Akutdokumentet RIKTLINJER FÖR SPECIALISTVÅRDENS OCH PRIMÄRVÅRDENS ANSVAR FÖR AKUTA PATIENTER RIKTLINJE 3 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet INNEHÅLL 1 SYFTE ......................................................................................................... 5 2 BESKRIVNING ............................................................................................. 5 2.1 Rutiner för hänvisning .........................................................................................5 2.2 Ambulanssjukvården ...........................................................................................6 2.3 Barn/ungdomar (<18 år) .....................................................................................7 2.3.1 Fall som primärt ska bedömas av barnläkare .....................................................7 2.4 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare ..................................................8 2.5 Gynekologi...........................................................................................................9 2.5.1 Fall som primärt ska bedömas av gynekolog ......................................................9 2.6 Infektion ..............................................................................................................9 2.6.1 Fall som primärt ska bedömas av infektionsläkare .............................................9 2.6.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare ............................................... 10 2.7 Internmedicin ................................................................................................... 10 2.7.1 Fall som primärt ska bedömas av medicinläkare på akutmottagningen ......... 10 2.7.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare ............................................... 10 2.8 Kirurgi ............................................................................................................... 11 2.8.1 Fall som primärt ska bedömas av kirurg på akutmottagningen....................... 11 2.8.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare ............................................... 12 2.9 Käkkirurgi/tandvård ......................................................................................... 12 2.9.1 Fall som primärt ska bedömas av käkkirurg ..................................................... 12 2.9.2 Fall som primärt ska bedömas av egen tandläkare eller tandläkarjouren....... 12 2.10 Onkologi ........................................................................................................... 12 2.11 Ortopedi ........................................................................................................... 13 2.11.1 Fall som primärt ska bedömas av ortoped på akutmottagningen ................... 13 2.11.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare ............................................... 13 2.12 Ögon ................................................................................................................. 13 2.12.1 Fall som primärt ska bedömas av ögonläkare .................................................. 13 2.12.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare ............................................... 14 2.13 Öron-, näsa, halssjukvård ................................................................................. 14 2.13.1 Fall som primärt ska bedömas av ÖNH-läkare ................................................. 14 2.13.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare ............................................... 15 2.14 Laboratoriemedicin .......................................................................................... 15 2.15 Radiologi ........................................................................................................... 15 3 REFERENSER ............................................................................................. 