Exempel 2.
Sid 4
Integration
- möte i rummet
Abstract
Segregation is an increasingly growing problem in Sweden hindering social and economical
development. The primary focus of research and political actions has thus far been concerning the
socioeconomic side of segregation - neglecting the spatial aspects. We aim to study integration with
space syntax - a field takes on a new approach to by linking the urban geometry to human activity.
The theory explains how urban space affects our movement and our socioeconomic activity.
We will investigate the applicability of space syntax to urban Stockholm by comparing the
predicted street activity to real life observation in four residential areas. Further we will study the
socioeconomic affects of spatial integration in comparison to residential composition. Finally we
want to understand the contribution of spatial segregation to cultural identity formation. A unified
approach to gathering data will be used – combining onsite observation, statistical-residential
information gathering and qualitative interviews
Innehållsförteckning
1. Inledning...........................................................................................................................................3
1.1 Segregation i Sverige............................................................................................................ 3
1.3 Den rumsliga aspekten.......................................................................................................... 4
2. Teori..................................................................................................................................................4
2.1 Space syntax..........................................................................................................................4
3 Frågeställning.................................................................................................................................... 6
4 Metod.................................................................................................................................................7
5 Resultat.............................................................................................................................................. 8
1. Inledning
1.1 Segregation i Sverige
Segregationen i Sveriges storstäder är ett angeläget problem som i tilltagande utsträckning skapar
klyftor och utanförskap i samhället. Integrationsverket beskriver segregationen som ett ”hot mot det
kollektiva samhällsintresset” (Boverket 2004, 15). Enligt en mångfald utredningar betraktas
segregeringens konsekvenser enhälligt som nedslående och hämmande för social och ekonomisk
utveckling (Trapp 2012, Lilja och Pemer 2010, SOU 1990, 1997,) .
Nationalencyklopedin (2012) definierar ”segregation” som det ”rumsliga åtskiljandet av
befolkningsgrupper”. Grupperingen brukar vanligtvis avse demografisk etnisk eller socioekonomisk
tillhörighet (Trapp 2012). Majoriteten kommuner fokuserar sin politik på den socioekonomiska
dimensionen (Trapp 2012). De tre primära politiska arenorna, där den rumsliga separationen av
grupper representeras, är arbetsmarknadspolitiken, skolpolitiken och bostadspolitiken (Marcus
2007). Dessa arenor är i praktiken ömsesidigt beroende och blir allt mer liktydiga. Områden med
låga inkomster är generellt överrepresenterade av folk med utländsk bakrund och i arbetslöshet
(Lilja och Pemer 2010), följaktligen har också dessa grupper störst benägenhet att residera i
bostadsrätter (Magnusson Turner 2008) - en upplåtelseform som dominerar de utsatta områdena
(Lilja och Pemer 2010, Trapp 2012).
Bostadsegregationen i samhället anses grunda sig i den ekonomisk klasstillhörighet (SOU
1996:156) så en ökad integration på arbetsmarknaden skulle kunna lösa den etniska
bostadsegregationen (Magnusson 2008). Å andra sidan utesluts boende i ett segregerde områden
från ett socialt klimat och rådande normer som kan var fördelaktiga i samhället (Lilja och Pemer
2010). Grannskapseffekterna påverkar således de sociala relationerna och kontaktnät som främjar
möjligheterna till att bli en del av arbetsmarknaden (Trapp 2012, Strömblad 2008).
Friskolereformen har haft ytterligare negativ inverkan på utvecklingen i utsatta förorter genom
dräneringen av resurstarka vilket har försvårat möjligheterna att skapa ett lokalt socialt kapital i
dessa områden (Lilja och Pemer 2010).
Att förbättra bostadsintegrationen kan gynna den relaterade socioekonomiska integrationen.
