Stadsrevisionen
Projektplan
Göteborgs Stads arbete mot kränkande
behandling i fritidshem
goteborg.se/stadsrevisionen
2 · PROJEKTPLAN
Göteborgs Stads arbete mot kränkande
behandling i fritidshem
Alla elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering
trakasserier och kränkande behandling. 1 Elevernas trygghet och trivsel
är en förutsättning för fungerande inlärning och kunskapsutveckling.
I sin budget för 2016 skriver kommunfullmäktige att skolan ska
”förankra och utveckla demokrati och mänskliga rättigheter samt arbeta
mot alla former av mobbning, diskriminering och kränkningar”. Vidare
skriver fullmäktige att skillnader mellan flickors och pojkars upplevelse
av trygghet, trivsel och kränkningar ska belysas.
Enlig skollagen är det huvudmannen 2 som ska se till att det inom skolor
och fritidshem bedrivs ett målinriktat arbete för att ”dels främja lika
rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och
kränkande behandling” 3. För att kunna åtgärda trakasserier och
kränkningar då de uppstår måste skolorna ha rutiner för att försäkra sig
om att de upptäcks. I händelse av kränkande behandling finns det en
skyldighet att anmäla, utreda samt vidta åtgärder. Verksamheterna ska
också upprätta en plan över åtgärder som behövs för att förebygga och
förhindra kränkningar. Planen ska återspegla förhållandena i varje enskild
verksamhet. Vidare ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt
planera, följa upp och utveckla utbildningen. Arbetet mot kränkande
behandling är en del av detta arbete.
Det är Skolinspektionen som genomför tillsynen av hur arbetet med
kränkande behandling bedrivs. Senaste tillsynen i Göteborgs Stad
genomfördes hösten 2015, då Skolinspektionen besökte ett antal
prioriterade skolor. Skolinspektionens tillsyn vad gäller fritidshem avser
dock kommunens samlade ansvarstagande på en övergripande nivå, och
normalt sett genomförs inga besök i verksamheterna på motsvarande sätt.
1
En förenklad beskrivning av diskrimineringslagens definition av diskriminering är att någon
missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna, t.ex. kön, sexuell
läggning eller etnisk tillhörighet. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med kränkande behandling
avses utifrån skollagen ”ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet”.
2
I Göteborgs Stad är respektive stadsdelsnämnd huvudman för grundskole- och
fritidshemsverksamhet.
3
S TA D S R E V I S I O N E N
Skolverket allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
·
2016-09-13
PROJEKTPLAN
· 3
Fritidshem är en del av skolväsendet och syftar till att komplettera
utbildningen i skola och förskoleklass. Verksamheten regleras i skollag
och läroplan, och omfattas därmed av skollagens bestämmelser rörande
arbetet mot kränkande behandling. Uppdraget handlar bland annat om
att stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en
meningsfull fritid. 4 Fritidshemmen riktar sig mot elever från sex år till
och med vårterminen det år de fyller tretton år. Framför allt är det elever
mellan sex och nio år som vistas på fritidshem den del av dagen de inte
har undervisning. I Göteborgs Stad var knappt 80 procent av alla elever
i den åldergruppen inskrivna i fritidshem år 2015. 5
Skolinspektionen menar utifrån granskning på nationell nivå att det
inom fritidshem kan förekomma kränkande behandling utan att det finns
ett systematiskt förebyggande arbete som är anpassat till fritidshemmens
specifika förutsättningar och behov. Skolinspektionen påpekar också att
fritidshemmens inriktning mot fri lek utan stöd av och med vuxna kan
bli problematisk om det samtidigt förekommer kränkningar. 6
Skolinspektionen har också i sin tillsyn sett att de likabehandlingsplaner
som upprättas ofta är gemensamma för en skolenhet och ett fritidshem,
vilket innebär att de enskilda verksamheternas förutsättningar inte
framgår. 7
Barngruppernas storlek ökar inom Göteborgs Stads fritidshem. Samtidigt
blir andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning lägre, och
antalet barn per årsarbetare ökar. 8 Utifrån Skolinspektionens iakttagelser
talar detta för att det skulle kunna finnas särskilda risker kopplade till
kränkande behandling inom fritidsverksamheten.
Syfte och revisionsfrågor
Granskningen syftar till att bedöma om stadsdelsnämndernas arbete mot
kränkande behandling i fritidshem är ändamålsenligt. Bedömningen tar
sin utgångspunkt i följande revisionsfrågor:
4
Skolverkets allmänna råd. Fritidshem. Skolverket 2014.
5
Skolverkets statistiska databas Jämförelsetal om förskola, skola och vuxenutbildning.