15 Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 5 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet 1 SYFTE Syftet med detta dokument är att beskriva riktlinjer för specialistvårdens och primärvårdens ansvar för akuta patienter så att omhändertagandet sker på rätt vårdnivå. Därigenom blir patientsäkerheten hög och resurserna används effektivt med LEON-principen (lägsta effektiva omhändertagandenivå) som ledstjärna. Riktlinjerna ska ses som ett gränssnitt mellan allmänmedicin och övriga specialiteter och vänder sig i första hand till vårdcentraler, akut- och jourmottagningarna samt sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. Gränssnittet mellan primärvård och specialistvård ska vara lika oavsett tid på dygnet. Jourverksamheten organisation på olika orter ska inte påverka vilken vårdnivå en patient omhändertas på. Riktlinjerna omfattar specialiteterna Barn, Gynekologi, Infektion, Internmedicin, Kirurgi, Käkkirurgi/tandvård, Onkologi, Ortopedi, Ögon samt Öron-näsa-hals. I dokumentet anges vilka patienter som ska till specialistvården (symtom/diagnoser under ”specialistläkare” nedan) och vilka som ska till primärvården/vårdcentral (symtom/diagnoser under ”familjeläkare” nedan). Ytterligare information per specialitet finns i respektive specialitets samverkansdokument. 2 BESKRIVNING 2.1 Rutiner för hänvisning En förutsättning för att åstadkomma en väl fungerande vårdkedja för såväl patienter som för sjukvården är att det finns överenskomna rutiner för hänvisning. De patienter som kommit fel ska alltid hänvisas till rätt vårdnivå. Hänvisning ska ske enligt följande: 1. En patient som är i behov av akut vård ringer sin vårdcentral alternativt 1177 Vårdguiden för råd. Vid livshotande tillstånd kontaktas 112. 2. Patient som ska bedömas inom primärvården hänvisas i första hand till patientens vårdcentral. Patient som ska bedömas inom specialistvården hänvisas till lämplig akutmottagning i Västerås eller Köping. I det fall patienten är ett akutfall för sjukhusklinik kontaktas vederbörande klinik eller akutmottagning/akutsektion om särskilda skäl föreligger. På jourtid omhändertas endast de patienter vars medicinska tillstånd kräver omhändertagande innan nästa vardag. 3. Patient som kommer till akutmottagningen och som uppenbart inte är i behov av omedelbara medicinska insatser ska efter bedömning hänvisas till rätt vårdnivå, dvs. egenvård eller sin vårdcentral. Hänsyn ska tas till gällande regler för remisshantering. Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 6 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet 2.2 Ambulanssjukvården I de fall en patients tillstånd kräver vård eller övervakning under transport kan transport ske med ambulans. Ambulansbeställning görs på telefonnummer 021-30 01 65 (icke-akuta transporter) alternativt på larmnumret 112 om behovet är akut. Larmoperatören bedömer om patientens tillstånd kräver ambulanstransport. Instruktioner ur Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. (SOSFS 2009:10): 5 § Vid ambulansuppdrag i samband med att en patient överförs från en vårdenhet till en annan ska den behandlande läkaren vid den avlämnande vårdenheten ha ett övergripande medicinskt ansvar för patienten fram till dess att han eller hon är bedömd eller registrerad hos den mottagande vårdenheten. 6 § Den personal som vid den avlämnande vårdenheten svarar för hälso- och sjukvården av patienten ska skriftligen ge hälso- och sjukvårdspersonalen i ambulansen 1. information om patientens aktuella sjukdomstillstånd, 2. anvisningar om patientens vård och behandling, och 3. uppgifter om destination. 7 § Den behandlande läkaren vid den avlämnande vårdenheten ska, om patienten bedöms vara i behov av läkemedel under ambulansuppdraget, skriftligen ge tillfälliga ordinationer till hälso- och sjukvårdspersonalen i ambulansen. I en akut uppkommen medicinsk situation får hälso- och sjukvårdspersonalen i ambulansen ge patienten vård och behandling utifrån sina delegeringar och ordinationer enligt generella direktiv. Patient som inte är i behov av specialistvård kan efter ambulanspersonalens bedömning hänvisas till patientens vårdcentral. Kontakt med vårdcentralen tas då på den aktuella vårdcentralens akutnummer. I dialog mellan ambulanspersonalen och vårdcentralen fastställs lämplig åtgärd, t.ex. att boka in tid på vårdcentral, transportera patienten till vårdcentral eller hembesök. Övriga transporter från sjukvårdsinrättning, även liggande transport utan vård eller övervakningsbehov, beställs via SAMTRAFIK, telefonnummer 020-21 21 21. Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 7 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet 2.3 Barn/ungdomar (<18 år) 2.3.1 Fall som primärt ska bedömas av barnläkare Generellt Alla ambulansfall Kroniskt sjuka barn knutna till barnkliniken i behov av akut bedömning Allmänpåverkan oavsett orsak (opåverkad = öppnar ögon spontant, orienterar efter ljud, jollrar de ord det kan, spädbarn sugintresse, äldre barn pratar orienterat; alla andra är påverkade) Sepsis-meningitmisstanke Misstänkt eller bekräftad intoxikation (etylintoxikation till stora akutmottagningen; övriga förgiftningstillbud till barnakuten) Misstänkt diabetesdebut Ormbett Infektion, oklar Allmänpåverkan Vattkoppor med misstanke om annan samtidig svår sjukdom samt mässling. Ring alltid innan för att förhindra smitta i väntrum. Feber >38 grader 0-3 mån >39 grader 3-5 mån >41 grader Luftvägsbesvär Måttlig-svår andningspåverkan (t.ex. cyanos, uttalade indragningar, näsvingespel, grunting, kan ej prata, stillsam) Måttlig-svår stridor Apnéer Kräkningar och diarré Påverkat allmäntillstånd, sepsis/meningitmisstanke Diabetiker/metabolt sjuka Shuntopererade Svår törst Neurologi Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Medvetandepåverkan Kramper/frånvaroattacker Plötsligt isättande svår huvudvärk Huvudvärk och upprepade kräkningar, förvirring eller hög feber Neurologiska bortfall Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 8 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet Kardiologi Pågående bröstsmärta Arytmi Svimning under ansträngning (se separat samverkansdokument) Hud Peteckier Urticaria med allmänpåverkan Andra utslag med allmänpåverkan Allergi Anafylaxi Kraftiga allergiska reaktioner Ny exponering och tidigare allvarlig reaktion på aktuellt allergen Svullnad huvud/halsregion Svullnadskänsla i svalget Nefrologi Misstänkt hög UVI hos barn <2 år Barnakuten är öppen dygnet runt. Barn med kirurgiska och ortopediska frågeställningar omhändertas på stora akutmottagningen. 2.4 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare Generellt Låg UVI Hög UVI hos barn>2 år utan allmänpåverkan Infektion, oklar Feber <41 grader från 5 månader utan allmänpåverkan Luftvägsbesvär Förkylning, hosta, halsont eller öronvärk Lättare andningsbesvär (t.ex. snabb andning, andfådd vid ansträngning, talar hela meningar, normalt andningsarbete i vila, frekvent hosta) Lättare stridor Skällande hosta Hud Urticaria utan allmänpåverkan Utslag utan allmänpåverkan För ytterligare information om vitalparametrar, se ”Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård” av SMI m.fl. 2013 eller retts-p. Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 9 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet 2.5 Gynekologi 2.5.1 Fall som primärt ska bedömas av gynekolog Patienter som ska bedömas på akutmottagningen på jourtid (kontorstid bedöms dessa patienter på Kvinnoklinikens mottagning i Västerås eller Köping): Pågående missfall eller avbrytande av graviditet med riklig blödning och allmänpåverkan Misstanke om extrauterin graviditet Hyperemesis med ketoner Postpartumblödning med allmänpåverkan Graviditet efter v 22+0 till förlossningen enligt gällande samverkansdokument Våldtäkt Låga buksmärtor: misstanke om cystruptur med allmänpåverkan misstanke om torsion endometrit med allmänpåvekan (t.ex. nylig spiralinsättning, postpartum, skrapning) tuboovariell abscess med allmänpåverkan (t.ex. purulent flytning, gammal spiral, post menopausal) Gynekologisk tumör under behandling ska direkt till avdelning 85, ej via akutmottagningen. 