper
ovanpå. Skivan skall vara lite större än pappret. Lägg en alg
ovanpå pappret. Ju tunnare den är desto lättare är den att
pressa. Lyft skivan lite snett uppåt och arrangera algen
snyggt med hjälp av fingrarna eller en pensel. Fintrådiga
alger blir väldigt vackra om de breds ut ordentligt. Lyft plattan med papper snett upp ur vattnet så att överflödigt vatten
kan rinna av. Lägg algpappret på ett tidningspapper och täck
algen med en bit wettexduk eller nylonväv så att den inte
klibbar fast vid tidningen som läggs ovanpå. När ni har gjort
så många tavlor som ni önskar läggs allt i press mellan
exempelvis två skärbrädor eller ett par brädbitar. Bind ihop
alltsammans med ett par grova gummisnoddar eller spännband och lägg på några böcker som tyngd. Byt tidningar
efter ett par timmar och nästa dag om det behövs. Tavlorna
är torra efter ett till två dygn.
1.3.2 Experiment med filtrerande blåmusslor
På land rör sig djuren för att skaffa mat: de kryper, jagar,
gräver, flyger och så vidare. Liksom många andra djur som
lever i havet sitter blåmusslan fast på ett ställe större delen
av sitt vuxna liv. I havet har den allt den behöver i vattnet
runt omkring sig. Vattnet rör sig och levererar ständigt ny
mat, så blåmusslan behöver inte röra sig.
Genom det här experimentet går det att se hur blåmusslorna filtrerar vattnet och gör det renare.
14 • BA R N ENS H AV
Det här behöver ni:
• 2-4 levande blåmusslor
Förvara dem i saltvatten i kylskåp till de ska
användas.
• 3-5 teskedar pulver av nyponsoppa
• 2 glasburkar
• 3-4 deciliter saltvatten av bra kvalitet
1. Blanda nyponpulvret i havsvattnet. Häll blandningen
i glasburkarna.
2. Lägg blåmusslorna i en av burkarna. Den andra burken
är kontrollburk. Det kan vara bra att göra mer än en burk
med musslor för att vara säker på att experimentet fungerar; då behövs mer musslor, vatten och pulver. Ha en vit
bakgrund till burkarna för att göra det enklare att se
förändringen.
3. Låt burkarna stå helt ostörda och inte i solsken.
Blåmusslor är lite blyga djur. Se vad som hänt efter en
timme.
Vad lär vi oss av experimentet? Blåmusslor filtrerar vatten
för att få mat och syre. De har ett större ingångsrör med
fransar och ett mindre utgångsrör utan fransar. Inne i musslan finns gälmagen där musslan filtrerar vattnet och här tas
näring och syre upp. Maten består av mycket små partiklar,
med bland annat näringsämnena kväve och fosfor, som
också gör att havet blir övergött. Vuxna blåmusslor är mycket effektiva på att filtrera vatten, minst två liter per timme,
och därför kallas de för havens reningsverk. När vi skördar
blåmusslorna, det vill säga plockar upp dem för att äta dem
eller göra biogas av dem, tar vi bort näringsämnena ur havet
och hjälper på så vis till att rena haven och minska övergödningen. Det finns fler djur som filtrerar vatten, till exempel
svampdjur, mossdjur och vissa kräftdjur, men de är inte lika
effektiva som blåmusslorna.
BA R N ENS H AV
Foto: Kristin Johansson
•
15
2. Västerhavet
Havet längst den svenska västkusten delas upp i Skagerrak,
Kattegatt och Öresund. Tillsammans kallar vi detta område för Västerhavet. Området ligger nära Nordsjön, som är
ett hav mellan de subtropiska områdena i söder och Arktisk
kalla områden i norr. Våra vatten kallas tempererade och
har ofta en blandning av djur och växter från både kalla och
varmare vatten. Vi får också ofta besök av arter som här kan
leva på gränsen av vad de klarar, till exempel sanktpersfisk
och svärdfisk från varmare vatten i söder och håkäring och
klorocka från norr.
2.1 Havsområdena och strömmar
2.1 Havsströmmarna påverkar livet i havet och klimatet på
land. Vindar och temperaturskillnader i vattenmassan styr
havsströmmarna. Den Baltiska strömmen består av utströmmande Östersjövatten som rinner ut via Öresund
längs den svenska västkusten.
I Bohuslän förstärks denna nordgående ström av Jutska
strömmen som kommer via Skagen rakt mot den svenska
kusten. Den Jutska strömmen har salt, kallt och näringsrikt
vatten med sig. Det salta vattnet är tyngre vilket gör att det
strömmar under Baltiska strömmen. Det mesta av Jutska
strömmen går norrut men en del viker av söderut in via
Öresund till Östersjön. Vilket gör att hela Västkustens
ytvatten går från en salthalt på ungefär 10 promille i
Öresund till 34 i norra Skagerrak.
Öresund
Detta vattenområde mellan Sverige och Danmark förbinder
Östersjön med Kattegatt. Öresund 4 km brett som minst och
28 km brett som mest. Det största djupet på ca 50 m finns
sydost om Ven. Limhamnströskeln mellan Köpenhamn och
Malmö har ett maxdjupe på mindre än 10 meter.
Bräckt östersjövatten strömmar ut via Öresund till Kattegatt
med Baltiska strömmen. Den har ofta en kraftig ström på
upp emot 5 knop. Salt vatten från Kattegatt kommer samtidigt in längs botten med Jutska strömmen. De två mycket
olika vattenmassorna blandas knappt, istället skapas ett
språngskikt på 10-12 meters djup. Vid språngskiktet övergår
vattnet mycket snabb från bräckt vatten till saltvatten. Man
kan säga att Öresund är två hav ovanpå varandra.
Språngskiktet gör att omblandningen i djupled blir dålig och
syrerikt ytvatten kommer inte ner till botten och det näringsrika bottenvattnet kommer inte upp till ytan. Totalt sett är
utflödet från Östersjön mycket större än inflödet av saltvatten. Mängden vatten som rinner ut genom Öresund är lika
stort som Mississippiflodens flöde, världens 8:e största flod.
Bottnarna i Öresund är varierande, i de grunda bukterna
består bottnen ofta av sand eller sten och vattnet kommer
från Östersjön. I de djupare områdena består botten ofta av
lera och salthalten är hög. I mindre omfattning finns dessutom stenrev, musselbankar och bar berggrund i sundet.
Växt- och djurlivet är också mycket varierat, vissa bottnar
i söder påminner om Östersjön och i norra delen finns
områden som liknar Skagerrak.
Kattegatt
På sin väg norrut gör den Baltiska strömmen att också
Kattegatt blir skiktat med ett språngskikt på cirka 15 meters
djup. Även om vattenomsättningen är god i Kattegatt så
förhindrar språngskiktet omblandning i djupled. Södra
Kattegatts ytvattnet har en salthalt på ungefär 15 promille
och i de norra delarna 30 promille, medan djupvattnet ligger
ganska konstant på 34 promille. Kattegatt har ett medeldjup
23 meter. Den danska sidan är förhållandevis grund och
bottnarna ligger oftast ovanför språngskiktet. Bottnarna
längst kusten består ofta av sand med sten i varierande storlek och på djupare vatten övergår sanden till lera och även
här finns en hel del spridda stenar. Den svenska sidan har i
norr ”Djupa rännan” med djup nära 100 m. Längre söderut
är djupförhållandena oregelbundna och största djupet är
här cirka 130 m.
djur och växter så har Kattegatt drygt 800, Skagerrak har
runt 1 500 och i Östersjön strax söder om Gotland har
endast drygt 70 arter.
Skagerrak
Det ”riktiga” havet, Skagerrak, står i direkt förbindelse med
Nordsjön framför allt genom Norska rännan. Salthalten är
hög, nära 35 promille och syretillgången god från ytan till
botten. I de östra delarna finns en viss skiktning, som den
vi ser i Kattegatt, med det utsötade vattnet söderifrån. Men
här ligger språngskiktet så pass grunt att vågorna hjälper till
att röra om i vattenmassan.
Medeldjupet är 218 m och det största djupet finns i Norska
rännan utanför Norges sydspets, på drygt 700 m. Både
Koster- och Väderöfjorden är förbundna med Norska rännan.
Skagerraks kust är mycket lång då den flikas av flera djupa
och smala vikar. Kusten har även många öar.
Gullmarsfjorden är en 25 kilometer lång tröskelfjord i mellersta Bohuslän. Det är Sveriges mest utpräglade tröskelfjord
med ett genomsnittligt djup på 20-40 meter vid mynningen
och ett största uppmätt djup på 118 m.
Tröskelfjord kallas en fjord som är grundare vid mynningen
än längre in. Detta skapar förutsättningar för en unik marin
miljö. På grund av fjordens utformning och vattnets skiktning kan många djur som egentligen lever på djupare vatten
klarar av att leva i den grundare fjorden.
I Skagerrak fullständigt myllrar det av liv. I detta riktiga
havsvattnet finns djurgrupper som vi inte alls ser i bräckt
vatten, så som tagghudingar, koralldjur och stora kräftdjur.
Här finns även mycket fler av de stora algarterna framför
allt av både röd- och brunalger.
Sågtång
2.2 Västerhavets bottnar
Mjuka eller hårda, grunda eller djupa
Den dominerande bottentypen i Västerhavet likt resten jordens
hav är djupa mjukbottnar. Mjukbottnar består av lera och/eller
sand. Många av djuren lever här nergrävda i botten som t.ex.
hjärtmusslan, många havsborstaskar och ormstjärnor. På de
grunda mjukbottnar kan det växa ålgräs, i lugna vikar kan
dessa breda ut sig och man kallar dem för havets ängar.
Hårdbottnar är allt från skalgrus till sten och klippor. Här
kan djuren inte gräva utan de flesta djuren sitter fast på botten
som t.ex. havsanemoner och havstulpaner. På grunda hårdbottnar sitter tången som skapar bra gömställe för fisk och
smådjur. De algklädda områden kallas havets skogar.
Djupa bottnar är inte solbelysta och här kan inga växter
leva. På djupa bottnar är det stabilt, säger man. Små temperturvariationer, stabil salthalt, stabila strömmar, lite mat,
alltid mörkt. De bottnar vi här studerar är de grunda solbelysta bottnarna längst stranden, en helt annan livsmiljö.
Grunda bottnar
För djur och växter som lever på grunda bottnar nära kusten
är det inte bara att de ska klara en lägre salthalt utan framför allt att det är en mycket varierande miljö, salthalten,
temperaturen och ljustillgången varierar. Det kan bli lågvatten, gå höga vågor och det kan bli is. En tuff miljö för djur
och växter. Att näringstillgången är god, att solen snabbt
värmer upp vattnet på våren och växtligheten som ger mat
och gömställen är de många fördelarna med att leva här.
Detta gör att många djur vandrar hit på våren och hittar
mängder av mat, flera djurs larver driver hit med strömmarna för att växa till sig. På hösten när solljuset minskar
och vattnet åter blir kallare ger de sig av ut till djupare bottnar där det under vintern är varmare än vid kustens grunda
ibland istäckta vatten.
Sandstubb
Strandkrabba
Även om Kattegatt har många marina arter så som havskräfta och de flesta av våra marina fiskar så är skillnaden
stor jämfört med Skagerrak. Tittar man på antalet större
Ytströmmarna i Västerhavet.
16 • BA R N ENS H AV
De stora ytströmmarna i Västerhavet. Röda pilar är Baltiska
strömmen, svarta pilar Jutska strömmen. När de två möts lägger
sig den Baltiska i ytan och den Jutska längst botten. mellan dem
finns ett salthaltssprångskikt.
