Hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt

Riktlinjer och råd
för
Hantering av läkemedel
med risk för bestående
toxisk effekt
Gäller inte hantering av cytostatika
2004-10-27
Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord .................................................................................
2
1. Riskbedömning ..............................................................
3
1.1
1.2
1.3
Arbetsmiljörisker ..................................................................
Risker vid hantering .............................................................
Miljörisker ............................................................................
3
3
4
2. Ansvar och delegationer ...............................................
5
3. Arbetsinstruktion ...........................................................
6
3.1
3.2
3.3
3.3.1
3.3.2
3.3.3
3.3.4
Skyddsutrustning .................................................................
Beredningsplats ...................................................................
Iordningställande och administrering ...................................
Infusions- eller injektionsläkemedel .....................................
Perorala doser .....................................................................
Inhalationer ..........................................................................
Salvor, lösningar, suppositorier och ögondroppar ................
6
6
6
6
7
7
7
4. Avfall ...............................................................................
7
5. Tillbudsrapportering .......................................................
8
6. Arbetsskadeanmälan ......................................................
8
7. Lokalvård .........................................................................
8
8. Tvätt ................................................................................
8
9. Transporter och avfallshantering ..................................
8
10. Uppföljning ...................................................................
8
11. Litteratur- och webbförteckning ..................................
9
Bilagor
1. Läkemedel och läkemedelsgrupper som inom landstinget bedöms kunna medföra
risker enligt reglerna i AFS 1999:11
2. Lokal riskbedömning, Checklista vid riskbedömning – läkemedel enligt AFS 1999:11
3. Arbetsinstruktion vid beredning av torrsubstans med filterkanyl
4. Arbetsinstruktion vid beredning av läkemedel med blandnings - och
infusionsaggregat
1
Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
FÖRORD
Inom sjukvården hanteras läkemedel, aktiva läkemedelssubstanser som är kemiska ämnen med
varierande kemiska och toxiska (giftiga) egenskaper. En del läkemedelssubstanser kan framkalla
allergi (överkänslighet). Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Cytostatika och andra läkemedel
med bestående toxisk effekt”, AFS 1999:11, skall riskbedömning göras för de läkemedel som
finns förtecknade i föreskriften. När riskbedömningen är gjord ska rutiner dokumenteras så att
hanteringen sker på ett ur arbetsmiljösynpunkt säkert sätt för den enskilde.
Dessa riktlinjer och råd gäller för hantering av läkemedel som kan ge bestående toxisk effekt
(överkänslighet) där största gruppen läkemedel är antibiotika. För cytostatika finns särskilt
framtagna riktlinjer i skriften ”Hanteringsanvisningar för cytostatika 2004” Onkologiska
kliniken, USÖ. Riktlinjerna är framtagna av en arbetsgrupp (se nedan) och utgör ett övergripande
dokument som kan användas i verksamheten som underlag vid utarbetande av lokala hanteringsoch skyddsinstruktioner som är anpassade till situationen på respektive avdelning. Aktuella
läkemedel framgår av bilaga 1.
