ATT DELTA I EN LÄKEMEDELSPRÖVNING

Information om
ATT DELTA I EN
LÄKEMEDELSPRÖVNING
LÄKEMEDELSINFORMATIONSCENTRALEN
Läkemedelsinformationscentralen
PB 108, 00501 Helsingfors
www.laaketietokeskus.fi
INNEHÅLL
Andra förnyade upplagan (första upplagan 1998)
© Läkemedelsinformationscentralen Ab, Helsingfors 2002.
Begränsat antal av publikationen kan beställas från
Läkemedelsinformationscentralen,
PB 108, 00501 Helsingfors eller per e-post:
[email protected]
I
Bäste läsare
4
II
Nya mediciner behövs
5
Projekt som kostar nästan en miljard
5
III Säkerhet tack vare preklinisk forskning
5
IV Klinisk läkemedelsprövning
6
V
I lag stadgad och övervakad av läkemedelsverket
Under den etiska kommitténs uppsyn
Viktig information till prövningsdeltagaren
6
6
7
Frivilligt deltagande i läkemedelsprövningar
7
Kontrollering av uppgifter som insamlats
Vem kan delta?
Bästa möjliga uppföljning
Information – en del av säkerheten
Kostnader ersätts
8
8
8
9
9
VI Först friska frivilliga, sedan patienter
Första fasens prövningar på friska frivilliga
Andra fasens prövningar på patienter
Tredje fasens prövningar på stora patientgrupper
Prövningen kan avbrytas
9
9
10
10
11
VII Nya mediciner medför hälsa, välbefinnande och
arbetstillfällen
11
Terminologi
12
3
I
BÄSTE LÄSARE
Läkemedelsindustrin utvecklar läkemedel till patienternas, läkarnas och hälsovårdens behov. De människor som deltar i de
kliniska läkemedelsprövningarna är av avgörande betydelse
för hela läkemedelsutvecklingen. Utan alla patienter och frivilliga prövningsdeltagare kan man inte utveckla nya läkemedel och göra dem tillgängliga för omfattande patientgrupper.
Den här broschyren är avsedd för dig som överväger att delta eller kanske redan deltar i en klinisk läkemedelsprövning,
dvs. en undersökning som görs på människor. I broschyren
behandlas läkemedels utveckling. Frågor som broschyren besvarar är bl.a.: Vilka rättigheter har man? Är det tryggt att
delta i en läkemedelsprövning? Kan man avbryta deltagandet? Får man lön för att delta?
Lagstiftningen förutsätter att den information som tilldelas
- prövningsdeltagaren uppfyller höga krav. Den här broschyren ersätter inte den information som prövningsdeltagaren
bör få, utan är ett komplement till all annan information. Läs
noggrant igenom den information och det dokument för
samtycke som din prövare ger dig!
LÄKEMEDELSINFORMATIONSCENTRALEN
II NYA MEDICINER BEHÖVS
Med läkemedel kan man bota eller förebygga sjukdomar, kontrollera sjukdomsförlopp och lindra symptom. Läkemedlens betydelse för vård av sjukdomar är stor och ökar konstant. Även
om man numera kan behandla många sjukdomar som förr betydligt försvårade det dagliga livet och nedsatte arbetsförmågan, så utgör många sjukdomar fortfarande stora utmaningar
för människosläktet. Många sjukdomar, såsom astma och psykiska sjukdomar, kan numera behandlas så väl att patienterna
ofta kan vårdas inom öppen vård istället för sjukhus, vilket är
behagligare för patienten och fördelaktigare för samhället.
Man försöker som bäst inom medicinsk forskningen utveckla nya läkemedel mot dementerande hjärnsjukdomar
och cancer. Det finns fortfarande mängder av sjukdomar, vilkas symptom kan behandlas, men som ännu saknar botemedel. AIDS-forskningen framskrider med stora steg, men man
har fortfarande inte kommit fram med botande läkemedel
eller vaccin. Andra viktiga forskningsområden är de stora
folksjukdomarna, för vilka man söker bättre, effektivare och
säkrare läkemedel – följaktligen till lägre totalkostnader för
hälsovården. Även den åldrande populationen utgör en stor
utmaning för utvecklingen av läkemedel.
Projekt som kostar nästan en miljard
Läkemedlet kan var en helt ny uppfinning, eller så vidareutvecklar man ett känt läkemedel så att det blir effektivare och
har mindre biverkningar. Utvecklingen av ett läkemedel tar
10-15 år i anspråk och kostar i medeltal 895 miljoner euro.
Även om god tur och slump ännu kan bidra till uppfinning av
nya läkemedel, är största delen av de nya läkemedlen resultat av systematisk forskning.
I början av utvecklingsskedet har man tusentals potentiella nya läkemedelsmolekyler, som så småningom gallras tills
man har kvar de mest lovande molekylerna. Dessa molekyler
testas vidare i prekliniska försök.
III SÄKERHET TACK VARE PREKLINISK FORSKNING
Med prekliniska försök avser man alla försök som görs innan
man får ge läkemedlet till människor. Med försöken kartlägger man hur läkemedlet fungerar, men framför allt, om det
potentiella nya läkemedlet är säkert.
De prekliniska studierna tar oftast år i anspråk. Man gör
försök med celler och mikrober i provrör, isolerade organ och
4
5
försöksdjur samt dessutom med hjälp av datorsimulering.
Trots att prekliniska försök ofta utförs med alternativa metoder, kan tills vidare endast djurförsök ge en tillräckligt bra bild
av hur läkemedlet verkar i ett levande system som helhet.
I det här skedet påbörjas även läkemedlets produktutveckling, dvs. vilken form läkemedlet skall ges till patienterna och hur preparatet skall kunna framställas industriellt.
IV KLINISK LÄKEMEDELSPRÖVNING
En klinisk läkemedelsprövning är en undersökning av ett läkemedels effekt på människan samt hur läkemedlet tas upp,
fördelas, sönderdelas och utsöndras ur människokroppen.
Kliniska prövningar påbörjas först då de prekliniska undersökningarna påvisat att läkemedlet är väl tolererat och förväntningarna på det nya läkemedlet fyllts. Kliniska läkemedelsprövningar påbörjas endast i sådana fall, då man kan anta att läkemedelsbehandlingen är säker och effektiv samt att
den färdiga produkten blir ekonomiskt lönande.
I lag stadgad och övervakad av Läkemedelsverket
Då kliniska läkemedelsprövningar utförs på människor skall
läkemedelslagen, lagen om medicinsk forskning, lagen om
patienternas ställning och rättigheter samt personuppgiftslagen efterföljas. Andra viktiga riktlinjer är de internationella
anvisningarna om medicinsk forskning såsom Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration gällande biomedicinsk forskning samt för kliniska läkemedelsprövningar utfärdade anvisningar för god klinisk sed, GCP (good clinical practice).
Läkemedelsprövningar bör alltid förhandsanmälas till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket förutsätter en detaljerad
plan på prövningen och godkänner den endast om goda medicinska grunder föreligger och prövningen utförs ändamålsenligt, säkert och kompetent.
Under den etiska kommitténs uppsyn
Innan prövningen inleds skall ett uttalande skrivet av en
oberoende etisk kommitté lämnas in till Läkemedelsverket.
Den etiska kommittén består av både läkare och lekmän.
Kommitténs uppgift är att bevaka prövningsdeltagarnas rättigheter, säkerhet och välbefinnande.
Den etiska kommittén bedömer om förhållandet mellan
eventuell risk och eventuell nytta för individen är acceptabel.
Prövningen kan påbörjas endast om personen som ansvarar
för prövningen är legitimerad läkare eller tandläkare med
tillräcklig yrkesmässig och vetenskaplig kompetens. Den etis6
ka kommittén bör i sitt uttalande ta ställning till huruvida
den kliniska prövningen är etiskt godtagbar.