Grafik: Per Johansson
BA R N ENS H AV
•
17
2.3 Djur och växter
Andra växter i havet är alger. Dessa är inte kärlväxter och har
inget släktskap men de lever också med hjälp av fotosyntes. De
alger vi ser med blotta ögat kallas också tång. De riktigt mikroskopiskt små kallar vi för växtplankton, det är bl.a. dessa det
handlar om när det är algblomning.
Västkusten har ett rikt växt- och djurliv. Framför allt salthalten
och i viss mån temperaturen styr var arterna kan leva. På de
ställen där vattnet är bräckt försvinner en del djur och alger,
exempel på dessa är flera röd- och brunalger, koralldjuren, tagghudingar, såsom sjögurkor, sjöstjärnor och sjöborrar samt de
större kräftdjuren, hummer och krabbtaska. Vissa av dessa
djur- och alger kan som vuxna leva i något utsötat vatten men
deras larver klarar sig inte där. De ovan nämnda djuren finns i
Östersjöns bräckta vatten. En del av de djur som lever på grunda bottnar i Skagerrak lever även i norra Öresund men då
betydligt djupare. Exempel på dessa djur är anemoner, eremitkräfta, sjöpungar och tångborren. De flesta svenska marina
fiskarterna finns längs hela Västkusten, enstaka av dessa arter
är dock ovanliga i Öresund.
Algerna delas in i grön-, brun-, och rödalger. Till grönalgerna
hör t.ex. grönslick och tarmtäng, som är vanliga i strandkanten.
De blir inte så stora då de ibland hamnar ovanför vattenytan
och då inte kan växa. Till brunalgerna hör bl.a. blåstång och
laminaria. Vanliga rödalger är karragentång och gaffeltång.
Trots färgen lever de alla genom att utföra fotosyntes, precis som
gröna växter. De olika alggrupperna har olika färgämnen då de
tar upp ljusets olika våglängder, en anpassning p.g.a. att de konkurrerar om den solbelysta bottnen. Grönalger tar upp solljus
som endast finns nära ytan, brunalger kan fånga upp solljus
djupare i vattnet och rödalger allra djupast. Alger hittar vi på
västkusten ner till c:a 15–20 meters djup men det finns t.ex.
kalkalger och nervtång på c:a 30 meters djup i Bohuslän.
Alger har inga rötter utan istället häftorgan med små trådar som
borrar sig in i stenar för att inte spolas iväg av vågor. Tången tar
upp näringen från vattnet genom hela sin yta.
Vissa algarter är ettåriga, de växer upp under våren, vissnar och
dör på hösten. Exempel på ettåriga är tarmtång och rödslick.
Andra som t.ex. blåstången är flerårig och kan bli långt över 10
år gammal.
Havets växter
Ålgräset är en kärlväxt, det vill säga en växt med blommor, frön
och rötter. Blommornaär vita och sitter i bladvecken, de är så
småatt de knappast syns. De smala bladen kan bli upp till två
meter långa. Ålgräs lever på grunda strand- och lerbottnar där
de bildar stora undervattensängar. Ängarna ger ett viktigt skydd
och föda åt flera djur och producerar under dagtid syre.
Syrebubblor kan då ses stiga upp från ängarna! Förr användes
ålgräset som stoppning i madrasser och som isolering i hus.
Ålgräs
Ålgräsängarnas unika roll på grunda mjukbottnar gynnar inte
bara växter och djur som lever där utan bidrar också med en rad
samhällsnyttor, så kallade ekosystemtjänster. En ålgräsäng
stabiliserar bottensedimentet och tar upp partiklar och
näringsämnen ur vattnet. Detta förbättrar vattenkvaliteten och
minskar effekterna av övergödningen.
18 • BA R N ENS H AV
Foto: Mikael Brandsten
Anemonen, stor sjöros är ett koralldjur som behöver salt vatten,
samma gäller för solstjärnan och hummer
BA R N ENS H AV
•
19
Djur i havet
Däggdjur
2.3.1 Så funkar fisken
I havet är många av djuren fastsittande till skillnad från djuren
på land. Genom att på olika sätt fånga upp mat och syre i vattnet
runt omkring behöver de inte förflytta på sig. Några sitter fast
genom att gräva ner sig i sedimentet så som sandmussla, hjärtmussla, sandmask och lerbottenormstjärna. Andra sitter på
fasta underlag, allt från klippor och sten till större brunalger.
Exempel är anemoner, sjöpungar, blåmusslor, havstulpaner,
tångbark och kalkrörmaskar. De flesta andra djuren är också
knutna till botten där de kryper, gräver eller simmar för att hitta
maten. En mindre del av djuren, förutom fiskarna, lever sitt
vuxna liv i den fria vattenmassan. Däremot har många av de
bottenlevande djuren larvstadier som finns i den fria vattenmassan, t.ex. krabbor, musslor, koraller och sjöborrar. Motsatsen
är maneterna som lever sitt korta ”vuxenliv” fritt svävande i
vattnet och som larver/polyper fastsittande på klippor eller på
stora brunalger.
På den svenska västkusten finns Sveriges enda val, tumlaren,
och en av våra tre sälarter, knubbsälen. Båda dessa arter får man
säga att vi har gott om här. Man kan också stöta på Svergiges
störst sälart, gråsälen, en liten gråsälskoloni håller till på
Falsterbonäset. På västkusten får vi framförallt under sommaren många spännande besökare. Inte helt ovanligt är späckhuggare, grindval, knölval och olika delfiner.
Fiskar är djur som andas med gälar. Gälarna sitter på vardera
sidan av fiskens huvud. När havsvattnet passerar gälarna tas
syre från vattnet upp av fiskens blod. Sedan pumpas vattnet ut
i havet igen.
Foto: Kristin Johansson
Knubbsälar vid Hallands Väderö
20 • BA R N ENS H AV
Simblåsan hjälper fiskarna att hålla sig på rätt djup. Den är fylld
med gas, ungefär som en ballong. När fisken vill stiga uppåt i
vattnet pumpar den in gas i blåsan och när den vill sjunka
pumpar den ut den. Särskilt i karpfiskar är simblåsan häftig
eftersom den genom en lång rad ben är sammankopplad med
fiskens inneröra. Ljud får simblåsans väggar att vibrera och
vibrationen överförs sedan genom benraden och gör så att
fisken hör. Makrillen har inte någon simblåsa och måste därför
simma hela tiden för att hålla sig på rätt djup. Detta gör att den
kan dyka obehindrat utan att behöva reglera trycket i blåsan.
Många bottenlevande fiskar har inte heller simblåsa.
Många fiskar har även en sidolinje. Den består av känselkroppar som gör att fisken kan känna av rörelser i vattnet runtomkring sig. Eftersom sidolinjen följer fiskens hela längd kan
fisken känna av tryckskillnader mellan dess fram- och bakdel
och kan på så vis avgöra varifrån en rörelse kommer. Fiskar har
även känselkroppar på huvudet som gör att de kan känna av
rörelser framför dem. Detta avancerade känselsystem gör att
de kan simma i stim utan att krocka.
Rödspätta
Alla fiskar har fenor, men alla har inte lika många. De på ryggen
kallas ryggfenor och de på stjärten är stjärtfenor. De flesta
fiskarna simmar med stjärtfenan. Bakom huvudet sitter bröstfenor och strax bakom dem bukfenor. Till sist sitter analfenan
längst bak under stjärten. Fenorna använder fisken för att styra,
bromsa och hålla balansen. Vissa bottenlevande fiskar använder sina fenor som ben och går, klättrar eller gräver med dem.
Foto: Mikael Brandsten
Foto: Kjell Stridh
Sjöpungar och en vanlig sjöstjärna
Fiskar har många muskler och ibland kan nästan tre fjärdedelar av deras vikt utgöras av muskler. När en fisk behöver simma
snabbt rör den på sina stora sidomuskler och böjer kroppen i
en S-form. På så sätt kan den skjuta ifrån i vattnet. Tonfisk kan
komma upp i en hastighet av 60 kilometer i timmen. Vissa
fiskar kan också hoppa upp ur vattnet. Då simmar de snabbt
upp mot ytan och knycker sedan till med stjärtfenan.
Fiskens fjäll skyddar fisken mot skador utifrån. Fjällen består
av tunna benplattor och sitter så att fisken ändå har möjlighet
att röra sig. När fisken växer sig större växer även fjällen och
därför är det möjligt att bestämma dess ålder genom att räkna
fjällens årsvarv. Fiskens slem har också en skyddsfunktion och
gör att exempelvis parasiter har svårt att få fäste på fiskens
kropp. Dessutom medför slemmet att friktionen mot vattnet
minskar.
BA R N ENS H AV
•
21
2.4 Lite om Östersjön
Många fiskar livnär sig på plankton som de fångar med hjälp
av gälräfständerna. Vattnet silas genom dessa och planktonen
fastnar då. Andra fiskar har vassa, spetsiga tänder som de fångar sina byten med. Dessa tänder kan både sitta på tungan och
långt ner i strupen.
Fiskar förökar sig genom att honorna lägger ägg, vilka kallas
rom. Dessa befruktas sedan av en fiskhanes spermier, som
sprids över rommen och ser ut som mjölk. Därför är det lätt att
komma ihåg att spermierna heter mjölke. Vissa fiskarters rom
flyter bara runt i havet, medan andra arter gömmer sin rom på
botten eller bygger ett bo åt rommen.
De flesta fiskar är kamouflerade för att bli svårare att upptäcka
för rovdjur. Bottenlevande fiskar har samma färg som botten
och vissa kan till och med ändra färg efter omgivningen. De
flesta havsfiskar är mörka på ryggen och ljusa på magen. Det
gör att de är svåra att se underifrån mot den ljusa himlen och
ovanifrån mot den mörka havsbottnen.
Fiskars inre och yttre organ
Öster om Sverige ligger Östersjön. Ibland räknas även
Öresund och Kattegatt till Östersjön. Men det gör vi inte i
detta kompendium. Östersjön delas in i Egentliga Östersjön
och Bottenhavet. Gränsen mellan dessa går vid Åland.
2.4.1 Vattnet
Flera förhållanden gör Östersjön till ett mycket speciellt hav.
Vattnet är bräckt, en blandning mellan sötvatten och riktigt
salt havsvatten. I söder är salthalten cirka 10 promille medan
det längst upp i Bottenviken och längst in i Finska Viken är
2 promille, att jämföra med Västerhavets ofta över 30 promille. I Östersjön är vattnet skiktat med ett språngskikt på
60–80 m djup. Orsaken till den låga salthalten är att väldigt
mycket sötvattnet rinner till från floderna i de många omkringliggande länderna. Samtidigt kommer ganska lite
havsvatten in genom Bälten och Öresund och mängden
varierar mycket år från år beroende på vädret. Östersjön är
också ett ungt hav. För 15 000 år sedan var hela området
täckt av is. Därefter har Östersjön varit en sötvattenssjö, ett
brackvattenhav, en sötvattenssjö igen och man kan säga att
först för cirka 7000 år sedan blev Östersjön ett brackvattenhav ungefär som idag.
Vattenomsättningen i Östersjön är mycket liten. Den motsvarar att hela vattenmassan byts ut på 30 år medan det
handlar om månader i Kattegatt. I Östersjön är dessutom
mycket stora områden på botten syrefria eller har så låg
syrehalt att djur och växter inte kan överleva. Där finns i
stället svavelbakterier.
2.4.2 Östersjöns djur och växter
Östersjöns korta historia innebär att de djur och växter som
finns är de sötvattensarter som finns kvar sedan vattnet
senast var sött och som klarar bräckt vatten, samt ett litet
antal marina arter som tagit sig in och klarar sig i bräckt
vatten. Därtill finns vandringsarter och en del främmande
brackvattenarter som har kommit från t ex Svarta Havet
eller flodmynningar i Sydostasien eller Nordamerika.
