handledning förskola

HANDLEDNING
FÖRSKOLA
1
INNEHÅLL
INLEDNING2
1. SMAK
4
◊ 1:1 Grundsmaker
◊ 1:2 Äppel-Labb
◊ 1:3 Citrus-Labb
◊ 1:4 Morotslabb eller Blomkålslabb
◊ 1:5 Rotfrukts-Labb
◊ 1:6 Vatten-Labb
◊ 1:7 Konserv-Labb
◊ 1:8 Smoothies-Labb
2. LUKT
8
◊ 2:1 Lukt-Labb
◊ 2:2 Dagens/veckans Lukt
◊ 2:3 Apelsin-Labb
◊ 2:4 Spåra Tjuven!
◊ 2:5 Memory 1-Labb
◊ 2:6 Memory2-Labb
3. SYN
11
◊ 3:1 Hemliga Lådan-Labb
◊ 3:2 Lupp-labb
◊ 3:3 Blund-Grund-Labb
◊ 3:4 Omogen-Labb
◊ 3:5 Färg-Labb
◊ 3:6 Konst-Labb
◊ 3:7 Apelsinflyt-Labb
◊ 3:8 Regnbågs-Labb
4. KÄNSEL
15
◊ 4:1 Hemliga Lådan-Labb
◊ 4:2 Strump-Labb
◊ 4:3 Temperatur-Labb
◊ 4:4 Strävt, Starkt, Kallt-Labb
◊ 4:5 Konsistens-Labb
5. HÖRSEL
18
◊ 5:1 Grönsaksljud-Labb
◊ 5:2 Musik-Labb
◊ 5:3 Gissa ljudet-Labb
◊ 5:4 Hörselkåpa-Labb
◊ 5:5 Tysta Maten-Labb
◊ 5:6 Potatis/Äppel-Labb
◊ 5:7 LjudMemory-Labb
1
INLEDNING
Det här är en handledning för dig som jobbar inom förskolan och vill jobba med tema: MAT. Handledningen är framtagen i projektet Matlabbet som är finansierat av Allmänna Arvsfonden.
Handledningen innehåller tips och övningar på matexperiment. Syftet är att väcka barn och
ungdomars nyfikenhet och intresse för råvaror på ett lustfyllt, enkelt och praktiskt sätt, så att de vågar
prova nya smaker och livsmedel. Till handledningen finns också en tillhörande inspirationsfilm, där
vissa av matexperimenten är inspelade. Allt för att det ska underlätta för dig att jobba med MAT som
tema med barnen på din verksamhet.
Övningarna utgår från Saperemetoden, som är skapad av fransmannen Jacques Pusias på
1970-talet. Sapere är latin och betyder ”att smaka, att känna”. Syftet med Saperemetoden är;
◊ att lära känna sina sinnen och sin egen smak
◊ att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt
◊ att utvecklas till en medveten konsument
◊ att våga prova nya produkter och rätter
◊ att öka variationen i det man äter
INNAN DU BÖRJAR
◊ B
erätta för barnen vilka sinnen vi har (smak, lukt, syn, känsel och hörselsyn). Gör barnen uppmärksamma på hur vi använder våra sinnen i olika matsituationer.
◊ G
ör det tydligt att alla har rätt till sin egen upplevelse och att man får tycka olika när det gäller
smak. Däremot är det bra att kunna förklara varför en smak inte tilltalar en (inte bara använda
ordet ”äckligt”).
◊ G
löm inte att före övningarna ta reda på om
något barn är allergisk eller överkänslig.
◊ V
ar noggrann med hygienen! Tvätta händerna, skölj frukterna och grönsakerna och
använd rena skärbrädor och knivar.
◊ I nnan barnen börjar laborera så förklara att
varje barn ska göra sin egen MATLABBETbok.
Försök att dokumentera så många övningar
som möjligt och låt barnen spara sina dokument så de kan bygga sin egen MATLABBETbok.
◊ I nformera gärna föräldrarna att ni ska jobba med
tema: Mat. Och jag lovar,
de kommer bli lika peppade som barnen då de
hör denna nyhet!
Lycka till önskar
Martina och Illbert
2
Att skriva ut till Min Matlabbsbok
under fliken ”Bygg ditt eget MATLABB”
◊ Min MATLABBETbok – framsida
◊ Mitt SMAKLABB
◊ FRUKT&GRÖNT-tabell
◊ Mitt LUKTLABB
◊ APELSINLABB
MIN MATLABBETBOK
Under fliken ”Bygg ditt eget MATLABB” hittar ni en framsida. Skriv ut den och låt barnen får göra
sin egen MATLABBETbok. I boken kan barnen spara sitt SMAKLABB, sin FRUKT&GRÖNT-tabell, sitt
LUKTLABB, sitt APELSINLABB och gärna teckningar, kommentarer osv. Allt detta material hittar ni i
menyraden under fliken ”Bygg ditt eget MATLABB” under www.matlabbet.nu.
MITT SMAKLABB
Den här sidan (se under fliken Mitt SMAKLABB) rekommenderar jag att ni skriver ut och sparar
i barnens egen MATLABBETbok. Övningen lär barn att beskriva olika grönsakers, frukters och bärs
utseende, doft, ljud, smak och konsistens. Här får barnen fokusera på flera olika sätt att se på en
frukt eller grönsak – och inte enbart fundera på om den är god eller inte – vilket förhoppningsvis ökar
intresset för nya råvaror!
Målet med Mitt SMAKLABB är att barn börjar våga smaka på nya sorters grönsaker, frukter och bär.
På köpet utvecklas språket och blir mer varierat.
