Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för sysselsättning, social integration och social trygghet Europeiska kommissionen Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för sysselsättning, social integration och social trygghet Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter Enhet G1 Manuskriptet färdigställdes i april 2008 Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna publikation används. © Omslagsfoto: 123RF Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Avgiftsfritt telefonnummer (*): 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). © Europeiska gemenskaperna, 2008 Kopiering tillåten med angivande av källan. Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2008 ISBN 978-92-79-09279-4 DOI 10.2767/25701 Främjande av jämställdhet står i centrum för europeisk social och ekonomisk politik. Trots de framsteg som gjorts under senare år finns fortfarande bristande jämlikhet mellan kvinnor och män kvar på en rad områden. Kvinnors sysselsättningsgrad släpar efter männens (57,2 % mot 71,6 % 2006) och kvinnor dominerar fortsatt inom vissa sektorer och yrken som rankas lägre och har lägre löner (löneskillnaden mellan könen ligger på 15 %). Det är också kvinnor som oftare är sysselsatta med deltidsjobb (31,4 % mot 7,8 % 2007) och som är underrepresenterade bland chefer på företag och beslutsfattare på de politiska och ekonomiska områdena. Det är värt att notera att kvinnor är mer utsatta för fattigdom, särskilt de som är pensionärer (en skillnad mellan könen på fem procentenheter), liksom ensamstående mödrar och kvinnor som tillhör vissa missgynnade grupper som etniska minoriteter och invandrare. Förord FÖRORD Kommissionen har i sin färdplan för jämställdhet1 bundit sig för att under perioden 2006–2010 vidta ett antal åtgärder för att påskynda framstegen och nå reell jämställdhet. De åtgärder som föreslås i färdplanen omfattar sex prioriterade områden: skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män, skapa bättre möjligheter att förena arbetsliv, privatliv och familjeliv, verka för jämn könsfördelning i beslutsfattandet, utrota könsrelaterat våld och könsrelaterad människohandel, bryta stereotypa könsrollsmönster i samhället samt främja jämställdhet utanför EU. Färdplanen framhåller också behovet av att förbättra styresformerna och bekräftar det parallella angreppssättet för jämställdhet, som grundas på integrering av ett jämställdhetsperspektiv (att främja jämställdhet på alla politikområden och inom all verksamhet) och särskilda åtgärder. I den europeiska pakt för jämställdhet som antogs vid Europeiska rådets vårmöte 2006 uppmanas också medlemsstaterna att stärka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv. I klartext ”handlar integreringen av ett jämställdhetsperspektiv inte om att begränsa ansträngningarna för att främja jämlikhet till att genomföra vissa åtgärder för att hjälpa kvinnor, utan om att kraftsamla all generell politik och alla åtgärder specifikt i syfte att uppnå jämlikhet, genom att aktivt och öppet i planeringsfasen ta hänsyn till deras eventuella konsekvenser för mäns och kvinnors respektive situationer (könsperspektiv). Det innebär att man systematiskt granskar åtgärder och politik och tar hänsyn till sådana eventuella konsekvenser när dessa fastställs och genomförs.”2 1 KOM(2006) 92. 2 KOM(1996) 67. 3 I färdplanen åtog sig kommissionen, inom ramen för det prioriterade området att skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män, att följa och stärka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning och i den öppna samordningsmetoden för social integration och social trygghet, bland annat genom att utarbeta handböcker för jämställdhet för aktörer som är engagerade i sådana processer. Denna handbok utgör kommissionens svar på detta åtagande. Den ger både en lättförstådd redogörelse för vad integrering av jämställdhetsaspekter är och praktiska råd till beslutsfattare om hur det genomförs både i fråga om sysselsättningspolitik och i fråga om politik för social integration och social trygghet. Metoden kan emellertid rent allmänt tillämpas på vilket politiskt område som helst och förblir gångbar även efter tidsramen för den här handboken. Handboken erbjuder en fyrstegsmetod som är lätt för beslutsfattare att följa: förberedelser, lära sig om skillnader mellan könen, bedöma de politiska konsekvenserna och omforma politiken. Men man bör observera att de första två stegen kräver att särskilda organisatoriska strukturer verkligen fungerar för att främja jämställdhet och att det finns mekanismer som säkerställer att det finns könsuppdelad statistik. Hur väl man lyckas med de sista två stegen beror i sin tur på hur metoden tillämpas till vardags och den politiska viljan att göra det. Kommissionens förhoppning är att denna handbok blir en effektiv vägledning för alla aktörer, särskilt för dem som i medlemsstaterna arbetar med politik för sysselsättning, social integration och social trygghet, för att de bättre ska kunna genomföra integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sådan politik och därigenom bättre tillgodose medborgarnas behov – både mäns och kvinnors. 4 Förord . ............................................................................................................................... 3 Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik ........................................................................................... 7 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning .................................................................................................................. 8 2. Definition av integrering av ett jämställdhetsperspektiv . ................. 10 3. De fyra stegen för integrering av ett jämställdhetsperspektiv ........ 12 4. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik ������������������������������������������������������������������������������������ 17 4.1 Aktiv arbetsmarknadspolitik ................................................................... 18 4.2 Löne- och karriärpolitik . ........................................................................... 20 4.3 Politik för att förena arbets- och privatliv .......................................... 22 4.4 Flexicurity-politik . ....................................................................................... 24 Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet........................ 29 1. Bakgrund ............................................................................................................... 30 2. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv: definition av metodiken ��������������������������������������������������������������������������������� 31 3. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv: politik för social integration och social trygghet ���������������������������������� 34 3.1 Allmän överblick .......................................................................................... 34 3.2 Bekämpa fattigdom och social utslagning . ...................................... 35 3.3 Modernisering av pensionssystem ....................................................... 38 3.4 Förbättra vård och omsorg . .................................................................... 41 5 Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik 1. INLEDNING Jämställdhet är en grundläggande rättighet, ett av EU:s gemensamma värden och en nödvändig förutsättning för att uppnå EU:s mål om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. En av EU:s viktigaste utmaningar är att öka kvinnors sysselsättning, förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden och undanröja könsskillnader. De senaste åren har man gjort stora framsteg när det gäller sysselsättningssituationen för kvinnor. Kvinnors sysselsättningsgrad har stigit starkt (från 51,4 % 1997 till 57,1 % 2006) och ligger i dag närmare Lissabonmålet (60 % år 2010). Sådana framsteg bör inte dölja det faktum att kvinnor befinner sig i en klart missgynnad situation på arbetsmarknaden, där det fortfarande finns betydande skillnader jämfört med män. År 2006 var skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män på EUnivå fortfarande 15 procentenheter. Segregeringen på arbetsmarknaden och bristande jämlikhet i fråga om hur arbetet är ordnat visar sig dessutom hänga kvar, vilket avspeglas i betydande och stabila löneskillnader mellan könen. På grund av brist på barnomsorg, på flexibla arbetsupplägg, kvardröjande könsrollsmönster och en ojämlik fördelning av ansvaret för familjen tvingas kvinnor ofta välja mellan att få barn och att ha en karriär. De framsteg kvinnor gör, bland annat på centrala områden av Lissabonstrategin, avspeglas inte i kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Detta innebär ett slöseri med mänskligt kapital som EU inte har råd med. Jämställdheten har redan från början varit ett grundläggande mål för europeisk sysselsättningsstrategi. Den uppfattas också som avgörande för att nå framsteg i riktning mot Lissabonmålsättningarna tillväxt och sysselsättning. I de sysselsättningsriktlinjer som används under Lissaboncykeln 2005–2008 understryks att integrering av ett jämställdhetsperspektiv och främjande av jämställdhet borde säkerställas vid alla åtgärder som vidtas. Man framhåller också behovet av särskilda åtgärder för att öka kvinnors deltagande och minska könsskillnaderna i fråga om sysselsättning, arbetslöshet och löner. Detta angreppssätt längs två spår (särskilda åtgärder och integrering av ett jämställdhetsperspektiv) har ytterligare stärkts i den europeiska pakt för jämställdhet som Europeiska rådet antog i mars 2006. I pakten uppmanas medlemsstaterna ■■ att främja kvinnors sysselsättning och minska könsskillnaderna och att överväga hur välfärdssystemen kan göras mer välvilligt inställda till kvinnors sysselsättning, ■■ att vidta åtgärder för att främja bättre balans mellan arbetsliv och fritid för alla (Barcelonamålen i fråga om barnomsorg, vårdmöjligheter för andra personer som inte kan klara sig själva och främjande av föräldraledighet), samt 8 ■■ att stärka styrelseformerna genom att integrera jämställdhetsperspektiv, särskilt genom att uppmuntra medlemsstaterna att inkludera en jämställdhetsaspekt i sina nationella reformprogram. Det förefaller också som om medlemsstaterna inte rapporterar om någon positiv utveckling i fråga om jämställdhet i sina nationella reformprogram. Både för kommissionen och för medlemsstaterna är det därför nödvändigt att förnya jämställdhetsperspektivet i Lissabonstrategin i enlighet med fördraget och EU:s politiska åtaganden. I sin färdplan för jämställdhet (2006–2010) har Europeiska kommissionen som prioriterade områden ställt upp tillskapandet av samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män och av bättre möjligheter att förena arbetsliv, privatliv och familjeliv. Europeiska kommissionen har i detta syfte förbundit sig att följa upp och stärka könsaspekten i strategin för tillväxt och jobb, att anta ett meddelande för att ta itu med löneskillnader mellan könen, främja kvinnors företagande, stödja medlemsstaternas ansträngningar för att förbättra vårdtjänster m.m. Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Men frågorna om jämställdhet och integrering av ett jämställdhetsperspektiv var inte särskilt framträdande i 2005 eller 2006 års nationella reformprogram och erkännandet av vilken roll kvinnors sysselsättning och jämställdhet spelar eller dess synlighet förefaller svikta 3. I 2007 års gemensamma sysselsättningsrapport sägs till exempel att: ”Genom den europeiska jämställdhetspakten uppmanades medlemsstaterna att ta med ett jämställdhetsperspektiv då de rapporterar om genomförandet. Trots detta betonas främjandet av kvinnors sysselsättning och ett systematiskt införlivande av jämställdhetsaspekter i politiska åtgärder mycket sällan.”4 Kommissionen planerade särskilt att ”under 2007 utarbeta jämställdhetsmanualer för aktörer som är engagerade” i Lissabonprocessen. Syftet är att erbjuda medlemsstaterna metodikstöd och att hjälpa dem att bättre inkludera jämställdhetsfrågor i deras nationella reformprogram. Denna handbok har utarbetats på grundval av en rapport från expertgruppen om kön, social integration och sysselsättning (Expert group on Gender, Social Inclusion and Employment, EGGSIE) som bistår Europeiska kommissionen med extern expertis i frågor som rör kön. I rapporten (som ännu inte är klar) analyserar man dagens situation för integrering av ett jämställdhetsperspektiv på det sysselsättningspolitiska området 5. Syftet är att lägga fram konkreta exempel på integrering av ett jämställdhetsperspektiv som under de senaste åren genomförts i de 30 länder som omfattas (EU-27 och länderna i EES–Efta). Rapporten visar att länderna i Europa har tagit en 3 Rubery, J. D. Grimshaw, M. Smith och R. Donnelly (2006): The National Reform Programmes and the gender aspects of the European Employment Strategy (De nationella reformprogrammen och könsaspekter på den europeiska sysselsättningsstrategin). Samordnarens sammanfattande rapport, utarbetad för jämställdhetsenheten vid Europeiska kommissionen. University of Manchester. 4 Gemensam rapport om sysselsättning 2006–2007. Europeiska unionens råd, Bryssel. 5Plantenga, J., Remery, C. och J. Rubery (2007): Gender mainstreaming of employment policies – A comparative review of thirty European countries (Integrering av jämställdhetsperspektiv – En jämförande översikt av 30 länder i Europa), Europeiska kommissionen, Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. 9 rad initiativ som är oerhört värdefulla ur ett jämställdhetsperspektiv. I rappor ten framhåller man också att integrering av ett jämställdhetsperspektiv är en process på lång sikt som fortfarande befinner sig i ett inledande skede. Handboken strävar efter att vara ett steg mot bättre genomförande av principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken och därmed i Lissabonstrategin. Efter en definition av begreppet integrering av ett jämställdhetsperspektiv, lägger denna handbok fram en fyrstegsmetod (förberedelser, lära sig om skillnader mellan könen, bedöma de politiska konsekvenserna och omforma politiken) som kan genomföras för all relevant politik. Metoden tillämpas sedan på fyra huvudområden som valts för att i stort täcka in all slags sysselsättningspolitik och alla sysselsättningsriktlinjer: aktiv arbetsmarknadspolitik, löne- och karriärpolitik, politik för bättre möjligheter att förena arbets-, privat- och familjeliv samt flexicuritypolitik. 2. DEFINITION AV INTEGRERING AV ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Integrering av ett jämställdhetsperspektiv betraktas ofta som ett nyskapande koncept som inbegriper mycket mer än ”traditionell” politik för lika möjligheter. Europeisk a kommissionen anammade integrering av ett jämställdhetsperspektiv som tillvägagångssätt 1996, inte som en ersättning för politik för lika möjligheter utan som ett tillägg till denna. Det utgör alltså ett integrerat angreppssätt: ”Integrering av ett jämställdhetsperspektiv handlar inte om att begränsa ansträngningarna för att främja jämlikhet till att genomföra vissa åtgärder för att hjälpa kvinnor, utan om att kraftsamla all generell politik och alla åtgärder specifikt i syfte att uppnå jämlikhet genom att aktivt och öppet i planeringsfasen ta hänsyn till deras eventuella konsekvenser för mäns och kvinnors respektive situationer (könsperspektiv). Det innebär att man systematiskt granskar åtgärder och politik och tar hänsyn till sådana eventuella konsekvenser när dessa fastställs och genomförs.”6 Enligt Europarådet kan integrering av ett jämställdhetsperspektiv beskrivas som ”omorganisering, förbättring, utveckling och utvärdering av de beslutsfattande processerna i syfte att införliva jämställdhetsperspektivet på alla områden och på alla nivåer genom de aktörer som vanligtvis är involverade i politiska beslut”7. 6 Europeiska kommissionen (1966): Att införliva jämställdheten mellan kvinnor och män i gemenskapens hela politik och i samtliga insatser, KOM(1996) 67 slutlig. 7 Europarådet (1998): Gender mainstreaming: conceptual framework, methodology and presentation of good practices (Integrering av jämställdhetsperspektiv: begreppsmässig ram, metodik och presentation av god praxis), Strasbourg. 10 Ett annat intressant sätt att definiera integrering av ett jämställdhetsperspektiv är att skilja mellan tre slags jämställdhetsstrategier: plottra, skräddarsy eller omvandla8: ■■ Plottra avser åtgärder för att få till stånd formell jämlikhet mellan män och kvinnor, som lagstiftning om likabehandling och mekanismer för att säkerställa att lagstiftning genomdrivs. Exempel på EU-nivå är direktiven om lika lön och likabehandling vid tillgång till anställning, utbildning, befordran och arbetsvillkor. Att plottra är i själva verket en av de äldsta strategierna för att främja lika möjligheter. ■■ Den tredje strategin – omvandla – går ett steg längre genom att ifrågasätta den nuvarande situationen (huvudströmningen) och anta att en omvandling av institutioner och/eller organisationer kan krävas för att få jämställdhet till stånd. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv skulle därmed medföra att en sådan omvandlingspotential tillförs etablerad jämställdhetspolitik med formell jämlikhet och positiv särbehandling. Beträffande sysselsättningspolitik innebär integrering av ett jämställdhetsperspektiv att politiken uttryckligen tar hänsyn till bristen på likhet mellan mäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik ■■ Den andra strategin är att skräddarsy. Eftersom likabehandling inte automatiskt leder till lika utfall kan det krävas särskilda åtgärder och arrangemang för kvinnor. Exempel på detta är program för positiv särbehandling av kvinnor och att tillhandahålla barnomsorg. Inom ramen för angreppssättet att skräddarsy antas kvinnor införlivas med den nuvarande situationen, vilken inte ifrågasätts i sig. 8 Rees (1998). Se även Stevens och Van Lamoen 2001. 11 3. DE FYRA STEGEN FÖR INTEGRERING AV ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Under senare år har det tagits fram en rad olika handböcker om ”hur man integrerar jämställdhetsperspektiv”, som ofta är inriktade på vissa områden och/eller vänder sig till vissa målgrupper. Ett exempel på europeisk nivå är Equal-guiden om jämställdhetsintegrering, som skrivits för dem som är engagerade i nationella Equal-program9. Ett annat och nyare exempel är den metodbok för jämställdhetsintegrering som tagits fram av den svenska utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten10. I de flesta handböcker ges en ram eller görs en indelning i olika faser. En användbar ram för att tillämpa integrering av ett jämställdhetsperspektiv ges till exempel i en handbok om integrering av ett jämställdhetsperspektiv vid universitet11. I denna skiljer man mellan fyra verktygslådor eller uppsättningar instrument: 1) mätning och uppföljning, 2) genomförande och organisation, 3) upplysning och delaktighet, samt 4) kontroll av att jämställdhetsaspekten beaktas och utvärdering. Dessutom kan man hitta nyttiga upplysningar i vägledningar som redogör för de olika skedena av en process för att analysera jämställdhetskonsekvenser12. Med utgångspunkt i litteraturen och med beaktande av det specifika området och intressenter utarbetar man en check lista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik bestående av fyra steg. Se textruta 1. I avsnitten nedan finns närmare uppgifter om ovanstående fyra steg. De konkreta exempel som ges härrör från tillämpningen (i ovan nämnda expertrapport) av denna metod på fyra olika slags sysselsättningspolitik: aktiv arbetsmarknadspolitik, löne- och karriärpolitik, politik för bättre möjligheter att förena arbets-, privat- och familjeliv samt flexicurity-politik. 9 Europeiska kommissionen (2004). EQUAL-guide om jämställdhetsintegrering. Europeiska kommissionen, Bryssel. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/equal/data/document/gendermain_ sv.pdf 10JämStöd (2007). Metodbok för jämställdhetsintegrering. Statens offentliga utredningar, SOU 2007:15. Stockholm: Edita Sverige AB. Kan hämtas från: http://www.sweden.gov.se/content/1/ c6/08/19/82/3532cd34.pdf 11 Stevens, I. och I. van Lamoen (2001). Manual on Gender Mainstreaming at Universities. Equal Opportunities at Universities. Towards a Gender Mainstreaming Approach (Handbok om integrering av jämställdhetsperspektiv vid universitet. Lika möjligheter vid universitet. Mot ett tillvägagångssätt med integrering av jämställdhetsperspektiv). Leuven/Apeldoorn: Garant-Uitgevers. 12 Se till exempel: Rubery, J. och C. Fagan (2000). Gender impact assessment and European Employment Policy (Analys av jämställdhetskonsekvenser och europeisk sysselsättningspolitik). Kan hämtas från: http:// www.mbs.ac.uk/research/europeanemployment/projects/gendersocial/documents/GIA_Report.pdf 12 Textruta 1 – De fyra stegen för integrering av ett jämställdhetsperspektiv Förberedelser. Under detta första steg inriktar man sig främst på genomförande och organisation samt på upplysning och delaktighet. Lära sig om skillnader mellan könen. Syftet med det andra steget är att beskriva ojämlikhet mellan könen i fråga om deltagande, resurser, normer och värderingar och rättigheter samt att bedöma trender utan politiska insatser. Bedöma de politiska konsekvenserna. Det tredje steget består i att analysera politikens potentiella konsekvenser för könen med avseende på deltagande, resurser, normer och värderingar och rättigheter. Steg 1: Förberedelser Genomförande och organisation kan, liksom upplysning och delaktighet, betraktas som viktiga förutsättningar för framgångsrik integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Genomförande och organisation av integrering av ett jämställdhetsperspektiv avser processen för att lägga en strukturell och kulturell grund för lika möjligheter 13. Det innefattar att formulera målsättningar och mål, lägga upp en plan, göra upp en budget samt definiera uppgifter och ansvar för de olika inblandade aktörerna. Beträffande budgeten, måste tillräckliga resurser göras tillgängliga för genomförandet. Vidare kan man överväga att använda särskilda (externa) experter. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär dessutom att alla intressenter som är engagerade i sysselsättningspolitiken borde beakta lika möjligheter för män och kvinnor. Utbildning krävs för att skapa viss grad av medvetenhet och kunskap om könsfrågor. Intressenterna bör dessutom beakta integrering av ett jämställdhetsperspektiv som en del av deras uppgifter och ansvar. Det är därför viktigt att ”bygga delaktighet”, men man kan anamma olika strategier. I en del fall kan man räkna med att hela teamet blir delaktigt, men med lägre grad av medvetenhet kan man i början behöva utse en person med särskilda kunskaper och insikter inom det beslutsfattande teamet eller enheten. Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Omforma politiken. Det fjärde steget innebär att man identifierar hur politiken skulle kunna utformas på ett annat sätt för att främja jämställdhet. Steg 2: Lära sig om skillnader mellan könen Ett ytterligare steg i processen för att integrera ett jämställdhetsperspektiv är att samla in relevanta data om kvinnors och mäns situation. En beskrivning av den faktiska situationen är avgörande för att bedöma den faktiska (o)13 Stevens, I. och I. van Lamoen (2001). Manual on Gender Mainstreaming at Universities. Equal Opportunities at Universities. Towards a Gender Mainstreaming Approach (Handbok om integrering av jämställdhetsperspektiv vid universitet. Lika möjligheter vid universitet. Mot ett tillvägagångssätt med integrering av jämställdhetsperspektiv). Leuven/Apeldoorn: Garant-Uitgevers, s. 52. 13 jämställdheten och för att prioritera områden som behöver uppmärksammas. Genom att dessutom följa situationen över tiden skaffar man sig information om tendenserna i fråga om (o)jämställdhet. Europeiska kommissionen14 identifierade 1998 fyra aspekter på ojämlikhet mellan könen: delaktighet, resurser, normer och värderingar samt rättigheter15. Det är viktigt att överväga utgångsläget utifrån ett dynamiskt och inte bara ett statiskt perspektiv. Delaktighet Delaktighet hänför sig till hur målgruppen/-populationen för politiken är sammansatt i fråga om kön och innebär ett behov av att samla grundläggande information, som mäns respektive kvinnors andel av arbetslösheten, bland funktionshindrade och bland dem med andra än fasta anställningsavtal. När politiska åtgärder anger vissa grupper av utsatta personer bör man också beakta eventuella skillnader i konsekvenserna för män och kvinnor. Under senare år har man gjort betydande framsteg för att förbättra tillgången på könsuppdelad statistik – en utveckling som underlättar detta första steg. Trots att statistiken kan framstå som okomplicerad, är det viktigt att också beakta mätfrågor. Arbetslöshet kan till exempel mätas på flera sätt. Beroende på metod kan skillnaderna mellan könen variera från ganska små till ganska stora. Resurser Skillnader mellan könen kan också förekomma i fråga om tillgång till och fördelning av resurser som tid, utrymme, information och pengar, politisk och ekonomisk makt, kvalifikationer, transporter, användning av offentliga tjänster osv. Särskilt den ojämlika uppdelningen av vårdnadsansvar får väsentliga konsekvenser för resursfördelningen. När det gäller aktiv arbetsmarknadspolitik bör till exempel det faktum att kvinnor bär huvudansvaret för att uppfostra barn särskilt beaktas. Tillgång till barnomsorg är därför mycket viktigt för att särskilt kvinnor ska kunna delta i programmen. När det gäller politik för att förena arbets- och privatliv är en relevant fråga huruvida möjligheterna till tjänstledighet är med eller utan lön. Det är också mer troligt att kvinnor koncentreras till de delar av arbetsmarknaden som påverkas mest av nationella minimilöner och de påverkas därför i oproportionerligt hög grad av beslut om att höja nationella miniminivåer med mer eller mindre än de genomsnittliga löneökningarna. Normer och värderingar Normer och värderingar påverkar könsrollerna, fördelningen mellan könen av arbete och kvinnors och mäns inställningar och beteende. De ligger också delvis bakom bristande jämlikhet i fråga om vilka värderingar som läggs på män respektive kvinnor eller vid manliga respektive kvinnliga egenskaper. 14 Europeiska kommissionen (1998): Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv, Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxembourg 15 Rubery, J. och C. Fagan (2000). Gender impact assessment and European Employment Policy (Analys av jämställdhetskonsekvenser och europeisk sysselsättningspolitik). Kan hämtas från: http://www.mbs. ac.uk/research/europeanemployment/projects/gendersocial/documents/GIA_Report.pdf 14 Det är av avgörande betydelse att man identifierar vilken roll politiska åtgärder spelar för att förstärka sociala normer och värderingar som bevarar könsskillnader. Skatte- och bidragspolitiken grundas till exempel ofta på principen med en modell för hushållet där mannen är familjeförsörjare. Förskjutningen mot mer individualiserade modeller kan, oavsett vilka konsekvenser det får för graden av delaktighet, ha högt symbolvärde. På ungefär motsvarande sätt kan en politik som är inriktad på mer jämlik fördelning av avlönat och oavlönat arbete – där män har en uttalad roll som vårdgivare – kanske också bidra till en mer jämlik uppsättning normer och värderingar. Rättigheter hänför sig till direkt och indirekt könsdiskriminering, mänskliga rättigheter och möjlighet till rättslig prövning på det rättsliga, politiska eller sociala och ekonomiska området. Står till exempel system med aktiv arbetsmarknadspolitik öppna både för icke-verksamma (återvändare, inte bara bidragssökande) och för de arbetslösa som har rätt till bidragen? Om inte, kan kvinnor ha svårare att yrka på stöd för att åter bli verksamma på arbetsmarknaden. Man bör i det här avseendet också beakta att även då kvinnor har formella rättigheter på samma grunder som män, kan brist på inrättningar och tjänster begränsa kvinnors möjlighet att utöva sina rättigheter att ta vara på dessa möjligheter. På motsvarande sätt är formella rättigheter för män att delta i åtgärder för att förena arbets- och familjeliv inte nödvändigtvis tillräckligt för att främja jämställdhet i fråga om vårdarbete. Steg 3: Bedöma de politiska konsekvenserna Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Rättigheter Det tredje steget består i att analysera politikens potentiella konsekvenser för könen med avseende på delaktighet, resurser, normer och värderingar och rättigheter. En viktig fråga som rör delaktighet är att både kvantitativa och kvalitativa aspekter bör beaktas. Program för att skapa jobb kan exempelvis särskilt röra kvinnor. Det kan anses vara positivt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Men om det föreligger problem med kvaliteten på jobben (t.ex. i fråga om arbetstider och lön), kan sådana program förstärka könsskillnaderna. Beträffande tillgång till resurser är det avgörande att man tar hänsyn inte bara till konsekvenserna för hushållens resurser, utan också till konsekvenserna för de enskilda personernas resurser. När det gäller sociala normer och värderingar bör politik för att bättre förena arbets- och privatliv ta upp mäns engagemang i hushållsarbetet. Om bara kvinnor utnyttjar politik för att förena arbetsoch privatliv kommer den traditionella ojämlika fördelningen av oavlönat arbete mellan män och kvinnor att förstärkas och därmed potentiellt förstärka sociala normer i detta avseende. När det gäller rättigheter är det relevant att både rätten till att vårda och rätten att ta anställning inbegrips. Vid bedömning av politikens konsekvenser kan det vara viktigt att skilja mellan vissa grupper av män och kvinnor, som etniska minoritetsgrupper, föräldrar respektive barnlösa, åldersgrupper, utbildningsgrupper, regionala 15 grupper osv. Medan åtgärder för att höja graden av delaktighet kan vara effektiva exempelvis för kvinnor ur den dominerande gruppen, kanske kvinnor från etniska minoritetsgrupper kräver särskilda åtgärder. Vidare