DOKUMENTNAMN
ANSVARIG
Praktisk hantering av läkemedel med risk för
bestående toxisk effekt
Norrbottens läkemedelskommitté
VERSION
ARBETSPLATS
DATUM
GÄLLER T.O.M.
1
Hälso- och sjukvård i
Norrbottens län
2006-05-04
Tills vidare
ERSÄTTER
UPPRÄTTAT AV
GODKÄNT AV
UTGIVEN AV
Ansvarig arbetsgrupp
Norrbottens
läkemedelskommitté
Norrbottens
läkemedelskommitté
DOK NR
SIDA
Praktisk hantering av läkemedel med
risk för bestående toxisk effekt
Gäller inte hantering av cytostatika
1 (10)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakgrund .................................................................................................................... 3
1. Riskbedömning ........................................................................................... 4
1.1 Arbetsmiljörisker ..................................................................................................... 4
1.2 Risker vid hantering ................................................................................................. 4
2. Ansvar och delegationer ....................................................................................... 6
3. Arbetsinstruktion .................................................................................................. 7
3.1 Skyddsutrustning ................................................................................................... 7
3.2 Beredningsplats ..................................................................................................... 7
3.3 Iordningställande och administrering ................................................................... 7
3.3.1 Infusions- eller injektionsläkemedel ..................................................................... 7
3.3.2 Perorala doser ........................................................................................................ 8
3.3.3 Inhalationer ........................................................................................................... 8
4. Avfall ...................................................................................................................... 8
5. Tvätt ........................................................................................................................ 9
6. Transporter mellan apotek och vårdenheter ....................................................... 9
7. Uppföljning ............................................................................................................ 9
8. Litteratur- och webbförteckning ....................................................................... 10
Bilagor
1. Läkemedel och läkemedelsgrupper som inom landstinget bedöms kunna medföra risker enligt reglerna
i AFS 2005:5
2. Lokal riskbedömning, Checklista vid riskbedömning – läkemedel enligt AFS 2005:5
3. Arbetsinstruktion vid beredning av torrsubstans med filterkanyl
4. Arbetsinstruktion vid beredning av läkemedel med blandnings - och infusionsaggregat
2 (10)
BAKGRUND
Sjukvården hanterar läkemedel, aktiva läkemedelssubstanser som är kemiska ämnen med
varierande kemiska och toxiska (giftiga) egenskaper. En del läkemedelssubstanser kan framkalla
allergi (överkänslighet). Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Cytostatika och andra läkemedel
med bestående toxisk effekt”, AFS 2005:05, skall riskbedömning göras för de läkemedel som
finns förtecknade i föreskriften. När riskbedömningen är gjord ska rutiner dokumenteras så att
hanteringen sker på ett ur arbetsmiljösynpunkt säkert sätt för den enskilde.
Dessa riktlinjer och råd gäller för hantering av läkemedel som kan ge bestående toxisk effekt
(överkänslighet) där största gruppen läkemedel är antibiotika.
Aktuella läkemedel framgår av bilaga 1.
Ytterligare skyddsinformation, ”För hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel”
hämtas på: www.lif.se
Dokumentet exkluderar cytostatika vars råd och riktlinjer hanteras separat i dokumentet
”Cytostatika i Norra sjukvårdsregionen”
Uppdragsgivare:
Norrbottens läkemedelskommitté (NLK)
Ansvarig projektledare:
Majvor Müller, (NLK)
Materialet har utarbetats och sammanställts av en arbetsgrupp bestående av:
Birgit Offermans leg sjuksköterska/enhetschef, infektionskliniken Sunderby sjukhus
Christina Bergstedt, receptarie, sjukhusapoteket Sunderby sjukhus
Remiss för godkännande har gått till referensgruppen som har bestått av:
Bertil Frankkila, miljöledare
Kristina Johansson, hygiensjuksköterska
Maj-Britt Nordin, företagssköterska
Dokumentet är antaget av NLK, 2006-05-04
3 (10)
1. RISKBEDÖMNING
1.1 Arbetsmiljörisker
När sjukvårdspersonal oavsiktligt kommer i direktkontakt med ett läkemedel blir exponeringen
normalt avsevärt lägre än för patienten. De bieffekter som gäller för läkemedlen är därför sällan
aktuella för berörd personal. Samtidigt finns idag fakta för vissa läkemedel (de läkemedel och
läkemedelsgrupper som inom landstinget bedöms kunna medföra risker enligt reglerna i AFS
2005:5 redovisas i bilaga 1) som visar att även en låg exponering men under lång tid kan ge
skador eller effekter på personal. De skadeeffekter som är aktuella inom ramen för
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:5,1 § punkt 2 och 3 är:
Läkemedel som medför risk för överkänslighet vilket är den dominerande risken
(penicilliner, cefalosporiner, vissa enzymer, hormoner, neuroleptika, bulkmedel). Om
sådana läkemedel inte hanteras rätt riskerar personalen att i första hand drabbas av
överkänslighetsreaktioner i form av snuva, ögonirritation och klåda. Ytterst små
mängder av t.ex. läkemedelsdamm är tillräckligt för att utlösa överkänslighetsreaktion
hos den som redan är allergisk. Upprepad kontakt (exponering) kan förvärra
sjukdomen. Därför bör personer som visat överkänslighet för en läkemedelssubstans
inte på nytt utsätts för denna.
