Sammanfattning av den 37:e ESPEN-kongressen
5 – 8 september 2015
Många besökare och ett spännande program
Årets ESPEN-kongress hölls i Lissabon och drog
över 3000 deltagare från 58 olika länder.
Det breda vetenskapliga programmet belyste
allt från kliniska problem i vardagen till nya
förklarande mekanismer, och man slog i år
rekord med 781 inskickade abstracts. Temat
för årets kongress var ett hälsosamt liv genom
nutritionen – ”Healthy life through nutrition”
Några höjdpunkter från det vetenskapliga programmet
• ESPENs nya riktlinjer
Några områden där nya ESPEN-riktlinjer kommit ut eller kommer att komma ut inom kort
presenterades under kongressen:
•
•
•
•
Diagnoskriteria för malnutrition
Onkologi
Kronisk tarmsvikt
Cystisk fibros
• Nutrition till patienter med cancer
Ett ämne som fick mycket fokus var nutrition till patienter med cancer:
•
•
•
Årets ”Sir David Cuthbertson lecture” handlade om inflammationens roll och påverkan på
förlust av muskelmassa vid cancer.
Cancer är ett inflammatoriskt tillstånd, och cytokiner såsom IL-6 ligger bakom flera metabola
förändringar som leder till minskad muskelmassa.
Blockering av cytokiner med hjälp av t.ex. omega-3 fett skulle kunna vara en viktig del i
cancerbehandlingen och ett sätt att minska förlusten av muskelmassa.
Fresenius Kabi symposium – om nyttan med klinisk nutrition
Fresenius Kabi höll ett välbesökt symposium med fokus på nyttan av klinisk nutrition och vad vi kan
göra för att förbättra hur det går för våra patienter – ”Time to improve your patients’ outcome:
The value of clinical nutrition”.
• Optimera cancerbehandlingen genom bra nutrition
Prof. Maurizio Muscaritoli från Italien pratade om hur man genom förbättrad nutritionsstatus kan
bidra till att optimera behandlingen av cancerpatienter – ”Optimizing cancer therapy: How to use
nutritional support”:
•
•
•
Viktnedgång är ett vanligt problem hos patienter med cancer och nutritionsbehovet är ofta
långt ifrån tillgodosedda.
Att ge nutrition parallellt till cancerbehandlingen har utöver förbättrad nutritionsstatus visat
sig kunna förstärka behandlingseffekten. Dessutom har man kunnat visat på ökad överlevnad
och livskvalitet.
Enteral och parenteral nutrition spelar båda en viktig roll för att fylla nutritionsbehovet och
energibristen som ofta uppstår hos cancerpatienter under aktiv cancerbehandling. Omega-3
fettsyror kan bidra med ytterligare klinisk nytta för dessa patienter.
Prof. Muscaritoli summerade sin presentation med en vädjan om att stödja våra cancerpatienter på
bästa sätt med hjälp av bra nutrition – “Låt inte våra patienter bestiga berg endast försedda med
ballerinaskor….”.
• Tidig enteral nutrition ger nytta för patienten
Prof. Isabel Correira från Brasilien använde sig av tydliga exempel för att lyfta fram vikten av att ge
enteral nutrition i ett tidigt skede för att ge bäst förutsättningar för patienten, och besvarade
frågorna vem, när, vad, varför och hur? – ”Early enteral nutrition: The proven relevance”:
•
•
Vem: Enteral nutrition skall ges till varje kritiskt sjuk patient som inte förväntas uppnå ett
fullständigt oralt intag inom tre dygn.
När: Inom 48 timmar.
•
•
•
Vad: Energi – under akut/initial fas bör patientens kaloriintag ej överskrida 20-25 kcal/kg;
sedan upp till 25-30 kcal/kg under återhämtningsfasen. Protein – 1,5 g protein/kg/dag
rekommenderas till IVA-patienter – oavsett kaloriintag. Glöm inte mikronutrienterna!
Varför: För att stimulera mikroorganismerna i tarmen och förbättra patientens prognos.
Hur: Ge individualiserad behandling med enteral nutrition utifrån nutritionsbedömning, samt
supplementera med parenteral nutrition vid behov.
• Tidig parenteral nutrition på intensiven
Prof. Claude Pichard från Schweiz gick igenom evidensen bakom nyttan med att ge parenteral
nutrition tidig till de intensivvårdspatienter som är i behov av det, t.ex. då enteral nutrition är kontraindicerad eller ger toleransproblem – ”Early parenteral nutrition in ICU: The truth still prevails”:
•
•
•
Testa toleransen för enteral nutrition – om det är problem – då är det dags att starta med
parenteral nutrition.
Mät energibehovet – då kan behandlingen individualiseras med hjälp av total eller
supplementerande parenteral nutrition, och man undviker att ge för mycket energi.
Monitorera – för att följa patientens intag och behov.
Prof. Pichard avslutatade med att reflektera över resultaten från de senaste årens stora kliniska
studier inom området parenteral nutrition. Han lyfte fram att 7 av 8 studier stödjer nyttan med att ge
parenteral nutrition till IVA-patienter i behov av parenteral nutrition, dvs när oral eller enteral
nutrition inte är möjligt eller inte räcker till för att täcka energibehovet.