Integration höjer ett områdets sociala kapital och skapar en omgivning med bättre förutsättningar
för integration i skolor och på arbetsmarknaden. Livsmiljön och det offentliga rummet är, enligt
forskningen, identitetsskapande och påverkar individens normer och beslut (Lilja och Pemer 2010,
Lieberg 1992, M, Lilja 2004, Hillier och Vaughan (red.) 2007). Speciellt viktigt är en integrerad
miljö för utvecklingen hos barn och ungdomar - som i större utsträckning är formbara och har
starkare band till grannskapet än vuxna (Biterman och Franzén 2006, 217). Den sociala
interaktionen som uppstår på offentliga mötesplatser bidrar även till en ökad ömsesidig förståelse
och en minskad misstro grupper emellan (Bergsten 2010).
En framtida samhällsplanering som uppmuntrar kommunikation och möten, skapar dessutom bättre
förutsättningar för de kreativa näringarna (Florida 2002). Den kulturella och nöjesindustrins snabba
tillväxt är just relaterade till integrerade urbana miljöer, där kultur och kreativitet inspirerar till
innovation (Lilja och Pemer 2010). Denna ekonomi som fokuserar på upplevelsen, ”Experience
economy” kommer, enligt upphovsmännen Pine och Gilmore (1999), i framtiden att dominera de
industriella och servicebaserade ekonomierna. Detta innovationsskapande, kreativa klimat
eftersträvas bl.a av Stockholms stad (Lilja och Pemer 2010). Förutsättningar för integration i
Stockholm, fodrar därmed att vi lyckas överbryggar de fysiska barriärerna som isolerar dagens
stadsdelar och skapa offentliga rum där kontakt och kollektiv kommunikation kan ske i större
utsträckning.
1.3 Den rumsliga aspekten
Segregationen i Sverige har formulerats främst utifrån idéer kring sociala och ekonomiska faktorer
(Marcus 2007), men segregation har, per definition, en rumslig aspekt som i allt för stor
utsträckning försummas i svensk forskning (Lilja och Pemer, 2010). I rapporten till Boverket om
socialt hållbar stadsutveckling förklarar Lilja och Pemer att vi måste börja uppmärksamma
stadsrummets betydelse för att överbrygga barriärer och skapa bättre förutsättningar för integration.
De modeller som används idag för att beskriva den rumsliga aspekten är ofta alldeles för enkla och
teorierna för svaga för att kunna förklara relationen mellan de rumsliga och sociala faktorerna
(Marcus och Vaughan (red.) 2007). Så för att fullt ut kunna förstå den sociala segregationen krävs
en teori som sammanlänkar den med den rumsliga segregationen. Då kan man effektivare utforma
en samhällsplanering som främjar integration och upprätta politiska åtgärder som sträcker sig längre
än diversifieringen av boendeformer – en strategi som hitintills visat sig vara otillräcklig.
En sådan teori som förklarar det urbana rummet som en social enhet är space syntax. Teorin
betraktar hur sociala och ekonomiska aktiviteter på ett naturligt sätt formar städers geometri och
resonerar omvänt hur det urbana rummet påverkar människors socioekonomiska förutsättningar. I
denna mening är rummet en integrerad aspekt av människors handlingar inte bara en bakrund.
Metoden ger ett mera invändigt och mindre grovt perspektiv än traditionella, kvantitativa
geografiska beskrivningar (Marcus och Vaughan (red.) 2007).
2. Teori
2.1 Space syntax
I detta kapitel redovisas space syntax - så som teorin beskrivs av Hillier och Vaughan (2007). Space
syntax innefattar en uppsättning beräkningsteorier som används för att analysera rumsliga
konfigurationer, t.ex gator och hus, och deras sociala effekter på människan. Teorierna utgör ett
verktyg för att utforska hur mänsklig aktivitet formar urbana miljöer, som i sin tur influerar den
mänskliga aktiviteten. Rummet är den arenan som rymmer, och formar, den sociala aktiviteten så
rummet blir den gemensamma grunden som förenar den fysiska staden, sammansatt av byggnader,
och den sociala staden, sammansatt av integrationer Genom att klargöra variablerna som utgör
städers komplexa mönster kan vi få en bättre insikt i de sociala drivkrafterna bakom, och
konsekvenserna av, städers utformning.
