tron som drivkraft 1.0 2011

tron som drivkraft 1.0 2011
innehåll
inledning
Om Världens kurs
Till ledarna
6
7
människa med mandat
- om synen på människan, gud och teologin
Om människan – En mosaik av mångfald
10
Övning – Jag som en viktig pusselbit i mångfalden 11
Övning – Goda egenskaper som finns i gruppen 11
Guds avbild och Guds medarbetare
12
Om Gud och bilder av Gud
13
Övning – Symboler i naturen
14
Gud väljer den utsattas perspektiv
15
Övning – Ur den utsattes perspektiv
15
Om tro och teologi
16
En berättelse om mötet med bibeln
16
Övning – Vad är självkänsla?
17
Vi är alla teologer! Vi bär alla på Gudserfarenheter! 17
Tvivel en del av tron
18
Teologi färgad av marken vi trampar
18
Övning – Livsfrågor och samhällsfrågor
19
Erfarenhet räknas
19
Gruppen och ledaren – erfarenheter från Brasilien 20
bland sopkvastar och dammtussar
- bibelläsning som metod, bibelläsning som befriar
En bibeltext, många tolkningar – samtal utifrån
Luk 15:8–9 Guds ovillkorliga kärlek
En bortglömd Gudsbild
I Centralamerika
I Brasilien
Metoder för bibelläsning som befriar
- utifrån Luk 15:8-9
Det vi har och det som saknas
Övningar om bibelns plats i mitt liv Övning – 4 hörn om bibelns betydelse för mig
Övning – Linjen om bibelns betydelse för mig
Övning – Bilder om Bibeln
Övning – Vad betyder bibeln i vårt samhälle Tända lampan – om modeller och verktyg
för bibelläsning
Text gemenskap och verklighet
Övning – Bibelvandring
Se, bedöm och handla
Bibelsamtal - Erfarenheter från Hedemora
Övning – Bibelstudium
Sopa och hitta dammtussar och gamla foton –
tillgångar och belastningar i historien
21
21
22
22
22
23
24
24
24
25
25
26
26
28
29
30
30
31
32
Dammtussar
32
Farmors guldringar
33
Gamla foton
34
En blåögd och en ljushårig Jesus i Egypten
37
Övning – Jesus i bilderna
37
Fira med vännerna
38
Våld och förtryck – varför finns sådana texter i bibeln?39
Att välja Gudsbild
39
Hela det mänskliga livet får plats
40
Vem är förtryckt?
40
Berättelsen om en modig nunna
42
samhörighet
- om gemenskap, allas lika värde och
vårt ömsesidiga behov av varandra
Jesus och gemenskapen
Kristi kropp
Inklusivitet
Nattvarden och dopet
Gemenskap är inte alltid bra
Vi hör ihop med skapelsen, Gud och varandra Övning – Fokusera på varandra
Människan som relation
Övning – Du och jag hör ihop
Skapelsen som relation
Övning – Höra samman med naturen
Svenska kyrkans internationella arbete grundar
sig på samhörighet
drivkrafter för engagemang
Att leva i mission
Övning – Missionsbefallningar eller
Vad skålen är fylld med?
Ordet mission kan användas på olika sätt
Guds mission
Var och en på sin ort...
… och tillsammans i den världsvida kyrkan
Världsomspännande nätverk
Mina drivkrafter
Övning – Måla elden och veden
Kyrkans drivkrafter
Visionen för Svenska kyrkans internationella arbete
Skapelsen
Människan
Korset
Det teologiska hjulet
Ett andligt liv
Hur kan vi engagera oss?
43
45
46
47
48
49
50
50
51
51
52
53
54
55
56
56
57
57
58
58
59
59
59
60
60
61
62
62
63
Tre röster om engagemang
Vi kan påverka världens kurs
Övning – Löfte till sig själv
63
65
68
fira
om att hålla samman gudstjänst i världen och i kyrkan
Vi är sända
Övning – Jag är sänd
Vi är älskade
Övning – Om tro och handling
In- och utandning
Fira! Glädjen är viktig
Övning – Gudstjänst
Påfyllnad – men av vad?
Övning – Vad innebär gudstjänst,
andakt och bön för dig?
Övning – Sändningsandakt
En resa som fortsätter
Bön av Martin Luther
mer att läsa och lära
69
69
70
70
70
71
71
72
72
73
73
73
74
”En religion som är söndagsgudstjänst
men som inte ser orättvisorna i vardagen
behagar inte livets Gud. En religion som
är bön, men där hjärtat är fullt av
hyckleri, är inte kristen. En kyrka som
anpassar sig för att få behålla lugn och ro,
för att kunna ha mycket pengar och
bekvämligheter, men inte bryr sig om de
rop som kommer från orättvisor, är inte
en sann Kristus-kyrka.”
ärkebiskop oscar romero, el salvador
”Sannerligen, vad ni har gjort för någon
av dessa minsta som är mina bröder, det
har ni gjort för mig.”
matt 25:40
inledning 5
inledning
”Jag vill som en blomma stark, tränga tyst igenom asfaltsvägens hårda
mark, och slå ut i blom.” Blomman i Per Harlings sång är en bild för
livet som spränger sig fram och hittar nya vägar. Livet som vägrar låta
sig kvävas. Du och jag hör ihop med världens alla människor och med
jordklotets skogar och hav. Vi delar livet med allt som lever och andas.
Vi lever och andas genom livet självt - Gud.
REDAKTION:
Marit Norén,
Emma Gustafson,
Jakob Sundmark,
Patrik Cras,
Gudrun Norrfjärd
Till det mänskliga livet hör skönhet och lekfullhet, kärlek och kreativitet.
Men vi lever också med stora orättvisor, förtryck, fattigdom och skrämmande miljöhot. Det kan ligga nära eller långt borta i geografin, men allt
det här finns närvarande i livet. För att inte gå under, fastna i likgiltighet
eller känna maktlöshet behöver vi hopp. Vi behöver Gud.
Du håller i din hand ett material som vill utmana oss att fundera över
vår plats i skapelsen och vår relation till varandra. Tron som drivkraft
vill ställa frågorna om hur tro och handling hänger ihop. Det vill väcka
nyfikenhet och lust att läsa och samtala om bibeln, tron och livet. Här
finns resonemang och motiv till varför vi som kristna och som kyrka
engagerar oss globalt. Tron som drivkraft vill befria oss till handling och
engagemang. Vi är sända till ansvar och till relation med varandra och
med allt skapat. I det är vi är burna av Gud, som vill ha relation med oss.
två utgångspunkter genomsyrar detta material:
Tron som drivkraft strävar efter att välja den utsattas perspektiv. Vi uppmanas att ställa frågan om vem som är utsatt, nedtryckt eller sårbar i den
bibeltext vi läser, i varje situation, i samhället eller i kyrkan. Den utsattas
perspektiv och respekten för varje människas värdighet och rätt får konsekvenser för hur vi skapar teologi.
Tron som drivkraft strävar efter att välja det som gynnar livet. Jesus säger: ”Jag har kommit för att ge liv och liv i överflöd”. Gud vill livet, Gud
är livet. Det som stänger in och förminskar livet eller det som förtrycker
och förnekar människor deras rättigheter och hela skapelsen dess livskraft är något annat än Guds vilja.
Materialet har i stora delar hämtat inspiration från Brasilien och den tradition av befrielseteologi, folklig bibelläsning och folkbildning som finns
där. Materialet är också sprunget ur reflektion i Svenska kyrkan kring
tro, teologi och globalt engagemang.
TEXT
GUDS ORD
GEMENSKAP
VERKLIGHET
I brytpunkten mellan bibeltexter, samtalet i gemenskapen och våra egna
erfarenheter av vår omvärld, söker vi efter Guds ord. Med vår lust, kreativitet och vårt hopp om en bättre värld är vi alla med och skapar teologi
som gynnar livet och en kyrka som står på den utsattas sida.
Du behövs i det arbetet!
/Redaktionsgruppen
INNEHÅLL
inledning 6
OM VÄRLDENS KURS
världens kurs, tron som drivkraft – så är materialet upplagt
Materialet är förutom inledningen uppdelat i fem kapitel. I kapitlet
Människa med mandat får vi fundera över människan, Gud och vår gudsbild samt skapandet av teologi. Kapitlet Bland sopkvastar och dammtussar handlar om hur vi med bibelns texter kan få hjälp att hitta fram
till liv och glädje, samtal och handling. Kapitlet Samhörighet fokuserar
på gemenskap, allas lika värde och vårt ömsesidiga behov av varandra.
Vad säger bibeln och människors erfarenheter om samhörighet och gemenskap? Kapitlet Drivkrafter för engagemang är en fördjupning om
vad som kan motivera kyrkan och mig till engagemang. Det avslutande
kapitlet, Fira, handlar om andakt, bön och gudstjänst.
Genomgående tankar
Världens kurs vill försöka hjälpa till att se sambanden mellan det lokala
och det globala. Vi lever i en värld där vi ständigt påverkar och påverkas
av människor både nära och långt borta, vare sig vi vill eller inte. Genom
att se och vara medveten om detta finns det möjlighet att agera på ett mer
medvetet sätt, ens handlingar spelar faktiskt roll.
När jag blir medveten om att mina handlingar spelar roll börjar jag också
reflektera över hur jag vill handla och varför – vad är det som har betydelse för hur jag vill agera? Spelar det någon roll att jag tror på Gud?
Hur syns det då i mina handlingar? Eller är tro och liv två separata saker?
Världens kurs bygger på övertygelsen att tron på Gud behöver hänga
ihop med livets vardagliga handlingar, och att tro och handling hela tiden
samspelar. Först då tro och handling får höra samman kan tron spela en
verklig roll och bidra till positiv förändring. Världens kurs grundar sig
i övertygelsen om att vi som kyrka och kristna är sända att göra det vi
kan för en hållbar värld utan orättvisor, fattigdom och förtryck, där varje
människa får leva i frihet och värdighet. Gud visar sig i sin skapelse – i
naturen och i varje människa. Vi har i uppdrag att vara verktyg för Guds
vilja att den skapelsen ska leva och vara hel. Då låter vi tron bli handling.
för ytterligare information om världens kurs som koncept:
www.varldenskurs.se
Se särskilt inledningsavsnittet i Världens kurs, grund.
samtliga världens kursmaterial finns att hämta på
www.varldenskurs.se
INNEHÅLL
inledning 7
stöd från sensus
Sensus är ett studieförbund som arbetar med folkbildning och som särskilt lyfter fram livsfrågor, mångfald och globala frågor. Genom Sensus
kan du få stöd och hjälp att ordna en studiecirkel eller kurs. Sensus finns
över hela landet. Ta reda på vem som är din närmsta kontakt på
www. sensus.se och klicka på Kontakta oss.
Genom Sensus finns möjlighet att utveckla dig själv som ledare. Sensuspedagogen är en fortbildning i folkbildningspedagogik. Den bygger på
såväl deltagarnas erfarenheter som Sensus pedagogiska policy. Utbildningen är på nio timmar. På www.sensus.se/ledare kan du läsa mer. Håll
även utkik på www.varldenskurs.se för särskilda kurstillfällen.
Till ledarna
Grunden för lärandet i Världens kurs är samtalet, utgångspunkten är den
enskilda människans erfarenheter och lust att lära. När vi pratar med
varandra får vi tillfälle att lyssna på varandras erfarenheter och pröva
våra egna synsätt och åsikter. Det finns olika vägar för att nå fram till den
givande pratstunden, förhoppningsvis kommer du att upptäcka några av
dessa vägar här i Världens kurs. I vissa fall kan en övning vara en bra ingång till samtalet och ibland kan nyckeln vara en text att utgå ifrån. Ofta
är det bra att dela in sig i mindre grupper för pratstunderna.
DEN GODA SAMTALSLEDAREN
- Är lyhörd
- Är respektfull
- Dömer inte
- Ställer öppna frågor
Som ledare för en kurs eller cirkel har du i uppgift att stödja gruppens
samtal så att olika perspektiv och erfarenheter får chans att komma fram.
Världens kurs bygger på övertygelsen om varje människas inneboende
förmåga, där vi kompletterar varandra med olika gåvor. Här kommer
några tips till dig som ledare, dessa kan hjälpa dig att vara en positiv
katalysator under pratstunderna:
-Ställ effektiva frågor som ”Hur ser du på det…?” ”Berätta mer…” ”Hur menar du då?”
-Ställ öppna frågor (som inte kan besvaras ja/nej) som ”Vad…?” eller ”Hur…?”
-Bekräfta det deltagarna säger genom att uppmuntra, kommentera och anknyta
-Sammanfatta och synliggör vad som sagts
-Se till att alla kommer till tals och var observant på att vissa individer
inte blir tysta på grund av till exempel genus, funktionshinder eller
språksvårigheter
att läsa bibeln
Det här materialet vill uppmuntra till att läsa bibeln med våra egna ”glasögon” och att fritt få tänka kring det vi läser. Det är helt i linje med
vår lutherska tradition. Att vi i bibelläsning och bibelsamtal med andra
kommer till punkter där vi ställs inför stora frågor och kanske också blir
provocerade är inte konstigt. Hur kan vi till exempel tänka när vi uppfattar att bibeln säger något annat än det Svenska kyrkan lär? Eller kring
frågan om man får läsa bibeln hur som helst? Vad innebär det för min
tro att jag jämför olika gudsbilder med varandra? Samtalen kan bli både
känslosamma och omvälvande. Som ledare behöver du vara medveten
om att sådant kan hända.
INNEHÅLL
inledning 8
Ett konkret tips till dig som ledare är att inte vara rädd för samtalet, utan
med lugn välkomna den process gruppen, du själv eller enskilda deltagare
går igenom. Det är viktigt att försöka lyssna in vad det är som är problematiskt och att respektera de uppfattningar som kan finnas i gruppen.
Låt er också inspireras till vidare läsning utifrån litteraturtipsen i slutet
av materialet eller av andra böcker. Passa också på att bjuda in gäster
till gruppen som ni tror kan hjälpa er på traven. Ta era egna frågor på
allvar, men låt också varandras tankar få inspirera dig till nya öppningar.
Bibelns mångfald visar i sig att människor i alla tider brottats med stora
frågor, men inte alltid kommit till samma slutsatser. Låt bibeln vara er
samtalspartner.
inledning/avslutning
Vare sig man väljer att genomföra Världens kurs som studiecirkel eller
kurs kan det vara bra att ha en tydlig början och ett tydligt slut på varje
träff. Ett sätt att inleda eller avsluta en träff är ”rundan”. I en runda får
alla i gruppen berätta om sina tankar utan att bli kommenterade. När
alla har sagt sitt kan man välja att be om kommentarer. Ett sätt att visa
vem som talar är att använda ett föremål dvs. så länge den som talar håller i ett visst föremål är alla andra tysta, därefter skickas föremålet vidare
till nästa talare. Rundan kan även fungera för utvärdering. Frågor för en
runda kan t.ex. vara: Så här mår jag just nu/ det här förväntar jag mig
av kursen/ det här tar jag med mig från den här dagen/ så här ser jag på
världen.
Ytterligare ett sätt att inleda eller avsluta en träff är att helt enkelt sitta
avslappnade och lyssna på någon stilla musik i ett par minuter. Avslappningen kan vara särskilt bra om ni t.ex. möts på kvällen efter jobbet eller
skolan, då den kan vara ett sätt att varva ner och släppa dagens bekymmer.
Se även tips nedan om bildövning som också kan användas för inledning
eller avslutning.
värderingsövningar
Värderingsövningar kan användas för att starta samtal och bearbeta värderingar inom områden som saknar givna svar. Förutom att bearbeta
attityder och värderingar bidrar ofta metoden till ett ökat självförtroende
eftersom man i mindre grupp får uttrycka sin åsikt utan att någon kan
säga att det är rätt eller fel. Den är ett bra instrument för demokrati. I
värderingsövningar får deltagarna tillfälle att tänka efter och ta ställning,
uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, bli lyssnade till och
lyssna till andra samt reflektera och bearbeta attityder.
TIPS: SKAPA STÄMNING
Det handlar dels om tillit och
respekt i gruppen och dels om
den fysiska miljön. Ett sätt att
skapa andaktsfull stämning är
att i mitten av gruppen placera
ett fint tygstycke och på det en
bibel och ett ljus. Ni kan också
använda andra religiösa symboler
och blommor för att skapa denna
fokuspunkt.
Det är viktigt att som ledare tala om för deltagarna att man har rätt att
ändra den åsikt som framförts under övningen. Som deltagare kan man
tänka om både under och efter övningen. Det finns inga rätt och fel i en
värderingsövning. Här ges tillfälle att provtänka!
INNEHÅLL
inledning 9
Följande värderingsövningar används i detta material:
fyra hörn - Ställ en fråga och ge tre färdiga svarsalternativ samt som
fjärde alternativ möjligheten för deltagarna att formulera sitt eget svar
fritt. Låt gruppen veta vilket av rummets fyra hörn som representerar
vilket svar. Be gruppen att stå stilla tills du presenterat alla svarsalternativ
och be dem sedan gå till det hörn de tycker stämmer bäst in på sin egen
uppfattning. Låt sedan personerna som ställt sig i samma hörn berätta
för varandra hur de tänkt, låt sedan någon eller ett par från varje hörn
berätta för hela gruppen om sina tankar. Som ledare kan du gärna hjälpa
deltagarna att formulera sina tankar genom att ställa frågor av typen:
Hur tänker du? Vilka blir konsekvenserna av det?
linjen - Deltagarna ska genom att ställa sig på en linje ta ställning.
Beskriv en tänkt linje i rummet, exempelvis från en vägg till en annan.
Presentera ett påstående. Längst ut i ena änden håller man med om påståendet, i den andra håller man inte med alls. Mellan dessa punkter
finns en fallande skala. Deltagarna får välja var på linjen de vill placera
sig utifrån sin åsikt i frågan. Diskutera inom gruppen hur ni tänkte vid
valet av placering.
bildövning
Bilder kan vara ett bra sätt att få igång tankarna. Ett antal bilder placeras ut
framför deltagarna. Bilder kan exempelvis klippas ut ur tidningar. Från
Ordbruket AB går det också att beställa färdiga bildserier på olika teman, se www.ordbruket.se eller kontakta dem på 018-55 66 20. Ordbrukets bildserier kan även gå att låna från ditt lokala Sensuskontor.
Ledaren ställer en fråga som exempelvis ”Välj en bild som representerar
hur du ser på X ? eller vad X betyder för dig?” Deltagaren väljer en bild
utan att plocka upp den, på så sätt kan flera deltagare välja samma bild.
När alla valt får var och en presentera sitt bildval och varför man valde
just den bilden.
övning
pratstund
bibelställe
INNEHÅLL
människa med mandat 10
MÄNNISKA MED MANDAT
- OM SYNEN PÅ MÄNNISKAN, GUD OCH TEOLOGIN
Detta kapitel är uppdelat i tre delar. I den första delen är fokus på människan, i den andra delen fokuseras Gud och vår Gudsbild och i den
tredje delen fokuseras tro och skapandet av teologi. I kapitlet ges några
penseldrag, ur vissa perspektiv, kring dessa tre teman.
OM MÄNNISKAN
– En mosaik av mångfald
Gud har skapat oss i lika många varianter som det finns människor. Det
måste vara någon slags poäng med det. Det måste vara så att Gud vill att
mänskligheten ska vara en mosaik och att det i sig är gott med mångfald.
”Alla lika, alla olika” var slogan för en antirasistisk kampanj för några
år sedan. Det uttrycker att ingen är mer olika än någon annan. Vi är alla
olika, men hör ändå i grunden samman, därför att vi är människor med
likheter och med lika värde och rätt.
När vi tolkar vår tro på olika sätt, genom gudstjänst, ord, musik eller
på annat sätt, är mosaiken av mångfald i sig en hyllning till bredden och
djupet i skapelsen. Vi är alla präglade av det sammanhang, den gemenskap eller den tradition vi finns i. Det har format oss om vi exempelvis är
uppvuxna inom Svenska kyrkan, har uppfostrats av ateistiska föräldrar
eller har syrisk-ortodox bakgrund. Samtidigt är vi individer, med egna
tankar, känslor och erfarenheter. Det kan aldrig finnas ett ”rätt” sätt att
uttrycka tro på. Vi måste alla få använda vårt eget språk när vi söker
efter och talar om Gud och om vi är nyfikna på andras sätt att uttrycka
sig, kan vi få nya insikter och lärdomar. Vi behöver inte tycka lika, men
vi kan sträva efter förståelse.
När vi läser bibeln och samtalar om den är det på samma sätt. Guds ord
blir levande för oss i mötet mellan våra olika perspektiv. Därför räknas
och behövs varje röst, varje tolkning och varje människas fråga. Varje
gång vi läser bibeln i en grupp där alla får komma till tals och bli lyssnade
på, och där det inte finns enbart ett ”rätt” svar eller en möjlig tolkning,
händer det spännande saker. Prova, så får ni se.
INNEHÅLL
människa med mandat 11
Jag som en viktig pusselbit i mångfalden
syfte: Att presentera sig och på ett roligt sätt berätta något om sig själv.
beskrivning: Alla deltagare får ca 8–10 papper (om gruppen inte är så
stor får man lika många papper som deltagare i gruppen) och en krita.
