Hälsa och samhälle
”ATT LIGGA FINT”
EN DISKURSANALYS AV
SEXUALUPPLYSNING PÅ INTERNET UTIFRÅN
ETT QUEERTEORETISKT PERSPEKTIV
GRÖNVALL YLVA
RUNDBERG NILSSON EVELINA
C - uppsats
15 hsp
Socionomprogrammet – Mångkulturell inriktning
Maj 2009
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
”TO LAY NICE”
A DISCOURSE ANALYSIS OF SEXUAL
INFORMATION ON THE INTERNET FROM A
QUEER PERSPECTIVE
GRÖNVALL YLVA
RUNDBERG NILSSON EVELINA
ABSTRACT
This is a discourse analysis of three WebPages which topic is sexual information. Our purpose is to
examine the WebPages RFSL (The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and
Transgender Rights), RFSU (The Swedish Association for Sexuality Education) and UMO
(Reception for young people) from a queer theoretical perspective and illustrate how they discuss
the subjects’ gender, sexual preference and sexual limits. Our questions are; what information
about gender, sexual preference and sexual limits are presented on the WebPages RFSU, RFSL and
UMO, and what similarities and differences can be identified and how can these be analyzed from
a queer perspective? Our material was collected from the three WebPages and categorized
according to three topics of interest; gender, sexual preference and sexual limits. Our analyses are
based on queer theory and former research in the field. We found a number of topics and
interesting information which were categorized under new headlines. Our conclusion is that the
topics mentioned on the WebPages are in most of the cases homogenous. On the theme gender we
found that the categories man and woman were prominent. In the discussion about gender we
found that all three WebPages only wrote about hetero-, homo- and bisexuality. None of the
WebPages write about subjects whom concern the theme sexual limits. All WebPages write about
hetero norms and are questioning them.
Key word: Discourse analysis, Norms, Gender, Sexual limits, Queer theory, Sexual preferences,
Sexual information.
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ..................................................................................................................................................... 4
1.1 Problemformulering.............................................................................................................................. 4
1.2 Syfte...................................................................................................................................................... 4
1.3 Frågeställningar .................................................................................................................................... 5
1.4 Disposition ............................................................................................................................................ 5
2. Bakgrund..................................................................................................................................................... 5
2.1 Tidigare forskning och kunskapsläget idag........................................................................................... 5
2.2 Sexualupplysningens historia................................................................................................................ 8
3. Metod........................................................................................................................................................ 10
3.1 Urval & Avgränsningar ....................................................................................................................... 11
3.2 Materialinsamling och genomförande................................................................................................. 12
3.3 Bearbetning, tolkning och analys........................................................................................................ 12
3.4 Begränsningar/kritik ........................................................................................................................... 13
3.5 Trovärdighet, bekräftbarhet, överförbarhet ......................................................................................... 14
3.6 Etiska överväganden ........................................................................................................................... 14
4. Beskrivning av teman ............................................................................................................................... 15
4.1 Genus/kön ........................................................................................................................................... 15
4.2 Sexuell läggning ................................................................................................................................. 15
4.3 Sexuella gränser .................................................................................................................................. 16
5. Teori .......................................................................................................................................................... 16
5.1 Queerteoretiska tankegångar.............................................................................................................. 16
5.2 Den heterosexuella matrisen ............................................................................................................... 17
5.3 Heterosexuell värdehierarki ................................................................................................................ 17
5.4 Heteronormativitet .............................................................................................................................. 18
5.5 Kritik mot queer.................................................................................................................................. 19
6. Empiri ....................................................................................................................................................... 19
6.1 RFSU .................................................................................................................................................. 20
6.1.1 Genus/Kön ................................................................................................................................... 20
6.1.2 Sexuell läggning .......................................................................................................................... 21
6.1.3 Sexuella gränser ........................................................................................................................... 22
6.2 RFSL................................................................................................................................................... 23
6.2.1 Genus/kön .................................................................................................................................... 23
6.2.2 Sexuell läggning .......................................................................................................................... 25
6.2.3 Sexuella gränser ........................................................................................................................... 26
6.3 UMO ................................................................................................................................................... 26
6.3.1 Genus/kön .................................................................................................................................... 27
6.3.2 Sexuell läggning .......................................................................................................................... 28
6.3.3 Sexuella gränser ........................................................................................................................... 29
7. Analys ....................................................................................................................................................... 29
7.1 Genus/kön ........................................................................................................................................... 29
7.2.1 Kategorierna ”killar” och ”tjejer” ................................................................................................ 29
7.1.2 Kvinnliga föreställningar? ........................................................................................................... 31
7.1.3 Sexuella handlingar och förväntningar ....................................................................................... 32
7.1.4 Trans ............................................................................................................................................ 33
7.1.5 Sammanfattning .......................................................................................................................... 34
7.2 Sexuell läggning ................................................................................................................................. 34
7.2.1 Dold heterosexualitet ................................................................................................................... 34
7.2.2 Normalitet .................................................................................................................................... 35
7.2.3 Identitet ........................................................................................................................................ 36
7.2.4 Bisexualitet .................................................................................................................................. 37
7.2.5 Samlevnadsnormer....................................................................................................................... 37
7.2.6 Sammanfattning ........................................................................................................................... 38
7.3 Sexuella gränser .................................................................................................................................. 38
7.3.1 Sexuella olagligheter................................................................................................................... 39
7.3.1 Det osagda.................................................................................................................................... 40
7.3.3 Sammanfattning ........................................................................................................................... 40
8. Slutsats...................................................................................................................................................... 41
9. Diskussion................................................................................................................................................. 41
2
9.1. Kategorisering................................................................................................................................ 41
9.2. Likheter och skillnader .................................................................................................................. 43
10. Referenser ............................................................................................................................................... 46
3
1. INLEDNING
Synen på sexualitet har sett olika ut genom historien. Under en period
klassificerades homosexualitet som en sjukdom och onani sades ge upphov till
håriga händer. Idag ses hetero- och homosexualitet som något socialt och kuturellt
konstruerat och något som skapades under 1800-talet (Weeks 2003). Det vi anser
vara kunskap och sanning konstruerars ständigt om och förändras. När vi rör oss
inom området sexualitet har socialkonstruktivism haft stor betydelse för
utvecklingen av ett queerteoretiskt synsätt. Genom historien har olika aktörer som
till exempel kyrkan, staten och läkare försökt att förmedla och haft
tolkningsföreträde när det gäller vad som är den ”rätta sexualiteten”. Idén kring
vad som är sexuellt normalt, onormalt, naturligt eller perverst definieras ständigt
utifrån en rad olika diskurser i samhället. Idag är det andra aktörer än förr som har
stark legitimitet inom ämnet sexualitet, och en ledande roll inom detta fält är olika
former av sexualupplysning. Nutidens stora informationskälla är Internet, där
information lätt kan spridas av och till alla som har tillgång till tekniken och
kunskapen. Förmågan att röra sig fritt och anonymt i denna värld gör att många
söker information där som annars kan vara svåråtkomlig eller svår att prata om. I
Sverige har 85 % tillgång till Internet och i åldrarna 15 till 44 år är andelen
människor som har tillgång till Internet nära 95 % (Fjæstad 2009). Detta medför
att Internet kan ses som en viktig informationskälla och kan även vara en arena för
många att informera sig kring ämnet sexualitet. Frågor som väcks när vi börjar
intressera oss för sexualupplysning är; Vad anses vara normalt, avvikande,
betraktas som sanning och kunskap idag? Vad säger dagens största aktörer på den
friaste arenan om det ”hemligaste” ämnet genom historien idag?
1.1 Problemformulering
En diskurs är ett bestämt sätt att tala och se på världen. Enligt ett diskursteoretiskt
synsätt bidrar språket till att konstruera sociala värderingar, relationer och
identiteter vilket kan förstärka och förnya rådande maktförhållande i samhället.
Diskurser kring sexualitet har sett olika ut under historien och på olika platser i
världen. Dessa diskurser är socialt och kulturellt skapade och kan leda till
hierarkiska förhållanden, fördomar och stereotyper och kommer att påverka
människors syn på sexualitet och deras sexuella beteende. Detta är något
queerteori kritiserar och ifrågasätter vilket leder till att det blir intressant att se
queer, sexualitet och diskurser i relation till varandra. Sexualupplysning kan
betraktas som att vara bidragande till den ”kunskap” vi inhämtar om vår sexualitet
och bland annat RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning), RFSL
(Riksförbundet för sexuellt likaberättigade) och UMO (Ungdomsmottagningen)
har visat sig nå ut med sin information till en stor mängd människor och är att
betrakta som välkända i sexualitetsupplysnings sammanhang. Teman som
genus/kön, sexuella läggningar och sexuella gränser beskrivs och behandlas inom
sexualupplysning och kan på så sätt avspegla hur ett samhälles diskurser kring
sexualitet ser ut. Genom att belysa hur dessa teman beskrivs och behandlas kan vi
undersöka vilken typ av sexualupplysning som förmedlas idag.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att utifrån ett queerteoretiskt perspektiv undersöka
sexualupplysning på Internet, med specifikt fokus på vad som skrivs på tre
4
sexualupplysningssidor; RFSU, RFSL och UMO. Vi vill belysa vad som skrivs på
hemsidorna och hur det skrivs och specifikt belysa och undersöka hur teman som
genus/kön, sexuell läggning och sexuella gränser behandlas.
1.3 Frågeställningar
Vilken information kring genus/kön, sexuell läggning och sexuella gränser
förmedlas på Internetsidorna RFSU, RFSL och UMO?
Vilka likheter och skillnader kan utläsas i materialet och hur kan dessa i så
fall analyseras utifrån ett queerperspektiv?
1.4 Disposition
Uppsatsens disposition ser ut som följer; Nedan följer del 2 där vi kortfattat
beskriver tidigare forskning och kunskapsläget inom ämnet sexualupplysning
samt sexualupplysningens historia. Del 3 innehåller en metodbeskrivning där vi
går igenom de metodiska övervägningar och val vi har gjort under uppsatsarbetets
gång. Efter detta kommer vi att beskriva och förklara de tre olika teman vi utgår
ifrån. I del 5 innefattas en beskrivning av queer som är det teoretiska perspektiv
analysen i uppsatsen utgår ifrån. I avsnittet efter den teoretiska genomgången
redovisas den insamlade empirin uppdelad efter de olika hemsidorna. I analysen
utgår vi från våra tre teman i analyserandet av materialet från de tre hemsidorna.
2. BAKGRUND
Då vi ämnar undersöka Internetsidor som behandlar sexualupplysning är det
viktigt att först klargöra vad begreppet sexualupplysning innebär. Med
sexualupplysning avser vi all upplysning gällande sex och samlevnad som sker
såväl i undervisning i skolan, på ungdomsmottagningar eller i media. Denna
upplysning är riktad till en rad olika målgrupper. Sexualundervisning innefattar
däremot endast den obligatoriska undervisningen om sex och samlevnad som sker
i skolan riktad till skolungdomar. Sexualupplysning och sexualundervisning har
därmed en delad historia och bakgrund men då vi ämnar undersöka
sexualupplysning kommer vi att i största möjliga mån att försöka avgränsa oss
ifrån att beröra skolans sexualundervisnings skiljelinjer och argument, då detta
område har egen debatt och forskning. Det finns kritik av sexualundervisningen i
skolan som hävdar att den är otillräcklig och att den fokuserar på fel saker. Detta
är dock ett argument för att organisationer som RFSU, RFSL och UMO behövs.
2.1 Tidigare forskning och kunskapsläget idag
Eva Bolanders avhandling Risk och bejakande, sexualitet och genus i
sexualupplysning och sexualundervisning i TV (2009), granskar hur
sexualupplysning och sexualundervisning i tv producerar, reproducerar och
utmanar föreställningar om sexualitet och genus. Här är utgångspunkten
queerteori och genusteori där genus och sexualitet betraktas som producerade
genom en diskurs. Denna studie använder därmed en liknande teoretiskt
utgångspunkt som vi gör men är istället inriktad på sexualupplysning i tv.
Tvprogram som undersöktes var Fråga Olle på tv5 och två UR program och
studien kom fram till att sexualiteten beskrivs utifrån dels ett bejakande
perspektiv, i positiva ordalag och dels i ett riskperspektiv där faror och negativa
aspekter lyfts fram. Det sker en rangordning av sexuella identiteter och praktiker
5
där heterosexualitet och det vaginala samlaget har en normerande position då de
är ständigt föremål för diskussion, men sällan namnges. Annorlunda eller
oönskade sexuella praktiker benämns istället utifrån en uttalad ståndpunkt t.ex.
problematiseras analsex. Till skillnad ifrån heterosexualitet görs homosexualitet
till specifika programpunkter eller hela program (Bolander 2009).
Bolander drar slutsatsen att de vanligaste subjektspositioner som skapas och
reproduceras är ”killar” och ”tjejer”. Dessa är utgångspunkt för diskussioner och
reportage och grupperna förväntas ofta har skilda ingångsvinklar. Det görs
ständiga försök till att underlätta för dessa grupper att närma sig varandra, vilket
Bolander menar kan förstås utifrån Butlers heterosexuella matris, där två kön
förväntas begära och komplettera varandra. Det är dock vanligt att
genusordningen ifrågasätts genom att tjejer uppmuntras att bejaka sin sexualitet,
men det är fortfarande killars sexuella lust som är normen. Kvinnor anses besitta
den ”universella lusten”, och inte en egen specifik lust medan subjektpositionen
”kille” kopplas till en stark sexuell lust. Även en bejakande sexuell diskurs som
talar om uppmuntran till bejakande av kvinnlig sexuell lust är en utlöpare om
mäns sexualitet. Talet om att tjejer ska kunna vara som killar återskapar därmed
ständigt att det finns två sätt att vara - kille eller tjej, och killen är normen. Enligt
Bolander undviker sexualupplysningen även överlag att uttryckligen säga att
något är normalt eller onormalt. Dock framställs vissa aspekter som mer normala
eller önskvärda än andra. Heterosexualitet och det heterosexuella samlaget (ideal
med kondom och inte för tekniskt eller i behov av förberedelse) innehar en
normerande position idag. ”Normal” kan förstås som både vanligt förekommande,
önskvärd eller förväntad. Dessa behöver inte gå ihop (t ex kan det vara vanligt
förekommande att killar tittar på porr men inte önskvärt). Bolande anser att
normer inte bara är det som sägs utan även det som inte sägs. Hon menar vidare
att det är en form av maktutövning att benämna och indela saker i olika grupper
som t ex killar/tjejer och att det på så sätt skapas specifika subjekt/objekt som
utesluter andra. Genom att tala om något skapas objekt som kan rangordnas som t
ex normalt eller avvikande men även att inte benämna något blir en form av
maktutövning. Att inte bli benämnd alls och göras obegriplig är därmed ännu
värre (Bolander 2009).
I en C-uppsats om RFSUs frågelåda på Internet undersöker Jäderberg (2008)
”knullnormativitetens diskurs”, d.v.s. de sociala och språkliga konstruktioner som
gör det vaginala heterosamlaget till norm. Jäderberg kom i sin studie fram till att
samlag ibland sätts synonymt med sex, och ofta beskrivs utifrån manlig
prestation/aktivitet och kvinnlig passivitet/tillgänglighet. Studien visar att det även
existerar motdiskurser till detta i materialet i frågelådan (Jäderberg 2008).
Organisationen RFSU har tidigare granskats utifrån ett queerperspektiv. I en
studie om RFSU under 1930-1960 talet finner Lundahl (2005) att normer inte
endast förmedlas genom hot eller förbud utan även genom ett detaljerat
övertygande tal där normaliteten görs så självklar att avvikelsen framstår som
obegriplig. Det normativa kan ses som en fråga om förutsättningar för vad vi bör
känna, tänka och göra, vilket sker genom tydliga beskrivningar av det definierade
normala och avvikande. Lundahl utgår ifrån RFSUs beskrivningar av
heterosexuella och homosexuella kvinnors njutningar i sin diskussion för att visa
hur en heteronorm upprätthölls under denna tid. Ett exempel hon lyfter är hur
heterosexuella kvinnors njutningar kunde beskrivas som avvikande. I RFSUs
strävan för att kvinnor borde få uppleva orgasm fanns samtidigt en normativ
6
strävan om vem orgasmen borde ske med, hur och när i den sexuella akten och
anledning till att den inte infann sig. Orgasmen vid samlag sågs som en bättre
orgasm än den som kom vid klitorisstimulering före eller efter samlaget. Lundahl
vill härmed visa att även god kunskap innehåller normativa föreställningar. Vår
upplevelse av t ex njutning är normativt impregnerad och beroende av existerande
förutsättningar för vad vi bör känna, tänka och göra snarare än ”naturlig”. RFSU
bildades 1933 med syfte att ifrågasätta rådande uppfattningar om könslivet och
genom upplysning motverka dess negativa effekter. De fick en respektabel
position som kunskapsförmedlare i samhället, och i utformandet av sexual- och
samlevnadslagstiftningen. Under 1960-talet gick RFSU dock från att ha betraktats
som en radikal motståndsrörelse med t ex kamp för fri abort och preventivmedel
till att ses som en etablerad institution. Lundahl menar att kunskap innehåller
sanningsanspråk som är förgängliga. De ifrågasätts i tid och över tid och olika
förklaringsmodeller för t ex homosexualitet existerar parallellt. Alla ger anspråk
på sanningen. Utifrån Foucaults resonemang menar Lundahl att kunskap är en
fråga om ordning och disciplinering och dessa sanningsanspråk formulerar
villkoren för hur vi kan uppfatta och beskriva oss själva.
Sexualupplysningsarbetet påverkade, förändrade och gjorde därmed något med
individen (Lundahl 2005).
Lundahl (2001) har även gjort en undersökning om hur synen på intimitet har
förändrats och hur dessa förändringar har sett olika ut för kvinnor och män. Med
homosexualitet och heterosexualitet som utgångspunkt ges en förståelse av kön
och sexualitet. Lundahl studerar dels s.k. fångvänskap mellan kvinnliga fångar
under 1870-1930 och dels kvinnors homosexualitet, som den kommer till uttryck i
brev till och RFSU under 1930-1960. Lundahl diskuterar sedan RFSUs
förhållningssätt och menar att det sexuella samlivet ingående beskrivs i dessa brev
där detaljfrågor om penis' storlek, erektion, slidsekret, stimulering av klitoris och
samlagsställningar visar att RFSU inte alls präglades av prydhet. I svaren fanns en
strävan att motverka okunskap och fördomar genom att ifrågasätta och utmana
den rådande sexualmoralen med en vetenskaplig tolkningsram. Lundahl menar
dock att föregivet icke-normativa inslag i RFSUs rådgivning var just normativa.
Att även om rådgivningen betonade njutning och uppmanade mannen och kvinnan
att öppet tala med varandra motsäger inte detta en normativ strävan utan snarare
ett sätt att installera normerna på individnivå (Lundahl 2001).
Även Lennerhed skriver i Kulick (2005) om heterosexualitet och
heteronormativitet med RFSU som exempel. Lennerhed exemplifierar detta
genom att titta på RFSU under 1960-70 talet och den lägerverksamhet som var
verksam under denna period. Hon anser att även om RFSU ”befriade sexualiteten
ur okunnighetens mörker” var det den heterosexuella sexualiteten som främst
avsågs. Men man talade knappt om heterosexualiteten eftersom man såg den som
själva sexualiteten. Lennerhed påpekar dock att även om hon definierar RFSU
som heteronormativt öppnade organisationen för nya tolkningar av sexualitet och
kom att spela en oerhört stor roll för idén om att det inte existerar endast en mall
för sexuallivet utan att variationer finns. Lennerhed menar att heterosexualiteten
under denna tid kom att omförhandlas även om den fortsättningsvis var
normerande, och homosexualiteten och bisexualiteten kom att synliggöras som ett
alternativ till heterosexualiteten. Precis som normerna kring sexualitet och
normalitet skiftar över tid gör innebörden av heterosexualitet det.
Heterosexualiteten precis som homosexualiteten har en startpunkt. Det var först
under 1800-talet som begäret mellan man och kvinna kom att starkt kopplas till
7
identitet och heterosexualitet precis som homosexualitet måste sättas in i en
historisk kontext för att kunna förstås (Kulick 2005).