Läkemedel som kan orsaka akuta men övergående symptom vilket gäller vissa
inhalationsläkemedel, utom anestesigaser, men där misstanke också finns om
långsiktiga hälsoeffekter. Dessa inhalationsläkemedel innehåller pentamidin eller
ribavirin.
Riskerna för foster under en graviditet är en riskfaktor som särskilt måste beaktas
enligt reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Gravida och ammande arbetstagare”
(AFS 1994:32). Landstinget bedömer här att aktuella läkemedel i de halter och vid den
hantering som här föreskrivs inte medför risker under graviditeten (med undantag för
inhalationsläkemedlen Virazole och Pentacarinat där särskilda försiktighetsregler skall
iakttagas).
1.2 Risker vid hantering
Riskerna är i första hand, kontamination av hud och ögon vid hantering, inandning vid
aerosolbildning i samband med beredning och vid hantering av avfall och spill. Dessa risker kan
reduceras markant genom hjälpmedel, skyddsutrustning och goda rutiner. Vid val av läkemedel
bör färdigberedda lösningar väljas framför torrsubstanser. Undvik brytampuller när så är möjligt.
Dragerade tabletter är att föredra framför odragerade.
4 (10)
Den största risken för exponering är vid beredning och administrering. De vanligaste
kontaminationsvägarna är:
Aerosolbildning i samband med beredning, t ex vid punktering av gummimembran,
övertrycksbildning vid spädning av torrampull.
Aerosolbildning eller damning vid brytande av torrampull.
Stänk eller aerosolbildning vid frigörande av luft från spruta.
Läckage vid överföring av lösning till spruta eller infusionsvätska.
Läckage vid justering av volym i spruta.
Läckage vid kopplingar, t ex vid injicering.
Dammbildning vid krossning eller delning av tabletter.
Omhändertagande av avfall.
Ångbildning från intorkat spill som inte avlägsnats.
Hanteringsfrekvensen för berörda läkemedel varierar mellan landstingets verksamheter. Även om
en frekvent hantering generellt kan sägas innebära en högre risk kan inte bortses från att
individuella skillnader (anlag) också kan vara en inverkande faktor ur risksynpunkt. Det kan
också konstateras att det finns begränsat med riskfakta för de berörda läkemedlen vid aktuella
exponeringsnivåer. Tillsammans bedöms det därför som toxikologiskt och praktiskt omöjligt att
utifrån enskilda läkemedel, hanteringsfrekvenser och mängder definiera särskilda
säkerhetsgränser för varje berörd verksamhet.
De hanteringsregler och anvisningar som här redovisas har därför utformats för att ur
risksynpunkt vara omedelbart tillämpliga inom alla verksamheter vid hantering av aktuella
läkemedel. Riktlinjerna är övergripande och generellt formulerade och behöver anpassas till
lokala förutsättningar. Varje enhet måste göra en lokal riskbedömning, se bilaga 2.
De övergripande råden och riktlinjerna som nu gäller är utformade för att skydda mot hälsorisker.