6
Skolinspektionens rapport Kvalitet i fritidshem. Rapport 2010:3
7
Skolverket allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
8
2010 var det 29,7 barn per grupp i fritidsverksamhet i kommunal regi inom Göteborgs
kommun. 2015 var motsvarande siffra 34,5.2005 var andelen årsarbetare med pedagogisk
högskoleutbildning 66 % i den kommunala fritidsverksamheten i Göteborgs kommun. 2015 var
andelen 49 %. Samtidigt ökade antal barn per årsarbetare från 20,6 till 23,0.
S TA D S R E V I S I O N E N
·
2016-09-13
4 · PROJEKTPLAN
• Ser stadsdelsnämnderna till att det genomförs främjande och
förebyggande åtgärder för att förhindra att elever utsätts för
kränkande behandling?
• Ser stadsdelsnämnderna till att det finns arbetsätt för att upptäcka,
utreda och åtgärda kränkande behandling av elever?
• Ser stadsdelsnämnderna till att arbetet mot kränkande behandling
följs upp och utvärderas?
• Ser stadsdelsnämnderna till att resultatet av uppföljning och utvärdering
av arbetet mot kränkande behandling används för att vidareutveckla
arbetet?
När vi granskar om verksamheterna har ett ändamålsenligt arbetssätt
avser vi om en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för
verksamheten enligt lagar, andra föreskrifter och riktlinjer. Detta
inbegriper också om verksamheterna har ett systematiskt kvalitetsarbete
avseende kränkande behandling.
Enligt skollagen ska huvudmannen säkerställa att den verksamhet
som bedrivs i skolor och på fritidshem bygger på ett systematiskt
kvalitetsarbete. Med detta menas att kontinuerligt följa upp
verksamheten, analysera resultaten och utifrån det planera och
utveckla utbildningen. I det systematiska kvalitetsarbetet – som ska
dokumenteras – ska lärare, övrig personal samt elevrepresentanter
medverka. Det systematiska kvalitetsarbetet ska syfta till att de mål
som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga föreskrifter nås.
Ansvariga nämnder
Granskade nämnder är Askim-Frölunda-Högsbo stadsdelsnämnd, Norra
Hisingens stadsdelsnämnd samt Östra Göteborgs stadsdelsnämnd.
Stadsdelsnämnderna har valts för att få en bredd av granskade stadsdelar,
skolenheter och fritidshem utifrån socioekonomiska faktorer, skol- och
elevantal samt stadsdelarnas anmälningsstatistik.
Revisionskriterier
Stadsrevisionen kommer att använda följande revisionskriterier för att
bedöma granskningens iakttagelser:
• kommunallagen 6 kap. 7§
• reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder
S TA D S R E V I S I O N E N
·
2016-09-13
PROJEKTPLAN
· 5
• kommunfullmäktiges budget
• skollagen (2010:800), särskilt 4 kap. och 6 kap.
• diskrimineringslagen (2008:567), särskilt 3 kap.
• förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet
med planer mot diskriminering och kränkande behandling
• Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling
• Skolverkets allmänna råd: Systematiskt kvalitetsarbete – för
skolväsendet.
Metod och avgränsningar
För att svara på revisionsfrågorna kommer vi att genomföra intervjuer
med tjänstemän i berörda verksamheter samt granska dokumentation och
rutiner.
Granskningen är avgränsad till fritidshem i respektive stadsdel. De flesta
fritidshem är dock knutna till en skola, där eleverna på fritidshemmet går
på skolan. Lärandet ska ske i samverkan mellan dessa verksamheter.
Därför kommer i viss mån även dessa skolor att beröras då personal,
dokumentation och rutiner kan vara gemensam för skolan och
fritidshemmet.
Oberoende och integritet
De sakkunnigas oberoende och integritet har prövats enligt
Stadsrevisionens oberoendedeklaration vilken baseras på Sveriges
kommunala yrkesrevisorers modell. Inga omständigheter har
framkommit som kan ifrågasätta förtroendet för de sakkunnigas
oberoende och integritet som granskare.
Projektorganisation
Granskningen kommer att genomföras av Charlotta Bjerhem
(projektledare), Helena Boëthius och Peter Håkansson.
Avrapportering
Avrapportering till revisorsgruppen planeras att ske våren 2017.
S TA D S R E V I S I O N E N
·
2016-09-13
6 · PROJEKTPLAN
Kvalitetssäkring
Rapportens innehåll kommer att stämmas av med de granskade
verksamheterna. Kvalitetssäkring sker genom projektets styrgrupp och
kvalitetsansvarig för fördjupade granskningar.
Charlotta Bjerhem
kommunal yrkesrevisor,
projektledare
S TA D S R E V I S I O N E N
·
2016-09-13
goteborg.se/stadsrevisionen
