Likabehandlingsplan
och
plan mot kränkande behandling
för
Marieholms förskolor
Sibbebo
Reviderad 20160216
Personal och rektor vid förskolorna
Förebygga diskriminering och kränkande behandling samt främja likabehandling
Lagstiftningen
Det finns två lagar som ska skydda barn från kränkningar, diskriminering och trakasserier i förskolan,
Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Barn- och elevombudet övervakar tillsammans med
Skolinspektionen reglerna i skollagen som gäller kränkande behandling och
Diskrimineringsombudsmannen övervakar diskrimineringslagen. I lagstiftningen är kränkande
behandling beteenden som kränker en annan människas värde, men som inte har något samband med
någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla om att reta någon för att de är överviktiga,
har fel hårfärg eller liknande. Men det behöver inte ha sin grund i någon särskild egenskap hos den
som utsätts; även knuffar och utfrysning är kränkande behandling.
Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder.
Skollagen (6 kapitlet)
Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska förskolan se till att de:
Bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och
elever.
Vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling.
Varje år upprättar en plan mot kränkande behandling (det som i lagtexten kallas årlig
plan). Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som krävs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn engageras i arbetet
med att ta fram planen.
Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart förskolan får
kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för kränkande behandling så
måste de agera och utreda vad som hänt. Den skyldigheten gäller inte bara vid
mobbning, utan så snart en ett barn utsatts för en kränkning. Förskolan måste också
göra allt de kan för att det inte ska hända igen.
Det finns också ett direkt förbud för vuxna i förskolan att kränka ett barn eller en elev – till exempel ge
nedsättande kommentarer. Som lärare har du också en skyldighet att skapa en trygg miljö i förskolan,
vilket ibland kan innebära att du måste använda dig av disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en
elev från resten av en lektion. Även om det ibland kan upplevas som kränkande för en elev, så är det
inte en kränkning i lagens mening.
Diskrimineringslagen
Enligt diskrimineringslagen ska skolans huvudman se till att varje verksamhet (till exempel förskola
eller skola):
Bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för
barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning.
Vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts
för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder.
Varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som
behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels
förebygga och förhindra trakasserier.
Den 1 januari 2009 infördes två nya diskrimineringsgrunder könsöverskridande identitet eller utryck
samt ålder. Det är förbjudet att diskriminera ett barn eller en elev på grund av någon av
diskrimineringsgrunderna.
Vad står begreppen för
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma
rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla
barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner.
Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons
sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när
en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor
på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det
som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras
samma mat, diskriminerar förskolan
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
Trakasserier
är uppträdande som kränker ett barns värdighet
och som har samband med
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder.
Både förskolepersonal och barn kan göra sig
Skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även
när ett barn kränks på grund av en förälders
eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med
mera.
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker ett barns
värdighet, men som inte har samband med
någon diskrimineringsgrund.
Det kan vara att retas, mobba, frysa ut
någon, knuffas eller att rycka någon i
håret.
Både förskolepersonal och barn kan göra
sig skyldiga till kränkande behandling.
Förskolan måste agera
Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon anställd får kännedom om att ett barn känner sig
utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolan måste utreda vad som har hänt och vidta
de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar.
Främjande insatser:
Diskussioner hela läsåret med barnen om normer och värden – att alla är lika värda och att alla
kan bidra med något. Vi lyfter fram olikheter som något positivt. Därför behandlar vi inte
heller alla barn lika, det kan nämligen missgynna ett enskilt barn. T.ex. finns det barn som får
specialkost p.g.a. trosuppfattning eller allergier.
Personalen skall bemöta varje barn utifrån barnets individuella behov.
Personalen diskuterar tillsammans med barnen utifrån deras mognad hur en bra kompis ska
vara.
Personalen skall vara närvarande i barnens lek och observera barnen i leken.
Personalen skall på ett tydligt sätt visa att vi inte accepterar ett beteende som präglas av
intolerans, respektlöshet och som tar sig i uttryck av trakasserier, mobbning, diskriminering
eller kränkande behandling.
Den dagliga dialogen med föräldrarna är mycket viktig, liksom föräldramöten och
utvecklingssamtal. Vi tycker att vi har en bra föräldrakontakt, vilket har bekräftats i
föräldraenkäten. Tack vare detta tror vi att vi snabbt får signaler om något barn blir kränkt.
I föräldraenkäten ställer vi frågan om barns trivsel.
Personalen skall ges tid till återkommande diskussioner, när det gäller det förebyggande
arbetet mot kränkande behandling.
All personal som arbetar på förskolan omfattas av dessa regler och ansvarar för att de
efterföljs
Kartläggning
När vi arbetar med de förebyggande åtgärderna upptäcker vi lättare ev. kränkande behandling och det
är viktigt att vi alltid tar det på allvar och ingriper direkt.
Vi måste vara extra uppmärksamma på ev. förekomst eller risk för att vuxna kränker barnen och detta
måste regelbundet diskuteras i personalgruppen.
Dessa frågeställningar kan hjälpa oss i kartläggningsarbetet:
Sker konflikten i vår verksamhet eller utanför och i så fall när?
Hur går det till och i vilka situationer?
Vem/vilka är berörda och varför?
Vad gör vi?