2.6 Infektion 2.6.1 Fall som primärt ska bedömas av infektionsläkare Infektionskliniken ansvarar för: Allvarligare infektioner med påverkat allmäntillstånd och vitalparametrar (andningsfrekvens >20/minut, systoliskt blodtryck <100 mmHg, puls >100/minut) eller när personal känner oro över patients tillstånd och framförallt när sjukhusvård är aktuellt. Fall där isolering av smittoskäl (t.ex. morbilli, varicella-infektioner, tuberkulos) eller nosokomiala anledningar (t.ex. MRSA) är nödvändigt. Den primära bedömningen av kirurgiska/ortopediska/gynekologiska infektionstillstånd sköts av respektive klinik. Infektionsklinikens akuta mottagning sker på akutmottagningen och är bemannad av en infektions-ST-läkare (sökare 1270) mellan 08.00 och 16.30 måndag till fredag. Övrig tid har primärjouren på medicinkliniken ansvar för primär bedömning av akuta infektionsfall. Dygnet runt finns en infektionsbakjour (sökare 1290 dagtid) som kan nås via sjukhusets växel med 30 minuters inställelsetid. En grundregel är att patienter inkommer via sjukhusets akutmottagning. Undantag från denna regel kan göras efter telefonkontakt med infektionsjour alternativt Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 10 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet bakjour för smittsamma patienter som ska bedömas alternativt läggas in på infektionskliniken, t.ex. fall av luftburen smitta eller smittsam gastroenterit. 2.6.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare ”Vanliga” infektionssjukdomar där sjukhusvård inte bedöms som aktuell handläggs primärt av familjeläkaren. 2.7 Internmedicin 2.7.1 Fall som primärt ska bedömas av medicinläkare på akutmottagningen Vid behov tas kontakt med Medicin via landstingets växel. Bröstsmärta eller andra symptom som inger misstanke om infarkt/instabil angina Arytmi med allmänpåverkan Hypertoni med huvudvärk eller andra kristecken alternativt mycket höga tryck (≥240/130) Stroke /TIA Svimning utan känd orsak Yrsel med allmänpåverkan Huvudvärk med urakut debut, neurologisk avvikelse eller med påverkat allmäntillstånd Krampanfall, förstagång eller ej övergående Andnöd, nytillkommen måttlig till svår Hemoptys, större Allergisk reaktion, svår och akut Feber med svår allmänpåverkan Diabetes med allmänpåverkan (t.ex. hypoglykemi, ketoacidos) Förgiftning Anemi med (måttlig till) svår allmänpåverkan 2.7.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare Bröstsmärta utan misstanke om infarkt/instabil angina Arytmi utan allmänpåverkan (t.ex. förmaksflimmer) Hypertoni (<240/130) utan huvudvärk eller andra kristecken Svullet ben Yrsel utan allmänpåverkan Svimning, misstänkt vasovagal Huvudvärk utan allmänpåverkan, neurologiska symtom eller akut debut Andnöd, lätt till måttlig Hemoptys, mindre Allergi, lätt till måttlig Feber med lätt till måttlig allmänpåverkan Diabetes utan allmänpåverkan (ej hypoglykemi eller ketoacidos) Anemi med lätt till måttlig allmänpåverkan Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 11 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet Ledsvullnad utan feber 2.8 Kirurgi 2.8.1 Fall som primärt ska bedömas av kirurg på akutmottagningen Vid behov kontaktas jourhavande för frågor: Ledningsläkare: 021-17 58 48 alternativt primärjour på sök 1300. Svårt trauma Akut skalltrauma med medvetandeförlust och/eller amnesi och/eller neurologiska symptom Akuta skador orsakade av trafikolyckor Akut buk/thoraxtrauma med allmänpåverkan Buksmärtor Akuta buksmärtor (t.ex. intervallsmärtor), intensiva kräkningar eller blodiga sådana, med allmänpåverkan och som kräver akut åtgärd/observation Exempel på diagnoser är inklämda bråck, cholecystiter, appendiciter, ileus av olika slag m.m. Buksmärtor hos barn med allmänpåverkan Sårskador Större och djupare sår och/eller gravt nedsmutsade sår Skador i thorax eller buk, (extremiteter – till ortopeden) där djupare skador kan misstänkas Sårskador där större kärl (till kärlkirurgen), nerver eller senor (till ortopeden) kan ha skadats Urinvägar Akut skrotum, misstanke om testistorsion Urinstämma med feber allmänpåverkan eller där primär katetrisering misslyckats Kraftig makroskopisk hematuri Njursten (under jourtid) Generellt Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Hematemes, blodiga avföringar/melena med allmänpåverkan Icterus med feber Brännskador som täcker mer än en procent av grad 2 eller mindre om lokaliserad över leder samt alla djupa brännskador Misstänkt artäremboli Migrerande tromboflebiter (till kärlmottagning) Perianala abscesser och analhematom Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 12 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet 2.8.