måste en genomtänkt politisk utvärdering inbegripa indirekta effekter. Förändringar av förhållandena mellan könen såväl utom som inom arbetslivet kan vara en av de indirekta effekter man måste se upp med. En stark inriktning på deltidsarbete kan exempelvis få till följd på lång sikt att könsskillnaderna på arbetsmarknaden förstärks både inom och utom arbetslivet, efter hand som kvinnor blir mer koncentrerade till sektorer som erbjuder flexiblare anställningsvillkor. Exemplet illustrerar också vikten av att skilja mellan kort- och långsiktiga effekter. Steg 4: Omforma politiken Då politiken bedöms ha negativa konsekvenser för jämställdheten eller på det hela taget vara könsneutral, är det oerhört viktigt att identifiera hur politiken kan omformas för att främja jämställdhet. Behovet av omformning är särskilt starkt då könsskillnaderna i utgångsläget är stora och har betydande konsekvenser för kvinnors möjligheter i livet. En omformning innebär inte nödvändigtvis fundamentala förändringar. Beträffande aktiv arbetsmarknadspolitik består exempelvis en ganska enkel men kraftfull åtgärd i att låta alla icke-verksamma komma i fråga. Det verkar inte heller alltför komplicerat att erbjuda inrättningar och tjänster till stöd för föräldrar som arbetar. Andra områden kan vara mer komplicerade. Mer omfattande politiska åtgärder krävs till exempel för att minska vertikal och horisontell segregering. Omformning kan också kräva ett angreppssätt på flera plan som inbegriper fler än ett politiskt område eller avdelning. Om kvinnor som söker arbete ska kunna få tillgång till barnomsorg för att underlätta arbetssökandet måste den offentliga arbetsförmedlingen kanske till exempel aktivt samarbeta med den avdelning som ansvarar för att tillhandahålla barnomsorg. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat tillvägagångssätt, där sysselsättningspolitiken inte utvecklas isolerat från å ena sidan tillhandahållande av social trygghet och barnomsorg och å den andra skatte- och bidragspolitiken. 16 4. INTEGRERING AV ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV I SYSSELSÄTTNINGSPOLITIK I avsnitten nedan definieras de olika politiska områdena, deras eventuella konsekvenser i fråga om jämställdhet diskuteras och i en textruta finns en lista med frågor att tänka på vid processen för att integrera ett jämställdhetsperspektiv. De textrutor som presenteras nedan har utarbetats i ovan nämnda expertrapport om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik16. I denna rapport finns också några konkreta exempel på integrering av ett jämställdhetsperspektiv på de fyra politikområdena som utvecklats i medlemsstater eller i EES–Efta-länder. Läsaren uppmanas därför gå till denna rapport för en mer ingående presentation av sambanden mellan de olika politikområdena och jämställdhet. Man bör påpeka att vissa av stegen (särskilt det sista, som i hög grad beror på utfallet av de tre första stegen) ibland liknar dem för andra politikområden. Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik För att ge konkreta exempel har den fyrstegsmetod som redogörs för ovan tillämpats på fyra slags sysselsättningspolitik: aktiv arbetsmarknadspolitik, löne- och karriärpolitik, politik för bättre möjligheter att förena arbets-, privat- och familjeliv samt flexicurity-politik. Dessa fyra slags politik har valts för att täcka in all sysselsättningspolitik, även om vissa former av politik kan täckas in på flera av dessa områden. Fälten är normalt tillräckligt breda för att tillämpas på sysselsättningsriktlinjerna, oavsett hur omfattande eventuella framtida förändringar blir. 16Plantenga, J., Remery C. och J. Rubery (2007). Gender mainstreaming of employment policies – A comparative review of thirty European countries (Integrering av jämställdhetsperspektiv – En jämförande översikt av 30 länder i Europa), Europeiska kommissionen, Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. 17 4.1 Aktiv arbetsmarknadspolitik Som ett resultat av den europeiska sysselsättningsstrategin har medlemsstater intensifierat sina ansträngningar för att förbättra ställningen för grupper och enskilda i arbetsmarknadens utkanter. En aktiv arbetsmarknadspolitik är i detta avseende ett viktigt instrument. Enligt definitionen i Sysselsättningen i Europa 200617 består arbetsmarknadspolitik i offentliga insatser som riktas till vissa grupper på arbetsmarknaden och den kan därmed skiljas från allmän sysselsättningspolitik, som åtgärder för att sänka arbetskraftskostnaderna. Syftet med aktiv arbetsmarknadspolitik är att öka sannolikheten för att arbetslösa personer eller grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ska hitta sysselsättning eller att förbättra deras inkomstutsikter. Offentliga arbetsförmedlingar spelar i detta avseende en viktig roll genom att underlätta integreringen av arbetslösa och andra arbetssökande på arbetsmarknaden (t.ex. arbetsförmedling, rådgivning och vägledning). Aktiva åtgärder omfattar dessutom utbildning, arbetsrotation och arbetsdelning, sysselsättningsstimulanser, integrering av vissa grupper, direkt skapande av arbetstillfällen och stimulans till nyföretagande18. För att främja jämställdhet bör principer för lika möjligheter vara integrerade i offentliga arbetsförmedlingars verksamhet. Ett effektivt sätt att göra detta på är att utse en tjänsteman med särskilt ansvar för lika möjligheter som har de kunskaper som krävs. Det verkar också vara mycket viktigt att anställda på offentliga arbetsförmedlingar informeras om frågan om integrering av ett jämställdhetsperspektiv och får utbildning i hur man integrerar detta i sitt arbete. En annan viktig aspekt på integrering av ett jämställdhetsperspektiv för offentliga arbetsförmedlingar är att aktiva arbetsmarknadsprogram står öppna för alla icke verksamma personer och inte bara är begränsade till bidragssökande samt att män och kvinnor har likvärdig tillgång till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det förutsätter också att missgynnade gruppers särskilda behov måste beaktas. I textruta 2 finns en checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i aktiv arbetsmarknadspolitik. 17 Europeiska kommissionen (2006), Sysselsättningen i Europa – 2006, s. 120. 18 Ibid. 18 Textruta 2 – Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i aktiv arbetsmarknadspolitik Steg 1. Förberedelser • Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller lika möjligheter? • Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna? • Finns det en klar struktur för ansvarsområdena? • Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller kan man använda extern expertis? Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen • Är all relevant statistik uppdelad efter kön? • Vilken är fördelningen mellan könen i vissa missgynnade grupper som personer som lämnat skolan i förtid, ensamstående föräldrar, långtidstjänstlediga personer, långtidsarbetslösa och etniska minoriteter? • Vad finns det för relevanta trender på detta område? Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna • Har män och kvinnor likvärdig tillgång till aktiv arbetsmarknadspolitik, däribland utbildning? • Finns det åtgärder både för icke-verksamma och för arbetslösa? Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik • Vilken är könsfördelningen i målgrupperna? • Finns det åtgärder som tar upp behoven för särskilda grupper, som ensamstående föräldrar (genom att erbjuda barnomsorg), funktionshindrade (genom att erbjuda sociala tjänster och tekniskt stöd) eller kvinnor som kommer tillbaka efter längre tids vård (genom att erbjuda utbildningsmöjligheter)? • Främjar den aktiva arbetsmarknadspolitiken kvinnors tillträde till icke-traditionella jobb av hög kvalitet? • Har kvinnor och män på lika villkor glädje av initiativ för nyföretagande eller andra tjänster som tillhandahålls av den offentliga arbetsförmedlingen? Steg 4. Omforma politiken • Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller avdelning. 19 4.2 Löne- och karriärpolitik Det är inte möjligt att uppnå jämställdhet utan jämlikhet både i fråga om löner och i fråga om möjligheter, men i praktiken hänger utsikterna att eliminera löneklyftan mellan könen nära samman med frågor som rör segregering och karriärer utan avbrott. Att minska löneklyftan mellan könen är en viktig fråga på den europeiska politiska dagordningen. Den har sedan 1999 ingått i den europeiska sysselsättningsstrategin och med åren har de politiska ansträngningarna blivit allt intensivare. År 2003 uppmanades medlemsstaterna att ställa upp mål i detta avseende, för att ”senast 2010 väsentligt ha minskat löneskillnaderna mellan könen i alla medlemsstater, i syfte att helt avskaffa dem, genom en mångsidig strategi för att ta itu med de faktorer som ligger bakom löneskillnaderna mellan könen, bland annat segregering inom sektorer och yrken, allmän och yrkesinriktad utbildning, yrkesklassificering och lönesystem, informationsverksamhet samt öppenhet och insyn” (Rådets beslut 2003, EUT L 197, s. 20). Att eliminera löneklyftan mellan könen är också ett viktigt mål för färdplanen för jämställdhet, 2006–2010. Enligt färdplanen är den löneklyfta mellan könen som fortfarande finns kvar ett resultat av direkt diskriminering av kvinnor och strukturell brist på jämlikhet som segregering inom sektorer, yrken och arbetsmönster, tillgången till utbildning och yrkesutbildning, fördomsfulla utvärderingar och lönesystem samt könsrollsmönster. Mot bakgrund av de komplicerade orsakerna till löneklyftan mellan könen och i linje med det angreppssätt på flera plan som föreslås, skulle integrering av ett jämställdhetsperspektiv i lönepolitiken innebära krav på en rad olika åtgärder. För det första kan länderna genomföra en politik för lika löner som inriktas på att ta itu med direkt eller indirekt lönediskriminering på grund av kön. Bland exemplen finns (ytterligare) lagstiftning, tillgång till och spridning av information samt initiativ i fråga om arbetsvärdering. I detta avseende är det också relevant att utveckla en lämplig infrastruktur. För det andra kan en politik för lika