Materialet har sammanställts av en arbetsgrupp bestående av:
Per Arneborn, överläkare (adj), infektionskliniken, USÖ
Peter Berg, 1:e yrkeshygieniker (adj), yrkes- och miljömedicinska kliniken, USÖ
Mariann Karlsson, avdelningschef, infektionskliniken, USÖ
Ulla-Britt Karlsson, avdelningschef, kirurgkliniken, Karlskoga
Lillemor Larsson, avdelningschef, kirurgkliniken, Lindesberg
Magnus Olsson, apotekare, sjukhusapoteket, USÖ
Inga Zetterqvist-Ericsson, hygiensjuksköterska,(adj) mikrobiologen USÖ
Birgitta Sundell, bitr. klinikchef, vård, (sjuksköterska), läkemedelshanteringsgrupperna USÖ och
läkemedelskommittén Örebro Län (sammankallande)
Gäller fr.o.m. 2004-10-25 Version 1
2
Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
1. RISKBEDÖMNING
1.1 Arbetsmiljörisker
När sjukvårdspersonal oavsiktligt kommer i direktkontakt med ett läkemedel blir exponeringen
normalt avsevärt lägre än för patienten. De bieffekter som gäller för läkemedlen är därför sällan
aktuella för berörd personal. Samtidigt finns idag fakta för vissa läkemedel (de läkemedel och
läkemedelsgrupper som inom landstinget bedöms kunna medföra risker enligt reglerna i AFS
1999:11 redovisas i bilaga 1) som visar att även en låg exponering men under lång tid kan ge
skador eller effekter på personal. De skadeeffekter som är aktuella inom ramen för
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:11,1 § punkt 2 och 3 är:
•
Läkemedel som medför risk för överkänslighet (vilket är den dominerande risken). Om
sådana läkemedel inte hanteras rätt riskerar personalen att i första hand drabbas av
överkänslighetsreaktioner i form av snuva, ögonirritation och klåda. Ytterst små mängder
av t.ex. läkemedelsdamm är tillräckligt för att utlösa överkänslighetsreaktion hos den som
redan är allergisk. Upprepad kontakt (exponering) kan förvärra sjukdomen. Därför bör
personer som visat överkänslighet för en läkemedelssubstans inte på nytt utsätts för
denna.
•
Läkemedel som kan orsaka akuta men övergående symptom vilket gäller vissa
inhalationsläkemedel men där misstanke också finns om långsiktiga hälsoeffekter.
•
Riskerna för foster under en graviditet är en riskfaktor som särskilt måste beaktas enligt
reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Gravida och ammande arbetstagare” (AFS
1994:32). Landstinget bedömer här att aktuella läkemedel i de halter och vid den
hantering som här föreskrivs inte medför risker under graviditeten (med undantag för
inhalationsläkemedlen Virazole och Pentacarinat där särskilda försiktighetsregler skall
iakttagas).
1.2 Risker vid hantering
Riskerna är i första hand, kontamination av hud och ögon vid hantering, inandning vid
aerosolbildning i samband med beredning och vid hantering av avfall och spill. Dessa risker kan
reduceras markant genom hjälpmedel, skyddsutrustning och goda rutiner. Vid val av läkemedel
bör färdigberedda lösningar väljas framför torrsubstanser. Undvik brytampuller när så är möjligt.
Dragerade tabletter är att föredra framför odragerade.
3
Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
Den största risken för exponering är vid beredning och administrering. De vanligaste
kontaminationsvägarna är:
• Aerosolbildning i samband med beredning t ex övertryck vid spädning av torrampull m m
• Stänk, läckage eller aerosolbildning vid justering av volym och luft från spruta
• Läckage vid överföring av lösning till spruta eller infusionsvätska samt kopplingar, t ex
vid injicering
• Damning vid krossning eller delning av tabletter
• Ångbildning från intorkat spill samt omhändertagande av avfall
Hanteringsfrekvensen för berörda läkemedel varierar mellan landstingets verksamheter. Även om
en frekvent hantering generellt kan sägas innebära en högre risk kan inte bortses från att
individuella skillnader (anlag) också kan vara en inverkande faktor ur risksynpunkt. Det kan
också konstateras att det finns begränsat med riskfakta för de berörda läkemedlen vid aktuella
exponeringsnivåer. Tillsammans bedöms det därför som toxikologiskt och praktiskt omöjligt att
utifrån enskilda läkemedel, hanteringsfrekvenser och mängder definiera särskilda
säkerhetsgränser för varje berörd verksamhet.
