EUROPAPARLAMENTET
2004
2009
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
PRELIMINÄR VERSION
2006/2293(INI)
27.6.2007
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
om den temainriktade strategin för markskydd
(2006/2293(INI))
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Vittorio Prodi
PR\634267SV.doc
SV
PE 378.892v01-00
SV
PR_INI
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ............................................3
MOTIVERING ......................................................................................................................7
PE 378.892v01-00
SV
2/8
PR\634267SV.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om den temainriktade strategin för markskydd
(2006/2293(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av meddelandet från kommissionen ”En temainriktad strategi för
markskydd” (KOM(2006)0231) och Konsekvensanalys av den temainriktade strategin för
markskydd (SEK(2006)0620),
– med beaktande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram1,
– med beaktande av konventionen om biologisk mångfald, Förenta nationernas konvention
för bekämpning av ökenspridning, Förenta nationernas ramkonvention om
klimatförändringar och Kyotoprotokollet med avseende på deras direkta och indirekta
kopplingar till markens funktioner och markskydd,
– med beaktande av sin resolution av den 19 november 2003 om kommissionens
meddelande ”Mot en temainriktad strategi för markskydd”2,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
och yttrandena från utskottet för rättsliga frågor och utskottet för jordbruk och
landsbygdens utveckling (A6-.../2007), och av följande skäl:
A. Marken utgör en grundläggande del av jordens miljö – gränssnittet mellan jord
(geosfären), luft (atmosfären) och vatten (hydrosfären) – och utgör grunden för väsentliga
funktioner för liv på jorden. Inom flera av gemenskapens politikområden har man som
mål att skydda dessa funktioner. Trots detta visar kommissionens konsekvensanalys att
markförstörelsen ökar vilket också påverkar andra miljöområden.
B. Markskydd och skydd av markens funktioner är en nödvändig förutsättning för att ta itu
med de främsta globala utmaningarna på miljöområdet, såsom begränsningen av och
anpassningen till klimatförändringar, tillgången på tillräckligt med rent vatten, skyddet av
biologisk mångfald och bekämpningen av ökenspridning och skogsskövling.
C. Markens struktur och särdrag är resultatet av en sekellång process, vilket gör att den är en
icke-förnybar resurs. Det är därför långt mer kostnadseffektivt att förhindra
markförstörelse och markföroreningar än att försöka återställa markfunktioner.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens temainriktade strategi för markskydd, som
tydligt påvisar behovet av samordnade åtgärder på EU-nivå när det gäller markskydd.
1
2
EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.
EUT C 87 E, 7.4.2004, s. 395.
PR\634267SV.doc
3/8
PE 378.892v01-00
SV
2. Europaparlamentet håller med kommissionen om att det behövs ett ramdirektiv om
markskydd, med tanke på markens viktiga roll när det gäller globala utmaningar som
klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, ökenspridning, erosion, översvämningar
och jordskred samt när det gäller tillräcklig och tryggad livsmedelsproduktion, tillgången
på tillräckligt med rent vatten och bevarande av det europeiska kulturarvet och landskapet.
3. Europaparlamentet anser att ett ramdirektiv kommer att göra det möjligt för
medlemsstaterna att utforma markstrategier utan att det leder till snedvridning av
konkurrensen. I ramdirektivet bör redan befintlig nationell lagstiftning och
gemenskapslagstiftning erkännas och inga onödiga administrativa bördor bör läggas på
medlemsstater, regionala och lokala myndigheter eller markägare.
Samverkan med övriga politikområden
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant kontrollera om relevanta
bestämmelser om markskydd i övrig gemenskapslagstiftning om luft, vatten, avfall,
klimatförändringar, biologisk mångfald, ökenspridning, jordbruk, energi, produkter,
industri, transport och regional utveckling tillämpas på ett tillfredsställande sätt av
medlemsstaterna och att rapportera resultatet till Europaparlamentet före utgången av
2008.
5. Europaparlamentet stöder kommissionens åtgärder och tidsplan när det gäller översynen
av direktivet om avloppsslam och direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga
och begränsa föroreningar samt bedömningen av möjlig samverkan mellan
markskyddsåtgärder och åtgärder enligt bland annat ramdirektivet om vatten.