Ibland behöver man smaka på samma sak upp till 20 gånger innan smaklökarna vänjer sig och
man lär sig att tycka om smaken. Tanken med Mitt SMAKLABB är att på varje blad finns det plats för
en frukt, bär eller grönsak. Skriv därför ut några stycken blad så barnen kan prova flera olika frukter
eller grönsaker. Bladen sparas i barnens egen MATLABBETbok.
Barnen fyller i smaklabbet själva eller med hjälp av lärarna, och detta kan göras exempelvis;
◊ under samling med frukt och grönt som tema
◊ som hemuppgift
◊ i samband med mellanmålets fruktstund
Samla gärna alla fina adjektiv som barnen kommer på för att beskriva frukterna och grönsakerna,
och spara dessa i barnens MATLABBETbok.
MIN FRUKT & GRÖNT TABELL
I den här tabellen får barnen kryssa för under exempelvis en veckas tid när de äter frukt/grönsak
eller bär. Målet med FRUKT & GRÖNT Tabellen är att göra barnen medvetna om att man gärna ska äta
frukt eller grönt till varje måltid. Svenska Livsmedelsverket (SLV) rekommenderar att barn mellan 4 år
och 10 år ska äta 400g frukt/grönt per dag (därefter rekommenderar man att alla ska äta 500 g frukt/
grönt per dag).
TIPS! Man kan låta barnen fylla i tabellen första veckan när man har börjar jobba med
detta spännande MAT-tema. Sedan kan man låta barnen fylla i tabellen efter att man jobbat
med olika matexperiment några veckor senare, och se om det blivit någon skillnad i tabellen.
Tabellen hittar du under fliken Bygg ditt eget SMAKLABB. Min FRUKT&GRÖNT-tabell sparas
sedan i barnens egen MATLABBETbok.
Nu är det dags att experimentera med våra sinnen!
3
SMAK
Vi känner till fem stycken grundsmaker i vår mun; sött, salt, surt, beskt och umami. Den söta
smaken tycker de flesta av oss om, medan salt är en smak vi vänjer oss vid. Surt och beskt kan vara
svårt att skilja mellan, men med enkel träning så brukar det bli lättare. Umami är den senast tillkomna
grundsmaken. Den hittar man bland annat i buljong, lagrad ost, svamp och tomatpuré.
4
1. SMAKSINNET
1:1 GRUNDSMAKER
Denna övning lär barnen om våra grundsmaker
och de blir medvetna om smakskillnader. Välj ett
alternativ från varje grundsmak.
I övningen behövs:
Sött: sött äpple,
honungsmelon,
päron, jordgubbe
nro
cit e,
rt: im n
Su r, l ple
ivo äp
sk na
ö
gr
S
ka alt:
,
sa oliv saltg
lta
,
u
pin kap rna ris,
r
Råvaror som symboliserar de olika grundsmakerna. Ex är:
TIPS! Låt barnen göra en grundsmakssmörgås vid mellanmålet! Använd smörgåsen som ansikte och lägg på pålägg, frukt
och grönsaker som ögon, näsa, hår och
mun. Som hår kan man ha krasse, selleri
eller sallad. Som ögon fungerar vindruvor,
gurka, ägg, äpple eller rädishalvor. Näsan kan vara ost, skinka/korv, tomat eller
päron och mun kan man göra av paprika,
morot, marmelad eller kaviar.
e- é,
rm ur
pa tp
i: ma
am to ong
,
Um ost ulj
b
n
sa ja,
so
eap
r
g
,
lad
kt: disa dsb
s
Be t, rä alla
s
k
fru ola,
c
ru
Gör så här: Skär upp i små bitar eller häll i små
skålar. Låt barnen smaka en smak i taget.
Diskutera:
Vad smakar det? Smakade det gott? Har du
smakat denna smak förut? Vilken är konsistensen? Vilka olika färger finns det? Hur många
grundsmaker har vi? För de äldre barnen – låt
de smaka på alla grundsmakerna och skriva upp
vilket av de olika livsmedlena som tillhör vilken
grundsmak. Ju fler olika alternativ man har, ju
klurigare blir det för barnen.
1:2 ÄPPEL-LABB
I denna övning får barnen testa om frukternas
utseende motsvarar barnens förväntningar på
smak.
I övningen behövs:
◊ O
lika sorters äpplen, en fruktkniv och en
skärbräda
Gör så här: Dela gärna upp barnen i mindre
grupper (ca 5 personer i varje grupp). I varje
grupp får barnen äppelbitar av olika sorter och
färger, gärna både svenska och utländska. Jämför äpplenas smak och konsistens. Berätta om
skillnaden av ett svenskt och ett importerat äpple
(svenskt äpple har mindre resväg). Köp gärna in
ett knallgrönt importerat
äpple (ex Granny Smith)
och lägg det i en skål. Hur
länge håller det sig grönt?
Diskutera:
Vilket äpple var godast?
Varför var det godast? Vilket var minst gott? Varför? Var något äpple hårt eller mjukt? Vilken färg
är finast på äpplena? Hur växer äpplen?
1:3 CITRUS-LABB
Här lär sig barnen gruppera, göra egna bedömningar och jämföra smaker. Välj ca 5-6 olika
citrusfrukter från listan nedan
I övningen behövs:
◊ G
rapefrukt, citron, clementin, apelsin, lime,
blodapelsin, ugli, sweetie, satsuma eller kumquat
◊ Skärbräda, knivar
5
Gör så här: Dela in
barnen i mindre grupper. Be barnen försöka
rangordna från söt till
sur från vad de tror. Låt
de gärna samarbeta.