I skolverkets information för sex o samlevnadsundervisning lyftes 2008 vissa
perspektiv fram som extra viktiga att behandla i dagens Sverige. Dessa var
jämställdhet, flickor och pojkars rätt till kroppslig integritet, uppmuntrande dialog
och etisk reflektion kring frågor som rör sexualitet och samlevnad, könsroller,
könsidentitet och sexuell läggning. Problem som lyftes fram var aborter, oönskade
graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, sexuellt utnyttjande, sexuell
exploatering, sexuellt våld, könsstympning, hedersrelaterat våld och förtryck
(Nilsson 2008). De aktuella perspektiven som lyfts fram i skolverkets information
är de ämnen forskningen på området främst är inriktad på idag.
Bäckman (2005) menar i sin avhandling att sexualiteten är ett område som genom
historien ständigt genererat olika problembilder och samhälliga omsorger, och att
dagens orosmoment utgörs av frågor om otillräcklig jämställdhet, sexuella
övergrepp, dålig självkänsla och fördomar mot HBT personer. Vissa orosmoment
har genom sekler aldrig heller riktigt lämnat fältet så som rädslan för sexuellt
överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Denna oro har spelat en
väsentlig roll i utformningen av svensk sexualpolitik och upplysningsarbete. Oron
har fått motivera och legitimera sexualundervisningens uppkomst, utveckling och
inriktning (Bäckman 2005).
2.2 Sexualupplysningens historia
Även om vi tidigare definierat begreppen sexualupplysning och
sexualundervisning är det inte givet vad som ska innefattas i dessa begrepp. Det
kräver att man sätter begreppen i en kontext. Här har företeelser som sexologins
och medicinvetenskapens framväxt, kampen för sexuell frigörelse och
välfärdsstatens framväxt haft betydelse. Vi kommer därför här översiktligt
beskriva sexualupplysningens historia i Sverige.
Enligt Nilsson (2008) har sexualupplysning alltid existerat. Först som en folklig
kunskap där information har utbytts från människa till människa men sedan även i
organiserad form. Under1700-talet rådde det en ganska stor öppenhet kring
sexualitet, även om man då endast åsyftade heterosexualitet. Ett exempel på denna
öppenhet är Carl von Linnes skrift om ”sättet att tillhopa gå” som spreds under
denna tid, men under 1800- talet kom synen på sexualiteten att förändras. Det
ansågs generellt att det behövdes information kring sexualitet men det fanns en
rädsla inför att information om sex skulle uppmuntra unga till att ha sex. Det var
främst den unga kvinnan som ansågs behöva information. Kvinnan ansågs ha en
mer ”svårväckt sexualitet” vilket gjorde att det var hennes ansvar att kunna
skydda sig mot mannen som alltid ”sa ja till samlag”. När naturvetenskapen fick
sitt stora genomslag kom onani att sammankopplas med olika sjukdomstillstånd
som kunde uppkomma om människor onanerade. Läkare, präster och föräldrar
kom att leda denna hysteriska oro (Nilsson 2008).
Sexualiteten kom under 1800-talet att delas upp i en mörk sexualitet för
”bordellerna, de mörka gränderna” och en för ”det goda hemmet”. Sexualitet som
inte syftade till reproduktion ansågs vara en avvikelse och tecken på måttlöshet.
Det var främst kvinnan som just hade ansvar för sexualiteten, både hennes egen
och mannen genom att inte egga och fresta honom (Johannisson 1994). Under
1800-1900 talet var det läkare och samhällsdebattörer som främst stod för
8
spridningen av sexupplysning medan det under 1900-talet och framåt har det
främst varit olika intresseorganisationer och statliga aktörer. Detta beror enligt
Byrman (i Bolander 2009) på framväxten av välfärdsstaten då staten allt mer kom
att blanda sig i det privata. Sexualupplysningen har sedan dess successivt gått
ifrån ett samhälleligt perspektiv med fokus på t ex välfärd och barnbegränsning
till mer individualiserat perspektiv med fokus på t ex individens egna val och
njutning (Bolander 2009).
Karolina Wideström var den första som genomförde organiserad sexualupplysning
i Sverige, riktad till kvinnor. Under 1920 talet kom sexualitetsdiskurserna återigen
att förändras radikalt då ”sexualiteten som njutning” kom att slå igenom (Nilsson,
2008). Den sexuella frigörelsen drevs främst av unga, intellektuella - och
socialistiska grupperingar och RFSU hade här en framträdande roll (Lennerhed i
Bolander 2009). Sexualupplysningen vände sig främst fram till 1950-talet till
heterosexuella gifta par. Senare kom även ogifta par att innefattas. Under 1990
talet kom sexualupplysningen även att vända sig till ungdomar, icke
heterosexuella, personer med annan etnisk bakgrund osv. (Bolander 2009). Rätten
till fri abort och information om preventivmedel kom att spridas. 1945 kom den
första handledningen för sexualundervisning i skolan. Det var främst sexuell
avhållsamhet som då förespråkades. Undervisning fick kritik för sin
moraliserande ton där abnormiteter, ovanor och oarter beskrevs. Handledningen
skrevs om till 1949 där man mer lyfte fram sexualitetens värde i sig, och inte
enbart kopplad till fortplantning (Nilsson 2008).
1955 var Sverige som det första landet i världen att införa obligatorisk
sexualundervisning från första klass.1956 blev sexualundervisningen i skolan
obligatorisk. Föräldrar ansågs inte besitta den kunskap som krävdes och sågs vara
alltför hämmade för att kunna informera sina barn. Den obligatoriska
sexualundervisningen möttes av få protester i det homogena folkhems Sverige.
Sexualiteten kom dock att i handledningen för sexualundervisningen främst
beskrivas i problematiserande termer med avhållsamhet som norm. Varken
homosexualitet eller sexuell njutning som orgasm benämndes. Kvinnor
förväntades vara de som sa nej till sex och män de som sa ja. Under 1970 - talet
kom en friare syn på sexualiteten dock att spridas. Begreppet samlevnad infördes
och sexualiteten kom inte enbart att hänvisas till att ske inom äktenskapets ram.
Mycket fokus kom därmed även att läggas på oönskade graviditeter.
Handledningen till sexualundervisningen var fortfarande mycket beskrivande och
homosexualitet beskrevs fortfarande inte som en samlevnadsform, och en
problematisering av sexualiteten och dess risker kvarlåg (Nilsson 2008). När
hiv/aids kom att uppmärksammas under 1980-talet fick sexualundervisningen ett
större fokus på sexuella risker. Infektionsläkare kom att stå för en större del av
informationen på bekostnad utav barnmorskor och lärare. Attityder till sexualitet
och olika empowerment strategier fick stå tillbaka för kunskap om hiv/aids.
Informationen kom att bli mer medicinskt inriktad och kom att delas upp efter
medelstillägg för olika typer av problem, t ex kom kondom att bli framlyft mer
som smittskydd än graviditetsskydd. Under 1990- talet har könsorden i språket
kraftigt debatterats inom sexualupplysningen och under 2000-talet har frågor som
sexuell exploatering, hedersrelaterat våld, hiv/aids och aborter främst lyfts fram (a
a).
Myndigheten för skolutveckling (2005) skriver att sexualupplysning genom
historien har handlat om reproduktion och njutning. Den organiserade
9
sexualupplysning kom från början att förknippas med samhällets institutioner som
kyrkan, skolan, familjen, militären och hälsoväsendet och har genom årtionde
färgats av flera hotbilder som sexuellt överförbara sjukdomar, oönskade
graviditeter, sexuella övergrepp osv. Beroende på vilken myndighet eller
organisation som bedriver frågan ser diskursen olika ut. Den kan ha som syfte att
förebygga oönskade graviditeter och könssjukdomar eller skapa reflektion kring
frågor som jämställdhet, syn på kvinnligt och manligt, sexualitet osv.
(Myndigheten för skolutveckling 2005).
Utifrån den historiska beskrivningen av sexualupplysning i Sverige ter sig denna
splittrad mellan olika ledande perspektiv. Psykodynamiskt-, naturvetenskapligt-,
socialkonstruktivistiskt- och medicinskt perspektiv har fått stå emot varandra men
även kompletterat varandra. Även idag finns det skiljelinjer mellan dessa synsätt
på sexualitet. Utifrån vilket perspektiv man utgår ifrån ser forskningen och
resultaten olika ut. Då vi ämnar utgå ifrån ett queerteoretiskt perspektiv är det
denna forskning och kunskap som vi kommer att ta stödet för våra slutsatser ifrån.
3. METOD
Vi har i valet av metod beaktat hur vi på bästa sätt får svar på våra frågeställningar
och uppnår vårt syfte. Vår uppsats är av det kvalitativa slaget då vi undersöker och
analyserar ett fåtal hemsidor. Då vi ämnar upptäcka och undersöka text och
innehåll på internetsidor som behandlar sexualupplysning är vår uppsats därmed
av det explorativa slaget. Den är till större del av det induktiva slaget eftersom vi
inte har någon klar hypotes som vi ämnar bekräfta eller förkasta och vi undersöker
ett för oss relativt okänt forskningsområde. Att vi har en tydlig koppling mellan
våra frågeställningar och de teoretiska ansatser vi tar hjälp av vid vår analys, och
att vi har haft tre teman som utgångspunkt vid insamlandet av material medför att
uppsatsen även lutar åt det deduktiva slaget. Den är fortfarande induktiv, men blir
färgad och påverkad av de teorier vi använder oss av och på vilket sätt vi använder
oss av dem (Rosengren & Arvidsson 2002).
Eftersom vi kommer att analysera textmaterial under analysdelen av vår uppsats
finner vi det lämpligt att använda oss av diskursanalys som metod. Diskursteori är
en föreställning om att vårt språk är strukturerat i olika mönster, så kallade
diskurser, och diskursanalys innebär att analysera dessa mönster i tal och skrift.
Språket har en avgörande betydelse för hur vi kategoriserar världen
(Svenningsson et al 2003). Diskursanalys grundar sig på socialkonstruktivism
vilken innefattar teorin om att ingen kunskap är objektiv utan skapas av individer
och är socialt, kulturellt och historiskt bunden. Foucault menade att subjekt skapas
i diskurser och fortsättningsvis att subjektet får olika positioner i olika diskurser.
Enligt Foucault är de olika diskurser som speglar och beskriver verkligheten starkt
förknippade med maktrelationer. Det är genom makt som diskurser kring vår
sociala värld skapas, upprätthålls och begränsar (Jørgensen & Phillips1999). Det
finns flera olika inriktningar inom diskursanalysen som är beroende av på vilket
sätt forskaren ämnar undersöka en eller flera diskurser. Det kan vara både text och
bild, själva språkets uppbyggnad och betydelse, eller de mönster i språket som
återfinns inom de rådande institutionerna i samhället.
Då vi i vår uppsats kommer att undersöka och belysa text och innehåll på
sexualupplysningshemsidor utifrån ett queerteoretiskt perspektiv finner vi att en
10
kritisk diskursanalys ter sig mest framgångsrik för vår analys. Inom den kritiska
diskursanalysen ligger fokus på den sociala kontextens betydelse för hur texter
används och tolkas. Inriktningen menar att texter bidrar till att skapa sociala
värderingar, relationer och identiteter, vilket främst sker genom texternas
ideologiska funktion. Språket är alltså inget neutralt utan ett medium som
legitimerar och förmedlar en version av verkligheten som är samstämmig med
rådande maktförhållanden. Fokus inom den kritiska diskursanalysen ligger på
makt och samhälleliga, politiska och ekonomiska motsättningar. I analysen
koncentrerar forskaren sig på hur texter konstruerar sociala relationer och hur de
bidrar till att förstärka och förnya rådande maktförhållanden i samhället. En
svårighet med kritisk diskursanalys är att den i somliga sammanhang anses vara
allt för teoristyrd (Svenningsson et al 2003).
3.1 Urval & Avgränsningar
Diskursanalys kan användas i analys av olika typer av material. Som en del i vårt
urval valde vi att undersöka och analysera textmaterial. Vi valde då bort intervjuer
av olika slag, observationer och enkäter. Vårt val grundade vi på vad syftet med
vår uppsats är och hur vi bäst ska kunna få svar på våra frågeställningar. Frågor
som dök upp i diskussioner kring djupintervjuer eller så kallade kvalitativa
intervjuer var; Vem skulle vi intervjua, varför och vilken typ av material skulle vi
kunna få fram? Vi ansåg att då vi undersöker texter och innehåll på hemsidor
fanns det en stor risk att svaren skulle styras allt för mycket av oss själva och
respondenterna och att det inte skulle bli framgångsrikt att undersöka materialet
på detta sätt. Den ansvariga för hemsidan är inte den samme som den som har
skrivit materialet. Enkäter och observationer var inte alls förenligt med vad vi
ämnar undersöka i uppsatsen och var därmed inget alternativ som metod för oss.
Då vi valde att avgränsa oss till att inhämta textmaterial från hemsidor för
sexualupplysning bestod det första urvalet i att begränsa antalet hemsidor.
Beslutet att analysera tre hemsidor grundar sig på omfattningen av uppsatsen och
att analysen ska kunna bli tillräckligt omfattande och djupgående i förhållande till
hur mycket tid och plats vi har till vårt förfogande. När vi valde de tre hemsidorna
RFSU, RFSL och UMO grundade vi det på en jämförelse mellan många olika
hemsidor som förmedlar sexualupplysning. Vi valde ut de som nådde ut till en stor
mängd besökare, som anses vara trovärdiga och tillförlitliga på så vis att de
antingen tillhör stora rikstäckande organisationer, är statligt eller kommunalt
finansierade eller att de som verkar på hemsidorna har en yrkestitel och skriver i
sin roll som professionell. Vi baserade även vårt urval på vilka målgrupper de
olika hemsidorna riktar sig till. Vi valde ut hemsidor som skilde sig något från
varandra. RFSU är sexualupplysning för alla, RFSL har specialiserat sig på homo, bi- och transsexuella och UMO är speciellt riktade till ungdomar. RFSU, RFSL
och UMO har ett uttalat mål att arbeta med människors och samhällets normer
och värderingar. Organisationernas ställningstagande bidrog till att vi valde just
dem då det återspeglar ett strävande att arbeta med dessa frågor och utvecklas i
förhållande till samhällsdebatten och den allmänna inställningen till sexualitet. Då
vi med vår uppsats ämnar analysera textmaterial utifrån queerteori, som är ett
normifrågasättande perspektiv, finns det en poäng att samla in material från
hemsidor som är framåtsträvande vad gäller dessa frågor. Detta för att undvika att
uppfinna hjulet flera gånger.
Då det publiceras otroligt mycket textmaterial på de tre hemsidorna gjorde vi
ytterligare avgränsningar för att materialet skulle bli hanterbart. Vi har under
insamlingen av material utgått från tre teman som även återspeglar sig under vår
11
analys. Dessa tre teman är genus/kön, sexuell läggning och sexuella gränser då vi
anser att dessa kan belysa och fånga specifika synsätt på sexualitet. Valen av
teman grundar sig på den kunskap vi har inhämtat från queerteori och tidigare
forskning vilket bidrar till att vi belyser och tittar på vissa delar av materialet.
Detta är teman som återkommer inom queerteori och som innefattar mycket tal
och skrift som behandlar sexualitet och sexualupplysning. Länkar till andra sidor,
större pdf filer och annat producerat material som inte finns direkt på hemsidorna
utesluts med hänsyn till det stora materialets omfattning. Detta påverkar det
insamlade materialet främst från RFSU då de har mycket av sitt
sexualupplysningsmaterial till försäljning i en materialshop och bidrar till att det
insamlade materialet från de tre hemsidorna skiljer sig från varandra till en viss
del.
3.2 Materialinsamling och genomförande
Kritisk diskursanalys är främst utvecklad av Faircloughs och vi följer hans modell
i vårt arbete. Jørgensen & Phillips(1999) gör en genomgång av denna modell där
Fairclough delar in processen i fem steg; formulerandet av forskningsfrågan, val
av material, transkription, analys och presentation av resultat. I steg ett som är
formulerandet av forskningsfrågan har vi en stark koppling till den sociala kontext
vi rör oss inom och de olika maktrelationer som finns inom den. Detta är viktigt
då den specifika karaktären på den diskursiva praktiken är starkt påverkad av den
sociala praktik den är en del av, och den blir alltså en utgångspunkt vid
utformandet av problemformuleringen (Jørgensen & Phillips 1999). Vi knyter
tydligt an till tidigare forskning och teorier och våra teorier har en tydlig roll både
i vår forskningsfråga och i vår analys (Svenningsson et al 2003). Vår användning
av queerteori och socialkonstruktivism har alltså varit sammanlänkad med
forskningsfrågan och problemformuleringen från starten av uppsatsarbetet. Detta
innebär konkret att vi studerade queerteori och var ordentligt inlästa på både
queerteori och tidigare forskning inom vårt aktuella ämne vid uppsatsarbetets
begynnelse.
I valet av material bygger vårt urval på två grunder. Det är dels att materialet ska
vara relevant för vad vi vill undersöka och belysa i vår uppsats och dels att
materialet ska vara relevant inom den sociala domän eller det område vi är
intresserade av (Jørgensen & Phillips 1999). Vi började med att gå igenom
materialet på de olika hemsidorna i sin helhet få att få en överblick över vad som
är aktuellt att skriva om och vad som anses viktigt. Efter detta gjorde vi en mer
djupgående och noggrann genomgång och insamling av material där vi utgick från
de tre temana kön/genus, sexuell läggning och sexuella gränser. De teman vi
använder oss av som avgränsning styr och leder oss i insamlingen av material. Vi
studerar texter på nätet, vi sitter alltså framför en dator vid vår genomgång av
texter. I de flesta fall skriver vi ut textmaterialet för att få en tydligare överblick
och för att kunna studera det mer noggrant och kunna göra markeringar i texten.
Under insamlingen av material kategoriserar vi den text vi inhämtar genom att
placera den under olika rubriker, våra teman. Detta arbete omfattade några veckor
under våren 2009. Då vi inte har genomfört några intervjuer är det steg Fairclough
kallar transkription inte av relevans för vårt arbete (Jørgensen & Phillips 1999).
3.3 Bearbetning, tolkning och analys
Under bearbetningen av det insamlade materialet har vi läst igenom det noggrant
ett flertal gånger. Detta för att ”lära känna” materialet och för att upptäcka små
nyanser i texten som missas vid en första genomläsning.
12
När Svenningsson et al och Jørgensen & Phillips tar upp Fairclough och hans
beskrivning av analysprocessen, talar Fairclough om tre olika steg eller nivåer av
det material som analyseras. I den första nivån är det som analyseras själva texten
och dess uppbyggnad. På denna nivå i vår analys tittar vi på hur texten är
uppbyggd och försöker hitta olika typer av mönster eller hur diskurser uttrycks i
texten. Här kommer aspekter som ordval, metaforer och värdeladdade ord in
(Svenningsson et al 2003). I analysen av själva texten tittar vi närmare på det
grammatiska elementet transitivitet. När vi analyserar transitivitet tittar vi på hur
händelser och processer förbinds med objekt och subjekt. Vi vill genom detta
klarlägga de ideologiska konsekvenser som olika framställningsformer kan ha
(Jørgensen & Phillips 1999). Bakomliggande tankar i denna nivå är att det som
sägs eller skrivs i en viss situation förhåller sig till mönster av underordnade och
dominerande grupper eller positioner i samhället, t ex relationen mellan könen
eller mellan politiska eller religiösa grupper (Svenningsson et al 2003).
Den andra nivån i analysprocessen är enligt Fairclough de processer där text
produceras och används. I denna del av analysen tittar vi på vilka andra texter
eller diskurser den analyserade texten i det insamlade textmaterialet bygger på.
Detta kallas intertextualitet eller interdiskursivitet och handlar både om vad en
text hänvisar till och hur den gör det (Svenningsson et al 2003). Detta gör vi
främst genom att jämföra de olika hemsidorna med varandra och speciellt då den
text vi analyserar för att söka efter intertextualitet och interdiskursivitet. Vi tittar
även närmare på vilken roll organisationerna har i den text de producerar och om
det finns en differens beroende på vilken målgrupp de riktar sig till.