De hanteringsregler och anvisningar som här redovisas har därför utformats för att ur
risksynpunkt vara omedelbart tillämpliga inom alla verksamheter vid hantering av aktuella
läkemedel. Riktlinjerna är övergripande och generellt formulerade och behöver anpassas till
lokala förutsättningar. Varje enhet måste bedöma i vilken omfattning man använder
läkemedlen samt vilka risker det medför och därefter göra sina egna lokala instruktioner
(se bilaga 2 lokal riskbedömning).
De övergripande råden och riktlinjerna som nu gäller är utformade för att skydda mot hälsorisker.
Målsättningen är att tillämpa förebyggande åtgärder med god marginal, så att skador aldrig ska
uppstå. Det är av högsta vikt att all personal som hanterar toxiska läkemedel följer gällande
föreskrifter för att minimera exponeringsrisken både för egen person och för sin omgivning
1.3 Miljörisker
Några direkta läkemedelsutsläpp via vatten eller sopor av betydelse skall inte förekomma med
gällande rutiner. Överblivna, ej använda, läkemedel insamlas via apoteket för destruktion.
Kontaminerade förpackningar och rester i övrigt hanteras enligt lokala anvisningar till ”Handbok
för hälso- och sjukvård”. Ej biotransformerade läkemedelsrester i urin och avföring från patienter
medför däremot en miljöbelastning (gäller både hemmiljö och vid sjukhusvistelse). Ur
miljösynpunkt är det primärt långsiktiga effekter som bedöms som allvarliga.
Aktiva och svårnedbrytbara läkemedel kan byggas in i näringskedjan på olika sätt. Därigenom
skapas ett läkemedelskretslopp vilket kan medverka till uppkomsten av resistenta bakterier som
är ett ur hälsosynpunkt växande och allvarligt problem. Inom här aktuella läkemedelsgrupper är
det därför främst antibiotika som betraktas som miljöproblem. Den vedertagna restriktiviteten
mot onödig förskrivning eller användning av dessa läkemedel är f.n. den enda möjliga
förebyggande åtgärden.
4
Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
2. ANSVAR OCH DELEGATIONER
Arbetsgivaren är skyldig att tillse att lokaler, utrustning och arbetsvillkor uppfyller gällande
regler inom arbetsmiljöområdet. Arbetsgivaren ansvarar även för nödvändig information och
utbildning för att förebygga risker och arbetsskador. Detta gäller inte enbart personal som direkt
hanterar t.ex. läkemedel utan även andra personalgrupper som kan beröras t.ex. vid hantering av
läkemedelsavfall, lokalvård samt service och underhåll. Även personal som hanterar läkemedel i
patienters hem berörs.
Verksamhetschef (motsvarande) ansvarar för att kompetens och kunskaper finns, att riktlinjer och
rutiner finns och följs och ansvarar även för bevakning av om kompletteringar av dessa behövs.
Detta kan t.ex. vara fallet vid användning av nya licenspreparat eller vid införandet av nya
behandlingsmetoder. Verksamhetschefen har även ett långtgående lednings- och
bevakningsansvar i det löpande arbetet. Verksamhetsanpassade lokala riktlinjer kan
dokumenteras i den verksamhetsanpassade instruktionen för läkemedelshantering (avsnitt
iordningsställande och administrering av läkemedel)
Avdelningschefen ansvarar i sin arbetsledande roll för att berörd personal informeras och får de
kunskaper som behövs så att de kan efterleva skyddsföreskrifter och använda det material och
den skyddsutrustning som finns i det dagliga arbetet.
Arbetstagaren är skyldig att efterleva de föreskrifter, riktlinjer och rutiner som finns samt att
informera avdelningschef och/eller verksamhetschef om t.ex. tekniska fel eller andra problem.
Dessa regler omfattar de delar som regleras ur arbetsmiljösynpunkt.
För läkemedelshantering finns även andra regler i hälso- och sjukvårdslagstiftningen som måste
beaktas och samordnas med arbetsmiljökraven (Läkemedelshantering. Instruktion 2001, Örebro
läns landsting). Generellt gäller att alla som bereder och/eller administrerar de läkemedel
som dessa regler omfattar också skall ha kunskap om reglerna och arbeta i enlighet med
vad som här sägs.