Diskutera:
Varför tror ni så här?
Låt barnen därefter få
smaka de olika frukterna. Stämde gissningen?
Hur smakar de olika frukterna? Vilken var godast?
1:4 MOROTSLABB ELLER
BLOMKÅLSLABB
Finns det morötter i annan färg än orange?
Javisst finns det! Finns det blomkål i annan färg
än vit? Jajemens!
Här får barnen bli medvetna om att morötter och/eller blomkål kan ha olika färger. De får
också undersöka om det är någon skillnad i smak
beroende på vilken färg moroten eller blomkålen har.
I övningen behövs:
◊ O
range, gul, lila och vit
morot
◊ Alternativt vit, gul,
orange och grön blomkål
◊ S
kärbräda, skalare och
kniv
Gör så här med morötter: Skala morötterna
och skiva i slantar. Om du ska förbereda denna
labb, så tänk på att spara morötterna i en skål
med vatten så de inte blir torra. Lägg upp morötterna i olika skålar beroende färg. Låt alla barnen
börja med samma färg på moroten. En variant
kan vara att barnen blundar och pedagogen delar
ut morotsbitar, så barnen inte ser vilken färg de
får. Därefter får de gissa vilken färg de smakade
på.
TIPS! Fråga gärna personalen i köket om
hjälp vid beställning av morötter i andra
färger. Om ni inte får tag på alla färgerna,
så gör labben på de färger ni hittar i ert
sortiment.
Gör så här med blomkål: Skölj blomkålen och
skär dom i mindre bitar. Lägg upp blomkålsbitarna i olika skålar beroende färg. Låt alla barnen
börja med samma färg på blomkålen. En variant
kan vara att barnen blundar och pedagogen delar
ut blomkålsbitar, så barnen
inte ser vilken färg de får.
Därefter får de gissa vilken
färg de smakade på.
Diskutera:
Vad luktar den? Vad tror
ni att den ska smaka? Vad
smakade den? Vilken färg
var godast?
1:5 ROTFRUKTS-LABB
Nu får barnen öva sig på att känna skillnaden
på smaken av olika rotfrukter.
I övningen behövs:
◊ E
n palsternacka
◊ En kålrot
◊ En gul morot
◊ Skärbräda,
skalare och
kniv
Gör så här: Skala och dela rotfrukterna i små
bitar. Försök att få bitarna så jämnstora som
möjligt. Lägg upp i tre skålar. Ställ fram en hel
palsternacka, morot och kålrot i mitten. Nu får
barnen smaka på de små bitarna och rotfrukterna och försöka komma på vilken rotfrukt som
är vilken.
Diskutera:
Vad är en rotfrukt? Vilka mer rotfrukter finns?
(potatis, lök, rädisa, jordärtskocka, pepparrot).
Vilken var godast? Vilken var minst god?
1:6 VATTEN-LABB
I den här övningen ska barnen bli medvetna
om att vatten kan smaka olika i olika former,
och att bär, frukter och grönsaker kan påverka
vattnets smak. Välj minst två av smaksättarna i
listan nedan.
I övningen behövs:
◊ Vanligt kranvatten och kolsyrat vatten
◊ Lime, citron, gurka, mynta eller jordgubbar
6
◊ S
kärbräda, fruktknivar
och kannor samt glas
Gör så här: Häll kolsyrat
vatten i en kanna, vanligt
kranvatten i en annan och
tillsätt två eller flera av
de olika råvarorna i varsin
kanna. Låt det gärna stå
över natten. Häll ut smaksättarna. Låt barnen testa
de olika vattensorterna.
1:8 SMOOTHIES-LABB
Nu ska barnen smaka på smoothies och lista
ut vilka frukter den innehåller. Här har vi en och
samma smoothies, men vi färgar den i olika färger för att se om barnen tror de smakar annorlunda på grund av färgerna.
I övningen behövs:
◊ En mixer
◊ 5 dl äppeljuice,
gärna ekologisk
◊ 1 banan
TIPS! Vill du göra det klurigare för
barnen, så färgar du vattnet med karamellfärg. Exempelvis citronvatten blått,
gurkvatten rosa, myntavatten gult och
neutralt grönt. Då blir det svårare att lista
ut vad de smakar!
◊ 2 apelsiner
◊ Grön karamellfärg
◊ Röd karamellfärg
◊ Gul karamellfärg
◊ Små glas
Diskutera:
Vilken är godast? Vilken är surast? Vilken är
sötast? Vilka smaker hittar du?
1:7 KONSERV-LABB
Här får barnen jämföra en frukt i konservburk
med samma färska frukt.
I övningen behövs:
◊ E
n konserv med ananas (inte krossad!), päron, persika eller ärtor
◊ E
n färsk ananas, päron, persika eller frysta
upptinade gröna ärtor
Gör så här: Välj en (eller flera olika) frukt eller grönsak i konserv och en likadan fast i färsk
form. Låt barnen få smaka av båda sorterna.
Gör så här: Mixa äppeljuice, päron, skalad
banan och skalad och delade apelsiner. Dela upp
drickan i tre flaskor; en flaska som ni färgar grön,
en som ni färgar röd och en som ni färgar gul.
Lägg upp banan, äpple och apelsin samt andra
frukter på ett bord. Sätt barnen runt bordet där
de får tre små glas med de tre olika färgerna av
smoothies. Låt barnen börja med den röda smoothiesen. Vilka frukter innehåller den? Fortsätt
därefter med den gröna och ställ samma fråga.
Avsluta med den gula och fråga vilka frukter den
innehåller.