Målsättningen är att tillämpa förebyggande åtgärder med god marginal, så att skador aldrig ska
uppstå. Det är av högsta vikt att all personal som hanterar toxiska läkemedel följer gällande
föreskrifter för att minimera exponeringsrisken både för egen person och för sin omgivning
5 (10)
2. ANSVAR OCH DELEGATIONER
Arbetsgivaren är skyldig att tillse att lokaler, utrustning och arbetsvillkor uppfyller gällande regler
inom arbetsmiljöområdet. Arbetsgivaren ansvarar även för nödvändig information och utbildning
för att förebygga ohälsa och arbetsskador. Detta gäller inte enbart personal som direkt hanterar
t.ex. läkemedel utan även andra personalgrupper som kan beröras t.ex. vid hantering av
läkemedelsavfall, lokalvård samt service och underhåll. Även personal som hanterar läkemedel i
patienters hem berörs.
Verksamhetschef (motsvarande) ansvarar för att kompetens och kunskaper finns, att riktlinjer och
rutiner finns och följs och ansvarar även för bevakning av om kompletteringar av dessa behövs.
Detta kan t.ex. vara fallet vid användning av nya licenspreparat eller vid införandet av nya
behandlingsmetoder. Verksamhetschefen har även ett långtgående lednings- och
bevakningsansvar i det löpande arbetet. Verksamhetsanpassade lokala riktlinjer kan
dokumenteras i den verksamhetsanpassade instruktionen för läkemedelshantering (avsnitt
iordningsställande och administrering av läkemedel)
Enhetschef ansvarar i sin arbetsledande roll för att berörd personal informeras och får de
kunskaper som behövs så att de kan efterleva skyddsföreskrifter och använda det material och den
skyddsutrustning som finns i det dagliga arbetet.
Arbetstagaren är skyldig att efterleva de föreskrifter, riktlinjer och rutiner som finns samt att
informera enhetschef och/eller verksamhetschef om t.ex. tekniska fel eller andra problem. Dessa
regler omfattar de delar som regleras ur arbetsmiljösynpunkt.
För läkemedelshantering finns även andra regler i hälso- och sjukvårdslagstiftningen som måste
beaktas och samordnas med arbetsmiljökraven (Läkemedelshantering inom landsting och
kommunal hälso- och sjukvård i Norrbottens län 2005). Generellt gäller att alla som bereder
och/eller administrerar de läkemedel som dessa regler omfattar också skall ha kunskap om
reglerna och arbeta i enlighet med vad som här sägs.
6 (10)
3. ARBETSINSTRUKTION
Följande arbetsinstruktion gäller för samtliga läkemedel enligt bilaga 1. Undantag är Virazole
och Pentacarinat vilka kräver särskilda lokala instruktioner.
3.1 Skyddsutrustning
• Skyddsrock med lång ärm och mudd ska användas och vara lokalbunden. Arbetsdräkt
som kontamineras vid beredning ska bytas direkt, dock minst en gång/dag.
• Använd alltid skyddshandskar.
• Skyddsglasögon eller visir om det finns risk för stänk i ögonen
• Om läkemedel kommer i kontakt med hud eller ögon ska omedelbart sköljning med
stora mängder vatten ske. Ögonspolningsmöjlighet med hjälp av engångsutrustning ska
finnas tillgänglig.
3.2 Beredningsplats
• Beredning ska utföras på en speciellt avskild plats med en slät och ren yta om möjligt i
ett särskilt läkemedelsrum. I de fall säkerhetsbänk finns skall särskild instruktion finnas.
• Tvätta händerna före och efter varje beredningstillfälle
• Ett absorberande underlag (underlägg med plastad undersida) används för att minska
spridning av eventuellt spill. Underlägg bytes efter varje beredningstillfälle.
• Arbetsytan rengörs med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt t ex Ytdes plus.
Observera att sprit inte löser antibiotikarester.
3.3 Iordningställande och administrering
3.3.1 Infusions- eller injektionsläkemedel
• Till lösning av torrsubstans ska alltid filterkanyler, så kallad spike, med dokumenterat
godkänt aerosolfilter användas (se bilaga 3).
• Där detta är lämpligt ur läkemedelssynpunkt kan istället ett blandningsaggregat för
infusion användas vilket medför ökad säkerhet (se bilaga 4).
• Av tillverkaren tillhandahållna system kan också användas, t.ex. Monovial
• Sprutor med luer-lock fattning bör användas för att eliminera risken att den lossnar från
kanyl, propp eller olika infusionskopplingar. Alternativt används två-vägsventil/
injektionsport med gummimembran.
• Vid tillsats till infusionspåse via spruta, fyll först aggregatet med neutral lösning innan
tillsats görs. På så sätt kommer inget av det allergena läkemedlet ut vid koppling av
aggregatet till patienten.
