Sexuell dysfunktion

Projektrapport VESTA
Sexuell dysfunktion hos kvinnor
med diabetes mellitus typ 2
-en litteraturstudie
Angela Barroso, ST-läkare
Luna VC, Södertälje
Oktober 2014
Klinisk handledare: Jan Eggert, specialist i allmänmedicin och gynekologi, Luna VC
Vetenskaplig handledare: Ylva Skånér, docent, CEFAM
1
SAMMANFATNING
Bakgrund
Diabetes är en känd riskfaktor för sexuell dysfunktion hos män. I jämförelse med män med diabetes
är sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes betydligt mindre studerad. Kvinnor som lider av
sexuell dysfunktion riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att dessa kvinnliga
patienter blir uppmärksammade i primärvården och får nödvändig hjälp.
Syfte
Att undersöka vetenskaplig evidens för ökad förekomst och typ av av sexuell dysfunktion hos
kvinnor med diabetes typ 2 och vilka riskfaktorer som är bidragande till detta.
Metod
Detta är en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i PubMed. Därefter sorterades artiklarna
med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. De inkluderade artiklarna bedömdes med hjälp av
SBU:s granskningsmall för bedömning av relevans och kvalitetsgranskades därefter med SBU:s
mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier (GRADE).
Resultat
Åtta artiklar inkluderades. Resultaten i de inkluderade artiklarna visar på hög förekomst av sexuell
dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2. Resultaten är inte helt samstämmiga när det gäller
prevalensen av olika sexuella störningar. Störningar i sexuell lust, upphetsning, orgasm och sexuell
tillfredsställelse var generellt de vanligaste sexuella störningarna. Flera riskfaktorer för sexuell
dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 listades i artiklarna; vanligast var ålder, varaktighet av
diabetes och psykisk ohälsa.
Slutsats
Resultaten i denna studie indikerar att kvinnor med diabetes typ 2 är i riskzon att utveckla olika
former av sexuell dysfunktion. Studien visar också att det finns en rad riskfaktorer för sexuell
dysfunktion vid diabetes. Det är en viktig uppgift för primärvården att uppmärksamma, förebygga
och behandla sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2.
MESH-termer
Diabetes mellitus typ 2, Sexuell dysfunktion, Kvinnor.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning
3
Bakgrund
4
Syfte
6
Frågeställningar
6
Metod
6
Etiska överväganden
8
Resultat
8
Diskussion
14
Slutsats
16
Referenser
17
Bilagor
19
Bilaga 1. Artikelmatris. Sammanfattning av inkluderade artiklarna.
3
BAKGRUND
Diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och står för cirka 85% fall av all
diabetes. [1] De senaste decennierna har det varit en konstant ökning av sjukdomens förekomst
både i Sverige och globalt. Denna ökning av diabetes typ 2 anses bero på obalans mellan kaloriintag
och fysisk aktivitet med viktökning i befolkningen som följd. Det är kartlagt att genetiska faktorer
spelar roll i uppkomsten av diabetes typ 2. Allt tyder på att man ärver en genetisk predisposition att
utveckla diabetes typ 2 men det är livsstilsfaktorer som spelar en avgörande roll i dess utveckling.
Det är allmänt känt att diabetes typ 2 ofta förekommer hos patienter med andra livsstilssjukdomar
såsom fetma, hypertoni och hyperlipidemi. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor men
medelåldern för män som insjuknar i sjukdomen är lägre än för kvinnor. [1]
Diabetes typ 2 är en relativt långsamt progredierande kronisk sjukdom som på sikt leder till flera
allvarliga komplikationer och följdsjukdomar. Komplikationerna vid diabetes är av två typer:
mikro- och makrovaskulära. De mikrovaskulära komplikationerna är diabetesspecifika och yttrar
sig som retino- och makulopati, nefropati och perifer neuropati. De makrovaskulära
komplikationerna utgörs av koronar hjärtsjukdom, ischemisk stroke, hypertoni,
diabeteskardiomyopati och perifer kärlsjukdom. [2]
Diabetes är en fastställd riskfaktor för sexuell dysfunktion hos män. Sexuell dysfunktion hos män
med diabetes manifesterar sig framför allt i form av erektil dysfunktion. Prevalensen av erektil
dysfunktion hos män med diabetes ligger på cirka 50% för både diabetes typ 1 och 2. [3, 4, 5]
Mekanismen bakom erektil dysfunktion är multifaktoriell och inkluderar neurologiska, vaskulära
och hormonella orsaker. Autonom neuropati medför försämrad eller utebliven överföring av
nervsignaler som är nödvändiga för relaxation av glatt muskulatur i corpora cavernosa och
blodfyllnad i penis och därmed upprätthållande av erektion. Makrovaskulära och mikrovaskulära
skador i blodkärl medför minskat blodflöde till penis och endoteldysfunktion leder till minskad
frisättning av kvävemonoxid (NO) vars aktivitet spelar en viktig roll i relaxation av glatt muskulatur
i corpora cavernosa. Ytterligare en bidragande orsak kan vara ökad bildning till följd av
hyperglykemi av så kallade Advanced glycation end-products (AGEs) som misstänks vara
inblandade i försämrad NO-medierad relaxation av corpora cavernosa. [6] Hos män med diabetes
har man funnit sänkta nivåer av testosteron och luteiniserande hormon (LH) vilket också kan
påverka erektionsförmågan. [7, 8]
Sexuell dysfunktion hos kvinnor innefattar följande sexuella störningar:
4
 Vaginal torrhet - kan orsakas av hormonella förändringar i slemhinnan såsom vid
menopaus eller av excessiv användning av tvål och andra likartade hygienartiklar.
 Dyspareuni - betyder smärta vid samlag och kan ha både psykiska och fysiska orsaker, en
av orsakerna kan vara torra slemhinnor i vulva och vagina.
 Nedsatt sexlust - innebär brist eller avsaknad av önskan för sexuell aktivitet eller sexuella
fantasier och kan bero bl a på stress, oro, depression, hormonella orsaker.
 Upphetsningsstörning - är oförmåga att bli sexuellt upphetsad i samband med sexuell
stimulering och uttrycker sig som avsaknad av fysiskt och psykiskt svar på sexuell
stimulering, t ex utebliven fuktning av slemhinnor i slidan, utebliven ökning av puls och
andning, frånvaro av emotionell reaktion.
 Orgasmstörning - betyder att orgasm kommer antingen för sent eller för tidigt eller uteblir
helt vid normal sexuell upphetsning.
I jämförelse med erektil dysfunktion hos män med diabetes är sexuell dysfunktion hos kvinnor med
diabetes betydligt mindre studerad. Eftersom diabeteskomplikationerna är snarlika hos båda könen
är det rimligt att anta att sexuella störningar även i motsvarande utsträckning kan drabba kvinnor.