Abborren är en sötvattensfisk som trivs längst kusterna
i Östersjön.
Foto: Mikael Brandsten
Östersjöns delområden från Bottenviken i norr till
Egentliga Östersjön i söder.
Foto: Mikael Brandsten
Illustration: Anna Bengtsson
Öronmaneten är en marin art som klarar stora delar av
Östersjöns bräckta vatten.
Bild: Länsstyrelsen Stockholm
22 • BA R N ENS H AV
BA R N ENS H AV
•
23
Skagerrak bebos av runt 1500 större växt- och djurarter,
vilket kan jämföras med ungefär 800 i Kattegatt och cirka
70 i Östersjön. Västerhavet har t ex c:a 50 arter musslor mot
Östersjöns 5 och c:a 10 fiskar i torsksläktet mot en, torsk, i
Östersjön. Individerna är ofta större i Västerhavet än i
Östersjön eftersom de slipper lägga lika mycket energi på
att försöka överleva i det bräckta vattnet. Det gäller t ex
sillen och blåmusslan. I stället är ofta individantalet stort i
Östersjön, vilket gäller blåmussla, eller utbredningsområdet
i djupled för blåstång.
Vanliga marina djurarter i Östersjön är torsk, sill, skarpsill,
skrubbskädda, blå- och hjärtmussla, öronmanet, tångräka,
havsgråsugga och märlkräfta. Vanliga sötvattensdjur är
abborre, mört, gädda och braxen. Marina växter är blåstång, tarmalg och grönslick medan kransalger är vanliga
sötvattensväxter. Lax och öring kläcks i sötvatten, vandrar
ut i bräckt eller salt vatten och sen tillbaka för lek i sötvatten.
Ålen gör tvärtom, kläcks i Sargassohavet på andra sidan
Atlanten, driver med strömmarna till Europa och växer upp
i sött eller bräckt vatten för att sen vandra tillbaka för lek.
Oavsiktligt införda arter är t ex havstulpan, kinesisk ullhandskrabba, en havsborstmask, en kammanet och svartmunnad smörbult.
2.4.3 Miljöproblem i Östersjön
Östersjön har stora miljöproblem då detta hav utsätts på
samma sätt som andra hav av övergödning, överfiske,
miljögifter och främmande arter. Problemen ofta blir större här då Östersjön är ett ungt, instängt och bräckt. Man
brukar kalla Östersjön för världens mest förorenade hav,
vilket beror på att c:a 90 miljoner människor lever i
Östersjöns nederbördsområde och avloppsreningen har
varit eftersatt, särskilt i östra Europa. Dessutom är sjöfarten
intensiv. Östersjön är klassat som Particularly Sensitive Sea
Area (PSSA), särskilt känsligt havsområde.
Algbloming i Östersjön.
Det man oftast hör talas om när det gäller Östersjöns miljöproblem är nog algblomningen och döda bottnar. Dessa är
symptom på övergödningen. Med algblomning menas ökad
produktion av växtplankton men övergödningen leder
också till ökad produktion av fintrådiga alger. Dessa leder
till minskad biologisk mångfald på flera sätt. Övergödningen
drabbar främst Egentliga Östersjön.
Miljögifter som hamnar i Östersjön stannar länge här då
omsättningen på vatten är så långsam. Miljögifterna vandrar upp i näringskedjorna och stora skador har uppstått på
bl.a. säl, havsörn, utter och pilgrimsfalk. Detta var främst
under 60- och 70-talet och mycket tack vare Naturskyddsföreningens arbete återhämtar sig detta djur igen. Nya miljögifter har visat sig och nya skador har åter upptäckts på bl.a.
gråsäl.
Främmande arter ytterligare ett hot mot miljön i det känsliga Östersjön. Då det är ett ungt hav har endast få arter
hunnit etablera sig här. I andra bräckta havsområden har
evolutionen hunnit skapa fler anpassade arter. När dessa
med människans hjälp tar sig till Östersjön så kan det skapa
stor påverkan på havet, människors hälsa och ekonomin.
Foto: Mikael Brandsten
Foto: Kjell Stridh
Foto: Rickard Gillberg
Gäddan är ett riktigt rovdjur och är vanlig i våra insjöar och i Östersjöns skärgårdar. De släta havstulpanen (Balanus improvisus)
är för Östersjön en främmande art och tros kommit hit på fartygsskrov från Amerika på 1800-talet. På Västkusten finns betydligt
fler arter av havstulpaner.
BA R N ENS H AV
•
25
2.5 Övningar
2.5.3 Smaka på vatten
2.5.6 Min fisk
2.5.1 Veckobrevet till föräldrarna
Bjud på salt, bräckt och sött vatten utan att berätta i förväg
vad det är. Använd smakprovningen som utgångspunkt för
att berätta om att kustvattnet i Västerhavet i söder är mycket
påverkat av det utströmmande, bräckta Östersjövattnet.
Berätta om strömmarna som gör att vi får en salthaltsgradient längs kusten, från söder till norr. Berätta om de olika
arternas svårigheter att leva i bräckt vatten. Berätta även om
Östersjön som är ett mycket annorlunda hav på många vis
än de vi har på Västkusten.
Nu är det dags för eleverna att ta reda på mer fakta om en
fisk. Arbetet med Min fisk pågår sedan löpande under de
veckor ni arbetar med Västerhavet. Tanken är att varje elev
skriver ett kortare arbete om en fisk, med frågeställningarna i rutan som vägledning. Uppmuntra eleverna att klargöra om fisken bör ätas eller ej. Information om detta finns
i Naturskyddsföreningens fisklista, men även WWFs stora
fiskguide är bra och ger detaljerad information om varje
fisk. Se under rubriken Mer information längst bak för fler
källor och länkar.
”Den här veckan lär vi oss om Västerhavets naturliga förhållanden och hur de påverkar djur och växter som lever där.
Vi kommer att lära oss att Västerhavet är en varierad kust.
På grund av havsströmmar med vatten från både Östersjön
och Atlanten är salthalten olika i olika områden och på olika
djup. I norra Bohuslän är det riktigt salt vatten från ytan
ner till botten. Längre söder ut i Öresund och södra Kattegatt
gör Östersjöns bräckta vatten att det blir två olika vattenmassor. I ytan finns det bräckta och lättare vattnet och vid
botten det tunga salta vattnet. Mitt emellan ligger språngskiktet som ett lock. Detta gör att det kan bli syrebrist på
djupa bottnar i bl.a. Kattegatt. Västerhavet är det område
med mest växt och djurliv i våra vatten. Skagerrak bebos av
runt 1500 större växt- och djurarter, vilket kan jämföras
med ungefär 800 i Kattegatt och cirka 70 i Östersjön.
Västerhavet har t ex c:a 50 arter musslor mot Östersjöns 5.
Under veckan kommer vi att lära oss om en del av de djur
och växter som lever här. Vi kommer även att dyka ännu
djupare ner i havsmiljön genom att måla undervattenslandskap, dissekera fisk och prova smaken på salt-, söt- och
brackvatten.”
Det här behöver ni:
• Små plastglas
• Saltvatten
• Blanda _ deciliter salt i 1 liter vatten, koka upp
och låt svalna. Förvara i flaska.
• Bräckt vatten
• Blanda 1 rågad tesked salt i 1 liter vatten,
koka upp och låt svalna. Förvara i flaska.
• Sötvatten, det vill säga vanligt kranvatten
• Ho att spotta i
2.5.2 Intervju
Det är viktigt med nyfikna och vetgiriga elever, men det är
också fantastiskt bra med engagerade och delaktiga föräldrar. För att uppnå bådadera startar detta projekt med en
diskussion eller intervju som eleverna utför hemma med
sina föräldrar eller någon annan vuxen. Skriv gärna ut
frågorna på A4-papper med utrymme för eleverna att fylla
i sina egna och de vuxnas svar.
Frågor som eleverna svarar på tillsammans
med sina föräldrar eller andra vuxna:
• Vad vet vi om Öresund/ Kattegatt/ Skagerrak?
• Vad vet vi om miljöproblemen i havet?
• Vad vet vi om fisket i Öresund/ Kattegatt/
Skagerrak?
• Vad skulle vi vilja veta mer om Västerhavet?
26 • BA R N ENS H AV
2.5.4 Måla undervattenslandskap
Prata om hur ett undervattenslandskap ser ut! Låt sedan
eleverna måla sina egna undervattenslandskap. Låt dem
även undersöka var deras fisk, se Min fisk på nästa sida, trivs
bäst och rita in den i landskapet. Storleken på målningarna
kan vara A4 eller A3, men tänk på att de ska få plats på en
eventuell utställning om havet.
2.5.5 Se på film
Det kan vara kul och givande att se en filmsnutt om Havet.
Till exempel ger filmen Västerhavets marina liv, som ligger
på Youtube en bra översikt och tar upp sådant som detta
kapitel gått igenom. Kolla om skolan har avtal med någon
som lånar ut filmer, till exempel en mediacentral. Hitta
andra länkar till filmer på sidan 47, Mer information.
Fiskar som är mer eller mindre vanligt förekommande
längst Västkusten och som är lämpliga att skriva om är:
makrill, pigghaj, hälleflundra, tånglake, lax, stensnultra,
torsk, ål, gråsej, piggvar, rödspätta, sill, skarpsill, skrubbskädda och öring.
Frågor som är bra att utgå ifrån:
• Hur ser fisken ut? Leta upp en bild på fisken!
Beskriv fiskens utseende i text.
• På vilka platser i havet lever fisken?
Är den vanlig i Öresund/Kattegatt/Skagerrak?
• Har fisken några speciella egenskaper?
• Hur påverkas fisken av miljöproblem och överfiske?
• Kan vi äta fisken eller är den utrotningshotad?
• Hur fångas fisken?
2.5.7 Dissekera fisk
Det här behöver ni:
• Plastdukar eller byggplast
• Ett par saxar
• Hushållspapper
• Sopsäck
• Fiskar
Titta ordentligt på fiskens yttre och låt eleverna känna på
den! Tag loss ett fjäll och låt eleverna titta på det. Visa även
fiskens tänder och gälar. Titta på gällock och slem. Vad är
slemmet bra för? Titta på rygg-, anal-, stjärt-, bröst- och
bukfenor. Hur många fenor har den? Är de mjuka eller
hårda? Vad används de till? Förklara eventuellt sidolinjen.
Börja sedan med att visa eleverna hur de ska göra när de
dissekerar fisk. Klipp försiktigt upp buken. Använd inga
knivar! Visa på de enklaste inälvorna: rom/mjölke, lever,
mage, hjärta och simblåsa. Finns något identifierbart i
magen? Hur och vad äter fisken? Förklara hur simblåsan
fungerar! Prata om fortplantningen med utgångspunkt från
rommen eller mjölken.
Låt sedan eleverna dissekera fisk i grupper om två till fem
elever. Ge instruktioner om det är fiskar de kan göra sig illa
på (abborre, gädda, hornsimpa och även flundra). Ge eleverna en tydlig uppgift, till exempel att plocka ut (några av)
lever, hjärta, rom/mjölke, en gälbåge, simblåsa (endast i
fallet mört eller annan karpfisk) eller en bit muskel. Låt dem
skriva ned en beskrivning av vad de hittar: vilken fisk, vilket
organ, färg, storlek och så vidare.