möjligheter bidra till att minska löneklyftan mellan könen. Mot bakgrund av att en karriär utan avbrott fortfarande är en viktig faktor som förklaring till den övergripande löneklyftan mellan könen, är det oerhört viktigt att ge kvinnor möjlighet att ha mer kontinuerliga sysselsättningsmönster. Relevanta åtgärder i detta avseende består i möjligheter till barnomsorg och ledighet i syfte att motverka segregering av arbetsmarknaden – såväl horisontellt som vertikalt. Eftersom politik som rör att förena arbets- och privatliv omfattas av nästa politikområde, ska vi i detta avsnitt koncentrera oss på politik som är inriktad på att motverka segregering av sysselsättningsmönster. En tredje linje rör integrering av ett jämställdhetsperspektiv i ”generell” lönepolitik, som syftar till att minska löneojämlikheter och förbättra ersättningen till dåligt betalda och/eller kvinnodominerade jobb. En faktor som verkar komplicerande när det gäller lika lön är att arbetsmarknadens parter i de flesta länder anses vara primärt ansvariga för lönesättningen. Regeringarna kan därför vara ganska ovilliga att blanda sig i denna. I ovan nämnda expertrapport tar man därför också 20 upp god praxis på arbetsmarknadens parters nivå. I textruta 3 finns en checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i löne- och karriärpolitik. Textruta 3 – Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i löne- och karriärpolitik Steg 1. Förberedelser • Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller lika lön och karriärpolitik? • Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna? • Finns det en klar struktur för ansvarsområdena? • Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller kan man använda extern expertis? • Är all relevant statistik uppdelad efter kön? • Vilken är fördelningen mellan kvinnliga och manliga anställda i lönestrukturen? • Är kvinnor överrepresenterade bland de lågavlönade? • Vad finns det för relevanta trender på detta område? Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna • Är lagstiftningen för lika lön verkningsfull för att minska löneklyftan mellan könen? Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen • Finns det (ytterligare) lagstiftning som tvingar arbetsmarknadens parter att förhandla om lika lön? • Är företagen skyldiga att regelbundet undersöka och analysera lönepraxis? • Används åtgärder för arbetsvärdering regelbundet? • Har kvinnor som kommer tillbaka till arbetsmarknaden tillgång till utbildning? • Främjar politiken (horisontellt och vertikalt) motverkande av segregering av yrken och arbetsplatser? • Syftar lönepolitiken till att minska löneojämlikheterna och förbättra ersättningen för dåligt betalda och/eller kvinnodominerade jobb? Steg 4. Omforma politiken • Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller avdelning. 21 4.3 Politik för att förena arbets- och privatliv I färdplanen för jämställdhet tas möjligheterna att förena arbetsliv, privatliv och familjeliv upp som ett av de sex prioriterade områdena för jämställdhetsåtgärder: ”Tjänster och strukturer anpassas alltför långsamt för att tillgodose behoven i ett samhälle där både kvinnor och män arbetar. Få män tar föräldraledigt eller arbetar deltid (7,4 % jämfört med 32,6 % av kvinnorna). Det är alltså fortfarande kvinnorna som bär huvudansvaret för vård av barn och andra familjemedlemmar. Män bör uppmuntras att ta ett större ansvar inom familjen, bl.a. genom pappaledighet och genom att dela rätten till föräldraledighet med kvinnorna”. En politik för att förena arbetsoch privatliv verkar inte bara för att förbättra jämställdheten. Den är också en nödvändig förutsättning för att uppnå EU:s målsättningar om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. Behovet av att skapa en flexibel ekonomi där arbetskraftens fulla potential tas tillvara, de föränderliga familjeformerna och det demografiska trycket från en åldrande befolkning har i själva verket gjort frågan om möjligheterna att förena arbets- och familjeliv till en av de viktigaste på Europas socialpolitiska dagordning. Politik för möjligheter att förena arbets- och privatliv kan definieras som politik som direkt stödjer en kombination av arbets-, familje- och privatliv. Den kan därmed avse en rad olika former av politik, från barnomsorg, möjligheter till ledighet, flexibla arbetsupplägg och annan politik för att förena arbets- och privatliv, som ekonomiska bidrag till arbetande partner19. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv på området för möjligheter att förena arbets- och privatliv är i så måtto etablerat, att de flesta stater i Europa tillstår konsekvenserna av vårdansvaret för kvinnors sysselsättning. Ändå skiljer det mellan ländernas politiska svar och huruvida de underförstått eller uttryckligen inriktar sig på jämställdhet. Vissa länder uppmuntrar tillhandahållandet av offentliga och privata tjänster, andra förbättrar möjligheterna att arbeta deltid. Åter andra betraktar förening av arbets- och privatliv som något som angår kvinnor, medan andra tillstår mäns roll när det gäller ansvar för omvårdnad och familj (huvudsakligen genom att uppmuntra införande eller förbättring av system för föräldraledighet). I textruta 4 finns en checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för att förena arbets- och privatliv. 19Plantenga, J. och C. Remery (2005). Reconciliation of work and private life. A comparative review of thirty European countries (Förena arbets- och privatliv. En jämförande granskning av 30 länder i Europa). Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, s. 25. 22 Textruta 4 – Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för att förena arbets- och privatliv Steg 1. Förberedelser • Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller politik för möjligheter att förena arbets- och privatliv? • Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna? • Finns det en klar struktur för ansvarsområdena? • Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller kan man använda extern expertis? Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen • Är all relevant statistik uppdelad efter kön? • I vilken grad har man anammat möjligheter till ledighet uppdelat efter kön? • Vilken är täckningsgraden för barnomsorgsmöjligheter per åldersgrupp? • Vad finns det för trender på detta område? Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna • Vilka blir konsekvenserna av ledighet i fråga om beteende på arbetsmarknaden? Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik • Finns det bestämmelser om ledighet för att klara av vården av äldre vuxna? • Främjar eller avskräcker systemen för föräldraledighet knytningen till arbetsmarknaden? • Främjar politiken jämlik fördelning av vårdansvaret? • Finns belägg för ett åtagande att leva upp till målen i fråga om täckningen för barnomsorg och för att tillhandahålla barnomsorg av hög kvalitet till överkomlig kostnad? • Är barnomsorgens öppettider förenliga med heltidssysselsättning? • Finns möjligheter till barnomsorg för personer som är engagerade i livslångt lärande? Steg 4. Omforma politiken • Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller avdelning. 23 4.4 Flexicurity-politik Flexicurity har blivit en viktig referensram i diskussionen om moderniseringen av Europas arbetsmarknader. Konceptet flexicurity växte sig starkare efter det att den europeiska specialgruppen för sysselsättningen, under ledning av Wim Kok, 2003 publicerade sin rapport om att skapa mer sysselsättning i Europa20. I rapporten framför man att Europa för att stimulera sysselsättning och produktivitet måste öka arbetstagares och företags anpassningsbarhet. Särskilt krävs en mer anpassningsbar arbetsorganisation för att förhindra att en tudelad arbetsmarknad uppkommer där ”insiders” gynnas av starkt anställningsskydd, medan ett växande antal ”outsiders” anställs med alternativa anställningsformer med mer begränsat skydd. I juni 2007 antog kommissionen ett meddelande om flexicurity som kommer att bistå reformansträngningarna på medlemsstatsnivå21. Det är viktigt att notera att flexicurity inte innefattar helt nya politiska åtgärder. Det nya i konceptet ligger snarare i kombinationen av åtgärder som samtidigt genomförs både på flexibilitets- och trygghetsområdet. Wilthagen (föredragande för europeiska expertgruppen för flexicurity) ger följande definition: ”En politisk strategi som strävar efter att å ena sidan på ett synkroniserat och medvetet sätt stärka flexibiliteten på arbetsmarknaden, arbetets organisation och relationerna på arbetsmarknaden och å den andra stärka tryggheten – sysselsättningstrygghet och social trygghet – särskilt för svagare grupper på och utanför arbetsmarknaden”22. Denna definition gör det klart att ett fullt integrerat angreppssätt i fråga om flexicurity går längre än snävt definierad politik om flexibilitet på arbetsmarknaden och anställdas trygghet. Den inbegriper även aktiv arbetsmarknadspolitik, med aktivt jobbsökande, jobbtillgänglighet och livslångt lärande som viktiga ingredienser. Huvudinriktningen ligger på att hitta en balans mellan olika politikområden i syfte att öka arbetstagares och arbetsplatsers anpassningsbarhet. Angreppssättet med flexicurity förutsätter som sådant en övergång från ett paradigm med jobbtrygghet (att ha samma jobb hela livet) till ett paradigm med sysselsättningstrygghet (att ha sysselsättningsmöjligheter och vara anställningsbar hela livet)23. Mot bakgrund av sambanden mellan flexicurity och kön och de olika ställningar som tagits i dagens debatt, är en integrering av ett jämställdhetsperspektiv i flexicurity-politiken av yttersta vikt. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär i detta avseende behov av att uppmärksamma spänningen mellan målet att främja flexibilitet och målet om sysselsättningstrygghet samt könsfrågornas centrala roll för att avgöra 20 Europeiska kommissionen (2003). Jobb, jobb, jobb – Skapa mer sysselsättning i Europa. Rapport från europeiska specialgruppen för sysselsättningen, under ledning av Wim Kok. 21 Europeiska kommissionen (2007). Gemensamma principer för ”flexicurity”: Fler och bättre arbetstillfällen med en kombination av flexibilitet och trygghet, SEK(2007) 861. 