Liksom hos män är sexuell respons hos kvinnor beroende av en fungerande överföring av
nervsignaler inom sensoriska och autonoma nervsystem. Precis som erektionen hos män styrs
erektil funktion av klitoris hos kvinnor genom kvävemonoxid/cyklisk guanosin monofosfat
(NO/cGMP) pathway. Vasoaktiv intestinal polypeptid (VIP) och kvävemonoxid (NO) är båda
involverade i glatt muskelrelaxation och ökning av blodflöde i kvinnans genitalia genom samma
mekanism som hos män. [9]
Diabetes kan ge upphov till försämrad sexuell respons hos kvinnor genom att framkalla olika
vaskulära, neurologiska och hormonella störningar som kan leda till strukturella och funktionella
förändringar i yttre och inre genitalia. Upphetsnings- och orgasmstörning kan uppstå på grund av
försämrad glatt muskelrelaxation i vagina och minskat blodflöde till klitoris. Aterosklerotiska
skador och endoteldysfunktion kan leda till minskad känslighet i klitoris, minskad vibrationskänsla
och ökad torrhet i vagina vilket resulterar i dyspareuni och upphetsningsstörning. Diabetesneuropati
kan påverka den normala överföringen av sexuella nervsignaler och kan orsaka bäckenbotten
dysfunktion genom en försvagning av muskeltonus. [10] En normalt fungerande sexuell aktivitet
hos kvinnor är beroende av adekvata nivåer av sexhormoner: östrogen, testosteron och progesteron.
Hos kvinnor med diabetes verkar det finnas en obalans i nivåer av dessa hormoner vilket kan i sig
leda till sexuell dysfunktion. [10]
5
I primärvården i Sverige följs tusentals kvinnor med diagnostiserad diabetes typ 2. Har dessa
kvinnor ökad risk för sexuell dysfunktion till följd av sin sjukdom? Hur många av dem har redan
utvecklat någon form av sexuell dysfunktion? Finns det några riskfaktorer för utveckling av sexuell
dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2? Kvinnor som lider av sexuell dysfunktion riskerar att
drabbas av depression, låg självkänsla, känslor av skam och skuld vid sex på grund av sina sexuella
besvär. Med tanke på denna samsjuklighet mellan sexuell dysfunktion och psykiska besvär är det
extra viktigt att dessa kvinnliga patienter blir uppmärksammade i primärvården och får nödvändig
hjälp.
SYFTE
Att undersöka vetenskaplig evidens för ökad förekomst och typ av sexuell dysfunktion hos kvinnor
med diabetes typ 2 och vilka riskfaktorer som är bidragande till detta.
FRÅGESTÄLLNINGAR
 Ökar diabetes typ 2 risken för sexuell dysfunktion hos kvinnor?
 Om så är fallet, vilka sexuella störningar är vanligast?
 Vilka riskfaktorer spelar roll i utvecklingen av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes
typ 2?
METOD
Detta är en litteraturstudie.
Följande söktermer togs fram med hjälp av svensk MESH [11]:
DIABETES MELLITUS TYPE 2, SEXUAL DYSFUNCTION, FEMALE, WOMEN.
Sökningen av artiklar gjordes i PubMed eftersom det gav överlägset bästa sökresultat jämfört med
databaserna Cochrane Library och TRIP. Vid sökningen i TRIP blev det många irrelevanta artiklar
och sökningen i Cochrane Library gav endast några få artiklar som inte heller var tillämpliga.
Sorteringen av artiklarna gjordes med hjälp av följande inklusions- och exklusionskriterier:
Inklusionskriterier
 Studier skrivna på engelska eller svenska.
 Studier som handlar om förekomst av sexuell dysfunktion.
6
 Studier som handlar om riskfaktorer för sexuell dysfunktion.
 Studier skrivna från och med år 2000 till och med år 2013.
Exklusionskriterier
 Studier där man jämför kvinnor med diabetes mellitus typ 1 och typ 2.
 Review artiklar.
Urvalsprocessen
65 artiklar
23 artiklar exkluderades pga. titel
14 artiklar exkluderades pga.
de var skrivna före år 2000
6 artiklar exkluderades pga.
de var review artiklar
22 abstrakt
11 artiklar exkluderades pga.
annat syfte
3 artiklar exkluderades pga.
jämförelse med diabetes typ 1
8 artiklar
inkluderade
Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen för inkluderade artiklar.
Resultatet av litteratursökningen presenteras i tabell 1.
Tabell 1. Sammanfattning av sökresultat.
Söktermer
Sexual
dysfunction
[MESH] AND
Diabetes
mellitus type 2
[MESH] AND
Female
[MESH] OR
Women
Antal träffar
Lästa titlar
Lästa abstrakt
Lästa artiklar
Inkluderade
artiklar
65
65
22
11
8
7
[MESH]
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Genom att inkludera artiklar som jämför sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 och
kontroller och selektera bort artiklar där man jämför sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes
typ 1 och typ 2 kan det finnas viss risk att man missar studier av bättre kvalitet, t ex med större antal
deltagare, vilket kan påverka slutresultatet.
De artiklar som inkluderats i denna studie har valts oavsett om de visar på ökad förekomst för
sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 eller inte. Inga studier som är sponsrade av
läkemedelsföretag eller är skrivna av anställda inom läkemedelsindustri har inkluderats. Genom
användning av SBUs granskningsmallar minskades risken för partisk bedömning av resultaten.
RESULTAT
De inkluderade artiklarna
Åtta studier uppfyllde inklusions- och exklusionskriterier och inkluderades i denna litteraturstudie.
Två studier är från Nigeria [15, 16], två studier är från Iran [17, 20], två studier är från Turkiet [14,
19], en studie är från Kina [21] och en studie är från Italien [18]. Totalt i studierna inkluderades
1450 deltagare: 1040 i fallgrupper och 410 i kontrollgrupper. En sådan stor diskrepans mellan antal
delatagare i fall- och kontrollgrupper beror på att i en av studierna (Esposito et al.[18] ) hade man
ingen kontrollgrupp. Sju av åtta studier var små. De inkluderade artiklarna är sammanställda i
artikelmatris (Bilaga 1).
Metoder i de inkluderade artiklarna
Samtliga inkluderade studier är observationsstudier av typen tvärsnittsstudier. För värdering av
sexuell funktion använde studierna olika frågeformulär. Fem av åtta studier använde sig utav
Female Sexual Function Index (FSFI), de övriga tre studier tillämpade respektive Index of Female
Sexual Function (IFSF), Arizona Sexual Experience Scale (ASEX) och The Female Sexual
Function Questionnaire (SFQ). Dessutom använde två studier som hjälpmedel General Health
Questionnaire (GHQ 12) respektive International Physical Activity Questionnaire (IPAQ).
8
Nedan följer en kort beskrivning av ovannämnda frågeformulär:
 Female Sexual Function Index (FSFI). FSFI frågeformulär består av nitton poster som
hänförs till sex olika domäner för bedömning av sexuell funktion: sexuell lust, sexuell
upphetsning, vaginal smörjning, orgasm, smärta, sexuell tillfredställelse (eng. desire,
arousal, lubrication, orgasm, pain, satisfaction) De individuella poängen för varje domän
erhålles genom att man adderar poängen från de olika posterna som utgör varje domän och
multiplicerar summan med en domänfaktor. Total poäng för skalan erhålles genom att man
adderar poäng från alla sex domäner. Ju lägre är poängen desto högre är graden av sexuell
dysfunktion.
 Index of Female Sexual Function (IFSF). IFSF är ett frågeformulär som består av nio
poster som omfattar sex olika domäner som beskriver sexuell funktion: sexuell lust, kvalitet
på samlag, övergripande tillfredsställelse med sexuell funktion, orgasm, vaginal smörjning,
känslighet i klitoris (eng. desire, quality of sexual intercourse, overall satisfaction with
sexual function, orgasm, lubrication and clitoral sensation). Lägre poängen innebär högre
graden av sexuell dysfunktion.
 Arizona Sexual Experience Scale (ASEX). Frågeformuläret inkluderar fem punkter som
kvantifierar sexuell lust, sexuell upphetsning, vaginal smörjning, orgasm och sexuell
tillfredställelse. Maximum poäng var 30 och minimum poäng var 5. Ju högre poängen är
desto högre är graden av sexuell dysfunktion.
 The Female Sexual Function Questionnaire (SFQ). The Female SFQ frågeformulär består
av trettioen poster och varje post innehåller fem-sju möjliga svarsalternativ. SFQ mäter sex
domäner av kvinnlig sexuell funktion: sexuell lust, upphetsning, vaginal smörjning, orgasm,
smärta och njutning (eng. desire, arousal, lubrication, orgasm, pain, enjoyment). Högre
poäng innebär bättre sexuell funktion.
 General Health Questionnaire (GHQ 12). GHQ 12 består av tolv punkter. Poängskalan är
från 0 till 3 och inbegriper tre tillstånd - ångest/depression, social dysfunktion och förlust av
förtroende.
 International Physical Activity Questionnaire (IPAQ). IPAQ består av en uppsättning av
fyra enkäter. Syftet med enkäterna är att erbjuda ett gemensamt instrument för att få
internationellt jämförbara data om hälsorelaterad fysisk aktivitet. Det finns en lång version
och en kort version av IPAQ. Den korta versionen är lämplig för användning i nationella och
regionala övervakningssystem och den långa versionen används i forskning eller i
utvärderingssyfte.
9
Faktorer som har betydelse för sexuell funktion
I samtliga studier har man undersökt olika faktorer som kan påverka den sexuella funktionen, dessa
listas nedan.
Ålder och pre-/postmenopaus. I Esposito et al. studie [18] var ålder signifikant associerad med
sexuell dysfunktion då studien visade att prevalensen av sexuell dysfunktion bland kvinnor med
diabetes var signifikant högre hos postmenopausala kvinnor jämfört med premenopausala. Även i
Fang et al. studie [21] kom man fram till att ålder var oberoende riskfaktor för sexuell dysfunktion
men till skillnad från Esposito et al. studie [18] var det premenopausala kvinnor med diabetes som
hade signifikant lägre FSFI poäng i fler domäner av sexuell dysfunktion (sexuell lust, upphetsning
och sexuell tillfredställelse) jämfört med postmenopausala kvinnor som hade signifikant lägre FSFI
poäng endast i domänen för orgasm. Olarinoye et al. studie [15] påvisade ett negativt samband
mellan kvinnornas ålder och menopaus samt samtliga domäner av sexuell funktion. I deras studie
hade premenopausala kvinnor bättre FSFI poäng jämfört med postmenopausala kvinnor i nästan alla
domäner men skillnaden var signifikant endast för frekvens av sexuella försök och sexuell lust.
Studien kom fram till att ålder och menopaus var viktiga faktorer för sexuell dysfunktion. Yencilek
et al. studie [19] kom fram till motsatt resultat att åldern inte har någon effekt på sexuell funktion.
Även Ogbera et al. studie [16] visade ingen signifikant association mellan sexuell dysfunktion och
ålder eller menopaus.
Psykisk hälsa. Två studier (Ogbera et al. [16] och Esposito et al. [18] ) bedömde sambandet mellan
sexuell dysfunktion och psykisk hälsa. I Ogbera et al. studie [16] fann man att dålig psykisk hälsa
är associerad med sexuell dysfunktion och den noterades mer hos kvinnorna med diabetes. I
Esposito et al. studie [18] var depression en oberoende riskfaktor för sexuell dysfunktion.
Varaktighet av diabetes. I Esposito et al. [18], Erol et al. [14] och Ogbera et al. [16] studier
påvisades inget signifikant samband mellan varaktighet av diabetes och sexuell dysfunktion. Medan
i Fatemi et al. studie [17] negativt korrelerade varaktighet av diabetes med samtliga domäner av
sexuell funktion. I Olarinoye et al. studie [15] påvisades en negativ korrelation mellan varaktighet
av diabetes och vissa domäner av sexuell funktion (vaginal komfort, vaginal smörjning, frekvens av
sexuella försök och orgasm). I Yencilek et al. studie [19] visade sig endast en lång varaktighet av
diabetes (mer än 10 år) ha en signifikant negativ inverkan på sexuell funktion.
10
Glykemisk kontroll/HbA1c. Flera studier (Erol et al. [14], Olarinoye et al.[15], Ogbera et al. [16],
Fatemi et al. [17], Esposito et al. [18], Sharifiaghdas et al. [20]) fick fram likartade resultat där de
inte kunde påvisa någon signifikant association mellan sexuell dysfunktion och glykemisk kontroll.
Metabolt syndrom och hyperlipidemi. I Esposito et al. studie [18] visade sig metabolt syndrom
och hyperlipidemi vara signifikant associerade med sexuell dysfunktion.
BMI. I Esposito et al. [18] och Fang et al. [21] studier hade BMI en betydelse för sexuell funktion i
diabetesgruppen. Medan de andra inkluderade studierna (Erol et al. [14], Olarinoye et al. [15],
Ogbera et al. [16], Fatemi et al. [17], Yencilek et al. [19] och Sharifiaghdas et al. [20] ) inte kunde
påvisa något sådant samband.
Högt blodtryck. I flera studier (Olarinoye et al. [15], Ogbera et al. [16], Esposito et al. [18] )
påvisades inget signifikant samband mellan sexuell dysfunktion och högt blodtryck.
Rökning. I Yencilek et al. studie [19] visade sig rökning ha en signifikant negativ påverkan på
sexuell funktion hos kvinnor med diabetes. Medan ett motsatt resultat erhölls i två andra
inkluderade studier (Sharifiaghdas et al. [20] och Esposito et al. [18] ) där man hittade inget
samband mellan rökning och sexuell dysfunktion.
Fysisk aktivitet. I Esposito et al. studie [18] var fysisk aktivitet skyddande mot sexuell
dysfunktion.
Civilstånd. Esposito et al. [18] kom fram till att civilstånd var oberoende riskfaktor för sexuell
dysfunktion då gifta kvinnor i deras studie hade 1,59 gånger större risk att utveckla sexuell
dysfunktion jämfört med ogifta kvinnor. I Yencilek et al. studie [19] tittade man på betydelse av
varaktighet av äktenskap och kom fram till att den inte hade någon effekt på sexuell funktion.
Socioekonomisk status. I Yencilek et al. studie [19] hade inte socioekonomisk status någon effekt
på sexuell funktion.
Sysselsättningsstatus. I Fatemi et al. [17] och Sharifiaghdas et al. [20] studier fann man inget
signifikant samband mellan sexuell funktion och sysselsättningsstatus.
11
Utbildningsnivå. I Fatemi et al. studie [17] påvisades inget signifikant samband mellan sexuell
funktion och utblidningsnivå.
Paritet. I Yencilek et al. studie [19] hade paritet ingen påverkan på sexuell funktion.
Oregelbundna menstruationer. I Yencilek et al. studie [19] hade oregelbundna menstruationer en
signifikant negativ påverkan på sexuell funktion.
Sammanfattning och jämförelse av resultaten utifrån frågeställningar
Studierna hade lite olika syften och skiljer sig i viss mån även när det gäller vilka domäner av
sexuell funktion man undersökte beroende på vilket frågeformulär man använde. De vanligast
undersökta domänerna av sexuell funktion är sexuell lust, sexuell upphetsning, vaginal smörjning,
orgasm, smärta och sexuell tillfredsställelse. I vissa av de inkluderade studierna har man även tittat
på frekvens av sexuella försök (Ogbera et al. [16] Och Olarinoye et al. [15] ), kvalitet på samlag,
vaginal komfort samt känslighet i klitoris (Erol et al. [14] ).
Resultat utifrån frågeställningar
1.Ökar diabetes typ 2 risken för sexuell dysfunktion hos kvinnor?
Samtliga inkluderade studierna visade på hög förekomst av sexuell dysfunktion bland kvinnor med
diabetes typ 2. I Fang et al. studie [21] var prevalensen av sexuell dysfunktion 79,2% i
diabetesgruppen och 55% hos kontrollerna. I Ogbera et al. studie [16] var prevalensen av sexuell
dysfunktion hög både hos kvinnor med diabetes och kontrollerna men högre i diabetesgruppen, 88%
respektive 80%. I Espositos et al. studie [18] var prevalensen av sexuell dysfunktion bland kvinnor
med diabetes 53,4% och signifikant högre hos menopausala kvinnor jämfört med ickemenopausala, 63,9% resp 41,0%. I Erol et al. studie [14] var prevalensen av sexuell dysfunktion i
diabetesgruppen 51,3%.
2.Om så är fallet, vilka sexuella störningar är vanligast?
I Erol et al. [14], Ogbera et al. [16], Fatemi et al. [17] och Sharifiaghdas et al. [20] studier var
minskad sexuell lust ett av de vanligaste symptomen i diabetesgruppen medan i Olarinoye et al.
[15] och Yencilek et al. [19] studier var sexuell lust inte signifikant påverkad jämfört med
kontrollerna. Upphetsningsstörning var ett vanligt symptom på sexuell dysfunktion hos kvinnor
med diabetes i flera studier ( Olarinoye et al. [15], Ogbera et al. [16], Fatemi et al. [17], Yencilek et
12
al. [19], Sharifiaghdas et al. [20]). Orgasmstörning var det vanligaste symptomet på sexuell
dysfunktion hos kvinnor med diabetes i Fatemi et al. studie [17] där hela 84% av fallen hade denna
sexuella störningen. I Erol et al. studie [14] hade 49% av fallen orgasmstörning. Störning i sexuell
tillfredställelse var vanligt förekommande i Erol et al. [14], Olarinoye et al. [15], Fatemi et al. [17]
och Yencilek et al. [19] studierna. Kvinnor med diabetes hade lägre frekvens av försök till sex
enligt Erol et al. [14], Olarinoye et al. [15], Ogbera et al. [16] studierna.
I tre studier (Olarinoye et al. [15], Esposito et al. [18] och Fang et al. [21]) jämförde man
premenopausala och postmenopausala kvinnor med diabetes. I Olarinoye et al. studie [15] hade
premenopausala kvinnor bättre sexuell funktion i nästan alla domäner men skillnaden var
signifikant endast för frekvens av sexuella försök och sexuell lust. I Fang et al. studie [21] däremot
hade premenopausala kvinnor signifikant sämre poäng i domäner för sexuell lust, upphetsning och
sexuell tillfredsställelse medan postmenopausala kvinnor hade signifikant sämre poäng endast i
domänen för orgasm. I Espositos et al. studie [18] var prevalensen av sexuell dysfunktion
signifikant högre hos postmenopausala kvinnor jämfört med premenopausala med det fanns ingen
signifikant skillnad mellan olika domäner av sexuell funktion mellan dessa kvinnor, förutom
vaginal smörjning.
3. Vilka riskfaktorer spelar roll i utvecklingen av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ
2?
I de inkluderade studierna har man listat en rad olika faktorer som kan påverka sexuell funktion hos
kvinnor med diabetes: ålder, varaktighet av diabetes, psykisk ohälsa, varaktighet av diabetes,
glykemisk kontroll, metabol syndrom, hyperlipidemi, BMI; högt blodtryck, rökning, fysisk
aktivitet, civilstånd, socioekonomisk status, utbildningsnivå, paritet, oregelbundna menstruationer.
Tre studier (Olarinoye et al. [15], Esposito et al. [18], Fang et al. [21]) visade en negativ
association mellan ålder och sexuell funktion. Två studier (Ogbera et al. [16] och Esposito et al.
[18] ) visade ett samband mellan sexuell dysfunktion och depression alternativt psykisk ohälsa. I
Fatemi et al. [17] och Olarinoye et al. [15] studier påvisades en negativ korreleration mellan
varaktighet av diabetes och sexuell funktion. I Esposito et al. studie [18] var metabol syndrom
och hyperlipidemi signifikant associerade med sexuell dysfunktion. I Fang et al. [21] och Esposito
et al. [18] studier visade sig BMI ha betydelse för sexuell dysfunktion i diabetesgruppen. I Yencilek
et al. studie [19] visade man att rökning och oregelbundna menstruationer har en signifikant
negativ påverkan på sexuell funktion hos kvinnor med diabetes.
13
Relevans, evidensstyrka och vetenskaplig kvalitet
De inkluderade artiklarna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för bedömning av
relevans, version 2010:1.2 [12] och samtliga bedömdes som relevanta.
Vetenskaplig kvalitet och evidensstyrka i de inkluderade artiklarna avseende eventuella systemiska
fel (selektionsbias, bedömningsbias, bortfallsbias och rapporteringsbias) har undersökts med hjälp
av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier (GRADE), version 2012:2.1 [13].
Risken för selektionsbias bedömdes som medelhög pga. små deltagargrupper och ojämnt antal av
deltagare i grupperna. Risken för övriga systemiska fel bedömdes som låg. Samtliga inkluderade
studierna är tvärsnittsstudier och bedömdes ha låg kvalitet och begränsad evidensstyrka.
DISKUSSION
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig evidens för ökad förekomst och typ
av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 och vilka riskfaktorer som är bidragande till
detta. I litteraturstudien inkluderades åtta tvärsnittstudier. Resultaten i samtliga inkluderade
artiklarna tyder på hög förekomst av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 och
prevalensen ligger på 51,3-88%. Däremot är det mindre tydligt vilka sexuella störningar som är
vanligast. Generellt sagt var störningar i sexuell lust, upphetsning, orgasm och sexuell
tillfredsställelse de vanligaste störningarna i de inkluderade studierna. För jämförelse: i
reviewartikel Sexual Dysfunktion in Women with Diabetes Mellitus [22] nämns sexuell lust,
upphetsning, orgasm och dyspareuni som de vanligast förekommande domänerna för sexuell
dysfunktion hos kvinnor med diabetes.
Skillnaderna mellan de inkluderade studierna kan bero på flera faktorer: små studiepopulationer,
heterogenisitet av diabetesgrupper (t ex deltagarnas ålder och om kvinnor var postmenopausala eller
inte) och även användning av helt olika frågeformulär. En ytterligare förklaring kan vara
deltagarnas subjektiva tolkning av frågor i frågeformulären. T ex. det framgår inte i studierna om
det handlar om primär eller sekundär (dvs. livslång eller situationsbetingad) orgasmstörning hos
deltagarna och därför är det oklart hur denna fråga har tolkats av deltagare. Sexuell upphetsning har
också två former – genital och allmän – men vilken av dessa former har undersökts framgår inte
heller tydligt i en del studier. Störning i sexuell lust är kontroversiell eftersom den är mer än andra
domäner av sexuell funktion påverkas av psykogena faktorer såsom depression, generellt
hälsotillstånd och sociala relationer.
14
Det är också sannolikt att förekomsten av olika sexuella störningar är en individuell företeelse och
varierar från individ till individ. Kvinnors sexualitet är mångfacetterad och det finns flera faktorer
som kan påverka sexuell aktivitet hos kvinnor. Det är biologiska (ålder, övervikt, kronisk sjukdom,
menopaus, etc.), psykologiska (ångest, depression, personlighet, kroppsuppfattning, relation till
partner, etc.) och sociokulturella (etniska, kulturella, ekonomiska, familje- och
utbildningsrelaterade) faktorer. Faktorer som påverkar kvinnors sexualitet kan även indelas i
predisponerande, framkallande och persisterande. Predisponerande faktorer inkluderar permanenta
och tidigare livserfarenheter, t ex. personlighet, kronisk sjukdom, livsstil, etc. Framkallande faktorer
är de som triggar igång sexuella problem, t ex. hormonella förändringar, medicinering, depression,
etc. Persisterande faktorer är de som underhåller sexuella problem, t ex. ålder, relationsproblem,
diabeteskomplikationer, etc. Sambandet mellan sexuell dysfunktion och ett flertal av sådana
faktorer har undersökts i de inkluderade studierna men det är inte uteslutet att det fanns andra
faktorer än de undersökta som kan ha bidragit till att resultaten av undersökningarna inte blivit så
homogena. Dessutom kan det faktum att studierna kommer från fem olika länder innebära att
eventuella kulturella skillnader också kan ha varit bidragande till att resultaten i denna
litteraturstudie inte är helt jämförbara.
I denna litteraturstudie var ålder, varaktighet av diabetes och psykisk ohälsa de vanligast
förekommande riskfaktorerna för sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes. Enligt
reviewartikel Sexual Dysfunktion in Women with Diabetes Mellitus [22] är det svårt att identifiera
specifika riskfaktorer för sexuell dysfunktion inklusive de som är relaterade till diabetes då
resultaten av studierna ofta är inkonklusiva. Enligt samma reviewartikel är depression den mest
etablerade riskfaktorn för sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes men det är oklart om
sexuella problem fortsätter när depressionen är behandlad. Några av artiklarna som inkluderades i
denna litteraturstudie har exkluderat kvinnor som saknade en stabil sexuell partner vilket kan
innebära en signifikant grad av bias då dessa kvinnor kan ha svårigheter att etablera stabila sexuella
förhållanden just på grund av sina sexuella problem och diabetes. Relationsproblem och
partnerrelaterade frågor som kan påverka sexuella funktionen är också försummade i många studier.
Som det har tidigare nämnts var sju av de åtta inkluderade studierna små när det gäller
deltagarantal. I den ovannämnda reviewartikeln kritiserar man små studier för att de saknar
tillräcklig power för att påvisa skillnader. Eftersom sexuell dysfunktion hos kvinnor är vanlig även i
generell befolkning måste förändringar i sexuell funktion i diabetespopulationen vara tillräckligt
stora för att detekteras och för detta behövs stora diabetespopulationer.
15
Styrkor och svagheter
 En styrka med denna litteraturstudie är att åtta artiklar inkluderats och att studierna kommer
från olika länder och till och med olika kontinenter vilket minskar risken för
bedömningsbias och ger möjlighet att dra säkrare slutsatser och belysa det undersökta
problemet i ett bredare perspektiv. Man skulle kunna säga att generaliserbarheten i denna
litteraturstudie är ganska stor genom ingående studiernas spridning geografiskt och
tidsmässigt men på grund av studiernas låga kvalite blir det inte någon större fördel av detta.
 Jag betraktar det som en styrka att jag har valt endast de nyaste studierna från år 2000-2013
eftersom man ser då om problemet är aktuellt och hur det har utvecklats senaste åren.
Det finns flera svagheter i min studie:
 Samtliga inkluderade artiklarna är av typen tvärsnittsstudier vilka enligt GRADE bedöms
generellt vara av begränsat bevisvärde.
 Alla inkluderade studierna förutom en har små studiepopulationer pga. dess ”känsliga” natur
och är därför inte tillräckligt representativa. Den enda studien som är stor (Esposito et al.
[16]) har ingen kontrollgrupp.
 Inte enda svensk studie blev inkluderad i denna litteraturstudie. Därför kan man inte dra
några säkra överförbara slutsatser gällande Sverige.
 För värdering av sexuell funktion använde sig fem av åtta studier utav FSFI frågeformulär,
de övriga tre studier tillämpade respektive IFSF, ASEX och SFQ frågeformulär. Dessutom
hade de inkluderade studierna lite olika syften. Allt detta gör resultaten i min studie något
svåra att jämföra och dra några säkra slutsatser utav.
Framtida studier
Det behövs mer forskning om sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes och framförallt större
studier och studier utförda på den svenska befolkningen. Det vore bra om nya studier skulle
tillämpa samma studiedesign för en säkrare jämförelse mellan olika studier.