5
Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
3. ARBETSINSTRUKTION
Följande arbetsinstruktion gäller för samtliga läkemedel enligt bilaga 1. Undantag är Virazole
och Pentacarinat vilka kräver särskilda lokala instruktioner.
3.1 Skyddsutrustning
•
•
•
•
Skyddsrock ska användas och vara lokalbunden. Arbetsdräkt som kontamineras vid
beredning ska bytas direkt.
Använd alltid skyddshandskar.
Skyddsglasögon eller visir om det finns risk för stänk i ögonen
Om läkemedel kommer i kontakt med hud eller ögon ska omedelbart sköljning med stora
mängder vatten ske. Ögonspolningsmöjlighet med hjälp av engångsutrustning ska finnas
tillgänglig.
3.2 Beredningsplats
•
•
•
•
•
Beredning ska utföras på en speciellt avskild plats med en slät och ren yta om möjligt i ett
särskilt läkemedelsrum. I de fall säkerhetsbänk finns skall särskild instruktion finnas.
Tvätta händerna före och efter varje beredningstillfälle
Ett absorberande underlag (underlägg med plastad undersida) används för att minska
spridning av eventuellt spill.
Arbetsytan torkas med vatten (avlägsnar eventuellt spill bättre) och därefter med
ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt t ex Ytdes plus. Observera att sprit inte löser
antibiotikarester.
Samla allt använt material i en plastpåse som försluts och läggs i en pappkartong med
innersäck märkt med texten ”cytostatika- och antibiotika avfall” eller likvärdig etikett
enligt lokal instruktion.
3.3 Iordningställande och administrering
3.3.1 Infusions- eller injektionsläkemedel
• Till lösning av torrsubstans ska alltid filterkanyler, så kallad spike, med dokumenterat
godkänt aerosolfilter användas (se bilaga 3).
• Där detta är lämpligt ur läkemedelssynpunkt kan istället ett blandningsaggregat för
infusion användas vilket medför ökad säkerhet. Om blandningsaggregat används skall en
lokal arbetsinstruktion utarbetas och anslås, exempel på instruktion finns i bilaga 4.
• Av tillverkaren tillhandahållna system kan också användas.
• Sprutor med luer-lock fattning bör användas för att eliminera risken att den lossnar från
kanyl, propp eller olika infusionskopplingar.
6
Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
•
•
•
•
Efter avslutad beredning läggs allt material (ihopsatt) i en plastpåse (även spike) som
försluts och läggs i pappkartong märkt med etikett ”cytostatika- och antibiotikaavfall”
eller likvärdig etikett enligt lokala instruktioner.
Kanyler läggs i kanylburk med lock , fylld kanylburk hanteras enligt lokal
avfallshantering.
Om spill uppstår utanför arbetsytan skall detta omhändertas enligt ovan av den som utför
beredningen.
Skyddsrock och skyddshandskar ska användas vid administrering.
3.3.2 Perorala doser
Risk för dammbildning om tabletter krossas och vid användning av pulver.
• Använd i första hand endosförpackade läkemedel.
• Tryck ut tabletten direkt i medicinmuggen.
• Använd mixtur eller droppar i stället för att krossa tabletter.
• Om tabletter krossas ska skyddshandskar och munskydd användas.
• För att minska personalens exponering av partikelspridning i samband med uppdelning av
patientdoser, Ispaghulapreparat (Lunelax, Vi-Siblin) överväg i första hand att använda
andra preparat.
3.3.3 Inhalationer
Riskbedömning samt lokala instruktioner och rutiner ska finnas.
3.3.4 Salvor, lösningar, suppositorier och ögondroppar
• Använd skyddshandskar.