Viktig information till prövningsdeltagaren
En grundförutsättning för deltagande i en klinisk läkemedelsprövning är frivilligt, medvetet samtycke att delta. Prövningsdeltagaren bör få en tillräcklig utredning över sina rättigheter, prövningens syfte och karaktär och de metoder som
används. Prövningsdeltagaren bör också få en tillräcklig utredning över eventuella biverkningar och risker.
Ifrågavarande information skall ges både muntligt och
skriftligt. Samtyckesdokumentet innehåller all väsentlig information om prövningen och den muntliga informationen skall
komplettera den skriftliga. Prövningsdeltagaren har möjlighet
att ställa frågor och få sina frågor besvarade. All information
bör ges på ett sådant sätt, att prövningsdeltagaren säkert förstår informationen och kan på basen av den erhållna informationen avgöra om han eller hon vill delta eller inte.
Ibland händer det att personen som skall undersökas
omöjligt kan ge sitt samtycke, t.ex. en hjärninfarktpatient,
prematur eller psykospatient, som inte kan uttrycka sin
egen vilja. I sådana fall kan den etiska kommittén godkänna ett förfarande, där en nära anhörig tar ställning till
eventuellt deltagande i en prövning. Utan dylika alternativ
kan man inte utveckla nya läkemedel till t.ex. spädbarn eller psykiskt sjuka.
V FRIVILLIGT DELTAGANDE
I LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR
De kliniska läkemedelsprövningarna delas in i fyra olika faser. Prövningsdeltagaren har samma rättigheter oberoende
av fas. Deltagandet i en läkemedelsprövning är fullständigt
frivilligt och baserar sig på samtycket att delta. Prövningsdeltagaren har rätt att när som helst och utan att uppge orsak återta sitt samtycke. Avbrutet deltagande påverkar inte
relationen till läkaren eller den fortsatta behandlingen.
Deltagandet i prövningen träder i kraft först då det
skriftliga samtyckesdokumentet undertecknas. Före det bör
prövningsdeltagaren ha fått tillräcklig information om prövningen och ha haft god tid att bekanta sig med informationen. Ett muntligt löfte att delta är inte bindande.
Endast genom att underteckna samtyckesdokumentet
samtycker prövningsdeltagaren till att frivilligt delta i prövningen. Samtycket innebär också att man får samla in och
behandla uppgifter om prövningsdeltagaren och att den in7
formationen i kodad form kan föras utanför Finlands gränser.
I samtyckesdokumentet betonas vidare det faktum, att informationen behandlas konfidentiellt.
Samtycke att delta i en prövning innebär inte att prövningsläkaren befrias från sitt ansvar för patienten. Läkaren
bär alltid ansvar för prövningsdeltagaren.
Kontrollering av uppgifter som insamlats
Myndigheterna som ansvarar för läkemedelskontroll och säkerhet har rätt att kontrollera att den insamlade prövningsinformationen är korrekt och att prövningen utförts på ett
sakenligt sätt samt att prövningsdeltagarna är riktiga personer. Detta görs genom att jämföra de uppgifter som insamlats vid prövningen med de ursprungliga journalanteckningarna och annat prövningsmaterial.
Moderna läkemedel utvecklas för världsomfattande bruk
och därför undersöks läkemedlen samtidigt i många länder.
Därför ges i samtycket motsvarande rätt att kontrollera uppgifterna till andra länders läkemedelsmyndigheter och uppdragsgivarens representanter.
Samtycke att delta innebär dock inte att all hälsoinformation får kontrolleras. Samtycket gäller enbart de uppgifter
som berör den aktuella prövningen och all information behandlas konfidentiellt.
Även om prövningsdeltagaren avslutar studien, kvarblir
de uppgifter som insamlats som en del av prövningens helhetsdata. På så sätt kan myndigheterna försäkra sig om att
man inte avsiktligt uteslutit personer som fått allvarliga biverkningar av läkemedlet eller p.g.a. utebliven effekt.