Att titta på de yttre och inre organen hos fisk är spännande
och ger förståelse för fiskarnas undervattensliv och hur
deras organ fungerar. Fiska själv, be att få fisk från en lokal
fiskare eller köp ej urtagen fisk i fiskaffären. Tag lagom stora
fiskar; en stor kan vara väldigt svår att öppna, medan en
liten sill är för liten att kunna hitta något i. Tag gärna fiskar
av olika arter för att titta på skillnaderna dem emellan, till
exempel torsk/sill eller rödspätta/makrill/ Ha gärna med
några andra havsdjur, till exempel en blåmussla, hjärtmussla,
märla, räka eller en tångruska. Var beredd på att några kan
klaga på lukten! Låt dem inte ta hem fisk ens till katten - du
kan inte ansvara för hygienen!
BA R N ENS H AV
•
27
3. Miljöproblem i Västerhavet
Miljöproblemen finns i hela Västerhavet men det ser lite
olika ut på olika ställen. Övergödningen märks i Bohuslän
med tjocka algmattor som kväver allt inne i stilla vikar.
Kattegatt har framför allt ett kollapsande torskbestånd pga
ett högt fisketryck. Miljögifter så som rester från båtbottenfärger finns i miljön men har en minskande trend.
3.1 Övergödning
Organismer med fotosyntes, som växter och alger, behöver
näring för att växa. Kväve och fosfor är näringsämnen som
spelar en stor roll i havet. Förhöjning av näringshalten kallas
övergödning eller eutrofiering, vilket kan ske som följd av
naturliga processer eller genom mänsklig aktivitet. Delar
av Västerhavets kustvatten är övergödda då tillförsel av
näringsämnen sker via atmosfären och vattendrag från
bland annat jordbruk, industrier, avlopp och trafik. När
näringshalten i vattnet ökar gynnas vissa organismer och
andra inte. Fintrådiga alger och växtplankton växer fort och
ökar i biomassa. Detta kan skugga och öka grumligheten i
vattnet, vilket minskar den livsviktiga ljustillgången för
andra fotosyntetiserande arter, som ålgräs och blåstång. När
dessa snabbväxande alger dör sjunker de till botten och
bryts ned. Vid nedbrytningen går det åt mycket syre och är
det stora mängder organiskt material kan det medföra
syrebrist framförallt vid botten. De arter som kan flyr till
syrerikare vatten, men arter som lever i sedimentet eller som
Foto: Kristin Johansson
Övergödningen gör att de fintrådiga algerna breder
ut sig på grunda bottnar.
28 • BA R N ENS H AV
är sessila har svårare att flytta på sig. När allt syre är förbrukat
kaskadeffekter
tarTrofiska
andra organismer
över nedbrytningsprocessen, där
Det är inte
bara halterna
av är
kväve
och fosfor
som påsvavelväte
bildas.
Svavelväte
giftigt,
de bottenlevande
verkar mängden
alger.
Forskning tyder
organismerna
somfintrådiga
är kvar dör.
Övergödning
kanpå
således
att
även
överfisket
spelar
en
stor
roll
för
deras
frambidra till förändrad sammansättning av arter, vilket oftast
fart och
minskandet
av bottenvegetation,
ålinnebär
minskad
diversitet.
Ålgräs och tångfrämst
kan minska
i
gräs.
konkurrens
om ljuset, vissa arter klarar syrebrist bättre än
andra, vissa arter kan fly och andra inte.
När stora rovfiskar som till exempel torsk (Gadus morhua) minskar,
minskar
också mjukbottnar,
predationen påvilket
mindre
Ålgräsängar
växter
på grunda
innebär
krabbor
räkor. De
mindre rovdjuattrovdjur
de kansom
varafisk,
utsatta
föroch
mänsklig
påverkan
i form av
ren ökar i antalfrån
ochland
derasoch
föda
somtyper
blandav
annat
är
näringstillförsel
olika
exploatering.
algbetare,
minskar.
Vilket
är
till
fördel
för
de
fintrådiga
Ålgräsängar är inte bara ängar av sjögräs. De spelar en viktig
eftersom
intesätt.
betas
ned lika
när
rollalgerna,
i ekosystemet
påde
flera
Rollen
sommycket
barnkammare,
betarna försvinner.
Så förändringar
i näringsväven,
framförallt
under yngelstadierna
för många
kräftdjur och
som
av fisketryck,
tillsammans
med övergödning
arter
avföljd
fisk som
t.ex. torsk
och ål. Ängarna
utgör en skydgör
att
fintrådiga
alger
växer
snabbt
och
mycket.
dande miljö från rovdjur och tillgången på föda är relativt
Vilket
i sin turäven
påverkar
bottenvegetationen
andra
hög.
De bidrar
till högre
vattenkvalitet och minskad
organismergenom
genomatt
ljusbegränsning
och syrebrist. och ta
övergödning
stabilisera bottensedimentet
upp näring.
BILD ??
Sedan 1980-talet har utbredningen av ålgräsängar i
Bohuslän minskat med runt 60 %. Dels som följd av övergödning och exploatering men överfiske och trofiska
kaskadeffekter verkar också ha bidragit till minskandet.
Trofiska kaskadeffekter
Det är inte bara halterna av kväve och fosfor som
påverkar mängden fintrådiga alger. Forskning tyder
på att även överfisket spelar en stor roll för deras
framfart och minskandet av bottenvegetation,
främst ålgräs.
När stora rovfiskar som till exempel torsk (Gadus morhua) minskar, minskar också predationen på mindre
rovdjur som fisk, krabbor och räkor. De mindre rovdjuren ökar i antal och deras föda som bland annat är
algbetare, minskar. Vilket är till fördel för de fintrådiga
algerna, eftersom de inte betas ned lika mycket när
betarna försvinner. Så förändringar i näringsväven,
som följd av fisketryck, tillsammans med övergödning
gör att fintrådiga alger växer snabbt och mycket.
Vilket i sin tur påverkar bottenvegetationen och andra
organismer genom ljusbegränsning och syrebrist.
är giftigt. Dessutom lägger vi kadmiuminnehållande konstgödsel och slam på våra åkrar, och när det regnar förs det
giftiga kadmiumet ut i havet via diken och åar. Vi har också
använt gifter i färger för att slippa att havstulpaner och alger
sätter sig på våra fartyg och båtar. Andra farliga kemiska
ämnen bildas genom sopförbränning. Dioxin, som är ett av
de giftigaste ämnena vi idag känner till, bildas till exempel
när vi förbränner klorhaltiga plaster. På senare tid har även
användningen av giftiga bromerade och fluorerade ämnen
ökat kraftigt. De bromerade ämnena finns exempelvis i
datorer, telefoner och möbler för att skydda mot brand,
medan de fluorerade ämnena finns i många av våra kläder.
En del farliga ämnen har förbjudits, men oftast långt efter
det att forskare visat deras giftverkan. Det gäller till exempel
kvicksilverhaltiga ämnen i jordbruket, PCB, vissa båtbottenfärger, se faktaruta, och de giftigaste bromerade och
fluorerade ämnena. Tack vare förbuden och andra ansträngningar, inte minst genom Naturskyddsföreningen, har till
exempel pilgrimsfalken och uttern överlevt och är nu på väg
att återhämta sig.
3.2.2 Mediciner
Det vi kallar Västerhavet är en del av världshaven och har
jämfört med t.ex. Östersjön en snabb omsättning av
vattenmassan. Det hindrar inte att näringsämnen och miljögifter, till exempel kemikalier och tungmetaller, kan stanna i kustområdena under lång tid och utgöra problem för
de havslevande organismerna. En del ämnen kommer också
med havsströmmarna från andra länder och verksamheter
till havs, t ex oljeutvinning. (2, 14).
Hittills har man forskat ganska lite på medicinernas miljöpåverkan till havs. Vi vet idag att många mediciner går oförändrade igenom kroppen på djur och människor och kommer ut i toaletten. Tyvärr fångas de flesta inte heller upp i
reningsverken, utan går rakt ut i våra vattendrag och hav.
Detta gäller till exempel östrogenliknande ämnen i P-piller,
kolesterolsänkande statiner, inflammationsdämpande
diklofenak och ångestdämpande mediciner typ Sobril. Man
har sett effekter på t ex könsutveckling och beteenderubbningar hos fiskar och andra djur.
3.2.1 Kemiska föroreningar
3.2.3 Nanopartiklar
Förutom näringsämnen, som leder till övergödning, har
Västerhavet länge tagit emot många olika kemiska föroreningar. Det sker fortfarande och antalet ämnen ökar. En del
av dessa är omedelbart giftiga för djur och växter, medan
andra kan ha långsiktig verkan genom att exempelvis vara
cancerframkallande eller störa det hormonella systemet.
De mest problematiska är de stabila som ofta koncentreras
högre upp i näringskedjorna. En hel del av gifterna har kommit ut i havet genom avsiktlig användning. Till exempel har
vi bekämpat skadeinsekter i jordbruket med farliga kvicksilverhaltiga ämnen. Vi har även använt farligt PCB i byggnader och maskiner, från början utan att känna till att det
Nanopartiklar finns i allt från ytbehandlingsmaterial för
bilar till skidkläder och smink. Det är partiklar som är
extremt små och som tagits fram för att de har mycket
speciella egenskaper. Hur dessa verkar när de når djur och
växter vet vi idag väldigt lite om, men de misstänks kunna
medföra risker av olika slag.
3.2 Miljögifter
3.2.4 Skräp
Marint skräp är ett stort problem i hela världen. Flera miljoner ton skräp hamnar i havet varje år, ingen vet exakt hur
mycket. Det mesta av skräpet sjunker medan en stor del
flyter runt i haven eller spolas upp på stränder. Just
BA R N ENS H AV
•
29
Bohusläns kust är hårt drabbad av skräp eftersom flera
ytströmmar som tar med sig skräp från Nordsjöområdet
möts här. Det finns uppskattningar på att 8000 kubikmeter
skräp spolas iland längs Bohuskusten varje år.
Det marina skräpet ställer till stora problem. Turism, sjöfart
och fiske påverkas ekonomiskt av skräp som förfular och
förstör redskap. Dessutom drabbas många djur av vår nedskräpning. Varje år dör mer än 1 miljon sjöfåglar och 100
000 marina däggdjur världen över på grund av marint skräp.
Många djur förväxlar skräpet med mat och äter upp det.
Skräpet kan ge en falsk mättnadskänsla och göra att djuren
svälter ihjäl eller fysiskt skada djurens mag- och tarmkanaler. De kan även fastna i skräp och drunkna, svälta ihjäl eller
få problem med att växa som de ska.
En stor del av skräpet i haven och på stränderna är plast.
Plast finns nästan överallt i samhället och bryts ner ytterst
långsamt om det hamnar i naturen. Ofta bryts plasten sönder
till mindre och mindre delar och blir till slut mikroskopiska plastpartiklar (mikroskräp). Mikroplaster kommer
också ut i havet från våra reningsverk. Plastfibrer lossnar
från våra kläder när vi tvättar dem och plastpartiklar
används i vissa hygienprodukter, exempelvis ansiktsskrubb.
Vad mikroskräpet får för effekter i naturen vet vi inte i dagsläget. Skräppartiklarna kan vara lika stora som djurplankton
och bli uppätna av till exempel musslor, maneter och fiskar.
Många miljögifter fastnar på mikroskräp, särskilt plast, och
kan på så sätt komma in i djuren. Det är också troligt att även
mikroskräpet kan orsaka fysisk skada i djuren.
3.2.5 Havsförsurning
Ofta när man pratar om problem orsakade av våra koldioxidutsläpp tänker man på den globala uppvärmningen. Mer
sällan pratar vi om det som brukar kallas för det andra
koldioxidproblemet, nämligen havsförsurning. All extra
koldioxid vi släpper ut stannar inte kvar i luften, en del av
den tas upp av havsvatten. När koldioxiden reagerar med
vattnet bildas kolsyra. Kolsyran – som är just en syra – gör
att havsvattnet blir surare.