Den tredje nivån av analysen behandlar förhållandet mellan texten och dess
sociala och kulturella kontext. Denna nivå handlar främst om att försöka klarlägga
relationen mellan de två första nivåerna. På vilket sätt texten är producerad och
hur den tolkas, och det större mönster av föreställningar och relationer som texten
ingår i. Detta övergripande mönster kallar Fairclough för diskursordning som
innefattar både diskurser och sociala praktiker (Svenningsson et al 2003). Denna
nivå av analys genomför vi genom att göra kopplingar till tidigare forskning, till
teorier och resultat som kan vara ett stöd till analysen kring hur olika förhållanden
inom området ser ut. Vi använder oss även av teorier och tidigare forskning som
hjälp i form av hypoteser som prövas mot åsikter och värderingar som återfinns i
materialet (Svenningsson et al 2003). Det är under denna del av analysprocessen
som vi närmar oss frågan om förändring och ideologiska konsekvenser. Vi
undersöker under denna del av analysen om den diskursiva praktiken reproducerar
diskursordningen och om den på så sätt upprätthåller ett jämviktsläge i den
bredare sociala praktiken. Vi analyserar vidare vilka den diskursiva praktikens
ideologiska, politiska och sociala konsekvenser är (Jørgensen & Phillips 1999).
Under denna del av analysen gör vi tydliga sammankopplingar mellan empiri och
teori för att lyfta upp och analysera empirin utifrån queerteori.
3.4 Begränsningar/kritik
En begränsning med den kritiska diskursanalysen är att den kan anses ha svag
teoretisk förståelse av gruppbildningsprocesser, subjekt och agency. I denna kritik
inbegrips frågor om subjektivitet och människors grad av kontroll över sitt
språkbruk (Jørgensen & Phillips 1999). Dessa nackdelar har vi försökt minimera
främst genom vårt val att inte genomföra några intervjuer utan att analysera
textmaterialet på hemsidorna.
13
En annan begränsning med diskursanalys som vi bör vara uppmärksamma på är
vilken betydelse uppsatsens kontextualisering får för vad vi ser. Vi måste ha i
åtanke vad som inkluderas och exkluderas i vår uppsats i relation till våra
teoretiska utgångspunkter. Genom att konkretisera vår forskningsfråga och inringa
en kategori utesluter vi andra och kan på så sätt utesluta alternativa diskursiva
mönster (Börjesson & Palmblad 2007). Gränsen måste dras någonstans och de
viktiga för oss är att vara medvetna om att inga val är objektiva och neutrala.
Begränsningar och svårigheter vi stött på under vår studie kan främst inbegripas i
den stora mängd material vi fått. Detta har medfört vissa svårigheter i att sortera
och kategorisera för att få en tydlig och klar överblick över materialet. En annan
svårighet vi har stött på är att materialet på de olika hemsidorna ser väldigt olika
ut och att de behandlar ämnen som skiljer sig ifrån varandra.
3.5 Trovärdighet, bekräftbarhet, överförbarhet
Som författare är det viktigt att motivera och förklara hur man har gått tillväga
under arbetet och vilka val vad gäller metod som har gjorts, och även på vilket sätt
dessa bidrar till att öka trovärdigheten i uppsatsen. Detta resonemang bygger på
teorin om att det inte finns enbart en sanning som forskaren kan komma fram till
genom sina tolkningar av den sociala verkligheten. Det finns flera olika sanningar
och sätt att se på verkligheten och det gäller att som forskare och läsare kunna
bedöma vilken som är den mest trovärdiga (Svensson & Starrin 1996). Med tanke
på att vår uppsats bygger på diskursanalys och att vi har analysera textmaterialet
med hjälp av queerteori, finns stort utrymme för tolkningar och åsikter från vår
sida. Det har då varit extra viktigt att vi under hela uppsatsarbetet motiverat och
förklarat våra tolkningar och diskussioner. Vi för utförliga resonemang där vi
hänvisar till litteratur och teori. En sammankoppling och parallell till tidigare
forskning inom området är även av stor vikt för vårt uppsatsarbetes trovärdighet.
Genom tydliga hänvisningar till teori och att vår analys är väl underbyggd med
teoretiska diskussioner kan vår uppsats uppnå en högre bekräftbarhet och den kan
därmed även anses vara överförbar till annan forskning och annat arbete inom
samma eller liknande forskningsfält. Här är det viktigt att ha i åtanke materialets
omfattning och vår subjektiva påverkan på materialet och analysen. Detta är
viktigt att ständigt ha i åtanke och ha ett kritiskt förhållningssätt till försök att
generalisera slutsatser eller resultat utanför dess kontext. Aspekter som
förförståelsen hos oss som författare är även viktig att ständigt ha i beaktande. Vad
vi har för intresseområden och vilken kunskap vi har sedan tidigare genom
utbildningar eller erfarenhet kan påverka vårt sätt att se på och analysera
materialet. Vi som författare har under arbetets gång försökt att ställa oss utanför
vår kontext och kritiskt läsa våra egna texter. Vi har även tagit hjälp av handledare
och deltagare i grupphandledning för att få distans till vårt arbete och kunna ta
hjälp av utomståendes syn på våra texter.
3.6 Etiska överväganden
Viktigt för oss att ha i åtanke är vår egen roll som studenter och författare genom
hela uppsatsarbetet. Inom diskursanalys finns det en risk att forskaren styr
materialet och analysen i en riktning som är påverkad av den diskurs och det
sammanhang denne själv är en del av. En annan problematisk aspekt vi behöver
ha i åtanke är de svårigheter som kan uppkomma om forskaren undersöker
diskurser som ligger alltför nära den egna diskursen. Dessa kan då vara svåra att
14
se som diskurser och somliga utsagor ses som naturliga och blir accepterade som
sanna (Jørgensen & Phillips 1999). Detta kan uppstå i vårt fall på så sätt att
sexualupplysningen riktar sig till alla och vi är en del av den målgrupp. Vi är
förutom den forskarroll vi iklätt oss under detta uppsatsarbete individer som kan
identifiera oss med mycket av det som behandlas i diskurser som de vi
undersöker. Det blir således viktigt för oss att genom hela uppsatsarbetet ha i
åtanke vilken som är vår roll och att vi försöker ställa oss utanför den diskurs vi
undersöker, och ställer oss kritiska till allt material och inte accepterar något som
naturligt och som sanning.
4. BESKRIVNING AV TEMAN
Här följer en begreppsdefinition av de tre teman vi har valt att koncentrera oss på i
vid vår insamling av informationen på RFSU, RFSL och UMOs hemsidor. Dessa
tre teman kommer sedan att vara vägledande för uppdelningen av materialet i
både empirin och analysen.
4.1 Genus/kön
Många forskare inom det socialkonstruktivistiska perspektivet, bland annat
Ambjörnsson (2006) hävdar att det finns en differens mellan genus och kön. De
ser kön som det biologiska som åtskiljer män och kvinnor åt. Det finns somliga
anatomiska skillnader som de facto finns och kan ses som kriterier för vilket kön
vi tillhör. Vi kan här ta som exempel penis, livmoder, testiklar etc. Det finns dock
många attribut som inte kvalar in under det biologiska könet och det är detta
forskare benämner genus. Genus står för det som anses vara socialt och kulturellt
konstruerat, det som anses vara eller skapas som manligt eller kvinnligt. Judith
Butler har kritiserat detta och hävdar att denna åtskillnad tenderar att återskapa
föreställningen om att det finns en naturlig förkulturell och ursprunglig manlighet
och kvinnlighet. Hon hävdar även att det biologiska könet är socialt konstruerat
(Ambjörnsson 2006).
4.2 Sexuell läggning
Med definitionen sexuell läggning kategoriseras människor efter vilket kön den
person de blir attraherade av har. Blir man attraherad av någon av samma kön har
man en homosexuell läggning, av motsatt kön en heterosexuell läggning och av
människor av båda kön en bisexuell läggning (Almås 2004). Dessa är de tre
sexuella läggningar det vanligtvis talas om, men beroende på vilken
forskartradition man rättar sig efter är synen på var gränsen går mellan sexuell
läggning och perversion olika. Många nutida forskare hävdar att människor som
blir attraherade av barn har en speciell sexuell läggning, medan andra hävdar att
det är en psykisk störning. Beroende på hur det kategoriseras blir konsekvenserna
för den berörda individen otroligt skiftande (Långström 2006). Skillnaden mellan
sexuell läggning och sexuell identitet kan anses ligga i att en läggning handlar om
attraktion och vem man som individ tänder på, har sexuellt umgänge med och har
en kärleks- och sexuell relation med. Den sexuella identiteten anses ofta vara mer
omfattande än den sexuella läggningen, den blir en fast del av oss och vår
identitet, men överlag kan sägas att benämningarna används om vartannat och
godtyckligt beroende på vem som skriver och i vilket syfte det skrivs. Olika
forskare är mer eller mindre konstruktivistiska i sin syn på identitet. Ett perspektiv
hävdar att all identitet är socialt och kulturellt konstruerat och att vi inte har någon
biologisk identitet som är medfödd, medan andra hävdar att somliga eller hela
delar av vår identitet är något essentiellt och biologiskt betingad. Queerteori har
kritiserat hela synen på identitet och anser att det är viktigt att hela tiden kritisera
15
identiteter som fasta självklart existerande (Rosenberg 2002).
Savin-Williams menar att det finns en beskrivning av den sexuella läggningen
homosexualitet, där ett mönster är framträdande för hur individen från barndomen
haft en känsla av utanförskap som sedan lett till sexuella möten med någon av
samma kön i tonåren. Detta script kan få dem som inte följt detta mönster att välja
att inte benämna sin sexuella läggning. Homosexualitet har starkt kommit att
kopplas ihop med ett utanförskap och ett dåligt mående i media och samhället
vilket gör att människor identifierar sig som heterosexuella även om de känner
attraktion till samma kön. Savin-Williams menar att samhället pressar individer
till att identifiera sig som antingen homosexuella, heterosexuella eller möjligtvis
bisexuella. Han menar att de termer/kategorier för sexuella identiteter som finns
avspeglar värderingar kring relationer, tillhörighet, och variation. Skapandet och
betydelsen av begreppen är en öppen process som innefattar ständiga möjligheter
för tolkning och omtolkning. Detta resonemang kan dock vara beroende av plats
då Savin-Williams är verksam i USA (Savin-Williams 2005).
4.3 Sexuella gränser
Vad som betraktas som en sexuell gräns är socialt, kulturellt och historiskt skapat.
Sexuella gränser kan beskrivas som sexualitet och sexuell aktivitet som bryter mot
rådande normer för vad som anses vara normalt, naturligt eller socialt acceptabelt.
Somliga forskare menar att sexualitet som går ut över gränserna för det acceptabla
är perversioner, och att dessa kan eller bör behandlas terapeutiskt. Exempel på vad
dessa forskare definierar som perversioner är pedofili, nekrofili, voyeurism,
exhibitionism och fetischism (Långström 2006, Almås 2004). Weeks (2003) är en
forskare som menar att det vi definierar som perversioner i själva verket är olika
typer av sexuella uttrycksformer. Att just dessa uttrycksformer definieras som
perversioner menar han beror på att de inte är accepterade av samhället och att de
anses vara skrämmande och främmande för allmänheten. Vidare menar han att det
finns en inbyggd hierarki i begreppet perversion som definierar de sexuella
uttryck som anses vara perversa som dåliga och onormala. Han menar att en
lämpligare benämning istället för perversion är att definiera olika sexuella
uttrycksformer som sexuella olikheter (Weeks 2003). Därmed benämner vi detta
tema sexuella gränser och inte perversioner.
5. TEORI
Som teoretisk utgångspunkt har vi valt queerteori. Detta är ett samlingsnamn som
innefattar flera normkritiska synsätt på sexualitet och identitet.
5.1 Queerteoretiska tankegångar
Queer kan inte helt problemfritt ses som en enhetlig teori eller kategori, utan som
en kritik mot samhällets rådande normer vad gäller identitet och sexualitet. Queer
vill kritiskt granska normer som är kopplade till sexualitet, genus och sexuell
identitet. Man vill undersöka hur normerna ser ut, upprätthålls, ifrågasätts,
fungerar och skapar hierarkier. Queerteoretiska forskare anser inte att queer bör
preciseras eftersom det då blir en kategori på samma sätt som de kategorier är som
teorin kritiserar och ifrågasätter. Vad som är queer beror på vem man frågar, när
man frågar och vad man frågar. Queerteori vill inte fastslå sexualitet som entydig
och endimensionell, intresset ligger istället i att förstå hur sexuella handlingar,
fantasier, regleringar och normer på olika sätt hänger samman med makt och
16
hierarkier i samhället (Ambjörnsson 2006).
Queerteori utvecklades i USA under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.
Den grundar sig på de gaystudier som bedrevs under den tidsepoken och vars
främsta mål var att stärka den homosexuella identiteten. Initiativtagarna till queer
ansåg att gaystudierna på den tiden var inriktade på och var till för homosexuella
män. De uteslöt lesbiska kvinnor men framförallt alla personer som inte ansågs
tillhöra den heterosexuella normen, men inte var homosexuella (Rosenberg 2002).
Gayrörelsen anklagades för att ha blivit en del av den vita medelklassens värld
och queer ansågs beteckna och inbegripa allt och alla som stod utanför den
normerande heterosexualiteten. Förvandlingen från gay till queer kan också ses
som ett generationsskifte och ett avståndstagande från den yngre generationens
sida. Queeraktivismen var i jämförelse med gayrörelsen mer teatral och innovativ
i sin aktivism (Ambjörnsson 2006).
Ordet queer betyder avvikande, pervers eller konstig och var inom
queeraktivismen i början av 1990talet ett sätt för queeraktivister att återerövra
ordet från den heteronormativa massan. Queerteori bygger på ett strukturalistiskt
synsätt vilket betyder att betydelser alltid skapas i relation till något annat.
Grundsynen inom queer är anti-essetialistisk, vår identitet och våra känslor alstras
inte av naturen och är inte de samma för alla människor i alla kulturer och i alla
tider. Teoretiker som Foucault har haft stor betydelse för detta synsätt och det som
kallas poststrukturalism, vilket innebär att språket skapar vår bild av vad som är
verkligt och betydelsefullt i våra liv. Foucault kopplar samman poststrukturalism
med sexualitet och normer där han menar att vi genom språket skapar sexualitet.
Genom normaliseringsprocesser skapas bra och dålig, normal och onormal
sexualitet. En viktig aspekt i Foucaults resonemang kring normalisering är makt
vilket även är en av queerteorins utgångspunkter (Ambjörnsson 2006).
5.2 Den heterosexuella matrisen
Framträdande inom queerteori är Judith Butler och hennes ledande tankegångar
kan sammanfattas i två begrepp; genealogi och performativitet. Genealogi innebär
att genus/kön inte förs tillbaka till påstådda ”naturliga” skillnader mellan kvinnor
och män, och inte heller till något mytiskt ursprung eller urtillstånd.
Performativitet innebär att genus/kön inte i första hand är vara utan göra. Ingen är
man eller kvinna per automatik utan görs till kvinna eller man (Rosenberg 2002).
Ett tydligt exempel på detta är när det första nyblivna föräldrar får reda på är om
barnet är en pojke eller en flicka (Ambjörnsson 2006). Butlers mest
grundläggande ifrågasättande gäller den heteronormativa definitionen av kvinnor
och män och det hon kallar den heterosexuella matrisen. Den innebär att det finns
en genusordning med två tydligt definierade kön som är definierade genom
motsatser och är hierarkiska genom den obligatoriska heterosexualiteten. Alltså en
allomfattande heterosexualitet som bygger på en binär könsuppdelning
(Rosenberg 2002). För att anses vara en ”riktig” kvinna måste man enligt den
heterosexuella matrisen ha en kvinnokropp, uppträda som en kvinna och slutligen
ha ett heterosexuellt begär (Ambjörnsson 2006). Den heterosexuella matrisen är
central för definitionen av det godkända och ickegodkända, men är också en
beskrivning av ett visst kulturellt, socialt och historiskt kontext (Rosenberg 2002).
5.3 Den sexuella värdehierarkin
Rubin (1984) gör i sin text Thinking sex en distinktion mellan kön och sexualitet.
Hon menar att det finns sexuella hierarkier som är socialt konstruerade och som
17
ständigt klassificerar ickenormativa sexualiteter som skrämmande, avvikande och
farliga. Rubin introducerar den sexuella värdehierarkin som innebär att olika
sexuella handlingar hamnar på olika platser beroende på vilken status de har i
samhället. Det finns hierarkiska skillnader mellan sexuella handlingar som anses
vara goda, naturliga och normala och de som anses vara onaturliga, onormala och
dåliga. Den mest önskvärda och favoriserade sexualiteten är den som sker i
hemmet, i frivillig, monogam tvåsamhet, mellan två personer av motsatt kön, ur
samma generation, utan sexuella hjälpmedel och i syfte att avla barn. Utifrån
Rubins värdehierarki kan vi förstå att det inte är all heterosexualitet som faller
inom ramarna för det normala. Det centrala med den sexuella värdehierarkin är att
visa att det varken existerar en sorts heterosexualitet eller en sorts homosexualitet.
Ett exempel från värdehierarkin kan vara kärlekskravet som är en norm för
sexuella relationer. Det leder till att många människor hamnar utanför normen
genom att praktisera sex där kärlek inte är involverad, t ex prostituerade,
människor som praktiserar anonymt sex eller negativa åsikter kring analsex
(Rubin 1984).
Bild 1.1. Gayle Rubins sexuella värdehierarki
5.4 Heteronormativitet
Heteronormativitet innebär att det finns lagar, institutioner, strukturer, relationer
och handlingar som upprätthåller heterosexualiteten som något enhetligt, naturligt
och allomfattande. Att det heterosexuella livet framstår som det mest naturliga och
eftersträvansvärda sättet att leva på. Enligt denna tanke bygger hela vårt samhälle
på en heteronorm som innebär att allt ses som antingen manligt eller kvinnligt.
Allt som har med sexualitet och identitet att göra utgår från heteronormen och det
som inte passar in i mallen ses som avvikande. När vi pratar om sex menar vi
underförstått nästan alltid ett penetrerande samlag mellan en man och en kvinna.
Hela vårt samhälle är uppbyggt på denna heteronorm och den genomsyrar precis
allt från det att vi föds till att vi dör (Ambjörnsson 2006). Inom heteronormen
återfinner vi maktfaktorer och hierarkiska skillnader mellan människor, sexuella
identiteter och olika sexuella uttryck. De som tillhör normen innehar makten,
bestämmer vilket som är normalt och avvikande och hamnar således själva överst
på den hierarkiska skalan (Rubin 1984). Heteronormativitet är nära
sammanlänkad med genus. Detta eftersom om du ska kunna veta om du är
heterosexuell eller inte måste du veta vilket kön du själv har och den andra
personen. En uppdelning i man och kvinna blir alltså betydelsefull för detta
18
resonemang (Ambjörnsson 2006). Normativitet kan ses som ett maktsystem som
vidmakthåller och backar upp normer. Det är heteronormativiteten som garanterar
heterosexualitetens status som norm genom att utestänga och definiera det som
anses vara onormalt. Heteronormativiteten har två bärande principer som är
uteslutning av avvikelser ur normen genom uppdelning i kategorier av slaget vi
och dem, och assimilering genom införlivandet av avvikelser i normen
(Rosenberg 2002). Queerforskare hävdar att heterosexualitet inte ska ses som en
självklarhet utan att det är en uppsättning identiteter, relationer och värderingar
som uppstått till följd av bestämda sociala, historiska och kulturella betingelser.
Warner (i Rosenberg 2002) menar att den negativa definitionen av homosexualitet
som en sexuell avvikelse var en förutsättning för skapandet av en idealiserad och
obligatorisk heterosexualitet, den rena heterosexualiteten krävde en motpol.
Rosenbergs slutsats blir att kön eller genus inte kan frikopplas från sexualitet då
den kulturella produktionen av kvinnlighet och manlighet är kopplad till den
heterosexuella matrisen (Rosenberg 2002).
Queerteorin kritiserar skapandet av sexuella kategorier, men fokus har legat på
homosexualitet och bisexualitet. Det finns lite skrivet om heterosexualitet som
konstruktion. Rosenberg menar att heterosexualitet och homosexualitet borde ses
som lika problematiska kategorier i behov av analys och förståelse (Rosenberg
2002). Det primärt problematiska med heteronormativitet och en strikt uppdelning
mellan homosexualitet och heterosexualitet är att människor lätt känner sig
fastlåsta och upplever att de inte tillhör någon av kategorierna. Detta kan leda till
att de uppfattas som konstiga, obegripliga eller icke trovärdiga. Dock är
heterosexualiteten beroende av homosexualiteten på så sätt att man enbart kan
veta att man är det ena genom insikten om vad man inte är. Queerteori hävdar att
det inte finns äkta eller autentiska identiteter som kommer från gener eller inre
väsen. De menar istället att identiteter är mångtydiga, relationella, godtyckliga
och flytande (Ambjörnsson 2006).