Vem kan delta?
Kraven på deltagande i en klinisk läkemedelsprövning varierar beroende på vilket läkemedel som undersöks och på
prövningen. Den ledande principen är att undvika onödiga
risker: om prövarna misstänker att en person kan ta skada
av att delta, tas han eller hon för säkerhets skull inte med
i prövningen.
Först undersöks friska personer och sedan personer som
har den sjukdom som man vill diagnostisera, förebygga eller
behandla med det nya läkemedlet. I praktiken är det svårt att
hitta personer med endast en sjukdom, vilket leder till att
man i prövningsplanen definierar speciella kriterier, (t.ex.
någon speciell sjukdom eller ålder), på basen av vilka man av
säkerhetsskäl inte kan delta i prövningen.
Bästa möjliga uppföljning
Fördelen med att delta i en prövning är att deltagarens hälsotillstånd uppföljs mycket noggrant både genom olika un8
dersökningar och laboratorieprover. Vid behov kan prövningsdeltagaren och någon annan vårdande läkare kontakta
prövningsläkaren.
Information – en del av säkerheten
Det är önskvärt att prövningsdeltagaren överväger sitt deltagande så väl, att han eller hon verkligen deltar ända till
prövningens slut. Det kan man trots allt under inga omständigheter kräva, utan prövningsdeltagaren kan när som helst
avsluta studien utan att det inverkar på hans eller hennes
fortsatta vård. Prövaren är dessutom beredd på att flyttning,
nytt jobb eller förändrad livssituation överhuvudtaget gör
att prövningsdeltagaren upplever att fortsatt deltagande är
för besvärligt.
Det är viktigt att prövningsdeltagaren noga följer instruktioner om t.ex. när läkemedlet skall intas både för prövningsresultatens giltighets och för egen säkerhets skull. Det
är också möjligt att man måste undvika något födoämne eller att alkoholförbrukning är förbjuden under prövningens
gång. Under prövningens gång måste prövningsdeltagaren
också regelbundet besöka t.ex. laboratorier och prövarens
mottagning. Om prövningsdeltagaren inte följer instruktionerna avbryts prövningen för hans eller hennes del.
Kostnader ersätts
Läkemedelsföretagen står för alla extra utgifter, som beror
på deltagandet i prövningen, t.ex. extra besök hos läkare eller i laboratorium. Enligt lag kan endast friska frivilliga få ersättning för deltagande i prövningar. Denna ersättning för
tid och besvär som deltagandet orsakat fastställs av myndigheterna och är beskattningsbar inkomst.
VI FÖRST FRISKA FRIVILLIGA, SEDAN PATIENTER
Första fasens prövningar på friska frivilliga
I den kliniska läkemedelsforskningens första fas ges det potentiella läkemedlet för första gången till människa. I dylika
prövningar deltar endast några tiotal friska frivilliga.
Den första fasens prövningar utförs vanligen på universitetssjukhus eller forskningsenheter under mycket sträng
kontroll. Avsikten är att få preliminär information om hur läkemedlet tolereras och verkar i människokroppen. Med tolerans avses här hur väl människan tål läkemedlet och om
eventuella biverkningar uppkommer. Man kan bl.a. genom
att mäta läkemedlets koncentration i blodet få information
om hur ämnet påverkar organismen och tvärtom.
9
Läkemedlet ges till en början i ytterst små doser. Doserna höjs och behandlingstiden förlängs vartefter man får erfarenhet av medlets verkan.
Ibland måste även första fasens prövningar utföras på patienter som har den undersökta sjukdomen. Så är fallet om det
undersökta läkemedlet av etiska eller andra skäl inte kan ges
till friska människor. Dylika läkemedel är t.ex. cytostater, som
används vid behandling av cancer och som är skadliga för friska människor. Om man undersöker cytostater kan följaktligen
endast cancerpatienter, som inte kan erbjudas annan effektiv
behandling, delta i prövningen. Dödssjuka patienter har precis
samma rättigheter som övriga deltagare i prövningar.
Andra fasens prövningar på patienter
I andra fasens prövningar deltar för första gången patienter.
Även dessa prövningar görs vanligtvis på sjukhus och under
noga kontrollerade omständigheter. I prövningarna deltar
från några tiotal till några hundra personer. Det är vanligtvis
den vårdande läkaren som erbjuder möjlighet att delta, men
ibland söker man också deltagare per annons.
I den andra fasens prövningar undersöker man läkemedlets effekt och säkerhet. En av de viktigaste frågorna man
försöker besvara är hur läkemedlets dos och effekt korrelerar,
dvs. hitta den rätta dosen.
I den andra fasens prövningar jämför man ibland också
det nya läkemedlet med en placebo, dvs. en tablett som inte
innehåller aktivt läkemedel. Patienterna delas slumpmässigt in
i grupper, av vilka den ena får aktivt läkemedel och den andra
inaktivt placebo. Genom att jämföra placebon och det aktiva
läkemedlet får man fram den verkliga eller uteblivna effekten.
Läkarens och patientens förväntningar kan annars leda till att
man ser effekter som eventuellt inte finns. Det finns dock
många sjukdomar som inte tillåter användning av placebo, eftersom patienterna inte kan vara utan medicinering.
Tredje fasens prövningar på stora patientgrupper
I den tredje fasens prövningar ingår t.o.m. tusentals personer.
Dessa personer borde så väl som möjligt motsvara den kommande användargruppen. I tredje fasens prövningar försäkrar man sig om att tidigare forskningsresultat stämmer och
samlar in ytterligare information om läkemedlets säkerhet,
speciellt med tanke på långtidsbruk.
Ett typiskt sätt att utföra tredje fasens prövningar är att
jämföra prövningspreparatet med något existerande läkemedel, som man anser vara bäst vid behandling av den aktuella sjukdomen. Man genomför prövningarna dubbelblint, dvs.
så att varken läkare eller patient vet vilket av läkemedlen
som den enskilda patienten får. Den informationen får man
10
efter prövningens slut. Läkaren har visserligen vid behov tillgång till informationen även under prövningens gång. Det
nya läkemedlet anses lyckat om det är bättre eller säkrare än
existerande läkemedel.
Prövningen kan avbrytas
Läkemedelsverket, den etiska kommittén, läkaren som ansvarar för prövningen eller det uppdragsgivande läkemedelsföretaget kan också avbryta prövningen av säkerhetsskäl om så krävs.
I längre prövningar tar oberoende expertgrupper under
prövningens gång dessutom ställning till om det nya läkemedlet är betydligt bättre eller sämre än det nya läkemedlet.
Om väsentliga skillnader kan påvisas, avbryts prövningen och
alla deltagare erbjuds det bättre läkemedlet.
VII NYA MEDICINER MEDFÖR HÄLSA,
VÄLBEFINNANDE OCH ARBETSTILLFÄLLEN
De olika utvecklingsfaserna tar många år i anspråk. Efter att
de kliniska prövningarna slutförts är man ännu tvungen att
vänta ganska länge på att läkemedlet eventuellt får försäljningstillstånd. Därför är det möjligt att den enskilda patienten inte personligen får höra om prövningens resultat trots
att deltagandet i prövningen värdesätts högt.
Forskare i Finland deltar aktivt i internationell läkemedelsforskning, vilket innebär att vårt land är med i främsta
ledet då det gäller medicinsk forskning. Finländska prövare
har deltagit i läkemedelsprojekt som ger miljoner människor
runtom i världen en bättre livskvalitet. Alla de tiotusentals
män och kvinnor som deltagit i olika läkemedelsprövningar
förtjänar ett tack för sin insats.
I Finland deltog år 2001 mer än 58000 frivilliga personer
i så många som 523 olika läkemedelsprövningar. Läkemedelsindustrin i Finland satsade över 200 miljoner euro på forskning och produktutveckling. Enbart inom läkemedelsindustrin sysselsatte läkemedelsprövningarna 437 personer.