I framtiden kommer havsvattnet alltså att vara surare samtidigt som det blir varmare. Detta innebär stora förändringar för livet i havet. Många havsdjur och alger i bygger
skal och kroppsdelar av kalk, till exempel sjöstjärnor, koraller, musslor och kräftdjur. Syra gör att kalk löser upp sig, så
när havsvattnet blir surare blir det svårare att bygga kalkskal. Vi vet inte tillräckligt i dagsläget för att göra förutsägelser om vad som kommer hända. Vissa arter verkar må
dåligt av surare havsvatten, medan andra ser ut att klarar
sig bättre än idag. Det är också viktigt att komma ihåg att
djuren och algerna samverkar med varandra, så om en art
påverkas kan det ge effekter i hela ekosystemet. Det enda vi
vet med god säkerhet är att havsförsurningen kommer ha
en stor inverkan på det marina livet. Den kan leda till minskad biologisk mångfald, utrotade arter och förändrade
ekosystem. Haven kommer inte dö, men de kommer bli
annorlunda.
30 • BA R N ENS H AV
Skräp
Foto: Kristin Johansson
Foto: Chris Jordan
Död albatrossunge som matats med plast
av sina föräldrar i tron att det är mat.
Vi människor påverkas också av havsförsurningen. Nästan
8 procent av jordens befolkning försörjer sig direkt eller
indirekt på fiske eller akvakultur. Dessa människor kan
drabbas hårt om de organismer som de fiskar och odlar
påverkas negativt av havsförsurningen. Även turismen kan
påverkas. Mer algblomningar, lokala matråvaror som
försvinner och förstörda korallrev kan resultera av försurningen och minska folks vilja att besöka kusten och havet.
Slutligen kommer havets förmåga att fungera som koldioxidbuffert minska. Mindre koldioxid kommer tas upp av
havsvattnet i framtiden, och andra effekter av koldioxidutsläppen kommer att märkas mycket fortare än vad det gör
idag.
BA R N ENS H AV
•
31
3.3 Ohållbart fiske
Båtbottenfärger och havstulpaner
Havstulpanen är ett litet kräftdjur. Som larv lever den
frisimmande några veckor innan den fäster på en hård
yta: en sten, ett musselskal eller ett båtskrov.
Motståndet i vattnet blir mycket större för en båt med
havstulpaner på. Därför har båtskrov länge målats
med giftiga färger, innehållande tenn eller koppar,
som är tänkta att hålla havstulpanerna borta. Tyvärr
är dessa färger giftiga även för andra djur och slits av
när båten används och rengörs. Speciellt TBT, ett
ämne som nu är förbjudet i båtbottenfärger, har ställt
till mycket problem. I Östersjön kan man använda en
app eller titta på webben för att få veta när havstulpanerna nyss satt sig. Då är det lätt att borsta bort
dem. I Västerhavet är havstulpanerna tuffare. Där får
man använda andra knep, som båttvättar, tätslutande
dukar runt skrovet eller ultraljudsvågor. Ett annat
smart tips är att förvara båten på land, då slipper man
dessutom oroa sig för stormar. Det finns alltså miljövänliga sätt att slippa havstulpaner på båten!
Foto: Mikael Brandsten
Havstulpan på strandsnäcka.
En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov . Detta innebär att vi inte kan utarma våra
naturresurser, för då kommer inte framtida generationer
att få tillgång till de resurser de behöver.
Ohållbart fiske är ett mycket stort problem i hela världen,
även i Västerhavet. Det ohållbara fisket har, på en global nivå,
bland annat lett till att 4 % av fiskebestånden är utfiskade, 28
% är överfiskade och 53 % är maximalt fiskade. Inom EU
bedöms 80 % av de kommersiellt viktiga fiskbestånden vara
överfiskade . Världsbanken har beräknat att överfisket kostar
det globala fisket hissnande 50 miljarder dollar per år. Det
finns flera orsaker till att fisket är ohållbart.
Ur ett ekonomiskt perspektiv är fisket ohållbart eftersom
yrkesfiskarnas lönsamhet ofta är dålig. Detta medför att
många tvingas dra upp alltför stora mängder fisk för att få
sin ekonomi att gå runt. Detta trots att fiskeindustrin är
kraftigt subventionerad av staten. Ur ett socialt perspektiv
är fisket ohållbart eftersom de minskade fiskebestånden
leder till osäkra arbetsförhållanden för yrkesfiskarna. Det
medför att Sveriges kustsamhällen inte förblir levande på
det vis vi önskar enligt Sveriges miljömål. På andra håll i
världen leder de kraftigt minskade fiskbestånden till att
människor får stora svårigheter att finna mat för dagen.
Om världens fiske, till skillnad från idag, vore hållbart skulle 20 miljoner av världens fattiga befolkning slippa undernäring. Ett annat problem med bristen på fisk i fattiga länder
är att fiskare, för att få mat, tvingas ut på öppet hav i sina
mycket, mycket små båtar. Detta är naturligtvis väldigt
farligt och en risk ingen människa ska behöva utsättas för.
Ur ett ekologiskt perspektiv är fisket ohållbart eftersom så
många av fiskebestånden är hotade och haven är ur balans.
I faktarutan beskrivs några anledningar till att fisket är
ohållbart.
3.3.1 Läget i Västerhavet
Dålig fiskeförvaltning
Den tyngsta anledningen till att dagens fiske är
ohållbart är att det inte regleras på ett bra sätt.
Varje år drar världens yrkesfiskare upp cirka 94
miljoner ton fisk, vilket närmast kan liknas vid en
dammsugning som angriper allt i havens alla
hörn. Idag fiskas det allt djupare och på allt mer
otillgängliga platser såsom kring polerna. Vi fiskar
även sådana arter som vi förr inte ens var intresserade av och fiskar som är så små att de ännu
inte hunnit föröka sig. Denna desperation i fisket
beror på att fiskbestånden minskat så kraftigt att
det knappt finns någon fisk kvar.
Bifångster
Bifångst är sådan fångst som fiskaren egentligen
inte vill ha, det vill säga sådant som råkar följa
med i redskapen under fisket. Bifångster kan
innehålla fiskarter som fiskaren inte är intresserad
av, till exempel på grund av att de är för små,
fridlysta (så att vi inte får fiska dem), ger dålig
vinst eller att fiskaren inte har kvoter för fiskarten.
Bifångster kan även innehålla sjöfåglar, sälar,
tumlare och havsväxter. Bifångsten kastas för det
mesta direkt tillbaka i havet, men har då ofta
tagit skada av den omilda behandlingen och klarar
inte att överleva. Det är dock möjligt att undvika
bifångster genom att använda selektiva fiskeredskap och ta till vara all fisk som fångas.
Skadliga fångstmetoder
Flera av de fiskemetoder som används orsakar
fysiska skador på havsbottnarna och dess organismer. Mer om detta i avsnittet Fångstmetoder.
Svartfiske
Det olagliga fisket i världen, eller det så kallade
illegala, oreglerade och orapporterade fisket,
omsätter stora pengar och är svårt att kontrollera.
Det drivs av de rika ländernas ökade efterfrågan
på fisk och bedrivs ofta av fartyg med bekvämlighetsflagg. För att komma till bukt med svartfisket
måste spårbarheten i fisket öka.
32 • BA R N ENS H AV
Yrkesfisket på västkustens kustbestånd är ett av de sorgligaste exemplen på misslyckad svensk fiskeförvaltning, inte
minst vad det gäller torsken. Västkustens torskbestånd har
bestått av en blandning av relativt stationära kustfiskar och
Nordsjötorskar som kommit in till kusten för att äta upp
sig. Dessa olika bestånd har dock förvaltats och fiskats gemensamt. Situationen för fiskbestånden i Nordsjön är sedan
flera år mycket bekymmersam och mängden stora rovfiskar
har minskat med över 90 % de senaste 50 åren (torsk, lax,
tonfisk, kolja, vitling, havsabborre m.fl.). Men det hårda
fisketrycket har reducerat också de kustnära torskbestånden
så kraftigt att de idag i princip är utrotade från alla västkustens fjordar förutom Havstensfjorden och Gullmarsfjorden.
Idag bedömer forskarna att torsken i Kattegatt är på historiskt låga nivåer och lider av reproduktionsstörningar samtidigt som exploateringsgraden är högst osäker och utkasten
har ökat. Situationen är i princip lika allvarlig för andra
kommersiella bestånd i Kattegatt (hälleflundra, tunga, kolja,
långa, marulk och rödspätta). Det svenska fiske som finns
kvar riktar därför in sig på havskräfta. I havskräftfisket
används i allt högre grad burar och bottentrålarna förses
med så kallade sorteringsrister för att sortera ut småfisk från
fångsten. Dock är bifångsten av små havskräftor fortfarande väldigt höga och bottentrålningen med dess negativa
effekter på bottenhabitatet fortgår.
Några av de djur som farit mest illa av det ohållbara fisket
på västkusten är hajar, rockor och djuphavsfiskar. Idag är
den förr så vanliga slätrockan nationellt utdöd och småfläckig rödhaj och pigghaj rödlistade. Marulk, havskatt och
hälleflundra minskar i snabb takt. Dessa arter delar alla
samma känslighet för fiske då de har sen könsmognad och
låg och långsam reproduktion. Många har också en kroppsform som gör dem extra utsatta för bifångst i nät redan som
unga. För att skydda dem behövs ett lägre fisktryck, både
generellt och i särskilt viktiga områden, och mer kunskap
om dessa arters specifika krav.
För att skydda västkustens kustbestånd av torsk, hälleflundra, tunga, kolja, långa, marulk, och rödspätta måste fisket
förändras och förutsättningar ges för en återhämtning av
bestånden. Detta kan ske genom ett minskat fisketryck inte
bara i Sverige utan i EUs, Norges och Islands vatten.
Dessutom krävs förbud för destruktiva fiskemetoder, framför
allt bottentrålning. Erfarenheter från Öresund där bottentrålning har varit förbjudet sedan 1932 visar att den biologiska mångfalden och produktionen där vida överstiger den
BA R N ENS H AV
•
33
i Kattegatt. Det behöver tas fram en specifik åtgärdsplan för
djuphavsfiskar, hajar och rockor som på grund av sin låga
reproduktionsförmåga är särskilt känsliga för överfiske.
Se mer under Mer information och på www.naturskyddsforeningen.se/vad vi-gor/hav .
Fiskebåt
3.3.2 Fångstmetoder
Trålfiske
En trål är ett nät, format som en påse, som dras
efter fiskebåten och fångar det som kommer i
dess väg. Bottentrålar används för att fånga bottenlevade fisk, till exempel torsk, och släpas då
längs med botten. Flyttrålar flyter istället i det
fria vattnet och används bland annat för att
fånga sill (20). Problemet med trålning är att trålen även fångar sådant som fiskaren inte är intresserad av att landa. Ofta har trålen maskor
eller flyktöppningar som kan släppa ut småfisk
och andra organismer, men trots detta kan bifångsterna bli mycket stora. Dessutom orsakar
bottentrålning stor förödelse på havsbottnen där
den dras fram: många arter krossas och livsmiljöer blir totalförstörda. Att dra fram trålen genom
vattnet är tungt, vilket medför att fiskefartygets
bränsleförbrukning blir hög, och därför leder trålning även till höga utsläpp av växthusgaser (20).
Nät (eller garn)
Nät används ofta i grunda, kustnära vatten.