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare Buksmärtor utan allvarliga symtom (jmf Buksmärtor ovan) Misstänkta maligniteter för utredning Okomplicerade sårskador Okomplicerad urinstämma Njurstensanfall utan feber eller andra komplikationer Lätta traumatiska skador Nageltrång, paranykier och tromboflebit nedanför ljumske Akut omhändertagande av hemorrojder och analfissurer (hänvisning till kirurgmottagning efter samråd med jourhavande) 2.9 Käkkirurgi/tandvård 2.9.1 Fall som primärt ska bedömas av käkkirurg Käkkirurgisk dagjour nås på sökare 1221. Övrig tid söks jourhavande käkkirurg via landstingets växel. Utslagna permanenta tänder (viktigt att ge rätt råd; se jourlistor) Luxerade tänder när tanden ändrat läge Ansiktsfraktur (ej näsfraktur) Käkluxation Blödningar från tand- eller käkoperationsområden Svåra postoperativa käkkirurgiska besvär Svåra infektioner i käkar och omgivande vävnad 2.9.2 Fall som primärt ska bedömas av egen tandläkare eller tandläkarjouren Tandfrakturer Luxerade tänder som ej ändrat läge Tandvärk Trasiga proteser, kronor eller broar Problem med fast tandställning Lossade fyllningar/kronor/bryggor På helgtid kontaktas tandläkarjouren på Folktandvården Herrgärdet (lördag och söndag kl. 10:00-12:00; telefon 112). Patient som går hos privattandläkare hänvisas till dennes/dennas ordinarie telefonnummer för vidare hänvisning till privattandläkarjour. 2.10 Onkologi Patient som står under aktiv behandling vid Onkologikliniken ska vid behov av akut vård i möjligaste mån omhändertas direkt av Onkologikliniken utan besök på akutmottagningen. Kontakt tas då direkt med Onkologikliniken via landstingets växel. Detta gäller dagtid samt under Onkologiklinikens jourtid, dvs vardagar 16.30-22.00 och helger 10.00-15.00. Övrig tid omhändertas dessa patienter på akutmottagningen. Om patienten har symtom på diagnos som kräver en akut kirurgisk intervention, Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 13 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet såsom ileus eller akut buk, ska patienten initialt bedömas av kirurgkliniken på akutmottagningen. Likaså kan vara fallet vid ett medicinskt akut tillstånd. När det akuta tillståndet har gått över ska patienten snarast överföras till Onkologikliniken. 2.11 Ortopedi 2.11.1 Fall som primärt ska bedömas av ortoped på akutmottagningen Primärjouren på ortopedkliniken ansvarar dygnet runt för primär bedömning av akuta ortopedfall (sökare 1590). Sökare 1630 används vid frågor och konsultationer dagtid. Frakturer och luxationer Misstänkt sen- och/eller nervskada Brännskador på händer Misstänkt septisk artrit Akuta ryggsmärtor som inte svarar på adekvat smärtlindring eller med allvarlig neurologisk störning och/eller vattenkastningsproblem Misstänkt komplikation efter ortopedisk operation, t.ex. luxation, fraktur eller postoperativ infektion. Misstänkt infekterad ledplastik handläggs av ortoped även i senare skede. Misstanke om kompartmentsyndrom Patienter med PAL vid ortopedkliniken men utan alarmerande symptom hänvisas i första hand till ortopedmottagningen dagtid. 2.11.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare Patienter med lindriga till måttliga smärtor från rörelseapparaten med eller utan trauma, utan svår rörelse- eller belastningssmärta Fotledsdistorsion Lumbago Tendiniter Patienter med lindriga skador på tår, fingrar med lätt smärta, svullnad eller hematom 2.12 Ögon 2.12.1 Fall som primärt ska bedömas av ögonläkare Dagtid tas patienterna omhand på ögonmottagningen och kvällstid på akutmottagningen. Ögonkliniken har jour i hemmet med en inställelsetid på två timmar. Under helger delas jouren med ögonkliniken i Sörmland. För de tillstånd som ej handläggs primärt av familjeläkare gäller att kontakt alltid ska tas med jourhavande innan patienten eventuellt skickas för bedömning. Här följer ett urval av