Diskutera:
Alla smoothiesen innehöll samma
frukter, de
var bara
färgade. Varför tror man de
smakar annorlunda
beroende färg?
Diskutera:
Var det någon skillnad på smak? Är det någon
skillnad på färg? På konsistens? Vilken var godast? Vilken tror ni är nyttigast? Varför? (konserverad frukt innehåller ofta tillsatt socker och är
sötare).
7
LUKT
Mycket av det vi tror är en smak, är i själva verket en lukt! Luktsinnet har stor betydelse för vårt
smaksinne. När vi tuggar maten frigörs aromer som påverkar luktcellerna. Luktsinnet är vårt äldsta
sinne. Visste du att man kan öva upp sitt luktsinne och bli en bättre luktare?
Luktsinnet är mycket viktigt för smakupplevelsen. Med hjälp av dessa övningar får barnen lära sig att
använda luktsinnet och bli medvetna om hur viktigt detta sinne är. Om fler vuxna hade vågat lita på
sitt luktsinne, så skulle det inte slängas så mycket mat som det görs idag!
Under fliken Bygg ditt eget MATLABB finns det ett LUKTLABB att skriva ut. Skriv gärna ut ett LUKTLABB per barn och spara det i barnens MATLABBsbok.
8
2. LUKTSINNET
2:1 LUKT-LABB
Här ska barnen öva upp sitt luktsinne och lära
sig att beskriva doften. Välj minst fem olika lukter
från listan nedan.
I övningen behövs:
◊ S
må burkar med lock (gamla filmburkar är
ypperliga, men även urdiskade crème fraichburkar eller liknande går bra). Det finns små
burkar med lock att köpa på de flesta större
varuhusen.
◊ B
omull eller vadd om burken eller locket är
genomskinligt
◊ O
lika kryddor och frukter så som kanel, kardemumma, vitlök, kaffe, kakao, vaniljpulver,
apelsin, banan, timjan, oregano
Diskutera:
Vilken lukt känner du? Vad tror du att det är?
Vad påminner lukten om? Låt gärna barnen välja
ut en favoritlukt. Varför är denna bäst?
2:2 DAGENS/VECKANS LUKT
Här behöver man olika
lukter, allt från kanelstång, färsk basilika,
vitlök, färsk hackad dill,
jordgubbar, citron, färsk
ananas… Låt fantasin
flöda! Ställ lukten någonstans så att alla barnen
kan gå fram och lukta
när de vill. Om ni har
samma lukt hela veckan,
sätt in lukten i kylskåpet
under natten!
TIPS! Finns det möjlighet att sammarbeta med köket, kan det vara roligt om
dagens/veckans lukt även ingår i lunchen
eller mellanmålet.
2:3 APELSIN-LABB
Gör så här: Göm lukten i burken. Täck över
med vadd eller bomull om burken eller locket
är genomskinligt så man inte ser vad det är i
burken. Skriv ut LUKTLABB pappret under fliken
”Bygg ditt eget MATLABB”
Dela in barnen i grupper och låt de lukta på burkarna, utan att se vad de som är inuti. Därefter
får barnen gissa helt fritt på vad burkarna luktar.
I den här övningen lär sig barnen att jämföra
lukter och smaker med varandra. Skriv ner svaren i APELSINLABB-pappret, som du hittar under
fliken Bygg ditt
eget MATLABB.
I övningen
behövs:
◊ A
pelsinklyftor
(så många
att alla
barnen får
varsin bit, går bra att dela på mitten)
◊ Fruktkniv
◊ Assietter eller tallrikar
◊ A
pelsinmarmelad, gärna både med och utan
bitar i
Gör så här: Låt barnen skala apelsinerna,
hjälp till om det behövs. Lägg därefter upp en
apelsinklyfta, en liten bit apelsinskal och en klick
marmelad av varje marmeladsort på varje barns
assiett. Därefter ska alla barnen lukta på de tre
eller fyra olika proverna de har på sin assiett.
Sedan smakar alla på de olika proverna.
9
Diskutera:
Vilken luktade mest? Vilket var sötast? Vilket
var surast? Vilket var godast? Dokumentera i
APELSINLABB-pappret, vuxna får hjälpa de barnen som inte kan skriva själva. Spara pappret i
barnens egen MATLABBSBOK.
2:4 SPÅRA TJUVEN!
I den här övningen får barnen öva upp sitt
luktsinne på ett roligt sätt, samtidigt som de leker
och övar på att inte avslöja sig.
I övningen behövs:
◊ Citronskal
◊ Kanel
◊ Diskmedel eller såpa med lukt
Gör så här: Ett av barnen får vara spårhund
och gå ut från rummet. Under tiden får två eller
tre av de andra barnen gnida in sina händer med
ett citronskal. Därefter sträcker alla barnen fram
sina händer och spårhunden får komma in i rummet. Nu gäller det för spårhunden att lukta sig
till vem som har stulit citroner.
För äldre barn kan man låta barnen gnida
händerna med olika dofter, exempelvis två barn
med citron, två barn med kanel och två barn med
såpa/diskmedel.
TIPS! Det räcker med två olika lukter
för de små barnen, och gärna lite fler lukter för de äldre barnen. Den här övningen
kan vara rolig för barnen att göra i par, så
får barnen öva sammarbete samtidigt.
2:6 MEMORY2-LABB
Nu ska barnen öva sig att para ihop två lukter
som hör ihop. Den ena syns och den andra synens inte!