11
TERMINOLOGI
”Cross-over” studie
• Ett tillvägagångssätt vid t.ex. jämförande
läkemedelsprövningar: efter första behandlingsperioden
låter man patientgrupperna byta preparat.
Dubbel-blind studie (double-blind)
• En studie där varken patient eller läkare under studien
vet om ett preparat innehåller verksam substans eller ej.
Etisk kommitté
• Nationell eller regional, oberoende kommitté, som
består av yrkesutbildade personer inom hälso- och
sjukvård samt medlemmar som inte har medicinsk
bakgrund. Kommitténs uppgift är att bevaka
prövningsdeltagarens rättigheter, säkerhet och
välbefinnande. Kommittén ger ett uttalande om
prövningsplanen, prövarnas lämplighet, apparatur, samt
om metoder och material, som används som grund för
samtycke till deltagande. De oberoende etiska
kommittéernas verksamhet är lagstadgad.
Genetisk
• Som avser arvsanlag, ärftlighet eller härstamning.
God klinisk sed (good clinical practice, GCP)
• Anvisningar som omfattar planering, utförande,
dokumentering, verifiering, analysering och rapportering
av kliniska läkemedelsprövningar. Anvisningarna avser
vidare försäkra att insamlad information och
rapporterade resultat är trovärdiga och exakta samt att
man försäkrat sig om deltagarens rättigheter, integritet
och konfidentialitet.
Interaktion
• Samverkan, växelverkan t.ex. mellan olika läkemedel som
inverkar på varandras effekter så att de samordnar
och/eller motverkar varandra.
Klinisk
• Som hör till eller avser direkt sjukvårdande verksamhet;
praktisk medicin.
Farmakodynamik
• Läran om läkemedlens verkningar och
verkningsmekanismer på organsystemet, organ och celler.
Klinisk farmakologi
• Tillämpning av farmakologin (läkemedelsläran) inom
sjukvården.
Farmakokinetik
• Läran om läkemedels omsättning i människokroppen, dvs.
hur de tas upp, fördelas, metaboliseras och utsöndras.
Kontrollerad prövning
• Prövning där patienterna fördelas i en grupp som
behandlas med det nya läkemedlet och en grupp som
behandlas med något annat känt läkemedel eller placebo.
Farmakologi
• Läkemedelslära, den medicinska vetenskapsgren som
kartlägger hur läkemedlen verkar (farmakodynamik) och
hur de omsätts i kroppen (farmakokinetik). Se även klinisk
farmakologi.
Fas
• Skede, period; i läkemedelsprövningar faser I – IV
(fas I: begränsade studier vanligtvis på friska, frivilliga
deltagare, fas II: små studier på patienter, fas III:
omfattande studier på patienter, fas IV: studier efter att
läkemedlet fått försäljningstillstånd).
Generiskt namn
• Namn på aktiva läkemedelssubstansen, säljs under olika
handelsnamn.
12
Metabolism
• Ämnesomsättning, leverns sönderdelning eller
omvandling av läkemedlet.
Molekylärbiologi
• Den del av biologin som handlar om cellens byggnad,
funktion och reglering; läran om livet på molekylär nivå.
Placebo
• Preparat som liknar ett läkemedel men saknar verksamma
beståndsdelar. Används vid testning av läkemedel.
Profylax
• Samlingsnamn för åtgärder för att förhindra eller
förebygga sjukdom.
13
Randomisering, randomiserad
• Att slumpmässigt dela upp ett material; ett nödvändigt
förfaringssätt för att jämförelse mellan olika
behandlingsformer eller läkemedel (aktivt preparat vs.
annat läkemedel eller placebo) skall bli rättvisande.
Respons
• Svar, gensvar; reaktion i organismen på en retning
(stimulus), behandling eller läkemedel.
Toxicitet
• Giftighet, giftverkan.
Toxikologi
• Läran om gifter och förgiftningar.
14