5.5 Kritik mot queer
Kritiska åsikter mot queerteori menar att queer genom att framställas som
inkluderande och överskridande riskerar att osynliggöra den genushierarki som
även finns bland icke-heterosexuella. Kritikerna menar att queer återskapar män
som aktörer och osynliggör kvinnor under en inkluderande täckmantel
(Ambjörnsson 2006). Även den så kallade ”Biteorin” kritiserar queerteorin och
menar att bisexualiteten kan tolkas som en splittrad sexualitet, där den bisexuella
betraktas som obestämd och omogen. Biteorin menar vidare att det finns ett
tomrum mellan dikotomin homo - hetero som osynliggörs och negligeras inom
genusforskning, sexualkunskap och kritisk sexualteori som queerteori (Gustavson
2001).
6. EMPIRI
I denna del kommer vi att redogöra för RFSU, RFSL och UMOs hemsidor och
den information som behandlas där. Det insamlade materialet från
sexualupplysningssidorna kommer här att redovisas var för sig. Då vi fokuserade
på tre teman: genus/kön, sexuell läggning och sexuella gränser när vi samlade in
materialet har vi valt att ha dessa som rubriker under varje hemsida. Under temat
genus/kön redogör vi för den text som vi funnit behandlar detta ämne eller visar
på ett könsnormativt synsätt. Under temat sexuell läggning hamnar text kring
19
bisexualitet, homosexualitet, heterosexualitet och andra ”möjliga” sexuella
läggningar samt text som anknyter till sexuell identitet. Under temat ”sexuella
gränser” kategoriserades det material som berörde text kring det som i vårt
samhälle är olagligt, socialt icke accepterat eller faller långt utanför den sexuella
normen.
6.1 RFSU
Riksförbundet för sexuell upplysning grundades av Elise Ottesen-Jensen 1933 och
är en ideell organisation för sexualupplysning och sexualpolitik. Organisationen
arbetar med utbildning, upplysning och opinionsbildning genom att arrangera
kurser och konferenser och delta i debatter. Organisationen är partipolitiskt och
religiöst obunden och leds av en förbundsstyrelse med generalsekreterare Åsa
Regner (RFSU 2009). RFSUs hemsida har ett upplägg som skiljer sig ifrån de
övriga två hemsidorna då mycket av organisationens material finns som länkar
eller att köpa i deras webshop. Det skrivna materialet direkt på RFSUs hemsida är
i första hand en information om hur organisationen ser ut, hur de arbetar och vilka
olika politiska ställningstagande de har. De har något de kallar för fokusområden
2007-2009, vilket innebär att somliga frågor ska prioriteras i hela organisationen
dessa år. RFSUs aktuella fokusområden är barns sexualitet, civilrättslig
registrering, prostitution och internationellt arbete.
6.1.1 Genus/Kön
Det material på RFSUs hemsida som vi fann beröra temat genus och kön var
främst det avsnitt där de förklarar transsexualism och transpersoner. De tar här
upp att transsexualism handlar om könstillhörighet och inte om sexuell läggning,
en transsexuell person kan vara antingen hetero-, bi- eller homosexuell. De skriver
att en person som är transsexuell anser sig tillhöra det motsatta könet och vill ofta
korrigera detta genom hormonbehandling och kirurgi. Känslan av att vara född i
fel kön kan komma under olika delar av livet för olika personer. RFSU tar upp att
WHO har klassat transsexualism som en sjukdom, men RFSU argumenterar i sin
text för att det inte är någon sjukdom och att transsexuellas möjlighet till
könskorrigering ska underlättas. De anser att minderåriga ska kunna påbörja
könskorrigerande behandling och att obligatorisk kastrering1 vid könskorrigerande
behandling ska tas bort. RFSU tar vidare upp att ”transpersoner” är ett
samlingsbegrepp för människor vars könsidentitet eller könsuttryck inte
överensstämmer med det kön de ansågs ha vid sin födsel eller som samhället i
stort anser att de tillhör. Förutom transsexuella inräknas här; transvestiter, någon
som ibland eller alltid klär sig i kläder som är typiska för det kön som de själva
inte anses tillhöra; transgenderister, någon som kan ha en könsidentitet som ligger
utanför de två etablerade könen; och intersexuella, vilket är personer som föds
med tvetydigt, oklart eller atypiskt kön. RFSU vill att föräldrar till intersexuella
barn får stöd och information så att könskorrigerande operationer inte görs förrän
barnet själv kan delta i beslutet (RFSU 2009).
RFSU har en väldigt omfattande ordlista där de förklarar betydelsen av många ord
med anknytning till sexualitet. Vissa av dessa definitioner fann vi beröra vårt tema
genus och kön då de beskriver sexualitet mellan män och kvinnor. Med hänsyn till
utrymme redovisar vi endast de som är av värde för vår analys. Avbrutet samlag
1
Ett krav på obligatorisk och undantagslös kastration av samtliga transsexuella som vill få sin
könstillhörighet juridiskt fastställd. En person som har kvinnlig könstillhörighet får inte ha
manliga könskörtlar och tvärtom, detta för att undanröja möjligheterna att en person som är
folkbokförd som man föder ett barn.
20
förklarar de som att ”penis dras ur slidan före sädesuttömning. Den sker istället
utanför slidan”. G-punkten beskriver de med orden ”ett område inuti slidan som
sitter några centimeter in på främre slidväggen, men ingen vet riktigt var.
Stimuleras G-punkten sexuellt ska kvinnan uppleva en speciellt intensiv orgasm
med samtidig avgång av en vätska som kan liknas med mannens sädesavgång.
Meningarna om G-punkten, dess existens och funktion är fortfarande delade”.
När de förklarar klitoris låter det på detta vis; ”Klitoris består av ollon och
svällkroppar. Klitoris ligger längst upp där de inre blygdläpparna möts, strax
ovanför urinrörsmynningen. Klitoris är den känsligaste delen av kvinnans kropp.
Det går dubbelt så många nervtrådar från kvinnans klitoris som från mannens
penis. Klitoris svullnar vid sexuell upphetsning och då den är fylld av nerver är
den mycket känslig för beröring…”. Missionärsställningen beskrivs som ”när
mannen ligger ovanpå kvinnan. Hon ligger på rygg med benen isär”.
Samlagsställningen att rida av någon förklaras som att ”kvinnan rider mannen
genom att ligga eller sitta på honom” (RFSU 2009).
6.1.2 Sexuell läggning
Material som vi valt att tematisera under sexuell läggning ifrån RFSUs hemsida
var dels deras text kring samlevnad. Då RFSU lyfter fram och beskriver
samlevnad påpekar de att människors val ser olika ut och kan skifta genom livet.
De poängterar att ingen samlevnadsform är bättre än någon annan och att det inte
är samhällets uppgift att sanktionera någon samlevnadsform framför någon annan.
De lyfter fram att de stödjer en könsneutral äktenskapslagstiftning eftersom
samkönade och olikkönade par då görs lika inför lagen. De anser vidare att det bör
utredas om det finns möjligheter för fler än två personer att ingå civilrättslig
registrering. De lyfter också fram att alla äktenskap inte bygger på en frivillig
basis och att det kan uppstå problem i parrelationer som människor kan behöva
hjälp med för att lösa (RFSU 2009).
Vidare förklarar RFSU på sin sida tre olika sexuella läggningar. De benämner en
heterosexuell person som någon som har förmågan att attraheras sexuellt av
och/eller älska en person av motsatt kön. De menar att heterosexualitet är den
vanligaste formen av sexuell identitet och att det även är normen i dagens
samhälle. RFSU skriver fortsättningsvis att en bisexuell person är någon som har
förmågan att attraheras sexuellt av och/eller älska en person oavsett kön. En
homosexuell person har förmågan att attraheras sexuellt av och/eller älska en
person av samma kön. De tar upp att ”man” brukar räkna med att 5 till 10 procent
av befolkningen är bi- eller homosexuella. RFSU menar att de har en helhetssyn
där sexualiteten inte bryts ur sitt sammanhang och att en människa därför i första
hand inte borde karaktäriseras som hetero-, bi- eller homosexuell. De anser att det
är diskriminerande att hävda att sexuella inriktningar är ett avgörande
personlighetsdrag. Heterosexualitet är en norm och därför anser RFSU att det är
viktigt att ändå lyfta och prata om homo- och bisexualitet, för att bland annat
undvika förtryck och fördomar. Eftersom heterosexualitet är normen tar
människor förgivet att alla i deras omgivning är heterosexuella. På detta sätt
osynliggörs HBT-personer (homo-, bi- och transsexuella). RFSU menar att om
fler öppet berättar om sina liv utmanas osynligheten. Som ett led i kampen att
förändra attityder vill RFSU att samkönade par ska ha rätt att adoptera barn (är
genomfört), att övergrepp, våld och förföljelse av HBT-personer ska förbjudas
under lagen hets mot folkgrupp (även detta är genomfört) och slutligen att skolans
sexualundervisning ska ta upp HBT-frågor, likväl som heterofrågor, för att
undvika fördomsfulla attityder (RFSU 2009).
21
RFSU har vidare en introduktion till ”poly” på sin hemsida. Vi har valt att
tematisera denna text under sexuell läggning då RFSU menar att poly kan vara
både en identitet och en relation, och vad, vem eller vilka som är poly är beroende
på vem du frågar. De benämner poly som en typ av samlingsnamn för en mängd
olika relationsformer och människor som på olika sätt bryter mot
tvåsamhetsnormen. Med polyrelationer menar RFSU sexuella och/eller
romantiska relationer som på ett eller annat sätt inkluderar fler än två personer. De
menar att det är upp till individen själv att definiera sig och sina relationer, precis
som med sexuell läggning eller andra etiketter. Vidare tar RFSU upp och förklarar
en rad olika begrepp där de inleder med polyamorös, som innebär att ha förmågan
att känna romantisk kärlek till mer än en person åt gången. Det krävs inte ett
praktiserande för att definieras som polyamorös, utan det ligger i känslan och
kärleken. Polygami betyder månggifte och är olagligt i Sverige. RFSU tar upp att
det råder en hel del myter om att polygami är vanligt i muslimska länder, vilket
inte är korrekt. En öppen relation förklarar RFSU som när ett par eller en annan
konstellation tillåter sexuella förbindelser med andra utanför kärnrelationen. De
menar att syftet med att ha en öppen relation kan variera och bero på en önskan
om att ha större sexuell frihet eller som ett sätt att skydda en relation från den
påfrestning som det upplevs innebära att behöva säga nej till frestelser. Enligt
RFSU har relationsanarki sin teoretiska och ideologiska bas i queer-rörelsen och
innebär en vilja att undvika att definiera och ställa upp ramar och förväntningar på
relationer. Gränsen mellan en vänskapsrelation och en kärleksrelation anses vara
en social konstruktion som bör motarbetas. Det bör finnas så få regler som möjligt
för relationer. Eftersom den heterosexuella tvåsamheten är norm upplever många
polypersoner att de möts av fördomar och misstänksamhet (RFSU 2009).
6.1.3 Sexuella gränser
Material som vi fann platsa under temat sexuella gränser på RFSUs hemsida är
dels deras text kring prostitution. Då det idag är olagligt att köpa sex kan detta
ämne betraktas som någonting som befinner sig utanför gränsen för den ”sexuella
normen”. På hemsidan skriver RFSU att de anser att prostitution är ett fenomen
som måste ses utifrån många olika aspekter för att kunna förstås. De menar att
stora delar av prostitutionen inte är förenlig med ett jämställt samhälle, men att det
ändå kan finnas variationer i form av individuella erfarenheter och perspektiv. Då
prostitution inte är möjlig utan efterfrågan menar RFSU att det i arbetet med
prostitution är viktigt att även fokusera på dem som köper sex, t ex i form av
uppsökande verksamhet. De anser vidare att det är viktigt att belysa och
problematisera de värderingar och mekanismer som skapar förutsättningar för
prostitution. Fortsättningsvis hävdar RFSU att sexköpslagen bör utvärderas för att
se vilka effekter den har fått på de prostituerades situation och för att se om den
har haft någon normerande funktion. De anser även att det är viktigt att samarbeta
internationellt för att motverka och förhindra trafficking och människohandel
(RFSU 2009). Ett annat ämne som RFSU skriver om är omskärelse, vilket
kategoriserades i temat sexuella gränser eftersom det är olagligt. RFSU skriver att
omskärelse av flickor är förbjudet i svensk lag och RFSU vill att all omskärelse
ska förbjudas oavsett kön, då det kränker individens rätt till självbestämmande
och sexuell integritet (RFSU 2009).
RFSU skriver att det finns många olika sätt hur människors sexuella praktik kan ta
sig uttryck. Somliga av dessa sexuella uttryck har tidigare setts som sjukdomar,
och vissa gör det än idag. RFSU tar upp att det var först i januari 2009
22
Socialstyrelsen beslutade att ta bort sjukdomsklassificeringarna för BDSM
(bondage/disciplin, dominans/submission). BDSM är ett samlingsnamn som även
innefattar sadomasochism och fetischism. RFSU menar att det är fel att klassa
någon form av sexuell praktik som psykisk sjukdom (RFSU 2009). Denna text
berör sexuella gränser och därför är den kategoriserad under temat sexuella
gränser.
De sexuella gränserna berörs även då RFSU behandlar ämnen som övergrepp och
våld. RFSU anser att det är av stor vikt att professionella utbildas så att sexuella
övergrepp ska kunna förebyggas, upptäckas och beivras. De vill förhindra att
förövare återfaller i sitt beteende t ex genom att ha obligatorisk behandling för de
dömda. Vikten av förebyggande arbete betonas, de vill att skolan ska erbjuda
diskussioner om maskulinitet, respekt för egna och andras gränser och att ett nej
alltid är ett nej. De menar vidare att jourverksamhet för våldsutsatta i nära
relationer ska erbjudas till alla som behöver stöd, även män som utsatts av våld
från kvinnor och personer i samkönade relationer. Vidare anser de att en
betydande orsak till hatbrott består i de normer som reglerar vad som är normalt,
till exempel när det gäller sexuell läggning (RFSU 2009).
6.2 RFSL
Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter
bildades 1950 och arbetar för att dessa personer ska få samma rättigheter,
möjligheter och skyldigheter som andra. Arbetet för detta sker genom politiskt
påverkan, informationsarbete samt sociala och stödjande verksamheter. Hemsida
riktar sig till HBT-personer och är uppbyggd under sex större ämnesområde. Hem
(som lyfter aktuella frågor och hänvisa vidare på sidan), Om oss (RFSL), Hälsa,
Sex, Hiv och könssjukdomar och Hiv+ (som är information riktat till män med
Hiv som har sex med andra män).
6.2.1 Genus/kön
Materialet på RFSLs hemsida som berör genus/kön visade sig vara relativt
omfattande. Det finns en huvudrubrik kallad: ”Vad är kön?”, där ett resonemang
kring biologiskt, socialt och mentalt kön redogörs samt en huvudrubrik som heter
”Begreppslista – sexualitet och kön”. Här redogörs för en ordlista med olika
begrepp som kopplas till kön. I sidospalten för navigering finns kategorierna
”Mest för killar” och ”Mest för Tjejer”. Under respektive huvudrubrik finns sedan
en rad underrubriker som skiljer sig mellan de två huvudrubrikerna. Under
rubriken ”Mest för tjejer” finns underrubriker som: Brudsex, Kärlek + sex?,
Engångsgrejer, Bra & dålig sex, Maktspel, Hårdare tag, Analt, Sätta på, Sex med
kvinnor. Under huvudrubriken ”Mest för killar” finns istället underrubriker som:
Vad varje kille bör veta, Fortsätt knulla - med eller utan kondom?, Knullskolan Lär känna din röv, Att sälja sex, Att köpa sex. Detta är endast exempel på
underkategorier, det förekomer fler rubriker/ämnen men dessa kommer inte att
beröras ytterligare i arbetet. Under dessa rubriker/ämnen finns det en mängd
texter. Vi har valt att ta upp valda delar av dessa texter som vi fann beröra ämnet
genus/kön. Under rubriken ”Mest för killar” - ”Lär känna din röv” står det: ”Sitta
gränsle - Han ligger eller sitter, du sänker dig sakta över hans hårda kuk.
Rekommenderad för dig som inte har så mycket erfarenhet. Med den här
ställningen kan du själv hålla koll på hur djupt du vill gå och hur snabbt och hårt
du vill bli knullad”. ”Klassikern - Ansikte mot ansikte så ni kan se på varandra.
Du ligger på rygg med en kudde under ryggslutet, uppdragna ben och han glider
in. Fantastisk ställning där du samtidigt kan erbjuda honom din röv och se hur
23
han njuter. Din partner kan samtidigt se på dig, dina skälvningar och kåta
ansiktsuttryck. För att inte tala om kyssandet samtidigt!” ”Njutningen ligger
någonstans mellan smekning och beröring i och runt anus och känslan av att bli
uppfylld. Och ett är säkert; nervcentrat i och kring anus förtjänar mer än att
enbart bli stimulerad av toalettpapper!” (RFSL 2009)
Under rubriken ”Mest för tjejer” finns underrubriken ”Analsex ” där det bland
annat går att läsa :”Analpluggen...är särskilt utformad för anala lekar, ofta mindre
än en dildo eftersom analen är så känslig att det behövs betydligt mindre
stimulans där. Ibland är man tillräckligt våt för att få »glid«, men vid djupare
penetrering är det viktigt att använda rikligt med saliv och/ eller glidmedel
eftersom analen inte har någon egen lubrikation”. ”Penetrationen är en
oproportionerligt laddad historia. Hela samhället är fyllt av representationer av
den där påsättningen, spelet som får symbolisera kampen mellan »det manliga«
och »det kvinnliga«. I penetrationsakten finns det traditionellt två roller: den av
påsättaren och den påsatta, en aktiv och en passiv (RFSL 2009).
Andra texter som förekommer under underrubriker under ”Mest för tjejer” som vi
anser är av intresse för vår studie är: ”Längtan efter barn har ingenting med sex
att göra och idag finns många andra smarta sätt att gå tillväga på om man vill
planera för en sådan storsak i sitt liv. När vi bortser från reproduktionsaspekten
av sexet, alltså möjligheten eller önskvärdheten att bli på smällen, så återstår
bara själva upplevelsen. Då kan sex vara precis allt möjligt, som hetsar upp eller
tillfredsställer, skakar, underhåller, kittlar, frustrerar, oroar eller vänder världen
upp och ner” . ”Du som tänder på kvinnor har fördelen att redan ha brutit mot en
grundläggande samhällsnorm: den att kvinnor ska ha sex med män. I och med det
är du tillräckligt utrustad för att se igenom resten av regelboken också, om du
bara tänker och känner efter. Din kropp är inget tempel utan är ett färdmedel i
äventyret som är ditt liv”. ”För den som är,...eller önskar, vara del av ett
sammanhang som består av ickeheterosexuella kvinnor, finns det förstås en del
andra grejer att tänka på, av rena etiketts- och självbevarelseskäl. Inom grupper
och kulturer i mindre samhällen, som även de största svenska städerna får lov att
räknas till, har folk ofta ganska bra koll på varandra. Undvik drama genom att
stå för vad du gör i alla lägen, och bete dig renhårigt så att du inte bränner dina
chanser att plocka hem brudens heta kompis nästa gång. Smartast är att vara
tydlig med sina avsikter om man inte är intresserad av någon följetong” (RFSL
2009).
Det finns även länk- och boktips under ”Mest för tjejer” som gäller bland annat
relationstips och romaner med teman kring sex och kärlek. RFSL skriver under
rubriken ”kön” om transpersoner. Resonemanget som förs handlar om att
organisationen inte har en definition på ordet men att olika grupper ingår i detta
paraplybegrepp där det finns många olika begrepp och definitioner. RFSL nämner
sedan transsexuell, intersexuell, transvestit, transgenderist/ transgendered och
drag- Queen/King som de anser är de mest välkända. Under rubriker till
”transpersoner” finns sedan ett blandat material kring dessa grupper. Det påpekas
att en transperson kan vara både homo- bi- och heterosexuell och att de antingen
betrakta sin sexualitet utifrån det kön de upplever sig ha eller utifrån det kön
samhället anser att de har. En transsexuell person definieras som en person som
upplever sig tillhöra det motsatta könet och oftast önskar korrigera den felaktiga
kropp han/hon har genom hormonbehandling och kirurgi (RFSL 2009).