I övningen behövs:
◊ Kaffeböna och kaffe
◊ Apelsinklyfta och apelsinskal
◊ Kanelstång och kanel
◊ Kardemummakärnor och mald kardemumma
◊ Vaniljstång och vaniljpulver
◊ Hela pepparkorn och mald peppar
◊ Hel ingefära och mald ingefära
Gör så här: Låt den ena doften synas och lägg
den andra i en luktburk (ex ha kaffebönor synliga
och lägg kaffet i en luktburk (se info om lukt-
Diskutera:
Var det lätt eller svårt? Vilken doft kändes bäst?
Kände du några andra dofter?
2:5 MEMORY 1-LABB
Här övar barnen på att känna igen två likadana
lukter bland en massa andra.
I övningen behövs:
◊ D
ubbletter av minst två olika luktburkar (se
övning 2:1 om luktburkar i LUKTLABBET)
◊ E
xempel på lukter kan vara citron, kardemumma, kanel, kaffe, vaniljpulver, vitlök, ingefära, kakao, nejlika, kummin eller oregano.
Gör så här: Dela in barnen i mindre grupper.
Låt därefter barnen försöka para ihop de olika
lukterna.
Diskutera:
Vilken lukt tror ni det var? Vilken lukt var lättast
att hitta? Vilken var svårast?
10
burkar under 2:1). Låt barnen försöka hitta den
osynliga lukten som passar ihop med den synliga.
Diskutera:
Vilken var svårast att hitta? Vilken var lättast?
Vad tänker ni på vid de olika dofterna?
SYN
Det är synsinnet som de flesta av oss använder allra mest. Det är viktigt hur det vi ska äta ser ut.
Mat som ser trevlig ut smakar oftast godare - men inte alltid! Synen är det sinne som för oss människor är det viktigaste för vår uppfattning om världen. Här sitter också de flesta av våra sinneceller.
Ibland säger man att vi även ”äter med ögonen”. Det stämmer faktiskt! Man kan göra en massa roliga
experiment med synen – prova själv!
11
3. SYNSINNET
3:1 HEMLIGA LÅDAN-LABB
I den här övningen får barnen lära sig att beskriva hur olika frukter och grönsaker ser ut. För
de yngre barnen är det bäst att välja lite enklare
sorter så som tomat, gurka, morot eller banan
medan större barn klarar lite svårare sorter.
I övningen behövs:
3:3 BLUND-GRUND-LABB
Nu är det dags för barnen att försöka hitta
grundsmakerna utan att se något. Välj ut lite
blandade livsmedel, nedan ser du förslag olika
förslag.
◊ Banan (SÖTT)
◊ Äpple (SURT/SÖTT)
◊ Jordgubbe (SÖTT)
◊ E
n låda (typ en glasslåda
eller liknande)
◊ Rucola (BESKT)
◊ O
lika frukter eller grönsaker så som morot, banan,
tomat, gurka, paprika,
apelsin, aubergine, avokado, äpple, ananas eller
kiwi
◊ Päron (SÖTT)
Gör så här: Lägg en frukt eller grönsak i lådan.
Låt ett barn komma och fram och se vilken det är
och därefter beskriva vad hen ser utan att nämna
frukten eller grönsakens namn. De andra barnen
får gissa på sort utefter kompisens beskrivning.
När barnen gissat rätt, byt frukt eller grönsak och
låt ett annat barn komma fram och beskriva.
3:2 LUPP-LABB
Här får barnen granska livsmedel noggrant.
I övningen behövs:
◊ En lupp eller ett förstoringsglas
◊ Lingon, polkabeta, rädisa eller rågkli
◊ Kniv och skärbräda
◊ En sked
Gör så här:
Sätt barnen i en
ring. Visa upp det
valda livsmedlet. Låt
barnen få kika på
det med lupp. Dela
därefter livsmedlet
och låt barnen få
titta igen.
Diskutera:
Vilka former, färger och konsistenser syns under
luppen? Vad händer om man exempelvis mosar
lingon? Eller skär rädisan eller polkabetan mitt
itu? Eller blandar rågkli med vatten? Följ förändringen med förstoringsglas.
12
◊ Salta pinnar (SALT)
◊ Omogen kiwi (SUR)
◊ Grapefrukt (BESKT)
◊ Citron (SURT)
◊ Lingonbär (BESKT)
◊ Saltgurka (SALT)
◊ N
ågot att täcka för barnens ögon med, exempelvis be alla barnen ha med en mössa som
de får sätta över huvudet och dra ner över
ögonen
Gör så här: Sätt
er i en cirkel. Täck
ögonen för barnen,
alternativt dra ner
mössorna nedanför
ögonen på barnen.
Låt barnen provsmaka en liten bit av
varje sort.
Diskutera:
Vad tror du att det är? Hur smakar det? Vilken
grundsmak tror du att det är? Tror du det är en
frukt, ett bär eller en grönsak?
3:4 OMOGEN-LABB
Här får barnen provsmaka och bli medvetna
om skillnaden på hur en mogen och en omogen
banan smakar.
I övningen behövs:
◊ En grön banan
◊ En gul banan
◊ En brun banan
◊ Skärbräda och kniv
◊ A
ssietter eller servetter att lägga bananbitarna på
Gör så här: Sätt er i en cirkel. Titta på de olika
bananerna. Därefter får de lukta på de olika
bananerna innan ni dem skalas. Låt därefter alla
barnen få provsmaka en liten bit från alla tre
bananerna.
Sätt barnen i en ring. Låt alla få en sked eller
ett litet glas med en yoghurtfärg. Om de får varsin sked, låt alla få sticka ner skeden i yoghurten
INNAN de haft skeden i munnen. Efter de smakat
måste skeden diskas innan man kan använda
samma igen (alternativt får alla ny sked).