mer akuta tillstånd och symptom: Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 14 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet Akut glaukom (dimsyn, kraftig värk/huvudvärk, illamående/kräkning, kraftig rodnad, ljusstel pupill, vanligen ensidigt) Kraftig bulbkontusion eller penetrerande/perforerande trauma Frätande ämne i ögat som t.ex. lut, stark syra, släckt kalk. OBS! Det viktigaste är att spolning påbörjas så snart som möjligt. Spolning ska således påbörjas där patienten söker primärt. Endoftalmit. Inre ögoninfektion, vanligast efter intraokulär kirurgi eller trauma. Synnedsättning, värk, ljuskänslighet, rodnad, mediegrumling. Näthinneavlossning (mörk, ej genomtränglig gardin i synfältet, långsamt ökande från periferin mot centrum, ensidigt) Ensidig rodnad, värk, ljuskänslighet Hastigt påkommen ensidig bestående synnedsättning Synbortfall, synfältsbortfall, dubbelseende, pupillavvikelse, manifest nytillkommen skelning. Inte ovanligt med central genes till besvären och patient ska då hänvisas till medicinkliniken i första hand. Ring ögonkliniken för konsultation. 2.12.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare Främmande kropp på kornea utanför synoptima i mån av kompetens Subtarsalt skräp Kornealerosion utan större trauma, t.ex. kvist, finger eller kant av papper Svetsblänk Subkonjunktival blödning utan känt trauma Akut konjunktivit Ögonlockseksem Blefarit (inflammation i ögonlockskanterna) Vagel Lindriga fall av torra ögon och skavningsbesvär Migrän med synaura Bältros. Vid misstanke om ögonengagemang (keratit eller irit) ska patienten bedömas av ögonläkare. 2.13 Öron-, näsa, halssjukvård 2.13.1 Fall som primärt ska bedömas av ÖNH-läkare Dagtid tas patienterna omhand på ÖNH-mottagningen, alternativt på akutmottagningen vid allvarligare fall. Jourtid tas patienterna omhand av ÖNH-läkare på akutmottagningen. Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Akut övre luftvägshinder (se även PM misstänkt epiglottit) Ansiktstrauma med hotade andningsvägar Kraftiga näsblödningar Främmande kropp i: öra (hos barn) Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet RIKTLINJE 15 (15) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 2014-01-07 9943-1 Akutdokumentet matstrupe näsa (hos barn) luftvägar Etsskada mun och matstrupe Patient opererad vid ÖNH-klinik senaste månaden med misstänkt komplikation Svårare infektioner i ansiktet i behov av kirurgisk åtgärd Ring alltid ÖNH-jouren innan patienten remitteras in, dagtid på sökarnummer 1950 eller via växeln och jourtid via växeln. Dagtid kan patienten annars få lång väntetid, och på jourtid omhändertas endast patienter som inte kan vänta till nästa dag (ÖNHkliniken har inte sjukhusbunden jour). 2.13.2 Fall som primärt ska bedömas av familjeläkare Halsåkommor hanteras i första hand av familjeläkare. Svårare fall, såsom peritonsillit i behov av kirurgisk åtgärd, remitteras till ÖNH-läkare. Vid lindrigt nästrauma ska patienten i första hand hänvisas till familjeläkare. Om septumhematom (blödning i septumväggen) misstänks tas akut kontakt med ÖNH-jour. Enbart fraktur handläggs dagtid av ÖNH-läkare och måste opereras inom en vecka. 2.14 Laboratoriemedicin Dygnet runt-service för analyser samt utlämnande av blodprodukter finns på sjukhusen i Västerås och Köping. På icke kontorstid kan ett akut-sortiment beställas vilket framgår av dokumentet ”Prislista” på landstingets hemsida (www.ltv.se). Beställning kan göras via journalsystem, främst Cosmic, eller med pappersremiss (se hemsidan). En överenskommelse finns med primärvården och olika kliniker på sjukhusen om hur kraftigt avvikande provsvar hanteras och tas om hand. I samarbete tillhandahålls även laboratorieverksamhet på Akutmottagningen i Västerås (PNAverksamhet). 2.15 Radiologi Öppettider och jourorganisation framgår av instruktion "Handläggande av akuta röntgenundersökningar dagtid och jourtid” QR12-DIA-I-Rö-003. 3 REFERENSER Utfärdad av: Godkänd av: Björn Ahlstedt Lennart Iselius Samverkansdokument för respektive specialitet Rådgivningsstöd webb RETTS retts-p Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet