Grimstofta
rektorsområde
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
för
Särskolans verksamheter
Grimstofta rektorsområde
Enligt diskrimineringslagen
(2008:567)
samt
Skollagen
(1985:1 100)
Upprättad hösten 2010
Tillämpas fr.o.m. oktober 2010
Revideras maj-september 2011
1
Innehållsförteckning
Vad säger lagen?....................................................................................................................... 3
Definitioner av ord och begrepp. ............................................................................................ 3
Vilka är diskrimineringsgrunderna? ..................................................................................... 4
Ansvarsfördelning. ................................................................................................................... 4
Vem bevakar så att lagarna följs? .......................................................................................... 5
Vision, syfte och långsiktiga mål. ............................................................................................ 5
Konkreta mål för 2009–2010. .................................................................................................. 6
Utvärdering av målen för 2009-2010. ..................................................................................... 6
Kartläggning och slutsats inför 2010-2011............................................................................. 6
Konkreta mål för 2010-2011.................................................................................................... 6
Förebyggande insatser under 2010-2011................................................................................ 6
Handlingsplan - om det otillåtna skett. .................................................................................. 7
Att bibehålla planen levande. .................................................................................................. 8
Personal, elever och vårdnadshavares kontinuerliga delaktighet i planen......................... 9
2
Vad säger lagen?
Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta dels i
14 a kap. skollagen (1985:1100), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör
utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i
arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.
Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen diskriminering och kränkande behandling.
De kräver att all skolverksamhet:
arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av elever
utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med verksamheten
och åtgärdar det som har hänt.
varje år upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling med en översikt över
de insatser som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever
eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och
förhindra trakasserier.
Lagarna har stöd i Lpo 94, läroplan för obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem.
Exempel på mål under rubriken Normer och värden:
”Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att
människor utsätts för förtryck och kränkande behandling” (sid 8 i upplaga 2003: 17).
Läs mer på www.skolverket.se under Lagar och regler och vidare under Läroplaner.
Definitioner av ord och begrepp.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se
indirekt diskriminering.
Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån
skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan är det bara huvudmannen
(familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för
att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt
diskriminering.
Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en
elev på grund av dennes sexuella läggning.
Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som
verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt. Om
exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa skäl
behöver annan mat.
Instruktioner att diskriminera är när någon får order eller instruktioner att diskriminera någon enligt
ovan och som lämnas åt någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern
eller instruktionen.
Mobbning är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från
en eller flera personer. (Professor Dan Olweus` definition)
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal och elever
kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara:
Fysisk (slag knuffar)
Verbal (hot, svordomar, öknamn)
Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika
webcommunitys)
3
Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form
av kränkande behandling.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, kön, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Tillrättavisning för att upprätthålla ordningen och följa förskolans och skolans regler är inte vare sig
mobbning, trakasserier eller kränkande behandling, så länge den görs utifrån en god människosyn.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Elev, den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen, samt barn och ungdomar inom
skolbarnomsorgen och korttidstillsyn enligt LSS.
Barn, den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet.
Personal, alla anställda eller uppdragstagare inom verksamhet kring omsorg och utbildning.
Vilka är diskrimineringsgrunderna?
Kön: att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig med sin biologiska
könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet: det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person
har.
Funktionshinder: betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder.
Ansvarsfördelning.
Rektor har som huvudman ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål
som lagarna anger. Rektor ansvarar även för att ett värdegrundsarbete blir en del i helheten i arbetet
med de nationella målen. En årlig plan upprättas och ska innehålla en redogörelse för mål och insatser
som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever. Det ska också
tydligt framkomma vilka insatser som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under
kommande år. En redovisning av hur de planerade insatserna genomförts ska tas in i efterföljande års
plan.
Ansvaret vilar även på rektor att all personal som arbetar i förskolan/skolan får del av planen.
Personal har egenansvar att sätta sig in i lagen och dess innebörd. Personal med pedagogiskt uppdrag
ska aktivt och medvetet ta ansvar för så väl strävansmål som uppnåendemål samt riktlinjer i läroplanen
Lpo 94.
Elev har en viktig betydelse för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra
elever och med vuxna. Eleven ska ta del av skolans värdegrundsarbete utifrån sin förutsättning. Som
elev förutsätts man respektera andra, visa hänsyn, vara en god kamrat och efter stigande ålder vara ett
gott föredöme.
Vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnets uppfostran. Skola ska vara ett komplement och ett
stöd i denna. Det är av stort värde med ett gott samarbete där vårdnadshavarna delger skolan
kännedom om kränkande behandling och diskriminering. Då diskriminering eller annan kränkande
behandling av barn/elev uppstår är samverkan mellan skola och hemmet ett måste för att uppnå den
optimala lösningen på situationen.
4
Vem bevakar så att lagarna följs?
Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. De utreder bland annat
anmälningar om kränkande behandling.
Så här kontaktar du Barn och Elevombudet:
Barn och Elevombudet
Skolinspektionen.
Box 23069, 104 35 Stockholm
Ring på: 08-586 08 000
E-post: [email protected]
www.skolinspektionen.se/beo
Den som är elev, vårdnadshavare eller arbetar inom skolan och vill få råd kan kontakta en av BEO´s
jurister direkt, läs mer om det på BEO´s hemsida.
När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa det.
Skolinspektionen kan hemlighålla delar som rör personliga uppgifter om enskild person. Följande kan
vara viktigt att förbereda innan kontakt tas med BEO:
Namn adress, telefonnummer, men det finns även möjlighet att vara anonym.
Namn och adress på skolan.
En beskrivning av vad som hänt.
Hur länge kränkningarna pågått?
Om du har pratat med någon i skolan om det som hänt och i så fall vem.
Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig
Diskrimineringsombudsmannen (Do) övervakar att diskrimineringslagen följs.
Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen:
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686, 103 59 Stockholm
Ring på: 08-120 20 400
Texttelefon: 08-120 20 820
www.do.se
Vision, syfte och långsiktiga mål.
Alla barn, elever och vuxna bemöts utifrån de värden som vårt samhällsliv ska vila på;
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värden.
(Lpfö 98 och Lpo 94)
Visionen för Grimstofta rektorsområde:
Vår miljö ska vara välkomnande, trygg, rolig och utmanande
Positivt förhållningssätt där nyfikenhet väcker lust till lärande
Vi ska alla mötas av respekt och förstå värdet av vår egen betydelse
Vårt viktigaste syfte är att alla inom Grimstofta rektorsområde ska trivas, bli sedd och respekterad för
den man är. Detta förutsätter en trygg miljö där de vuxna har ansvar för uppdraget och att ingen blir
illa behandlad. Barn och elever ges möjlighet till ett ökande ansvarstagande.
För att uppnå denna trivsamma arbetsmiljö ska vår verksamhet präglas av vår vision och nedanstående
punkter:
Alla är olika men ska bemötas med samma respekt
Sträva efter att aldrig prata illa om någon, gå med problemet till den som äger det
Inse sina egna styrkor och svagheter för att respektera andra
Särskolans verksamheters långsiktiga mål är att ständigt arbeta för att ingen elev utsätts för
diskriminering och/eller kränkande behandling i verksamheten.
5
Konkreta mål för 2009–2010.
Elever och vårdnadshavare informeras om och får möjlighet att diskutera skollagen 14a kap,
diskrimineringslagen samt om vår verksamhets likabehandlingsplan. (Rektor och
elevhälsosamordnare är ansvariga)
Eleverna i särskolans verksamheter ska känna sig välkomna och trygga på ”sin nya” skola,
Färsinga lärcentrum. (All personal inom särskolans verksamhet är ansvariga).
Utvärdering av målen för 2009-2010.
Rektor har under läsåret informerat vårdnadshavarna om skollagen 14a kap. samt om
verksamhetens likabehandlingsplan. Information om planen har vårdnadshavarna fått på
skolråds möte.
Utifrån diskussioner med barn/elever, vårdnadshavare och personal har det framkommit att
flytten till Färsinga lärcentrum har fungerat mer än tillfredsställande.
Kartläggning och slutsats inför 2010-2011.
Eleverna genomförde under vårterminen en kommunövergripande enkätundersökning
angående trivsel, och kompisrelationer.
Eleverna har också blivit intervjuade av sina mentorer kring kompisar, relationer och
eventuellt utanförskap.
Vid skolstarten gjorde mentorerna tillsammans med eleverna en vandring i skolans lokaler och
utemiljö. Detta för att kunna få en helhetsbild över hur eleverna upplever olika platser i deras
miljö. Riskplatser markerades och diskuterades därefter med elever och personal. Denna
kartläggning av miljön har också diskuterats i skolrådet.