SLUTSATS
Resultaten i denna studie indikerar att kvinnor med diabetes typ 2 är i riskzon att utveckla olika
16
former av sexuell dysfunktion. Studien visar också att det finns en rad riskfaktorer som kan bidra
till utveckling av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2.
Sexuell dysfunktion har potentiellt skadlig effekt på självkänsla, livskvalitet och relationer. Därför
är det angeläget att identifiera riskfaktorer som kan leda till utveckling av sexuell dysfunktion för
att förebygga den. Det är en viktig uppgift för primärvården att uppmärksamma kvinnliga patienter
som har utvecklat eller har risk att utveckla sexuell dysfunktion och erbjuda dem nödvändig hjälp.
REFERENSER
1. Berne C, Institutionen för medicinska vetenskaper Akademiska sjukhuset, Uppsala. Fritz T,
Sickla Halsocenter, Nacka. Endokrinologi kap. Diabetes mellitus. Läkemedelsboken 20112012, s. 583-607. Hämtad 2014-03-29 från http://www.lakemedelsverket.se/upload/omlakemedelsverket/publikationer/lakemedelsboken/LB2011-2012-interaktiv.pdf.
2. Sjöholm Å. Kap. Diabetes, makrovaskulära komplikationer. Internetmedicin. Hämtad 201403-29 från http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1042.
3. Guay AT. Sexual dysfunction in the diabetic patient. INT J Import Res. 2001; 13: 47-50.
4. Giuliano FA, Leriche A, Jaudinot EO et. al. Prevalence of erectile dysfunktion among 7689
patients with diabetes or hypertension or both. Urology. 2004; 64(6): 1196-1201.
5. Thorve VS, Kshirsagar AD, Vyawahare NS et. al. Diabetes-induced erectile dysfunktion:
epidemiology, pathophysiology and management. J Diabetes Complications. 2011; 25(2):
129-136.
6. Seftel D, Vaziri ND, Ni Z et. al. Advanced glycation end products in human penis: elevation
in diabetic tissue, site of deposition, and possible effect through iNOS or eNOS. Urology.
1997; 50(6): 1016-26.
7. Dhindsa S, Prabhakar S, Seth M et.al. Frequent occurence of hypogonadotropic
hypogonadism in type 2 diabetes. J Clin Endocrinol Metab. 2004; 89(11): 5462-5468.
8. Kapoor D, Aldred H, Clark S et. al. Clinical and biochemical assesment of hypogonadism in
men with type 2 diabetes: correlations with bioavailable testosterone and visceral adiposity.
Diabetes Care. 2007; 30(4): 911-917.
9. Maiorino MI, Bellastella G, Esposito K. Diabetes and sexual dysfunction: current
perspectives. Diabetes, Metabolic Syndrome and Obesity: Targets and Therapy. 2014; 7: 95105.
10. Bargiota A, Dimitropoulos K, Tzorzis V et. al. Sexuell dysfunktion in diabetic women.
Hormones. 2011; 10(3): 196-206.
11. http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm
12. www.sbu.se. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok. Hämtad 201409-24 från http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_relevans.pdf.
13. www.sbu.se. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok. Hämtad 201409-24 från http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_observationsstudier.pdf
17
14. Erol B, Tefekli A, Ozbey I et. al. Journal of Sex & Marital Therapy. 2002; 28(l )1: 55-62.
15. Olarinoye J, Olarinoye A. Determinants of Sexual Function among women with Type 2
Diabetes in a Nigerian Population. J Sex Med. 2008 Apr; 5(4): 878-86.
16. Ogbera AO, Chinenye S, Akinlade A et. al. Frequency and correlates of sexual dysfunction
in women with diabetes mellitus. J Sex Med. 2009 Dec; 6(12): 3401-6.
17. Fatemi SS, Taghavi SM. Evaluation of sexual function in women with type 2 diabetes
mellitus. Diab Vasc Dis Res. 2009 Jan; 6(1) :38-9.
18. Esposito K, Maiorino MI, Bellastella G et. al. Determinants of female sexual dysfunction in
type 2 diabetes. Int J Impot Res. 2010 May-Jun; 22(3): 179-84.
19. Yencilek F, Attar R, Erol B, Narin R et. al. Factors affecting sexual function in
premenopausal age women with type 2 diabetes: a comprehensive study. Fertil Steril. 2010
Oct; 94(5): 1840-3.
20. Sharifiaghdas F, Azadvari M, Shakhssalim N et. al. Female sexual dysfunction in type 2
diabetes: a case control study. Med Princ Pract. 2012; 21(6): 554-9.
21. Shi Yao Fang, Shao Xin Yu, Lou Qing Qing et. al. Study on female sexual dysfunction in
type 2 diabetic Chinese women. Biomed Environ Sci. 2012 Oct; 25(5): 557-61.
22. Giraldi A, Kristensen E. Review. Sexual Dysfunction in Women with Diabetes Mellitus. J
Sex Res. 2010 Mar;47(2):199-211.
18
Bilaga 1. Artikelmatris. Sammanfattning av inkluderade artiklarna.
Nr
Författare, Syfte
ref, år,
land
Metod
1
Erol et al. att värdera
[14]
sexuell
funktion hos
2002
kvinnor med
diabetes typ 2
Turkiet
Tvärsnittsstudie
Deltagare
Fallen var 72 unga
kvinnor med diabetes typ
Exklusionskriterier var
2 i åldrarna 25-47 år.
postmenopausala kvinnor, kvinnor med Kontrollgruppen var 60
systemiska sjukdomar andra än
åldersmatchade friska
diabetes typ 2 och de som saknade en sexuellt aktiva kvinnor.
stabil sexuell partner.
Ingen av fallen hade
Sexuell funktion bedömdes med IFSF retinopati eller neuropati.
frågeformulär. Sexuell dysfunktion
definierades som IFSF poäng ≤30.
Studiekvalitet,
evidens, relevans
Låg kvalitet.
Begränsad
evidens.
Relevant.
En liten studie.
Kontrollgrupp
finns.
Resultat: Prevalensen av sexuell dysfunktion i diabetesgruppen var 51,3%. Förekomsten av varje
symptom på sexuell dysfunktion var signifikant högre och medel IFSF poäng var signifikant lägre
hos kvinnor med diabetes typ 2, (p<0,05). Det vanligaste symptomet i diabetesgruppen var minskad
sexuell lust (77%), följd av minskad känslighet i klitoris (62,5%), orgasmstörning (49%), vaginal
dyskomfort (41,6%) och vaginal torrhet (37,5%). Kvinnor med diabetes gjorde signifikant mindre
försök till sexuell aktivitet jämfört kontroller. (p<0,05) Det påvisades ingen signifikant korrelation
mellan HbA1c, BMI, varaktighet av diabetes, nefropati och sexuell dysfunktion (p>0,05).
Nr
Författare, Syfte
ref, år,
land
Metod
Deltagare
Studiekvalitet,
evidens,
relevans
2
Olarinoye att bedöma
et al. [15] sexuell
funktion hos
2008
kvinnor med
diabetes och
Nigeria
bestämma
dess kliniska
ekvivalenter.