Deltagarna delar upp sig i par, de får i uppgift att presentera sig för varandra och samtidigt måla av varandra. Det ska göras snabbt och utan
att titta på pappret, under hela avmålandet ska man titta in i den andras
ansikte. På det här viset blir målandet prestationslöst och porträtten blir
fantastiska konstverk! Efter avmålandet får den avmålade sitt porträtt.
Då du som ledare märker att paren är färdiga signalerar du att man byter
par. På nytt presenterar man sig och målar av varandra, utan att titta på
pappret. Så håller man på tills alla papper är slut. Då har alla en bunt
porträtt av sig själv i handen.
Deltagarna går och sätter sig. Du som ledare ber alla titta på sina porträtt
och välja ut ett eller två av porträtten som säger något om vem de är. Ni
går en runda där alla får presentera sig, berätta något om sig själv och
visa upp ett eller två av porträtten.
tidsåtgång: Ca 20 min, beroende på gruppens storlek.
Goda egenskaper som finns i gruppen
syfte: Att visa på den mångfald av goda egenskaper som finns i gruppen
och som kan komma gruppen till del.
beskrivning: Dela ut en papperslapp och en penna eller krita till alla
deltagare. Be dem att på sin lapp skriva en god egenskap som de har. Låt
deltagarna vika ihop lappen och lägga den i en framställd skål eller korg.
Blanda lapparna och dela ut så att alla i gruppen får var sin lapp. Alla
delar i tur och ordning med sig av vad som står på lappen de fått, genom
att säga: ”I den här gruppen finns kreativitet” (eller vad som nu står på
lappen). På så sätt tydliggörs den rikedom av goda egenskaper som finns
samlad i gruppen.
tidsåtgång: Ca 15 min, längre eller kortare beroende på gruppens storlek.
INNEHÅLL
människa med mandat 12
Guds avbild och Guds medarbetare
I bibelns inledning i 1 Mos 1:27 står det ”Gud skapade människan till sin
avbild, till Guds avbild skapade han henne.” Människa, räta på ryggen.
Du är skapad till Guds avbild. Du är gudalik.
Bibelversen har tolkats på många sätt genom historien, men idag är den
en av de viktigaste texterna om alla människors lika värde och om jämlikhet. Vad får det för konsekvenser för hur vi behandlar varandra att vi
är Guds avbilder? Texten säger också att vi människor är ett mysterium.
Gud kan aldrig fångas, aldrig förstås fullt ut. Så är det med oss människor också. Kanske behöver vi öva oss på att respektera det vi inte förstår
i mötet med andra människor?
I Jer 1:4-5 står det ”Herrens ord kom till mig: Innan jag formade dig i
moderlivet utvalde jag dig, innan du kom ut ur modersskötet gav jag dig
ett heligt uppdrag, att vara profet för folken.” Texten handlar om att
Jeremia kallas att vara Guds profet. Men vi är alla kallade att vara Guds
medarbetare i den här världen. Du har ett heligt uppdrag. Vilket är ditt
uppdrag?
Den före detta ärkebiskopen i Sydafrika, Desmund Tutu talar också ofta
om människan som Guds medarbetare. År 2001 besökte han Svenska
Kyrkans Ungas riksmöte. Då sa han:
Jesus has no arms, you are his arms. Jesus has no legs, you are Jesus´ legs.
Hello, God´s partner!
Vilket mandat! Vilket uppdrag! Vi får vara Jesus händer och fötter på
jorden. Samtidigt får vi komma ihåg att hitta en balans i vårt liv. Att vara
Guds medarbetare handlar inte om att ständigt arbeta, ständigt prestera.
Jesus gick ofta undan för att vila och be. Jesus behövde möta sin Gud i
stillhet. Jesus behövde hinna med sig själv. Det behöver vi också.
Vi är gudalika och vi är Guds medarbetare. Men ibland blir inte saker
och ting som vi skulle vilja. Vi människor finns i ett spänningsfält av möjligheter, vi är hela och brustna, bundna och fria på samma gång. Vi gör
gott ibland och ont ibland. Paulus talar ofta om det här spänningsfältet.
I Rom 7:19 skriver han: ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det
onda som jag inte vill, det gör jag.” Luther pekade också på detta spänningsfält, han sa att människan samtidigt är rättfärdig och syndare. Vi
får sträva efter att odla det goda i oss, men Gud älskar oss och tar oss i
anspråk som medarbetare precis som dem vi är. Gud tar emot hela oss.
SINNESROBÖNEN
Gud, ge mig sinnesro att
acceptera det jag inte kan
förändra, mod att förändra det jag
kan, och förstånd att inse skillnaden.
Läs 1 Mos 1:26-28
Vad innebär det att vara skapad till Guds avbild?
Läs också Predikaren 3:19
”Människan är inte förmer än djuren” står det i denna bibeltext. Hur hjälper den här bibeltexten oss att förstå vår relation till resten av skapelsen?
Läs de övriga bibeltexterna som citeras i stycket här ovan, liksom
Desmund Tutus citat. Samtala om vad de texterna säger oss om människosyn och om vårt uppdrag som människor.
INNEHÅLL
människa med mandat 13
OM GUD - bilder av Gud
I bibeln och traditionen finns mängder av bilder av Gud. Gud är annorlunda och helig. Gud är vardaglig och närvarande. Gud är som en moder
och som en fader. Gud är herden och klippan. Gud är den som ser och
hör. Vi försöker sätta ord på vem Gud är. Vi skapar gudsbilder ur vår
erfarenhet. Det var likadant för bibelns författare som för oss idag.
Samtidigt vet vi att Gud alltid är större än våra ord. Gud är bortom våra
bilder. Vi kan erfara Guds närvaro och kanske ana Guds livgivande ande
blåsa över oss. Men vi kan aldrig fånga Gud, vi kan aldrig hitta namn
och etiketter som exakt visar vem Gud är. I 1 Joh 4:12 och i Joh 1:18 står
det att ingen någonsin har sett Gud. Då är det förstås svårt att sätta ord
på vem Gud är. Ytterst är Gud ett mysterium. Men de två texterna har
intressanta poänger. I den första kan vi förstå Gud när vi älskar varandra,
i den andra när vi möter Kristus. Gemenskapen och Kristus blir bilder
för Gud.
Bland denna mängd av gudsbilder, som ofta är motsägelsefulla och paradoxala, och gudserfarenheter, som kan vara svåra att fånga och sätta
ord på, får vi fundera över vem Gud är för oss. Vår gudsbild påverkar
hur vi ser på oss själva, på samhället och på andlighet och på kyrkans liv.
Därför är det viktigt att reflektera över vår gudsbild.
Läs följande bibelställen och gör en lista över de olika beskrivningarna av
Gud som ni hittar i dem. Leta efter flera bibelställen med beskrivningar
av Gud.
1 Mos 16:13
1 Kung 19:9-12
Jes 6:1-3
Jes 49:15
Rom 1:19-20
1 Joh 4:12
INNEHÅLL
människa med mandat 14
Symboler i naturen
syfte: Att reflektera kring sin egen gudsbild.
beskrivning: Deltagarna får på egen hand reflektera kring frågan: ”Vad
är Gud för mig?” Uppmuntra deltagarna att gå ut i naturen för att leta
upp en symbol som säger dem något om Gud. Återsamla gruppen. Låt de
som vill, i en runda, berätta hur de tänker kring Gud och vilken symbol
de hittat. Vill ni kan ni också fundera kring den motsatta frågan: ”Vad
är inte Gud för mig?”
tidsåtgång: Från 15 min. upp till en timme beroende på vad man vill
och gruppens storlek.
Gud i sången
Lyssna på sången ”One of us” med Joan Osborne, gärna med texten
framför er.
If God had a name, what would it be?
And would you call it to his face
if you where faced with him in all his glory
what would you ask
if you had just one question?
Yeah, yeah, God is great!
Yeah, yeah, God is good!
Yeah, yeah…
What if God was one of us
just a slob like one of us
just a stranger on the bus
trying to make his way home?
If God had a face
what would it look like?
And would you want to see
if seeing meant
that you would have to believe
in things like heaven,
and in Jesus and the saints and all the prophets?
text och musik: eric bazilian
Vilken gudsbild förmedlas i sången? Påminns du om några gudsbilder i
bibeln då du lyssnar till sången?
INNEHÅLL
människa med mandat 15
Gud väljer den utsattas perspektiv,
Gud väljer livet
I bibeln finns det många berättelser som visar på att Gud väljer att stå på
den utsattas sida och att Gud vill att det som gynnar livet ska få råda. I
det här materialet återkommer vi ständigt till dessa två perspektiv, både då
vi talar om Gud och då vi talar om tro och trons konsekvenser i våra liv.
En bibelberättelse som visar på hur Gud väljer den utsattas sida är berättelsen om Abraham, Sara, Hagar och Ismael i Första Mosebok. De här
olika personerna är utsatta på olika sätt under berättelsens gång. Men
Gud finns alltid hos den som är i underläge.
Ur den utsattes perspektiv
syfte: Att öva sig i att se människors utsatthet och fundera på vad som
gynnar livet.
beskrivning: Dela upp deltagarna i fyra grupper och tilldela var och en
av grupperna varsin bibelperson, Abraham, Sara, Hagar eller Ismael. Be
deltagarna att läsa bibeltexterna om de fyra personerna i 1 Mos 12:1-9,
12:10-20, 16:1-15 och 21:8-21. Ledaren kan med fördel kopiera upp
texterna, så att de blir en sammanhängande berättelse.
Utifrån den person ni fått tilldelad samtalar ni i gruppen kring frågorna:
I vilken situation och på vilket sätt är er person utsatt, sårbar eller i underläge?
När och hur utsätter er person andra för illa behandling och förtryck eller
bidrar till att någon annan är utsatt?
Hur tror ni er person uppfattar Gud? Håller ni med om att Gud hela
tiden står på den utsattas sida?
På vilket sätt kan vi läsa texten och tala om Gud så att det gynnar livet
för var och en av personerna i berättelsen, och för oss?
Skriv ner på blädderblock eller dramatisera era svar. Återsamla. Berätta
för varandra vad ni upptäckte.
tidsåtgång: Ca 30 min för gruppsamtal och sedan ytterligare ca 30 min
för återsamling.
INNEHÅLL
människa med mandat 16
Prata om utsatthet
I bibelberättelsen ser Gud den människa som är utsatt, den som har minst
makt och status. Hur kan vi göra för att i vår vardag se och ställa oss på
den utsattas sida?
Finns Abraham, Sara, Hagar eller Ismael idag? Känner jag igen mig själv
i någon av personerna?
Utsatthet är inget statiskt. Den som är utsatt idag kan imorgon utsätta
någon annan. Har ni några exempel på detta?
OM TRO OCH TEOLOGI
Teologi kan ses som benämningen på våra försök att sätta ord på, beskriva, reflektera kring och tolka Gud och vad Gud vill. Denna del om
tro och teologi handlar om att vi alla kan vara delaktiga i denna process.
En berättelse om mötet med bibeln
Här berättar Kristina Öhman från Ljungsbro om vad mötet med
bibeln har betytt för henne.
Jag har växt upp med bibeln som prästernas bok. Bibelstudium betydde
att prästen förklarade vad texten betyder, hur den skulle tolkas. Men så
en dag, när vi hade en gäst från Tanzania boende hos oss, sade hon till mig
och min man: ”Sätt er vid bordet, ni skall få en gåva!”
Hon ställde sig upp, rak och stolt och läste 5 Mos 28:3-6
”Välsignelse över dig inne i staden och välsignelse ute på åkern.
Välsignelse över de barn du får, den skörd du bärgar och de djur
som föds, kornas kalvar och tackornas lamm. Välsignelse över dina
korgar och dina baktråg. Välsignelse över dig när du kommer och
när du går. ”
Jag kände att orden var till mig! Det var mitt baktråg, mina limpor Gud
välsignade!
I mitt arbete som kyrkvaktmästare kan jag känna mig lägst på rangskalan. Men så när jag läser liknelsen om kvinnan och det förlorade myntet i
Lukas 15:8-9 blir jag så glad. Gud ÄR kvinnan som sopar! Gud är i kvinnan
som sopar! Gud är i mig!! När jag vågar tro att Gud är i mig, ser jag honom
också i dem jag möter. Frimodigt vågar jag be, och frimodigt tar jag emot
hans svar.
Kristina Öhman
Min bibelberättelse
Kristina berättar om två bibelberättelser som påverkat hennes liv. Berätta
för varandra om ni har någon bibelberättelse som påverkat er.
INNEHÅLL
människa med mandat 17
Vad är självkänsla?
syfte: Metoden som används i övningen syftar till att låta alla komma
till tals och att ge utrymme för uppmärksamt lyssnande.
beskrivning: Samtala med utgångspunkt i berättelsen med hjälp av en
så kallad ”vattenreningsmetod” – där vi strävar efter att se mer och mer
klart. Dela upp deltagarna i mindre grupper om tre till fyra personer, beroende på hur många ni är. Är ni få, går det också bra att dela upp deltagarna i par. Låt sedan en grupp samtala utifrån frågorna nedan medan de
andra lyssnar utan att kommentera. När den första gruppen har samtalat
en stund, är det nästa grupps tur och de andra lyssnar. Som vanligt måste
man inte säga något, om man inte vill det. När alla grupper har pratat, är
ordet fritt och hela gruppen kan delta i samtalet.
Frågor att samtala kring:
Vilka tankar väcker den här berättelsen?
Vad är självkänsla?
Hur kan vi stärka vår egen och varandras självkänsla i den här gruppen?
tidsåtgång: 20 min till 45 min beroende på gruppens storlek.
Vi är alla teologer!
Vi bär alla på gudserfarenheter!
Teologi är ofta något som förknippas med akademiska studier och fackkunskap, med läran eller studiet av Gud. Men ordets bokstavliga betydelse är ”ord om Gud” (theo = Gud, logos = ord). I ordets bredaste
bemärkelse är alltså varje människa som försöker sätta ord på sin gudserfarenhet och på sin tro en teolog!
I sin bok Levande teologi talar Cristina Grenholm mycket om detta. Hon
frågar vem det är som skapar den levande teologin? Hennes svar är:
I Svenska kyrkan är det allas uppgift. I den lutherska traditionen är varje
kristen en myndig uttolkare av tron. Luther talar om det allmänna prästadömet.
Även i kyrkoordningen, som reglerar Svenska kyrkan, finns detta synsätt
tydligt med. Det står:
Det är en uppgift för enskilda kristna och kyrkan att i varje tid på nytt
leva sig in i trons djup och klargöra dess innebörd. /…/ Delaktigheten i
de döptas och troendes allmänna prästadöme förenar alla i församlingen,
vigda och icke vigda. Alla har tillsammans ansvaret för att församlingens
grundläggande uppgift blir utförd
Cristina Grenholm skriver om skapandet av en levande teologi:
Detta är en inbjudan till var och en, men den innebär också en uppmaning att lyssna - utåt på andra, inåt på sig själv och på det gudomliga
tilltal som inte låter sig fångas i vare sig ”utåt” eller ”inåt”.
INNEHÅLL
människa med mandat 18
Vem är teolog?
Vad tycker du om det Cristina Grenholm och kyrkoordningen säger?
Stämmer det att alla är teologer?
På vilket vis kan utrymme skapas för samtal och mötesplatser, så att alla som
vill får vara med och sätta ord på sina erfarenheter av Gud, tron och livet?
Tvivel en del av tron
De allra flesta av oss kämpar med sin tro. Tvivlar. Så är det även i bibeln.
Jakob vid Jabboks vad brottas med Gud. Jona och Mose vill inte anta
det uppdrag Gud har tänkt ut åt dem. Job förstår inte Gud och allt det
onda som drabbar honom. Lärjungarna tvivlar och är rädda, har svårt
att förstå. Det är alltså högst bibliskt att kämpa med Gud, att tvivla. Vi
fortsätter historien, försöker få våra erfarenheter begripliga. Ibland kommer vi kanske fram till andra slutsatser än de bibliska personerna gjorde.
Men vi får ha dem som samtalspartner.
Och någonstans kan vi vila i vetskapen om att Guds existens inte beror
på oss och vår tro.
Teologi färgad av marken vi trampar
Teologi betecknar alltså våra försök att sätta ord på, beskriva, reflektera
kring och tolka Gud och vad Gud vill. All teologi är färgad av de människor som formulerar den, av deras omgivning, förförståelse och medvetna
eller omedvetna val av perspektiv.
En av de första kristna teologerna var Paulus. En del av de brev han
skrev finns bevarade i Nya Testamentet. Att läsa dem är som att genom
ett fönster kika in på den tid och plats som han verkade i och påverkades av. Kyrkofäderna och kyrkomödrarna under kyrkans tidiga historia; medeltidens mystiker, som den heliga Birgitta; Martin Luther under
reformationen och upplysningstidens teologer formulerade alla teologi
i reaktion på och i dialog med sin historia och samtid. Queerteologi,
befrielseteologi och Black theology är några exempel på senare teologier,
där man uttryckligen väljer och redovisar vilka utgångspunkter man har.
Teologi färgad av människor?
Samtala om påståendet att all teologi är färgad av de människor som
formulerar den? Håller ni med? Varför, varför inte?
INNEHÅLL
människa med mandat 19
Livsfrågor och samhällsfrågor
syfte: Att fundera över viktiga och aktuella samhällsfrågor och om tron
på Gud på något sätt hänger ihop med dessa. Kan tron vara till någon
hjälp?
beskrivning: Dela in gruppen i mindre grupper, dela ut post it-lappar i
två olika färger till varje grupp.
1.Be deltagarna att samtala om vilka livsfrågor eller samhällsfrågor som
är viktiga för dem just nu. På ena färgens post it-lapparna skriver de upp
de frågor som skrämmer, väcker irritation, ilska eller sorg. På andra färgens post it-lapparna skriver de upp frågor som väcker glädje och hopp.
2.Återsamla grupperna, be dem berätta vad som står på lapparna och be
dem sätta upp lapparna på en vägg eller whiteboardtavla. Finns det någon särskild fråga som engagerar många? Väckte frågorna mest negativa
eller positiva känslor? Hur blev det så?
3.Gå tillbaka till smågruppen. Samtala med varandra om de frågor som
kom upp har med teologi att göra. Vilken hjälp kan tron ge i mötet med
frågorna?
tidsåtgång: Ca 40 min.
Erfarenhet räknas
Vi kan inte läsa bibeln eller förstå vår omgivning med andra glasögon
än våra egna. De erfarenheter vi har, men också det språk och de ord
vi använder, formar alltid vår förståelse. Det är självklart och bra. På
samma sätt formar våra erfarenheter och perspektiv vår tro och vår läsning av bibeln. Ingen är objektiv. Det går inte, och det är inte önskvärt,
att komma ifrån det. Våra erfarenheter är giltiga som utgångspunkt för
att läsa bibeln. Våra liv måste få följa med in i bibelläsning och samtalet
kring det, för att bibeln ska kunna vara relevant och beröra våra liv. Man
kan uttrycka det så att bibeln behöver dig, för att bli levande.
Jesus själv gjorde sin tolkning av de judiska skrifterna i relation till sin
egen samtid. Varje författare av de olika bibeltexterna, varje bibelöversättare och varje läsare genom tiderna har haft sina perspektiv och erfarenheter. De har färgat texten och traditionen, men också våra bilder.
Ett exempel, som vi skriver om i nästa kapitel, är hur olika konstnärers
perspektiv visar sig i de bilder de har målat. Du ställer dig i en lång tradition av försök att förstå Gud och hur tron hänger ihop med en människas
liv, när du låter ditt eget liv idag, spegla sig i och tolka bibeln.
I rabbinsk tolkningstradition sägs det att varje bibeltext går att tolka på
70 olika sätt. Kanske vill detta talesätt visa på att det alltid finns en ny
tolkning att göra av bibeltexten, att en ny livserfarenhet leder till ett nytt
sätt att tolka texten.
INNEHÅLL
människa med mandat 20
Finns det ingen sanning?
Om mina erfarenheter färgar allt jag läser, betyder det att man kan tolka
bibeln hur som helst? Finns det ingen sanning som vi bara kan ta till oss
och lära oss?
Gruppen och ledaren –
erfarenheter från Brasilien
Baptistpastor Odja Barros är en av få kvinnliga pastorer i Brasilien. Hon är
lärare i bibelkusnkap på ett teologiskt institut och hon arbetar med ekumeniska och sociala frågor i ett baptistnätverk. I sin hemförsamling ansvarar
hon för bibelarbetet. Här nedan berättar hon om det arbetet.
Vi arbetar mycket med den folkliga bibelläsningen (befriande bibelläsning).
Den har hjälpt oss att omorientera och förändra innehållet i våra bibelstudier, ja den har fått hela vårt pedagogiska synsätt att förändras. Den har
fått oss att bryta med en kunskapssyn som bygger på makt och dominans,
där viss kunskap har företräde framför annan kunskap.
För oss har det varit viktigt att arbeta med små samtalsgrupper där människor kan mötas ansikte mot ansikte och där alla har möjlighet att yttra sig
och formulera sina tankar. I en liten grupp kan trygghet växa fram och då är
det också lättare för alla att dela med sig av sig själva.
Ledarens viktigaste uppgift i dessa grupper är att skapa förutsättningar så
att alla som vill får möjlighet att formulera sig och berätta om sina tankar.
