Projektrapport VESTA Sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes mellitus typ 2 -en litteraturstudie Angela Barroso, ST-läkare Luna VC, Södertälje Oktober 2014 Klinisk handledare: Jan Eggert, specialist i allmänmedicin och gynekologi, Luna VC Vetenskaplig handledare: Ylva Skånér, docent, CEFAM 1 SAMMANFATNING Bakgrund Diabetes är en känd riskfaktor för sexuell dysfunktion hos män. I jämförelse med män med diabetes är sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes betydligt mindre studerad. Kvinnor som lider av sexuell dysfunktion riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att dessa kvinnliga patienter blir uppmärksammade i primärvården och får nödvändig hjälp. Syfte Att undersöka vetenskaplig evidens för ökad förekomst och typ av av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 och vilka riskfaktorer som är bidragande till detta. Metod Detta är en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i PubMed. Därefter sorterades artiklarna med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. De inkluderade artiklarna bedömdes med hjälp av SBU:s granskningsmall för bedömning av relevans och kvalitetsgranskades därefter med SBU:s mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier (GRADE). Resultat Åtta artiklar inkluderades. Resultaten i de inkluderade artiklarna visar på hög förekomst av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2. Resultaten är inte helt samstämmiga när det gäller prevalensen av olika sexuella störningar. Störningar i sexuell lust, upphetsning, orgasm och sexuell tillfredsställelse var generellt de vanligaste sexuella störningarna. Flera riskfaktorer för sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 listades i artiklarna; vanligast var ålder, varaktighet av diabetes och psykisk ohälsa. Slutsats Resultaten i denna studie indikerar att kvinnor med diabetes typ 2 är i riskzon att utveckla olika former av sexuell dysfunktion. Studien visar också att det finns en rad riskfaktorer för sexuell dysfunktion vid diabetes. Det är en viktig uppgift för primärvården att uppmärksamma, förebygga och behandla sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2. MESH-termer Diabetes mellitus typ 2, Sexuell dysfunktion, Kvinnor. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 3 Bakgrund 4 Syfte 6 Frågeställningar 6 Metod 6 Etiska överväganden 8 Resultat 8 Diskussion 14 Slutsats 16 Referenser 17 Bilagor 19 Bilaga 1. Artikelmatris. Sammanfattning av inkluderade artiklarna. 3 BAKGRUND Diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och står för cirka 85% fall av all diabetes. [1] De senaste decennierna har det varit en konstant ökning av sjukdomens förekomst både i Sverige och globalt. Denna ökning av diabetes typ 2 anses bero på obalans mellan kaloriintag och fysisk aktivitet med viktökning i befolkningen som följd. Det är kartlagt att genetiska faktorer spelar roll i uppkomsten av diabetes typ 2. Allt tyder på att man ärver en genetisk predisposition att utveckla diabetes typ 2 men det är livsstilsfaktorer som spelar en avgörande roll i dess utveckling. Det är allmänt känt att diabetes typ 2 ofta förekommer hos patienter med andra livsstilssjukdomar såsom fetma, hypertoni och hyperlipidemi. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor men medelåldern för män som insjuknar i sjukdomen är lägre än för kvinnor. [1] Diabetes typ 2 är en relativt långsamt progredierande kronisk sjukdom som på sikt leder till flera allvarliga komplikationer och följdsjukdomar. Komplikationerna vid diabetes är av två typer: mikro- och makrovaskulära. De mikrovaskulära komplikationerna är diabetesspecifika och yttrar sig som retino- och makulopati, nefropati och perifer neuropati. De makrovaskulära komplikationerna utgörs av koronar hjärtsjukdom, ischemisk stroke, hypertoni, diabeteskardiomyopati och perifer kärlsjukdom. [2] Diabetes är en fastställd riskfaktor för sexuell dysfunktion hos män. Sexuell dysfunktion hos män med diabetes manifesterar sig framför allt i form av erektil dysfunktion. Prevalensen av erektil dysfunktion hos män med diabetes ligger på cirka 50% för både diabetes typ 1 och 2. [3, 4, 5] Mekanismen bakom erektil dysfunktion är multifaktoriell och inkluderar neurologiska, vaskulära och hormonella orsaker. Autonom neuropati medför försämrad eller utebliven överföring av nervsignaler som är nödvändiga för relaxation av glatt muskulatur i corpora cavernosa och blodfyllnad i penis och därmed upprätthållande av erektion. Makrovaskulära och mikrovaskulära skador i blodkärl medför minskat blodflöde till penis och endoteldysfunktion leder till minskad frisättning av kvävemonoxid (NO) vars aktivitet spelar en viktig roll i relaxation av glatt muskulatur i corpora cavernosa. Ytterligare en bidragande orsak kan vara ökad bildning till följd av hyperglykemi av så kallade Advanced glycation end-products (AGEs) som misstänks vara inblandade i försämrad NO-medierad relaxation av corpora cavernosa. [6] Hos män med diabetes har man funnit sänkta nivåer av testosteron och luteiniserande hormon (LH) vilket också kan påverka erektionsförmågan. [7, 8] Sexuell dysfunktion hos kvinnor innefattar följande sexuella störningar: 4 Vaginal torrhet - kan orsakas av hormonella förändringar i slemhinnan såsom vid menopaus eller av excessiv användning av tvål och andra likartade hygienartiklar. Dyspareuni - betyder smärta vid samlag och kan ha både psykiska och fysiska orsaker, en av orsakerna kan vara torra slemhinnor i vulva och vagina. Nedsatt sexlust - innebär brist eller avsaknad av önskan för sexuell aktivitet eller sexuella fantasier och kan bero bl a på stress, oro, depression, hormonella orsaker. Upphetsningsstörning - är oförmåga att bli sexuellt upphetsad i samband med sexuell stimulering och uttrycker sig som avsaknad av fysiskt och psykiskt svar på sexuell stimulering, t ex utebliven fuktning av slemhinnor i slidan, utebliven ökning av puls och andning, frånvaro av emotionell reaktion. Orgasmstörning - betyder att orgasm kommer antingen för sent eller för tidigt eller uteblir helt vid normal sexuell upphetsning. I jämförelse med erektil dysfunktion hos män med diabetes är sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes betydligt mindre studerad. Eftersom diabeteskomplikationerna är snarlika hos båda könen är det rimligt att anta att sexuella störningar även i motsvarande utsträckning kan drabba kvinnor. Liksom hos män är sexuell respons hos kvinnor beroende av en fungerande överföring av nervsignaler inom sensoriska och autonoma nervsystem. Precis som erektionen hos män styrs erektil funktion av klitoris hos kvinnor genom kvävemonoxid/cyklisk guanosin monofosfat (NO/cGMP) pathway. Vasoaktiv intestinal polypeptid (VIP) och kvävemonoxid (NO) är båda involverade i glatt muskelrelaxation och ökning av blodflöde i kvinnans genitalia genom samma mekanism som hos män. [9] Diabetes kan ge upphov till försämrad sexuell respons hos kvinnor genom att framkalla olika vaskulära, neurologiska och hormonella störningar som kan leda till strukturella och funktionella förändringar i yttre och inre genitalia. Upphetsnings- och orgasmstörning kan uppstå på grund av försämrad glatt muskelrelaxation i vagina och minskat blodflöde till klitoris. Aterosklerotiska skador och endoteldysfunktion kan leda till minskad känslighet i klitoris, minskad vibrationskänsla och ökad torrhet i vagina vilket resulterar i dyspareuni och upphetsningsstörning. Diabetesneuropati kan påverka den normala överföringen av sexuella nervsignaler och kan orsaka bäckenbotten dysfunktion genom en försvagning av muskeltonus. [10] En normalt fungerande sexuell aktivitet hos kvinnor är beroende av adekvata nivåer av sexhormoner: östrogen, testosteron och progesteron. Hos kvinnor med diabetes verkar det finnas en obalans i nivåer av dessa hormoner vilket kan i sig leda till sexuell dysfunktion. [10] 5 I primärvården i Sverige följs tusentals kvinnor med diagnostiserad diabetes typ 2. Har dessa kvinnor ökad risk för sexuell dysfunktion till följd av sin sjukdom? Hur många av dem har redan utvecklat någon form av sexuell dysfunktion? Finns det några riskfaktorer för utveckling av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2? Kvinnor som lider av sexuell dysfunktion riskerar att drabbas av depression, låg självkänsla, känslor av skam och skuld vid sex på grund av sina sexuella besvär. Med tanke på denna samsjuklighet mellan sexuell dysfunktion och psykiska besvär är det extra viktigt att dessa kvinnliga patienter blir uppmärksammade i primärvården och får nödvändig hjälp. SYFTE Att undersöka vetenskaplig evidens för ökad förekomst och typ av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 och vilka riskfaktorer som är bidragande till detta. FRÅGESTÄLLNINGAR Ökar diabetes typ 2 risken för sexuell dysfunktion hos kvinnor? Om så är fallet, vilka sexuella störningar är vanligast? Vilka riskfaktorer spelar roll i utvecklingen av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2? METOD Detta är en litteraturstudie. Följande söktermer togs fram med hjälp av svensk MESH [11]: DIABETES MELLITUS TYPE 2, SEXUAL DYSFUNCTION, FEMALE, WOMEN. Sökningen av artiklar gjordes i PubMed eftersom det gav överlägset bästa sökresultat jämfört med databaserna Cochrane Library och TRIP. Vid sökningen i TRIP blev det många irrelevanta artiklar och sökningen i Cochrane Library gav endast några få artiklar som inte heller var tillämpliga. Sorteringen av artiklarna gjordes med hjälp av följande inklusions- och exklusionskriterier: Inklusionskriterier Studier skrivna på engelska eller svenska. Studier som handlar om förekomst av sexuell dysfunktion. 6 Studier som handlar om riskfaktorer för sexuell dysfunktion. Studier skrivna från och med år 2000 till och med år 2013. Exklusionskriterier Studier där man jämför kvinnor med diabetes mellitus typ 1 och typ 2. Review artiklar. Urvalsprocessen 65 artiklar 23 artiklar exkluderades pga. titel 14 artiklar exkluderades pga. de var skrivna före år 2000 6 artiklar exkluderades pga. de var review artiklar 22 abstrakt 11 artiklar exkluderades pga. annat syfte 3 artiklar exkluderades pga. jämförelse med diabetes typ 1 8 artiklar inkluderade Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen för inkluderade artiklar. Resultatet av litteratursökningen presenteras i tabell 1. Tabell 1. Sammanfattning av sökresultat. Söktermer Sexual dysfunction [MESH] AND Diabetes mellitus type 2 [MESH] AND Female [MESH] OR Women Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Inkluderade artiklar 65 65 22 11 8 7 [MESH] ETISKA ÖVERVÄGANDEN Genom att inkludera artiklar som jämför sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 och kontroller och selektera bort artiklar där man jämför sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 1 och typ 2 kan det finnas viss risk att man missar studier av bättre kvalitet, t ex med större antal deltagare, vilket kan påverka slutresultatet. De artiklar som inkluderats i denna studie har valts oavsett om de visar på ökad förekomst för sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 eller inte. Inga studier som är sponsrade av läkemedelsföretag eller är skrivna av anställda inom läkemedelsindustri har inkluderats. Genom användning av SBUs granskningsmallar minskades risken för partisk bedömning av resultaten. RESULTAT De inkluderade artiklarna Åtta studier uppfyllde inklusions- och exklusionskriterier och inkluderades i denna litteraturstudie. Två studier är från Nigeria [15, 16], två studier är från Iran [17, 20], två studier är från Turkiet [14, 19], en studie är från Kina [21] och en studie är från Italien [18]. Totalt i studierna inkluderades 1450 deltagare: 1040 i fallgrupper och 410 i kontrollgrupper. En sådan stor diskrepans mellan antal delatagare i fall- och kontrollgrupper beror på att i en av studierna (Esposito et al.[18] ) hade man ingen kontrollgrupp. Sju av åtta studier var små. De inkluderade artiklarna är sammanställda i artikelmatris (Bilaga 1). Metoder i de inkluderade artiklarna Samtliga inkluderade studier är observationsstudier av typen tvärsnittsstudier. För värdering av sexuell funktion använde studierna olika frågeformulär. Fem av åtta studier använde sig utav Female Sexual Function Index (FSFI), de övriga tre studier tillämpade respektive Index of Female Sexual Function (IFSF), Arizona Sexual Experience Scale (ASEX) och The Female Sexual Function Questionnaire (SFQ). Dessutom använde två studier som hjälpmedel General Health Questionnaire (GHQ 12) respektive International Physical Activity Questionnaire (IPAQ). 