Tvärsnittsstudie
51 gifta kvinnor i åldern
28-60 år med diabetes typ
2 jämfördes med 39
kontroller utan diabetes.
Av fallen var 26 i
menopaus och resterande
25 premenopausala.
Fallena och kontrollerna
matchades för ålder, längd
och vikt.
Låg kvalitet.
Begränsad
evidens.
Relevant.
Inklusionskriterier var ålder 18-60 år
och stabilt äktenskap.
Exklusionskriterier var historia av
psykisk sjukdom samt förekomst av
försvagande sjukdom såsom stroke,
hjärtsvikt eller njursvikt samt
hormonbehandling.
En liten studie.
Kontrollgrupp
finns.
Sexuell funktion bedömdes med FSFI
frågeformulär.
Resultat: Kvinnor med diabetes hade signifikant lägre FSFI poäng (p<0,05) i samtliga domäner av
sexuell funktion förutom domänen sexuell lust där skillnaden var inte signifikant (p>0,05). Kvinnor
med diabetes gjorde signifikant färre försök till sex jämfört med kontrollerna (p<0,05). Varaktighet
av diabetes visade sig ha en negativ korrelation till frekvens av sexuella försök, vaginal smörjning
19
och orgasm (p<0,05). Det fanns inget signifikant samband mellan FSFI poäng och BMI, blodtryck
och glykemisk kontroll (p>0,05). Det fanns ingen skillnad i FSFI poäng mellan kvinnor med och
utan diabeteskomplikationer (p>0,05). Det fanns ett negativt samband mellan kvinnornas ålder och
samtliga domäner av sexuell funktion (p<0,05). Premenopausala kvinnor hade högre FSFI poäng i
nästan alla domäner men skillnaden var signifikant endast för frekvens av sexuella försök och
sexuell lust. Man kom fram att diabetes försämrar praktiskt taget alla domäner av sexuell funktion
och de andra oberoende riskfaktorer för sexuell dysfunktion är varaktighet av diabetes, ålder och
menopaus.
Nr
Författare Syfte
ref, år,
land
Metod
Deltagare
Studiekvalitet,
evidens,
relevans
3
Ogbera et att kartlägga
al. [16]
prevalens,
kliniska
2009
ekvivalenter
och
Nigeria
bestämmande
faktorer för
sexuell
dysfunktion
hos kvinnor
med diabetes
typ 2
Tvärsnittsstudie
58 kvinnor med diabetes
typ 2 och 30
åldersmatchade sexuellt
aktiva kontroller utan
diabetes.
Låg kvalitet.
Begränsad
evidens.
Relevant.
Inklusionskriterier var gifta sexuelt
aktiva kvinnor och diabetesdiagnos
sedan minst 3 månader tillbaka.
Exklusionskriterier var graviditet,
hjärtsvikt och psykisk sjukdom.
Fallen var i åldrarna 3565 år. Kontrollerna var i
åldern 34-64 år.
Sexuell funktion bedömdes med FSFI
frågeformulär. Sexuell dysfunktion
definierades som FSFI poäng <26,55.
Psykisk status bedömdes med GHQ 12
frågeformulär.
En liten studie.
Kontrollgrupp
finns men
fallen är
dubbelt så
många till antal
än kontroller.
Resultat: Prevalensen av sexuell dysfunktion var hög både hos kvinnor med diabetes och
kontrollerna, 88% resp 80%. Alla FSFI poäng var lägre hos fallen jämfört med kontrollerna men
skillnaden var signifikant endast för sexuell lust, sexuell upphetsning och sexuell tillfredställelse
(p<0,05). Det var jämförbara poäng när det gäller vaginal smörjning, orgasm och smärta (p>0,05).
Kvinnor med diabetes hade lägre frekvens av försök till sex. Ingen signifikant association mellan
sexuell dysfunktion och ålder, BMI, menopaus, högt blodtryck, glykemisk kontroll och varaktighet
av diabetes (p>0,05). Prevalens av psykosocial morbiditet var högre hos kvinnorna med diabetes
jämfört med kontrollerna (p<0,05) varför det bedömdes dålig psykisk hälsa vara associerad med
sexuell dysfunktion.
Nr
Författare, Syfte
ref, år,
land
Metod
Deltagare
Studiekvalitet,
evidens,
relevans
4
Fatemi et
al. [17]
Tvärsnittsstudie
50 gifta iranska kvinnor i
ålder 34-45 år med
diabetes typ 2 jämfördes
med 40 ålders- matchade
kontroller utan diabetes.
Låg kvalitet.
Begränsad
evidens.
Relevant.
2009
Iran
att studera
prevalens av
sexuell
dysfunktion
hos kvinnor
med diabetes
typ 2
Inklusionskriterier var diagnostiserad
diabetes typ 2, ålder < 45 år, ickemenopausala kvinnor och utan andra
hälsoproblem.
Sexuell funktion bedömdes med hjälp
av ASEX skala.
En liten studie.
Kontrollgrupp
finns.
Resultat: Poängen i samtliga domäner av sexuell dysfunktion var signifikant lägre hos kvinnorna
med diabetes (p<0,05). Total medel ASEX poäng var signifikant högre i diabetesgruppen jämfört
kontrollerna (p<0,05). Orgasmstörning fanns hos 84% av fallen. Störning i sexuell lust förekom
hos 70% av fallen. Störning i sexuell upphetsning hos 68% av fallen. Problem med sexuell
20
tillfredställelse fanns hos 64% av fallen.Varaktighet av diabetes och ålder korrelerade negativt med
samtliga domäner av sexuell funktion. Man fann inget signifikant samband mellan sexuell funktion
och glykemisk kontroll, BMI, utbildningsnivå och sysselsättningsstatus.
Nr
Författare, Syfte
ref, år,
land
Metod
Deltagare
Studiekvalitet,
evidens,
relevans
5
Esposito att evaluera
et al. [18] prevalens och
ekvivalenter
2010
för sexuell
dysfunktion
Italien
hos kvinnor
med diabetes
typ 2.
Tvärsnittsstudie
Inklusionskriterier var diabetesdiagnos
mellan 6 mån -10 år, ålder 35-70 år,
BMI på 24 eller högre, HbA1C på 6,5%
eller högre, diabetesbehandling med
diet eller tabletter.
595 kvinnor i åldern 3570 år med diabetes typ 2
som uppfyllde bestämda
inklusions- och
exklusions kriterier. Ingen
kontroll grupp fanns.
Låg kvalitet.
Begränsad
evidens.
Relevant.
Exklusionskriterier var andra kroniska
sjukdomar såsom njur-, lever- eller
hjärtsjukdomar, akut sjukdom nyligen,
förändring av diet, livsstil eller
behandling senaste 3 månader samt
behov av insulinbehandling.
Sexuell funktion bedömdes med hjälp
av FSFI frågeformulär. exuell
dysfunktion definierades som FSFI
poäng ≤23.Status av fysisk aktivitet
undersöktes med hjälp av IPAQ
frågeformulär.