Space syntax kan tillämpas vid design av platser där rummet är av betydelse - så som flygplatser,
sjukhus, städer eller nätverk. Olika metoder används för att analyserar ett specifikt fenomen t.ex
urban rörelse (trafik), brott eller integration-segrgation. Denna studie kommer främst behandla
fenomenet integration-segregation med hänsyn till Stockholms stad.
Space syntax grundar sig på två primära idéer beträffande rummet :
1. Rummet, som t.ex gator och byggnader, bör betraktas som en integrerad aspekt i alla
människans handlingar, inte bara som en bakrund. Hur vi använder och uppfattar rummet
beror på olika geometriska aspekter så som förutsättningar för rörelse eller omfattningen av
vårt visuella fält.
2. De rum som utgör en komposition, som t.ex en stad, är alla relaterade med varandra. Denna
helhet av varandra beroende delar kallas för konfiguration.
Utifrån dessa idéer kan man skapa en modell som beskriver integrationen av områden genom att
(något förenklat beskrivet) beräkna människors benägenhet att använda dess gator. Gator med
maximal rörelse attraherar sociala och ekonomiska aktiviteter och främjar interaktion. För att två,
eller fler, områden ska anses integrerade bör de vara länkade via just sådana aktiva gator.
Människors preferens till att använda vissa gator kan uppskattas med hjälp av två analysmetoder:
djupdistans och val. Modellerna utgår ifrån en kartan, över ett område, där varje rak linje (gata)
mellan två korsningar utgör ett segment (Hillier och Ida 2005). I ett diagram representeras
segmenten som noder och korsningarna som länkar, se exemplet i figur1.
a) En karta över tre gator uppdelade i
sju segment
b) Två diagram som representerar segmentens
tillgänglighet. Segmenten 1 (och 7) är minst
integrerade, 4 är mest integrerat.
Figur 1: En karta och diagram för att analysera integration
Djupdistans mäter tillgängligheten av ett gatusegment genom att beräkna distansen till alla andra
segment i området. Distansen kan definieras enligt: kortaste färdväg, minst antal svängar eller
minsta vinkelförändring mellan passerade segment. Villiers studier visar att kortast väg är sämsta
alternativet för att beskriva människors rörelse i rummet. Att minimera vinkelförändringen och
svängar under navigationen visar sig stämma bäst överens med människors intuitiva uppfattning om
kortaste avstånd. De segmenten med kortaste djupdistansen är mest tillgängliga och anses vara
integrerade, de med lång djupdistans segregerade.
Val-mätningar uppskattar mängden förbipasserande igenom ett segment genom att kartlägga de
kortaste vägarna mellan alla segment på kartan. Resultatet är jämförbara med hur ett vattenflöde,
som forsar mellan segmenten, skulle delas upp. Platser med stor mängd förbipasserande anses
integrerade och kan vara lämpliga för affärsverksamheter och möten.
Bägge metoderna kan användas, separat eller i kombination, för att mäta integration-segregation i
ett område. Modellerna tillhandahåller numeriska värden på hur pass integrerat ett område är, ett
kvantitativt närmande som möjliggör statistiska jämförelser mellan olika regioner och städer. Både
lokala och globala strukturer kan studeras med modellerna som kan användas på områden av
godtycklig storlek. Resultaten illustreras grafiskt genom att representera de integrerade segmenten
med mörkare färg, se exempel i figur2.
Uppdelningen i områden som ska studeras sker med hjälp av de längsta och fåtaligaste linjerna som
kan dela upp systemet (Hillier och Hanson 1984). Uppdelning enligt denna metod uppvisar en god
samstämdhet, typiskt på 60%-80%, mellan modellerna och observerad rörelse i verkligheten (Hillier
1989). I Sverige görs studier kring segregation ofta som jämförelser mellan olika stadsdelar, en
ansats som döljer variationer inom ett område (Marcus och Vaughn (red.) 2007). Avgränsningen av
områden är ofta godtyckliga, men har en enorm påverkan på resultatet (Openshaw 1984). I
studierna betraktas dessutom vanligtvis den residentiella kompositionen, vilket resulterar i ett
statistiskt bortfall av de människor som arbetar eller är på besök i området (Marcus och Vaughn
(red.) 2007).