22 Wilthagen, T och F. Tros (2004). The concept of flexicurity: a new approach to regulating employment and labour market (Konceptet flexicurity – ett nytt angreppssätt för att reglera sysselsättning och arbetsmarknad). I: Flexicurity: conceptual issues and political implementation in Europe. Transfer, European Review of labour and research, 10(2). 23 EMCO (2006). Flexicurity. EMCO arbetsgrupp om flexicurity. Maj 2006. 24 utfallet på arbetsmarknaden. Ett angreppssätt med integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik på flexicurity-området skulle närmare bestämt24 ■■ uppmärksamma könsfrågornas roll för att förstärka bristande jämlikhet som hänger samman med flexibelt arbete och för att forma flexibla arbetsmönster, ■■ tackla behoven av att förena arbets- och privatliv för anställda med vårdåtaganden, samtidigt som man uppmärksammar riskerna med övertidsarbete och obekväma arbetstider, samt ■■ stödja vägar ut ur annat arbete och andra arbetstider än normalt för att undvika riskerna att hamna i fällor på lång sikt och en segmentering av kvinnor i missgynnade anställningsformer. Textruta 5 – Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i flexicurity-politik Steg 1. Förberedelser • Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller flexicurity-politik? • Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna? • Finns det en klar struktur för ansvarsområdena? Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik I textruta 5 finns en checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i flexicurity-politik. • Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller kan man använda extern expertis? Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen • Är all relevant statistik uppdelad efter kön? • Vilken är könsfördelningen för typiska och icke-typiska avtal? • Vilken är könsfördelningen för hel- och deltidsarbete? • Vad finns det för trender på detta område? Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna • Är arrangemang med flexibla arbetstider förenliga med kvinnors behov? • Är utvecklingen avseende flexibla arbetstider förenlig med hushållens vårdansvar eller inte? 24 Rubery, J. D. Grimshaw, M. Smith och R. Donnelly (2006). The National Reform Programmes and the gender aspects of the European Employment Strategy (De nationella reformprogrammen och könsaspekter på den europeiska sysselsättningsstrategin). Samordnarens sammanfattande rapport, utarbetad för jämställdhetsenheten vid Europeiska kommissionen. University of Manchester, s. 214. 25 • Är programmen/politiken riktad både till män och till kvinnor? • Har de med flexibla anställningsavtal tillgång till utbildning? • Finns åtgärder för att minska risken för segregering i anslutning till flexibelt arbete och deltidsarbete (till exempel rätt att återgå till heltidsarbete)? • Är politiken för anpassningsbarhet förenlig med att främja elimineringen av klyftorna mellan könen (däribland löneklyftor mellan könen)? Steg 4. Omforma politiken • Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller avdelning. Källor Europarådet (1998), Gender mainstreaming: conceptual framework, methodology and presentation of good practices (Integrering av jämställdhetsperspektiv: begreppsmässig ram, metodik och presentation av god praxis). Strasbourg. EMCO (2006). Flexicurity. EMCO arbetsgrupp om flexicurity. Maj 2006. Europeiska kommissionen (1996), Att införliva jämställdheten mellan kvinnor och män i gemenskapens hela politik och i samtliga insatser, KOM(1996) 67 slutlig. Europeiska kommissionen (1998): Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv, Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxembourg. Europeiska kommissionen (2003). Jobb, jobb, jobb – Skapa mer sysselsättning i Europa. Rapport från europeiska specialgruppen för sysselsättningen, under ledning av Wim Kok. Europeiska kommissionen (2004). Equal-guide om jämställdhetsintegrering. Bryssel: Europeiska kommissionen. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/equal/data/ document/gendermain_sv.pdf Europeiska kommissionen (2006), Färdplan för jämställdhet, 2006–2010, KOM(2006) 92 slutlig. Europeiska kommissionen (2006), Sysselsättningen i Europa – 2006. Europeiska kommissionen (2007), Gemensamma principer för ”flexicurity”: Fler och bättre arbetstillfällen med en kombination av flexibilitet och trygghet, SEK(2007) 861. Europeiska jämställdhetspakten – Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Bryssel (23/24 mars 2006), 7775/1/06/Rev. 1. JämStöd (2007). Metodbok för jämställdhetsintegrering. Statens offentliga utredningar, SOU 26 2007:15. Stockholm: Edita Sverige AB. Kan hämtas från: http://www.sweden.gov.se/content/1/ c6/08/19/82/3532cd34.pdf JER (2007). Gemensam rapport om sysselsättning 2006/2007. Europeiska unionens råd, Bryssel. Plantenga, J. och C. Remery (2005), Reconciliation of work and private life. A comparative review of thirty European countries (Förena arbets- och privatliv. En jämförande granskning av 30 länder i Europa). Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Plantenga, J., Remery C. och J. Rubery (2007). Gender mainstreaming of employment policies – A comparative review of thirty European countries (Integrering av jämställdhetsperspektiv – En jämförande översikt av 30 länder i Europa), Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Rees, T. (1998), Mainstreaming Equality in the European Union (Integrera jämställdhetsaspekter i Europeiska unionen), Routledge, London Rubery, J. och C. Fagan (2000). Gender impact assessment and European Employment Policy (Analys av jämställdhetskonsekvenser och europeisk sysselsättningspolitik). Kan hämtas från: http://www.mbs.ac.uk/research/europeanemployment/projects/gendersocial/documents/ GIA_Report.pdf Handbok integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitik Plantenga, J. och C. Remery (2006). The gender pay gap. Origins and policy responses. A comparative review of thirty European countries. (Löneklyftan mellan könen. Ursprung och politiska reaktioner. En jämförande granskning av 30 länder i Europa.) Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Rubery, J. D. Grimshaw, M. Smith och R. Donnelly (2006). The National Reform Programmes and the gender aspects of the European Employment Strategy (De nationella reformprogrammen och könsaspekter på den europeiska sysselsättningsstrategin). Samordnarens sammanfattande rapport, utarbetad för jämställdhetsenheten vid Europeiska kommissionen. University of Manchester. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/gender_equality/ docs/2007/gender_ees_2006_en.pdf Stevens, I. och I. van Lamoen (2001). Manual on Gender Mainstreaming at Universities. Equal Opportunities at Universities. Towards a Gender Mainstreaming Approach (Handbok om integrering av jämställdhetsperspektiv vid universitet. Lika möjligheter vid universitet. Mot ett tillvägagångssätt med integrering av jämställdhetsperspektiv). Leuven/Apeldoorn: GarantUitgevers. Wilthagen, T och F. Tros (2004). The concept of flexicurity: a new approach to regulating employment and labour market (Konceptet flexicurity – ett nytt angreppssätt för att reglera sysselsättning och arbetsmarknad). I: Flexicurity: conceptual issues and political implementation in Europe. Transfer, European Review of labour and research, 10(2). 27 28 Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet 1. BAKGRUND Jämställdhet blev en övergripande målsättning 25 för den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration i mars 2006, då Europeiska rådet godkände en ny ram för att sammanföra de tre politikområdena social integration, pensioner och vård och omsorg genom parallell och framåtsyftande rapportering. Denna målsättning lyfte fram vikten av jämställdhet för processen i sin helhet, vilken tidigare främjats separat genom de tre delarna och utvecklats i varierande grad för var och en av dem. Utfall av de första sammanförda rapporterna 2006 Medlemsstaterna lämnade hösten 2006 in den första omgången av sina nationella rapporter om strategier för social trygghet och social integration. Kommissionens bedömning av den integrering av ett jämställdhetsperspektiv som tillämpades i de 27 rapporterna (EU-25 och Bulgarien och Rumänien) var, såsom den uttrycktes i 2007 års gemensamma rapport om social trygghet och social integration26, att: ”På det hela taget införlivar medlemsstaterna jämställdhetsaspekten mer effektivt än tidigare, och statistik delas oftare än tidigare upp per kön. Vissa länder är pionjärer på att systematiskt tillämpa integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Men mycket återstår att göra för att garantera att politiska åtgärder i högre grad genomsyras av jämställdhetstänkande på alla tre samarbetsområden.” Syftet med denna handbok Jämställdhet är en grundläggande rättighet, ett av EU:s gemensamma värden och en nödvändig förutsättning för att uppnå EU:s mål om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. Europeiska kommissionen framhöll i sin färdplan för jämställdhet, 2006-201027, behovet av att skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män. Kommissionen förband sig bland annat att stärka integrering av ett jämställdhetsperspektiv28 i den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration och att tillhandahålla alla aktörer som var engagerade i processen en handbok. Även det portugisiska ordförandeskapets slutsatser om indikatorer för kvinnor och fattigdom 29, som antogs i december 2007, uppmanade till att en sådan handbok skulle tas fram och uppmanade medlemsstaterna att använda sådana riktlinjer vid 25 Nya gemensamma mål från 2006 för den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration: http://ec.europa.eu/employment_social/social_inclusion/docs/2006/objectives_sv.pdf 26 Gemensam rapport om social trygghet och social integration 2007: http://register.consilium.europa.eu/ pdf/su/07/st06/st06694.sv07.pdf 27 Färdplan för jämställdhet. KOM(2006) 92, 1.3.2006: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?u ri=COM:2006:0092:FIN:SV:HTML 28 Åtagandet för integrering av ett jämställdhetsperspektiv stärktes i mars 2006 av Europeiska rådet, genom att detta godkände den europeiska jämställdhetspakten. I pakten framhålls behovet av att bidra till att motsvara EU:s ambitioner i fråga om jämställdhet så som anges i fördraget, att eliminera klyftan mellan könen i fråga om sysselsättning och social trygghet samt att bidra till att möta de demografiska utmaningarna. I pakten framhålls behovet av att stärka styrelseformerna genom integrering av ett jämställdhetsperspektiv och bättre uppföljning. 29 http://register.consilium.europa.eu/pdf/su/07/st13/st13947.sv07.pdf 30 utarbetandet av sina nationella rapporter om strategier för social trygghet och social integration samt att sprida denna så brett som möjligt. Denna handbok syftar till att svara på dessa önskemål och bör kunna bli ett nyttigt verktyg för att på ett effektivt sätt genomföra principen om jämställdhet i politik om social integration och social trygghet. Den redogör för metoden med integrering av ett jämställdhetsperspektiv i allmänhet och ger viss praktisk vägledning för de olika politiska delområdena. 2. INTEGRERING AV ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV: DEFINITION AV METODIKEN Som det uttrycks i de övergripande målsättningarna för den öppna samordningsmetoden, är ett mål för politiken för sociala trygghetssystem och social integration att den ska främja jämställdhet. Det är ett mål som uttryckligen nämns i artikel 2 och 3 i EG-fördraget, vilket framhåller Europeiska unionens åtagande att i all verksamhet undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. Den strategi som används för att uppnå detta mål grundas på två parallella angreppssätt: integrering av ett jämställdhetsperspektiv och särskilda åtgärder. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär att jämställdhetsperspektivet integreras i alla skeden i den politiska processen – utformning, genomförande, uppföljning och utvärdering – för att främja jämställdhet. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv utgör inte ett mål i sig, utan ett sätt att uppnå jämlikhet. På motsvarande sätt rör det inte bara kvinnor, utan förhållandet mellan kvinnor och män – till förmån för båda. Särskilda åtgärder kan dessutom krävas för att undanröja sådan bristande jämlikhet mellan kvinnor och män som identifierats. Tillämpa integrering av ett jämställdhetsperspektiv: en fyrstegsmetod30 Man bör ha i åtanke att kön är en strukturell skillnad som påverkar hela befolkningen. Politiska beslut som förefaller könsneutrala kan få olika konsekvenser för kvinnor och män, även när sådana konsekvenser varken var avsedda eller hade förutsetts31. 30 Närmare förklaringar till de fyra stegen för integrering av ett jämställdhetsperspektiv finns i: Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken, 2007: http://ec.europa.eu/ employment_social/gender_equality/docs/2007/manual_gend_mainstr_en.pdf 31 Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv. Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1998. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/gender_ equality/docs/gender/gender_sv.pdf Handbok för integrering av jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet Förstå terminologin 31 ■■ Det första steget för integrering av ett jämställdhetsperspektiv är att förbereda sig, skapa medvetenhet och delaktighet och lägga fast en strukturell och kulturell grund för lika möjligheter. Det innefattar att formulera målsättningar och mål, lägga upp en plan, göra upp en budget samt definiera uppgifter och ansvar för de olika inblandade aktörerna. Tillräckliga resurser för genomförandet måste också göras tillgängliga. ■■ Det andra steget består i att lära om skillnader mellan könen. För att slå fast om den aktuella politiken är relevant ur ett jämställdhetsperspektiv måste man veta om den kommer att påverka det dagliga livet för en eller flera delar av befolkningen och om det finns skillnader mellan situationen för kvinnor och män på det särskilda område som berörs. För det senare krävs dels tillgång till statistisk information och indikatorer som är uppdelade efter kön och dels en analys av denna information för att identifiera klyftor mellan könen och trender. ■■ När man väl slagit fast att politiken är relevant ur ett könsperspektiv måste man, för att undvika icke avsedda negativa konsekvenser och för att stärka förslagets kvalitet och effektivitet, utföra en konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv. Det innebär att man bedömer och jämför nuvarande situation och trend med den förväntade utveckling som blir följden av att den föreslagna politiken genomförs32.Målet för en konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv är därför att, innan en politik genomförs, identifiera vilka potentiella konsekvenser den kommer att få för situationen för kvinnor respektive män. Detta för att säkerställa att den bidrar till att skapa jämställdhet och undanröja bristande jämlikhet. Att ställa en rad olika riktade frågor för att undersöka situationen för kvinnor och män med avseende på en viss politik är ett bra tillvägagångssätt för att bedöma eventuella jämställdhetskonsekvenser. I nästa kapitel ges några konkreta exempel på detta. ■■ Då politiken befinns ha negativa konsekvenser för jämställdheten eller på det hela taget vara könsneutral, är det oerhört viktigt att identifiera hur den kan omformas för att främja jämställdhet33. Detta är det fjärde steget för integrering av ett jämställdhetsperspektiv: att omforma politiken – något som det kan finnas ett särskilt stort behov av om de ursprungliga könsskillnaderna är stora. I vissa fall kanske detta inte innebär några fundamentala förändringar, medan uppgiften på andra områden kan vara mer komplicerad. 32 Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv. Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1998. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/gender_ equality/docs/gender/gender_sv.pdf 33Plantenga, J., Remery C. och J. Rubery (2007). Gender mainstreaming of employment policies – A comparative review of thirty European countries (Integrering av jämställdhetsperspektiv – En jämförande översikt av 30 länder i Europa), Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer: http://ec.europa.eu/employment_social/gender_ equality/docs/2007/gend_mainstr07_en.pdf. Se även: Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken, 2007: http://ec.europa.eu/employment_social/ gender_equality/docs/2007/manual_gend_mainstr_en.pdf 32 Vikten av engagemang, delaktighet och kunskaper Engagemang på högsta politiska och administrativa nivå krävs för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i den politiska cykeln och för att en sådan integrering ska finnas konkret närvarande i de nationella rapporterna om strategier för social trygghet och social integration. Medlemsstaterna uppmanas därför att genomföra integrering av ett jämställdhetsperspektiv under ett tidigt skede av processen för att utforma politiken, som en del av deras åtaganden och ansvar. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv bör ingå som en del av politikens grundläggande uppbyggnad och inte som något man lägger till i sista minuten. Det räcker inte att räkna upp allmänna principer – strategin för att integrera ett jämställdhetsperspektiv bör vara klar, specifik, relevant för den politik som undersöks och omsorgsfullt integrerad i denna34. För att lyckas är det viktigt att skapa delaktighet och slå fast vem som gör vad i beslutsfattande team eller enhet. Om graden av medvetenhet är låg kan man i början behöva utse en person med särskilda kunskaper och insikter i jämställdhetsfrågor35, som ansvarar för att ge vägledning om hur man integrerar jämställdhetsaspekten. 34 Gender mainstreaming in the Joint Inclusion Memoranda for future Member States – Practical Guide (Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i de gemensamma överenskommelserna om social integration för framtida medlemsstater – Praktisk vägledning), 2003: http://ec.europa.eu/employment_ social/gender_equality/docs/gmprac_guide_en.pdf 35 Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken, 2007: http:// ec.europa.eu/employment_social/gender_equality/docs/2007/manual_gend_mainstr_en.pdf 36 Gender mainstreaming in the Joint Inclusion Memoranda for future Member States – Practical Guide (Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i de gemensamma överenskommelserna om social integration för framtida medlemsstater – Praktisk vägledning), 2003: http://ec.europa.eu/employment_ social/gender_equality/docs/gmprac_guide_en.pdf. Handbok för integrering av jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet För att lyckas kan man också skaffa kunskaper som är lätt tillgängliga från jämställdhetsenheter och/eller jämställdhetsorgan, forskningsinstitut, kvinnoorganisationer eller externa experter. Samarbete kan också underlättas genom att man avsätter en särskild budget för jämställdhetsutbildning och expertstöd på jämställdhetsområdet36. 33 3. INTEGRERING AV ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV: POLITIK FÖR SOCIAL INTEGRATION OCH SOCIAL TRYGGHET För att ge aktörer ett konkret verktyg för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet, i syfte att främja jämlikhet mellan kvinnor och män, tas i nedanstående avsnitt upp övergripande jämställdhetsöverväganden som bör ingå i utformningsprocessen när man utarbetar nationella strategirapporter om social trygghet och social integration. Nedanstående presentation följer strukturen i de nationella strategirapporterna och tar hänsyn till de olika delarnas särdrag. 