8 Nedan följer en kort beskrivning av ovannämnda frågeformulär: Female Sexual Function Index (FSFI). FSFI frågeformulär består av nitton poster som hänförs till sex olika domäner för bedömning av sexuell funktion: sexuell lust, sexuell upphetsning, vaginal smörjning, orgasm, smärta, sexuell tillfredställelse (eng. desire, arousal, lubrication, orgasm, pain, satisfaction) De individuella poängen för varje domän erhålles genom att man adderar poängen från de olika posterna som utgör varje domän och multiplicerar summan med en domänfaktor. Total poäng för skalan erhålles genom att man adderar poäng från alla sex domäner. Ju lägre är poängen desto högre är graden av sexuell dysfunktion. Index of Female Sexual Function (IFSF). IFSF är ett frågeformulär som består av nio poster som omfattar sex olika domäner som beskriver sexuell funktion: sexuell lust, kvalitet på samlag, övergripande tillfredsställelse med sexuell funktion, orgasm, vaginal smörjning, känslighet i klitoris (eng. desire, quality of sexual intercourse, overall satisfaction with sexual function, orgasm, lubrication and clitoral sensation). Lägre poängen innebär högre graden av sexuell dysfunktion. Arizona Sexual Experience Scale (ASEX). Frågeformuläret inkluderar fem punkter som kvantifierar sexuell lust, sexuell upphetsning, vaginal smörjning, orgasm och sexuell tillfredställelse. Maximum poäng var 30 och minimum poäng var 5. Ju högre poängen är desto högre är graden av sexuell dysfunktion. The Female Sexual Function Questionnaire (SFQ). The Female SFQ frågeformulär består av trettioen poster och varje post innehåller fem-sju möjliga svarsalternativ. SFQ mäter sex domäner av kvinnlig sexuell funktion: sexuell lust, upphetsning, vaginal smörjning, orgasm, smärta och njutning (eng. desire, arousal, lubrication, orgasm, pain, enjoyment). Högre poäng innebär bättre sexuell funktion. General Health Questionnaire (GHQ 12). GHQ 12 består av tolv punkter. Poängskalan är från 0 till 3 och inbegriper tre tillstånd - ångest/depression, social dysfunktion och förlust av förtroende. International Physical Activity Questionnaire (IPAQ). IPAQ består av en uppsättning av fyra enkäter. Syftet med enkäterna är att erbjuda ett gemensamt instrument för att få internationellt jämförbara data om hälsorelaterad fysisk aktivitet. Det finns en lång version och en kort version av IPAQ. Den korta versionen är lämplig för användning i nationella och regionala övervakningssystem och den långa versionen används i forskning eller i utvärderingssyfte. 9 Faktorer som har betydelse för sexuell funktion I samtliga studier har man undersökt olika faktorer som kan påverka den sexuella funktionen, dessa listas nedan. Ålder och pre-/postmenopaus. I Esposito et al. studie [18] var ålder signifikant associerad med sexuell dysfunktion då studien visade att prevalensen av sexuell dysfunktion bland kvinnor med diabetes var signifikant högre hos postmenopausala kvinnor jämfört med premenopausala. Även i Fang et al. studie [21] kom man fram till att ålder var oberoende riskfaktor för sexuell dysfunktion men till skillnad från Esposito et al. studie [18] var det premenopausala kvinnor med diabetes som hade signifikant lägre FSFI poäng i fler domäner av sexuell dysfunktion (sexuell lust, upphetsning och sexuell tillfredställelse) jämfört med postmenopausala kvinnor som hade signifikant lägre FSFI poäng endast i domänen för orgasm. Olarinoye et al. studie [15] påvisade ett negativt samband mellan kvinnornas ålder och menopaus samt samtliga domäner av sexuell funktion. I deras studie hade premenopausala kvinnor bättre FSFI poäng jämfört med postmenopausala kvinnor i nästan alla domäner men skillnaden var signifikant endast för frekvens av sexuella försök och sexuell lust. Studien kom fram till att ålder och menopaus var viktiga faktorer för sexuell dysfunktion. Yencilek et al. studie [19] kom fram till motsatt resultat att åldern inte har någon effekt på sexuell funktion. Även Ogbera et al. studie [16] visade ingen signifikant association mellan sexuell dysfunktion och ålder eller menopaus. Psykisk hälsa. Två studier (Ogbera et al. [16] och Esposito et al. [18] ) bedömde sambandet mellan sexuell dysfunktion och psykisk hälsa. I Ogbera et al. studie [16] fann man att dålig psykisk hälsa är associerad med sexuell dysfunktion och den noterades mer hos kvinnorna med diabetes. I Esposito et al. studie [18] var depression en oberoende riskfaktor för sexuell dysfunktion. Varaktighet av diabetes. I Esposito et al. [18], Erol et al. [14] och Ogbera et al. [16] studier påvisades inget signifikant samband mellan varaktighet av diabetes och sexuell dysfunktion. Medan i Fatemi et al. studie [17] negativt korrelerade varaktighet av diabetes med samtliga domäner av sexuell funktion. I Olarinoye et al. studie [15] påvisades en negativ korrelation mellan varaktighet av diabetes och vissa domäner av sexuell funktion (vaginal komfort, vaginal smörjning, frekvens av sexuella försök och orgasm). I Yencilek et al. studie [19] visade sig endast en lång varaktighet av diabetes (mer än 10 år) ha en signifikant negativ inverkan på sexuell funktion. 10 Glykemisk kontroll/HbA1c. Flera studier (Erol et al. [14], Olarinoye et al.