Integration-modellerna kan mäta platsers disposition för mänsklig aktivitet utifrån stadens geometri,
men beskriver inte miljöers attraktionskraft utifrån icke-geometriska parametrar. Folk kan t.ex ha en
benägenhet för att vistas i vissa områden på grund av befintliga affärer, restauranger eller dess
estetik. För att innefatta sådana faktorer har man nyligen på KTH utvecklat place syntax-modeller
som även innefattar tillgängligheten till attraktioner som affärer eller parker. Med svårigheten att
kvantifiera rykten eller människors idéer och föreställningar kring områden, har dessa ännu inte
inkorporerats i modeller.
Figur 2: De integrerade (mörka) segmenten i London bildar en hjulstruktur
Bilden tagen från Vaughan och Villiers rapport ”The city as one thing” (2007)
För att bättre förstå hur den urbana konfigurationen är väsentligt för människans sociala aktivitet
kan det vara informativt att betrakta två sociala processer som i en naturligt gång formar städers
geometri. Dessa är micro-economiska och residentiella processer.
Micro-ekonomiska processer, som handel av dagligvaror, skapar de integrerade ytorna i ett stadsnät.
I dessa är tillgängligheten hög så att rörligheten och närvaron kan maximeras. Den storskaliga
strukturen av integrerade banor bildar vanligtvis en hjul-liknande mönster, med ekrar som sträcker
sig från stadens centrum, se figur 2. Hjulstrukturen påträffas ofta i världens olika städer och tyder på
gemensamma icke-kulturella ekonomiska processer som format rummet efter maximal nytta.
Omvänt skapar alltså tillgången till integrerade vägar möjligheter till ekonomisk integration. Hillier
och Vaughan (2007) påvisar att placeringen av immigranters bosättningar, i förbindelse med ett
ekonomiskt aktiva områden, kar varit kritiskt för deras ekonomiska och följaktligen sociala
integration i samhället. Ett rumsligt integrerat område kan därmed åtnjuta socioekonomisk
integration trots en etnisk segregation. Den svenska samhällsdebatten lägger dock fokus främst
kring den etniska segregeringen (Trapp 2012).
Residentiella processer är segregerande processer som sker på lokal nivå och skapar bakgrunden i
stadsnätet (Figur 2). Strukturerna som bildas är lokalt och kulturellt beroende och utrycker tydligt
de kulturella värdena i samhället. Skillnaderna blir tydliga i etniskt uppdelade städer te.x i Old
Nicosia i Cypern, där turkarna respektive grekerna konstruerar bostadsområden i olika grad av
integration/segregation.
3 Frågeställning
För att arbeta mot integration i Stockholm krävs ett bredare kunskaps perspektiv än det befintliga,
därför vill vi utifrån space syntax teorin förstå hur den rumsliga segregationen influerar människor
och deras socioekonomiska förutsättningar.
Delvis vill vi utvärdera space syntax teorins validitet och applicerbarhet på Stockholm för att
bedöma dess användbarhet i framtida stadsplanering. Detta genom att jämföra teorins förutsägelser
beträffande människors rörelsemönster med verkligheten.
Vi vill även undersöka i vilken utsträckning rumslig segregation är en negativt påverkande faktor i
relation med residentiella segregation, dvs homogeniteten av boendeformer. Genom att relatera den
rumsliga och residentiella segregationen med övrig socioekonomisk integration kan vi få en
indikation på till vilken grad respektive integration, rumslig eller residentiell, bör prioriteras i
framtida politiska åtgärder.