4. AVFALL
Det är viktigt att avfallet förvaras så att avdunstning och damm inte kommer ut i rumsluften d v s
det ska förvaras så slutet som möjligt.
Alla läkemedelsrester, inklusive påsar och glasflaskor med stora mängder kvarvarande antibiotika
återlämnas till Apoteket.
Övrigt antibiotikaavfall t ex använda dropp-påsar, glasampuller, glasflaskor, sprutor, tussar,
underlägg och handskar som kommit i kontakt med antibiotika läggs i en plastpåse i pappkartong
med innersäck. Märk kartongen med etikett ” cytostatika- och antibiotikaavfall” eller likvärdig
etikett enligt lokal rutin.
Se även hantering av läkemedelsavfall, avsnitt 4.4 i skriften Läkemedelshantering - Instruktioner
2001 - Örebro Läns landsting
För mer detaljerad information och handhavande, se lokala avfallshanteringsrutiner eller kontakta
miljöombud
7
Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
5. TILLBUDSRAPPORTERING
Avvikande händelser vid beredning och administrering dvs. händelser som kunde ha föranlett
en skada eller skadlig inverkan (t.ex. materialfel, läckage vid handhavande) skall alltid anmälas
enligt verksamhetens rutiner.
6. ARBETSSKADEANMÄLAN
Vid misstanke om eller konstaterad skadlig inverkan skall arbetsskadeanmälan göras.
7. LOKALVÅRD
Aktuella läkemedel bedöms inte medföra risker för lokalvårdspersonal vid en hantering enligt
dessa regler och anvisningar. Kunskap och information angående vad som hanteras och vilka
risker som kan uppstå bör ges till personal som städar utrymmen där det finns risk att komma i
kontakt med sådana läkemedel.
8. TVÄTT
Tvätt som förorenats av patienters utsöndringar eller antibiotika spill läggs i vanlig tvättsäck.
9. TRANSPORTER OCH AVFALLSHANTERING
Om transport lådor kontaminerats genom läckande läkemedelsförpackning skall lådorna rengöras
enligt lokala rutiner. Landstingets regler och rutiner för hantering av riskavfall och annat farligt
avfall tillgodoser säkerhetskraven vid hantering och transport av aktuellt antibiotikaavfall. För
mer detaljerad information och handhavande, se lokala avfallshanteringsrutiner eller kontakta
miljöombud.
10. UPPFÖLJNING
Uppföljning av hur verksamheterna arbetar med hanteringen av läkemedel med risk för bestående
toxisk effekt kommer att ske i samband med nätverksträffar som de läkemedelsansvariga
sjuksköterskorna har där apoteket är sammankallande. Dessutom kommer frågan att tas upp vid
den årliga externa kvalitetsgranskningen av läkemedelshantering på klinikerna.
8
Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
11. LITTERATUR- OCH WEBBFÖRTECKNING
AFS 1999:11, Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
AFS 2000:4, Kemiska arbetsmiljörisker
Arbetsplatsen kemikaliekontroll, Arbetsmiljöverket
FASS
Handbok för hälso- och sjukvård, http://www.infomedica.se/handboken
Källsortering på Universitetssjukhuset,
http://intra.orebroll.se/templates/page____17094.aspx
Landstingsövergripande rutiner för hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt,
Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar Län
Läkemedelshantering, Instruktioner 2001, Örebro läns landsting
Läkemedel som kan medföra risk för överkänslighet, Arbetsmiljöverket:
http://www.av.se/amnessidor/lakemedel/default.shtm
Riktlinjer och råd för arbete med cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
Del 2- Läkemedel med bestående toxisk effekt, Landstinget i Värmland
Riskbedömning kemiska arbetsmiljörisker, Arbetsmiljöverket
http://www.av.se/amnessidor/kemiskaarbetsmiljorisker/checklista_riskbedomning.pdf
Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdpersonal vid hantering av läkemedel,
Läkemedelsföreningen
Skyddsinformationsblad kan rekvireras via Läkemedelhantering, Läkemedelsportalen, ÖLL
www.orebroll.se/lakemedel
9
Bilaga 1 (1)
Läkemedel och läkemedelsgrupper som inom landstinget bedöms kunna
medföra risker enligt reglerna i AFS 1999:11
Antibiotika
Preparat
Substans
ATC-kod
Amimox
Amoxicillin
Azactam
Bensylpenicillin
Cedax
Cefadroxil
Cefalexin
Cefamox
Cefotaxim
Ceftazidin
Cefuroxim
Claforan
Diclocil
Doktacillin
Ekvacillin
Eusaprim/Forte
Fortum
Heracillin
Imacillin
Invanz
Keflex
Kåvepenin
Lorabid
Maxipime
Meronem
Orelox
Peceve
Penglobe
Pondocillin
Rocephalin
Rocephalin m. lidokain
Selexid
Spektramox
Suprax (LIC)
Tazocin
Tienam
Tikacillin
Vancocin
Vancomycin
Zinacef
Zinnat
amoxicillin
amoxicillin
aztreonam
bensylpenicillin (pc-G)
ceftibuten
cefadroxil
cefalexin
cefadroxil
cefotaxim
ceftazidim
cefuroxim
cefotaxim
dikloxacillin
ampicillin
kloxacillin
sulfametoxazol+ trimetoprim
ceftazidim
flukloxacillin
amoxicillin
ertapenem
cefalexin
fenoximetyl-pc. (pc-V)
lorakarbef
cefepim
meropenem
cefpodoxim
fenoximetyl-pc. (pc-V)
bakampicillin
pivampicillin
ceftriaxon
ceftriaxone, kombinationer
pivmecillinam/mecillinam
amoxicillin med enzymhämmare
cefixim
piperacillin med enzymhämmare
imipenem och enzymhämmare
fenoximetyl-pc. (pc-V)
vancomyin
vancomyin
cefuroxim
cefuroxim
J01CA04
J01CA04
J01DF01
J01CE01
J01DA39
J01DA09
J01DA01
J01DA09
J01DA10
J01DA11
J01DA06
J01DA10
J01CF01
J01CA01
J01CF02
J01EE01
J01DA11
J01CF05
J01CA04
J01DH03
J01DA01
J01CE02
J01DA38
J01DA24
J01DH02
J01DA33
J01CE02
J01CA06
J01CA02
J01DA13
J01DA63
J01CA08, J01CA11
J01CR02
J01DA23
J01CR05
J01DH51
J01CE02
J01XA02
J01XA03
J01DA06
J01DA06
Bilaga 1 (2)
Övrigt
Preparat
Substans
ATC-kod
Actilyse
Combivir
Copegus
Crixivan
Cymevene
Epivir
Geavir
Hibernal/-embonat
Illomedin
Inolaxol
Kaletra
Lunelax
Nozinan
Pentacarinat*
Rapilysin
Rebetol
Relenza
Retrovir
Stocrin
Streptase
Synachten/Depot
Tamiflu
Tisseel Duo Quick
Trasylol
Trizivir
Valcyte
Valtrex
Varidase
Videx
Viracept
Virazole*
Vi-Siblin
Xigris
Zeffix
Zerit
Ziagen
Zovirax
alteplas
kombinationer
ribavirin
indinavir
ganciklovir
lamivudin
aciklovir
klorpromazin
iloprost
sterkuliagummi
lopinavir
ispaghula
levomepromazin
pentamidin
reteplas
ribavirin
zanamivir
zidovudin
efavirenz
streptokinas, inkl. kombinationer
tetrakosaktid
oseltamivir
trombin m fl proteiner
aprotinin
kombinationer
valganciklovir
valaciclovir
streptokinas, kombinationer
didanosin
nelfinavir
ribavirin
ispaghula
drotrecogin alfa
lamivudin
stavudin
abacavir
aciklovir
B01AD02
J05AF30
J05AB04
05AE02
05AB06
J05AF05
J05AB01
N05AA01
B01AC11
A06AC03
05AE06
A06AC01
N05AA02
P01CX01
B01AD07
J05AB04
J05AH01
J05AF01
J05AG03
B01AD01
H01AA02
J05AH02
V03AK00
B02AB01
J05AF30
05AB14
05AB11
B06AA55
J05AF02
05AE04
J05AB04
A06AC01
B01AD10
J05AF05
J05AF04
J05AF06
J05AB01
För produkter/preparat märkta med * ska speciella hanteringsinstruktioner utarbetas av respektive enhet.
Bilaga 2
Lokal riskbedömning
Enligt AFS 1999:11 är arbetsgivaren skyldig att göra en riskbedömning av läkemedel som
används i verksamheten och att utifrån denna bedömning skapa handhavande - och
skyddsinstruktioner för att minska riskerna för exponering. I de Landstingsövergripande rutinerna
för hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt och rutiner för hantering av cytostatika,
finns generella bedömningar framtagna. Där finns också förteckning över vilka läkemedel och
läkemedelsgrupper som är aktuella.
Varje verksamhet ska sedan genomföra en riskbedömning utifrån lokala förutsättningar samt
utforma lokala handhavande- och skyddsinstruktioner. Den som gör bedömningen måste ha
sakkunskap om risker och regler samt vara insatt i hanteringen och de lokala förutsättningarna.
Till hjälp i riskbedömningen kan skyddsinformationsblad användas.
Frågor att ställa:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vilka läkemedel hanterar vi på enheten samt i vilken omfattning?
Vad har läkemedlen för egenskaper? (t ex toxikologiska egenskaper, farmakokinetik?)
Vilka moment finns? (t ex beredning, administrering, avfallshantering, patientvård)
Vilka kontaktvägar finns? (t ex inandning, hudkontakt)
Föreligger kontamineringsrisk?
Vad kan hända om något går snett? (t ex läckage, spill, utrustningsfel)
Vilka skyddsåtgärder behövs? (t ex skyddsutrustning)
Läkemedelsval; beredningsform?
Behov av underhåll/kontroll t ex teknisk utrustning, skyddsutrustning
Utbildning/övning
Uppföljning
På nästa sida finns ett förslag till mall för riskbedömning. Denna mall ska ses som ett hjälpmedel
vid framtagandet av de lokala riskbedömningarna. Bedömningen kan genomföras utifrån enstaka
läkemedel eller utifrån läkemedelsgrupper.
Arbetsmiljöverkets blankett för riskbedömning och handlingsplan kan också användas. Den finns
på www.av.se
.
Förslag på checklista vid riskbedömning – läkemedel enligt AFS 1999:11
Avdelning/enhet:
Datum:
Deltagare i
bedömningen:
Uppgiftslämnare:
Bedömningen av:
Läkemedel
Läkemedelsgrupp
Läkemedlet/gruppen har följande risker:
Giftigt
Allergiframkallande
Fosterskadande
Radioaktivt
Annat:
Frätande
Sensibiliserande/överkänslighet
Förändrar arvsanlagen
Irriterande
Cancerframkallande
Brandfarligt
Följande arbetsmoment ingår i bedömningen:
Beredning
Annat:
Administrering
Avfallshantering
Risker/problem vid hantering:
Aerosolbildning
(vätska/fast)
Läckage
Utrustningsfel
Annat:
Damning (2m)
Stänk
Ångbildning
Avfallshantering
Hudkontakt
Ögonkontakt
1 – 2 ggr/vecka
1 ggr/månad eller mer sällan
Exponeringsvägar:
Inandning
Förtäring
Annat:
Frekvens:
Dagligen
Annat:
Antal medarbetare som handhar läkemedlet:
1 – 5 personal
6 – 10 personal
11 – 15 personal
Fler än 16
Åtgärder:
Egen handhavandeinstruktion
Säkerhetsbänk
Avskild plats vid beredning
Ögondusch
Annat:
Personlig skyddsutrustning
Skyddsrock
Skyddshandskar
Munskydd
Skyddsglasögon
Beredningshjälpmedel
Monivial
Spike
Luer-lock
Plastat underlägg vid adm.