[15], Ogbera et al. [16], Fatemi et al. [17], Esposito et al. [18], Sharifiaghdas et al. [20]) fick fram likartade resultat där de inte kunde påvisa någon signifikant association mellan sexuell dysfunktion och glykemisk kontroll. Metabolt syndrom och hyperlipidemi. I Esposito et al. studie [18] visade sig metabolt syndrom och hyperlipidemi vara signifikant associerade med sexuell dysfunktion. BMI. I Esposito et al. [18] och Fang et al. [21] studier hade BMI en betydelse för sexuell funktion i diabetesgruppen. Medan de andra inkluderade studierna (Erol et al. [14], Olarinoye et al. [15], Ogbera et al. [16], Fatemi et al. [17], Yencilek et al. [19] och Sharifiaghdas et al. [20] ) inte kunde påvisa något sådant samband. Högt blodtryck. I flera studier (Olarinoye et al. [15], Ogbera et al. [16], Esposito et al. [18] ) påvisades inget signifikant samband mellan sexuell dysfunktion och högt blodtryck. Rökning. I Yencilek et al. studie [19] visade sig rökning ha en signifikant negativ påverkan på sexuell funktion hos kvinnor med diabetes. Medan ett motsatt resultat erhölls i två andra inkluderade studier (Sharifiaghdas et al. [20] och Esposito et al. [18] ) där man hittade inget samband mellan rökning och sexuell dysfunktion. Fysisk aktivitet. I Esposito et al. studie [18] var fysisk aktivitet skyddande mot sexuell dysfunktion. Civilstånd. Esposito et al. [18] kom fram till att civilstånd var oberoende riskfaktor för sexuell dysfunktion då gifta kvinnor i deras studie hade 1,59 gånger större risk att utveckla sexuell dysfunktion jämfört med ogifta kvinnor. I Yencilek et al. studie [19] tittade man på betydelse av varaktighet av äktenskap och kom fram till att den inte hade någon effekt på sexuell funktion. Socioekonomisk status. I Yencilek et al. studie [19] hade inte socioekonomisk status någon effekt på sexuell funktion. Sysselsättningsstatus. I Fatemi et al. [17] och Sharifiaghdas et al. [20] studier fann man inget signifikant samband mellan sexuell funktion och sysselsättningsstatus. 11 Utbildningsnivå. I Fatemi et al. studie [17] påvisades inget signifikant samband mellan sexuell funktion och utblidningsnivå. Paritet. I Yencilek et al. studie [19] hade paritet ingen påverkan på sexuell funktion. Oregelbundna menstruationer. I Yencilek et al. studie [19] hade oregelbundna menstruationer en signifikant negativ påverkan på sexuell funktion. Sammanfattning och jämförelse av resultaten utifrån frågeställningar Studierna hade lite olika syften och skiljer sig i viss mån även när det gäller vilka domäner av sexuell funktion man undersökte beroende på vilket frågeformulär man använde. De vanligast undersökta domänerna av sexuell funktion är sexuell lust, sexuell upphetsning, vaginal smörjning, orgasm, smärta och sexuell tillfredsställelse. I vissa av de inkluderade studierna har man även tittat på frekvens av sexuella försök (Ogbera et al. [16] Och Olarinoye et al. [15] ), kvalitet på samlag, vaginal komfort samt känslighet i klitoris (Erol et al. [14] ). Resultat utifrån frågeställningar 1.Ökar diabetes typ 2 risken för sexuell dysfunktion hos kvinnor? Samtliga inkluderade studierna visade på hög förekomst av sexuell dysfunktion bland kvinnor med diabetes typ 2. I Fang et al. studie [21] var prevalensen av sexuell dysfunktion 79,2% i diabetesgruppen och 55% hos kontrollerna. I Ogbera et al. studie [16] var prevalensen av sexuell dysfunktion hög både hos kvinnor med diabetes och kontrollerna men högre i diabetesgruppen, 88% respektive 80%. I Espositos et al. studie [18] var prevalensen av sexuell dysfunktion bland kvinnor med diabetes 53,4% och signifikant högre hos menopausala kvinnor jämfört med ickemenopausala, 63,9% resp 41,0%. I Erol et al. studie [14] var prevalensen av sexuell dysfunktion i diabetesgruppen 51,3%. 2.Om så är fallet, vilka sexuella störningar är vanligast? I Erol et al. [14], Ogbera et al. [16], Fatemi et al. [17] och Sharifiaghdas et al. [20] studier var minskad sexuell lust ett av de vanligaste symptomen i diabetesgruppen medan i Olarinoye et al. [15] och Yencilek et al. [19] studier var sexuell lust inte signifikant påverkad jämfört med kontrollerna. Upphetsningsstörning var ett vanligt symptom på sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes i flera studier ( Olarinoye et al. [15], Ogbera et al. [16], Fatemi et al. [17], Yencilek et 12 al. [19], Sharifiaghdas et al. [20]). Orgasmstörning var det vanligaste symptomet på sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes i Fatemi et al. studie [17] där hela 84% av fallen hade denna sexuella störningen. I Erol et al. studie [14] hade 49% av fallen orgasmstörning. Störning i sexuell tillfredställelse var vanligt förekommande i Erol et al. [14], Olarinoye et al. [15], Fatemi et al. [17] och Yencilek et al. [19] studierna. Kvinnor med diabetes hade lägre frekvens av försök till sex enligt Erol et al. [14], Olarinoye et al. [15], Ogbera et al. [16] studierna. I tre studier (Olarinoye et al. [15], Esposito et al. [18] och Fang et al. [21]) jämförde man premenopausala och postmenopausala kvinnor med diabetes. I Olarinoye et al. studie [15] hade premenopausala kvinnor bättre sexuell funktion i nästan alla domäner men skillnaden var signifikant endast för frekvens av sexuella försök och sexuell lust. I Fang et al. studie [21] däremot hade premenopausala kvinnor signifikant sämre poäng i domäner för sexuell lust, upphetsning och sexuell tillfredsställelse medan postmenopausala kvinnor hade signifikant sämre poäng endast i domänen för orgasm. I Espositos et al. studie [18] var prevalensen av sexuell dysfunktion signifikant högre hos postmenopausala kvinnor jämfört med premenopausala med det fanns ingen signifikant skillnad mellan olika domäner av sexuell funktion mellan dessa kvinnor, förutom vaginal smörjning. 3. Vilka riskfaktorer spelar roll i utvecklingen av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2? I de inkluderade studierna har man listat en rad olika faktorer som kan påverka sexuell funktion hos kvinnor med diabetes: ålder, varaktighet av diabetes, psykisk ohälsa, varaktighet av diabetes, glykemisk kontroll, metabol syndrom, hyperlipidemi, BMI; högt blodtryck, rökning, fysisk aktivitet, civilstånd, socioekonomisk status, utbildningsnivå, paritet, oregelbundna menstruationer. Tre studier (Olarinoye et al. [15], Esposito et al. [18], Fang et al. [21]) visade en negativ association mellan ålder och sexuell funktion. Två studier (Ogbera et al. [16] och Esposito et al. [18] ) visade ett samband mellan sexuell dysfunktion och depression alternativt psykisk ohälsa. I Fatemi et al. [17] och Olarinoye et al. [15] studier påvisades en negativ korreleration mellan varaktighet av diabetes och sexuell funktion. I Esposito et al. studie [18] var metabol syndrom och hyperlipidemi signifikant associerade med sexuell dysfunktion. I Fang et al. [21] och Esposito et al. [18] studier visade sig BMI ha betydelse för sexuell dysfunktion i diabetesgruppen. I Yencilek et al. studie [19] visade man att rökning och oregelbundna menstruationer har en signifikant negativ påverkan på sexuell funktion hos kvinnor med diabetes. 