Överdelen hålls upp av flöten och underdelen är
tyngd av sänken. Detta gör att nätet står vertikalt
i vattnet, vid ytan eller på botten, och är skonsamt mot havsbotten. Fiskar som försöker simma
genom nätet fastnar i gälarna och kan på så vis
34 • BA R N ENS H AV
Foto: Mikael Blommé
Det finns många olika fiskeredskap och vilket fiskaren väljer beror på vilken fisk som ska fångas. Många av de redskap
som används idag medför tyvärr stora bifångster och att
havsbottnarnas ekosystem förstörs.
fångas. Tyvärr fångas även en mängd andra djur,
såsom sjöfåglar, valar, tumlare och sälar. Dessutom
tappas många nät bort, vilket innebär att dessa kan
driva runt och fiska helt självständigt (spökfiska)
under många år.
Snörpvad
Snörpvaden är ett avlångt nät som ofta är upp till en
kilometer långt. Nätet har flöten upptill och blytyngder nedtill. Vid användningen läggs nätet ut i en
ring runt ett fiskstim. Sedan dras nätet snabbt ihop
med hjälp av en vajer så att det stängs likt en påse
(26). På en gång kan snörpvaden då fånga lika mycket fisk som sexton fullastade långtradare väger, det
vill säga tusen ton (1). Tyvärr blir bifångsten ibland
mycket stor.
Krokredskap
Krokredskap består av långa linor med fastsatta
krokar med en till tre meters mellanrum. Krokarna
agnas oftast innan redskapet används för att fånga
exempelvis lax och torsk. Krokredskap är skonsamma mot havsbottnarna, men tyvärr lockar betet
bland annat sjöfåglar som fastnar och dör.
Dessutom nappar även sådan fisk som yrkesfiskarna
inte är intresserade av att fiska (20).
3.4 Övningar
3.4.1 Veckobrevet till föräldrarna
3.4.2 Algblomning
”Den här veckan kommer vi att lära oss om hur människan
påverkar havet så att det blir svårt för djur och växter att leva
där. Framför allt kommer vi att fokusera på övergödning, miljögifter, skräp och det ohållbara fisket. Vi kommer bland annat
att prata om att miljögifter som aldrig varit tänkta att hamna
i havet ändå gör det tillslut på grund av vattnets kretslopp.
Flera av miljögifterna är direkt farliga för djur och växter.
Andra kan ha långsiktig påverkan, till exempel genom att vara
cancerframkallande. De höga halterna av näringsämnen leder
till algblomningar och exempelvis så skuggas de stora, fleråriga algerna som är viktiga skydd-och födosöksområden av
algblomning och fintrådiga, ettåriga alger. När dessa alger
sedan dör och bryts ner åtgår syre. Detta kan leda till att syret
tar slut på djupa bottnar och i skyddade vikar. Vilket leder till
att djur och växter dör. Ohållbart fiske är också ett mycket
allvarligt problem, både i Västerhavet och i jordens andra hav.
Det innebär att vi redan har, eller håller på, att förlora en
mängd viktiga arter och på så vis riskerar att sätta de marina
ekosystemens balans ur spel. I Västerhavet är exempelvis hajar,
rockor och djuphavsfiskar så som marulk och hälleflundra
allvarligt hotade. Den här veckan kommer vi även att övergöda vatten i akvarium, bygga fiskar i papper och läsa
tidningsartiklar om havet.”
Låt eleverna komma med egna förslag på vad som behövs
för att en växt i ett akvarium ska trivas. Starta sedan experimentet.
Det här behövs:
• Två stora glasburkar eller mindre akvarier
• Akvarieväxter, till exempel Elodea eller Cabomba
• Två lampor
• Någon typ av blomstergödning
Fyll akvarierna med kranvatten. Lägg lika många växter i
de två akvarierna. Fixa god belysning med hjälp av lamporna. Tillsätt blomstergödning, enligt förpackningen, till
det ena akvariet. Låt sedan eleverna studera vad som händer
i de båda akvarierna under några veckors tid. Låt dem skriva,
rita och fotografera vad som händer vecka för vecka.
BA R N ENS H AV
•
35
3.4.3 Diskussion om ohållbart fiske
Diskutera i klassrummet vad som kännetecknar ett ohållbart fiske. Varför är så många fiskarter idag utrotningshotade? Hur bidrar olika fiskeredskap till att fisket är ohållbart? Varför ska vi inte fiska små fiskar? Vad händer om de
stora rovfiskarna försvinner? Varför kan en del fiskare frestas att bryta mot reglerna?
3.4.4 Läsning av tidningsartikel om fiske
i Västerhavet
Låt eleverna läsa tidningsartiklar om Västerhavet och gärna
om dess fiske. Diskutera innehållet! Hittar ni inget i dagstidningar kan ni söka artiklar på www.havet.nu.
3.4.5 Enkelt experiment kring havsförsurning
Våra utsläpp av koldioxid gör att haven blir surare. När
koldioxid löser sig i vatten bildas kolsyra, som är – just det
– en syra. För att se att koldioxid påverkar vattnets pH räcker det med ett enkelt experiment.
36 • BA R N ENS H AV
Utrustning:
• ett glas med vatten
• pH-indikator, till exempel BTB
(pH-papper fungerar, men är inte lika effektfullt)
• pipett
• sugrör
Droppa BTB i vattenglaset med hjälp av pipetten.
Titta vilken färg pH-indikatorn får – det bör vara
neutralt eller lite basiskt. Stoppa ner ett sugrör i
vattenglaset och bubbla ner luft i vattnet.
Håll koll på färgen. (Om pH-papper används: doppa
pappret i vattnet före och efter bubbling, jämför pH)
3.4.5 Min fisk i papper
Nu är det dags för eleverna att tillverka sina egna fiskar
i papper.
Foto: Anna Bengtsson
Jämför akvarierna. Är det någon skillnad och vad beror i så
fall skillnaden på? Vilket akvarium liknar en sjö som håller
på att växa igen eller ett algblommande hav? Prata om var
”blomstergödningen” i ett övergött hav kommer ifrån.
Prata om algblomningen och hur syrebristen på havets botten medför att djur och växter får svårt att överleva. Berätta
om att bottendjuren riskerar att dö vid syrebrist. Är övergödningen något som vi människor kan påverka?
Det här behövs:
• Två pappersark
Gärna lite större, A3 är lagom.
• Färg
• Tidningspapper
• Häftapparat
• Tråd
Vad händer:
Luften vi människor andas ut innehåller koldioxid.
När koldioxiden bubblas ner i vattnet bildas kolsyra
som gör vattnet surare. Detta reagerar pH-indikatorn
på och byter färg.
Att prata om:
Varifrån kommer koldioxiden som försurar haven – blir det
bättre om alla människor håller andan? Vad händer med djuren
och algerna när haven blir surare? Hur påverkar havsförsurningen oss människor?
1. Rita en fisk på ett papper och färglägg den.
2. Lägg det andra pappret bakom och klipp ut fisken i båda
papprena. Klipp en halv centimeter utanför den ritade
fiskens konturer. Färglägg fisken på det andra pappret, så
att fisken får en baksida.
3. Lägg de två fisksidorna på varandra och häfta med en
häftapparat runt fisken. Lämna en öppning på cirka
10 centimeter.
Pappersfiskar gjorda av mellanstadieelever på
Sankt Olofs skola utanför Simrishamn
4. Stoppa fisken med tidningspappret.
Häfta igen öppningen.
5. Sätt i en tråd och häng upp fisken.
BA R N ENS H AV
•
37
4 Hållbart fiske
I våra hav finns stora mängder skräp som absolut inte
hör hemma där. Dels kan det skada djur och växter och
dels riskerar det att läcka föroreningar som sedan kan
spridas i mycket stora områden. Stora mängder av
detta skräp fastnar i yrkesfiskarnas trålar. I projektet
Fishing for litter har yrkesfiskarna försetts med
avfallspåsar, i vilka de kan transportera skräpet till
land där det tas om hand och dokumenteras och tas
om hand. Bland annat har de fångat bilar, tvättmaskiner och oljefat.
Spökgarn
• Tar av överskottet av stora livskraftiga fiskbestånd, inte
av kapitalet.
Sker med fiskemetoder som
nte skadar botten,
inte leder till bifångst av marina däggdjur, fåglar
eller fiskar som är för små eller av fel art
upprätthåller en naturlig åldersfördelning i fiskpopulationerna
ger oss livsmedel utan hälsovådliga nivåer av
miljögifter.
•
•
•
•
•
4.1 Hållbart fiske i Västerhavet
Sedan burfisket efter havskräfta introducerades i Sverige 1984
har den burfångade andelen havskräfta ökat stadigt, och
utgör idag närmare 30 % av landningarna. Fisket sker till
största delen fortfarande i Norra Bohuslän med små fiskebåtar,
men i och med utflyttningen av trålgränsen 2004 kunde det
spridas söderut, och idag fiskas det kräfta med bur i
Göteborgstrakten men även längre söderut i Kattegatt.
Fördelarna med burfångade kräftor är många. Klimatpåverkan är betydligt lägre än hos trålfisket, eftersom det går
åt väldigt mycket bränsle att bottentråla. Bottentrålning har
ju dessutom ofta en negativ påverkan på bottenlivet. Mängden
bifångst är också lägre i burfisket, och oftast kan man släppa
tillbaka den levande. Burfisket är inte bara ett mer miljövänligt fiske, det ger också kräftor av större storlek och högre
kvalitet på grund av den skonsammare hanteringen.
38 • BA R N ENS H AV
4.2.1 Att äta miljömärkt fisk
Skräpfiske: Fishing for Litter
Foto: Kenneth Olsson Karemo
I korthet innebär ett hållbart fiske ur en ekologisk synvinkel
att fiskbestånden fiskas på en nivå som tillåter att man fortsätter fiska på den nivån ”för evigt”. Dvs att de kommersiella bestånden är så stora att man kan plocka räntan utan
att nagga på kapitalet. Dessutom ska fisket inte skada de
marina livsmiljöerna genom att vara destruktiva eller ha
höga bifångster. Ur socialt och ekonomisk synvinkel innebär ett hållbart fiske att yrkesfiskare ska kunna försörja sig
på fisket utan statligt stöd och att de sociala värden som både
yrkes och sport-fisket medför respekteras. Samtliga är viktiga faktorer i upprätthållandet av våra levande kustsamhällen. Ett hållbart fiske handlar även om människors rätt att
äta fisk: på många håll i världen leder utarmade fiskresurser
till brist på mat och därmed kraftigt försämrade levnadsförhållanden.
Oberoende av om fisket sker av sportfiskare, husbehovsfiskare eller yrkesfiskare kännetecknas ett hållbart fiske av ett
som:
4.2 Att äta fisk
Det kan verka svårt att veta vilken fisk som är hållbart fiskad
och går bra att äta, men egentligen är det inte så knivigt. Det
allra enklaste är att endast köpa fisk som är miljömärkt. Det
garanterar nämligen att fisken är fångad från livskraftiga
fiskbestånd med god förvaltning. Om det absolut inte går
att få tag på miljömärkt fisk är det i alla fall viktigt att kolla
att arten inte är hotad. Det finns flera organisationer som
regelbundet uppdaterar listor över fiskarter som är okej att
äta. Bland annat har Naturskyddsföreningen en sådan lista
och adressen till den finns under Mer information.
I Sverige finns idag två miljömärkningar för vildfångad fisk
och skaldjur: KRAV och MSC (Marine Stewardship
Council). Det finns även flera märkningar som ser ut som
miljömärkningar men inte garanterar ett hållbart fiske.