Den personliga kunskapen med upplevd livserfarenhet och de mer specifika
ämneskunskaperna är jämställda. I mötet mellan människors livskunskap
och fackkunskapen händer det mycket. Ledaren ser till så att processerna
kommer igång, så att de olika verkligheterna möts, människornas verklighet och bibelns. Ledaren kan sätta stämningen och en god samtalsledare är
öppen, flexibel, respektfull, lyssnande och inte dömande.
Odja Barros
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 21
BLAND SOPKVASTAR OCH
DAMMTUSSAR
- BIBELLÄSNING SOM METOD, BIBELLÄSNING SOM BEFRIAR
Hela detta kapitel har fokus på bibeln och på hur vi med bibelns texter kan
få hjälp att hitta fram till liv och glädje, samtal och handling. I den inledande
delen av kapitlet sker ett kort bibelsamtal kring liknelsen om kvinnan och
det förlorade myntet i Luk 15:8-9. I den andra delen används samma liknelse som metodtext för att samtala om bibeln och visa på olika modeller för
bibelläsning. Olika verktyg för att jobba med bibeltexter presenteras. Den
tredje delen fokuserar på de texter i bibeln som talar om våld och förtryck.
Många av kapitlets metoder och exempel är hämtade från Brasilien och
den tradition av befrielseteologi, befriande bibelläsning och folkbildning
som finns där.
EN BIBELTEXT, MÅNGA TOLKNINGAR
– samtal utifrån Luk 15:8–9
I Luk 15:8-9 finns liknelsen om kvinnan med det förlorade myntet. Slå
upp och läs bibeltexten. Samtala om vad texten betyder.
FAKTA: Mycket inspiration
till detta material har hämtats
från Brasilien och den tradition
av befrielseteologi, folklig bibelläsning
och folkbildning som finns där. Särskilt
har inspiration hämtats från det ekumeniska bibelstudiecentret CEBI (Centro de Estudos Bíblicos) som Svenska
kyrkan har en nära relation till. CEBI
grundades 1979 för att organisera,
fördjupa och legitimera den folkliga
bibelläsning som fanns i landet. Människor samlades för att läsa bibeln och
låta sig inspireras av bibelns ord för att
verka för social förändring. CEBI har
sedan starten haft en tydlig ekumenisk profil och betonar sin kyrkliga
och politiska självständighet. CEBI har
traditionellt framhävt konkret socialt
arbete och engagemang för den som
är fattig och förtrycket.
Vi har i förra kapitlet berört att en och samma bibeltext kan ha flera infallsvinklar och tolkningsmöjligheter. Ni har själva fått tillfälle att samtala om vad liknelsen om kvinnan och det förlorade myntet betyder för er.
Här nedan ges några andra exempel på frågor som liknelsen kan väcka.
Guds ovillkorliga kärlek
I Luk 15 finns tre liknelser och de visar alla på Guds ovillkorliga kärlek.
De handlar om en Gud som har tid för oss, som tar emot oss och som har
stor medkänsla. Det handlar om en Gud som ordnar stor fest i sin glädje
över att få vara med oss.
Liknelserna säger också att vi inte behöver vara så rädda för att vara borttappade. Tappar vi bort oss så letar Gud. Men Gud värderar inte. Varken
det borttappade fåret, myntet eller sonen skuldbeläggs eller ifrågasätts.
I liknelserna finns en annan intressant poäng. Sonen, myntet och fåret
försvinner bort. Pappan, kvinnan och herden blir ledsna, men de kan
inte förhindra försvinnandet, de styr inte över det. De har sin kärlek, sin
medkänsla och sitt tålamod. Men har de kontroll?
Läs de tre liknelserna i Luk 15. Kan det vara så att Gud, liksom pappan,
kvinnan och herden, inte har kontroll över allt som sker? På vilket vis
styr Gud världen? Kan liknelserna bli en utgångspunkt för att tala om
Guds allsmäktighet och Guds handlande på jorden, liksom människans
fria vilja?
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 22
En bortglömd gudsbild?
I Luk 15:8-9 är kvinnan med sopborsten en bild av Gud. Hur kommer
det sig att denna gudsbild så sällan lyfts? Som vi nyss konstaterat finns
det tre liknelser i Luk 15. Gud liknas vid en pappa som längtar efter sin
son, en herde som söker sitt får och en städande kvinna som letar efter
sitt mynt. Gudsbilder som talar om pappan och herden är oerhört vanliga
i det kyrkliga bildspråket, i konsten och i konfirmanddramerna. Men var
tar den städande kvinnan med huckle på huvudet vägen?
Gud identifierar sig med städaren
Städandet som en vardaglig och typisk kvinnosyssla. Städandet som ett,
många gånger, lågstatusuppdrag. Att Gud identifierar sig med den som
städar, vad säger det om Gud?
I Centralamerika väcker texten frågor
om makt och självbestämmande
Då liknelsen om kvinnan och myntet lästes med en grupp kvinnor i Centralamerika sa en kvinna: ”Hon i liknelsen hade i alla fall egna pengar,
det har inte jag, min man tillåter mig inte att arbeta.” En annan kvinna
sa: ”Jag får visserligen arbeta, men då lönen kommer tar min man pengarna. Han dricker för mycket och pengarna går till hans sprit.” För kvinnorna i Centralamerika blir den städande kvinnan i liknelsen en bild för
en kvinna som står på egna ben. Hon har tillgång till sin egen ekonomi,
hon har makt över sitt eget liv. Texten öppnar upp för ett samtal kring
hur även de ska kunna få makt över sina liv.
Makt och självbestämmande
Vad säger texten oss i Sverige om makt och självbestämmande? Finns det
människor i Sverige som saknar makt över sina liv?
I Brasilien väcks frågor om skatt och
samhällsansvar
I Brasilien lästes liknelsen i en bibelsamtalsgrupp. Sedan berättades det
att kvinnan inte var så rik som hon verkade. Av de tio silvermynten hade
hon egentligen bara tre kvar, de övriga sju hade betalts i skatt. Ur det
konstaterandet föddes diskussioner kring statens ansvar för sin befolkning, vad skatt egentligen ska användas till och vad som händer i ett
korrumperat samhälle där maktmissbruk leder till att de offentliga resurserna inte används på ett bra sätt.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 23
Skattkistan
Hur ser vårt samhälle i Sverige ut? Används vår skatt på ett bra sätt? På
vilket vis kan kyrkan vara med och verka för att de offentliga resurserna
används på ett bra sätt?
METODER FÖR BIBELLÄSNING
SOM BEFRIAR
– utifrån Luk 15:8–9
Ytterligare ett sätt att närma sig liknelsen om kvinnan och det förlorade
myntet är att använda sig av bibeltexten som en metodtext.
Liknelsen börjar med att kvinnan saknar något. Hon är medveten om vad
hon saknar. Hon sätter ord på det. Det är ett första viktigt steg. Ska något
kunna förändras är det viktigt att problemet namnges.
Men det räcker inte för kvinnan att namnge. För att hitta det hon söker
behöver hon organisera sig. Hon behöver metoder, verktyg för att nå
fram till förändring. Kvinnan väljer sopborsten och lampan i jakten på
sitt mynt.
Kvinnan är systematisk, målmedveten och noggrann. Hon letar vidare,
ger inte upp. Hon ser sitt hus med nya ögon, hon ser skrymslen och vrår
som hon inte brukar se. Vi kan gissa att hon, medan hon städar, hittar
en massa skrot och smuts som hon måste göra sig av med för att kunna
fortsätta sökandet. Gamla minnen väcks till liv. De slitna fotbollsskorna
under sängen kastar hon bort, hon försjunker i fotoalbumen hon hittar
bakom pianot.
Till slut hittar kvinnan det hon söker. Då samlar hon sina vänner för att
berätta var och hur hon hittade sitt förlorade mynt. Hon bjuder till fest
för att dela sin kunskap och glädje.
Kvinnan med sopborsten kan med sin metod ge oss ledtrådar i vårt arbete
med bibeln. I det här kapitlet använder vi därför liknelsen för att i fyra
steg närma oss bibeln:
1. Det vi har och det som saknas - om vår syn på bibeln
2. Tända lampan - om modeller och verktyg för bibelläsning
3. Sopa och hitta dammtussar och gamla foton - tillgångar och
belastningar i historien
4. Fira med vännerna
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 24
Det vi har och det som saknas
- om vår syn på bibeln
Om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem…
Att namnge och synliggöra det vi har och det vi har förlorat är ett första
steg till förändring. Skulle man kunna säga att bibeln i dagens Sverige
är en förlorad bok? Skulle man kunna säga att den för många mist sin
betydelse? Att bibelns texter är svåra att relatera till? Många upplever det
lättare att bearbeta livsfrågor på andra sätt, exempelvis genom litteratur
och i naturen.
Vad skulle vi vilja hitta i bibeln? Finns det några tolkningar eller perspektiv som vi hittills har saknat i mötet med bibeltexterna? Låt oss stanna
upp en stund och reflektera kring detta.
Övningar om bibelns plats i mitt liv
Här nedan finns flera exempel på övningar. Välj något som passar gruppen du arbetar med eller hitta på eget.
Fyra hörn om bibelns betydelse för mig
syfte: Att reflektera över bibelns betydelse i sitt eget liv tillsammans med
andra.
beskrivning: Läs om värderingsövningar på s. 7 och beskrivning för Fyra
hörn finns på s. 8.
tidsåtgång: Ca 30 min för båda frågorna.
frågorna med svarsalternativ:
Vad vill jag att bibeln ska betyda för mig?
• Jag vill att bibelns texter ska ge mig tröst
• Jag vill att bibelns texter ska utmana mig till engagemang
• Jag vill att bibelns texter ska ge mig ny kunskap
• Öppet hörn
Kan bibeln få större relevans i mitt liv…
•…genom att jag läser bibeln i grupp med andra?
•…genom att jag får konkreta redskap så att det blir lättare att förstå texterna och den verklighet texterna skrevs i?
•…då jag känner att bibeltexterna handla om mitt eget liv och min egen verklighet?
• Öppet hörn
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 25
Linjen om bibelns betydelse för mig
syfte: Att reflektera över bibelns betydelse i sitt eget liv tillsammans med
andra.
beskrivning: Läs om värderingsövningar på s. 7 och beskrivning för
Linjen finns på s. 8.
tidsåtgång: Ca 30 min för alla tre påståenden.
→
Bibeln är Guds ordv →
→
påståenden
Bibeln har stor relevans i mitt liv →
Bibeln har ingen relevans i mitt liv
Bibeln är människors ord
Bibeln är viktigare än andra böcker som handlar om livsfrågor →
Bibeln är inte viktigare än andra böcker som handlar om livsfrågor
→
Bilder om bibeln
syfte: Att med hjälp av bilder reflektera över bibelns betydelse i sitt eget
liv tillsammans med andra.
beskrivning: Lägg ut bilder på ett bord eller ett golv, använd t.ex. bildspråk (se sidan 9). Uppmana deltagarna att gå runt och leta upp en bild
som på svarar på frågan: ”Vad är bibeln för mig?”. Be dem att inte ta
upp bilden från golvet, kanske vill någon annan välja samma bild. Då
alla valt bild går ni en runda så att var och en får berätta om bilden de
valt. Om någon inte vill berätta går det bra att passa.
tidsåtgång: 20 till 30 min. beroende på gruppens storlek.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 26
Vad betyder bibeln i vårt samhälle?
syfte: Att tillsammans levandegöra och reflektera kring bibelns relevans
för människor idag.
beskrivning: Dela upp deltagarna i fyra grupper. Varje grupp får varsin
”rollfigur” som de ska förbereda sig på att presentera för de andra.
rollfigurer:
1)Flicka 16 år – går i nian, har konfirmerats, träffar kompisar och sitter vid datorn på fritiden
2)Man 78 år – pensionerad lärare, fru som är aktiv i Röda korset och kyrkans syförening
3)Man 39 år – trebarnsfar, hockeytränare och elektriker
4)Kvinna 60 år – chef i offentlig sektor, kulturintresserad och frånskild
Varje grupp/rollfigur kan gärna fylla på med information om figurerna,
som namn, intressen och så vidare. Det går också bra att hitta på ytterligare rollfigurer. Gruppen/rollfiguren ställer sig sedan frågorna:
1. Vilken relation har jag till bibeln? (T.ex. förväntningar, fördomar och
förförståelse. Läser jag bibeln själv – i så fall hur mycket? Hör jag den i
kyrkan? och så vidare.)
2. Vilka livsfrågor är viktiga för mig?
3. Hur tycker jag att kyrkan borde vara?
Grupperna skriver och/eller ritar på blädderblockspapper och redovisar
för de andra. De andra grupperna kan också ställa frågor till rollfiguren.
tidsåtgång: Ca 45 min
Tända lampan – om modeller och
verktyg för bibelläsning
…tänder hon då inte en lampa…
I liknelsen funderar kvinnan på vilka metoder hon behöver använda sig
av för att hitta sitt mynt. Hon bestämmer sig för att använda lampan
och sopborsten. Vi då, vilka metoder kan vi använda för att hitta in i
bibelns berättelser på ett nytt sätt? Hur kan vi få bibelns berättelser att
bli relevanta för vårt liv idag? Hur kan bibelns berättelser inspirera oss
till engagemang i vår närmiljö och globalt engagemang?
Vi behöver reflektera över vilken ”lampa” vi använder då vi läser bibeln.
Bibelns historiska sammanhang eller kontext och kunskap om textens
tillkomsthistoria hjälper oss att förstå bibeltexterna. Men även livet och
verkligheten behövs som belysning för att få givande tolkningar på texterna.
Det finns en berättelse om hur den befriande bibelläsningen föddes i Brasilien.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 27
______________
En dag, någon gång på 60-talet, i en fattig by på brasilianska landsbygden,
hade människorna samlats till bibelstudium. En teologistudent från staden hade
kommit och tillsammans med honom studerade man bland annat bibelverser
från 3 Mos 11:7 och 5 Mos 14:8. Dessa verser förbjuder Israels folk att äta griskött. Teologistudenten förklarade att detta förbjud föddes i öknen. På grund av
den stora hettan i öknen och avsaknaden av salt gick det inte att lagra grisköttet, köttet förstördes snabbt i värmen. Den som åt av det förstörda grisköttet
utsattes för risken att dö. Lagen att inte äta griskött kom alltså till som ett sätt
att rädda liv.
En av bönderna hade eftertänksamt lyssnat till teologistudenten. Efter ett tag
säger han: ”Men i så fall, med samma lag, säger Gud till oss idag att äta griskött!” ”Det enda kött vi idag har tillgång till är griskött från de smågrisar som vi
själva föder upp här i byn. Om lagen kom till för att försvara livet, för att rädda
liv, för att se till så att människor inte dör på grund av vad de äter eller inte äter,
så betyder den lagen idag att vi ska äta griskött! ”
Medan bonden talade så insåg teologistudenten att bonden hjälpte honom att
hitta ett nytt sätt att läsa bibeln. Teologen hade kommit fram till sina slutsatser
om texten utifrån sina kunskaper om bibeln, språk, geografi och historia. Men
bonden, denna enkla man, hade utifrån sin verklighet, i fattigdom och enkelhet, och utifrån sin kamp för livets och överlevnadens skull, gjort en mycket
djupare tolkning av texten. Han hade upptäckt Gud och Guds röst i texten och
han hade förmåga att översätta det budskap Gud gav i texten till sitt eget liv
och sin egen konkreta situation. Han förstod att det centrala handlade om att
försvara livet. Ur denna, och liknande erfarenheter, föddes ett nytt sätt att
läsa bibeln, att alltid utgå från verkligheten och vardagen och att alltid göra en
tolkning som står i livets tjänst. Detta sätt att läsa bibeln var kontextuellt och
befrielseteologiskt.
______________
Det har gått några år sedan 60-talet. Vi är långt ifrån den brasilianska
landsbygden. Vi kan inte automatiskt överta bondens tolkning av texten.
Men vi kan lära oss av bonden att vi måste läsa bibeln utifrån det sammanhang och den tid vi lever i.
Kanske måste vi idag utifrån bibeltexten våga ifrågasätta vår köttkonsumtion, vi vet ju att den får konsekvenser för klimatet och vi vet att jordens resurser inte räcker för att alla ska kunna äta så mycket kött som vi
i västvärlden gör. Kanske borde vi ta reda på hur grisar föds upp i dagens
Sverige. Fundera över vad vi som kyrka säger om djurhållning, ekologiskt jordbruk och djurens värde. Vi kanske måste våga ställa oss frågan:
Vore det bäst att så många som möjligt i västvärlden är vegetarianer?
Livet och det som gynnar livet är i fokus då vi läser bibeln på det här sättet. Våra behov som människor, våra systrars och bröders behov, liksom
skapelsens behov står i centrum.
Det är inte alltid så lätt att veta vad som gynnar livet. Våra olika ideologiska, politiska, religiösa och kulturella övertygelser ger oss olika svar.
Det viktiga är kanske inte att tycka likadant utan att samtalet förs.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 28
3 Mos 11:7, 5 Mos 14:8
Läs berättelsen om bonden och grisköttet. Samtala om vad bibeltexten
kan ha för budskap till oss idag. Måste en text alltid ha ett budskap?
För livet!
Samtala om vad som gynnar livet. Samtala om hur vi i våra kyrkor kan
hitta plats och tid för att tala om livet och om det som gynnar livet.
Text, gemenskap och verklighet
För att läsa bibeln på ett kontextuellt sätt, höra Guds röst till oss idag,
behövs tre pusselbitar.
TEXT
TEXT
GUDS ORD
GEMENSKAP
GEMENSKAP
VERKLIGHET
VERKLIGHET
GUDS ORD
Det behövs kunskap om den bibliska texten, om dess tillkomsthistoria och
om det sammanhang texten skrevs i. Hur såg de ekonomiska, politiska,
religiösa och sociala strukturerna ut? Vad betyder ord och begrepp? Det
finns utbildade teologer vars kunskap är ett viktigt bidrag för förståelsen.
Texten behöver tolkas i grupp, i dialog med andra. Alla människor har
gudserfarenheter och allas perspektiv behövs. Varken präster eller teologer har tolkningsföreträde, däremot är de en resurs i samtalet med sin
specifika kunskap om bibeln och dess texter. I gemenskapen och samtalet
verkar den Heliga Ande. Gemenskapen blir också korrigerande, tillsammans kan man leta efter tolkningar som är troliga och rimliga.
Bibeln är i sig själv en gemenskapens bok. Den skrevs av människor och
grupper av människor, som hade olika perspektiv, som kämpade med
tron och livet, som bar på gudserfarenheter och som ville förmedla de
erfarenheterna vidare. Gemenskapen har varit viktig i den kristna tron
ända från början.
Slutligen behöver tolkningen vara verklighetsförankrad. I Latinamerika
säger man ofta ”Bibeln har jag i ena handen och dagstidningen i den
andra” för att belysa att bibel och verklighet, tro och liv hör intimt samman. Det ena kan inte tolkas utan det andra. Är det inte just detta som
även inkarnationen handlar om? Det gudomliga och det mänskliga möts!
De som arbetar med folklig bibelläsning i Brasilien placerar ofta en uppslagen bibel på golvet då de har ett bibelsamtal. Bibeltexterna är i fokus.
Bibeln är mitt ibland oss, mitt i gemenskapen. Bibeln är placerad så nära
marken det går, för att komma ihåg att bibeln tolkas utifrån den verklighet vi finns i.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 29
Text, gemenskap, verklighet
De tre bitarna behövs, text – gemenskap – verklighet, då vi tolkar bibelns
texter. I det sammanhang där du finns, hur fungerar de tre olika bitarna?
Har vi redskap nog för att förstå krångliga ord i bibeltexten? Vågar vi
tala om vår tro och vårt sätt att tolka livet och bibeln i en grupp med andra människor eller är vår tro för privat för det? Ser vi att bibelns texter
har med vår verklighet att göra? Utmanas vi till handling av vår tro?
Bibelvandring
syfte: Att reflektera över
beskrivning: Gör en bibelvandring med tre stationer, på varje station
finns en bibelvers skriven tillsammans med frågorna som hör till bibelversen. Låt gruppens deltagare gå vandringen två och två och tillsammans
samtala om frågorna. Eller gör vandringen till en meditation i tystnad
och låt deltagarna gå för sig själva. Låt det vara en bra bit mellan de olika
stationerna så att reflektionen hinns med.
I Ps 119:105 likställs Gus ord
vid en lykta som ger ljus åt
stigen. Lyktan ger ljus, men
det går inte att titta in i lyktan, då
blir man bländad. För att kunna gå
framåt måste man istället titta på den
upplysta stigen. Det är inte bibelordet
i sig man ska titta på, man ska använda
bibelordet för att få syn på vägen.
tidsåtgång: Ca 20 minuter för planering och iordningställande. Själva
vandringen kan ta från 30 minuter och uppåt beroende på hur ni vill
lägga upp det.
Ps 119:105 På vilket vis kan bibelordet vara ett ljus på min stig?
I Matt 18:20 står det: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag
mitt ibland dem.” Vad får det för konsekvenser för vårt sätt att tro?
I Joh 1:14 står det ”Ordet blev människa och bodde bland oss.” Gud blev
människa, Gud blev kropp och materia, och bodde mitt ibland oss. Gud
blev en del av vår verklighet. Vad får det för konsekvenser för vårt sätt
att se på vår värld?