24
6.2.2 Sexuell läggning
Under temat sexuell läggning på RFSLs hemsida definieras och diskuteras
homosexualitet och bisexualitet. Begreppen finns i en sidospalt under RFSL Fakta - Grundläggande HBT fakta - Sexuell läggning. Under huvudrubriken
Sexuell läggning finns sedan underrubrikerna; Homosexuella, Bisexuella,
Sexvanor (RFSL 2009).
Under rubriken ”Homosexualitet” skrivs att homosexualitet är en av tre sexuella
läggningar tillsammans med bisexualitet och heterosexualitet. Det förs sedan ett
resonemang kring att vara homosexuell betyder att man har förmågan att förälska
sig i och/eller vara sexuellt attraherad av någon av samma kön som en själv. Det
skrivs att ordet i ett historiskt perspektiv är ganska nytt och har blivit ett sätt att
sammanfatta en identitet som inte bara är sexuell utan även social, men att denna
identifikation är beroende av vad individen själv anser. Detta kan exemplifieras
med citatet: ”Självidentifikation är RFSL:s viktigaste fokus för att avgöra vem
som är homo-, bi- eller heterosexuell” (RFSL 2009). Det poängteras att många
har träffat homosexuella utan att de kanske vet om det, och att den heterosexuella
normen förutsätter att alla är heterosexuella. De skriver vidare att man inte kan se
en individs sexuella läggning på personen, och att det inte finns en homogen bild
av homosexuella där "alla bögar är feminina och alla lesbiska är manhaftiga"
(RFSL 2009).
Under rubriken ”Sexuell läggning” förs ett resonemang kring att en sexuell
läggning består av de olika komponenterna Praktik, Identitet och Preferens som
tillsammans utgör den sexuella läggningen. Användandet av begreppen
homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet problematiseras och det förs ett
resonemang kring att inte en av komponenterna ensam kan bestämma den
sexuella läggningen. Det redovisas sedan statistik och forskning/studier kring
antal homosexuella och bisexuella, homosexuella och bisexuella fantasier och
känslor, sexuell praktik, sexuell identitet och sexuella preferenser (RFSL 2009).
Sexuella läggningar problematiseras och ett exempel på detta är: ”Behövs
begreppen heterosexuell, bisexuell och homosexuell? Egentligen inte. Begreppen
är bra på det sätt att de förklarar och ger informationsvägar. Däremot kan
begreppen också leda till att individen känner att hon/han måste leva upp till vissa
saker för att man tillhör en viss grupp. Det är inte bra. En framtidsvision att se
fram emot är då den sexuella läggningen har så liten betydelse för hur man blir
bemött att man inte behöver identifiera sig som hetero, bi eller homo.” (RFSL
2009)
Under underrubriken ”Bisexualitet” definieras begreppet och diskuteras dels som
en övergångsfas, dels en livslång sexuell identitet. Olika fördomar kring
bisexualitet tas upp och ifrågasätts. Bland annat att bisexualitet ses som en trend
och inte en egen sexuell läggning och bisexualitet som ett sätt att närma sig
homosexualitet utan att våga fullt ut. Sedan tas statistik upp kring antal bisexuella
och forskning på ämnet. Under den sista underrubriken till huvudrubriken
”Sexuell läggning” finns ”Sexvanor”. Här skrivs kring olika former av statistik
kring två studier på ämnet vad kvinnor respektive män tycker om när de har sex
med en person av samma kön (RFSL 2009).
Det finns en egen huvudrubrik som heter ”Heteronormen”. Huvudrubriken på
sidan är: Heteronormativitet och dess konsekvenser. Här skrivs problematiserande
kring normer kopplat till sexuell läggning och könsidentitet. Att vissa saker
25
förutsätts, som heterosexualitet och den heterosexuella kärnfamiljen och att
normer förstärks, stärks och sprids genom vårt språk och saker människor gör.
Sedan tas statistik och forskning upp kring ”utsatthet för brott”, ”självmord och
”att flytta” upp i relation till homosexuell och bisexuell läggning. Det skrivs att
”avsteg från normen kan leda till ett positivt accepterande och respekterande men
det händer inte sällan att personer som avviker från heteronormen drabbas av
utfrysning, trakasserier och våld” (RFSL 2009).
Det förekommer olika slags tal kring heterosexualitet på RFSLs hemsida.
Följande citat finns t ex att läsa där heterosexualitet benämns. ”Utbudet i
sexleksaksaffärerna … är ofta irriterande anpassat till vad man tänker sig att
heterosexuella kvinnor vill ha, med penisformade dildos i standardutförande, eller
fåniga delfiner (om du inte råkar ha en delfinfetisch) istället för sådana
anpassade till olika kroppar och tekniker, men på nätet hittar du specialbutiker
som har alla varianter” (RFSL 2009). ”Det är nu inte en självklarhet hur man
ska ha sex när man går hem med en tjej, så som det finns standardregler för
heteron för att komma enklast möjligast undan. Men nu är ju mer sällan att bara
genomföra sexet med minsta möjliga besvär man är ute efter” (RFSL 2009).
6.2.3 Sexuella gränser
Materialet kring sexuella gränser på RFSLs hemsida visade sig vara litet.
Hemsidan berör ämnet under kategorin Bra och Dåligt Sex under huvudrubriken
”Mest för tjejer” där de skriver: ”Sex kan, precis som all annan... mellanmänsklig
interaktion, vara skadlig och otäck, om det går fel. Men vi är också så proppade
med föreställningar om vad som är skadligt att det lätt blir självuppfyllande Ingen
har dött av att tap pa lusten under sexakten och besvikelsemoment hör till spelet.
Om sex också ska fungera som något som lyfter oss över vardagstristessen är det
viktigt att acceptera att det för med sig visst risktagande, där man ibland möter
energier som inte överensstämmer med ens egna. Men det bygger också på att du
kommer överens med dig själv om att respektera vissa gränser för hur långt du är
beredd att gå, att du alltid utgå från hur sexet kan tillföra dig något, och att du
utrustar dig med förmågan att säga ifrån när det inte gör det” (RFSL 2009).
RFSL skriver att så länge sexualiteten uttrycks utan någon form av övergrepp bör
samhället inte utfälla moraliska domar, det är då istället upp till dem som deltar i
den frivilliga relationen att bedöma. Organisationen tar avstånd från alla former av
sexuella övergrepp som en person ofrivilligt eller i beroendeställning blir utsatt för
eller inbegripen i. RFSL skriver att om prostitution sker utifrån ett ekonomiskt,
socialt, psykosocialt eller fysiskt tvång innehåller den en rad riskfaktorer, men att
en kriminaliserade lagstiftning inte är lösningen. De vill istället att samhället ska
satsa på att utveckla det sociala arbetet och motverka en social exkludering av
dem som säljer sexuella tjänster.
Ämnet att sälja och köpa sex tas även upp under rubriken ”Mest för killar”. Här
riktar sig information till män som säljer sex till män och män som köper sex av
män. I detta material tas frågor som säkerhet, våld och övergrepp, frivillighet och
lagstiftningen upp. I övrigt har ämnet sexuella gränser ingen egen rubrik eller
särskild plats där det berörs. Lagstiftning som berör homosexuella, bisexuella och
transpersoners rättigheter lyfts fram i RFSLs material där bland annat
sjukdomsklassificeringen av homosexualitet tas upp (RFSL 2009).
6.3 UMO
Regeringen beslutade 1997 att utveckla en webbbaserad ungdomsmottagning.
26
Målet var att nå ut till fler ungdomar och nå den grupp som av olika skäl inte
vågar, vill eller kan vända sig till den vanliga ungdomsmottagningen. UMO är
framtagen av Sjukvårdsrådgivningen och drivs av kommuner och landsting
(Regeringen 2009). Hemsidan vänder sig till ungdomar mellan 13 och 25 år och
”Syftet med sajten är att göra det lättare för unga att hitta relevant, aktuell och
kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer” (UMO 2009). UMO har
uttalat att de jobbar för att arbeta med att ifrågasätta och problematisera normer.
Hemsidan har ett samarbete med olika referensgrupper, bland annat personer med
kompetens inom HBT-frågor, inom ämnet heder och en grupp sammansatt särskilt
för att granska det normkritiska perspektivet. Hemsidan startades upp under 2008
(UMO 2009).
6.3.1 Genus/kön
Den text på UMOs hemsida som berör vårt tema genus/ kön finns bland annat i
den information som är riktad till specifika kön. UMO har en flik som heter onani
och under den har de två olika flikar med onanitips för tjejer och onanitips för
killar. Här förklarar de hur det kan komma sig att man vill onanera, tips på hur
man kan göra med fingrarna och med andra hjälpmedel och på vilka olika ställen
på kroppen det kan kännas skönt. De beskriver vad en orgasm är och hur en sådan
kan upplevas. Att somliga blir upphetsade och kan få en orgasm av fantasier
medan andra behöver berörig för att uppnå detta. De ger även olika tips på hur
man kan utforska sin kropp och lära känna vad man själv tycker är skönt. Bortsett
från de skillnader som finns när UMO beskriver det anatomiska i könsorganen ser
onanitipsen för killar och för tjejer likadana ut (UMO 2009).
Vidare har UMO på sin hemsida ett långt avsnitt där de behandlar ämnet manligt
och kvinnligt. De är tydliga när de poängterar att det finns ojämlikheter mellan
könen och att människor behandlas olika beroende på om de är en tjej eller kille.
De menar vidare att manligt och kvinnligt är något vi lär oss att vara redan från
när vi är små barn och att det finns många föreställningar kring hur man ska vara
som kille och tjej, både vad gäller ens personlighet och ens sexualitet. De menar
att det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män på samma sätt som det
finns skillnader mellan korta och långa, unga och gamla eller mörkhyade och
ljushyade. De ställer sig dock frågan om dessa olikheter ska dela in oss i grupper
där vi får olika villkor i livet. Olika förväntningar utifrån kön ger olika villkor. De
har en genomgång om hur det har sett ut i historien vad gäller manligt och
kvinnligt och även vilka problem detta kan medföra för individer i form av att
personer placeras in i fack de inte känner igen sig i och att det kan leda till känslor
av att man inte duger. UMO skriver att synen på killar och tjejer inte är jämställd
och budskapet är att killar är lite bättre än tjejer. UMO menar att det är viktigt att
gå sin egen väg och försöka vara den man själv vill vara. De går vidare in på de
olika förväntningar det finns på tjejers och killars sexualitet och att det finns
många skrivna och oskrivna regler när det gäller sex. Dessa regler ser olika ut för
olika personer och har sett olika ut under historiens gång. Idag lär sig barn att bli
kära och att attraheras av någon av motsatt kön och på så sätt lär vi oss att bli
heterosexuella. Om man inte är på rätt sätt eller lagom mycket tjejig eller killig
kan detta skapa stress och frågor om man kan vara homosexuell. Denna stress och
oro beror enligt UMO på alla budskap vi bombarderas med från omgivningen och
samhället. Detta leder även till föreställningar kring hur sex ska vara mellan tjejer
och killar. Det kan t ex handla om att killar förväntas vara aktiva och ta initiativ
medan en tjej som tvekar till sex förväntas vilja ändå fast hon inte visar det. Dessa
förväntningar kan få negativa konsekvenser i form av övergrepp eller
27
ifrågasättande om övergrepp har ägt rum (UMO 2009).
UMO tar vidare upp att föreställningar kring hur sex ska gå till ofta tar sig uttryck
i form av att killar förväntas penetrera och tjejer ta emot. En tjej som vill vara
mest aktiv och inte få något infört i slidan, eller en kille som vill bli stimulerad i
rumpan, kan ses som konstiga. De poängterar hur viktigt det är att gå sin egen väg
och känna efter vad man själv tycker om och göra sådant man mår bra av (UMO
2009).
De tar som exempel upp varför det är bra när en kille har ”stake” i sig men inte
när en tjej har ”fitta” i sig (UMO 2009).
UMO tar även upp och för en diskussion kring oskuldsbegreppet i samhället. Då
texten i detta material i mångt och mycket berör kvinnligt genus väljer vi att
kategorisera denna information under vårt tema genus/kön UMO skriver att
oskuldsbegreppet traditionellt har använts för att kontrollera främst tjejers
sexualitet. De menar att det finns och tidigare har funnits föreställningar om att
det är viktigt att tjejer inte har sex innan de gifter sig och att om så sker anses man
vara en dålig tjej som drar skam över familjen. De anser vidare att de horrykten
som kan finnas hör samman med denna syn på tjejer och sexualitet. UMO hävdar
att oskuldbegreppet kan verka tvingande både för de som vill ha sex och de som
inte känner sig redo att ha sex. De menar att ordet oskuld antyder att en person
”inte är skyldig”, men att man inte behöver känna någon skuld för att man har haft
sex eftersom man inte har gjort något fel (UMO 2009).
När temat genus/kön berörs är det vanligt förekommande att det förs en
diskussion kring ämnet transexualitet. UMO har ett avsnitt där de beskriver och
förklarar trans. De inleder med att beskriva att personer som inte är transpersoner
kan kallas för cispersoner. Cis betyder ”på samma sida” och en cisperson är alltså
någon där allt stämmer överens: man har en kropp som en kvinna, det står att man
är kvinna i passet och man känner sig som en kvinna. De beskriver olika begrepp
under samlingsnamnet trans. Dessa är transsexuell, intergender, transgender,
transvestit, intersexuell, dragking och dragqueen. De förklarar vidare att trans
handlar om den egna personens kön och inte den man blir attraherad av. Trans har
alltså inget med sexuell läggning att göra. Det kan vara så att andra kan tänka och
tycka att man är en tjej eller en kille, oavsett vad man själv känner sig som. UMO
menar att det bara är individen själv som kan veta om man är en tjej, kille, annat
eller inget, vad omgivningen än tar för givet att man har för kön (UMO 2009).
6.3.2 Sexuell läggning
Då det skrivs om sexuell läggning kan mycket åsyftas. Begreppet avgränsar och
jämställs ofta med sexuell identitet. UMO har ett avsnitt som de kallar identitet
där de skriver att det är många olika pusselbitar som formar en persons identitet.
En sak som de flesta har gemensamt är att vi kan bli förälskade i och sexuellt
upphetsade av andra personer. De förklarar begreppen hetero-, homo- och
bisexualitet och benämner dem med samlingsnamnet sexuell läggning. De menar
att det är individen själv som bestämmer vad han eller hon vill kalla sig för och att
det kan ske under olika delar av livet som en person kommer på vilken sexuell
läggning han eller hon har. Somliga funderar aldrig över vilken läggning de har,
vilket de menar är vanligast om man är heterosexuell eftersom detta är den
sexuella läggning omgivningen förväntar att man har. De menar att det ofta är
först när man bryter mot dessa förväntningar som man börjar fundera över sin
28
sexuella läggning. UMO anser vidare att det är viktigt att vara nöjd med den man
är och att man får leva det liv man vill oavsett sexuell läggning. Att människor tar
förgivet att alla är heterosexuella menar UMO beror på att det är den vanligaste
sexuella läggningen. Detta är dock viktigt att skilja ifrån att det skulle vara den
enda normala sexuella läggningen. De hävdar vidare att sexuell läggning inte har
något med barnalstrande att göra. Alla människor behöver inte skaffa barn och
vilken sexuell läggning man har avgör inte om man kan få barn eller inte (UMO
2009).
UMO menar att heterosexuella ständigt får sin identitet bekräftad från
omgivningen. Man behöver inte komma ut som heterosexuell och det är ingen
som frågar varför så många är det och om det beror på en viss uppväxt. Detta är
frågor som ofta homo- och bisexuella får ställas inför. Vidare menar de att
heterosexuella inte blir utpekade som stereotyper på samma sätt som
homosexuella blir och att heterosexuella blir sedda för den de är och det de gör.
De blir sedda som en hel människa där sexualiteten bara är en del. När det talas
om heterosexualitet som norm betyder det även att homo- och bisexualitet ses som
något mindre bra, onormalt eller fel (UMO 2009).
6.3.3 Sexuella gränser
UMO beskriver inte något på sin sida som passar in under detta tema. Vad gäller
sexuell läggning och identitet tar de upp tre sexuella läggningar. När det kommer
till sexuella aktiviteter tar de upp onani, samlag, munsex, smeksex och analsex.
De tar upp olika sexuella risker som t ex graviditet, könssjukdomar och sexuella
övergrepp. Vidare skriver de under fliken Dricka, röka, knarka om olika risker och
problem som rör det ämnet, men det är inget av relevans för vårt arbete (UMO
2009).
7. ANALYS
Materialet på de olika hemsidorna lyfter var för sig olika sorters information som
berör våra valda teman: sexuell läggning, genus/kön och sexuella gränser. De
olika rubrikerna under vartdera teman speglar vilken information vi har hittat i
empirin och används som vägledning för de olika företeelser som kom att utmärka
sig i materialet. I slutet av avsnittet för var tema har vi en sammanfattning där vi
jämför materialet på de tre hemsidorna och lyfter upp skillnader och likheter.
7.1 Genus/kön
Under detta tema visade sig ämnena; Kategorierna ”killar” och ”tjejer”, Kvinnliga
föreställningar?, Sexuella handlingar och förväntningar samt Trans, vara
utmärkande. Dessa ämnen kommer därför att redogöras för under respektive
rubrik.
7.2.1 Kategorierna ”killar” och ”tjejer”
Bolander (2009) kommer i sin studie av sexualitet och genus i sexualupplysning i
tv, fram till att de vanligaste subjektpositioner som skapas och reproduceras är
”killar” och ”tjejer”. Dessa är utgångspunkt för diskussioner och reportage och
kategorierna förväntas ofta har skilda ingångsvinklar. Det görs ständiga försök till
att underlätta för dessa grupper att närma sig varandra. Detta menar Bolander kan
förstås utifrån Butlers heterosexuella matris, där två kön förväntas begära och
komplettera varandra (Bolander 2009). Vi kan i vår studie se att Bolanders resultat
29
även är tillämpbara på RFSLs material. Hemsidan har två huvudrubriker som
vänder sig till ”killar” respektive ”tjejer”. Dessa spalter/kolumner innehåller även
olika underrubriker vilket kan tolkas som att beroende på genus/kön förväntas
man efterfråga och behöva en viss typ av information. Butler menar att
användandet av termer som t ex ”kvinna” skapar begriplighet men samtidigt
utestänger det andra skillnader som t ex ålder, etniciteter, sexualitet och skapar en
homogenisering av kvinna som något enhetligt och enkelt definierat. Vissa
iscensättningar av kön blir begripliga andra betraktas som avvikande och
obegripliga (Bolander 2009). Dock måste denna indelning ses i relation till att
RFSL riktar sig till en viss målgrupp som eftersöker en viss typ av information.
UMOs sätt att skriva om manligt och kvinnligt stämmer väl överens med den syn
många genusforskare och queerteoretiker har, det vill säga en grundinställning
som innebär att genus är socialt och kulturellt skapat. Detta kan specifikt ses
utifrån den performativitet Butler beskriver och som innebär att män och kvinnor
görs till män och kvinnor och tilldelas olika attribut och egenskaper som anses
vara manliga eller kvinnliga. Inbyggt i dessa skapade skillnader finns en
hierarkisk skillnad som innebär att det finns ojämlikheter där män och manliga
egenskaper värderas högre än kvinnor och kvinnliga egenskaper gör
(Ambjörnsson 2006). Detta resonemang uppehåller UMO sig länge vid och lägger
ner mycket energi på att förklara på ett språk som kan anses vara anpassat till
ungdomar och yngre icke akademiskt utbildade människor. De sammankopplar
även denna syn på genus med föreställningar kring sex och sexualitet. UMOs sätt
att skriva om föreställningar och förväntningar på sex i förhållande till genus är
även det i linje med de teoretiska resonemang som genusforskare och
queerteoretiker har. Även om UMO beskriver det i andra ord och använder ett
språk anpassat till allmänheten går det i texten att se hur de utgår från att synen på
sex och sexualitet bygger på ett heteronormativt förhållningssätt som de
ifrågasätter och problematiserar. Det kan finnas svårigheter med att kritisera synen
på manligt och kvinnligt på det sätt som UMO gör. Detta på så vis att när de
kritiserar och ifrågasätter de kategorier och stereotyper befinner de sig i samma
diskurs som de kritiserar. De använder sig av samma språk och begrepp och
ifrågasätter en beskrivande verklighet som de själva befinner sig i. Detta kan på
ett plan leda till förändring genom ifrågasättande, men det kan på ett språkligt
eller diskursivt plan leda till befästande och upprätthållande av de begrepp och det
språk som bygger upp diskursen kring manligt och kvinnligt. Konsekvensen blir
då att istället för att bryta upp och upplösa kategorier och grupper formuleras de
om och skapar nya kategorier och grupperingar, måhända bättre men likaväl
kategorier (Svenningsson et al 2003). Det kan ses som en form av maktutövning
att benämna och indela saker i olika grupper, detta skapar specifika subjekt/objekt
och utesluter andra (Bolander 2009).