Nyligen har också en ny märkning för vattenbruk etablerat
sig på den svenska marknaden – ASC (Aquaculture
Stewardship Council). Märkningen har fortfarande ganska
låga krav men de kommer att höjas vartefter. Tyvärr certifierar ASC tropiska jätteräkor. Dessa produkter än dock
fortfarande helt olämpliga ur miljösynpunkt, se www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/problemen-med-deasc-markta-jatterakorna KRAV är en svensk märkning som
ursprungligen gällde ekologisk odling, men nu även innefattar hållbart fångade och odlad fisk och skaldjur. För havsfångad KRAV-märkt fisk gäller att:
• Fisken kommer från livskraftiga bestånd som tål fiske
och därmed inte riskerar att minska på sikt.
MSC är en fristående, icke vinstdrivande, internationell
organisation som arbetar för ett hållbart fiske. De företag
som lever upp till MSC:s tre huvudprinciper får använda
miljömärkningen på sina produkter. De tre principerna
innebär att:
• Fiske endast får bedrivas på fiskbestånd som ligger på en
hållbar nivå. Dessutom måste fisket utföras på ett sådant
vis att bestånden förblir hållbara, det vill säga utan överexploatering.
• Fiskets inverkan på havsmiljön skall vara sådan att strukturen, produktiviteten, funktionen och mångfalden hos
ekosystemen bibehålls.
• Fisket måste använda ett förvaltningssystem som kan
anpassas till förändrade förutsättningar och dessutom
uppfylla alla lokala, nationella och internationella lagar
(20, 26).
• Redskap och fångstmetoder som används har valts för att
minimera fiskets miljöpåverkan. Detta innebär bland
annat att fisk av fel storlek utsorteras och att risken för att
sjöfåglar och däggdjur kommer till skada minimeras.
• Det ska gå att spåra fiskens resa från fångstplatsen till
fiskdisken.
MSCs märke
Bild: MSC
• De fartyg som används ska vara miljöanpassade med
avseende på val av motorbränsle och kemikalier.
• Gränsvärden för främmande ämnen och miljögifter inte
får överskridas (20, 26).
KRAV märket
Bild: KRAV
BA R N ENS H AV
•
39
4.2.2 Att äta odlad fisk
Odling av fisk och skaldjur är den livsmedelsproduktion som
växer snabbast i världen. Att odla fisk kommer att bli allt
viktigare i takt med att fisken i haven håller på att ta slut. Både
fisk och skaldjur kan odlas på ett hållbart sätt men som det
ser ut idag orsakar odlingarna ofta stora miljöproblem.
Idag bidrar tyvärr vattenbruket till överfisket av haven eftersom nästan alla vattenbruksarter får foder baserat på
fångad vild fisk och eftersom det går åt 2–5 gånger mer fisk
att producera fisken än man får ut från odlingen i slutändan.
Foderfisket är ofta inriktat på små arter som inte är eftertraktade som människoföda, till exempel tobis och skarpsill. Dessa arter är däremot viktig föda för större fiskar, sälar
och sjöfåglar.
Största anledningen till att det omfattande foderfisket har
uppstått är att de fiskar vi odlar ofta är rovfiskar. Det vore
därför bättre om vi istället började odla fisk som äter vegetarisk mat. Öppna fiskodling till havs eller i sjöar kan också
bidra till övergödningen samt sprida sjukdomar och parasiter. Istället vore det bättre med recirkulerande system på
land där man kan rena vattnet och utnyttja näringen mer
effektivt.
och bland annat finns en sådan lista på Naturskyddsföreningens
hemsida: www.naturskyddsforeningen.se.”
4.3.2 Spel: Räcker fisken?
För de lite äldre eleverna är det kul och spännande att spela
ett spel som visar på vikten av att gynna fisken och fisket.
Fem elever spelar tillsammans. Varje grupp behöver ett hav
och två stora tändsticksaskar samt en penna och ett papper
att anteckna fångsten på. Havet kan vara en riktig eller en
handritad karta över till exempel Västerhavet. Lägg 40
tändstickor, vilket motsvarar 40 ton fisk, i havet. Övriga
stickor i askarna bildar en fiskebank där en tändsticka motsvarar ett ton fisk.
Så här gör ni:
Första omgången: En spelomgång är tio rundor. Under den
första omgången är det inte tillåtet att diskutera eller samarbeta med någon annan i gruppen. Dra lott om vem som
ska börja. Den spelare som kommer sist i rundan börjar
nästa runda.
Nu börjar fisket! Alla fiskar i tur och ordning genom att plocka
tändstickor ur havet. Var och en bestämmer själv hur stor fångst
som ska tas upp i varje runda men följande regler gäller:
Den värsta miljöboven är jätteräkan som också kallas tigerräka, scampi eller gambas. Läs mer om jätteräkan på
Naturskyddsföreningens hemsida, och kolla gärna in antiscampifilmen. Länkar finns under Mer information.
• Varje person har en båt och den kan ta högst 6 ton per
runda.
• Varje båt kostar 1 ton fisk per runda i drift.
Driftskostnaden betalas till fiskebanken efter varje
runda.
4.3 Övningar
• Fisken förökar sig! Räkna hur mycket fisk det finns i sjön
4.3.1 Veckobrevet till föräldrarna
”Den här veckan pratar vi om hållbart fiske och om hur vi som
konsumenter kan veta vilken fisk som är lämplig att äta. Vi
kommer också att laga hållbarhetscertifierad fisk på hemkunskapen och spela ett fiskespel som handlar om vikten av att
gynna fisken och fisket.
Det enklaste sättet att som konsument vara säker på att den
fisken är fångad på ett hållbart vis är att leta efter miljömärkningar. I Sverige finns idag två miljömärkningar som är vanliga på förpackningar i fiskdisken: KRAV och MSC. Det finns
även flera märkningar som är snarlika miljömärkningarna
men ändå inte garanterar ett hållbart fiske. Om det absolut
inte går att få tag på miljömärkt fisk är det viktigt att kolla så
att fiskarten inte är hotad. Det finns flera organisationer som
regelbundet uppdaterar listor över fiskarter som är okej att äta
40 • BA R N ENS H AV
4.3.3 Tillaga miljömärkt fisk på
hemkunskapen
Stekt spätta med gräslöktzatziki
Låt eleverna pröva att laga miljömärkt fisk på hemkunskapen. Passa på att prata om miljömärkningar och läs på eventuella förpackningar. Här följer två recept som båda är för
fyra personer.
800 g KRAV- eller MSC- märkt rödspätta
Potatisen:
900 g fast potatis
1/2 purjolök
Thailändsk fisksoppa
400 gram KRAV- eller MSC-märkt torsk
(KRAV- eller MSC-märkt sej går också bra).
2 klyftor vitlök
1 msk matolja
Några goda rotfrukter, till exempel morötter,
palsternacka eller rotselleri
3 salladslökar
1 lime (saft och skal)
4 dl kokosmjölk
3 dl vatten
1 st grönsaksbuljongtärning
1 tsk grön currypasta
Salt och peppar
Hacka vitlök och skär rotfrukter och salladslök.
Fräs på låg värme i en gryta. Tillsätt kokosmjölk,
vatten, buljong och currypasta. Koka upp och låt
sjuda i 10 minuter. Tillsätt fisken skuren i stora
tärningar. Låt sjuda i ytterligare 3-4 minuter.
Smaka av med lime, limeskal samt salt och peppar.
mellan varje runda och lägg genast till lika mycket från
fiskebanken. Som mest kan det finnas 80 ton fisk i
havet.
Den spelare som har störst fångst efter tio rundor har vunnit
första omgången.
Gräslökstzatziki:
1/2 gurka
1 vitlöksklyfta
1 ask färsk gräslök (à 20 g)
2 dl matyoghurt
salt och peppar
Rödspätta:
Salt och peppar
1/2 dl vetemjöl
3 msk smör eller margarin
Till servering:
1 citron
65 g machésallad
Tina fisken.
Skala och koka potatisen. Ansa och skär purjolöken i
bitar. Låt den koka med potatisen de sista minuterna
av koktiden.
Riv gurkan grovt och pressa ur vätskan.
Pressa vitlöksklyftan. Hacka gräslöken.
Blanda yoghurten med gurka, vitlök och gräslök
(spara lite av gräslöken till garnering).
Smaka av med salt och peppar.
Krydda fisken med salt och peppar och vänd den i
mjölet. Stek den i matfettet i en stekpanna 3–4
minuter på varje sida.
Skär citronen i klyftor. Strö resten av gräslöken
över fisken och tzatzikin.
Servera rödspättan med potatis, purjolök, tzatziki,
citron och sallad.
Andra omgången: Alla lämnar tillbaka sina fiskar till fiskebanken och 40 ton fisk läggs ut i havet igen. Nu får eleverna
diskutera och samarbeta på alla tänkbara sätt! Målet är att
eleverna i gruppen tillsammans ska få så stor fångst som
möjligt. Samtidigt ska det finnas lika mycket fisk kvar i
havet som när de började fiska.
Nu tävlar grupperna med varandra. Den grupp som har
störst fångst efter tio rundor, och dessutom lämnar ett hav
efter sig med minst 40 ton fisk, har vunnit.
Lycka till!
Thailändsk fisksoppa
Stekt spätta med gräslökstzatziki
BA R N ENS H AV
•
41
5 Vad kan jag göra?
Till sist är det nu dags att fundera på hur vi kan förbättra
situationen i haven. Politikerna har ett stort ansvar för att
fatta beslut som räddar haven, men det finns också massor
av saker som vi kan göra själva och tillsammans.
• Prata med lärare och med personalen i skolköket om hur
5.1 I hemmet
• Prata med dem som städar på skolan. Kan de låta bli
•
Be föräldrarna att köpa miljömärkta fiskar och skaldjur.
Visa bilder på märkningarna så att de kan köpa rätt fisk
när de är i affären.
• Har familjen båt? Se till att stoppa påväxten av havstulpaner på ett miljövänligt sätt.
• Be föräldrarna köpa mer ekologisk mat så att konstgödsel
och kemiska bekämpningsmedel inte hamnar i havet.
• Se till att föräldrarna köper miljömärkta hushållspro-
dukter, till exempel märkta med Bra Miljöval (de med
falken på). De innehåller lägre halter av biologiskt svårnedbrytbara ämnen.
• Köp aldrig jätteräkor, varken i affären eller på restaurang!
Inte ens om de är ”miljömärkta”!
• Föreslå att ni ska äta vegetariskt minst en gång i veckan.
• Se till att inte använda konstgödsel och giftiga bekämp-
ningsmedel i trädgården så minskar ni övergödningen
och spridandet av gifter.
ni kan minska mängden mat som slängs. Sätt upp ett mål
för skolan om hur mycket mat som maximalt ska få
slängas.
kemikalier eller åtminstone använda rengöringsmedel
som är mindre skadliga för miljön? Fråga om de känner
till några produkter märkta med Bra Miljöval.
• Gör en utställning om havet och kolla om den exempelvis
kan visas på kommunhuset, stadsbiblioteket eller kanske
på någon förälders arbetsplats?
5.3 På fritiden
• Kissa inte i sjöar och hav, hellre på land! Den mängd som
en person kissar under ett dygn ger gödning till ett kilo
alger.
• Dosera tvätt- och diskmedel rätt, de bidrar nämligen till
Det här avsnittet innehåller inte något veckobrev till föräldrarna, utan istället är tanken att material från projektet
samlas i ett kompendium som varje elev tar med hem direkt
eller efter en eventuell utställning.
5.5.1 Diskussion: vad kan vi göra?
Diskutera i klassen vad var och en, och vad hela skolan, kan
göra för att förbättra situationen i haven. Gör sedan en
plansch där ni sammanfattar era allra bästa tips.