13 Relevans, evidensstyrka och vetenskaplig kvalitet De inkluderade artiklarna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för bedömning av relevans, version 2010:1.2 [12] och samtliga bedömdes som relevanta. Vetenskaplig kvalitet och evidensstyrka i de inkluderade artiklarna avseende eventuella systemiska fel (selektionsbias, bedömningsbias, bortfallsbias och rapporteringsbias) har undersökts med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier (GRADE), version 2012:2.1 [13]. Risken för selektionsbias bedömdes som medelhög pga. små deltagargrupper och ojämnt antal av deltagare i grupperna. Risken för övriga systemiska fel bedömdes som låg. Samtliga inkluderade studierna är tvärsnittsstudier och bedömdes ha låg kvalitet och begränsad evidensstyrka. DISKUSSION Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig evidens för ökad förekomst och typ av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 och vilka riskfaktorer som är bidragande till detta. I litteraturstudien inkluderades åtta tvärsnittstudier. Resultaten i samtliga inkluderade artiklarna tyder på hög förekomst av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 och prevalensen ligger på 51,3-88%. Däremot är det mindre tydligt vilka sexuella störningar som är vanligast. Generellt sagt var störningar i sexuell lust, upphetsning, orgasm och sexuell tillfredsställelse de vanligaste störningarna i de inkluderade studierna. För jämförelse: i reviewartikel Sexual Dysfunktion in Women with Diabetes Mellitus [22] nämns sexuell lust, upphetsning, orgasm och dyspareuni som de vanligast förekommande domänerna för sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes. Skillnaderna mellan de inkluderade studierna kan bero på flera faktorer: små studiepopulationer, heterogenisitet av diabetesgrupper (t ex deltagarnas ålder och om kvinnor var postmenopausala eller inte) och även användning av helt olika frågeformulär. En ytterligare förklaring kan vara deltagarnas subjektiva tolkning av frågor i frågeformulären. T ex. det framgår inte i studierna om det handlar om primär eller sekundär (dvs. livslång eller situationsbetingad) orgasmstörning hos deltagarna och därför är det oklart hur denna fråga har tolkats av deltagare. Sexuell upphetsning har också två former – genital och allmän – men vilken av dessa former har undersökts framgår inte heller tydligt i en del studier. Störning i sexuell lust är kontroversiell eftersom den är mer än andra domäner av sexuell funktion påverkas av psykogena faktorer såsom depression, generellt hälsotillstånd och sociala relationer. 14 Det är också sannolikt att förekomsten av olika sexuella störningar är en individuell företeelse och varierar från individ till individ. Kvinnors sexualitet är mångfacetterad och det finns flera faktorer som kan påverka sexuell aktivitet hos kvinnor. Det är biologiska (ålder, övervikt, kronisk sjukdom, menopaus, etc.), psykologiska (ångest, depression, personlighet, kroppsuppfattning, relation till partner, etc.) och sociokulturella (etniska, kulturella, ekonomiska, familje- och utbildningsrelaterade) faktorer. Faktorer som påverkar kvinnors sexualitet kan även indelas i predisponerande, framkallande och persisterande. Predisponerande faktorer inkluderar permanenta och tidigare livserfarenheter, t ex. personlighet, kronisk sjukdom, livsstil, etc. Framkallande faktorer är de som triggar igång sexuella problem, t ex. hormonella förändringar, medicinering, depression, etc. Persisterande faktorer är de som underhåller sexuella problem, t ex. ålder, relationsproblem, diabeteskomplikationer, etc. Sambandet mellan sexuell dysfunktion och ett flertal av sådana faktorer har undersökts i de inkluderade studierna men det är inte uteslutet att det fanns andra faktorer än de undersökta som kan ha bidragit till att resultaten av undersökningarna inte blivit så homogena. Dessutom kan det faktum att studierna kommer från fem olika länder innebära att eventuella kulturella skillnader också kan ha varit bidragande till att resultaten i denna litteraturstudie inte är helt jämförbara. I denna litteraturstudie var ålder, varaktighet av diabetes och psykisk ohälsa de vanligast förekommande riskfaktorerna för sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes. Enligt reviewartikel Sexual Dysfunktion in Women with Diabetes Mellitus [22] är det svårt att identifiera specifika riskfaktorer för sexuell dysfunktion inklusive de som är relaterade till diabetes då resultaten av studierna ofta är inkonklusiva. Enligt samma reviewartikel är depression den mest etablerade riskfaktorn för sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes men det är oklart om sexuella problem fortsätter när depressionen är behandlad. Några av artiklarna som inkluderades i denna litteraturstudie har exkluderat kvinnor som saknade en stabil sexuell partner vilket kan innebära en signifikant grad av bias då dessa kvinnor kan ha svårigheter att etablera stabila sexuella förhållanden just på grund av sina sexuella problem och diabetes. Relationsproblem och partnerrelaterade frågor som kan påverka sexuella funktionen är också försummade i många studier. Som det har tidigare nämnts var sju av de åtta inkluderade studierna små när det gäller deltagarantal. I den ovannämnda reviewartikeln kritiserar man små studier för att de saknar tillräcklig power för att påvisa skillnader. Eftersom sexuell dysfunktion hos kvinnor är vanlig även i generell befolkning måste förändringar i sexuell funktion i diabetespopulationen vara tillräckligt stora för att detekteras och för detta behövs stora diabetespopulationer. 