En mellanstor
studie men
ingen
kontrollgrupp
finns.
Istället gjorde
man jämförelse
mellan ickemenopausala
och
menopausala
kvinnor.
Resultat: Prevalensen av sexuell dysfunktion bland kvinnor med diabetes var 53,4% och
signifikant högre hos menopausala kvinnor jämfört med icke-menopausala, 63,9% resp 41,0%
(p<0,05). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan olika domäner för sexuell funktion hos
premenopausala kvinnor och postmenopausala kvinnor, förutom vaginal smörjning (p<0,05). Man
fann inget samband mellan sexuell dysfunktion och glykemisk kontroll, varaktighet av diabetes,
högt blodtryck eller rökning (p>0,05). Det fanns ett samband mellan BMI och sexuell dysfunktion
(p<0,05). Ålder, metabol syndrom och aterogen dyslipidemi visade sig vara signifikant associerade
med sexuell dysfunktion (p<0,05). Både depression och civilstånd (gifta kvinnor) var oberoende
riskfaktorer för sexuell dysfunktion medan fysisk aktivitet var skyddande (p<0,05).
Nr
Författare, Syfte
ref, år,
land
Metod
6
Yencilek
att undersöka
et al. [19] faktorer som
påverkar
2010
sexuell
funktion hos
Turkiet
premenopausa
la kvinnor
med diabetes
typ 2
Tvärsnittsstudie
Deltagare
62 premenopausala
kvinnor med diabetes typ
Exklusionskriterier var andra
2 jämfördes med 50
systemiska sjukdomar, menopaus,
friska kvinnliga
historia av vaginal kirurgi, frånvaro av volontärer som alla hade
sexuell partner eller partner med erektil regelbunden
dysfunktion, malignitet, graviditet och menstruationscykel och
neurologiska rubbningar.
partner utan erektil
dysfunktion.
Sexuell funktion bedömdes med FSFI
frågeformulär.
21
Studiekvalitet,
evidens,
relevans
Låg kvalitet.
Begränsad
evidens.
Relevant.
En liten studie.
Kontrollgrupp
finns.
Man har inte
undersökt
depression som
riskfaktor i
denna studie.
Resultat: Total FSFI poäng och poängen för sexuell upphetsning, vaginal smörjning, orgasm,
smärta och sexuell tillfredsställelse var signifikant lägre hos diabetikerna jämfört med kontrollerna
(p<0,05). Sexuell upphetsning var mest påverkad. Sexuell lust var inte signifikant påverkad hos
kvinnor med diabetes (p>0,05). Oregelbundna menstruationer, lång varaktighet av diabetes (mer än
10 år) och rökning visade sig ha en signifikant negativ inverkan på sexuell funktion hos kvinnor
med diabetes (p<0,05). Däremot ålder, BMI, paritet, socioekonomisk status och varaktighet av
äktenskap inte hade någon effekt på sexuell funktion (p>0,05).
Nr
Författare, Syfte
ref, år,
land
Metod
7
Sharifiagh att bedöma
das et al. sexuell
[20]
dysfunktion
hos iranska
2012
kvinnor med
diabetes typ 2
Iran
Tvärsnittsstudie
Deltagare
45 gifta premenopausala
kvinnor med diabetes typ
Exklusionskriterier var allvarliga
2 i åldern 20-55 år
sjukdomar såsom cancer, hjärtsvikt
jämfördes med 91 gifta
eller njursvikt, som hade historia av
kvinnliga volontärer utan
sexuella övergrepp eller hade depression diabetes som var i samma
och de som hade svårare urogenitala
åldergrupp.
problem såsom prolaps.
Sexuell funktion utvärderades med hjälp
av SFQ frågeformulär.
Studiekvalitet,
evidens,
relevans
Låg kvalitet.
Begränsad
evidens.
Relevant.
En liten studie.
Kontrollgrupp
finns men
kontroller är
dubbelt så
många till antal
än fallen.
Resultat: Prevalensen av störningar i sexuell lust och sexuell upphetsning var signifikant högre
hos kvinnorna med diabetes typ 2 jämfört med kontrollerna ((p<0,05). Smärta var signifikant
vanligare hos kontrollerna (p<0,05). När det gäller andra domäner var skillnaden mellan fallena och
kontrollerna inte statistiskt signifikant (p>0,05). Det fanns inte heller något signifikant samband
mellan sexuell funktion och glykemisk kontroll, BMI, rökning och sysselsättningsstatus.
Nr
Författare, Syfte
ref, år,
land
Metod
8
Fang et
al. [21]
Tvärsnittsstudie
2012
Kina
att undersöka
sexuell
dysfunktion
hos kvinnor
med diabetes
typ 2
Deltagare
106 kvinnor med diabetes
typ 2 i åldern 20-60 år
Inklusionskriterier var stabil
jämfördes med 100
heterosexuell relation sedan minst 6
åldersmatchade friska
månader tillbaka, icke-gravida och icke- kontroller med liknande
ammande kvinnor , frånvaro av allvarlig bakgrund. Deltagarna
försvagande somatisk sjukdom, frånvaro delades upp i 2
av psykisk sjukdom, inget
subgrupper – pre- och
drogmissbruk, ingen användning av
postmenopausala.
hormonpreparat såsom p-piller eller
kortikosteroider.
Man evaluerade sexuell funktion hos
kvinnorna med hjälp av FSFI
frågeformulär. Sexuell dysfunktion
definierades som FSFI poäng <25.
Studiekvalitet,
evidens,
relevans
Låg kvalitet.
Begränsad
evidens.
Relevant.
En ganska liten
studie.
Ungefär lika
många fallen
som kontroller.
Man gjorde
även jämförelse
mellan ickemenopausala
och
menopausala
kvinnor.
Resultat: Prevalensen av sexuell dysfunktion var signifikant högre i diabetesgruppen jämfört med
kontrollerna, 79,2% resp 55% (p<0,05). Poängen för samtliga FSFI domäner var signifikant lägre i
diabetesgruppen (p<0,05). Detta var fr a framträdande hos premenopausala kvinnor med diabetes
22
som hade signifikant lägre total FSFI poäng i domäner för sexuell lust, upphetsning och sexuell
tillfredsställelse (p<0,05) medan postmenopausala kvinnor med diabetes hade signifikant lägre FSFI
poäng endast i domänen för orgasm (p<0,05) jämfört med kontrollerna. Ålder och diabetes
bedömdes vara oberoende riskfaktorer för sexuell dysfunktion hos kvinnor. BMI hade också viss
betydelse i diabetesgruppen.
Förkortningar: FSFI=Female Sexual Funktion Index. IFSF=Index of Female Sexual Function. ASEX=Arizona Sexual
Experience Scale. SFQ=The Female Sexual Function Questionnaire. GHQ 12=General Health Questionnaire.
IPAQ=International Physical Activity Questionnaire.
23