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 30
Se, bedöm och handla
I den latinamerikanska befriande bibelläsningen hör teori och praktik
intimt samman. Tro och handling går inte att separera, handling är en
naturlig konsekvens av tron.
Som en hjälp för att analysera samhälle och bibeltext används orden: se
– bedöma – handla
Det vi ser i världen, i vårt samhälle och i våra liv bedömer vi med hjälp av
bibelns texter och det vi ser i bibeln bedömer vi utifrån våra egna erfarenheter. Utifrån våra reflektioner och ställningstaganden handlar vi sedan,
för att förändra, för att verka för en värld och en tillvaro utan förtryck,
utan orättvisa, full av liv.
På senare år har två ord lagts till de ursprungliga tre. Utvärdera och fira.
Utveckling sker inte linjärt utan cykliskt eller spiralformat. Ett steg tas
framåt, ett annat bakåt, man utvärderar, hittar nya sätt att förändra och
växa. Man bygger vägen medan man vandrar. Då små eller stora segrar
görs firar man! Firandet kan ske med dans och mat och sång på en glad
och uppsluppen fest eller i gudstjänstens bön och lovsång, delande av
brödet och fridshälsning.
Bibelsamtal
Erika Jernberg är församlingspedagog i Hedemora. Inspirerad av
en studieresa till Mocambique samlade hon en grupp ur hemförsamlingen som skapade en gemensam bibelsudiegrupp som arbetar utifrån stegen se, bedöm, handla. Här delar Erika med sig av
sina erfarenheter.
Gruppen består av sju personer som under en period samlas ungefär varannan vecka. Vid en första träff får alla deltagare berätta
om sig själva och vilka problem och glädjeämnen de möter i sina
liv. Jag är noga med att betona att det som sägs i gruppen ska
stanna i gruppen så att deltagarna ska känna sig fria att berätta.
Det som kommer upp kan exempelvis vara personliga berättelser
från långtidssjukskrivna som blivit utförsäkrade. Det första mötet
handlar om att se, se varandra, och att deltagarna får lyfta tankar
om samhället. Samhällsperspektivet kan handla om vad man är
kritisk mot, vad man gläds över och vad man vill förändra.
LECTIO DIVINA- ett sätt att
skapa teologi tillsammans
I många församlingar har ett
sätt att läsa bibeln som kallas Lectio
Divina (=gudomlig läsning) blivit
populärt. Lectio Divina har sina rötter
i det tidiga klosterväsendet. Det är en
kontemplativ bibelläsning där bönen,
lyssnande och den personliga reflektionen har stor plats. Guds ord får
möjlighet att sjunka in, beröra och bli
ett tilltal mitt i livet efter en långsam
och upprepande läsning där man stannar i meditation inför texten.
I Cecilia Wadsteins bok ”Själavård
helt enkelt”, sid 88-90, ges en enkel
instruktion till Lectio Divina.
TIPS FRÅN ERIKA:
- Det blir bättre samtal
utifrån texter som är hela
berättelser, som beskriver en situation
med handlande och dess konsekvenser
än utifrån korta bibelord.
- Undvik att fastna i detaljer, som
betydelsen av enskilda ord. Se till
helheten av bibelberättelsen.
- Lyft in hoppet! Det kan vara lätt
att komma fram till att människor inte
har förändrats på flera tusen år men
hoppet kan byggas på Jesu kärleksbudskap.
Ett andra möte förbereder jag genom att välja ut ett antal bibeltexter som jag tror kan ge perspektiv på frågor som lyfts vid gruppens första möte. Vi läser texten gemensamt, ibland läser någon
högt och ibland läser vi var för sig i tystnad. Efter att ha givits lite
tid åt egen eftertanke samtalar vi om hur vi tror att situationen
var då bibeltexten skrevs. Vilka var de sociala reglerna, vilken
var religionens roll och hur var livet? Ingen i gruppen är utbildad
teolog, Bibelsamtalet handlar om att fånga en känsla om hur det
var, inte om att identifiera fakta.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 31
Nästa steg blir att koppla samtalet och bibeltexten till sitt eget liv.
Vad har vi för maktstrukturer till exempel? Vilka spelregler har
vi i samhället? Vad finns det för hopp? Flera av våra samtal kan
handla om makt, status eller egoism. vi kan se att vi människor
gör varandra illa. Erika ser som sin uppgift som samtalsledare att
försöka lyfta och också förmedla hopp. Sista steget, att handla,
kan annars vara det svåraste. Kanske kan man uppfatta det tydligare i ett land som exempelvis förtrycker fackföreningsrörelsen,
att handla då kan betyda att arbeta för fackliga rättigheter. Ett
samtal här kan istället leda fram till att vi ser att vi bör handla
Fairtrademärkt kaffe till exempel. Framförallt ger bibelsamtalen
deltagarna perspektiv på och stöd i våra egna vardagliga situationer.
Erika Jernberg
Bibelstudium
syfte: Att testa att läsa bibeln tillsammans utifrån se-bedöm-handla. En
modell där sammanhanget eller kontexten är viktig för förståelsen av vad
texten säger oss idag.
beskrivning: Gör ett bibelstudium utifrån modellen se-bedöm-handla.
Använd någon av söndagens bibeltexter eller någon annan text ni har
lust att läsa. Sitt gärna i ring, så att alla ser varandra. Lägg en uppslagen
bibel i mitten av ringen om ni vill. Följ stegen se-bedöm-handla:
1. Se verkligheten. Berätta för varandra om vad som är angeläget just nu
för er. Vad är angeläget i det egna livet, vad funderar du på just nu? Är
det något särskilt som händer på jobbet, på orten där du bor, i Sverige?
Har det hänt något särskilt i världen? Både det glada och det jobbiga och
sorgliga ryms. Gå gärna en runda så att alla som vill får tillfälle att säga
något. Det är helt okej att passa om man inte vill säga något.
2. Bedöm utifrån bibeltexten. Läs bibeltexten och försök förstå den i dess
eget sammanhang. Samtala sedan om vad bibeltexten har att säga till er
idag, utifrån det som just nu är aktuellt i era liv. På vilket sätt kan bibeltexten ge nytt ljus åt er vardag?
3. Fundera över det konkreta handlandet. Vad kan vi göra för att förverkliga något av det som vi pratat om?
4. Fira era liv, er gemenskap med varandra och Gud genom en bön och
en sång.
tidsåtgång: Ca 30 min.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 32
Sopa och hitta dammtussar och gamla foton
– tillgångar och belastningar i historien
…och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det?
Bibeln har använts för att legitimera och stärka både förtryckande och
befriande skeenden i vår historia. Vi kan fortfarande bli påverkade av
historiska sätt att tolka bibeltexter. Det gäller att bli medveten om hur
historien har använt texterna. På det sättet kan vi bli fria att tolka på nya
sätt.
Då vi sopar i historiens skrymslen, då vi letar, kommer vi hitta massor av
damm och kanske en del gamla tunga möbler som vi velat kasta ut för
länge sedan men som varit för otympliga för att flytta. Men vi kommer
också finna en del fina saker, bra tolkningar, som vi kanske glömt bort att
vi hade. Vi hittar kanske farmors gamla guldring och några vackra foton.
Här vill vi ge några exempel på bibelhistoriens dammtussar, guldringar
och gamla foton. Det finns givetvis många fler exempel.
Dammtussar
Dammet står för feltolkningar och historiska belastningar på bibeltexterna som vi idag måste våga ifrågasätta och städa bort.
Bibeln har i historien till exempel använts för att försvara slaveri. Den
har använts för att försvara expansion och utnyttjandet av jordens resurser och för att bevara hierarkier och maktstrukturer. Bibeln har också
använts för att visa på att endast män kan vara präster.
Även idag kan religionen och tolkningen av religionernas heliga skrifter
vara en tillbakahållande kraft i samhällsutvecklingen. Cristina Grenholm
skriver i sin bok Levande teologi så här:
De som inte vill ha demokrati åberopar sina religiösa ledare. De som inte vill vara
med om att kvinnor ska ges utbildning och ansvar tar till religionen. Religionen
visar sig ibland som en destruktiv kraft som driver människor till våldsdåd och
attacker. Bilden kan nyanseras på olika sätt, men kvar står att det finns många
exempel på att religion har negativa sidor. Religiös tro är inte automatiskt en
positiv kraft som leder till att fred och rättvisa skapas. Kristen tro leder inte
av sig själv till kärleksfulla relationer och förlåtande atmosfär. Hela tiden måste
svårbedömda situationer analyseras i det politiska livet. Troende människor
måste välja sida och de hamnar inte alltid på samma.
Om livet och det som gynnar livet är utgångspunkten för vad som är en
god tolkning av en bibeltext måste vi våga göra oss av med tolkningar
som inte gynnar livet. Vi kommer komma fram till olika svar beroende
på hur vi tolkar bibelordet och hur vi ser på vad som gynnar livet. Men
samtalet om vad som är dåliga respektive bra tolkningar av bibeltexter
är viktigt att föra.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 33
Förtryckande bibeltolkningar
Samtala om hur bibeln har använts i historien. Vilka användningssätt
och vilka tolkningar tycker ni har varit förtryckande och dåliga?
Farmors guldringar
Det finns många exempel i historien på hur bibeln använts för att inspirera till social förändring. Här nämner vi två exempel.
kvinnorörelsen - Bibeln och den kristna tron var en stor drivkraft och
inspirationskälla för kvinnorörelsen i Sverige under 1800-talet och under
1900-talets början. Kvinnorna som kämpade för sina medborgerliga rättigheter fick i bibeln stöd för sin kamp. Där såg de att även de var Guds
avbild. Där fick de stöd för att ingen skillnad görs på män och kvinnor,
ett exempel på det är att dopet är till för alla. Med teologiska argument
stred de bland annat för kvinnors rösträtt.
Fredrika Bremer (1801-1865) var en pionjär för arbetet för kvinnors rättigheter. Hon verkade inte för kvinnors rätt trots att hon var kristen utan
på grund av att hon var kristen.
laestadianismen - Ove Kohkoinen från Övertorneå lever i den laestadianska traditionen inom Svenska kyrkan. Han berättar att han som
barn fick en stor trygghet genom tron. ”När jag var barn lästes det högt
ur bibeln och den användes i vardagslivet. Den var en inspirationsbok
för livet, för levendet” säger Ove. Laestadianismen stärkte den inhemska
kulturen och där fick man prata samiska, finska och tornedalsfinska.
Däremot berättar Ove om förtrycket som fanns från övriga kyrkan.
Svenska kyrkan stod på svenska statens sida och var med och drev på en
försvenskning av Tornedalen. Endast svenska skulle talas. Ove berättar
att när han konfirmerades upplevde han att hans tro inte fick plats. Han
säger: ”Jag hade egna tankar om bibeln och tron, men fick inte ha det för
prästen. Och det hängde samman med förtrycket, att inte få använda sitt
eget språk. Glädjens och kärlekens budskap glömdes bort.”
”Jag vet att laestadianismen på sina håll är mycket konservativ” säger
Ove. Han fortsätter: ”Men jag vet också att det till stor del är tack vare
laestadianismen som människorna här i norr blev fria från spriten. Laestadianismen har också haft en stor betydelse för tornedalsfinskans överlevnad i Tornedalen.”
Befriande bibeltolkningar
Samtala om hur bibeln använts i historien. Vilka användningssätt och
vilka tolkningar tycker ni har varit befriande och bra?
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 34
Gamla foton
I historien och i nutid finns många exempel på hur man i konsten har
försökt skildra Jesus och de bibliska berättelserna utifrån en viss verklighet och en viss tid. Här är några exempel på en kontextualiserad Jesus.
dalmålningarna
Kristi nedtagande från korset
Väggmålning från 1799,
Danielsgården i Bingsjö, Dalarna,
av Winter Carl Hansson
Jorden i Dalarna har under långa tider inte räckt för att försörja alla.
Dalmasar och kullor tvingades vandra runt och erbjuda sitt konsthantverk och sin hemslöjd mot mat och husrum. De säregna dalmålarnas
motiv hämtades ofta ur bibelns värld, vars berättelser man kände till från
kyrkobesök och figurbiblar, trots att många inte kunde läsa. Inställningen
till bibeln och dess figurer var enkel och realistisk. Man visste inte hur
människorna i bibelns länder såg ut eller vilka kläder de bar, så man satte
helt enkelt på profeterna leksandsdräkt och lät jungfru Maria bli en fäbodkulla. Man visste inte hur den heliga staden Jerusalem såg ut, så man
lät Faluns siluett skymta i bakgrunden, som på bilden ovan. Bibelns berättelser placerades mitt i människornas eget liv och gjorde dem därmed
förståeliga och meningsfulla.
jesus, laestadius och maria
I Jukkasjärvi kyrka finns en altartavla gjord av Bror Hjorth, från 1958.
Jesus Kristus finns i altartavlans mitt, i ett lappländskt landskap. Till vänster ser vi Lars Levi Laestadius som möter människor som ångrar sitt
spritdrickande och därför slår sönder brännvinskaggen och människor
som återlämnar renar de stulit. Till höger ser vi sameflickan Maria, genom vilken Lars Levi Laestadius kom till tro, och andra troende samer.
Kristus har norrskenets flammor som gloria, Marias gloria är midnattssolen.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 35
jesus i kamerun
1973 började kristna Mafa-kommuniteten i norra Kamerun prata om
vikten av att avbilda evangeliets berättelser i en afrikansk miljö. Man
valde ut 63 viktiga scener från evangelierna, från bebådelsen till pingst,
och målade dem i en afrikansk bymiljö. Bilderna används i gudstjänstlivet och i undervisning.
Om bilderna skriver Mafa-kommuniteten:
Det är viktigt för oss att få visa på Jesu budskap, på hans liv och person, med
ett afrikanskt bildspråk som utgår från vårt vardagsliv, från vår kultur. Att skapa
en svart Kristus i Afrika förminskar inte på något sätt den historiska Kristus. Nej,
tvärtom, dessa bilder gör det universella budskapet om Gud ännu större och rikare.
jesus i linköpings domkyrka
På altartavlan i Linköpings domkyrka kommer Jesus emot oss, med armarna utsträckta. Konstnären, Henrik Sörensen från Norge, har målat
sin bild av hur Jesus går ut ur sin grav på påskdagens morgon. Att Jesus framställs med ljust hår och blå ögon var ovanligt på 1930-talet,
då altartavlan målades, men konstnären ville måla Jesus så att han liknade en vän eller en bror. Människor har reagerat olika på tavlan. Det är
inte oproblematiskt att framställa juden Jesus som nordisk under andra
världskriget, i en tid där vissa använde en galen föreställning om nordisk
överlägsenhet för att förtrycka och förfölja människor.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 36
världens kristus
I slummen,
av Emanuel Garibay, Filippinerna
Konstutställningen Världens Kristus kom till Sverige år 2003. De 45
Kristus-målningarna som ingår i utställningen kommer från Asien, Afrika och Latinamerika. I Världens Kristus möter vi Kristus-bilder präglade
av olika traditioner och kulturer. Utställningen vill inspirera till samtal
om Kristus och vill få oss att reflektera kring vår Kristusbild.
Nedan berättar Samuel Hansson på Bibelsajten om sitt intryck av målningen I slummen.
”Jag tycker att målningen visar att alla människor är lika mycket värda. Jesus
hade tid för alla. På bilden kommer Jesus ner från himlen, mitt i gettot. Jag tror
att Jesus visar sig bland oss hela tiden, på olika sätt. I skolan, på jobbet, på ICA
nära och ute på basketplanen. Basketbollen på bilden tror jag ska känneteckna
den typiska slummiljön, där traktens ungdomar samlas och lirar boll. Basketbollen för ungdomarna samman och sprider glädje mellan dem. Jesus kan visa sig
för oss på många olika sätt. Kanske ibland i form av en basketboll?”
ecce homo
Ecce Homo är en fotoutställning från 1998 där tolv bibliska situationer
tolkas av fotografen Elisabeth Ohlson Wallin. Många av bilderna är inspirerade av klassiska målningar. Jesus och personerna runt Jesus avbildas som hbt-personer (homosexuella, bisexuella eller transsexuella). På
bilden av nattvarden är Jesus och lärjungarna transvestiter.
Fotoserien vill få oss att reflektera över hur samhället och kyrkan ser på
heterosexuella och hbt-personer. Den vill också få oss att reflektera över
vem Jesus är, genom att väcka frågor som om inte Guds kärlek är till för
alla? Gick inte Jesus ständigt över gränser och umgicks med dem som i
samhället var utstötta och exkluderade? Delade inte Jesus måltid med
dem som många inte ville äta med? Många blev provocerade av dessa
bilder, andra blev upplyfta och befriade av dem.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 37
En blåögd och ljushårig Jesus
i Egypten - minne från en resa
Då jag för många år sedan besökte koptiska kyrkan i Egypten möttes jag
av en rik ikontradition. På ikonerna avbildas Jesus på ett traditionellt koptiskt sätt. Ibland fick jag ett litet kort med en bild på en ikon, som ett minne
från någon av mina koptiska vänner.
Men minst lika ofta fick jag från mina vänner ett kort med en blåögd, ljushårig Jesus. Ofta var färgerna på kortet i pastell. Jesus såg vän ut, nästan
ömtålig. Och han såg väldigt nordeuropeisk ut.
Många gånger har jag återvänt i tanken till de här korten. Hur kommer
det sig att Jesus i ett land som ligger så nära hans eget inte avbildas som
en egyptier utan snarare som en svensk? Hur kommer det sig att Jesus
kraftfullhet och tydliga ställningstagande förvandlas till rosa och ljusblått
ludd?
Jag känner sorg över att vår västerländska Jesus exporteras ut i världen.
Jag känner sorg över att den lilla egyptiska flickan, som samlar på blåögda
Jesusbilder, inte kan känna igen sina egna drag då hon ser in i Jesu ansikte.
Emma Gustafson
Jesus i bilderna
syfte: Att reflektera kring sin bild av Jesus med hjälp av andra bilder.
beskrivning: Skriv ut de Jesusbilder som finns med som bilaga till materialet. Leta också upp andra Jesusbilder om du vill. Lägg ut bilderna på
ett bord eller golv och uppmana deltagarna att gå runt och titta på bilderna. Låt deltagarna få möjlighet att uttrycka vad de tänker och känner
inför bilderna i en runda.
Be sedan deltagarna att välja en av bilderna, utifrån frågan: ”Vilken av
bilderna lär dig något nytt om Jesus? Vad lär du dig?” Be deltagarna att
inte ta upp bilden från golvet, kanske vill någon annan välja samma bild.
Då alla valt bild går ni en runda så att var och en får berätta om bilden
de valt. Om någon inte vill berätta går det bra att passa.
En av poängerna med att Gud blev människa var ju just att Gud skulle få
finnas mitt ibland oss, bli en av oss. För många människor är det viktigt
att få ha Kristusbilder som passar in i deras verklighet, det ökar identifieringen och det gör det lättare att känna sig sedd av Kristus.
För andra människor kan Kristusbilder som inte liknar de traditionella
bilderna provocera. Ända sedan vi var barn lär vi oss hur den ”rätta”
Jesus ser ut. I filmer och i konsten avbildas ofta Jesus på ett likartat sätt.
Därför är det lätt att reagera då en annorlunda Jesusbild framställs.
Samtala med varandra om hur Jesus kan avbildas idag. Finns det några
Jesusbilder som är mer rätt än andra?
tidsåtgång: Ca 20 min.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 38
Hur är Jesus avbildad hos er?
Se er omkring i er hemförsamling, i kyrkolokalen och i församlingshemmet. Hur är Jesus avbildad hos er? Finns det influenser från den världsvida kyrkan i bilder och symboler? Finns din egen kultur och tradition
med i bildspråket?
Jesusbildernas konsekvenser
Vad ger ovan beskrivna Jesusbilder och andra Jesusbilder som ni känner
till för konsekvenser i våra liv? Hur påverkas vår tro och vårt handlande av Jesusbilderna från exempelvis Mafa, Världens Kristus och Ecce
Homo? Vad händer om Jesus liknar någon som har mycket makt i samhället jämfört med om han liknar en person som har lägre status?
TIPS: På internet är det lätt att
hitta mer information och fler
exempel på de olika Jesusbilderna. Leta där om ni vill ta reda på mer
om dem och prata vidare. Leta i evangelierna efter olika bilder av Jesus.
Fira med vännerna
Och när hon har hittat det samlar hon väninnor och grannkvinnor och
säger: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat.
Glädjen över myntet som kvinnan hittar i liknelsen håller hon inte för sig
själv. Hon samlar sina vänner och grannar för att berätta för dem vad
hon funnit. På samma sätt får vi, då vi finner spännande sätt att närma
oss bibeltexterna, dela bibeltexter och tolkningar med varandra. Det är
i gemenskapen, då allas tolkningar får finnas med, som bibeltexten blir
levande och får tydligast budskap till oss idag.
TIPS: Gör en inventering av
olika kyrkor och religioner som
finns på din ort. Gör studiebesök hos någon annan kyrka eller
religion.
I gemenskapen händer någonting. Texten behöver inte alltid tolkas på
mitt sätt. I mötet med andra kristna traditioner och i religionsdialogen,
i gränsöverskridandet, i mötet med det annorlunda kan nya, spännande
tolkningar ske. Andras sätt att se på en bibeltext kan berika mig liksom
mitt sätt att se och tolka kan berika andra.