En av orsakerna till geografisk segregation är preferensen att dras till lika. Som beskrivet av
Schellings ”Dynamic Model of Segregation” (1971) kan väldigt små preferenser mot kulturella
likheter skapa segregerade samhällen. Här blir människans identiteten en relevant faktor, dvs hur
men definierar sig själv och med vilka grupperingar man känner en samhörighet med. En stark
kulturell identitet tenderar att utvecklats bland segregerade områden där utanförskap existerar i
olika utsträckning (Markus och Vaughan 2007). Om den kulturella identiteten förstärks kan detta,
enligt resonemanget i Dynamic Model of segregation, även förstärka preferenserna till lika och
därmed försvåra integrationsåtgärder i segregerade områden. Därför vill vi även studera hur den
rumsliga segregationen påverkar identiteten hos människor, och till hur stor grad rummet kan
förstärka den kulturella identiteten. Den rumsliga påverkan på identiteten ska jämföras med andra,
residentiella och socioekonomiska, segregerade faktorers inverkan.
Sammanfattningsvis vill vi undersöka:
1. Hur väl space syntax teorins förutsättningar om folks rörelsemönster, i Stockholm, stämmer
överens med verkligheten.
2. Hur stor inverkan rumslig integration har, i förhållande till diversifieringen av
bostadsformer, på den socioekonomiska faktorer.
3. Hur den rumsliga segregationen bidrar till skapandet av identitet och huruvida den förstärker
den kulturella identiteten i jämförelse med andra typer av segregation.
4 Metod
Vi ämnar att kombinera kvalitativa forskningsmetod i form av intervjuer med kvantitativ insamling
och analys av stadsdelsstatistik för att undersöka rummets inverkan på segregation. Angreppssättet
kommer att vara deduktivt i den mån att vi vill undersöka teorins validitet gällande rörelse, och
induktivt i strävan att undersöka de rumsliga effekterna på identiteten. Arbetet kommer utföras i ett
lag med två forskare och beräknas ta ett år att fullborda.
För att kunna besvara frågorna gällande vikten av den rumsliga integrationen ämnar vi att göra en
komparativ studie av fyra bostadsområden i Stockholm. Områdena ska variera i hur pass väl
rumsligt integrerade de är och i homogeniteten av boendeformer, för att kunna jämföra deras
inverkan på socioekonomiska faktorer. Vi eftersträvar att hitta fyra områden enligt följande modell:
1. Rumsligt segregerat, homogena boendeformer
2. Rumsligt segregerat, varierande boendeformer
3. Rumsligt integrerat, homogena bondeformer
4. Rumsligt integrerat, varierande bondeformer
Områdena kommer i första hand att väljas ut ifrån Marcus analyser av Stockholms stad (2007), där
figur 3 visar space syntax-beräkningar av integrationen i söderort, dessa områden kommer att
betraktas först. Om de befintliga områdena inte är representativa och inte uppfyller kriterierna i
punkt 1-4 kommer en egen dataanalys utföras. Vi kommer då utifrån tillgänglig stadsdelsstatistik
försöka förutspå områden som kan uppfylla kriterierna och sedan studera dem med ett datorprogram
för analys av rumsliga nätverk.
Figur 3: De mest integrerade linjerna i söderförort i Stockholm vid studie av lokala strukturer. Stockholm har en
rumsligt segregerad struktur. Bilden är tagen från Marcus rapport Social housing and segregation in Sweden – from
residential segregation to social integration in public space (2007).
Utöver eventuella databeräkningarna kommer insamlingen av data ske både kvantitativt genom att
betrakta statistik och kvalitativt i form av intervjuer.
För att utvärdera teorins korrekthet gällande folks rörelsemönster (fråga 1) kommer vi ta till hjälp
av satellitbilder tagna vid olika tillfällen för att få en statistik jämförelse beträffande antalet personer
på varje segment (gata). Detta kommer kombineras med deltagande observationer genom att helt
enkelt räkna antalet förbipasserande på varje segment under visst antal minuter. De olika gatorna i
varje stadsdel kommer att studeras under samma tid på dygnet för att spridningen i resultaten ska
vara relaterad till just till de rumsliga och inte tidsrelaterade faktorer. Vi kommer också studera hur
ekonomiska verksamheter är fördelade över området hur väl de överlappar med modellens
integrerade ytor och hur de bidrar till integrationen.