Kommissionen uppmanas att bedöma möjliga synergieffekter med direktivet om avfall.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast utarbeta ett direktiv om hållbar
hantering av biologiskt avfall i syfte att minska mängden biologiskt avfall som deponeras
eller förbränns. I stället skall komposter och biogas främjas. Kompost och behandlat avfall
från framställningen av biogas som håller lämplig kvalitet kan i hög grad bidra till att
bibehålla och öka markens organiska material.
Klimatförändringar
7. Europaparlamentet konstaterar att ändrad markanvändning kan leda till ökad
koldioxidupptagning eller till ökade utsläpp av växthusgaser, till exempel när torvmarker
torrläggs eller gräsmarker plöjs upp. Markanvändning har inte bara en stor inverkan på
klimatförändringar utan klimatförändringarna i sig kan leda till allvarlig markförstörelse.
8. Europaparlamentet anmodar rådet och kommissionen att beakta den viktiga funktion som
markstrategier fyller både när det gäller begränsningen av klimatförändringar och
anpassningen till effekterna av klimatförändringarna i förhandlingarna om ett program
efter 2012, inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ytterligare forskning om markens
funktion när det gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringar och att
fastställa tänkbar bästa praxis för åtgärder som ökar koldioxidupptaget i mark samt att
PE 378.892v01-00
SV
4/8
PR\634267SV.doc
rapportera till Europaparlamentet före utgången av 2009 när en pågående
kommissionsundersökning har lett till några resultat.
Jordbruk
10. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att upprätta en förteckning
över jordbruksmetoder och deras effekt på marken, så att bästa praxis kan främjas i
överensstämmelse med den aktuella typen av jordbruk och dess positiva inverkan på
marken och miljön i vidare mening.
11. Europaparlamentet upprepar också sin uppmaning till kommissionen att främja metoder
inriktade på markskyddet, samt odling och metoder som är bäst anpassade till markens
speciella egenskaper och den ekonomiska och sociala miljön.
Biologisk mångfald
12. Europaparlamentet anser att tillämpningen av försiktighetsprincipen är ytterst viktig,
liksom fullständig efterlevnad av det sjätte miljöhandlingsprogrammet samt av
gemenskapens miljölagstiftning, såsom livsmiljö- och fågeldirektiven samt ramdirektivet
om vatten. Parlamentet anser vidare att en översyn av gemenskapens direktiv bör göras
vid behov för att bättre skydda balansen i naturen genom att hindra förlusten av biologisk
mångfald.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ytterligare forskning om markens
funktion när det gäller att skydda den biologiska mångfalden och biologisk mångfald i
marken i sig, i synnerhet inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning.
Parlamentet anser att fastställandet av kraftfulla men enkla mätningsinstrument för att
kontrollera den biologiska mångfalden i marken är ett viktigt steg för skyddet av denna
mångfald.
Ökenspridning
14. Europaparlamentet anser att den ökenspridningsprocess som olika områden inom unionen
drabbats av, dess samhällsekonomiska effekter och dess påverkan på miljön inte har
diskuterats tillräckligt eller tagits på tillräckligt allvar i vissa gemenskapsorgan.
15. Europaparlamentet anser att ramdirektivet i hög grad kan stärka tillämpningen av
FN:s konvention om bekämpning av ökenspridningen och öka ansträngningarna att
förebygga och begränsa ökenspridningen i de drabbade länderna inom EU. Parlamentet
anser att den kunskap och expertis som samlats i samband med den temainriktade
strategin för markskydd bör överföras och delas med länder i tredje världen som drabbats
av ökenspridning.
16. Europaparlamentet anmodar kommissionen att lägga fram ett meddelande om
ökenspridning, först inom EU och sedan globalt, med en noggrann beskrivning av de
områden som är eller troligen kommer att bli drabbade av ökenspridningen, tillsammans
med en ingående analys av orsakerna och de samhällsekonomiska effekterna i områdena.
I meddelandet bör också lämpliga gemenskapsåtgärder för att begränsa de negativa
effekterna av ökenspridningsprocessen fastställas.
PR\634267SV.doc
5/8
PE 378.892v01-00
SV
Föroreningar
17. Europaparlamentet menar att förebyggande av markföroreningar är mycket viktigt för att
bevara markkvaliteten och säkra skyddet av övriga element i miljön och uppmanar därför
kommissionen att se till att befintlig och framtida gemenskapslagstiftning ansluter till
detta mål.