UMOs sätt att skriva om och förklara onani visar på en kluvenhet i vilket
förhållningssätt de ska ha. Å ena sidan har de ett könsneutralt förhållningssätt då
de inte gör någon skillnad på manlig och kvinnlig onani varken i språket när de
beskriver det eller i vilka övningar eller tekniker som kan vara användbara. Detta
visar på ett queert förhållningssätt på så sätt att om det inte finns några kön eller
faktiska skillnader mellan människor finns det ingen anledning att rikta
informationen eller formulera den på olika sätt till olika målgrupper (Rosenberg
2002). Å andra sidan har UMO delat upp informationen under två olika flikar
även om texten är nästintill identisk. Detta kan ses som en osäkerhet eller som ett
sätt att forma sig efter de normer som genomsyrar vårt samhälle vad gäller onani.
30
Om läsarna eller omvärlden inte är redo för UMOs queera synsätt är risken den att
de tappar läsare eller blir ifrågasatta. Till synes har de löst det genom att smyga in
sitt förhållningssätt i en form som besökarna kan hantera och som gör att de
uppnår sitt syfte på bästa sätt, nämligen att så många ungdomar som möjligt ska
besöka och läsa hemsidan.
7.1.2 Kvinnliga föreställningar?
I materialet på RFSLs hemsida som finns under rubriken ”Mest till tjejer”
förekommer en rad ämnen som inte är lika framträdande under rubriken ”Mest till
killar”. Dessa ämnen är dels ett tal om barn och längtan efter barn: ”Längtan efter
barn har ingenting med sex att göra och idag finns många andra smarta sätt att
gå tillväga på om man vill planera för en sådan storsak i sitt liv (RFSL 2009).
Andra ämnen som också förekommer är: ”att våga bryta normer” och ”försök att
lyfta/empowerment”. Exempel på detta är: Du som tänder på kvinnor har fördelen
att redan ha brutit mot en grundläggande samhällsnorm: den att kvinnor ska ha
sex med män (RFSL 2009). Ämnen som ”skötsamhet” och förväntan att ha ett
”schysst spel” och ett intresse för ”kommunikation och relationsfrågor” går även
att finna i materialet riktat till ”tjejer” men ej till ”killar”. Exempel på detta i
materialet ”Mest för tjejer” är t ex: ”Undvik drama genom att stå för vad du gör i
alla lägen, och bete dig renhårigt så att du inte bränner dina chanser att plocka
hem brudens heta kompis nästa gång. Smartast är att vara tydlig med sina
avsikter om man inte är intresserad av någon följetong. Tipsen på länkar och
böcker kring olika romaner och relationstipssidor visar även detta. För att anses
vara en ”riktig kvinna” måste man enligt Butlers heterosexuella matris ha en
kvinnokropp, uppträda som en kvinna och slutligen ha ett heterosexuellt begär
(Ambjörnsson 2006). RFSLs tal kring dessa ämnen förutsätter inte att ”kvinnan”
bör har en kvinnokropp eller ha ett heterosexuellt begär, men det finns
föreställningar kring hur en kvinna bör uppträda. Det vill säga en kvinna som är
skötsam, relationsintresserad, har en vilja att få barn och behöver bejakas och
uppmuntras att bryta normer, till skillnad från ”mannen”. Dock är detta bara en
bild av kvinnliga föreställningar och RFSL lyfter en stark motbild i andra texter på
sin sida och ifrågasätter även ständigt stereotyper. Trots detta bör det
uppmärksammas att även om det existerar en motdiskurs kan normer kring
genus/kön återfinnas i texten.
Vi tog i empirin upp och redogjorde för ett antal ord som finns med i RFSUs
ordlista. När vi analyserar dessa utifrån ett queerperspektiv finner vi att de bygger
på stark heteronormativitet då de förutsätter att olika samlagsställningar kräver att
en kvinna och en man deltar och att det även är heterosexuellt samlag de åsyftar
till när de beskriver avbrutet samlag. Det heterosexuella samlaget ses som så
naturligt och självklart att det tas för givet att det är det som är ett samlag. RFSUs
sätt att beskriva G-punkten hos kvinnor kan ses som en produkt av den utveckling
sexualupplysningen har haft. Att ingen riktigt vet var G-punkten sitter kan ses som
ett sätt att mystifiera den kvinnliga sexualiteten och beskriva den som något svårt
och kompicerat (Nilsson 2008). Det sätt varpå de beskriver klitoris hos kvinnor
kan ses utifrån det Butler kallar den heterosexuella matrisen. Kvinnans känslighet
beskrivs i jämförelse till mannens och hon blir på så sätt en motsats till honom.
Mannen är norm och hon är motpolen i detta binära förhållande. Att det finns en
hierarkisk skillnad där mannen har den ledande maktpositionen blir också tydligt
här då kvinnans sexuella upplevelse genom klitoris ses i relation till mannens
ollon (Rosenberg 2002).
31
7.1.3 Sexuella handlingar och förväntningar
På RFSLs hemsida finns rubrikerna ”att sälja sex” och ”att köpa sex” endast under
huvudrubriken ”Mest för killar”. Detta kan tolkas utifrån att sexköp är någonting
som endast anses beröra män. Motsvarande information finns inte under rubriken
”Mest för tjejer”. Rubriken ”knullskolan-lär känna din röv” under huvudrubriken
”Mest för killar” kan jämföras med rubriken ”Analt” under huvudrubriken ”Mest
för tjejer”. Informationen riktad till killar kan anses ha ett grövre språk än den
information som är riktad till tjejer, vilket kan tolkas som att RFSL använder sig
av olika språk beroende av genus/kön. Under rubriken ”knullskolan-lär känna din
röv” står det t ex ”Klassikern - Ansikte mot ansikte så ni kan se på varandra. Du
ligger på rygg med en kudde under ryggslutet, uppdragna ben och han glider in.
Fantastisk ställning där du samtidigt kan erbjuda honom din röv och se hur han
njuter. Din partner kan samtidigt se på dig, dina skälvningar och kåta
ansiktsuttryck” (RFSL 2009). Detta kan jämföras mot talet kring analsex riktat
”Mest för tjejer”; ”Analpluggen ... är särskilt utformad för anala lekar, ofta
mindre än en dildo eftersom analen är så känslig att det behövs betydligt mindre
stimulans där. Ibland är man tillräckligt våt för att få »glid«, men vid djupare
penetrering är det viktigt att använda rikligt med saliv och/ eller glidmedel
eftersom analen inte har någon egen lubrikation” (RFSL 2009). Det mer mjuka
språket riktat ”Mest för tjejer” kan förstås dels utifrån en föreställning om
kvinnligt genus/kön men även att normen kring att den homosexuella mannens
sexuella handling ”bör” innefatta analsex. Som Lundahl (2005) lyfter i sin
granskning av RFSU på 1930-60 talet då organisationen i sin strävan för att
kvinnor borde få uppleva orgasm även förmedlade en norm om med vem
orgasmen borde ske med, hur och när i den sexuella akten och anledningen till att
den inte infann sig. Den detaljerade texten kring analsex riktat till män kan tänkas
innehålla en normerande föreställning om hur sex mellan män bör ser ut. Som
Lundhal (2005) påpekar innehåller även god kunskap normativa föreställningar
och vår upplevelse av t ex njutning är normativt impregnerad och beroende av
existerande förutsättningar för vad vi bör känna, tänka och göra snarare än
”naturlig”.
Den sexuella handlingen i form av analsex bland homosexuella män tycks
premieras medan talet kring analsex mellan kvinnor istället ett flertal gånger
kopplar ämnet till jämställdhetsfrågor och makt. Exempel på detta är t ex;
”Penetrationen är en oproportionerligt laddad historia. Hela samhället är fyllt av
representationer av den där påsättningen, spelet som får symbolisera kampen
mellan det manliga och det kvinnliga…” (RFSL 2009). Även om ämnet i sig
problematiseras kan fokuseringen på jämställdhet och makt tolkas som att det
existerar en norm kring att dessa ämnen har betydelse när det handlar om den
sexuella handlingen analsex för tjejer. Enligt Jäderbergs studie sätts samlag ofta
synonymt med sex och beskrivs då ofta utifrån manlig presentation/aktivitet och
kvinnlig passivitet/tillgänglighet (Jäderberg 2008). RFSL kan här tolkas göra ett
försök att bryta denna norm genom att benämna den.
UMO för en diskussion där de tar upp de problem som kan uppstå när tjejer eller
killar bryter mot de normer och förväntningar det finns vad gäller sex. De menar
att det finns föreställningar om att killar ska penetrera och tjejer ta emot och att de
som bryter mot detta kan ses som konstiga. UMOs resonemang kan anses vara
queert på ett plan. Genom att belysa detta och poängtera att alla får göra det de
tycker om ifrågasätter de det heteronormativa samlaget och öppnar upp för att sex
kan se ut på många olika sätt (Rubin 1984). Att föra ett queerteoretiskt
32
resonemang kring sexuell aktivitet kan dock göras på flera olika plan. Att
ifrågasätta den rådande sexuella normen genom att inte ha penetrerande
heterosexuellt samlag kan ses som ett queert ställningstagande. I ett sammanhang
där detta synsätt är det rådande blir det också denna inställning som blir norm. Att
vara queer i förhållande till en norm som denna kan vara att som ung tjej välja att
vilja ha penetrerande heterosexuellt samlag av egen vilja och lust trots att det
anses vara ojämlikt och genusomedvetet. Det finns en skillnad i att vara queer i
förhållande till normer som har genomsyrat vårt samhälle i flera hundra år och
som merparten av alla människor är medvetna om, eller att vara queer i
förhållande till de normer som skapas hela tiden och som det inte är lika självklart
att ifrågasätta och vara kritisk emot.
7.1.4 Trans
I en analys av RFSUs skrift om trans utifrån ett queerperspektiv visar det sig att
de har ett heteronormativt synsätt där de anser att det finns ett manligt och ett
kvinnligt kön som är biologiskt bestämt. Detta visar sig när de beskriver att en
person kan födas i fel kön eller känna tillhörighet med det motsatta könet.
Människor kan antingen tillhöra det ena eller det andra, och när det känns fel för
individen kan denne byta från ett kön till det andra. Utifrån ett queerteoretiskt
perspektiv är detta ett heteronormativt sätt att se på kön, och speciellt utifrån
Butler som menar att även det som vi i allmänhet åsyftar som biologiskt kön är
socialt konstruerat. Det är inte alla queerteoretiker som drar diskussionen kring
kön så långt men många är kritiska till den uppdelning i två kön som RFSU
medverkar till och som leder till uteslutning och utanförskap för en stor mängd
människor. Teoretiskt är det lätt att argumentera för ett nedbrytande av rådande
normer och att byta ut ett heteronormativt synsätt mot ett queert synsätt. Vid
analyserande av RFSUs text om trans är det viktigt att ha i åtanke vad syftet med
texten är. Är det en politisk text som åsyftar till att förändra den grundläggande
inställningen till genus och kön i samhället. Eller är texten till som en information
och stöd till transpersoner och människor som har en transperson i sin närhet. Att
ta upp och tala om trans kan ses som att vara queer och ett sätt att bryta mot den
heterosexuella matrisen och heteronormen. Det blir ett avvägande i hur långt det
är realistiskt att dra ett queerteoretiskt resonemang för att vara trovärdiga och
kunna upprätthålla den stödfunktion för allmänheten som är en del av
organisationens målsättning (Rosenberg 2002). Utifrån Gayle Rubins sexuella
värdehierarki kan RFSUs sätt att skriva om trans ses som ett synliggörande av en
sexualitet som tidigare har setts som onormal och förbjuden. Detta kan ses som ett
försök att bryta de existerande föreställningar om vad som är tillåten och
förbjuden sexualitet genom att ha en öppen och accepterande inställning till trans
(Rubin 1984).
På samma sätt som RFSU, benämner RFSL en transsexuell person som en person
som upplever sig tillhöra det motsatta könet och som oftast önskar korrigera den
”felaktiga” kropp han/hon har genom hormonbehandling och kirurgi. RFSL menar
dock att begreppet transpersoner är ett samlingsnamn och vänder och vrider sedan
på begreppen. Även UMO behandlar trans, där de förutom att förklara alla de
begrepp som anses vara avvikande eller problematiska även med begrepp
förklarar det tillstånd när allt stämmer överens, Cis. Detta kan ses som ett sätt att
försöka undvika ett stigmatiserande i form av kategorisering i normala och
avvikande, genom att kategorisera alla grupper på samma nivå. När de för ett
resonemang kring att det är individen själv som vet och bestämmer vilket kön han
eller hon har visar UMO på ett socialkonstruktivistiskt synsätt som innebär att
33
genus och kön skapas socialt och kulturellt. De tar på så sätt avstånd från en
inställning som innebär att genus och kön är något av vår inre essens och något
definitivt, en grundinställning som även queerteori utgår från (Rosenberg 2002).
7.1.5 Sammanfattning
I en jämförelse mellan de olika hemsidorna kan uppmärksammas att UMO och
RFSL båda ifrågasätter genus och kön men använder sig trots detta av
kategorierna ”killar och tjejer”. Detta visar sig bland annat genom RFSLs
huvudrubriker ”Mest för killar” och ”Mest för tjejer” och att UMOs text om onani
trots att informationen är snarlik är indelad i en del till ”killar” och en del till
”tjejer” . Ifrågasättande kan leda till förändring, men samtidigt befäst och
upprätthålls dessa begrepp. Att genus och kön är antingen ”man” eller ”kvinna” är
gemensamt för hemsidorna trots att samtliga hemsidor benämner begreppet trans.
En transexuell definieras av samtliga hemsidor som en person som känner
tillhörighet med det motsatta könet. Denna formulering antyder därmed att det
endast finns två kön. En problematisering av det penetrerande samlaget visade sig
vara ett gemensamt ämne på hemsidorna UMO och RFSL. Det penetrerande
samlaget kom att sammankopplas med hierarkiska maktförhållanden i talet riktat
mot kvinnor vilket kan tolkas utifrån att den feministiska teorin fått stark
genomslagskraft.
7.2 Sexuell läggning
Under temat sexuell läggning kom de olika hemsidorna att beröra ämnen som kan
benämnas som Dold heterosexualitet, Normalitet, Identitet, Bisexualitet och
Samlevnadsnormer. Under dessa respektive rubriker kommer därför valda
textdelar att analyseras.
7.2.1 Dold heterosexualitet
Materialet under rubriken Sexuell läggning på RFSLs hemsida är strukturerat
kring huvudrubrikerna Homosexualitet och Bisexualitet. Begreppet
heterosexualitet finns inte med här som underrubrik och RFSLs information om
sexuella handlingar är främst inriktat på sex mellan män och sex mellan kvinnor.
Bolander (2009) kommer i sin avhandling Risk och bejakande, sexualitet och
genus i sexualupplysning och sexualundervisning i TV, fram till att det sker en
rangordning av sexuella identiteter och praktiker där heterosexualitet inbegripet
det vaginala samlaget innehar en normerande position, då det är ständigt föremål
för diskussion men sällan namnges. Homosexualitet görs till specifika
programpunkter eller hela program till skillnad ifrån heterosexualitet. Att som
RFSL inte namnge heterosexualitet som en egen rubrik kan dels tolkas utifrån att
sidan vänder sig uteslutande till HBT-personer vilket främst innefattar homo-, bi-,
och transsexuella personer. Heterosexualitet som vanligtvis ses som en norm,
utestängs medvetet från denna arena för att skapa ett eget utrymme för andra
sexuella läggningar än den normerande och för ett ifrågasättande av
heteronormativitet. Frånvaron av heterosexualitet under en egen rubrik kan även
tolkas som att heterosexualitet ses som så självklar att den inte behöver benämnas.
Sett utifrån ett queerperspektiv blir detta ett uttryck för den differens som finns i
synen på homo- och heterosexualitet. Till skillnad från heterosexualitet som ses
som en liten del av en individs hela identitet, blir homosexualitet ett stort signum
av signifikant betydelse för en individs identitet (Rosenberg 2002). Utifrån ett
queerteoretiskt synsätt kan RFSLs belysande av bi- och homosexualitet leda till
ytterligare fastslående av dessa sexuella läggningar som framstående
identitetsdrag.
34
Även om RFSL uttalat riktar sig till HBT-personer innefattar denna grupp inte
enbart personer som har sex med personer av samma kön. T ex innefattas
transpersoner och bisexuella i gruppen HBT, och kan tänkas både identifiera sig
som heterosexuella, ägna sig åt heterosexuellt sex och ha heterosexuella
förhållanden. Det tydliga talet kring just homosexuella sexuella handlingar och
utelämnade av begreppet heterosexualitet är något queerteorin har kritiserat
gayrörelsen för. I kampen att stärka stigmatiserade gruppers position och status
utesluts och stigmatiseras andra grupper som inte uppfyller de kriterier för att
tillhöra den specifika gruppen (Rosenberg 2002). Savin-Williams menar att det
finns ett script för homosexualitet, där de som inte följer detta mönster placeras
utanför. Att de termer/kategorier för sexuella identiteter som finns avspeglar
värderingar kring relationer, tillhörighet, och variation (Savin-Williams 2005). Det
faktum att transexuella och bisexuella script lämnas utanför innebär därmed att
gruppen osynliggörs.
Materialet på RFSLs hemsida refererar då och då till ”den heterosexuella”. Detta
sker dock ibland i en mindre positiv formulering vilket kan illustreras i de
exempel som lyftes upp i empirin. Till exempel; ”Utbudet i sexleksaksaffärerna ...
är ofta irriterande anpassat till vad man tänker sig att heterosexuella kvinnor vill
ha, med penisformade dildos i standardutförande, eller fåniga delfiner (om du inte
råkar ha en delfinfetisch) istället för sådana anpassade till olika kroppar och
tekniker, men på nätet hittar du specialbutiker som har alla varianter (RFSL
2009). Detta visar på ett avståndstagande till heterosexuella och ett särskiljande i
hur hetero-, bi- och homosexuella personer är. Bakomliggande tankar som skiljer
sig från de socialkonstruktivistiska som queerteorin vilar på, synliggörs i
föreställningen om att heterosexuella kvinnor skiljer sig som grupp från
ickeheterosexuella. Klart är att det förekommer en kategorisering och uppdelning
av sexuella läggningar på RFSLs hemsida. En aspekt kan vara att något måste
pekas ut och namnges för att det ska kunna ifrågasättas, samtidigt som detta
skapar kategorier. Tina Rosenberg kritiserar att fokus så ofta främst har legat på
homosexualitet och bisexualitet vid skapandet av sexuella kategorier (Rosenberg
2002). RFSLs hemsida riktar sig just till HBT-personer och därmed fyller
fokuseringen på dessa kategorier en funktion. Men som alltid går det att
ifrågasätta om en hemsida just riktad till specifika grupper fyller en så pass viktig
funktion att kategoriseringen/uppdelningen är värd detta. RFSL ifrågasätter själva
begreppen hetero- homo- och bisexuell men samtidigt är de klart inriktade mot
dessa målgrupper.