Stadsdelsstatistik kommer insamlas för att betrakta demografisk och ekonomisk data för de olika
regionerna. Data kommer b.la användas från databasen Geosweden skapad av Institutet för bostads
och urbanforskning på Uppsala universitet. I databasen finns de marknadsstatistik för hela Sverige,
uppdelat i 9200 avgränsade enheter sk SAMS områden (Small Areas for Market Statistics).
Statistiken kommer att användas för att bedöma de socioekonomiska faktorerna i områdena och
relatera dessa till de den residentiella och rumsliga segregationen för att ge en uppskattning om
deras inverkan. Informationen kommer således både hjälpa att uppskatta space syntax tillämpbarhet
(fråga 1) och jämföra vikten av rumslig integration med diversifierng av bostadsformer i
förhållande med ekonomiska (fråga 2).
För att besvara den sista frågan gällande hur den rumsliga segregationens påverkan på folks
identitet kommer kvalitativa intervjuer att utföras. Intervjuerna kommer även vara utformade för att
undersöka folks generella beteendemönster i rummet, vart man brukar gå eller handla etc (både
innanför och utanför bostadsområdet). Detta kvalitativa inslag kommer komplettera den statistiska
datan i frågeställningarna 1 och 2. Från varje område kommer samtal föras med ca 10 personer i
semistrukturerade intervjuer med öppna frågor.
Respondenterna kommer väljas ut slumpmässigt från t.ex. ett bostadsregister, för att minimera att
forskarnas bias åsikter påverkar urvalet. Det finns inga preferenser beträffande människor då vi ska
studera rörelsemönster eller identitetsuppfattning. Vi kommer dock granska huruvida urvalet är
representativt för varje område gällande könsfördelningen, lön, åldern och innehavande
bostadsform hos respondenterna. För att jämförelserna av identitetsbildning mellan områden ska
vara relevanta måste dessutom könsfördelning ålder och bosatt tid i sammanfalla någorlunda mellan
grupperna.
Frågorna kommer vara inriktade på hur folks dagliga rutiner för att utvärdera rörelsemönster. Folks
upplevelser kring området, känsla av samhörighet med omgivningen och människorna samt känsla
av samhörighet med samhället och andra stadsdelar kommer att undersökas för att evaluera
formandet av identiteten. Det intressanta är inte bara hur folk upplever grannskapet utan just varför
som kan förklara identitetsskapande processer. Insamlingen och analysen av data kommer ske från
en konstruktionistisk ståndpunkt för att förstå den subjektiva verkligheten hos respondenterna.
5 Resultat
Genom att förstå vikten av integration i rummet skapar vi ett bredare vetenskapligt perspektiv som
främjar framtida stads- och samhällsplanering. Att studera teorin i praktiken ger oss också en
klarare länk mellan rummets utformning sociala faktorerna. Med god kännedom om rummets
betydelse för integration kan vi planera framtida bostadsområden som inte bara själva är rumsligt
integrerade, men som kanske även kan länka nutida segregerade områden, som t.ex.
miljonprogrammen, till ekonomiskt aktiva miljöer. Genom att dessutom förstå den
socioekonomiska effekten av tillgången till ekonomiskt integrerade platser får vi kunskap för hur vi
strategisk kan (om)placera ekonomiska aktiviteter för att maximera den socioekonomiska
integrationen i befintliga stadsområden. I våra jämförelser av rumsintegrationen med
diversifieringen av bostadsformer får vi konkreta mått på rummets betydelse och en indikation på
dess vikt för framtida politiska åtgärder. Det är fullt möjligt att den rumsliga integrationen visar sig
vara minst lika betydelsefull som fördelningen av upplåtelseformer vilket skulle lkunna nyttjas I
typer av åtgärder för att skapa integration.
Segregation är ett globalt problem som ökar i takt med den accelererande urbaniseringen. Eftersom
space syntax relaterar rummet med icke-kulturella ekonomiska processer bidrar våra insikter, kring
rumslig integration i Sverige, även till den globala arenan.