15 Styrkor och svagheter En styrka med denna litteraturstudie är att åtta artiklar inkluderats och att studierna kommer från olika länder och till och med olika kontinenter vilket minskar risken för bedömningsbias och ger möjlighet att dra säkrare slutsatser och belysa det undersökta problemet i ett bredare perspektiv. Man skulle kunna säga att generaliserbarheten i denna litteraturstudie är ganska stor genom ingående studiernas spridning geografiskt och tidsmässigt men på grund av studiernas låga kvalite blir det inte någon större fördel av detta. Jag betraktar det som en styrka att jag har valt endast de nyaste studierna från år 2000-2013 eftersom man ser då om problemet är aktuellt och hur det har utvecklats senaste åren. Det finns flera svagheter i min studie: Samtliga inkluderade artiklarna är av typen tvärsnittsstudier vilka enligt GRADE bedöms generellt vara av begränsat bevisvärde. Alla inkluderade studierna förutom en har små studiepopulationer pga. dess ”känsliga” natur och är därför inte tillräckligt representativa. Den enda studien som är stor (Esposito et al. [16]) har ingen kontrollgrupp. Inte enda svensk studie blev inkluderad i denna litteraturstudie. Därför kan man inte dra några säkra överförbara slutsatser gällande Sverige. För värdering av sexuell funktion använde sig fem av åtta studier utav FSFI frågeformulär, de övriga tre studier tillämpade respektive IFSF, ASEX och SFQ frågeformulär. Dessutom hade de inkluderade studierna lite olika syften. Allt detta gör resultaten i min studie något svåra att jämföra och dra några säkra slutsatser utav. Framtida studier Det behövs mer forskning om sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes och framförallt större studier och studier utförda på den svenska befolkningen. Det vore bra om nya studier skulle tillämpa samma studiedesign för en säkrare jämförelse mellan olika studier. SLUTSATS Resultaten i denna studie indikerar att kvinnor med diabetes typ 2 är i riskzon att utveckla olika 16 former av sexuell dysfunktion. Studien visar också att det finns en rad riskfaktorer som kan bidra till utveckling av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2. Sexuell dysfunktion har potentiellt skadlig effekt på självkänsla, livskvalitet och relationer. Därför är det angeläget att identifiera riskfaktorer som kan leda till utveckling av sexuell dysfunktion för att förebygga den. Det är en viktig uppgift för primärvården att uppmärksamma kvinnliga patienter som har utvecklat eller har risk att utveckla sexuell dysfunktion och erbjuda dem nödvändig hjälp. REFERENSER 1. Berne C, Institutionen för medicinska vetenskaper Akademiska sjukhuset, Uppsala. Fritz T, Sickla Halsocenter, Nacka. Endokrinologi kap. Diabetes mellitus. Läkemedelsboken 20112012, s. 583-607. Hämtad 2014-03-29 från http://www.lakemedelsverket.se/upload/omlakemedelsverket/publikationer/lakemedelsboken/LB2011-2012-interaktiv.pdf. 2. Sjöholm Å. Kap. Diabetes, makrovaskulära komplikationer. Internetmedicin. Hämtad 201403-29 från http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1042. 3. Guay AT. Sexual dysfunction in the diabetic patient. INT J Import Res. 2001; 13: 47-50. 4. Giuliano FA, Leriche A, Jaudinot EO et. al. Prevalence of erectile dysfunktion among 7689 patients with diabetes or hypertension or both. Urology. 2004; 64(6): 1196-1201. 5. Thorve VS, Kshirsagar AD, Vyawahare NS et. al. Diabetes-induced erectile dysfunktion: epidemiology, pathophysiology and management. J Diabetes Complications. 2011; 25(2): 129-136. 6. Seftel D, Vaziri ND, Ni Z et. al. Advanced glycation end products in human penis: elevation in diabetic tissue, site of deposition, and possible effect through iNOS or eNOS. Urology. 1997; 50(6): 1016-26. 7. Dhindsa S, Prabhakar S, Seth M et.al. Frequent occurence of hypogonadotropic hypogonadism in type 2 diabetes. J Clin Endocrinol Metab. 2004; 89(11): 5462-5468. 8. Kapoor D, Aldred H, Clark S et. al. Clinical and biochemical assesment of hypogonadism in men with type 2 diabetes: correlations with bioavailable testosterone and visceral adiposity. Diabetes Care. 2007; 30(4): 911-917. 9. Maiorino MI, Bellastella G, Esposito K. Diabetes and sexual dysfunction: current perspectives. Diabetes, Metabolic Syndrome and Obesity: Targets and Therapy. 2014; 7: 95105. 10. Bargiota A, Dimitropoulos K, Tzorzis V et. al. Sexuell dysfunktion in diabetic women. Hormones. 2011; 10(3): 196-206. 11. http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm 12. www.sbu.se. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok. Hämtad 201409-24 från http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_relevans.pdf. 13. www.sbu.se. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok. Hämtad 201409-24 från http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_observationsstudier.pdf 17 14. Erol B, Tefekli A, Ozbey I et. al. Journal of Sex & Marital Therapy. 2002; 28(l )1: 55-62. 15. Olarinoye J, Olarinoye A. Determinants of Sexual Function among women with Type 2 Diabetes in a Nigerian Population. J Sex Med. 2008 Apr; 5(4): 878-86. 16. Ogbera AO, Chinenye S, Akinlade A et. al. Frequency and correlates of sexual dysfunction in women with diabetes mellitus. J Sex Med. 2009 Dec; 6(12): 3401-6. 17. Fatemi SS, Taghavi SM. Evaluation of sexual function in women with type 2 diabetes mellitus. Diab Vasc Dis Res. 2009 Jan; 6(1) :38-9. 18. Esposito K, Maiorino MI, Bellastella G et. al. Determinants of female sexual dysfunction in type 2 diabetes. Int J Impot Res. 2010 May-Jun; 22(3): 179-84. 19. Yencilek F, Attar R, Erol B, Narin R et. al. Factors affecting sexual function in premenopausal age women with type 2 diabetes: a comprehensive study. Fertil Steril. 2010 Oct; 94(5): 1840-3. 20. Sharifiaghdas F, Azadvari M, Shakhssalim N et. al. Female sexual dysfunction in type 2 diabetes: a case control study. Med Princ Pract. 2012; 21(6): 554-9. 21. Shi Yao Fang, Shao Xin Yu, Lou Qing Qing et. al. Study on female sexual dysfunction in type 2 diabetic Chinese women. Biomed Environ Sci. 2012 Oct; 25(5): 557-61. 22. Giraldi A, Kristensen E. Review. Sexual Dysfunction in Women with Diabetes Mellitus. J Sex Res. 2010 Mar;47(2):199-211. 