7.2.2 Normalitet
Mycket av materialet på RFSLs hemsida hänvisar till olika former av statistik
kring sexualitet. Detta kan tolkas utifrån att statistiken verkar ”normaliserande” då
den lyfter hur pass ”vanligt” t ex homosexualitet och bisexualitet är. Detta kan
förstås i relation till bland annat hur Kinseyrapporten, fylld med statistik kring
sexuella preferenser då den spreds, kom att förändra synen på homosexualitet och
sexualitet generellt (Lennerhed 2005). En bred statistisk framställning kan
däremot även öka kategoriseringen, genom att de fack kategorisering leder till blir
djupare och tydligare. Enligt Bolander (2009) kan ”normal” förstås som både
vanligt förekommande och önskvärd, förväntad, men dessa två definitioner
behöver inte sammanfalla (t ex kan det vara vanligt förekommande att killar ser
på porr men kanske inte önskvärt). I de fall statistik kan tolkas som något som
påvisar både det vanligast förekommande och det önskvärda blir dess funktion
35
normerande. Statistik förmedlar därmed hur en ”normal” sexualitet bör se ut.
Statistiken berör främst homo- och bisexualiteten och kan därmed betraktas som
normbrytande och icke heteronormativ, men samtidigt innebär statistiken som
sådan att det skapas en norm kring hur dessa sexuella läggningar (homo- och
bisexualiteten) ”bör” se ut. Detta kan sammankopplas med hur RFSU förklarar
hur stor del av befolkningen som är homo- eller bisexuell.
7.2.3 Identitet
I empirin från UMOs hemsida är gränsen mellan identitet och läggning hårfin och
det är inte alltid helt lätt att skilja de två begreppen åt. När UMO börjar med att
benämna avsnittet om sexuell läggning med identitet för att sedan gå över till att
kalla det för sexuella läggningar medverkar detta till den förvirring denna
hopblandning leder till. Att se en sexuell läggning som en identitet kan kritiseras
utifrån ett queerteoretiskt synsätt och den socialkonstruktivistiska grund queer
vilar på. En identitet ses som något fast och något som är svårare att bryta sig ur
och förändra jämfört med en läggning. Detta kan leda till förvirrade uppfattningar
om att en person med en sexuell läggning innehar denna resterande del av sitt liv.
Queerteorins inställning och syn på identitet är att personer är ständigt
föränderliga och att det är viktigt att vara kritisk till och ifrågasätta identiteter och
föreställningar om vad de innebär (Rosenberg 2002). Vidare kan UMOs sätt att
beskriva sexuella läggningar analyseras på flera olika sätt utifrån ett
queerteoretiskt perspektiv. Genom att beskriva de tre sexuella läggningarna
hetero-, homo- och bisexualitet medverkar UMO till ett upprätthållande av
heteronormativitet och blir en del av den heterosexuella matrisen (Butler i
Rosenberg 2002). Detta då de nämner och skriver om de sexuella läggningar som
står i relation till heterosexualitet och på så sätt utgår från den som norm. Detta
problematiserar de dock genom att ta upp och beskriva att heterosexualitet ses
som en norm i samhället men att det på intet vis innebär att det är den sexuella
läggning som är den normala. På så sätt kan det ses som att UMO ifrågasätter
heteronormativiteten och gör ett försök att undvika att få en normerande position i
förhållande till sina läsare. Deras sätt att påpeka heterosexualiteten som norm och
den stereotypifiering detta innebär för homosexuella och bisexuella då de ses som
något mindre bra, onormala och fel, kan ses som att de utgår ifrån Butlers
heterosexuella matris, varpå de ifrågasätter och problematiserar den (Rosenberg
2002).
På RFSLs hemsida identifieras en sexuell läggning utifrån identitet, praktik och
preferens. Även om definitionen av de tre sexuella läggningarna homo-, bi- och
heterosexualitet problematiseras utelämnas samtidigt andra tänkbara sexuella
läggningar. Enligt ett queerteoretiskt resonemang kan sexuell läggning som
identitet ifrågasättas. Enligt queerteorin finns det inga äkta eller autentiska
identiteter som kommer från gener eller inre väsen, utan det är något socialt och
kulturellt skapat (Ambjörnsson 2006). Hela begreppet identitet blir därmed
diskutabelt. RFSL påpekar uttryckligen att om en sexuell läggning som
bisexualitet, homosexualitet eller heterosexualitet ska benämnas som en sexuell
identitet är helt beroende av individens egen uppfattning om sig själv. Detta
sammankopplat med deras inställning om att sexuell läggning definieras av
praktik och preferens utöver identitet kan tolkas som att organisationen närmar sig
en queer inställning till sexuell läggning. Kulick (1996) skriver att enligt
queerteorin bygger all betydelse på skillnad och uppskjutande. Betydelsen är alltid
någon annanstans än där man söker den. Identiteter är självuppfattningar som
endast betyder någonting i förhållande till någonting annat. T ex kan man inte ha
36
en heterosexuell identitet om man inte vet att man inte har en homosexuell.
Gayrörelsen och queerteoretiker har länge varit splittrade kring ”identitetsfrågan”
på så vis att gayrörelsen från början byggde sin kamp på den homosexuella
identiteten (Kulick 1996). Det kan här tänkas uppstå en paradox för RFSL
bestående i hur pass mycket en del av målgruppen ska uppmärksammas på
bekostnad av en annan del av målgruppen.
Det sätt RFSU tar upp och beskriver olika sexuella läggningar är väldigt likt det
som finns beskrivit på UMO och RFSLs hemsidor, i det hänseendet att RFSU
beskriver de tre sexuella läggningarna hetero-, homo- och bisexualitet. De tar
även upp det problematiska i att heterosexualitet är norm och att andra sexuella
läggningar görs osynliga i förhållande till normen. Detta stämmer väl överens med
det resonemang queerteoretiker för kring att en av heteronormativitetens
huvudsakliga tillvägagångssätt är att osynliggöra avvikelser (Rosenberg 2002). Att
RFSU poängterar vikten av att en sexuell läggning inte ska ses som ett avgörande
personlighetsdrag kan anses vara ett sätt att skilja sexuell läggning från identitet.
Detta visar på en socialkonstruktivistisk grundinställning som innebär att
identiteter skapas och är föränderliga (a a).
Att helt bortse från de sexuella läggningar som anses finnas i samhället idag och
som är en del av heteronormen skulle vara teoretiskt framgångsrikt och
utvecklande, men i praktiken naivt och obegripligt för de som besöker
hemsidorna.
7.2.4 Bisexualitet
RFSLs sätt att behandla och diskutera bisexualitet kan ses som tvetydigt. Att de
beskriver denna sexuella läggning mer ingående än homo- och heterosexualitet
kan å ena sidan ses som en osäkerhet och svårighet att definiera eller förklara
bisexualitet. Detta kan analyseras utifrån det Gustavson (2001) beskriver som
Biteorin. Denna teori menar att det finns tomrum mellan dikotomin homo- och
heterosexuell, som medför att bisexualitet kan ses som en splittrad sexualitet där
individen ses som obestämd och omogen. T ex kan bisexuella pekas ut som
avvikare i lesbiska kretsar. Då bisexualitet kan upplevas som svårdefinierbar och
skiftande, gör detta att det är svårare att knyta den till just en ”fast grundidentitet”
(Gustavson 2001). Detta kan medföra att den är svår att beskriva och att RFSL
därför ägnar mer tid åt att definiera denna sexuella läggning än de två andra de tar
upp. Att RFSL tar upp fördomar som finns mot bisexualitet kan ses om ett försök
att undvika att hamna i den fälla Biteorin beskriver. Å andra sidan kan RFSLs sätt
att skriva om bisexualitet analyseras utifrån ett queerperspektiv och på så sätt ses
som en del av heteronormativiteten. Denna bygger på en binär uppdelning av dels
könen man och kvinna och dels mellan heterosexualitet och motpolen
homosexualitet. Detta medför ett osynliggörande av de människor eller grupper
som inte kan klumpas in i någon av dessa kategorier och de ses som
svårdefinierade (Rosenberg 2002). Att RFSL skriver mycket mer om bisexualitet
kan ses som att de antingen har svårt att definiera begreppet eftersom det inte är
något av motsatserna homo eller hetero, eller att de i linje med ett queerteoretiskt
synsätt försöker bryta den binära uppdelningen och göra andra sexuella läggningar
synliga.
7.2.5 Samlevnadsnormer
RFSUs syn på samlevnad kan utifrån ett queerteoretiskt perspektiv ses som ett
försök att ifrågasätta ett heteronormativt synsätt men på samma sätt en bidragande
37
faktor till upprätthållandet av en sådan. I diskussionen kring könsneutrala
äktenskap och samlevnadsformer utgår resonemanget ifrån att det finns två kön,
vilket utifrån queerteorin är ett heteronormativt synsätt. Detta kan ifrågasättas
utifrån det resonemang Rosenberg beskriver att Butler för kring en performativitet
där Butler hävdar att även det som i dagligt tal kallas för biologiskt kön är något
socialt och kulturellt skapat (Rosenberg 2002). I RFSUs uttalande att de anser att
möjligheterna för fler än två personer att ingå civilrättslig registrering bör ses
över, kan vi härleda resonemanget till Rubins sexuella värdehierarki (Rubin
1984). RFSUs ställning i frågan kan ses som ett sätt att försöka flytta gränsen
mellan det som anses vara tillåtet och förbjudet och på så sätt öppna upp för en
mer tillåtande attityd till sexuella relationer som anses vara utöver det normala,
naturliga och önskvärda.
Den introduktion till poly som RFSU har på sin hemsida kan ses som ett försök att
omformulera de normer och regler som gäller för sexuella relationer. Utifrån
Rubins sexuella värdehierarki är detta ett sätt att öppna upp och tala om en form
av sexualitet som anses vara onormal och konstig. Det kan även ses som att det
finns hierarkiska skillnader inom poly där somliga polyrelationer är mer
acceptabla än andra. Det finns alltså skillnader i var i den sexuella värdehierarkin
olika former av polyrelationer hamnar (Rubin 1984). RFSU tar även upp en form
av relation som anses ha sin utgångspunkt i queer. Relationsanarki är den form av
relation som strävar efter att helt undvika att sätta upp ramar och förväntningar på
en relation (RFSU 2009). Sett utifrån att den relationsformen beskrivs som den
mest radikala och annorlunda kan vi tänka oss att den befinner sig i utkanten av
den sexuella värdehierarkicirkeln.
7.2.6 Sammanfattning
Det finns stora likheter mellan UMO, RFSL och RFSU i hur de definierar sexuella
läggningar och vilka de väljer att beskriva och förklara. Utifrån ett queerteoretiskt
perspektiv blir analysen snarlik och vi kan se att de grundar sina texter på
liknande teoretiska och ideologiska värdegrunder. Detta kan ses som att de
befinner sig inom samma diskurs och på så sätt skriver om samma saker och
använder språket på liknande sätt. Att det finns få variationer mellan de tre
hemsidorna i hur de skriver om sexuell läggning kan ses som att den definition de
använder sig av har blivit en allmängiltig förklaring och på så sätt en typ av norm
för vad en sexuell läggning är. Att detta inte problematiseras eller ifrågasätts kan
kritiseras utifrån ett queerteoretiskt tänkande. Det gör att inställningen till sexuell
läggning blir homogen och att det finns få variationer och inget utrymme för det
som inte passar in i dessa tre kategorier. De få skillnader vad gäller beskrivningen
av sexuella läggningar består i att RFSL har en mer utvecklad beskrivning av
bisexualitet och homosexualitet än de andra två hemsidorna. Detta beror med stor
sannolikhet på att RFSL har HBT-personer som målgrupp och att beskrivningar av
sexuella läggningar som överensstämmer med målgruppens är logiska. Det finns
likheter mellan de tre hemsidorna i form av deras kritiska förhållningssätt till
heteronormativitet och att de alla belyser detta. En skillnad i detta ifrågasättande
kan anses vara där RFSU och UMO påpekar och belyser problemen och riskerna
med ett heteronormativt synsätt, drar RFSL resonemanget ytterligare ett steg och
tar direkt avstånd från människor som har en heterosexuell läggning. Detta visar
vi på i exemplet vi tog upp ovan.
7.3 Sexuella gränser
Materialet på de olika hemsidorna kommer här att indelas i Sexuella olagligheter
38
och Det osagda. Denna indelning beror på att detta var de två övergripande
ämnena som berördes under temat sexuella gränser.
7.3.1 Sexuella olagligheter
Utifrån queerteorin kan RFSUs inställning till prostitution anses vara ett försök att
frångå ett normativt synsätt att se på fenomenet. De försöker se prostitution som
ett komplext fenomen som kan ses ur många olika vinklar där det inte enbart finns
offer och förövare. Detta kan ses som ett sätt att ifrågasätta och arbeta emot den
sexuella värdehierarki som säger oss att sexuella handlingar mot betalning ses
som fula och oacceptabla (Rubin 1984). Enligt RFSL innefattar prostitution en rad
riskfaktorer. Genom socialt arbete snarare än en lagstiftning som kriminaliserar
och socialt exkluderar vill organisationen arbeta för att minimera dessa risker.
Utifrån Rubins sexuella värdehierarki kan detta ses som en rörelse där prostitution
har omvandlats från att ha setts som helt oacceptabel och avvikande som sexuell
aktivitet, till en sexuell utsvävning som åtminstone inte bör klassas som olaglig. Å
andra sidan ses prostitution inte som en problemfri och bra form av sexualitet
eftersom RFSL belyser att det finns risker med prostitution som bör minimeras.
Detta visar på att prostitution i RFSLs ögon befinner sig i den mindre accepterade
delen av Rubins sexuella värdehierarki (Rubin 1984). En inriktning inom
queerteorin menar att fenomen som till exempel sexköp, sado-masochism och
pornografi inte behöver betraktas som skadliga drag i ett patriarkalt samhälle utan
att dessa sexuella handlingar är någonting som hotar den heteronormativa
hegemonin och skapar möjligheter till förändring, vilket kan appliceras på både
RFSU och RFSLs syn på prostitution som en form av hot mot den
heteronormativa hegemonin (Kulick 2005).
RFSUs inställning till olika sexuella praktiker som t ex BDSM, kan också ses som
ett sätt att arbeta emot den sexuella värdehierarkin. Genom att se dessa praktiker
som sexuella uttryck eller läggningar istället för perversioner eller
sjukdomstillstånd, inkluderas de som tillåtna och normala sexuella uttryck. Detta
är ett sätt att röra sig mot en mer öppen inställning sett utifrån Rubins sexuella
värdehierarki (Rubin 1984).
Ett sätt att se på RFSUs inställning till behandling av sexualbrottsförövare är att
genom att se det som ett beteende som kräver behandling för att ”botas” ses
övergreppshandlingen som en del av ett beteende som är en del av individens
personlighet och identitet. Att vara en förövare blir då stigmatiserande på samma
sätt som det är att vara klassad som någon som köper sexuella tjänster. En
handling förvandlas till en del av personens identitet. Detta blir problematiskt på
så sätt att ju större del av ens person en handling blir desto svårare blir det att
bryta ett mönster eller bryta sig fri från det stigma som handlingen medför. Det
blir problematiskt när RFSU tar upp det förebyggande arbetet och hur viktigt det
är att föra diskussioner kring maskulinitet, att respektera egna och andras gränser
och att ett nej alltid är ett nej. Detta sätt att se på övergrepp bygger på en
inställning som innebär att män är förövare och kvinnor offer. Det antyds att
individer som begår sexuella övergrepp har någon form av problematisk
maskulinitet, vilket avslöjar en förutfattad mening om att det är män som begår
sexuella övergrepp. På detta sätt osynliggörs kvinnliga förövare och manliga offer
i de fall då övergreppen är av heterosexuell natur. Uttrycket att ett nej alltid är ett
nej ger oss en antydan om ett heteronormativt sätt att se på sexuella övergrepp.
Föreställningar kring sexualitet som innebär att män är aktiva initiativtagare och
att kvinnor är passiva mottagare lyser här igenom, vilket hänger samman med
39
föreställningar om att män alltid vill ha sex och att ansvaret att säga nej ligger på
kvinnan (Nilsson 2008). Detta kan analyseras utifrån ett queerperspektiv vilket
betyder att RFSUs sätt att beskriva sexuella övergrepp leder till ett upprätthållande
av en heteronormativ inställning till hur en sexuell akt går till, och i detta
specifika fall hur ett heteronormativt sexuellt övergrepp går till (Ambjörnsson
2006).
7.3.1 Det osagda
Att UMO inte tar upp eller beskriver något som passar in under temat sexuella
gränser kan analyseras på olika sätt. Utifrån ett queerteoretiskt synsätt kan det sätt
som UMO skriver på ses som så öppet och accepterande att det inte finns några
ämnen som anses vara avvikande eller icke accepterade. Det kan ses som ett sätt
att ifrågasätta och problematisera den rådande heteronormativiteten. Detta genom
att de försöker vara könsneutrala i sitt språk och undviker att göra några
hierarkiska jämförelser eller ställningstagande när de skriver om sexuella
läggningar och sexuella aktiviteter. Analyserar vi UMO utifrån en annan aspekt av
queerteorin kan det dock ses som ett sätt där heteronormativitet använder sig av
de två principer som den vilar på. Detta genom att till exempel kategorisera trans
som en speciell kategori vilken närmast kan förväxlas med en identitet, verkar
heteronormativiteten uteslutande av en avvikelse genom att det skapas en
uppdelning i vi och dem. Genom att prata öppet och accepterande om trans verkar
heteronormativitetens andra princip i form av assimilering på så sätt att avvikelsen
införlivas i normen (Rosenberg 2002). Med ett logiskt resonemang till hjälp kan
det konstateras att det blir ett moment 22.
Ett annat sätt att se på sexuella gränser är utifrån Rubins sexuella värdehierarki.
Då kan vi se det som att både UMO och RFSL skriver om den sexualitet som
anses vara normal, naturlig och bra och att de utelämnar all den sexualitet som
inte är acceptabel och ses som onormal. Då är det inga konstigheter i deras
acceptans och öppenhet kring de ämnen de behandlar, men det leder till en
ignorans och ett osynliggörande av de sexualiteter och sexuella aktiviteter de låter
bli att behandla (Rubin 1984). En aspekt som kan spela roll i båda hemsidornas
val av vad det skrivs om och vad som utelämnas är den målgrupp som hemsidan
riktar sig till och att den finns frågor som är av större vikt för denna målgrupp än
sexuella gränser.
7.3.3 Sammanfattning
Vi kan finna likheter i på vilket sätt det skrivs om det som kan sammanfattas
under den gemensamma benämningen sexuella gränser på de olika hemsidorna.
Både på UMO, RFSL och till viss del RFSU lyser detta område med sin frånvaro.
Detta är intressant främst då de två hemsidorna har väldigt olika målgrupper och
orsaken till frånvaron av information inom detta område kan därför vara väldigt
olika. Hos UMO kan det finnas tankebanor kring att ungdomar är i ett stadium i
livet där de har frågor och undringar kring just de ämnen som tas upp på
hemsidan. Orsaken till att RFSL inte behandlar detta ämne kan analyseras utifrån
ett queerteoretiskt perspektiv. Om RFSL ser det som att deras målgrupp är de som
är avvikare och bryter mot heteronomen blir de saker som rör just HBT-personer
det väsentliga på hemsidan. Det ligger såtillvida inte i deras syfte att bryta mot
ytterligare heteronorm eller att utmana, då deras syfte är att tillhandahålla
information till en målgrupp som anser sig vara avvikare som det är. Detta kan
även i viss mån appliceras på UMOs målgrupp, men den riktar sig främst till den
allmänna massan.
40
Det finns likheter i RFSU och RFSLs inställning till prostitution och de normer
och fördomar som finns riktade mot detta fenomen. Skillnaden är dock att när
RFSU skriver om prostitution menar de all typ medan RFSL åsyftar prostitution
mellan män. Detta kan tolkas på olika sätt utifrån ett queerteoretiskt synsätt. Dels
kan det ses som att RFSU är inbegripna i ett heteronormativt tänkande och
indirekt menar att sexuella tjänster mot betalning sker mellan heterosexuella när
de skriver om prostitution, medan RFSL då står utanför och ifrågasätter den
självklara heteronormen. Å andra sidan kan det ses som att RFSU ytterligare
ifrågasätter en heteronormativ inställning till prostitution på så sätt att de likställer
män och kvinnor genom könsneutral skrift och därmed ställer sig utanför ett
heteronormativt sätt att beskriva prostitution.