TIPS! Vill ni göra det klurigare, låt barnen
blunda och gissa vilken färg det är på bananen som de smakar.
Diskutera:
Diskutera:
Vilken banan ser godast ut? Luktade bananerna
olika? Vilken luktade godast? Vilken var godast?
Varför tror ni bananerna har olika färger?
TIPS! Är bananen inte tillräcklig brun? Sätt
in den gula bananen i ugnen eller mikron en
liten stund så kommer den bli brun!
INNAN barnen smakar på yoghurten, vad tror ni
att den ska smaka?
EFTER dem har smakat, vad smakade yoghurten? Stämde det med vad du trodde? Förklara
att man inte alltid kan lita på sin syn, man måste
även smaka!
TIPS! Vill du göra det ännu enklare
så använd endast naturell yoghurt eller
filmjölk som du färgar i olika färger.
3:5 FÄRG-LABB
Nu ska barnen få smaka på yoghurt (eller filmjölk) som är färgad med karamellfärg. Smakar
yoghurten det man tror att den ska smaka?
I övningen behövs:
◊ O
lika färger av karamellfärg (röd, gul, grön,
blå)
◊ Y
oghurt eller filmjölk (gärna med olika smaker så som naturell, vanilj, jordgubb, hallon)
◊ Små skedar eller små glas
Gör så här: Färga de olika yoghurt/filmjölkssorterna. Exempel; färga den naturella till rosa
(röd karamellfärg), den som smakar vanilj till
ljusblå (blå karamellfärg), den som smakar hallon till ljusgrön (grön karamellfärg) och den som
smakar jordgubbe till gul (gul karamellfärg).
3:6 KONST-LABB
Låt barnen får vara kreativa! Använd frukter
och grönsaker till att bygga konstverk som sedan
målas av.
I övningen behövs:
◊ O
lika frukter och grönsaker som fungerar
som modeller, exempelvis blomkål, rädisor,
minitomater, kiwi, banan, apelsin, morötter,
äpple, päron, gurka, lime, polkabetor, potatisbitar…
◊ Kniv och skärbräda
◊ Vattenfärg
◊ Penslar
13
◊ Papper
◊ Brickor
◊ Tandpetare
Gör så här: Börja med att gå igenom vilka
frukter och grönsaker
som ni har valt. Barnen
kanske kan få ett litet
smakprov av alla grönsaker innan ni börjar?
Dela gärna vissa frukter
och grönsaker i mindre
bitar och lägg upp på
brickor. Låt barnen parvis få varsin bricka med frukt och grönsaksbitar.
Därefter får barnen börja bygga konstverk, gärna
med hjälp av tandpetare. När de byggt färdigt är
det dags att måla av sitt konstverk. Gör gärna en
liten konstutställning av de färdiga verken genom
att sätta upp teckningarna på väggen.
När barnen målat färdigt får de äta upp frukten
och grönsaksbitarna. När konstutställningen är
slut sparar ni teckningarna i barnens egen MATLABBsbok.
TIPS! Prata med köket innan och fråga
om de kan köpa in lite extra frukt/grönsaker/rotfrukter till detta tillfälle. Försök
att utgå från säsongsbetonade livsmedel.
Både billigast och godast!
3:7 APELSINFLYT-LABB
I den här labben får barnen fundera över om
en apelsin flyter i vatten. Och vad händer om
man skalar apelsinen och lägger den i vatten?
I övningen behövs:
◊ Två glasskålar fyllda med vatten
◊ En skalad apelsin
◊ En oskalad apelsin
Gör så här: Låt barnen få gissa om de tror att
en apelsin med skal kommer flyta eller sjunka i
vattnet. Lägg därefter en oskalad apelsin i skålen
med vatten. Vad händer?
Skala en apelsin och fråga barnen vad de tror
händer nu? Lägg ner den skalade apelsinen i den
andra skålen med vatten. Vad händer?
14
Diskutera:
Vad gör att den oskalade apelsinen flyter upp
igen? Och varför flyter inte den skalade apelsinen?
I apelsinskalet finns små luftbubblor och av
denna anledning flyter den. Trots sin storlek flyter
en oskalad apelsin. En skalad apelsin är i förhållande till sin storlek tung. Det finns inget hölje
med luft och därför sjunker den till botten.
3:8 REGNBÅGS-LABB
Här gör ni en regnbågstavla, som målar sig
själv – i mjölk.
I övningen behövs:
◊ 1 djup tallrik
◊ Mjölk (fetthalt 3 %)
◊ K
aramellfärg (ju fler färger desto vackrare
tavla)
◊ En tops
◊ Diskmedel
Gör så här: Häll
mjölk i tallriken så att
det täcker botten med
god marginal. Droppa
karamellfärgerna nära
varandra i mitten av
mjölken. Häll diskmedel på ena änden
av topsen. Doppa
sedan bomullstopsen i
färgdropparna och håll
den där ett par sekunder. Vad händer?
Diskutera:
När diskmedlet droppas i
mjölken händer två saker;
vattnets ytspänning minskar
och små bubblor av fett
omringade av diskmedel
bildas. Båda dessa
saker gör att
karamellfärgen
börjar röra på
sig och forma
vackra mönster
i mjölken.
KÄNSEL
Många tänker inte på att känselsinnet spelar stor roll hur man upplever att maten smakar. Men
maten kan smaka annorlunda vid olika temperaturer eller om den skärs i olika stora bitar. Smaken kan
också skiljas åt beroende på om en grönsak är rå (hård) eller kokt (mjuk) eller om den serveras varm
eller kall. Även handkänslan ger oss viktig information om konsistens.