Arbetslaget gör kontinuerliga observationer kring elever, grupper och organisation
Utifrån ovanstående resultat har arbetslaget arbetat fram och beslutat vilka insatser och mål
som ska gälla för kommande år.
Konkreta mål för 2010-2011.
Alla ska ha meningsfulla raster.
Alla ska ha en vän.
Eleverna ska känna glädje över att gå till skolan.
Förebyggande insatser under 2010-2011.
Under kommande läsår upprättas en plan på hur arbetslaget ska arbeta vidare med planerade
rastaktiviteter, både inne och ute.
Ansvarig: Arbetslagsledaren
Spelrummet kommer under hösten åter att vara en inneaktivitet på rasterna.
Ansvarig: Arbetslagsledaren köper in spel, all personal är ansvariga för att aktiviteten
fungerar.
Rastvärdsschemat ska fungera lika bra som undervisningsschemat vid personalfrånvaro.
Ansvarig: Arbetslagsledaren ser över detta, men alla har ett ansvar när någon är borta.
Arbetslaget upprättar skiftliga rutiner kring rastvärdssystemet.
Ansvarig: Arbetslagsledaren tillsammans med arbetslaget.
De utsatta platserna som kartläggningen visade ska rastvärdarna uppmärksamma extra.
Ansvarig: Alla som är rastvärdar
Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av elev, grupp och personalschema. Därefter
görs ändringar efter behov.
Ansvarig: Arbetslagsledaren och berörd personal.
Många pojkar i verksamheten ger stort behov av bra manliga förebilder. Vår strävan är att
könsfördelningen i arbetslaget blir så jämn som möjligt.
Ansvarig: Ledningen via samverkans avtalet.
Stärka kill- och tjej gruppen ex. idrott och drama
Ansvarig: Undervisande pedagog.
Materialet ”Jag kan” används i samtalsgrupperna i lila grupp:
Ansvarig : Pedagoger i lila grupp.
6
Skolans trivselregler framarbetas vid terminsstart tillsammans med eleverna och samordnas
till gemensamma.
Ansvarig: Pedagogerna i respektive grupp.
Arbeta med konsekvenser tillsammans med eleverna så att förståelsen ökar vad gäller hur man
är mot varandra och hur man ansvarar för den miljö man befinner sig i.
Ansvarig: All personal.
Samtalsgrupperna arbetar med att förstå/ förtydliga begreppet ” mobbning”.
Ansvarig :Pedagoger som är ansvariga för samtalsgrupperna.
Olika metoder för att arbeta med begreppet ”mobbning” och att stärka individen används ex.
materialet Stegvis, dilemmakort, rollspel, dramaövningar och att ta egen ställning.
Ansvarig: Dramapedagog tillsammans med övriga pedagoger.
Handlingsplan - om det otillåtna skett.
Arbetsgång vid diskriminering och kränkning:
1. Vuxna som blir vittne till kränkande behandling ingriper genom att genast avbryta handlingen
och samtalar med de inblandade. Lika viktigt att prata med den som är kränkt som den/de som
utfört kränkningen.
2. Mentor för eleverna meddelas av den vuxne som observerat händelsen om vad som har hänt
och vilka åtgärder som vidtagits.
3. Händelsen dokumenteras av den vuxna som observerat och ingripit.
4. Mentor informerar elev att de har kännedom om det inträffade.
5. Mentor samtalar med elev som kränkts så fort så möjligt.
6. Vårdnadshavare meddelas av mentor eller någon annan vuxen som observerat händelsen.
Här vilar ett ansvar på de inblandade vuxna att komma fram till vem som meddelar
Vårdnadshavare.
7. Samtal hålls utifrån en given struktur ”Allvarligt samtal med mobbare” med
mobbaren/mobbarna.
8. Uppföljning sker efter fjorton dagar.
Ytterligare uppföljning sker vid behov:
1. Om problem kvarstår kallar mentor vårdnadshavare och mobbaren/mobbarna till enskilda
samtal. Elevhälsosamordnaren ska delta.
2. Åtgärdsprogram skall upprättas.
3. Upphör inte kränkningarna kallar rektor till elevvårdskonferens, EVK.
4. Om problemet kvarstår efter EVK sker en anmälan till enheten för myndigheten. Detta görs av
rektor.
Arbetsgång då elev anser sig kränkt av någon vuxen:
Som anställd i skola har man ett ansvar att reagera om en kollega kränker något barn/elev.
1. I första hand meddelar eleven eller vårdnadshavare mentorn eller elevhälsosamordnare eller
annan vuxen som eleven har förtroende för. Rektor delges.
2. I andra hand kontaktas rektor som då handlägger ärendet.
3. Dokumentation ska ske.
4. Vårdnadshavare informeras men vilken form av kontakt som ska tas beslutas av rektor utifrån
rådande situation.
Arbetsgång när personal känner sig kränkt av elev:
Ingår i arbetsmiljölagen.
1. Rektor underrättas.
2. Rektor utreder via samtal och för dokumentation.
3. Åtgärder beslutas utifrån händelsens karaktär med gällande nationella och lokala
styrdokument som utgångspunkt.
4. Kort information till närmast ansvarig pedagog.
5. Vid större dignitet rådfrågar rektor närpolisen ang. polisanmälan eller ej.
6. Enskilda samtal med berörda.
7. Vårdnadshavarna informeras.
8. Återkoppling till de närmast ansvariga pedagogerna.
9. Uppföljning under processens gång.
7
Att bibehålla planen levande.
Då vår plan för diskriminering och kränkande behandling är ett målinriktat arbete, sker uppföljning
vid användning varje år enligt Sjöbo kommuns årscykel när det gäller arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling:
Senast klart
Vad ska göras?
Av vem?
Ansvarig
Januari/
Arbetet mot diskriminering och kränkande
Februari
behandling redovisas i rektorsområdenas
Arbetslag/Rektor
Rektor
kvalitetsredovisning.
Mars
Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling redovisas i kommungemensam
kvalitetsredovisning.
Gemensam uppföljning av arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling,
baserat på kvalitetsredovisningen.
Förvaltning
Strategisk
ledningsgrupp
Förvaltning
Löpande
under året
men senast
31/10
En översyn av tillämpningen av lagar och
rekommendationer från skolverket och
diskrimineringsombudsmannen görs.
Förvaltning
Behov av gemensam kompetensutveckling eller
andra åtgärder inventeras.
Strategiskt
ledningsgrupp
Rådande plan följs upp och resultatet redovisas i
den nya planen.
Ny plan arbetas fram.
Barn/elever och
personal på respektive
enhet
Rektor
Den nya planen skickas in till förvaltningen som
ger återkoppling.
8
Personal, elever och vårdnadshavares kontinuerliga delaktighet i planen.
Rektorsområdet har utsett en nyckelperson i respektive arbetslag. Uppdraget innebär att
bibehålla arbetet levande ute på respektive enhet, och att ansvara för samtalsgrupperna.
Mobbning, kränkande behandling och diskriminering är en stående punkt på arbetslagsmötet.
Arbetslaget har schemalagd samtalsgrupp en gång i månaden á 60 minuter. Innehållet i
samtalen kretsar kring förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkningar och
diskrimineringar.
En områdesträff per termin tar upp mobbning, diskriminering och kränkande behandling som
en helhet i värdegrundsarbetet.
Eleverna arbetar med dessa frågor en schemalagd lektion i veckan, och att dessa frågor
genomsyrar hela dagens verksamhet.
Barn/elev- och personalrepresentanter från enheterna i rektorsområdet träffar rektor och
elevhälsosamordnare två gånger per termin för att samtala om inflytande och trivsel.
En gång per läsår genomförs enkätundersökning gällande mobbning, diskriminering och
kränkande behandling.
En gång per läsår genomför Sjöbo kommun en brukarenkät om inflytande och trivsel. Alla
elever och vårdnadshavare erbjuds att besvara denna.
Mentorerna intervjuar eleverna en gång per termin kring kamratrelationer och trivsel, därefter
sammanställs resultatet.
Under utvecklingssamtal diskuteras alltid elevens trivsel.
Efter elevernas mognad diskuteras planen i respektive undervisningsgrupp.
Skolrådet diskuterar planen vid två tillfällen per läsår.
Planen tas upp som en punkt på varje föräldramöte.
Vid läsårets slut görs en utvärdering tillsammans med elever, vårdnadshavare. Därefter arbetar
arbetslaget med mål och insatser för kommande år. Nya elever involveras i arbetet vid
skolstarten.
9