8. SLUTSATS
Genom analysen av de tre hemsidorna kan vi se att hur de skriver om olika ämnen
som faller in under de tre teman vi har använt oss av, visar sig vara relativt
homogent. Under temat genus/kön visade det sig att hemsidorna hade en
uppdelning i kategorierna man och kvinna. I texter kring sexuell läggning var
heterosexuell, homosexuell och bisexuell mest framträdande. Andra möjliga
sexuella läggningar benämndes inte och fanns inte som egna rubriker. Ämnen som
berör sexuella gränser visade sig vara nästintill frånvarande på hemsidorna. Dock
lyfte samtliga hemsidor upp heteronormativitet och ifrågasatte det. Hemsidorna
tar upp och beskriver ungefär samma ämnen, gör det på liknande sätt och
använder sig av samma definitioner och begrepp. Detta kan ses som att de
befinner sig inom samma diskurs vad gäller att skriva om dessa ämnen. Detta är å
andra sidan inte speciellt förvånande då de befinner sig inom samma fält och har
uttalade målsättningar som liknar varandra. Vi kan se att den strävan efter att vara
normifrågasättande och framåtsträvande till viss del uppfylls och att alla tre
hemsidor kan ses som öppna, respektfulla och utmanande. I analysen utifrån queer
blir det tydligt att många delar i hemsidornas texter är influerade av
queerteoretiska tankegångar, men även att en del av materialet kan ifrågasättas
utifrån queer.
9. DISKUSSION
I detta avsnitt för vi ett mer utvecklat resonemang i förhållande till analysen. Vi
lyfter här upp aspekter som vi finner intressanta och kan diskuteras djupare. Då
våra frågeställningar innefattar att belysa den information som berörde våra teman
för vi här ett resonemang kring kategorisering. Vi lyfter även fram likheter och
skillnader mellan hemsidorna då det var vår andra frågeställning.
9.1 Kategorisering
Då materialet på hemsidorna analyserades var det tydligt att det förekommer olika
kategoriseringar. Grupperna tjejer och killar var till exempel tydliga både på
RFSL och på UMOs hemsidor. En hemsidas upplägg kan främja till
kategorisering då den kräver ett visst systematiskt upplägg av text. Text ska
ständigt underordnas rubriker som ska underordnas huvudrubriker och så vidare.
Trots detta är det av stort intresse att utifrån ett queerteoretiskt perspektiv belysa
vilka kategorier som förekommer och på vilket sätt de konstrueras. Termer och
kategorier skapar begriplighet och kan i mångt och mycket vara nödvändiga för
41
att skapa en karta över information. Samtidigt skapas det en bild av en homogen
kategori/grupp där olikheter inom gruppen osynliggörs medan skillnaden till
andra kategorier/grupper förstärks.
Det kan ifrågasättas i vilken mån kategorierna killar och tjejer fyller en funktion.
Då UMO till exempel förmedlar en snarlik information men ändock väljer att
kategorisera den under två rubriker baserade på kön, upprätthålls en uppdelning.
Frågan är om det är möjligt att tillhandhålla information kring sexualitet utan att
följa en könsuppdelning. Om vi anser att kön och genus är socialt skapade bör vi
även vara medvetna om att begreppen ständigt måste upprätthållas för att existera.
Den positiva tanken med ett socialkonstruktivistiskt synsätt är just att det ständigt
finns möjlighet till förändring och omkonstruktion. Att vi inte måste inordna oss i
den struktur, diskurs och maktordning som finns idag utan att vi själva konstruerar
vår verklighet. Att kön endast definieras som ”man” och ”kvinna” och inget annat
är ett antagande som vi enligt ett queerperspektiv bör ifrågasätta. Kan t ex
transsexualitet vara ett tredje? Är vi så låsta i en motsatsuppdelning mellan man
och kvinna att det blir omöjligt att se andra möjliga variationer?
Hemsidorna RFSL och UMO är mer specifikt riktade till en målgrupp vilket kan
vara av betydelse för att materialet på dessa sidor visade sig innehålla en större
mängd av kategorisering utifrån kön än RFSU. Det faktum att RFSL baserar
nästan hela sitt upplägg under ett av sina ämnesområden utefter kategorier
baserade på kön, anser vi kan tolkas utifrån att organisationen vill vara tydlig i att
de vänder sig till homosexuella och att denna målgrupp inte ägnar sig åt
heterosexuellt sex. Detta kan ses som ett försök att bryta heteronormativitet
samtidigt som det kan skapa en bild av hur homosexuellt sex ”bör” se ut. Att som
RFSL utesluta heterosexuellt sex ifrån sin information i denna höga grad kan även
ifrågasättas då detta kan osynliggöra den variation som faktiskt finns inom HBTmålgruppen. Personer som benämner sig själva som transexuella eller bisexuella
osynliggörs då deras möjligt heterosexuella praktik inte benämns inom det forum
som säger sig tillhandahålla all information behövlig för dessa individer.
Sexualupplysningen har genom historien uteslutit vissa sexuella praktiker och
läggningar vilket skapar ett stigma för personer som befinner sig utanför den
sexuella normen. Att beskrivas som avvikande är stigmatiserande i sig men att
inte benämnas alls innebär ett ännu större utanförskap. Då vi talar om avsaknaden
av information kring heterosexuellt sex finns denna information i en mycket hög
grad inom andra delar av sexualupplysningen men resonemanget är även
applicerbart då vi kan konstatera att information som berör ”sexuella gränser”
visade sig vara litet på hemsidorna.
En skillnad i talet beroende på kategoritillhörigheterna genus/kön och sexuell
läggning visade sig synlig då vi tittade på texten kring analsex som var riktat till
män eller kvinnor på RFSLs hemsida. Det grövre språk som riktas till män med en
specifik sexuell läggning i jämförelse till skriften till kvinnor, anser vi belyser hur
båda dessa konstruerade kategorier trots allt föreställs skilja sig från varandra. Det
fanns en gradskillnad i hur språket är uppbyggt där den text som riktade sig till
män var mer rak och grov än den som riktade sig till kvinnor. Denna sida riktar
sig som tidigare nämnt till HBT-personer och vi kan inte undvika att dra en
parallell till texter kring analsex som riktar sig till främst heterosexuella kvinnor.
Skillnaderna i vilket språk som används blir då ännu tydligare och det är nästan en
form av moralpanik där analsex i heterosexuella par nästan ses som ett övergrepp
som aldrig sker frivilligt från kvinnans sida. De studerade hemsidorna är trots allt
42
att betrakta som framåtsträvande inom normarbetet och det finns mycket
information och material på hemsidorna som bidrar till en ny bild av både
genus/kön och sexuella läggningar. Att arbeta ”könlöst” med sexualitet verkar
vara svårt vilket kan ha att göra med att kön och sexualitet är så nära
sammankopplat med varandra och i de maktstrukturer vårt samhälle är uppbyggt
under.
9.2 Likheter och skillnader
Materialet på de olika hemsidorna visade skilja sig ifrån varandra inom vissa
områden. En betydande orsak till detta kan tänkas bero på att materialet riktar sig
till olika nivåer i samhället. RFSL och UMO befinner sig i sina texter på en
mikronivå där de riktar sig direkt till den enskilda individen, medan RFSU
befinner sig på en mer meta- eller makronivå där de riktar sig till den större
massan eller allmänheten. Detta leder till att materialet är uppbyggt på olika sätt
och att olika teman och ämnen var lättare att återfinna på en hemsida än på en
annan. Vilket även påverkade på vilket sätt analysen kom att bli och hur mycket
det fanns i materialet att analysera. RFSU har en bredare målgrupp och
organisationens politiska ställningstagande var mer framträdande på hemsidan än
det rena sexualupplysningsmaterialet. Detta kan tänkas bidra till att samma
kategoriseringar inte lika tydligt framträdde här. Dock bör det belysas att då vi
tittar på RFSUs olika definitioner av till exempel klitoris blir genus och kön trots
allt en faktor som framträder tydligt.
När vi för en diskussion kring hur RFSL skriver om bisexualitet och hur analysen
tog sig uttryck uppmärksammar vi hur stark heteronormativiteten är. Även om
RFSL försöker öppna upp och förklara en annan sexuell läggning än homo- och
heterosexualitet utgår förklaringen och definitionen av bisexualitet ifrån den
binära uppdelningen av motsatserna homo och hetero. Detta kan ses som att
normen inte ifrågasätts utan istället upprätthålls genom att RFSL i definitionen av
andra sexuella läggningar fortfarande utgår från detta normerande
motsatsförhållande där heterosexualitet är normen och homosexualitet den
avvikande motsatsen.
På vilket sätt RFSU tar upp och beskriver poly kan ses som ett queer tänkande,
men genom att de beskriver en speciell form av poly som en relationsform med
rötter i queer tar det avstånd från att poly överlag kan ses som en queer
relationsform. Introduktionen till poly kan därför anses vara normativ på så sätt att
den inte ifrågasätter normer och relationsformer utan tar avstånd från queera
relationsformer genom att kategorisera det som en speciell form av relation. Detta
kan ses som ett sätt att kategorisera queer på samma sätt som detta kritiska
förhållningssätt ifrågasätter och vill motverka.
Hur de olika hemsidorna utelämnar och låter bli att skriva om många ämnen
finner vi väldigt intressant då de anses vara öppna och normkritiska i sina texter.
Konklusionen blir att genom att definiera sig som öppna och fördomsfria blir de
ämnen de väljer att skriva om de som definieras som den sexualitet som finns och
är tillåten. Det finns många olika typer av sexuella aktiviteter och
attraktionsmönster som inte passar in i det hemsidorna beskriver och de ses då
som dåliga och något vi inte bör tala om. Vi finner Gayle Rubins resonemang väl
tillämpbart här och att det blir ett tydligt exempel på att den typ av sexualitet som
befinner sig i cirkelns ytterkant av den sexuella värdehierarkin talas det inte om.
Detta leder till ett befästande av vilka sexuella aktiviteter och tändningsmönster
43
som anses vara accepterade och vilka som anses vara icke önskvärda. Hade
inställningen till detta varit i linje med det resonemang Weeks (2003) för i
Sexuality, hade det troligtvis inte funnits en sådan tystnad kring sexualitet som
inte befinner sig inom det spektrum som anses vara det normala. Då hade istället
alla olika typer av sexuella aktiviteter och tändningsmönster setts som just olika
uttryck för människors sexualitet (Weeks 2003). Då uppstår andra frågor som om
det över huvudtaget ska skrivas om sexualitet, kategorisera in den på det vis som
det görs på hemsidorna och på nästan alla forum i samhället.
Den syn RFSU och RFSL har på prostitution kan i många hänseenden ses som
relativt öppen och radikal i jämförelse med många andra röster i samhället. Det
resonemang de för har starka paralleller till vilka ideologiska tankar som ligger till
grund för ett queert tänkande, och de har en annan inställning till prostitution än
vad många feministiska strömningar har. Vi finner att deras resonemang visar på
en relativt könsneutral inställning där kvinnor inte görs till offer utan som
självbestämmande och i de flesta fall med makt över sina liv (bortsett från när
RFSU skriver om trafficking och människohandel vilket är en typ av prostitution
som ter sig annorlunda än annan typ av prostitution). Detta skiljer sig från det
resonemang RFSU för vad gäller sexuella övergrepp där vi tycker oss se en
inställning om att män förgriper sig på kvinnor och att orsaken till viss del
återfinns i maskulinitet. Det går inte att bortse från det faktum att majoriteten av
sexuella övergrepp och våldtäkter begås av män på kvinnor men applicerat på
queer och den roll normer spelar, frågar vi oss om de hierarkiska skillnader mellan
könen och synen på män som förövare och kvinnor som offer inte befästs. Det
återspeglar även en syn på kvinnor som passiva objekt och män som aktivt
sexuella subjekt.
Definitionen av en sexuell läggning visade sig vara tät sammankopplad med
identitet. Om och hur identitet kan ses som någonting fast och bestående får
därmed betydelse. Ett queerteoretiskt perspektiv anser att identitet är något socialt
och kulturellt skapat och något som städigt förändras och utvecklas (Rosenberg
2002). Den skillnad som finns mellan de tre hemsidorna i hur de definierar sexuell
läggning som just en läggning eller som en identitet kan dels bero på en osäkerhet
i hur det ska definieras. Det kan å andra sidan ses som att det finns en skillnad
mellan de tre hemsidorna i vilken syn de har på hur fast eller föränderlig identitet
är.
Ett queerteoretiskt perspektiv grundar sig till viss del på antagandet att: ”All
förståelse är subjektiv och hur man tolkar ett kulturellt fenomen är beroende av
var man befinner sig i samhällshierarkin och vad man har för livserfarenhet. Det
finns inga absolut rätta eller sanna tolkningar - bara tolkningar som åtnjuter mer
eller mindre gehör därför att de uttrycks av eller förknippas med människor mer
eller mindre prestige och makt i samhället” (Kulick 1996 s 16). Med
utgångspunkt i detta citat anser vi det viktigt att påpeka att den tolkning vi har
gjort av materialet på hemsidorna mer syftar till att belysa istället för att kritisera.
Överlag är hemsidor vi har analyserat att betrakta som framåtsträvande i ett
queerperspektiv, men genom att lyfta upp det subjektiva och tolkningsbara kan vi
omförhandla det förgivet tagna. Det krävs en ständig diskussion kring det vi
betraktar som ”kunskap och sanning” och inom ämnet sexualitet har det dolda och
outtalat ”privata” allt för länge fått leda utvecklingen. Den maktordning som ändå
återskapas genom talet kring sexualitet tror vi har haft större betydelse än att vi
ska låta den förbli ickeanalyserad. Det finns många intressanta aspekter inom
44
detta område som med framgång hade kunnat undersökas och analyseras vidare.
Vi finner det av intresse att titta på ett större antal hemsidor eller att analysera dem
utifrån andra teoretiska utgångspunkter. Detta är ämnen som det behövs mer
forskning kring framöver.
45
10. REFERENSER
Almås. E (2004) Sex & sexologi. Universitetsforlaget AS, Oslo.
Ambjörnsson. F (2006) Vad är Queer? Natur & Kultur, Stockholm.
Bolander. E (2009) Risk och bejakande - Sexualitet och genus i sexualupplysning
och sexualundervisning i TV. Linköpings universitet. Department of Behavioural
Science and Learning, Linköping.
Bäckman M (2003) Kön och känsla - Samlevnadsundervisning och ungdomars
tankar om sexualitet. Stockholms universitet, Stockholm.
Bäckman. M (2006) Det skamliga att dra en spätta. Locus-tidskrift för forskning
om barn och ungdomar Nr 3/06. Intritutionen för individ, omvärld och lärande vid
Lärarhögskolan, Stockholm
Bäsén. A & Långström. N (2006) Pervers?: Om sex utöver det vanliga.
Bokförlaget DN, Falun.
Börjesson. M & Palmblad. E (2007) Diskursanalys i praktiken. Gyllene Snittet
AB, Helsingborg.
Fjæstad. B (2009). Forskning & Framsteg, nr 4. Stockholm.
Gustavsson. M (2001) ...till tygellöst leverne: en bisexuell kritik av tvåsamhetens
hegemoni. Lambda Nordica 1-2.
Johannisson. K (1994) Kvinnan och sexualiteten I; Den mörka kontinenten:
Kvinnan, medicinen och fin-de siècle. Norstedts, Stockholm.
Jäderberg. H (2008) Knullnormativitetens diskurs Göteborgs universitet
Sociologiska institutionen, Göteborg.
Jörgensen Winther. M & Phillips. L (1999) Diskursanalys som teori och metod.
Studentlitteratur, Lund.
Kulick. D (1996) Queer Theory: Vad är det och vad är det bra för? Lambda
Nordica nr 3-4:5-22.
Kulick. D (2005) Queer Sverige. Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm
Lennerhed. L (2005) Heterosexualitetens omvandlingar I; Kulick. D Queer
Sverige. Bokförlaget Natur och kultur. Stockholm
Lundahl. P (2001) Intimitetens villkor: kön, sexualitet och berättelser om jaget.
Lunds universitet, Kristianstad
Lundahl. P(2005) Den blockerade sexualiteten. Kvinnors inkorrekta begär 19301960 I; Kulick. D Queer Sverige. Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.
46
Myndigheten för skolutveckling (2005) Hela livet - 50 år med sex och
samlevnadsundervisning. Liber distribution, Stockholm
Nationalencyklopedin www.ne.se.support.mah.se/artikel/293080 (2009-04-21)
Nationalencyklopedin www.ne.se.support.mah.se/artikel/293078 (2009-04-21)
Nilsson. A (2008) Undervisning om sexualitet och samlevnad - motiven har
förändrats över tid. Vägval i skolans historia, årgång 8, nr 4 . Föreningen för
svensk undervisningshistoria, Uppsala.
Regeringen www.regeringen.se/sb/d/11098/a/115850. (2009-04-23)
Rosenberg. T (2002) Queerfeministisk agenda. Bokförlaget Atlas, Stockholm.
Rosengren. K-E & Arvidsson. P (2002) Sociologisk metodik. Liber, Malmö.
Rubin S. G (1984). Thinking Sex: Notes for a Radical Theory of the Politics of
Sexuality. Pleasure and danger: Exploring female sexuality, 1984. London.
Savin Williams. R (2005) The new gay teenager. Harvard university press.
London, England.
Svenningsson. M & Lövheim M (2003) Att fånga Nätet, Kvalitativa metoder för
Internetforskning. Studentlitteratur, Lund.
Weeks. J (2003) Sexuality second edition. Routledge, London
Östergren. P (2000). Feminismen och sexualiteten I; Bankier. C Shocking Lies.
Sanningar om lögner och fördomar I porrdebatten. Periskop, Stockholm.
RFSL (2009-05-05)
Genus/kön:
http://www.rfsl.se/?p=410
http://www.rfsl.se/halsa/?p=1646
http://www.rfsl.se/halsa/?p=1658
http://www.rfsl.se/halsa/?p=3983
http://www.rfsl.se/halsa/?p=3985
http://www.rfsl.se/halsa/?p=3984
http://www.rfsl.se/halsa/?p=1717
http://www.rfsl.se/halsa/?p=1712
http://www.rfsl.se/halsa/?p=1642
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4146
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4147
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4150
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4151
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4152
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4153
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4154
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4155
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4157
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4158
47
http://www.rfsl.se/halsa/?p=416
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4162
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4163
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4166
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4167
http://www.rfsl.se/?p=115
Sexuell läggning:
http://www.rfsl.se/?p=331
http://www.rfsl.se/?p=414
http://www.rfsl.se/?p=332
http://www.rfsl.se/?p=692
http://www.rfsl.se/?p=693
http://www.rfsl.se/?p=411
http://www.rfsl.se/?p=418
Sexuella gränser:
http://www.rfsl.se/?p=2840
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4834
http://www.rfsl.se/halsa/?p=4750
http://www.rfsl.se/?p=336
RFSU(2009-05-05)
Allmänt:
http://www.rfsu.se/om_rfsu.asp
http://www.rfsu.se/hur_arbetar_rfsu_.asp
http://www.rfsu.se/fokusomraden_2008.asp
www.rfsu.se/om_rfsu.asp)Organisationen
Genus/kön:
http://www.rfsu.se/bdsm_och_fetischism.asp
http://www.rfsu.se/transsexualism.asp
http://www.rfsu.se/ordlista.asp
Sexuell läggning:
http://www.rfsu.se/viktiga_fragor.asp
http://www.rfsu.se/hetero-_bi-_och_homosexualitet.asp
http://www.rfsu.se/poly_-_en_introduktion.asp
Sexuella gränser:
http://www.rfsu.se/fokusomraden_2008.asp
http://www.rfsu.se/viktiga_fragor.asp
UMO(2009-05-05)
Genus/kön:
http://www.umo.se/Sex/Onani/
http://www.umo.se/Sex/Onani/Onanitips-for-tjejer/
http://www.umo.se/Sex/Onani/Onanitips-for-killar/
http://www.umo.se/Sex/Orgasm/
http://www.umo.se/Identitet/Forestallningar-om-kvinnligt-och-manligt/
http://www.umo.se/Identitet/Trans/
http://www.umo.se/Identitet/Forvantningar-pa-tjejers-och-killars-sexualitet/
48
Sexuell läggning:
http://www.umo.se/Identitet/Sexuell-laggning/
http://www.umo.se/Identitet/Hetero-overallt/
49