18. Europaparlamentet anser att en systematisk metod för att identifiera förorenade platser,
som bygger på objektiva parametrar och en gemensam lista över verksamheter, behövs för
att samla in nödvändig information för att kunna hantera effekterna av markföroreningar.
På så sätt ger man en signal till ekonomiska aktörer så att de kan vidta förebyggande
åtgärder för att förhindra framtida föroreningar.
19. Europaparlamentet stöder kommissionens strategi att allmänheten skall få ökad
information om förorenade platser och ökad insyn i markaffärer, i synnerhet genom
inrättandet av rapporter över markens tillstånd.
Kontroll, effekter av naturkatastrofer, utbildning
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att sambandet mellan markskydd
och klimatförändringar, biologisk mångfald, ökenspridning, försurning, erosion och ökade
risker till följd av naturkatastrofer behandlas och prioriteras inom ramen för GMES
(Global övervakning för miljö och säkerhet) och INSPIRE (Infrastruktur för rumslig
information i gemenskapen).
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ytterligare forskning om de ökade
riskerna för översvämningar och jordskred till följd av försegling och sättningar i marken
och de ökade effekterna av översvämningar, jordskred och jordbävningar till följd av ökad
befolkningstäthet och verksamhet i kustområden, flodbäcken och områden runt vulkaner,
samt fastställa bästa praxis för att komma till rätta med de ökade riskerna.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa mer strukturella metoder för att
förbättra utbildningen inom EU i klassificering av mark, provtagningar, kontroll och bästa
metoder för markskydd.
0
0
0
23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och
kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.
PE 378.892v01-00
SV
6/8
PR\634267SV.doc
MOTIVERING
Marken är grundläggande för väsentliga funktioner för liv på jorden, såsom
livsmedelsproduktion och övrig jordbruksproduktion samt lagring och omvandling av energi
och mineraler. Marken fungerar som ett naturligt filter för grundvatten, varifrån det mesta
dricksvattnet tas. Den utgör livsmiljö för en rad olika organismer som lever i och på marken
och också plattform för mänsklig verksamhet och är en viktig del av landskapet och
kulturarvet. Den utgör en grundläggande del av jordens miljö. Inom flera av gemenskapens
politikområden har man som mål att skydda dessa funktioner. Trots detta visar
kommissionens konsekvensanalys att markförstörelsen ökar. Gemenskapspolitiken har inte
syftat till att skydda själva marken.
Förebyggande och begränsning av markförstörelse är viktigt inte enbart på grund av problem
på lokal eller regional nivå. Det är också en nödvändig förutsättning för att ta itu med de
främsta globala utmaningarna på miljöområdet, såsom begränsningen av och anpassningen till
klimatförändringar, tillgången på tillräckligt med rent vatten, skyddet av biologisk mångfald
och bekämpningen av ökenspridning och skogsskövling. Markens struktur och speciella
egenskaper är resultatet av en sekellång process, vilket gör att den är en icke-förnybar resurs.
Det är därför långt mer kostnadseffektivt att förhindra markförstörelse och markföroreningar
än att försöka återställa markfunktioner.
Eftersom nuvarande gemenskapslagstiftning sannolikt inte kan förhindra ökad
markförstörelse och eftersom markskyddet är starkt knutet till de främsta globala
utmaningarna på miljöområdet finns det ett klart behov av gemenskapslagstiftning som syftar
till att skydda själva marken. Denna lagstiftning bör leda till informationsutbyte och
samordning mellan de medlemsstater som redan har bra markstrategier och de medlemsstater
som behöver utveckla sina strategier ytterligare. Ett ramdirektiv om mark behövs för att
säkerställa en miniminivå på markskyddet i alla medlemsstater och göra det möjligt för
medlemsstaterna att utforma markstrategier utan att det leder till snedvridning av
konkurrensen. I överensstämmelse med principen om bättre lagstiftning bör redan befintlig
nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning erkännas i direktivet och inga onödiga
administrativa bördor bör läggas på medlemsstater, regionala och lokala myndigheter eller
markägare.