Utreda/ vidta åtgärder – rutiner för akuta situationer
Vid akuta situationer
Barnen får själva försöka att lösa konflikten med handledning av en vuxen.
Personalen vägleder den som kränkte och den som blivit kränkt och ger båda möjlighet att
hantera situationen
Personalen följer upp händelsen och vidtar lämpliga åtgärder
Vid upprepade kränkningar
All personal observerar barnen i olika situationer.
Personalen sammanför de berörda och ger utrymme för ömsesidig förståelse.
Personalen samtalar med berörd personal och föräldrar.
Vid fortsatta upprepade konflikter bokas snarast en tid för samtal med föräldrarna till de
inblandade.
En handlingsplan upprättas i samråd med föräldrarna för fortsatta åtgärder
Avdelningspersonalen gör kontinuerligt en uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder och utgår
från följande frågeställningar:
Beskrivning
Vad är målet?
Vilka åtgärder har satts in?
Vad har genomförts hittills?
Hur har det gått? Resultatet så långt?
Analys
Varför blev det som det blev?
Var det något som inte fungerade?
Värdering
Ska insatserna fortsätta?
Stämmer det vi gjort med handlingsprogrammet?
Reflektion
Ska insatserna kompletteras eller förändras?
Vilka slutsatser kan vi dra?
Vilka lärdomar har vi fått?
Handlande
Vem för vad och när?
Avstämning sker med berörda föräldrar.
Handlingsplanen skall följas upp med ett bestämt datum, för att vidta fortsatta åtgärder eller
avsluta det aktuella fallet.
Utvärdering/uppföljning
I september analyserar varje avdelning arbetet kring planen för Likabehandlingsplan
och plan mot kränkande behandling och sätter upp mål för avdelningens arbete. Arbetet mot målen ska
utvärderas i maj.
Delaktighet
Barnen är delaktiga genom samtal och diskussioner och genom upprättande av trivselregler.
Personalen är delaktig genom en arbetsgrupp som uppdaterar planen vid verksamhetsårets början,
efter att ha samlat in synpunkter från övrig personal.
Föräldrarna är delaktiga genom information och genomgång av planen på föräldramöte och genom
möte med föräldrarepresentanter där planen diskuteras. Planen ska också finnas tillgänglig på varje
avdelning.
Kompetensutveckling
Kompetensutveckling sker på avdelningsmöten där personalen diskuterar eventuella aktuella problem
och på personalmöten genom tid till diskussion, eventuell litteraturgenomgång, föreläsning eller
andra kompetensutvecklande åtgärder.
Pandans likabehandlingsmål
Kartläggning och nulägesanalys
I nuläget har vi en barngrupp som till stor del är hjälpsamma och trevliga mot varandra. T.ex
vid påklädning där alla barn hjälps åt. Ibland kan vi dock märka att barnen har en hård
samtalston och verbala kränkningar kan förekomma. Även fysiska kränkningar kan
förekomma när man inte språkligt kan förklara vad man vill. Vi har även uppmärksammat att
barnen har svårt att lösa konflikter.
Mål
Att barnens hjälpsamma och trevliga sidor ska överväga.
Barnen ska lära sig att lösa konflikter själva.
Åtgärder
Vi uppmärksammar och förstärker barnens hjälpsamma och trevliga sidor. Att som pedagog
vara en bra förebild är viktigt. Vi måste finnas där och vägleda barnen vid konflikter. Vi
avvaktar en stund för att ge barnen möjlighet att själva lösa konflikten, sen hjälper vi dem.
Uppföljning och utvärdering
En större uppföljning och utvärdering sker under vårterminen. Avdelningens
likabehandlingsmål revideras i början av varje hösttermin.
Sälens likabehandlingsmål
Kartläggning och nulägesanalys
Vi har märkt att barnen ofta väljer aktiviteter väldigt könsnormativt. Vi vill stötta barnen att få
vara dem de är istället för dem de förväntas vara. Vi hör en del barn säga att vissa saker är
typiskt flickigt och pojkigt, och det blir ett hinder eller krav för dem.
Mål
Barnen väljer aktiviteter utifrån dem de är, inte utifrån dem de förväntas vara.
Åtgärder
Vi skapar tillfällen där vi bryter det normativa, för att kunna skapa reaktioner och
diskussioner.
Vi har köpt in konstruktionsmaterial som lockar både pojkar och flickor.
Vi pedagoger måste vara bra förebilder.
Uppföljning och utvärdering
Målet är uppnått när vi inte längre hör att könstillhörigheten begränsar.
Igelkotten och Pingvinens likabehandlingsmål
Kartläggning och nulägesanalys
Vi har märkt att det ibland förekommer att barn utesluts från den gemensamma leken. Vilka
som drabbas beror på hur gruppen ser ut för dagen.
Mål
Att alla barn känner sig delaktiga i gruppen och leken.
Åtgärder
Vi vuxna måste uppmärksamma dessa kränkande handlingar och vägleda barnen i rätt
riktning. Prata med gruppen om hur man är mot sina kompisar. Hur det känns om man inte får
vara med/får vara med.
Uppföljning och utvärdering
Pedagogerna arbetar ständigt i dialog med varandra samt med föräldrar.
En större uppföljning och utvärdering sker i slutet av terminerna. Pedagogerna går då igenom
om det behövts vidta några åtgärder samt resultatet av åtgärderna.