18 Bilaga 1. Artikelmatris. Sammanfattning av inkluderade artiklarna. Nr Författare, Syfte ref, år, land Metod 1 Erol et al. att värdera [14] sexuell funktion hos 2002 kvinnor med diabetes typ 2 Turkiet Tvärsnittsstudie Deltagare Fallen var 72 unga kvinnor med diabetes typ Exklusionskriterier var 2 i åldrarna 25-47 år. postmenopausala kvinnor, kvinnor med Kontrollgruppen var 60 systemiska sjukdomar andra än åldersmatchade friska diabetes typ 2 och de som saknade en sexuellt aktiva kvinnor. stabil sexuell partner. Ingen av fallen hade Sexuell funktion bedömdes med IFSF retinopati eller neuropati. frågeformulär. Sexuell dysfunktion definierades som IFSF poäng ≤30. Studiekvalitet, evidens, relevans Låg kvalitet. Begränsad evidens. Relevant. En liten studie. Kontrollgrupp finns. Resultat: Prevalensen av sexuell dysfunktion i diabetesgruppen var 51,3%. Förekomsten av varje symptom på sexuell dysfunktion var signifikant högre och medel IFSF poäng var signifikant lägre hos kvinnor med diabetes typ 2, (p<0,05). Det vanligaste symptomet i diabetesgruppen var minskad sexuell lust (77%), följd av minskad känslighet i klitoris (62,5%), orgasmstörning (49%), vaginal dyskomfort (41,6%) och vaginal torrhet (37,5%). Kvinnor med diabetes gjorde signifikant mindre försök till sexuell aktivitet jämfört kontroller. (p<0,05) Det påvisades ingen signifikant korrelation mellan HbA1c, BMI, varaktighet av diabetes, nefropati och sexuell dysfunktion (p>0,05). Nr Författare, Syfte ref, år, land Metod Deltagare Studiekvalitet, evidens, relevans 2 Olarinoye att bedöma et al. [15] sexuell funktion hos 2008 kvinnor med diabetes och Nigeria bestämma dess kliniska ekvivalenter. Tvärsnittsstudie 51 gifta kvinnor i åldern 28-60 år med diabetes typ 2 jämfördes med 39 kontroller utan diabetes. Av fallen var 26 i menopaus och resterande 25 premenopausala. Fallena och kontrollerna matchades för ålder, längd och vikt. Låg kvalitet. Begränsad evidens. Relevant. Inklusionskriterier var ålder 18-60 år och stabilt äktenskap. Exklusionskriterier var historia av psykisk sjukdom samt förekomst av försvagande sjukdom såsom stroke, hjärtsvikt eller njursvikt samt hormonbehandling. En liten studie. Kontrollgrupp finns. Sexuell funktion bedömdes med FSFI frågeformulär. Resultat: Kvinnor med diabetes hade signifikant lägre FSFI poäng (p<0,05) i samtliga domäner av sexuell funktion förutom domänen sexuell lust där skillnaden var inte signifikant (p>0,05). Kvinnor med diabetes gjorde signifikant färre försök till sex jämfört med kontrollerna (p<0,05). Varaktighet av diabetes visade sig ha en negativ korrelation till frekvens av sexuella försök, vaginal smörjning 19 och orgasm (p<0,05). Det fanns inget signifikant samband mellan FSFI poäng och BMI, blodtryck och glykemisk kontroll (p>0,05). Det fanns ingen skillnad i FSFI poäng mellan kvinnor med och utan diabeteskomplikationer (p>0,05). Det fanns ett negativt samband mellan kvinnornas ålder och samtliga domäner av sexuell funktion (p<0,05). Premenopausala kvinnor hade högre FSFI poäng i nästan alla domäner men skillnaden var signifikant endast för frekvens av sexuella försök och sexuell lust. Man kom fram att diabetes försämrar praktiskt taget alla domäner av sexuell funktion och de andra oberoende riskfaktorer för sexuell dysfunktion är varaktighet av diabetes, ålder och menopaus. Nr Författare Syfte ref, år, land Metod Deltagare Studiekvalitet, evidens, relevans 3 Ogbera et att kartlägga al. [16] prevalens, kliniska 2009 ekvivalenter och Nigeria bestämmande faktorer för sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 Tvärsnittsstudie 58 kvinnor med diabetes typ 2 och 30 åldersmatchade sexuellt aktiva kontroller utan diabetes. Låg kvalitet. Begränsad evidens. Relevant. Inklusionskriterier var gifta sexuelt aktiva kvinnor och diabetesdiagnos sedan minst 3 månader tillbaka. Exklusionskriterier var graviditet, hjärtsvikt och psykisk sjukdom. Fallen var i åldrarna 3565 år. Kontrollerna var i åldern 34-64 år. Sexuell funktion bedömdes med FSFI frågeformulär. Sexuell dysfunktion definierades som FSFI poäng <26,55. Psykisk status bedömdes med GHQ 12 frågeformulär. En liten studie. Kontrollgrupp finns men fallen är dubbelt så många till antal än kontroller. Resultat: Prevalensen av sexuell dysfunktion var hög både hos kvinnor med diabetes och kontrollerna, 88% resp 80%. Alla FSFI poäng var lägre hos fallen jämfört med kontrollerna men skillnaden var signifikant endast för sexuell lust, sexuell upphetsning och sexuell tillfredställelse (p<0,05). Det var jämförbara poäng när det gäller vaginal smörjning, orgasm och smärta (p>0,05). Kvinnor med diabetes hade lägre frekvens av försök till sex. Ingen signifikant association mellan sexuell dysfunktion och ålder, BMI, menopaus, högt blodtryck, glykemisk kontroll och varaktighet av diabetes (p>0,05). Prevalens av psykosocial morbiditet var högre hos kvinnorna med diabetes jämfört med kontrollerna (p<0,05) varför det bedömdes dålig psykisk hälsa vara associerad med sexuell dysfunktion. Nr Författare, Syfte ref, år, land Metod Deltagare Studiekvalitet, evidens, relevans 4 Fatemi et al. [17] Tvärsnittsstudie 50 gifta iranska kvinnor i ålder 34-45 år med diabetes typ 2 jämfördes med 40 ålders- matchade kontroller utan diabetes. Låg kvalitet. Begränsad evidens. Relevant. 2009 Iran att studera prevalens av sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 Inklusionskriterier var diagnostiserad diabetes typ 2, ålder < 45 år, ickemenopausala kvinnor och utan andra hälsoproblem. Sexuell funktion bedömdes med hjälp av ASEX skala. En liten studie. Kontrollgrupp finns. Resultat: Poängen i samtliga domäner av sexuell dysfunktion var signifikant lägre hos kvinnorna med diabetes (p<0,05). Total medel ASEX poäng var signifikant högre i diabetesgruppen jämfört kontrollerna (p<0,05). Orgasmstörning fanns hos 84% av fallen. Störning i sexuell lust förekom hos 70% av fallen. Störning i sexuell upphetsning hos 68% av fallen. Problem med sexuell 20 tillfredställelse fanns hos 64% av fallen.Varaktighet av diabetes och ålder korrelerade negativt med samtliga domäner av sexuell funktion. Man fann inget signifikant samband mellan sexuell funktion och glykemisk kontroll, BMI, utbildningsnivå och sysselsättningsstatus. Nr Författare, Syfte ref, år, land Metod Deltagare Studiekvalitet, evidens, relevans 5 Esposito att evaluera et al. [18] prevalens och ekvivalenter 2010 för sexuell dysfunktion Italien hos kvinnor med diabetes typ 2. Tvärsnittsstudie Inklusionskriterier var diabetesdiagnos mellan 6 mån -10 år, ålder 35-70 år, BMI på 24 eller högre, HbA1C på 6,5% eller högre, diabetesbehandling med diet eller tabletter. 