En av de största utmaningarna när det gäller markskyddet är nog den starka kopplingen till
klimatförändringar. Ändrad markanvändning kan leda till ökad koldioxidupptagning och
därmed bidra till begränsningen av klimatförändringar. Samtidigt kan ändrad markanvändning
också leda till ökade utsläpp av växthusgaser. Skogsavverkning och boskapsuppfödning kan i
hög grad medverka till att utsläppen av växthusgaser ökar. Markanvändning har inte bara en
stor inverkan på klimatförändringar utan klimatförändringarna i sig kan också leda till
allvarlig markförstörelse. Högre temperaturer, ändrade nederbördsmönster och större risker
för översvämningar kan påtagligt medverka till markförstörelse. Det är viktigt att erkänna
kopplingarna mellan klimatförändringar och markskydd i förhandlingarna om ett program
efter 2012, inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. För att kunna föra in
markskydd i framtida klimatprogram måste man erkänna att det behövs ytterligare
vetenskaplig kunskap om markens funktion när det gäller begränsning av och anpassning till
klimatförändringar.
PR\634267SV.doc
7/8
PE 378.892v01-00
SV
Generellt sett spelar jordbruket en viktig roll när det gäller att bevara marken och dess
funktioner. För att veta mer om hur marken kan användas på ett hållbart sätt vore det
värdefullt att ha en förteckning över vilka jordbruksmodeller och olika typer av grödor som
används inom EU och hur de påverkar marken. Utifrån denna förteckning bör kommissionen
främja metoder som är inriktade på markskydd.
Den temainriktade strategin fäster med rätta särskild vikt vid biologisk mångfald, även
biologisk mångfald i marken. Markskyddet kan påtagligt samverka till
gemenskapslagstiftningens försök att hindra förlusten av biologisk mångfald. Det är viktigt att
säkerställa fullständig efterlevnad av det sjätte miljöhandlingsprogrammet samt av
gemenskapens miljölagstiftning, såsom livsmiljö-, Natura 2000- och fågeldirektiven samt
ramdirektivet om vatten. Vid behov bör de ses över för att bättre skydda balansen i naturen
genom att förlusten av biologisk mångfald hindras.
Ökenspridning är starkt knutet till klimatförändringar, biologisk mångfald och marken. Flera
områden inom EU är drabbade av ökenspridning. Dess samhällsekonomiska effekter och dess
påverkan på miljön har hittills inte diskuterats tillräckligt eller tagits på tillräckligt allvar. Det
behövs ett meddelande om ökenspridning med en noggrann beskrivning av de områden som
är eller troligen kommer att bli drabbade av ökenspridningen, tillsammans med en ingående
analys av orsakerna och de samhällsekonomiska effekterna i områdena. I meddelandet bör
också lämpliga gemenskapsåtgärder för att begränsa de negativa effekterna av
ökenspridningen fastställas.
Ett viktigt skäl till att samordna åtgärder för markskydd är möjligheten att påtagligt förbättra
markanalys och kontroll av mark. Genom samordning kan det bli möjligt att använda den
bästa tekniken och samtidigt skära ned på kostnaderna. Med hjälp av förbättrad analys och
kontroll kan man få fram viktig vetenskaplig information om sambandet mellan mark och
klimatförändringar, biologisk mångfald, ökenspridning, försurning, erosion och ökade risker
till följd av naturkatastrofer. Därför bör markskydd behandlas och prioriteras inom ramen för
GMES (Global övervakning för miljö och säkerhet) och INSPIRE (Infrastruktur för rumslig
information i gemenskapen).
Markförstörelse kan leda till allvarliga säkerhetsproblem. Det behövs ytterligare forskning om
de ökade riskerna för översvämningar och jordskred till följd av försegling och sättningar i
marken och de ökade effekterna av översvämningar, jordskred och jordbävningar till följd av
ökad befolkningstäthet och verksamhet i kustområden, flodbäcken och områden runt
vulkaner. Bästa praxis för att komma till rätta med de ökade riskerna behöver fastställas.
För att få till stånd ett bättre markskydd inom EU krävs strukturförbättringar när det gäller
utbildning inom EU i klassificering av mark, provtagningar, kontroll och bästa metoder för
markskydd.
Nuvarande gemenskapslagstiftning föreskriver ingen skyldighet att kontrollera markens
tillstånd, att fastställa markförstörelse och att analysera tendenser. Den säkerställer inte
informationsutbyte mellan medlemsstaterna och har visat sig otillräcklig för att förhindra
markförstörelse. Att skydda miljön i Europa utan att se till att också marken skyddas skulle
vara att sticka huvudet i sanden.
PE 378.892v01-00
SV
8/8
PR\634267SV.doc