Slutet system
Medicinsked
Riskavfallsbehållare
Handtvätt
Vi bedömer att hanteringen av detta läkemedel/grupp utgör:
Allvarlig risk
Underskrift/datum
Ökad risk
Risk
Bilaga 3
Arbetsinstruktion vid beredning av torrsubstans med filterkanyl
(I varje förpackning finns en bruksanvisning från tillverkaren)
Filterkanyl innehåller ett aerosolfilter som sitter vid luftningshålet på kanylen. För att få ett slutet
system med denna är det viktigt att den används på rätt sätt.
1. Ställ läkemedelsflaskan på ett fast underlag.
2. Dra upp lösningsmedel i sprutan.
3. Sätt ihop sprutan med filterkanylen.
4. Sätt därefter i spruta plus filterkanyl i flaskan med torrsubstans.
Aerosolfiltret sitter enbart i luftningshålet. Det betyder att om man tar isär spruta eller kanyl
efter att man adapterat ampullen med torrsubstans, så kommer det att luftas genom
huvudkanalen, vilken inte har något filter och man utsätts för aerosol från pulvret.
5. Lös upp substansen.
6. Vid uppdragning: Vänd läkemedelsflaskan upp och ned. Dra upp lösningen i sprutan.
Luft tillförs automatiskt genom luftfiltret för att underlätta uppdragning av lösningen. Spruta
inte tillbaka ev. luft när flaskan är upp och ned.
7. Längre än så här kan man inte hålla systemet slutet utan nu är det dags att ge injektionen.
8. Tag inte isär filterkanyl och pulverampullen, kasta detta i ”antibiotikaavfall”
Källa: Bild Codan Spike
Bilaga 4
Arbetsinstruktion vid beredning av läkemedel med blandnings- och
infusionsaggregat
(I varje förpackning finns en bruksanvisning från tillverkaren)
1. Uppkoppling
• Stäng aggregatets slangklämmor samt
luftningsluckorna på sidogrenarnas insticksspetsar
• Stick droppkammarens spets genom membranet på
infusionspåsen.
• Pumpa på den flexibla droppkammaren tills vätskan
når nivåringen
• Öppna rullklämman och fyll patientslangen med
vätska (om sterilt vatten används som lösning, fyll
endast droppkammaren)
• Stick sidoslangens spets genom membranet på
läkemedelsampullen
2. Upplösning av torrsubstans
• Håll upp infusionspåsen och öppna sidoslangens
skjutklämma. Vätskan rinner då över i
läkemedelampullen.
• Fyll ampullen till hälften - stäng den vita
skjutklämman
• Skaka ampullen tills substansen är löst. Låt ev.
lösningen ligga en stund för att torrsubstansen
lättare skall lösas upp.
3. Överföring av upplöst torrsubstans till påsen
• Lägg infusionspåsen på ett fast underlag
• Vänd läkemedelsampullen upp och ner och höj den
över infusionspåsens nivå.
• Öppna sidoslangens klämma. Läkemedlet överföres
då till infusionspåsen
• När ampullen tömts - stäng den vita skjutklämman.
• Kontrollera att alla torrsubstans är upplöst
4. Start av infusion
• Låt den tomma flaskan hänga kvar på sidoslangen.
• Vänd infusionspåsen upp och ner några gånger så
att lösningen blandas. Kontrollera att blandningen är
homogen.
• Tag av skyddshättan och anslut aggregaten till
infusionskatetern.
• Ställ in önskad dropptakt
Källa: Bild Mix-Ad set från Codan