Vad kan vi lära av olika traditioner?
Gör en runda där var och en får berätta om något man känner till om
andra religioner eller andra kristna traditioner, som den tilltalas av eller
gillar.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 39
VÅLD OCH FÖRTRYCK
– VARFÖR FINNS SÅDANA TEXTER I BIBELN?
I den sista delen av det här kapitlet lämnar vi liknelsen om kvinnan och
det förlorade myntet för att istället säga något om hur vi kan förhålla oss
till de texter i bibeln som handlar om våld och förtryck.
Bibelns texter är motsägelsefulla. Många texter handlar om gemenskap
med Gud och människor, om kärlek och solidaritet. Det finns texter som
visar att kvinnor och män är jämställda och att människor från alla etniciteter är lika mycket värda. Gud beskrivs som kärlekens och rättvisans
Gud. Samtidigt finns det bibeltexter som handlar om hat, krig, våldtäkt,
avundsjuka och maktfullkomlighet. Det finns texter där kvinnor objektifieras, underställs mannen och utsätts för grovt våld. Det finns också
texter som nedvärderar människor från annan etnisk bakgrund än den
judiska. Gud beskrivs som hämndens Gud som är snar till vrede.
Vad gör vi med berättelserna om våld och förtyck? Vad har de i bibeln att
göra? Här lyfts tre sätt att närma sig dessa berättelser, utifrån att vi sätter
livet och de utsattas perspektiv i fokus för tolkningen. För att fördjupa
dig i ämnet kan du läsa till exempel Annika Borgs bok Bibeln på mitt sätt
eller Jonas Gardells böcker Om Gud och Om Jesus.
Att välja gudsbild – allt är inte Gud
I bibeln myllrar det av olika sätt att beskriva Gud. Gud beskrivs som kärleksfull, som förlåtande, som rättvis och fredsfurste, som en mors famn.
Samtidigt beskrivs Gud som hämndens Gud som är snar till vrede. En
svartsjuk Gud. Krig och våldshandlingar utförs i Guds namn.
Människor som skrivit bibelns texter har försökt förklara vem Gud är
utifrån sin verklighetsuppfattning, utifrån den plats och den tid de levde
i, utifrån det syfte de hade med texten de skrev.
Annika Borg reflekterar i sin bok Bibeln på mitt sätt över vem Gud är i
bibeltexter där våld och förtryck drabbar utsatta människor. Hon menar
att vissa våldstexter inte säger henne någonting alls om Gud. Det är ett
viktigt konstaterande. Vi kan inte okritiskt acceptera alla de gudsbilder
som finns i bibeln. Det kan finnas gudsbilder och bibelberättelser som
inte säger oss någonting om Gud.
Vi får med hjälp av bibelns alla bilder reflektera över vem Gud är för
oss. I mångfalden av bilder får vi välja dem som bäst beskriver vår egen
erfarenhet av Gud.
Oacceptabla gudsbilder?
Finns det några gudsbilder i bibeln som ni inte alls kan acceptera? Hur
förhåller ni er till det?
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 40
Hela det mänskliga livet får plats –
även det svåraste och svartaste
I bibelns berättelser finns hela det mänskliga livet med. Alla de känslor som en människa kan känna är representerade. Kärlek, hat, rädsla,
lycka, trygghet, avundsjuka, girighet… Det egna livet speglas i bibelns
berättelser. Även om man är med om starkt kränkande och förtryckande
händelser finns ens liv representerat i bibeln.
I 2 Sam 13:1-22 finns den förskräckliga berättelsen om Tamar. Hon är
dotter till kung David. I berättelsen reduceras hon till att bli en bricka
i det politiska spelet då hennes bröder strider om kungamakten. Tamar
våldtas av sin egen bror, blir utkastad, ensam och övergiven.
En kvinna som själv blivit våldtagen berättade att hon fått tröst från berättelsen om Tamar. ”Mitt liv finns med i bibeln, jag får tröst av att veta
att jag inte är ensam, jag får styrka av att känna igen mig i berättelsen
om Tamar.” säger hon. Och hon nämner en vers som särskilt gett henne
stöd. I vers 19 står det:
”Och hon strödde jord på huvudet, rev sönder sin fotsida dräkt, lade
händerna på huvudet och gick där högljutt klagande.”
Tamar visar med konkreta gester sin smärta, sin ångest och sin vrede.
Hon klagar högt. Hon försöker sätta ord på det som hänt. Kvinnan säger: ”På samma sätt som Tamar sätter ord på sina känslor behöver jag
sätta ord på mina.” Och så säger hon: ”Om Gud är närvarande i berättelsen om Tamar då är det här, då Tamar strör jord på huvudet, river sönder
sin dräkt och högljutt klagar. Gud finns med henne i hennes klagan. Gud
finns med mig i min klagan.”
2 Sam 13:1-22
Kan ni se Gud någonstans i texten? Kan ni förstå kvinnan som kände
tröst då hon läste om Tamar och kände igen sin egen livsberättelse i Tamars berättelse?
Vem är förtryckt? Sätt henne eller
honom i centrum för tolkningen!
Bibeltexter som talar om våld och förtryck behöver läsas med den förtryckta personen i centrum. Så har dock inte alltid gjorts i historien.
Annika Borg exemplifierar detta i boken Bibeln på mitt sätt utifrån berättelsen om Abraham som ska offra Isak i 1 Mosebok 22. Den här berättelsen
har ofta tolkats med Abraham i centrum. Abraham har gjorts till ett exempel
i tro och tillit. Men var har berättelsens offer tagit vägen? Var är Isak som
riskerar att dödas? Var är mamma Sara som inte har något att säga till om?
Isak finns bara med i historien för att understryka en teologisk poäng. Isak
blir aldrig subjekt i berättelsen. Det blir inte heller mamma Sara.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 41
Annika Borg menar att det är farligt att använda en etiskt oförsvarbar
text till att försvara en teologisk princip, i det här fallet principen att vi
ska lita på Gud och att Gud belönar oss om vi gör det. Vi måste istället
se vem som är förtryckt i texten och tolka texten så att de förtryckta får
komma i centrum. På det sättet skulle texten om Abraham, Isak och Sara
kunna bli en berättelse som talar om ett osynliggjort och kränkt barn
och om en maktlös mamma. Det perspektivet skulle kunna stimulera till
viktiga samtal även i vår tid.
På det här sättet kan bibeltexter som provocerar oss med sin människosyn och gudsbild hjälpa oss att ta ställning och tänka nytt. Brottningskampen med texten hjälper oss att hitta nya svar.
1 Mos 22:1-19
Vilka tycker ni är de förtryckta i texten? Hur kan en tolkning av texten se
ut som sätter de förtryckta i centrum? Vilken gudsbild förmedlas i texten?
Hur hanterar vi en sådan gudsbild?
Av en del teologer kallas de bibeltexter som talar om våld och förtryck för
”terrortexter” eller ”våldstexter”. Det är viktigt att få nämna texterna vid
sitt rätta namn. Det är viktigt att få tydliggöra att det är förskräckliga texter och att det är en förskräcklig människosyn och gudsbild som förmedlas.
Då man läser den här typen av texter kan det vara bra att använda det
som ibland kallas ”misstankens hermeneutik”. Det handlar om att försöka läsa mellan raderna i bibeltexten. Varför står det som det står? Vem
skrev bibeltexten och varför? Finns det något som borde stått men som
inte kom med i den färdiga texten? Bibeltexten är Guds ord men den är
skriven av människohand. Vi som idag tolkar bibeltexten har ett etiskt
ansvar, att den tolkas på ett etiskt försvarbart sätt och inte för vidare
tolkningar som präglas av våld och förtryck.
INNEHÅLL
bland sopkvastar och dammtussar 42
Berättelsen om en modig nunna
I Brasilien mötte jag en katolsk nunna. Hon var runt 70 år, hon var liten
och späd, mild och vänlig. Hon berättade för mig att hon för en liten tid
sedan blivit tillfrågad om hon ville läsa en av bibeltexterna i söndagens
gudstjänst i stadens katedral. Hon tackade ja. När hon sedan såg texten
hon skulle läsa fick hon lust att dra sig tillbaka. Men hon kände samtidigt
att det var viktigt att just hon läste texten. Så när det var dags för textläsning i gudstjänsten ställde sig nunna upp och läste ur första Korinthierbrevets 14:e kapitel.
Gud är inte oordningens Gud utan ordningens. Liksom överallt
i de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan ska underordna sig, som också
lagen säger. Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män
när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att
tala vid sammankomsterna.
Nunnan kunde inte se hur detta kunde vara Guds ord. Hur skulle hon
kunna avsluta läsningen med att säga: ”Så lyder Herrens ord”? Den lilla,
milda nunnan klämde istället kraftfullt i med orden: ”Så lyder Paulus ord.”
Det blev tyst i katedralen. Svarsorden ”Gud vi tackar dig” kom av sig.
Hur gör du?
Bibeltexten finns inte med i de bibeltexter som läses i gudstjänsten i
Svenska kyrkan. Om den hade funnits med och du fått i uppdrag att läsa
den på söndagens gudstjänst, hur hade du då reagerat? Skulle du göra
som nunna gjorde?
1 Kor 14:33-35 och Gal 3:28
Båda texterna är skrivna av Paulus. Den ena tystar kvinnan och gör henne underställd mannen. Den andra kan tolkas som att den jämställer
kvinnan och mannen. Hur kan båda dessa texter få plats i samma bibel?
INNEHÅLL
samhörighet 43
SAMHÖRIGHET
- OM GEMENSKAP, ALLAS LIKA VÄRDE OCH VÅRT
ÖMSESIDIGA BEHOV AV VARANDRA
I det här kapitlet kommer vi att få möjlighet att samtala och fundera
kring vad samhörighet är, och om det är möjligt att känna samhörighet
med människor på andra sidan jorden eller till och med samhörighet
med naturen, med djur och växter. Vi kommer att beröra frågor om Jesus och gemenskapen, om idén om att kyrkan är Kristi kropp och andra
tankar om att vi hör ihop och är beroende av Gud, varandra och resten
av skapelsen.
Jesus och gemenskapen
”Kom och följ mig. Jag ska göra er till människofiskare.” Så berättar
evangelierna att Jesus tilltalar två bröder, Simon och Andreas, som genast
lämnar sina tidigare yrken som fisk-fiskare och följer med Jesus. Jesus
börjar sin offentliga period med att bilda en gemenskap. Han samlar
lärjungar omkring sig, som genom berättelserna om honom följer honom
och bildar embryot till den kristna kyrkan. Jesus verkar inte ensam, utan
i en gemenskap och i relation till andra. Han finns i ett sammanhang och
han söker sig till gemenskapen, men där han också drar sig undan den
emellanåt, för att hämta kraft eller utsätta sig för prövning.
I Johannesevangeliets berättelse om de första lärjungarna utbrister
Natanael förbluffat: ”Hur kan du känna igen mig?” när han möter Jesus. Det händer något med oss när vi blir igenkända av andra, som den
vi är. Vi blir på många sätt till i relation till andra människor och våra
relationer formar oss, vare sig vi vill det eller inte. Jesus erkänner och
känner igen människor. Han väljer att tala med många som andra väljer
bort. Han erkänner dem och vill vara i kontakt med dem. Är det inte
det som också sker i mässans syndabekännelse och förlåtelse – att vi blir
igenkända som de vi är, utan att dömas?
Dömer kyrkan?
Känner du igen bilden av att mässan eller kyrkan är en plats där vi inte
blir dömda? Eller har du andra upplevelser av hur kyrkan möter människor, eller av syndabekännelsen och förlåtelseorden i kyrkan?
Mark 1:16-20, Joh 1:35-51
I Markusevangeliet söker Jesus upp lärjungar och uppmanar dem att följa
honom. I Johannesevangeliet är det människor som söker upp Jesus och
sedan drar med sig fler, som de känner. Hur kom du i kontakt med tro?
Hur tänker du kring att vara en ”lärjunge” och en ”människofiskare”?
INNEHÅLL
samhörighet 44
Lärjungarnas roll genom hela evangelierna är att vara de som Jesus lever
med och ger uppdrag till. Men de tvingar honom ständigt att förklara,
visa och tillrättavisa. Lärjungarna är de som sätter upp hinder mellan
människor och som vill kontrollera Jesus och varandra. De är oförstående, förstockade och ibland nästan lite korkade. De tvivlar och konkurrerar med varandra, precis som vi alla gör ibland. Men de utgör den
mänskliga gemenskap som är nödvändig för att Guds rike ska kunna slå
rot och gro. Gemenskapen är platsen där helande och lärande kan ske.
Luk 19:1-10
Sackaios är illa ansedd av samhället eftersom han driver in skatt åt den
romerska ockupationsmakten och berikar sig på det arbetet. Men Jesus
ser honom och vill stå i kontakt med honom. Måltiden som gemenskap
är återkommande i bibeln och den här texten är ett exempel på det. Vad
händer med Sackaios, när han inbjuds att delta i gemenskapen? Är det
naivt att tro att man blir snäll, bara man får vara med och leka? Vad gör
gemenskapen med oss och hur förändras vi i relation till andra?
Matt 5: 13-15
Lärjungarna kallas jordens salt och världens ljus. Vad betyder det för oss
idag?
INNEHÅLL
samhörighet 45
Kristi kropp
En levande kropp består av många delar. Den består av olika lemmar och
en mängd organ. Den består av ett bultande hjärta, en tänkande hjärna,
hårt arbetande bakterier och pulserande blodådror. Den bär på idéer,
sinnlighet, känslor och den har en röst.
______________
(hon)
Vakna upp, du nordanvind,
kom, du sunnanvind.
Blås genom min lustgård,
låt dess väldoft strömma ut.
Låt min vän komma
till sin lustgård
och äta dess utsökta frukter.
(han)
Jag kommer till min lustgård,
du min syster, min brud.
Jag hämtar min myrra och mina väldoftande kryddor,
jag äter min honungskaka
och min honung,
jag dricker mitt vin och min mjölk.
(kör)
Ät, mina vänner
drick och berusa er av kärlek!
höga visan 4:16–5:1
______________
Aposteln Paulus är något mer organisationsinriktad än Höga visans författare, om man jämför hur de båda skriver om kroppen. Paulus kallar
kyrkan för Kristi kropp. Bilden av att vi människor i kyrkan tillsammans
är Kristi kropp är en bild för att vi hör samman. Det är en bild för att
vi är beroende av varandra och att vi inte kan bortse från eller se ned
på varandra, eftersom vi är olika delar av samma helhet. Vi har samma
värde och var och en av oss behövs, men har olika funktion och plats.
Att vi är Kristi kropp handlar om att vi människor har fått förtroendet
att vara Guds armar och ben i världen. Dit vi vandrar, bär vi med oss
evangeliet. Där vi finns och talar med människor, gör våra val och utför
olika handlingar förändrar vi världens kurs. Kanske gör det skillnad om
vi gör de här sakerna och gör vårt avtryck i världen, utifrån förståelsen
av oss själva som Kristi kropp?
Församlingen och kyrkan kan vara en plats för solidaritet, gemenskap
och fest, när den fungerar som den ska. När vi erkänner oss svaga, och
tillstår att vi inte klarar oss ensamma, då är vi starka. En gammal sanning
är att när vi är många svaga tillsammans, blir vi starka. För att en grupp
ska kunna utföra något och för att kyrkan ska kunna agera i världen,
måste den också samla sig till gemenskap. Kyrkan är sänd till att vara
utåtriktad och leva i mission. Men då krävs ett centrum att utgå ifrån,
för kraft och inspiration.
INNEHÅLL
samhörighet 46
1 Kor 12:21-30, Rom 12:4-8
Gör en runda i gruppen utifrån frågan: om jag vore en kroppsdel, vilken
kroppsdel vore jag då? Vad är jag bra på och vad kan jag bidra med?
Gör det någon skillnad om jag ser mig som en del av Kristi kropp, som
Guds armar och ben i världen, eller om jag inte gör det?
Joh 17:20-23
Jesus ber om att alla som tror på honom ska bli ett. Betyder det att det
bara borde finnas en enda kristen kyrka, eller kan enheten bestå av andra
saker eller dimensioner?
Kristi kropp
Vilka ingår i Kristi kropp? Kan vi tala om alla kristna som en kropp, utan
att utesluta att också andra människor kan utföra Guds handlingar eller
att vi också har samhörighet med människor av olika religioner och trosuppfattningar? Och hur kan vi tänka om att delar av Kristi kropp också
gör fel och förstör för andra delar.
Inklusivitet
Mycket av Jesus undervisning och möten handlade om att inkludera, det
vill säga att räkna med och bjuda in, människor som av olika anledningar var utstötta, marginaliserade eller diskriminerade av omgivningen.
Evangelierna är fulla av berättelser om hur Jesus ser människor, bekräftar dem och inkluderar dem i gemenskapen – människor med sjukdomar
som gjorde att samhället såg dem som orena, kvinnor som i ett mansdominerat samhälle inte accepterades som jämbördiga eller fullvärdiga
människor, barn som skuffas undan av lärjungarna.
TIPS: Fira inklusiva mässan!
På www.varldenskurs.se hittar ni
förslag på en liturgi för den inklusiva mässan som arbetats fram
i Costa Rica.
I Markusevangeliet får vi ett sådant exempel, när en kvinna med blödningar rör vid Jesus i en folksamling (Mark 5:24-34). Texten skrevs i ett
sammanhang där samhället och religionen på många sätt var uppbyggda
kring lagar om renhet och orenhet. Det gjorde att en kvinna med ständiga
menstruella blödningar ansågs oren och inte fick komma i kroppskontakt med andra människor. I den här texten accepterar inte kvinnan sin
uteslutning, utan blandar sig med folkmassan och tar sig fram till Jesus.
Jesus låter sig vidröras av henne, upprättar henne och bekräftar att hon
och hennes tro duger, och att hon gjorde rätt i att inte finna sig i samhällets exkludering av henne.
Själva kärnan i kristendomen, förlåtelsen och försoningen genom Kristus, kan sägas handla om inklusion. Vi är alla personer med fel, otillräcklighet och ”orenhet”, som ändå inkluderas helt och fullt i Guds kärlek.
Att älska sin nästa innebär kanske just detta; att inkludera människor
och att inte acceptera exkludering av någon enda människa. Det innebär
att ta ställning för den mest utsatta i varje situation. Det innebär också
att erkänna sin egen och andras rätt att höra till och komma till tals. Inklusiv teologi är en viktig grund för ett ställningstagande för till exempel
kvinnors, hbt-personer eller handikappades rättigheter.
INNEHÅLL
samhörighet 47
Mark 10:13-16
Vid varje barndop läses texten om Jesus och barnen: ”Låt barnen komma
hit till mig, hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de”. Hur inkluderar vi barnen på riktigt i vår kyrka och vårt samhälle? Hur kan vi
alla få vara inkluderade?
Luk 6:6-11
Jesus ställer en människas väl och tillhörighet framför mänskliga regler.
Finns det exempel idag på när vi låter regler eller normer vara viktigare
än människor?
Nattvarden och dopet
Nattvarden är i sig ett uttryck för jämlikhet, gemenskap och för rättvist
delande. När vi firar använder vi orden från Korintierbrevet: ”Eftersom
brödet är ett enda är vi - fast många - en enda kropp, för alla får vi vår
del av ett och samma bröd” (1 Kor 10: 17). Ända från kyrkans födelse
har kristna firat nattvard. Genom enkelt bröd och vin uppenbaras Guds
närvaro, inte bara för de närvarande lärjungarna den sista natten de är
tillsammans med Jesus, utan för alla som delar bröd och vin i alla tider.
Att äta tillsammans med andra var en stark symbol och demonstration
för Jesus, för den tidiga kyrkan och kan vara det även för oss. Jesus åt
ofta tillsammans med ”syndare”, med människor som av samhället sågs
som orena eller några man inte borde befatta sig med. I den tidiga kristna
kyrkan åt man ofta en agape-måltid tillsammans, vilket betyder kärlekseller gemenskapsmåltid. Det var en enkel kvällsmåltid, som blev till en
politisk manifestation för den tidiga kyrkan. Det gemensamma kvällsmålet var en demonstration av alla människors värdighet och lika värde,
oberoende av bakgrund och rang.
Tre tips för mer rättvis
fördelning av maten i världen:
1.Köp Fairtrademärkt,
ekologiskt och närproducerat.
Dina val gör skillnad.
2.Ge pengar till Svenska kyrkans arbete för att utrota hungern.
3.Be bordsbön. Ett ögonblicks
tacksamhet och reflektion över
jordens gåvor och andra människors
arbete gör att de två första stegen
blir lätta att ta.
I det samhälle där den tidiga kristna kyrkan växte fram var även dopet
något radikalt. Precis som nattvarden är den ett tecken på allas lika värde
och för att varje människa är lika efterfrågad och välkommen. Att leva i
sitt dop innebar för de första kristna också att man delade brödet rättvist
med varandra. Kan det också gälla på en global nivå? Lever vi i våra
dop, när vi accepterar att så många människor går hungriga fast det finns
tillräckligt med mat?
Nattvarden och dopet
Är dopet och nattvarden något som visar på samhörighet och allas lika
värde, eller tvärtom – något som kan användas för att utestänga människor
och till exempel skilja kristna människor från andra? Hur ser du på saken?
INNEHÅLL
samhörighet 48
Matt 9:9-13
Jesus umgås med ”syndare” och människor som var illa sedda av många.
Vilka är illa omtyckta, och anses vara mindre värda eller till och med
omoraliska idag? Hur ser vi på allas lika värde idag?
1 Kor 11:17-34
Verkar idén om rättvisa och jämlikhet ha fungerat bland de första kristna?
Vad är det som hindar oss från att utjämna orättvisor och ojämlikheter?
Gemenskap är inte alltid bra
En gemenskap är inte alltid en bra gemenskap. Den kan vara instängd,
destruktiv och till och med farlig. Vi känner alla till grupper, organisationer eller familjer där medlemmar i eller människor i närheten av gruppen
far illa. Sekter och instängd religiositet, rasistiska organisationer, kriminella gäng, grupptryck, gruppvåldtäkter och mobbing är alla exempel
på hur stark gemenskap ibland får livsfarliga konsekvenser. Då kvävs
människor av gemenskapen istället för att stärkas av den. Även om de
flesta av oss inte tillhört ett kriminellt gäng, har vi nog alla upplevelser
av gruppsammanhang där det har varit svårt att gå emot strömmen eller
där det funnits rädsla, osäkerhet, hierarkier eller mer eller mindre öppen
mobbing. Lärjungen Tomas har genom tiderna kallats för ”Tvivlaren”,
därför att han inte trodde att Jesus hade uppstått förrän han fått se honom med egna ögon och känna på hans sår, i bibeltexten nedan. Texten
framställer Tomas som den enda som tvivlar på att det verkligen är Jesus
som står framför dem. Det finns normer i gruppen, som Tomas bryter
mot när han ifrågasätter Jesus. Men beskrivningen av gruppen visar att
den är stängd, inlåst och rädd. Kanske säger Tomas det alla tänker.
Vi är själva med och bidrar till mönster och normer i gruppen. Kanske
kan vi använda samma kriterier för att känna igen och försöka bidra till
goda gemenskaper, som de vi använder för att känna igen god teologi –
en bra gemenskap är den som gynnar livet och som tar ställning för den
som är svagast eller mest utsatt.
Joh 20:26-29
Tomas hängs ut som tvivlare, men kanske är det bara han som vågar säga
det alla tänker? Är Tomas en sanningssägare, snarare än en som inte lever
upp till de andras krav på blind tilltro?
INNEHÅLL
samhörighet 49
Vi hör ihop med skapelsen,
Gud och varandra
Som människa är det nödvändigt att känna samhörighet med andra. Gud
ser att det inte är bra för människan att vara ensam, utan skapar fler - vi
är skapade till relation. Vilka eller vad hör du ihop med?
Det är viktigt att ha nära relationer, och det har man kanske med familjemedlemmar, vänner eller i kärleksrelationer. Vissa relationer är djupare
än andra och prioriteras framför andra. Vi varken vill eller bör förvandla
oss till ytliga ”minglare” med samma relation till alla vi möter. Men kan
man ändå känna samhörighet med alla människor – till och med människor på andra sidan jorden?
Vi talar om alla människors lika värde, ändå sätter vi upp murar mellan
människor. Vi har nationsgränser som vi som samhälle ägnar oerhört
mycket tid och resurser på att se till att människor håller sig på rätt sida
om. Vi har svårt att se hur vår vardag är beroende av andra människor
och av naturens resurser.
Samhörighet är inte detsamma som att tycka synd om andra. Samhörighet kan på ett annat, mer jämlikt sätt, hjälpa mig att känna solidaritet
med människor som lever mer utsatta liv än jag själv. Då handlar det inte
längre om att ”vi” hjälper ”dom” som har det svårt, utan om att vi tillsammans delar villkoren på jorden. En gång är det jag som behöver stöd,
en annan gång kan det vara du. Samhörighet väcker också nyfikenhet och
lust att lära av varandra.
Samhörighet betyder inte heller att man bortser från olikheter, eller aldrig
säger ifrån, tar ställning eller blir arg på sina medmänniskor nära eller
långt bort. Det kan innebära att man bejakar olikheter, men vägrar finna
sig i orättvisor. Och det innebär alltid att man strävar efter förståelse och
respekt.
INNEHÅLL
samhörighet 50
Fokusera på varandra
syfte: Att öva koncentration, närvaro och lyhördhet tillsammans på ett
roligt sätt. Övningen kräver stor koncentration.
beskrivning: Sitt axel mot axel på stolar ställda i en rad. Gruppens uppgift är att sakta resa sig och gå bredvid varandra tvärs över rummet, fram
till en vägg eller annan gräns som man först kommit överens om eller
ledaren angett. Men det måste ske exakt samtidigt, i samma takt och i
tystnad. Ingen ska ta kommandot eller leda gruppen. Det gäller för var
och en att känna in och lyssna på de andra och försöka reagera exakt
samtidigt som resten av gruppen.
Prova först en gång och prata om hur det kändes. Klarade ni det? Kändes
det som att ni rörde er samtidigt, eller var det någon som började och
drog med sig de andra? Fick ni vänta länge innan något hände?
Gör övningen en eller flera gånger till, tills ni känner att ni rör er helt
och hållet tillsammans. Samtala om hur det kändes – var det en positiv
eller negativ upplevelse? Var det svårt eller lätt? Fick någon lust att bryta
koncentrationen och gå mot strömmen?
tidsåtgång: Ca 20 min.
Människan som relation
Från södra och östra Afrika har vi lärt känna ubuntu - ett begrepp som
beskriver en helhetssyn på människan som gemenskap. Att vi är ömsesidigt beroende av varandra och att vi har ett ansvar för vår relation till
hela skapelsen. På iziZulu säger man: människor är människor genom
andra människor.
Ubuntu är att solidariskt dela med sig med varandra. I många berättelser
och förklaringar till ubuntu finns drag av den gyllene regel som återfinns
i nästan alla religioner och kulturer och som säger att en positiv handling
bör besvaras med en lika positiv.
En berättelse som beskriver ubuntu kommer från Sydafrika. Om en familj har två kor och mjölken från den ena räcker för att tillgodose familjens behov, så delar man med sig av mjölken från den andra kon till
en familj som inga kor har. Märk väl - man ger inte bort den andra kon,
inte heller tar man betalt för mjölken men delar det som går att fördela.
Människosyn är i ett afrikanskt perspektiv ett exempel på helhetssyn och
i detta blir en ensam människa närmast en självmotsägelse. Individen
förstås utifrån gemenskapen. En människa är människa eftersom hon hör
till, tar del och delar.
Ubuntu lär människan att livet är en gåva från Gud och att hon lever
detta liv i gemenskap. I ett nätverk av ömsesidiga beroenden är hennes
syfte och mål i gemenskapen att upprätthålla goda sociala relationer med
släktingar och grannar, med förfäder och andar samt med naturen och
Gud.
INNEHÅLL
samhörighet 51
Du och jag hör ihop
syfte: Att stanna upp och påminna oss om gemenskapen och samhörigheten människor emellan.
beskrivning: Dela upp deltagarna två och två. Be dem att se in i varandras ögon. De behöver stå nära varandra. Fråga om de ser något. Någonstans i den andras pupill går det att se den egna spegelbilden.
Jag ser mig själv i den andra. Jag blir till i mötet med den andra. Hur
påverkas vår självbild av detta? Hur påverkas vår bild av den andra av
detta? Samtala om frågorna. Före samtalet kan det vara bra att låta deltagarna reflektera kring frågorna individuellt, i tystnad.
tidsåtgång: Ca 10 min.
Skapelsen som relation
Kan man känna samhörighet med naturen, djur och växter? Många upplever att de möter Gud i naturen. Människor har alltid sökt sig till avskilda platser utomhus, för att komma i kontakt med det gudomliga eller
andliga. Även människor som inte kallar sig religiösa kan uppleva starka
känslor i naturen. Samtidigt förtrycker vi jorden, utarmar den och tar inte
det ansvar som följer med att vi kan välja att bryta ned eller bygga upp.
Tore Johnsen är teolog och generalsekreterare i det norska samiska kyrkorådet och har under flera år arbetat som kyrkoherde i
Norska kyrkan i en samisk kommun i östra Finnmark. Han är
same på sin fars sida men växte upp långt från sin fars hemstad.
Han delar här några tankar utifrån samernas natursyn:
Ett centralt element hos världens ursprungsfolk är en tydlig koppling till
jorden. Nordamerikas ursprungsfolk säger till exempel om jorden ”vår
moder”, och att vi alla är ”barn av jorden”. Även om denna idé uttrycks
olika i olika inhemska traditioner runt om i världen verkar det ändå som
om tanken är en grundläggande beståndsdel i andlighet hos ursprungsfolk överallt.
Samerna har en rik tradition med avseende på ett ”rituellt språk” som
gör det möjligt för människor att interagera med naturen i mer personliga termer. Naturen består inte av tomma objekt, men av levande
enheter som du kan interagera med - också på ett andligt plan. Det
samiska folket har varit ett kristet folk i minst 250 år, men det traditionella sättet att förhålla sig till naturen har i stor utsträckning införlivats i
människors kristna tro.
I nordsamiskt område är det vanligt att göra korstecknet över renens
horn i samband med slakt. En äldre man berättade för mig att det görs
som en välsignelse. En annan man berättade att han var upplärd att slå
den platta änden av yxan tre gånger i stammen innan han fällde ett träd.
Ett skäl var att ljudet skulle berätta om trädet hade börjat ruttna i mitten. Detta var viktigt eftersom man inte ska skära ner friska träd, utan
gamla. Han tillade dock att eftersom han skulle slå tre gånger, hade han
en känsla av att detta också var en form av välsignelse av trädet.
INNEHÅLL
samhörighet 52
Ett annat exempel gäller om man vill tillbringa natten någonstans i det
vilda. Då ber du om tillstånd att stanna där. Traditionen säger att om du
frågar får du också lov. Om du inte frågar, riskerar du att bli störd under
natten. Det är också vanligt att be Herrens bön, med korstecknet och
säga ”Fadern och Sonen och den helige Ande” när man går till sängs för
att sova.
Hur vi förhåller oss till skapelsen, om vi ser på naturen som ett objekt
eller ett subjekt, är av betydelse. Ju mer naturen är ett objekt, desto
lättare blir det att utnyttja den. Omvänt, ju mer skapelsen är ett subjekt
för oss, desto svårare är det att skada den. Jag tror symboliska uttryck
(ritualer) kan vara viktigt att upprätthålla en sådan attityd. Vi använder
liknande ”ritualer” för att påminna oss själva om värdigheten för våra
medmänniskor: Vi tar varandra i hand, vi böjer oss, vi använder vissa
artighetsfraser etc. Alla dessa är symboliska handlingar eller ritualer som
påminner oss om den andres värdighet och helighet.
Tore Johnsen
Samhörighet med Gud,
naturen och varandra
Kan vi öva oss i samhörighet med Gud, genom att försöka öka vår upplevelse av samhörighet med Guds skapelse: andra människor och naturen?
Höra samman med naturen
syfte: Att öva på att känna samhörighet med naturen.
beskrivning: Ett träd är bra att öva sig på, men det kan också vara en
ekorre eller ett rådjur i din trädgård, ett husdjur, ett grässtrå, en blomma
eller något annat levande som du väljer. Ett träd kan du luta dig mot,
omfamna eller ligga under och se upp mot trädkronan. Ett vilt djur får
du förstås betrakta på avstånd. Koncentrera dig på livet, som du delar
med det du valt. Andas och känn hur du delar andetag med det. Ett djur
har ju precis som du lungor eller gälar och behöver syre. En växt behöver
koldioxid som du andas ut. Oavsett vilket så delar ni andetag och livet
som Gud gett oss. Gör detta då och då – skänk dig själv några ögonblick
av medvetenhet om eller tackbön för din samhörighet med allt levande.
Eller gör det som en tyst andakt tillsammans med andra.
tidsåtgång: Så länge du själv vill.
Ps 8
Psalmens författare häpnar över skapelsens storhet, men ger uttryck för
synsättet att människan är satt att härska över djur och natur. Vad kan
ett sådant synsätt få för konsekvenser?
INNEHÅLL
samhörighet 53
Svenska kyrkans internationella
arbete grundar sig på samhörighet
Svenska kyrkan har ett internationellt arbete därför att vi hör samman
med varandra och med resten av skapelsen. Arbetet vilar på bilden av
den globala gemenskapen av kyrkor som Kristi kropp, där vi alla är
kroppsdelar eller lemmar. Den världsvida kyrkan är en helhet där vi är
ömsesidigt beroende av varandra. Därför kan vi inte se på när en kroppsdel lider. Det är Kristi kropp som exploateras i sexhandel. Det är Kristi
kropp som är hiv-positiv. Det är delar av Kristi kropp som överutnyttjar
jordens resurser, med följden att andra delar av kroppen inte har rent
vatten att dricka. Vi har alla del i detta, men vi är samtidigt sända att
upprätta tecken på Guds rike. Vi är sända till varandra.
Svenska kyrkans internationella arbete är inte en ”hjälporganisation” för
de fattiga. Vi är en del av en världsvid kyrka, där vi arbetar tillsammans
med fattiga för helande, rättvisa, värdighet och hållbarhet. Det påverkar
vår syn på utveckling och mission, vilket vi återkommer till i nästa kapitel. Ömsesidighet och jämlikhet i relationerna mellan kyrkor och organisationer är nödvändig, men inte alltid lätt. Historiska och ekonomiska
orättvisor och maktobalanser påverkar våra relationer. Det kräver mod
och det kräver långsiktigt arbete i respekt och vänskap. Våra utsända
medarbetare har under århundraden gjort solidariteten och vänskapen i
den världsvida kyrkan levande. De bidrar med sig själva och sina kunskaper på den plats de lever och arbetar och vi får berikas av de erfarenheter
de bär med sig hem.
Det finns många berättelser i bibeln om att vi ska ta hand om och dela
med oss till fattiga och utstötta. Några av dåtidens exempel var föräldralösa barn, flyktingar eller änkor. Men Jesus delar inte ut allmosor. Han
umgås, äter och samtalar med människor som anses tillhöra samhällets
bottenskikt. För oss kan det bli en förebild för verklig samhörighet, inkludering och solidaritet.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 54
DRIVKRAFTER FÖR
ENGAGEMANG
- OM VAD SOM KAN MOTIVERA KYRKAN
OCH MIG TILL ENGAGEMANG
Det här kapitlet handlar om kyrkans och vårt eget engagemang i samhället och de globala frågorna om fattigdom, rättvisa och miljö. Vi får
tillfälle att samtala om vad begreppet ”mission” innebär för oss idag, om
vilka teologiska motiv och perspektiv som finns i kyrkans arbete med internationella frågor och om våra egna drivkrafter. Vi får också diskutera
vad det innebär att leva ett andligt liv och på vilka sätt vi kan engagera
oss i världen.
Mission
Börja detta avsnitt med att samtala i bikupor utifrån frågan: vad associerar du till när du hör ordet ”mission”? Lyssna sedan på varandras
reflektioner och samtala i hela gruppen.
Att leva i mission
Svenska kyrkan och alla kristna kyrkor lever i mission, därför att vi är
sända av Gud. Ofta talar man till och med om att mission inte är något
kyrkan gör, utan är en central del av vad kyrkan är. Man säger att mission är en del av kyrkans identitet. Vad betyder det?
Man kan se mission som en skål, som Jesus räcker över till lärjungarna
när han visar sig för dem efter sin uppståndelse, och säger ”som Fadern
har sänt mig, sänder jag er” (Joh 20:21).
Mission är skålen som Jesus burit till världen från Fadern, och som han
ger vidare till oss, vi som är Guds armar och ben i världen. Mission är
alltså själva sändningen, uppdraget eller uppmaningen till oss att leva
utåtriktade och fortsätta det som Jesus gör. Vad gör då Jesus och vad
uppmanar Jesus oss att göra? Vad är skålen fylld med?
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 55
Missionsbefallningar eller
Vad skålen är fylld med?
syfte: Att reflektera över vad mission är och vad det kan betyda för oss idag.
beskrivning:
1.Dela upp deltagarna i grupper om två eller tre. Dela ut nedanstående
bibeltexter till grupperna antingen genom att kopiera upp texterna eller
genom att låta dem slå upp dem i egna biblar. Varje grupp kan få en, två
eller tre texter, beroende på hur mycket tid ni har och hur många ni är.
Matt 25:34-40 Joh 15:16-17
Matt 28:18-20 Luk 4:16-21 Mark 6:6-13 Luk 10:25-37 Matt 19:16-26
Joh 13:12-17 Luk 22:19-20 Matt 28:1-10 2.Låt varje grupp läsa texten och samtala utifrån frågorna:
-Vad är det i texten som Jesus själv gör eller som han uppmanar
lärjungarna att göra?
-Om vi ska göra som Jesus gör eller säger i texten, vad skulle det
kunna innebära idag? Ge exempel.
Låt grupperna redovisa för varandra genom att rita och skriva på blädderblock. Samtala i storgrupp: Den här övningen förutsätter att det finns
många missionbefallningar, håller ni med? Finns det fler exempel på sådant missionsskålen kan vara fylld med?
tidsåtgång: 45 min. till en timme.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 56
Ordet mission kan användas på olika sätt
Synen på vad mission är har förändrats genom kyrkans historia och används också idag på många olika sätt. Den tolkning som sätter den så
kallade ”missionsbefallningen” i fokus blev rådande under 1800-talet.
Att predika omvändelse och döpa människor som inte tidigare var eller
ansågs vara kristna, blev en livsuppgift för många. Missionssällskap och
syföreningar bildades i nord, som finansierade missionärer i syd. Detta
har kommit att kallas ”sällskapsmission”. Svenska kyrkans mission, som
bildades 1874, ägnade sig mer åt så kallad ”kyrkomission”, där man betonade hela kyrkans ansvar för att grunda och bygga nya kyrkor runt om
i världen, ofta även med ett sjukhus och en skola.
Idag används ordet mission också mycket i den sekulära världen. Många
företag har formulerat en ”vision and mission” som uttrycker de värden,
som företaget vill förmedla. Militären kallar själva sin närvaro i länder
där de deltar i FN-operationer för sin ”mission”. Mission har alltmer
kommit att betyda värdegrund, uppdrag och närvaro i språket utanför
religionens område.
Mission som värdegrund och närvaro
Ibland kanske vi krånglar till det för oss i kyrkan. Kan kyrkan lära sig något av hur ordet mission används utanför kyrkan – att mission helt enkelt
är vår närvaro i världen, vårt uppdrag och vår värdegrund?
Guds mission
Teologin om Guds mission – Missio Dei – innebär att man understryker
att det är Gud som handlar. Gud helar, upprättar, skapar och försonar
världen. Vi uppmanas att delta i det arbetet. Vi får vara redskap i Guds
mission för en kärleksfull relation till hela skapelsen, för att hela världen. Denna syn breddar ytterligare uppdraget, och är idag vanlig inom
Svenska kyrkan och inom de globala nätverk vi verkar i, som Kyrkornas
Världsråd eller Lutherska Världsförbundet.
Missionen, det vi är sända att göra, är att följa Jesus och vara Kristi
kropp i världen. Hur det konkret tar sig uttryck måste vara kontextuellt,
det vill säga bestämt av tid, plats och sammanhang. Det handlar om att
låta Guds Ande bära oss, så att vi kan finnas till för andra människor,
tjäna dem och dela med oss av vår tro.
Den missionen - det uppdraget - har kyrkan och varje kristen. Metoderna
för hur kyrkan gör det måste förändras i takt med tiden, men uppdraget
finns alltid kvar.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 57
Var och en på sin ort…
Det är ingen tvekan om att det finns en sändning och ett eller många uppdrag för kyrkan. Kyrkan lever och finns till i och genom Guds mission.
Något av det första som står i kyrkoordningen är att Svenska kyrkan är
en del av den världsvida kyrkan. Där står det också att församlingens
viktigaste uppdrag är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva
mission och diakoni. Det ska man i församlingarna göra för att bidra till
att människor kan komma till tro på Kristus och leva ett fullvärdigt liv i
gemenskap med Gud, varandra och skapelsen.
…och tillsammans i den världsvida kyrkan
Svenska kyrkans internationella arbete utgår ifrån att varje församling
och varje kyrka har det uppdraget på den plats den finns. Men vi samarbetar med varandra i den globala kristna gemenskapen, för att ge varandra stöd och för att dela erfarenheter och tro. Grunden för hela arbetet,
är synen på den globala kyrkan och oss människor som delar av en och
samma kropp. Det får som konsekvens att Svenska kyrkan inte kommer
och bedriver verksamhet någon annanstans i världen, om inte en annan
kyrka eller organisation bett oss komma. Men vi samverkar för att vi
tillsammans ska vara kyrkan i världen på bästa sätt. Vi stödjer varandra
med resurser, vi samtalar och reflekterar tillsammans över vad det innebär att leva evangeliet och att vara kyrka i dag.
Olika kroppsdelar i organisationen och i den världsvida kyrkofamiljen
kan ha olika uppgifter i detta. En del är biståndsarbetet, en del är akuta
insatser vid katastrofer, en annan är påverkansarbete gentemot makthavare och opinionsbildning. En annan är gudstjänst och församlingsgemenskap, utbyten av människor och kultur, undervisning i kristen tro eller teologisk utbildning och reflektion. Grunden för detta, den plattform
vi finns i är den världsvida kyrkan – Kristi kropp. Kyrkan är i sin identitet global och känner egentligen inte nationsgränser. Vi har organiserat
oss i nationer och i olika kyrkor, men Guds mission har inga gränser.
Det fyrdelade uppdraget
Varje församling i Svenska kyrkan har enligt kyrkoordningen ett fyrdelat
uppdrag. Det uppdraget är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt
utöva diakoni och mission. Vad betyder det uppdraget för församlingen,
om man ser det som att den är en liten, lokal del av en världsvid kyrka?
Hur kan vi leva i mission var och en på sin ort OCH tillsammans i den
världsvida kyrkan?
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 58
Världsomspännande nätverk
Svenska kyrkan samarbetar inte bara med enskilda kyrkor, utan finns
också med i internationella organ och nätverk. Lutherska världsförbundet (LVF) och Kyrkornas världsråd (KV) är de största av dessa:
kyrkornas världsråd, World Council of Churches, är ett samarbetsorgan som består av 342 kyrkor i mer än 100 länder, från
en mängd kristna traditioner. Läs mer på www.oikoumene.org
lutherska världsförbundet, Lutheran World Federation, är
ett nätverk av kyrkor inom den lutherska traditionen. Där ingår
136 medlemskyrkor i 76 länder med 61,7 miljoner medlemmar.
Läs mer på www.lutheranworld.org
TIPS FÖR FÖRDJUPNING
INOM MISSION:
•Bjud in en tidigare utsänd medarbetare eller en stipendiat i utbytesprogrammet Ung i den världsvida
kyrkan till en samtalskväll om mission.
•Läs Lutherska världsförbundets
missionsdokument Mission i kontext
– förvandling, försoning, upprättelse
eller någon av delarna i skriftserien
om mission som Svenska kyrkan gav ut
2009. Diskutera vad förvandling, försoning och upprättelse betyder i våra
församlingar eller i de sammanhang
vi befinner oss. Bidrar kyrkan och den
verksamhet den bedriver – t.ex. gudstjänster, barnverksamhet, körsång,
konfirmandarbete, internationellt
arbete – till förvandling, försoning och
upprättelse?
action by churches together , Svenska kyrkans internationella arbete är en del
av ACT-alliansen, Action by Churches Together. ACT-alliansen är ett globalt
samarbete mellan kyrkor och organisationer för katastrofinsatser, utvecklingsoch påverkansarbete. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete
eller www.actalliance.org
Mina drivkrafter
Vilka drivkrafter har jag? Varifrån kommer mitt engagemang? Låt oss
stanna upp en stund inför de här frågorna och låt oss ta berättelsen om
Mose och den brinnande busken till hjälp i vår reflektion.
Mose får ett uppdrag av Gud. Till en början har Mose tusen ursäkter till
att inte anta uppdraget. Han säger att han inte vill, att han inte vet vad
han ska säga, att han inte har ordets gåva. Men till slut, i dialog med
Gud och med löftet från Gud att han inte ska vara ensam, accepterar
Mose uppdraget.
Uppdraget får han en dag då han är ute i öknen. Där möter han en brinnande buske - om det är en yttre eld eller en inre vet vi inte så noga. Däremot vet vi att elden ställer saker och ting på sin spets för Mose. Mose
närmar sig busken, han är nyfiken och engagerad. Efter mötet med elden
förändras han. Han vågar lämna tryggheten för att testa nya vägar. Han
omvärderar, han ser hur han kan vara med och arbeta för förändring.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 59
Måla elden och veden
syfte: Att reflektera och synliggöra sina inre drivkrafter.
beskrivning: Ta fram papper och vattenfärg. Låt deltagarna reflektera
över om de har någon inre eld, om det finns något som de brinner för, något som de vill engagera sig för. Låt dem måla det. För att elden ska leva
behövs ved och syre. Låt deltagarna måla det som behövs för att deras
eld inte ska slockna eller bli till aska. Samtala sedan om det ni målat. Kan
ni på något sätt hjälpa varandra att hålla eldarna levande?
tidsåtgång: 20–30 min.
Kyrkans drivkrafter
Svenska kyrkans internationella arbete har en vision som handlar om
hela människan i hela den värld och de samhällen hon lever i. Den handlar också om att en sargad värld ska helas - en värld sargad av vår egen
mänskliga oförmåga att förvalta skapelsen, att hålla fred med varandra,
att respektera och försvara varandras rättigheter och friheter och vår
oförmåga att leva nära Gud.
Visionen för Svenska kyrkans
internationella arbete är
• hållbara och rättvisa samhällen
• frihet och värdighet för varje människa
• en helad och försonad värld
Det finns många anledningar till att kyrkan ska engagera sig i samhället och
för utsatta människor. Flera av dem har vi redan tagit upp i det här materialet, som att kyrkan är sänd av Gud för att bidra till att hela och upprätta,
till att försöka göra som Jesus sa och gjorde. En annan anledning är att vi
kan! Den världsvida kyrkan är ett globalt nätverk, som kan uträtta oerhört
mycket i det stora och det lilla, om den mobiliserar sina resurser. Kyrkan
når ofta dit ingen annan organisation når. Kyrkan finns på plats, även när
inte världens blickar eller TV-kameror är riktade dit. Religiösa ledare har
på många håll i världen människors öra och förtroende, och om det förtroendet används ansvarsfullt kan kyrkan verkligen bidra till förändring.
Svenska kyrkan har formulerat tre perspektiv, som ska genomsyra all
internationell mission och diakoni. De är tänkta att vara de teologiska
och etiska utgångspunkterna, och ska vara ett stöd för hur vi ser på vårt
uppdrag. De ska hjälpa oss att hålla kursen mot vår vision.
De tre perspektiven är: Hållbarhetsperspektivet, rättighets- och genusperspektivet samt försoningsperspektivet.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 60
Skapelsen
Gud skapar världen och ger liv – det ska vi förvalta!
Bibeln är full av bilder och beskrivningar av Guds skapelse som något heligt i sin mångfald och rikedom. Vi
vet idag att jorden genom evolutionen utvecklats under miljontals år, inte
på sex dagar, som det beskrivs i bibeln. Ändå kan vi finna djup sanning i
bibelns skapelseberättelser, som med hjälp av symboler och myter tolkar
Guds relation till naturen och särskilt till människan.
Gud skapar ständigt naturen, där människan är en del. Naturen har ett
eget värde, men är också något som människan är beroende av och som
påverkar hennes liv. Människan skapas inte först. Om hon gjort det skulle hon inte ha överlevt.
Gud har omsorg om hela sin skapelse, hela naturen lever och finns till
inför Guds kärleksfulla blick. Långt innan Jesus har vi fått innehåll i
missions-skålen, i sändningen. Redan i skapelsen får människan uppmaningen att leva tillsammans på och med jorden, med ett särskilt ansvar att
förvalta skapelsen och bruka jorden.
Skapelseteologi innehåller också dimensionen av gemenskap. Gud ser att
det inte är bra att människan är ensam, utan skapar fler. Vi är sända till
varandra! Därför strävar Svenska kyrkan efter att ett hållbarhetsperspektiv ska genomsyra all internationell verksamhet och därför arbetar vi
med frågor som berör både människan och den miljö hon lever i.
Jes 42:5-7, Job 38:4-35, Kol 1:15-20
Människan
Guds avbild får inte kränkas - det ska vi försvara!
Gud visar sig i var och en av oss och i människan Jesus.
Därför är människovärdet okränkbart. När en människas
friheter och rättigheter kränks, skadas eller förminskas - då kränks Gud.
Jesus stod alltid på de mest utsattas sida. En utgångspunkt för kyrkans
arbete måste vara att alltid försvara människovärdet. Grundläggande är
respekt för varje människas förmåga och ansvar.
Därför har Svenska kyrkan beslutat att dess internationella arbete ska
präglas av ett rättighets- och genusperspektiv. Det innebär att vi ser människor som rättighetsbärare med rätt att vara subjekt i sina egna liv, inte
”behövande” objekt för vår godhet. Därför vill vi analysera maktstrukturer, bidra till att bryta ned förtryck och öppna för befrielse. Det finns
inget ”vi” och ”dom” där någon tycker synd om en annan. Vårt engagemang utgår istället från en känsla av att vi i grunden hör ihop, att vi har
ett ansvar gentemot varandra och är varandras nästan. Att vara varandras nästa är att vandra jämsides och att bistå varandra. Det vill vi göra
oavsett om vi geografiskt finns långt ifrån varandra, eller mycket nära.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 61
Hållbarhetsperspektivet som nämns ovan, grundar sig också på vår människosyn – vi vill bidra till en rättvis fördelning av jordens resurser, motverka beroende av givande och ha förtroende för de resurser och kompetenser som finns lokalt hos dem vi samverkar med.
Vår syn på människan får också konsekvensen att vi litar på våra vänner
runt om i världen. De har rätt kompetens och förståelse för sin kontext.
Vi sänder inte ut medarbetare som de inte bett om, och vi vill respektera
och bejaka mångfald - i trosfrågor, i levnadssätt och i bekännelse.
1 Mos 5:1-2, Joh 15:16-17, Rom 12:9-21
Korset
Kristus försonar världen - det ska vi förmedla!
Försoning kan sägas handla om att skapa och hela trasiga
relationer. Kyrkan föds ur erfarenheten av Guds försoning.
Kristus gav sitt liv på korset och visade på Guds kärlek och
omsorg om sin skapelse och på hoppet om ett liv i gemenskap med Gud,
ett liv som inte har något slut. Gud försonar världen med sig och ger oss
upprättelse om och om igen, genom sin kärlek och förlåtelse när vi har
brustit eller misslyckats. Man brukar tala om detta som Guds nåd. Varje
människa är helt igenom älskad av Gud.
Vi är sända att delta i Guds freds- och försoningsarbete. Som Kristi kropp,
som kyrka och kristna, har vi i uppdrag att bära hoppet och budskapet
om försoning till världen – och bidra till försoning och hela relationer
mellan människor, mellan människa och Gud och mellan människa och
natur. Vi vet att människan inte är bara ond eller god. Var och en av oss
bär med sig alla sidor av vad det är att vara människa. Det perspektivet
behöver vi ha med oss i mötet med varandra i vårt engagemang för världen. Det handlar i grunden om att vara kyrka.
Därför genomsyrar också ett försoningsperspektiv Svenska kyrkans internationella arbete. Vi vill stå för hoppet och vill vara medvandrare i
situationer av konflikt och svårigheter och vi vill arbeta med religionsdialog och freds- och försoningsarbete. Men försoning får aldrig bli en förevändning för att bortse ifrån orättvisor eller förtryck. Verklig försoning
kan aldrig innebära att en människa tvingas svälja en kränkning eller stå
ut med förnedring, för att hon förväntas förlåta en annan. Försoning är
inte möjlig utan rättvisa och befrielse. Därför samverkar alltid teologin
om korset med teologin om varje människas lika värde och rätt, liksom
den samverkar med teologin om skapelsen som en levande helhet.
2 Kor 5:18-21, Joh 10:10, Ef 2:14-22, Tit 3:4-8
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 62
Det teologiska hjulet
R
VA
IN
PÅ S
ORT OCH TILLSA
MM
AN
SI
DE
N
VÄ
R
K
YR
RIS
TI
K
P
–
N
HE
OC
AK
ID
SV
LD
RO
P
Bilden av hjulet här nedanför sammanfattar de grundläggande teologiska
teman som vi skrivit om på de senaste sidorna. Hjulet vill visa bärande
och centrala drivkrafter och förutsättningar för Svenska kyrkans internationella arbete. På www.varldenskurs.se finner du hjulet som powerpoint
tillsammans med en kort beskrivning eller talmanus.
VI Ä
RK
AN
KORSET
Kristus försonar världen
– det ska vi förmedla!
SKAPELSEN
SÄ
ND
A–
IO
Ä
VI
R
MÄNNISKAN
Guds avbild får inte kränkas
– det ska vi försvara!
N
Gud skapar världen och ger liv
– det ska vi förvalta!
ME
DU
PPDR
SK A
AG ATT VAR A RED
PI
G
S
IS
M
S
UD
Ett andligt liv
Vad är det att leva ett andligt liv? Innebär det att man ägnar sig mycket åt
inre begrundan och bön, att man ofta besöker gudstjänster eller kanske
att man försöker undvika det som är motsatsen till det andliga – alltså
det som är världsligt?
Men är verkligen andligt och världsligt varandras motsats? Kan det vara
så att ett andligt liv är att leva med anden mitt i och engagerad i världen?
Att det inre livet, bönen och gudstjänsten kan lysa igenom och påverka
hur vi agerar i världen - i privatlivet, i förenings- eller församlingsengagemanget eller på arbetsplatsen?
FAKTA: På hebreiska är ordet för
ande, rúach, detsamma som för
vind eller andedräkt. På grekiska
är ordet pnéuma. Det betyder också
vind eller luft, men stod även för livsanden eller den livgivande, skapande
kraften i antik grekisk filosofi och
medicin.
Hur beskrivs Anden, om vi letar efter den i bibeln? I Apostlagärningarna
(Apg 2:1-4) berättas det hur Helig ande fyller lärjungarna, så att de börjar tala om Gud på världens alla språk. Där beskrivs knappast Anden
som ett inre sökande, utan som en dånande stormvind och som eld. Hon
får lärjungarna att bryta barriärer, att se nya saker, möta nya människor
och att gå utanför det som är bekvämt och hemvant. Ett andligt liv kan
vara ett liv som håller samman det inre och det yttre. Det är Helig ande
som gör så att ofullkomliga mänskliga ansträngningar blir redskap för
Guds mission. Det är Anden som förvandlar mänskliga ord till tecken på
Guds närvaro.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 63
Guds Ande beskrivs på olika sätt i bibeln, utifrån författarnas olika erfarenheter och tankar. Hur beskrivs Anden i texterna nedan? Håller man
ihop eller isär andlighet och världslighet?
Jes 61
Luk 4:1
Vish 1:7-15
Rom 8
Gal 5:13-25
Joh 14:15-25
Hur kan vi engagera oss?
Det finns många drivkrafter för att engagera sig och det finns lika många
sätt att uttrycka sitt engagemang. Men världens problem med fattigdom,
orättvisor, krig och klimatförändringar är ju så stora! Det är lätt att känna maktlöshet och undra om det verkligen går att förändra något.
Tre röster om engagemang
Men visst finns det saker vi kan göra! Engagemang kan ta sig många
olika uttryck. Här möter vi tre personer som delar med sig av några tankar kring sitt engagemang.
Alice Klintberg, Visby domkyrkoförsamling, har länge varit internationellt ombud i församlingen
Vad vill du förändra?
Jag vill att världen ska bli rättvisare. En specifik fråga handlar om flickornas situation i Indien, och på många andra håll i världen. Att flickorna alltid
kommer i andra hand t.ex. när det gäller utbildning – det vill jag ändra på.
TIPS: Bli internationellt ombud
för din församling och ta del av
inspirationshäftet ”Med gemensam kraft”.
Hur hänger tro och engagemang ihop?
Det är tron som bär, den är nödvändig för att jag ska orka. Tron, mässan
och bönen ger mig kraft till mitt engagemang. Utan tron skulle jag inte
ha någon ork.
Hur kommer man igång och gör något aktivt?
För mig har att resa varit ett sätt att komma igång praktiskt med mitt
engagemang här hemma. Ett tips kan vara att ta kontakt med någon som
varit ute och rest för att ta del av erfarenheter och på så sätt hitta egna
drivkrafter till engagemang. Hör med din församling eller någon på ditt
stift.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 64
Joakim Book Jönsson, aktiv i Ungdomens Nykterhetsförbund.
Vad vill du förändra?
Jag vill ständigt förändra och kämpa för den värld jag tror är den bästa.
Mer konkret handlar det exempelvis om att riva ner våra könsroller,
förändra vårt samhälles syn på alkohol som obligatoriskt och mysigt, ta
bort trans-, homo- och islamofobin, ifrågasätta vårt ekonomiska system och kanske viktigast: att ifrågasätta liberalpaniken!
Hur hänger tro och engagemang ihop?
För mig hängde inte tro och engagemang ihop i början. Först efter att
jag besökte en luthersk kyrka i Costa Rica kände jag att mitt engagemang också var en del av min tro. Jag vill vara med och skapa Guds rike
här och nu – inte i någon långt avlägsen himmel.
Hur kommer man igång och gör något aktivt?
Organisationer och föreningar! Ring första bästa organisation och fråga
vad de gör nästa vecka.
TIPS: Bli stipendiat och åk ut
som Ung i den världsvida kyrkan.
Annika Spalde, Diakon och ickevåldsaktivist.
Vad vill du förändra?
Väldigt mycket, men kanske grunden är att respekten till livet ska stå i
centrum. Idag låter vi ofta vinstintresse, bekvämlighet och andra krafter få råda på bekostnad av människors och djurs möjligheter att leva
värdiga liv.
Hur hänger tro och engagemang ihop?
Varför behöver denna fråga ens ställas är min första reaktion. Varför
skulle vi dela in livet i olika delar där min andlighet inte påverkar hur jag
lever i världen (eller tvärtom)? Jag är övertygad om att min längtan
efter en bättre, mer rättvis värld kommer från Gud, likaså min spontana
ilska över förtryck och orättvisor. Som Jesusefterföljare kallas vi att
älska våra fiender, tjäna varandra och dela med oss av allt vi har.
Hur kommer man igång och gör något aktivt?
Börja laga och äta vegetariskt är mitt främsta tips. Det tar ingen extra
tid men är något positivt för både djuren, klimatet och miljön.
Samla några vänner och läs en bok om samhällsengagemang tillsammans, prata sedan om vad just ni känner för att göra. Kolla upp olika
föreningar som verkar intressanta.
TIPS:
Två böcker av Annika Spalde
i vänliga rebellers sällskap
(Arcus förlag, 2004)
ett brinnande hjärta
(Cordia förlag, 2007)
Låta tron visa sig i handling
Hur låter vi vår tro visa sig i handling? Kan vi som grupp få inspiration
av dessa tre röster och komma överens om någon specifik handling?
Bestäm er och genomför det!
TIPS:
Give – Act - Pray (Ge – agera
– be) uppmanar Christian Aid i
Storbritannien dig att göra, om du vill
bidra till en bättre värld.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 65
Vi kan påverka världens kurs
Tro och handling hör ihop. Det kan handla om att leva sin kristna tro i
det sammanhang man befinner sig. Att genom det sätt man agerar, röstar i val och konsumerar ta ansvar för medmänniskor, samhället – både
globalt och lokalt, djur och natur. Men det kan också vara att man söker upp sammanhang och organisationer, där viljan att förändra något
får utlopp. Därför finns här ett antal olika exempel på sätt att engagera
sig i handling för sin tro.
Internationell grupp i församlingen
I många församlingar finns internationella grupper där medlemmarna
arbetar tillsammans med stort engagemang och goda erfarenheter. Finns
det ingen grupp kan du visa ditt intresse för att starta en. Dessutom kan
den internationella handläggaren i ditt stift stötta och hjälpa dig i arbetet. Den internationella gruppen är motorn som driver församlingens
internationella arbete framåt.
Vänförsamlingar
I den globala kristna gemenskapen samarbetar kyrkorna för att dela
erfarenheter och stödja varandra. Det är en utgångspunkt för den internationella verksamheten. Ett sätt att konkretisera denna relation med en
annan kyrka kan vara att ha en vänförsamling. Detta innebär att man
skapar en långvarig relation och därför bör den förankras i hela församlingen så relationen inte faller när eldsjälen eller entusiasten försvinner.
Kontakta den internationella handläggaren på stiftet för att få reda på
mer, vad man behöver tänka på och hur man går till väga.
Utbytesprogram eller volontär
Du är en del av den världsvida kyrkan! Människor lever och verkar under samma himmel, och på samma sätt finns också kyrkan som världsvid och gränsöverskridande. Genom Svenska kyrkan kan du som är ung
vara volontär eller vara med i ett utbyte med en annan kyrka i ett annat
land. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete.
Gudstjänst och bön
I varje gudstjänst finns möjlighet att visa att församlingen är en del av
den världsvida kyrkan. I såväl förböner som tacksägelsemoment kan
dagsaktuella nyheter nämnas. Sånger och böner från andra länder kan
påminna oss om att vi är en del av den världsvida kyrkan och att vi delar
sorg och glädje med kristna i andra länder. Det är också möjligt att uppmuntra församlingen till att skapa gudstjäntsgrupper där många församlingsbor får möjlighet att delta i förberedandet av gudstjänsterna.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 66
Bibelstudiegrupp
Starta en bibelstudiegrupp i din församling. Tala med någon av prästerna, men var tydlig med att du också vill bidra. Kanske kan man ha en
öppen grupp som också vänder sig till människor som inte traditionellt
deltar i kyrkans vanliga verksamhet? Allt för att skapa ett samtal mellan
människor i närsamhället som kanske inte annars skulle mötas.