595 kvinnor i åldern 3570 år med diabetes typ 2 som uppfyllde bestämda inklusions- och exklusions kriterier. Ingen kontroll grupp fanns. Låg kvalitet. Begränsad evidens. Relevant. Exklusionskriterier var andra kroniska sjukdomar såsom njur-, lever- eller hjärtsjukdomar, akut sjukdom nyligen, förändring av diet, livsstil eller behandling senaste 3 månader samt behov av insulinbehandling. Sexuell funktion bedömdes med hjälp av FSFI frågeformulär. exuell dysfunktion definierades som FSFI poäng ≤23.Status av fysisk aktivitet undersöktes med hjälp av IPAQ frågeformulär. En mellanstor studie men ingen kontrollgrupp finns. Istället gjorde man jämförelse mellan ickemenopausala och menopausala kvinnor. Resultat: Prevalensen av sexuell dysfunktion bland kvinnor med diabetes var 53,4% och signifikant högre hos menopausala kvinnor jämfört med icke-menopausala, 63,9% resp 41,0% (p<0,05). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan olika domäner för sexuell funktion hos premenopausala kvinnor och postmenopausala kvinnor, förutom vaginal smörjning (p<0,05). Man fann inget samband mellan sexuell dysfunktion och glykemisk kontroll, varaktighet av diabetes, högt blodtryck eller rökning (p>0,05). Det fanns ett samband mellan BMI och sexuell dysfunktion (p<0,05). Ålder, metabol syndrom och aterogen dyslipidemi visade sig vara signifikant associerade med sexuell dysfunktion (p<0,05). Både depression och civilstånd (gifta kvinnor) var oberoende riskfaktorer för sexuell dysfunktion medan fysisk aktivitet var skyddande (p<0,05). Nr Författare, Syfte ref, år, land Metod 6 Yencilek att undersöka et al. [19] faktorer som påverkar 2010 sexuell funktion hos Turkiet premenopausa la kvinnor med diabetes typ 2 Tvärsnittsstudie Deltagare 62 premenopausala kvinnor med diabetes typ Exklusionskriterier var andra 2 jämfördes med 50 systemiska sjukdomar, menopaus, friska kvinnliga historia av vaginal kirurgi, frånvaro av volontärer som alla hade sexuell partner eller partner med erektil regelbunden dysfunktion, malignitet, graviditet och menstruationscykel och neurologiska rubbningar. partner utan erektil dysfunktion. Sexuell funktion bedömdes med FSFI frågeformulär. 21 Studiekvalitet, evidens, relevans Låg kvalitet. Begränsad evidens. Relevant. En liten studie. Kontrollgrupp finns. Man har inte undersökt depression som riskfaktor i denna studie. Resultat: Total FSFI poäng och poängen för sexuell upphetsning, vaginal smörjning, orgasm, smärta och sexuell tillfredsställelse var signifikant lägre hos diabetikerna jämfört med kontrollerna (p<0,05). Sexuell upphetsning var mest påverkad. Sexuell lust var inte signifikant påverkad hos kvinnor med diabetes (p>0,05). Oregelbundna menstruationer, lång varaktighet av diabetes (mer än 10 år) och rökning visade sig ha en signifikant negativ inverkan på sexuell funktion hos kvinnor med diabetes (p<0,05). Däremot ålder, BMI, paritet, socioekonomisk status och varaktighet av äktenskap inte hade någon effekt på sexuell funktion (p>0,05). Nr Författare, Syfte ref, år, land Metod 7 Sharifiagh att bedöma das et al. sexuell [20] dysfunktion hos iranska 2012 kvinnor med diabetes typ 2 Iran Tvärsnittsstudie Deltagare 45 gifta premenopausala kvinnor med diabetes typ Exklusionskriterier var allvarliga 2 i åldern 20-55 år sjukdomar såsom cancer, hjärtsvikt jämfördes med 91 gifta eller njursvikt, som hade historia av kvinnliga volontärer utan sexuella övergrepp eller hade depression diabetes som var i samma och de som hade svårare urogenitala åldergrupp. problem såsom prolaps. Sexuell funktion utvärderades med hjälp av SFQ frågeformulär. Studiekvalitet, evidens, relevans Låg kvalitet. Begränsad evidens. Relevant. En liten studie. Kontrollgrupp finns men kontroller är dubbelt så många till antal än fallen. Resultat: Prevalensen av störningar i sexuell lust och sexuell upphetsning var signifikant högre hos kvinnorna med diabetes typ 2 jämfört med kontrollerna ((p<0,05). Smärta var signifikant vanligare hos kontrollerna (p<0,05). När det gäller andra domäner var skillnaden mellan fallena och kontrollerna inte statistiskt signifikant (p>0,05). Det fanns inte heller något signifikant samband mellan sexuell funktion och glykemisk kontroll, BMI, rökning och sysselsättningsstatus. Nr Författare, Syfte ref, år, land Metod 8 Fang et al. [21] Tvärsnittsstudie 2012 Kina att undersöka sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes typ 2 Deltagare 106 kvinnor med diabetes typ 2 i åldern 20-60 år Inklusionskriterier var stabil jämfördes med 100 heterosexuell relation sedan minst 6 åldersmatchade friska månader tillbaka, icke-gravida och icke- kontroller med liknande ammande kvinnor , frånvaro av allvarlig bakgrund. Deltagarna försvagande somatisk sjukdom, frånvaro delades upp i 2 av psykisk sjukdom, inget subgrupper – pre- och drogmissbruk, ingen användning av postmenopausala. hormonpreparat såsom p-piller eller kortikosteroider. Man evaluerade sexuell funktion hos kvinnorna med hjälp av FSFI frågeformulär. Sexuell dysfunktion definierades som FSFI poäng <25. Studiekvalitet, evidens, relevans Låg kvalitet. Begränsad evidens. Relevant. En ganska liten studie. Ungefär lika många fallen som kontroller. Man gjorde även jämförelse mellan ickemenopausala och menopausala kvinnor. Resultat: Prevalensen av sexuell dysfunktion var signifikant högre i diabetesgruppen jämfört med kontrollerna, 79,2% resp 55% (p<0,05). Poängen för samtliga FSFI domäner var signifikant lägre i diabetesgruppen (p<0,05). Detta var fr a framträdande hos premenopausala kvinnor med diabetes 22 som hade signifikant lägre total FSFI poäng i domäner för sexuell lust, upphetsning och sexuell tillfredsställelse (p<0,05) medan postmenopausala kvinnor med diabetes hade signifikant lägre FSFI poäng endast i domänen för orgasm (p<0,05) jämfört med kontrollerna. Ålder och diabetes bedömdes vara oberoende riskfaktorer för sexuell dysfunktion hos kvinnor. BMI hade också viss betydelse i diabetesgruppen. Förkortningar: FSFI=Female Sexual Funktion Index. IFSF=Index of Female Sexual Function. ASEX=Arizona Sexual Experience Scale. SFQ=The Female Sexual Function Questionnaire. GHQ 12=General Health Questionnaire. IPAQ=International Physical Activity Questionnaire. 23