5.5.3 Utställning
På slutet är det kul att sätta samman en utställning om
Västerhavet, ganska mycket material har ju faktiskt producerats under projektets gång. Kanske kan utställningen vara
på skolans bibliotek? Då finns det ju chans att kunskaperna
når ännu fler! I rutan finns förslag på material att ha med.
saker kan göras om till häftiga nya. Kanske ni kan få hjälp
i slöjden?
• Ge bort upplevelser eller tjänster i present i stället för att
köpa nya grejer.
5.4 Grön guide
miljöstationen. Om vi slänger dem i avloppet hamnar de
i havet.
När alla har skrivit klart om sin fisk är det dags att berätta
om de olika fiskarna för varandra. Gör gärna redovisningarna i lite mindre grupper. En modell är att eleverna delas
in i par och intervjuar varandra om sina fiskar. Sedan presenterar den ena eleven den andra elevens fisk för hela klassen. På så vis får varje elev djupare kunskaper om ytterligare en fisk.
• Släng mindre och återanvänd så mycket ni kan. Gamla
• Tvätta inte bilen hemma utan i en biltvätt med slam- och
• Lämna överblivna lösningsmedel, färg och kemikalier på
Nu när klassen vet så mycket om läget i Västerhavet, och vad
var och en kan göra åt saken själv, är det dags att sprida
kunskapen vidare. I det här avsnittet presenteras därför
saker ni kan göra tillsammans för att nå ut med er kunskap.
Passa också på att berätta för alla ni känner om allt ni lärt
er om havet!
varandra.
• Var rädd om dina kläder och saker så varar de längre. Har
oljeavskiljare.
5.5.2 Redovisa ”Min fisk” i grupper
• Skaffa färre prylar, istället för att köpa nytt kan ni låna av
• Använd bilen mindre, istället kan ni gå och cykla mer,
eller åka kollektivt när ni ska långt. Detta minskar utsläppen från trafiken.
5.5 Övningar
du tröttnat eller vuxit ur dem: ordna en loppis. Pengarna
kan till exempel gå till ett bra miljöprojekt.
På Naturskyddsföreningens hemsida finns mycket information att få, bland annat en Grön guide, som hjälper dig
att välja rätt varor. Denna finns även i en variant att ladda
ner som app till din iPhone eller Android. Länkar finns
under Mer information.
övergödningen.
• Bli medlem i Naturskyddsföreningen.
5.2 I skolan
• Prata med köket om vilka som är fina fiskar, det vill säga
okej att äta, och vilka som är fula fiskar. Tala om att ni
helst vill ha miljömärkt fisk och ekologisk mat.
• Inför vegetarisk lunch minst en dag i veckan. Lämna egna
receptförslag!
42 • BA R N ENS H AV
Foto: Anna Bengtsson
Bild från utställning
på Simrishamns
stadsbibliotek.
I bilden syns undervattenslandskap, en
pappersfisk, texter
om ”Min fisk” och
information från
Naturskyddsföreningen.
BA R N ENS H AV
•
43
På utställningen:
• Elevernas texter om Min fisk. Extra bra är det
om det tydligt framgår om det är okej att äta de
olika fiskarna eller om de till exempel är hotade.
• Elevernas tecknade undervattenslandskap.
• Pappersfiskar, till exempel i glasmontrar som ser
ut som akvarium, eller i snören från taket.
• Information om KRAV- och MSC-märkningar.
• Plansch med tips på vad vi kan göra för att
rädda havet.
• Information från Naturskyddsföreningen.
• Strandfynd eller strandkonstverk.
• Pressade alger eller algtavlor.
• Foton från strandutflykten.
5.5.4 Skriv ett brev!
Skriv tillsammans, eller en och en, förslag, brev eller insändare till er kommun, miljöministern eller en lokaltidning.
Till exempel kan både barn och vuxna föreslå förändringar
genom att skriva medborgarförslag till kommunen rörande
sådant som är en del av kommunens verksamhet. De ansvariga politikerna måste då lämna ett officiellt svar.
Utgångspunkten kan vara följande frågor:
Vad har vi lärt oss om havet och framför
allt om Västerhavet?
Vilka problem känner vi till?
Vad kan vi göra för att hjälpa havet?
Vad föreslår vi att kommunen, miljöministern
eller folk i allmänhet ska göra för att rädda havet?
•
Till sist, efter utställningen, kan varje elev samla sitt material i ett kompendium att ta med hem. På så sätt får även
föräldrarna ta del av all viktig information. Exempel på
material som kompendiet kan innehålla finns i rutan.
Mycket spännande att se med vattenkikare.
I kompendiet:
• Tidningsartikel och intervjusvar från expert
(avsnitt 1.1.4)
• Teckning från strandbesöket .
• Pressade alger eller algtavlor (avsnitt 1.3.1).
• Svaren på de frågor eleverna och deras föräldrar
ställde i inledningen av projektet (avsnitt 2.5.2).
• Elevens bild på undervattenslandskap
(avsnitt 2.5.4).
• Elevens egen text om en fisk (avsnitt 2.5.6).
• Protokoll från dissektion av fisk (avsnitt 2.5.7).
• Recept på fisken som lagades på hemkunskapen
(avsnitt 4.3.3).
• Lista på fiskar som är okej att äta
(länk finns under Mer information).
• Bilder och information om miljömärkningarna (KRAV och MSC).
• Lista på saker vi kan göra för att förbättra läget
i havet (avsnitt 5).
• Eventuella foton (t.ex. från stranden, från era
experiment med blåmusslor, algblomning,
havsförsurning, när ni tillagar recepten.)
• Information om Naturskyddsföreningen.
Foto: Kristin Johansson
•
•
•
5.5.5 Kompendium
44 • BA R N ENS H AV
BA R N ENS H AV
•
45
6 Ordlista
Akvakultur - eller vattenbruk är en form av naturbruk
där människan odlar organismer i vatten, vanligtvis i
havet eller i bassänger.
7 Mer information
Sediment - kallas material som sjunker ner genom
vattnet och samlas på havs- och sjöbottnar.
Utsötat vatten – av sötvatten utspätt saltvatten.
Biologisk mångfald - är variationen av levande
organismer i alla miljöer.
Biomassa - den sammanlagda vikten av alla levande
organismer, inom ett visst område.
Bräckt - vatten eller brackvatten, är vatten med högre
salthalt än sötvatten men lägre än havsvatten.
Buffert - fungerar som en ”stötdämpare” för
förändringar av surheten i vattnet.
Densitet – som tidigare kallades täthet – anger massan
per volymenhet.
Dissekera - skära upp och sönderdela en djurkropp.
Ekosystem - är allt levande och den miljö som finns i ett
naturområde.
Evolution - utveckling.
Fotosyntes – en process som sker i gröna växter.
Genom denna omvandlas solenergi, vatten och koldioxid
till druvsocker och syre.
Näringskedja - det stegvisa överförandet av näringsämnen genom en serie olika organismer, där varje led
utgör föda för nästa.
Population - är en grupp individer av en art som finns
inom ett visst område vid en viss tid.
Predation - då ett djur dödar och äter ett byte.
Saltsprångskikt - gräns mellan två vattenmassor med
olika salthalt.
46 • BA R N ENS H AV
Växthusgaser - är både naturliga och konstgjorda
gaser så som vattenånga, koldioxid, metan och kväveoxid
och som utgör grunden till växthuseffekten.
Övergödning - innebär att halterna av näringsämnen,
främst kväve och fosfor, är förhöjda i både inlandsvatten
och kustnära havsområden.
Nyttiga länkar
Naturskyddsföreningen
Vårt havsarbete - www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/hav
Grön guide - www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide
Fisklista - www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/fisk-med-gott-samvete/
Båtbottenfärger - www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/6-satt-att-slippa-bottenmala
Övrigt
WWF:s fisklista - www.wwf.se/vrt-arbete/hav-och-fiske/1133322-hav-och-fiske-startsida
MSC - www.msc.org/
KRAV - krav.se/
havet.nu – www.havet.nu Nyheter, forskning och fakta om havsmiljön.
SMHI – www.smhi.se Information om havsmiljö, mätdata.
Havs- och vattenmyndigheten – www.havochvatten.se Myndighet som jobbar med havsfrågor.
Havsmiljöinstitutet - www.havsmiljoinstitutet.se Sammanställer och sprider havsforskning.
Främmande arter i svenska hav - www.frammandearter.se Fakta om främmande arter.
Svenska Båtunionen - www.batunionen.com Båtbottenfärger och miljövänligt båtliv.
Vattenkikaren - www.vattenkikaren.gu.se Om växter och djur i havet.
Filmer
Naturskyddsföreningen
Antiscampi - www.youtube.com/watch?v=otK0gpHi3vk
Fisk växer inte på träd - www.youtube.com/watch?v=CmeDw9xQydc
Ren båtbotten - youtu.be/A9ce9A1Mv80
Övrigt
Dykfilmsklipp Västkusten - www.youtube.com/watch?v=WIFMSEJMIi4
Västerhavets Marina Liv - www.youtube.com/watch?v=ukUvuzsO-5M
Alger är havets gräs och en outnyttjad resurs! (kanske mest för läraren) - www.youtube.com/watch?v=DfBRZqcEFTI
Öresunds undervattensvärld - vimeo.com/24584160
Främmande arter - www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter.html
Direktsänt undervattensobservatorium - uw-observatory.loven.gu.se/
Filmer av standardkvalitet från SLI som lärare har tillgång till
DYK i kanten av Kattegatt
DYK ner till sjöpungarnas land
DYK djupt ner i Skagerak
Rapporter, artiklar och böcker
Naturskyddsföreningen
Hotade hav – att välja fisk och skaldjur (2011)
Raklödder till fiskarna (2013)
Övrigt
Förändringar under ytan - Sveriges havsmiljö granskad på djupet (Naturvårdsverket 2007)
Havet 2013/2014 (Havsmiljöinstitutet 2014)
Småskaligt kustfiske - Regeringsuppdrag att beskriva det småskaliga kustnära fisket i Sverige
samt föreslå hur detta fiske kan förstärkas (Fiskeriverket 2010)
Egentliga Östersjön – en unik blandning av salt och sött, Brenner, U., Havsutsikt nr 3, 2007
Strömmar av skräp, Nilsson, P., Västerhavet, 2014
Ocean Acidification Summary for Policymakers – Third Symposium on the Ocean in a High-CO2 World, IGBP, IOC, SCOR, 2013 (www.igbp.net/downloa
d/18.30566fc6142425d6c91140a/1385975160621/OA_spm2-FULL-lorez.pdf)
Havets djur, Köie, M., Prisma, 2004
Formas Fokuserar: Östersjön – hot och hopp, Formas, 2006
BA R N ENS H AV
•
47
Hej lärare!
Livet under ytan i våra hav är både vackert och spännande.
Ändå är det ett mysterium för många människor. Därför har
Naturskyddsföreningen tagit fram Barnens Hav – ett ämnesövergripande läromedel för årskurs 1-6 om det som gömmer
sig i det stora blå. Barnens Hav består bland annat av den här
lärarhandledningen, som ger ger dig som lärare underlag och
praktiskt stöd för att arbeta med Västerhavet och dess miljö,
både i klassrummet och på stranden. Lycka till!
Läs mer om Barnens Hav på
naturskyddsforeningen.se/
skola/barnens-hav
På naturskyddsforeningen.se/skola
hittar du fler läromedel!
Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation.
Föreningen har runt 220 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Kärleken till naturen är föreningens drivkraft och klimat,
hav, skog, jordbruk och miljögifter är dess viktigaste arbetsområden.
Läs gärna mer på http://www.naturskyddsforeningen.se