Litteraturreferenser
Bergsten, Zara. 2010. Bättre framtidsutsikter? Blandade bostadsområden och grannskapseffekter.
Doktorsavhandling/Geografiska regionstudier: Nr. 85 Uppsala, Uppsla universitet
Biterman, Danuta. Franzén, Eva. 2006. Boendesegregation, Social Rapport 2006/Socialstyrelsen:
186-240, Stockholm
Boverket 2004. Integration och segregation i boendet – begrepp och indikatorer. Rapport/Boverket
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2004/integration_och_segregation_i_boe
ndet.pdf (Hämtad 2012-06-01)
Hillier, Bill. 1989. The architecture of the urban object Ekistics 334 & 335, 5–21.
Hillier, B. and Hanson, Julienne. 1984 The Social Logic of Space. CUP, Cambridge.
Hillier, Bill., Iida, Shinichi. 2005 Network and psychological effects in urban movement Lecture
Notes in. Computer Science vol. 1 of 2 pp. 553–564.
Hillier, Bill., Vaughan, Laura. (red.). 2007. The city as one thing. Ingår i: The spatial syntax of
urban segregation Rewiev/Progress in planning: 67. 205-294 London, Barlett School of Graduate
Studies
Lieberg, Mats. 1992. Att ta staden i besittning Akademisk avhandling/Arkitetktursektionen,
Institutionen för byggnadsfunktionslära, Lund, Lunds universitet
Lilja, Elissbeth. 2004. Det offentliga rummet och förorten som modernismens vagga. Stockholm at
Large – Handbok om framtidens Stockholm, Stockholm, Färgfabriken
Lilja, Elisabeth., Pemer, Mats. 2010. Boendesegregation – orsaker och mekanismer En genomgång
av aktuell forskning. Rapport/Social hållbar utveckling – en stadsöversikt: Bilaga 1. Boverket.
Magnusson Turner, Lena. (red.). 2008. Invandring och segregation i: (2008) Ingår i: Den delade
staden, andra upplagan. Finland: Borea bokförlag.
Marcus, Lars., och Ståhle, Alexander. 2005. Place syntax-geographic accessibility with axial lines
in GIS. Fifth International Space Syntax Symposium, Delft (pp. 131–144), Holland.
Marcus, Lars., Vaughan, Laura. (red.). 2007. Social housing and segregation in Sweden – from
residential segregation to social integration in public space. Ingår i: The spatial syntax of urban
segregation Rewiev/Progress in planning: 67. 205-294 London, Barlett School of Graduate Studies
Openshaw, Stan. 1984. The modifiable area unit problem, Concepts and Techniques in Modern
Geography, Vol. 38. Geo Books, Norwich, Newcastle University.
Pine, B Joseph., Gilmore, James H., 1999. The experience economy: Work is theatre & every
business a stage. Boston, Harvard Business School
Schelling, Thomas C. 1971. DYNAMIC MODELS OF SEGREGATION: Journal of Mathematical
Sociology, Vol. 1, pp143-186. Harvard, Harvard University
Segregation. 2012. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/segregation (Hämtad 2012-06-01)
"Social rapport 2010" Socialstyrelsen, Stockholm
SOU 1990:36, Storstadsutredningen "Storstadsliv - rika möjligheter men hårda villkor"
SOU 1997:118, Storstadskommitténs underlagsrapport "Delade städer"
Strömblad, Per., Magnusson Turner, Lena. (red.). 2008. Att studera segregationens konsekvenser.
Ingår i: Den delade staden, andra upplagan. Finland: Borea bokförlag.
Trapp, Örjan. 2012. Uppsala – stadsdelar som skiljer sig Bostadssegregationens utveckling år 1990
till 2008. Arbetsrapport/Kulturgeografiska institutionen: Nr. 815 Uppsala, Uppsala Universitet
Vaughan, Laura. 2007. The spatial syntax of urban segregation Rewiev/Progress in planning: 67.
205-294 London, Barlett School of Graduate Studies