Sociala medier
Revolutionen i Egypten 2011, då president Mubarak störtades, kallas för
”världens första Facebook-revolution”. Huruvida det är sant eller inte
kan diskuteras, men det är helt klart så att de sociala medierna får allt
större inflytande i samhället. Att starta en grupp på Facebook som tycker
något särskilt i en fråga, och sedan bjuda in alla dina vänner, kan bli början till något stort. För dina vänner bjuder in sina vänner, som bjuder in
ännu fler, och vips har ni mobiliserat massor av människor. Att kommentera på bloggar och använda sig av mikrobloggandet Twitter kanske inte
känns lika effektfullt som att skriva en insändare till en dagstidning. Men
faktum är att politiker och andra makthavare faktiskt bryr sig om vad
som står på webben. Så var inte rädd för att pröva dig fram och använda
sociala medier för att tycka till, det kan göra större skillnad än du tror!
Insamling
Ditt bidrag gör skillnad! Det låter som en kliché, men för Svenska kyrkan
handlar givandet om att vara medmänniska till någon vi inte känner. När
du ger som enskild person eller när din församling tar upp en kollekt tar
ni ställning för utsatta människor i världen.
Man kan stödja det internationella arbetet på olika sätt. Genom kollekt
i församlingen, genom att samla in pengar vid jul- och fastekampanjerna
eller genom regelbundet givande via autogiro. Vi är rädda om dina pengar, Svenska kyrkans internationella arbete kontrolleras av stiftelsen för
insamlingskontroll.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 67
Höj rösten
Ett sätt att visa tro i handling är att ta kontakt med myndigheter eller
skriva artiklar och insändare i media för att påtala missförhållanden i
samhället, söka efter orsaker till dessa förhållanden samt vara en röst för
den som ingen röst har. Svenska kyrkans påverkansnätverk Agera vill ge
individer verktyg för att påverka företag, politiker och andra makthavare
i frågor som rör klimat och global rättvisa. Aktionerna är enkla att vara
med i, det kan handla om en namnunderskrift på webben eller att skicka
ett mejl med positiv eller negativ kommentar till olika företag. På Ageras
webbsida (www.svenskakykrkan.se/agera) kan man gå med i nätverket,
skriva under namninsamlingar och fördjupa sig i de frågor som lyfts.
Förtroendevald
Ett tydligt sätt att leva sin kallelse är att engagera sig politiskt som förtroendevald i sin församling, kommun eller på arbetsplatsen, i det fackliga
arbetet.
Kyrkornas globala vecka
Under Kyrkornas globala vecka vill Sveriges Kristna Råd (SKR) inspirera
församlingar och organisationer att gemensamt lyfta fram rättvisefrågorna i gudstjänster, aktiviteter och samtal. Kyrkornas globala vecka firas
årligen i november i anslutning till domsöndagen.
SKR vill att det ska vara lätt att komma igång och jobba med Globala
veckan. Därför får kyrkor, församlingar och organisationer utan kostnad
ett inspirationsmaterial. Mer information och material finns på
www.skr.org/globalaveckan.
Kyrka för Fairtrade
Kyrka för Fairtrade är en diplomering för församlingar som engagerar sig
för etisk konsumtion. Alla församlingar och kyrkor i Sverige som uppfyller kriterierna kan få utmärkelsen.
Kyrka för Fairtrade koordineras av Sveriges Kristna Råd i samarbete med
Föreningen för Fairtrade. Idén kommer från Storbritannien och finns
även i Finland och USA. Att ansöka om diplomering är enkelt.
Läs mer: www.kyrkaforfairtrade.org och på www.fairtrade.se.
Schyst resande
Gör ett schyst avtryck när du är ute och reser! Schyst resande är ett
nätverk som lyfter de sociala och ekonomiska baksidorna av resande i
världen. Nätverket tror att resenäringen kan bli en kraft för utveckling i
många fattiga länder – men bara om vi förändrar vårt sätt att resa.
På hemsidan för Schyst resande finns mer information och tips på vad
man själv kan tänka på som resenär: www.schystresande.se.
INNEHÅLL
drivkrafter för engagemang 68
Svenska Kyrkans Unga
Svenska kyrkans unga har en global arbetsgrupp som lägger extra mycket energi på de globala frågorna. Läs mer: www.svenskakyrkansunga.se/
globalt.
Rena kläder
Svenska kyrkans unga är en av de drivande organisationerna i nätverket
Rena kläder. Det kom till eftersom våra kläder och skor ofta är tillverkade under förhållanden som inte tar tillräcklig hänsyn till miljön och de
människor som arbetar med produktionen. Rena kläder sprider kunskap
och information om hur klädindustrin fungerar. Om vi inte efterfrågar
schyst producerade kläder kommer vi aldrig att få det. Nätverkets viktigaste krav är att arbetstagare ska ha rätt att gå samman i fackföreningar.
Däremot ställer sig nätverket aldrig bakom bojkotter, som kan få till följd
att textilarbetare blir arbetslösa. Läs mer: www.renaklader.org.
Rena Kläder
Solidaritet och rättvisa i Sverige
Det finns många organisationer, däribland kyrkan, som bedriver viktigt
arbete här på hemmaplan. Till exempel församlingar som har caféer där
det finns möjlighet att öva sig i att prata svenska eller få hjälp med läxorna. Andra församlingar driver soppkök eller caféer där hemlösa kan
komma och få mat och en pratstund. Ta reda på om det finns någon
liknande verksamhet i närheten där du bor. Sådan verksamhet bygger
nästan alltid på insatser från frivilliga.
Vill du veta ännu mer om hur man kan engagera sig? Läs mer i Grundkursmaterialet på www.varldenskurs.se.
Löfte till sig själv
syfte: Att fundera kring hur man själv kan påverka världens kurs samt ge
tillfälle att formulera ett löfte till sig själv.
beskrivning: Sätt på lugn musik eller låt övningen ske i tystnad. Låt var
och en skriva ett löfte till sig själv om fortsatt/förändrat eller förnyat
engagemang. Lägg löftet i ett igenklistrat kuvert med den egna adressen
på och lägga i en gemensam korg eller låda. Det kan med fördel göras
som en del av en andakt, t.ex. en sändningsandakt (se sidan 72). Ledaren
eller någon annan i gruppen får sedan ansvara för att skicka löftena till
gruppen en månad senare.
tidsåtgång: 20 till 40 min. beroende på upplägg.
INNEHÅLL
fira 69
FIRA
- OM ATT HÅLLA SAMMAN GUDS-TJÄNST I VÄRLDEN OCH I KYRKAN
Det sista kapitlet handlar om gudstjänst. Diskussioner och engagemang
behöver hämta kraft från Gud och varandra och vi behöver tillfällen att
fira tillsammans. Här får vi tillfälle att samtala med varandra om hur
sändning och nåd förutsätter varandra. Vi får fundera över vad gudstjänst och andakt betyder för oss och hur den hänger ihop med livet utanför kyrkväggarna. Hela resan genom materialet slutar med att gruppen
kan skapa en sändningsandakt tillsammans.
Vi är sända
Jesus säger, när hans lärjungar är som mest rädda och nedstämda: ”som
Fadern har sänt mig sänder jag er” (Joh 20:21). Vi är kallade att stå
inför Kristus och säga: ”Här är jag. Använd mig, med mina styrkor och
svagheter. Sänd mig.” Vi är kallade att vara öppna för att sändas till de
platser vi befinner oss på. Det är där missionen får sin form - idag, genom
oss. Sändningen uppmanar oss att ta del. Att inte se bort. Att säga och att
göra. I en global och orättvis värld kan vi inte blunda för orättvisor och
förtryck, eller för det faktum att alla inte har sitt dagliga bröd, trots att
det finns tillräckligt med mat i världen för alla. Sändningen uppfordrar
oss att ta del i arbetet för värdighet – för ett liv i överflöd för var och en.
Hur då sänd?
Hur kan vi leva upp till allt som vi ser att Jesus sändes till eller som han
uppmanar oss till? Eller snarare, hur kan vi leva med insikten att vi inte
lever upp till det?
Jag är sänd
syfte: Att reflektera kring vad jag har för uppgift i just mitt sammanhang,
stort eller smått. Samt belysa att vi alla är viktiga för världens kurs.
beskrivning: Lägg ut bilder på ett bord eller annan yta. Det kan vara
bilder på människor, saker eller miljöer klippta ur tidningar eller fotografier, t.ex. de pedagogiska bilderna i serien Bildspråk, se sid 9. Låt var och
en välja två bilder utifrån frågan ”Vad är just jag sänd till?” Berätta för
varandra och samtala om de bilder ni valt.
tidsåtgång: Ca 20 min.
INNEHÅLL
fira 70
Vi är älskade
Vi kan tycka att det känns tungt att sändas så som Jesus sändes. Risken
är att vi går i fällan att vi agerar för att känna att vi har ett värde. Därför
måste vi komma ihåg att sändningen inte finns i ett tomrum, utan i ett
flöde av nåd. Vi behöver inte förtjäna Guds kärlek och nåd. Vi får inte
kärlek efter det att vi har bekänt våra synder, handlat på ett visst sätt eller
bevisat vår tro. Kärleken finns där som en förutsättning för liv, helt och
hållet av Guds nåd.
Många människor i de rikare delarna av världen känner skuld och otillräcklighet inför tillståndet i världen. I ett samhälle där individen och hennes konsumtion står i fokus, är det upp till var och en att ”förverkliga
sig själv” och sitt liv. Vi matas med reklambudskap som syftar till att
övertyga oss om att vi måste förbruka resurser för att ha rätt livsstil och
shoppa oss fram till vår sanna identitet. Samtidigt blir det upp till var och
en, som individer, att lösa alla problem – att rädda världen. Vi uppmanas
att göra bra val, köpa Fairtrademärkta varor och äta ekologiska livsmedel. Det är svårt att skapa en identitet skild från vad vi konsumerar i
ett samhälle som detta. Det är svårt att behålla den känsla vi alla föddes
med – känslan av att räcka till. Känslan av att leva i Guds kärlek och nåd.
Om tro och handling
syfte: Att tillsammans med andra reflektera över i vilken utsträckning tro
och handling hänger ihop.
beskrivning: Läs om värderingsövningar på s.7 coh beskrivning för Linjen finns på s. 8..
tidsåtgång: 15 till 20 min.
påståenden
Kristen tro handlar bara om det inre, handlingar är ointressanta
→
Kristen tro handlar bara om hur man agerar, en tro utan handling är
helt meningslös
→
In- och utandning
Strukturer skapas av människor och kan därför ändras av människor.
Vi har olika maktpositioner och olika möjligheter att påverka vår miljö,
våra relationer eller de större systemen. Vi har sänts för att agera från
den position vi har, antingen vi är fattiga eller rika. Dessutom är vi lika
mycket omslutna av Guds nåd vare sig vi är rika eller fattiga, mäktiga
eller maktlösa. Enligt Martin Luther krävs inga handlingar för att få nåd
eller frälsning. Men som en följd av nåden kan vi handla i kärlek till vår
nästa. Sändningen och nåden är oskiljaktiga. Enbart sändning riskerar
att bli endast lag och lydnad. Enbart nåd riskerar att bli alltför inåtskådande och självtillräckligt.
Guds sändning är blodet som pumpar genom vener och artärer i Kristi
kropp. Blodet som syresätts av den ständigt pågående inandningen - att
vara älskad - och som ger vidare koldioxid till allt som andas och lever i
varje utandning - att älska.
INNEHÅLL
fira 71
Kyrkans angelägna uppgift är att vara redskap för Guds nåd och samtidigt uppmana samhället och oss själva att gripa in där världen behöver
handling. Kyrkan måste kunna hålla ihop dessa två, och när den gör det
kan den vara både relevant och kapabel i kampen för ett värdigt liv för
alla. Kyrkans profetiska röst måste tala om mission och nåd, om sändning och kärlek, om ansvar och samhörighet. I kyrkan manifesterar vi
vårt uppdrag att leva i samhörighet i en delad måltid, eftersom vi vägrar
att tänka på någon annan som ”den andre”. Vi fortsätter hävda att vi är
oskiljbara, eftersom vi är Guds kropp.
Fira! Glädjen är viktig
Att mötas för att fira gudstjänst är ett sätt att låta den här andningen
pågå. Vi behöver uttrycka glädjen, vi behöver få möjlighet att fira att vi
får leva tillsammans med varandra, skapelsen och med Gud. Vi behöver
hitta vårt centrum och stärka gemenskapen med varandra, för att kunna
vara aktiva och engagerade utåt.
KROPPEN OCH BÖNEN
I Brasilien får kroppen ofta vara
med på olika sätt i gudstjänsten. Exempelvis håller man varandra i
händerna då man ber Vår fader. Att vi
hör ihop, att det är en gemensam bön
konkretiseras och blir tydligt.
Ibland håller man varandra i händerna på ett särskilt sätt. Allas högra
handflata riktas ner mot marken, allas
vänstra handflata riktas upp mot himlen. Det blir en kedja, en hand neråt,
en hand uppåt. Genom vänster hand,
som är riktad uppåt, tas kärlek, nåd
och omsorg emot från Gud och från
vår nästa. Genom höger hand, som
är riktad nedåt, ges kärlek, nåd och
omsorg vidare till vår nästa.
På samma sätt som vi kan låta Bibeln landa i våra egna liv och vara
relevant för oss, är gudstjänsten inget som är skiljt från våra liv utanför
kyrkväggarna. Också gudstjänst, bön och andakt är beroende av kontext
och av de människor som firar den. Den kan bli levande när vi frågar oss
vad vi vill när vi firar gudstjänst. Vi har, precis som när vi läser bibeln,
mandat att fråga på vilket sätt gudstjänsten med liturgi, sånger, ritualer
och ord blir relevant för våra liv idag.
Gudstjänstminne
Berätta om ett gudstjänstminne där du blivit berörd - positivt eller negativt.
Vem eller vilka har mandat att påverka gudstjänstens form och innehåll i
din församling eller i dina sammanhang?
Saknar vi ritualer eller gudstjänster för viktiga delar av våra liv?
Gudstjänst
syfte: Att lära sig mer om gudstjänstens olika delar.
beskrivning: Många av oss går till kyrkan gång på gång, utan att känna
sig riktigt säker på vad till exempel ”Kyrie” eller ”Offertorium” är. Det
är roligare och meningsfullare när man vet vad man gör. Har du fått
gudstjänstens olika delar och den underliggande meningen med dem förklarad för dig? Om inte, fråga en präst om hon eller han kan gå igenom
gudstjänstens delar och termer, och berätta vad de betyder och varför de
finns med.
TIPS: En annan variant kan vara
att ha en ”kommenterad gudstjänst” – alltså att de som leder
gudstjänsten också berättar mer om
vad och varför de olika delarna görs.
Det bör också finnas utrymme för att
ställa frågor. Undersök intresset för
detta i församlingen.
tidsåtgång: Görs lämpligen som ”hemläxa” mellan två olika träffar.
Samtalet i sig kan ta ca. 30 min. Kom ihåg att planera in tid för uppföljning, minst 15 min men beroende på gruppens storlek.
INNEHÅLL
fira 72
Påfyllnad – men av vad?
Man kan se gudstjänsten som en tankstation. Där fylls vi i bästa fall på
av energigivande bränsle. Olika delar av gudstjänsten kan vara viktiga
för olika personer eller i olika delar av livet. Vi får känna gemenskapen
med varandra och Kristus i nattvarden, vi får bära fram våra brister och
ta emot förlåtelse, vi får uttrycka glädje och sorg, vi får lovsjunga och
visa vår tacksamhet till vår skapare.
I sämsta fall fylls vi däremot av skuld, känslor av otillräcklighet, likgiltighet eller känsla av meningslöshet och inte alltför sällan av ren tristess. I
det första fallet går vi rakryggade och helade ut ur kyrkan. Vi är samtidigt lättade och fyllda av värme, livslust eller helig vrede att förändra
något. I det andra har vi tyngre ben än innan, vi tappar lusten och önskar
kanske att vi stannat hemma.
Såväl ordet ”gudstjänst” som ”andakt” är aktiva ord. Det ena talar om
att tjäna Gud och det andra om att handla, utföra en akt, i eller med
anden. När gudstjänsten fungerar blir den ett avstamp där vi rustas för
livets guds-tjänst, skapelse-tjänst och människo-tjänst. Då firar vi inte
gudstjänst endast den timme vi är i kyrkan, utan ständigt. Då blir andakten ett sätt att andas in: jag är buren och älskad. Den blir grunden till att
vi lika självklart andas ut – jag vill bära och älska.
Vad innebär gudstjänst, andakt
och bön för dig?
syfte: Att reflektera kring vad gudstjänst betyder för mig.
beskrivning: Vad innebär gudstjänst, andakt eller bön för dig? Låt var
och en rangordna nedanstående med det viktigaste först. Samtala om era
listor. Kom ihåg att det inte finns rätt eller fel!
• Ett personligt möte mellan mig och Gud
• Ett tillfälle för inre helande och reflektion
• En rolig stund, helt enkelt
• En lugn stund i en vacker lokal
• Ett tillfälle för tacksamhet och lovsång
• Stöd och eller rustning för mitt liv och arbete utanför kyrkportarna
• Gemenskap med andra i församlingen
• Tradition eller något man bara gör
• Plikt
• Annat som du själv vill lägga till
tidsåtgång: Ca 30 min.
Gudstjänst som avstamp för tjänst
Har de gudstjänster du varit på fungerat som avstamp för guds-tjänst,
skapelse-tjänst och människo-tjänst utanför kyrkväggarna?
INNEHÅLL
fira 73
Sändningsandakt
syfte: Att gruppen tillsammans skapar och håller en andakt.
beskrivning: Gör en sändningsandakt tillsammans. Låt den innehålla en
ritual som symboliserar eller gestaltar in- och utandningen, (nåden och
missionen, kärleken och sändningen, eller de ord ni själva väljer att använda). Andakten kan se ut hur som helst och innefatta rörelse, musik,
ord, saker eller annat. Endast er egen fantasi sätter gränserna.
tidsåtgång: Förberedelser ca 45 min, själva andakten ca 20 min.
En resa som fortsätter
Vi säger att vi firar gudstjänst, men att fira betyder ju helt enkelt också
att ha en fest. Att äta och skratta tillsammans, dansa, sjunga eller prata
strunt är viktigt. Avsluta gärna resan genom Världens kurs – Tron som
drivkraft med en fest. Det är värt att fira att vi tagit oss igenom så stora
frågor om bibeln, gudsbilder och vårt mandat att tolka och formulera
vår tro. Att vi städat och letat tillsammans med den sopande kvinnan,
att vi tvivlat med Tomas och brottats med Paulus. Att vi grubblat över
märkliga konstverk och personliga berättelser. Att vi kramat träd och
grävt ned oss i samtal om samhörighet och mission. Det är värt att fira
att vi har ägnat tid och kraft åt allt detta. För det handlar om livet. Det
handlar om att tron kan vara en drivkraft starkare än allt. Låt resan
fortsätta. Låt tron bära oss.
Bön av Martin Luther
Detta liv är därför inte rättfärdighet men växande mot rättfärdighet;
inte hälsa men helande;
inte varande men blivande;
inte ro men övning.
Vi är ännu inte vad vi ska bli men vi växer i riktning mot det.
Rörelsen är inte avslutad, men fortsätter.
Detta är inte slutet, men vägen.
Allt lyser ännu inte i härlighet, men allt är på väg att renas.
Amen.
INNEHÅLL
mer att läsa och lära…
fira 74
MER ATT LÄSA OCH LÄRA
följande har varit inspiration för författarna till tron som drivkraft
Att tolka bibeln och koranen, Hanna Stenström (red.) (Studentlitteratur, 2009)
Bibeln på mitt sätt, Annika Borg (Bonnier Existens, 2010)
Bibeltolkningens bakgator: synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid,
Jesper Svartvik (Verbum 2006)
Både här och där – ett samtalsmaterial om församlingens uppdrag, Svenska kyrkan (2006)
Gränsöverskridande, om trons förnyelsekraft, Cristina Grenholm (Verbum 2004)
Mission i kontext – förvandling, försoning, upprättelse,
Lutherska världsförbundets missionsdokument (2004)
Mission, skriftserie i fem delar, Svenska kyrkan (kyrkokansliet) och Västerås stift (2009).
Del ett är en sammanfattning av Lutherska världsförbundets dokument ovan .
Om en kristen människas frihet, Martin Luther, (1520)
Om Gud och Om Jesus, Jonas Gardell (Nordstedts, 2003 och 2009)
Själavård helt enkelt, Cecilia Wadstein (Verbum 2009)
Undervisningens teologi, Lund stift (2004)
Uppdrag: mission. Berättelsen om en inte alltför självupptagen kyrka, Ann Aldén (Arcus, 2005)
Öppningar: möten med bibeln, Anne-Louise Eriksson (Nya Doxa, 2004)
Material om Emmausberättelsen på Svenska kyrkans hemsida:
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=642426
För att se alla bilder i Världens Kristus, gå in på:
http://www.svenskakyrkan.se/tcrot/ikon/internationellt/001_varldens_kristus.htm
För att se alla Jesusbilderna från Mafa, gå in på: http://www.jesusmafa.com/anglais/accueil.htm
Där kan du också köpa bilderna, som vykort eller poster.
Böcker och material från bibelstudiecentret CEBI i Brasilien (på Portugisiska)
andra världens kursmaterial
Världens kurs, grundkurs
Världens kurs, klimat och miljö
Världens kurs, hållbar kurs
Världens kurs, matlag för klimaträttvisa
Världens kurs, rätten till mat
internetsidor
www.varldenskurs.se
www.svenskakyrkan.se
www.svenskakyrkansunga.se
www.sensus.se
INNEHÅLL