15
4. KÄNSELSINNET
4:1 HEMLIGA LÅDAN-LABB
Här får barnen beskriva en frukt eller grönsak
endast genom att känna på den.
I övningen behövs:
◊ O
lika frukter och
grönsaker så som
kiwi, broccoli, svamp,
blomkål, vindruvor,
ananas
◊ E
n tom låda (typ en
glassburk)
◊ E
n handduk eller lock
att lägga över lådan
Gör så här: Låt alla barnen sitta ner. Låt en
komma fram och få känna med handen i lådan
utan att se vad det är. Låt barnen beskriva vad
hen känner. De andra barnen får gissa vad det är.
TIPS! Skala vindruvor och lägg ner i en
låda. Låt barnen sticka en hand och känna,
utan att titta. Det kommer kännas som en
massa ögonglober.
4:2 STRUMP-LABB
Här får barnen sticka in handen i en strumpa
utan att titta och känna vad det är i strumpan.
I övningen behövs:
4:3 TEMPERATUR-LABB
Barnen får känna på vatten i olika temperaturer
med fingrarna och registrera känslan av temperaturer. Häll gärna även upp vattenglas med olika
temperaturer, och smaka de olika temperaturerna!
I övningen behövs:
◊ T
re stycken skålar/spannar med vatten. Den
ena har kallt vatten (ca 8 grader), den andra
har ljummet vatten (ca 37 grader) och den
tredje har varmt vatten (ca 44 grader)
Gör så här: Låt barnen stoppa ena handen i
det kalla vattnet samtidigt som de stoppar den
andra i det varma
vattnet. Låt händerna vara kvar i vattnet ca 30 sekunder.
Därefter stoppar de
båda händerna i det
rumstempererade
vattnet (37 grader).
Diskutera:
Hur känns det när man flyttade över händerna
till det rumstempererade vattnet? Människans
temperatursinne är känsligt för förändringar. När
handen exempelvis flyttas från kallt till varmt
vatten signalerar kroppen att vattnet är väldigt
varmt - även om det egentligen inte är det. Smaka på de olika temperaturer av vatten – vilket var
godast? Varför?
◊ Minst fem stycken olika (rena!) strumpor
4:4 STRÄVT, STARKT, KALLT-LABB
◊ H
avregryn, ris, makaroner, strösocker, russin,
linser, sockerbitar, popcorn kärnor, skruvmakaroner
Vissa livsmedel ger en torr smak i munnen,
medan andra upplevs som brännande respektive
kalla. Hur upplevs dessa livsmedel i munnen?
Gör så här: Fyll
strumporna till
hälften med olika
innehåll. Låt barnen sitta ner i en
ring. Skicka runt
en strumpa i taget
och låt barnen
sticka ner sin hand
och känna, utan att titta! Ingen får säga något
förrän alla har stuckit ner handen i strumpan.
I övningen behövs:
◊ E
n omogen banan (eller omogen Sharonfrukt)
◊ P
epparmynta/Mynta (får ni inte tag på pepparmyntsarom så går tandkräm med pepparmintsmak bra!)
◊ R
ädisa (för de som vågar är chili ett alternativ)
◊ Assietter
Diskutera:
◊ Skedar
Vad kände ni? Hur kändes det?
Gör så här: Skiva upp bananerna, dela rädisorna. Lägg en bananskiva, en bit rädisa och
16
lite pepparmintsarom eller en klick tandkräm på
varje assiett. Samlas i en ring. Låt alla barnen få
veta att något ska smaka strävt, något starkt och
något kallt. Kan de lista ut vilket? Om nu vill göra
det svårare, säg inte vad det ska smaka innan
och låt barnen själva få beskriva sina upplevelser.
4:5 KONSISTENS-LABB
Här övar sig barnen på att bli medvetna konsumenter genom att testa om olika konsistenser
påverkar smaken. Välj en eller två sorter av
rotfrukterna nedan.
I övningen behövs:
◊ Potatisskalare
◊ Rivjärn
◊ R
otfrukter (ex kålrot, palsternacka, morot,
potatis, rotselleri, rödbeta…)
Gör så här: Dela gärna in barnen i mindre
grupper. Servera grupperna ett antal kokta och
råa exempelvis morötter. Hjälp barnen skära dem
i bitar, riva, mosa och skära i slantar.
Diskutera:
Beskriv doften, smaken och konsistensen. Jämför smakerna. Smakar de olika i olika konsistenser? Hur känns det i munnen? Vilken konsistens
var godast? Varför?
TIPS! Riv olika rotfrukter i skålar och låt
barnen gissa vilka rotfrukter det är när
de blundar och håller för näsan. Prata om
smaken. Riv ex morot, palsternacka, kålrot
och rotselleri. Vad händer när du släpper
taget om näsan och känner doften igen?
TIPS! Be gärna köket om hjälp att koka
och mixa rotfrukter att smaka på.
17
HÖRSEL
Många gånger tänker man inte på att man även använder hörseln när man äter. Maten låter när vi
biter i den. Det är ganska stor skillnad att äta en rå morot med hörselkåpor på sig, i jämförelse med
utan. Vi vill att det ska knapra när vi äter knäckebröd, att det ska fräsa när vi steker och att det ska
klunka (lite i alla fall) när vi dricker.
18
5. HÖRSELSINNET
◊ Morot
5:1 GRÖNSAKSLJUD-LABB
◊ Mjölk
I den här övningen får barnen använda sin hörsel, och samtidigt bli medvetna om vilka ljud som
uppstår när vi äter.