• Efter avslutad beredning läggs allt material (ihopsatt) i en plastpåse (även spike) som
försluts och läggs i behållare för riskavfall.
7 (10)
• Kanyler läggs i kanylburk med lock, fylld kanylburk hanteras enligt lokal
avfallshantering.
• Skyddsrock och skyddshandskar ska användas vid administrering.
3.3.2 Perorala doser
Risk för att andas in damm och att få detta på huden då tabletter krossas och vid användning av
pulver och granulat.
• Använd i första hand endosförpackade läkemedel. Använd sked vid uttag från burk.
• Tryck ut tabletten direkt i medicinmuggen.
• Använd mixtur eller droppar i stället för att krossa tabletter.
• Om tabletter krossas ska skyddshandskar och munskydd användas.
• För att minska personalens exponering av partikelspridning i samband med uppdelning
av patientdoser, Ispaghulapreparat (Lunelax, Vi-Siblin) överväg i första hand att
använda andra preparat.
3.3.3 Inhalation, arbetsinstruktion för Pentamidin och Ribavirin
För att hindra att personalen exponeras är det viktigt att den del av aerosolen som patienten inte
inhalerar fångas upp så att den inte kommer ut i rumsluften. Om man använder sådana läkemedel
frekvent rekommenderas särskilt utsug. I annat fall ska rummet gå att vädra och så få personer
som möjligt ska samtidigt vistas i rummet.
Skyddsutrustning ska bestå av skyddshandskar och munskydd av operationskvalitet.
Skyddsglasögon eller visir skall användas när risk för stänk föreligger.
Beredning bör ske i säkerhetsbänk. Om detta inte är möjligt används ett slutet system.
4. AVFALL
Det är viktigt att avfallet förvaras så att avdunstning och damm inte kommer ut i rummet d v s det
ska förvaras så slutet som möjligt.
Alla läkemedelsrester, inklusive påsar och glasflaskor med stora mängder kvarvarande antibiotika
återlämnas till Apoteket.
Övrigt antibiotikaavfall t ex använda dropp-påsar, glasampuller, glasflaskor, sprutor, tussar,
underlägg och handskar som kommit i kontakt med antibiotika läggs i en plastpåse som förslutes
och läggs i behållare för riskavfall.
8 (10)
5. TVÄTT
Tvätt som förorenats av patienters utsöndringar eller antibiotika spill läggs i vanlig tvättsäck.
6. TRANSPORTER mellan apotek och vårdenheter
Om transport lådor kontaminerats genom läckande läkemedelsförpackning skall lådorna rengöras
med rengöringsmedel och vatten.
7. UPPFÖLJNING
Uppföljning av hur verksamheterna arbetar med hanteringen av läkemedel med risk för bestående
toxisk effekt ska ske enligt Läkemedelshantering inom landsting och kommunal hälso- och
sjukvård i Norrbottens län 2005, se 11. Kvalitetssäkring.
9 (10)
8. LITTERATUR- OCH WEBBFÖRTECKNING
AFS 2005:5, Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
AFS 2000:4, Kemiska arbetsmiljörisker
Arbetsplatsen kemikaliekontroll, Arbetsmiljöverket
FASS
Handbok för hälso- och sjukvård, http://www.infomedica.se/handboken
Landstingsövergripande rutiner för hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt,
Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar Län
Läkemedel som kan medföra risk för överkänslighet, Arbetsmiljöverket:
http://www.av.se/amnessidor/lakemedel/default.shtm
Riskbedömning kemiska arbetsmiljörisker, Arbetsmiljöverket
http://www.av.se/amnessidor/kemiskaarbetsmiljorisker/checklista_riskbedomning.pdf
Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdpersonal vid hantering av läkemedel,
Läkemedelsföreningen
Skyddsinformationsblad kan rekvireras via Läkemedelhantering, Läkemedelsportalen, ÖLL
www.orebroll.se/lakemedel
Läkemedelshantering inom landsting och kommunal hälso- och sjukvård i Norrbottens län
2005, Läkemedelskommittén landstinget i Norrbottens län
Cytostatikahantering i Norra regionen 2005 ( www.oc.umu.se )
Riktlinjer och råd för hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt 2004.
Läkemedelskommittén Örebro läns landsting.
Sjukvårdens farliga avfall inom landstinget (www.nll.se )
10 (10)