I övningen
behövs:
◊ Morot (rå)
◊ Blomkål (rå)
◊ Gurka
◊ Äpple
Gör så här:
Dela in barnen i
smågrupper. I varje grupp ska alla barnen blunda
utom ett. Det barnet som INTE blundar får en bit
frukt eller grönsak som hen ska tugga så tydligt
som möjligt. Nu ska de andra barnen genom att
lyssna, klura ut vilken frukt eller grönsak det är.
Vill man göra det lite enklare kan man börja med
att alla barnen får se vilka frukter/grönsaker som
finns innan de blundar.
Efter att barnen har gissat rätt får alla barnen
smaka på frukten eller grönsaken och hålla för
öronen när de äter den.
Diskutera:
Kan ni förklara ljudet? Vad låter det som?
5:2 MUSIK-LABB
Be barnen att hjälpa till att välja ut musik som
passar att ha på under tiden som man äter lunchen.
Sätt på musik under tiden som barnen äter
lunchen.
Diskutera:
Vilken ljudvolym är bäst att ha? Passade musiken till lunchen? Var det bäst att äta med eller
utan musik? Varför?
5:3 GISSA LJUDET-LABB
Här gäller det att ha förberett med ljudinspelningar innan det är dags att labba.
I övningen behövs:
◊ Äpple
◊ Knäckebröd
◊ B
andspelare/dator/
mobiltelefon
Gör så här: Spela in
ljud på bandspelare/
dator/telefon när du till
exempel äter ett äpple,
knäckebröd, en rå morot och dricker mjölk. Placera livsmedlen på bordet, spela upp ljuden och
låt barnen gissa vilket livsmedel du intar.
Diskutera:
Vilket livsmedel var lättast att höra? Vilket var
svårast?
5:4 HÖRSELKÅPA-LABB
Nu ska barnen få isolera ljudet när de äter genom att sätta på sig hörselkåpor. Jämför därefter
smaken när de tar av sig hörselkåporna.
I övningen behövs:
◊ Knäckebröd
◊ Banan
◊ Hörselkåpor
Gör så här: Dela
in barnen i mindre
grupper. Varje grupp
får en tallrik med småbitar av knäckebröd och
uppskuran bananbitar. Låt ett barn i taget sätta
på sig hörselkåpor. Därefter får hen tugga på en
bit knäckebröd. Låt barnet fortsätta tugga på
knäckebröd men be hen ta av sig hörselkåpan.
Gör samma sak med en bananbit. Låt alla barnen
få prova.
TIPS! Komplettera med vitkålsbitar, salta
pinnar eller äpplebitar och fråga hur barnen upplever ljudet med och utan hörselkåpor.
Diskutera:
Är det någon skillnad att äta knäckebröd eller
banan om man har på sig hörselkåpa? Smakar
det annorlunda? Vad smakar bäst, med eller utan
hörselkåpa?
TIPS! Har ni inte hörselkåpor går det lika
bra att hålla för öronen med fingrarna!
19
5:5 TYSTA MATEN-LABB
5:7 LJUDMEMORY-LABB
Servera lunchen som vanligt men börja sedan
med tysta leken. Hur är det att äta lunch när
ingen pratar. Be barnen att tugga så tyst som
möjligt och att inte slamra med några bestick.
Efter en liten stund gör ni tvärtom. Alla ska prata
samtidigt med varandra, tugga högt och slamra
mycket med sina bestick.
Här gäller det att hitta samma ljud i burkarna.
Maximal koncentration behövs!
Diskutera:
I övningen behövs:
◊ T
omma burkar (liknande de som användes
vid luktmemoryt)som inte är genomskinliga
◊ Makaroner
◊ Ris
Vilken del av lunchen var trevligast? Den tysta
eller den högljudda? Varför var den trevligast?
◊ Russin
5:6 POTATIS/ÄPPEL-LABB
Gör så här: Fyll burkarna till hälften med de
olika ingredienserna. Kom ihåg att det ska finnas
två burkar med samma innehåll! Sätt fram alla
burkarna och låt barnen, genom att skaka på
burkarna, leta sig fram till vilka burkar som låter
likadant.
Här ska barnen klura ut vilket som är rå potatis
och vilket som är äpple med hjälp av hörseln!
I övningen behövs:
◊ En rå potatis
◊ Ett äpple
◊ Skalare
◊ Kniv
◊ Skärbräda
◊ Små assietter
Gör så här: Skala potatisen och äpplet. Skiva
båda i klyftor, i lika stora bitar. Lägg en klyfta potatis och en klyfta äpple på varje assiett. Låt barnen blunda (eller sätt på bindel för deras ögon)
och ställ fram varsin assiett. Nu ska barnen hålla
för näsan, och samtidigt ta och smaka på den råa
potatisbiten. Därefter ska de smaka på äpplet.
Kan de lista ut vilket som var vilket med hjälp av
bara hörseln? Låt barnen släppa näsorna, men
fortfarande ha ögonbindel på sig. Gör om testet.
Känner man skillnaden nu?
Diskutera:
Rå potatis och äpple låter ungefär likadant när
man äter det, därför är det svårt att avgöra vilket
som är vilket med bara hörseln. När man lägger på smaken så är det enklare att känna igen
smakerna. Vilket var godast? Varför? Hur smakar
rå potatis?
20
◊ Vatten
Diskutera:
Vilka burkar var svårast att para ihop? Vad
tror ni det är i burkarna? Öppna och se om det
stämmer! Man kan givetvis lägga i andra saker i
burkarna, det är bara fantasin som stoppar dig!