3.1 Allmän överblick Medlemsstaterna blir ombedda att i denna del av rapporten göra en bedömning av den sociala situationen, lägga fram det övergripande strategiska angreppssätt de anammat och att dra övergripande slutsatser. Då främjandet av jämställdhet är en övergripande målsättning bör i detta avsnitt finnas ■■ en bedömning av statistiska indikatorer om skillnader mellan könen och bristande jämlikhet, med särskild hänvisning till könsuppdelade uppgifter där sådana finns, som: • Vilka skillnader finns mellan könen med avseende på sysselsättning, arbetslöshet, risken att drabbas av fattigdom (även efter åldersgrupp), arbetslösa hushåll, avbruten skolgång, förväntad livslängd, friska levnadsår osv? • Kan man från nationella källor hämta information om klyftor mellan könen i vissa missgynnade grupper som funktionshindrade, etniska minoriteter och invandrare? • Är den information som finns tillräcklig för att tackla den sociala situationen för kvinnor respektive män? Finns det ett behov av nya indikatorer och av att utveckla statistik som är uppdelad efter kön på områden där sådana uppgifter saknas? ■■ belägg för integrering av ett jämställdhetsperspektiv och för konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv som ett verktyg för att främja jämställdhet inom ramen för det övergripande strategiska angreppssättet, som: • Vilka åtgärder har vidtagits/vidtas för att främja jämställdhet avseende politik för social trygghet och social integration? 34 ■■ avseende goda styrelseformer, särskilt omnämnande av institutionella mekanismer som inrättats för att stödja integrering av ett jämställdhetsperspektiv, som: • Vilket nationellt organ/enhet för jämlikhet eller jämställdhet kommer att medverka vid utarbetandet av den nationella rapporten och hur? • Finns ett behov av att blanda in/engagera experter? Av vilket slag och för vilken del av uppgiften? • Finns jämställdhetsintressen företrädda i de olika kommittéer/ grupper som är inblandade i att utarbeta den nationella rapporten? Detta innefattar icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, nationella, regionala och lokala myndigheter samt forskare. 3.2 Bekämpa fattigdom och social utslagning Integrering av ett jämställdhetsperspektiv har sedan processen för social integration tog sin början år 2000 lyfts fram som ett huvudkrav40. Åtagandet stärktes ytterligare och gavs en än högre profil i de gemensamma målsättningarna 200241, i vilka framhölls vikten av att jämställdhetsfrågorna beaktas i full utsträckning när nationella handlingsplaner utarbetas, genomförs och följs upp, däribland för att identifiera utmaningar, utformning, genomförande och utvärdering av politik och åtgärder, vid val av indikatorer och mål och engagemang av intressenter. Detta krav upprepades i 2006 års riktlinjer42 till medlemsstaterna, i vilka man också framhöll behovet av att särskilt ange hur ett jämställdhetsperspektiv beaktats inom ramen för respektive prioriterad politisk målsättning, särskilt genom att bedöma konsekvenserna av de föreslagna politiska åtgärderna för situationen för kvinnor respektive män. 37 Det är viktigt att tolka siffrorna försiktigt, eftersom de förutsätter jämlik resursfördelning inom hushållet – vilket inte nödvändigtvis är fallet. Siffrorna kan i själva verket underskatta kvinnors problem. 38 Risken för att drabbas av fattigdom beroende på ålder och kön, EU-SILC 2005, gemensam övergripande indikator. Siffran är för EU-25. 39 För ytterligare analys: Gender inequalities in the risks of poverty and social exclusion for disadvantaged groups in thirty European countries (Könsskillnader avseende risken att drabbas av fattigdom och social utslagning för missgynnade grupper i 30 länder i Europa), 2006. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/ employment_social/publications/2006/ke7606201_en.pdf Se även det portugisiska ordförandeskapets slutsatser om indikatorer för kvinnor och fattigdom. Kan hämtas från: http://register.consilium.europa.eu/pdf/su/07/st13/st13947.sv07.pdf 40 Se de gemensamma målsättningarna för år 2000: http://ec.europa.eu/employment_social/social_ inclusion/docs/approb_sv.pdf 41 Se de gemensamma målsättningarna för år 2002: http://ec.europa.eu/employment_social/social_ inclusion/docs/counciltext_sv.pdf 42 Riktlinjerna kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/social_inclusion/docs/2006/ guidelines_en.pdf Handbok för integrering av jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet Även om klyftorna mellan könen blir mindre, löper kvinnor i alla åldersgrupper högre risk att drabbas av fattigdom37 än män: 16 % för dem över 18 års ålder, jämfört med 14 % för män, och 21 % för dem som är äldre än 65, jämfört med 16 % för män38. Risken att drabbas av fattigdom är särskilt hög för ensamstående mödrar och för äldre kvinnor, men även kvinnor som tillhör vissa andra missgynnade grupper, som invandrare, etniska minoriteter och funktionshindrade, jämte långtidsarbetslösa och icke-verksamma samt personer som bor på landsbygden, kan ställas inför större svårigheter än män39. 35 Bedömningen av 2006 års rapportomgång, som den framstår i 2007 års gemensamma rapport om social trygghet och social integration43, lyfter fram de förbättringar medlemsstaterna gjort när det gäller att visa högre medvetenhet om jämställdhet avseende den sociala situationen och politiken för social integration. Den har dock också lyft fram att för huvuddelen av länderna finns det betydande utrymme för att utveckla integreringen av ett jämställdhetsperspektiv enhetligt för all politik, t.ex. genom att låta tillgänglig statistisk information om bristande jämlikhet mellan könen i högre grad påverka politikens utformning och för att lämna närmare information om hur integreringen av ett jämställdhetsperspektiv genomförs. Man måste framhålla att det finns en rad olika och mångfacetterade sätt att tackla bristande jämlikhet mellan könen på när det gäller exponering för fattigdom och social utslagning. Huvudutmaningen består i att koppla centrala klyftor mellan könen till att tackla politiska prioriteringar och till att säkerställa att politiken är utformad på ett sådant sätt att den konkret bidrar till att undanröja bristande jämlikhet. Det är därför oerhört viktigt att systematiskt följa och beakta skillnader mellan könen inom missgynnade grupper, för att vidareutveckla integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i kampen mot fattigdom och utslagning. Nedan följer ett exempel på detta, där logiken bakom politiken och dess eventuella konsekvenser utifrån ett jämställdhetsperspektiv presenteras. … exempel på politik: aktiv integration För att hjälpa medlemsstater att integrera dem som kan arbeta och att ge relevant stöd till dem som inte kan det, har kommissionen föreslagit en helhetsstrategi som kan kallas aktiv integration44. Den förenar inkomststöd på en nivå som är tillräckligt hög för att människor ska kunna leva ett värdigt liv, med en anknytning till arbetsmarknaden genom möjligheter till jobb eller yrkesutbildning och genom bättre tillgång till stödtjänster. Aktiv integration formar en ”aktiv välfärdsstat” genom att tillhandahålla individanpassade vägar som leder fram till sysselsättning och säkerställa att de som inte kan arbeta kan leva värdiga liv och bidra till samhället så mycket som möjligt45. Politiken har ett antal konsekvenser utifrån ett jämställdhetsperspektiv som medlemsstaterna uppmanas att beakta när de utformar sin politik. Som framhålls i analysen ovan visar skillnaderna mellan könen när det gäller exponering för fattigdom på högre förekomst för kvinnor än män och detta utifrån ett livscykelperspektiv. Det beror delvis på den högre sannolikheten för att kvinnors karriärer är långsammare, kortare och/eller avbrutna och att de i genomsnitt tjänar mindre än män. Vidare finns en tendens att det missgynnande kvinnor i vissa grupper, som invandrare och etniska 43 Gemensam rapport om social trygghet och social integration 2007, underlagsdokument: http://ec.europa.eu/employment_social/social_inclusion/docs/2007/joint_report/sec_2007_329_en.pdf 44 Rörande ett samråd om åtgärder på EU-nivå för att främja aktiv integration av de personer som har svårast att komma in på arbetsmarknaden. KOM(2006)44 av den 8.2.2006. 45 Modernisering av det sociala skyddet för ökad social rättvisa och ekonomisk sammanhållning: en satsning på aktiv integration av de personer som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. KOM(2007)620 av den 17.10.2007. 36 minoriteter, ställs inför46 i högre grad överlappar varandra än för män i samma grupper. För att tackla denna bristande jämlikhet krävs ett mångfacetterat angreppssätt som samverkar med främjandet av högre deltagande för kvinnor på arbetsmarknaden inom ramen för den europeiska strategin för tillväxt och sysselsättning, integreringen av jämställdhetsperspektivet i arbetsmarknadspolitiken, särskilt flexicurity-politik, samt det fortsatta främjandet av politik för att förena arbets- och privatliv till förmån för både kvinnor och män. Aktiv integrationspolitik kan få ett betydande genomslag inte bara för att främja social integration och integration på arbetsmarknaden för de mest missgynnade, utan även för att därigenom undanröja bristande jämlikhet mellan könen. Nedan presenteras ett icke uttömmande urval frågor för medlemsstaterna, för att vägleda dem vid bedömning av konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv av deras politik: ■■ Minimiinkomst • Hur är målgruppen för mottagare av minimiinkomst sammansatt? Dvs. är kvinnor eller män överrepresenterade? • Är minimiinkomsten utformad på ett sådant sätt att man uppmuntrar till att arbetslöshets- och overksamhetsfällan undviks? • Hur samverkar minimiinkomsten med andra bidrag (t.ex. barnbidrag)? ■■ Koppling till arbetsmarknaden • Finns åtgärder som tacklar behoven hos vissa gruppers, som ensamstående föräldrar (tillgång till barnomsorg), kvinnor som återvänder till arbetsmarknaden (lämpligt anpassade utbildningsmöjligheter), funktionshindrade kvinnor, kvinnor från etniska minoriteter och invandrarkvinnor? • Är åtgärderna tillgängliga både för icke-verksamma och för arbetslösa? • Främjar denna politik tillträde för både kvinnor och män till icketraditionella jobb av hög kvalitet? 46 Se det yttrande över jämställdhetsaspekten vid integration av etniska minoriteter som den rådgivande kommittén om lika möjligheter för kvinnor och män avgav i november 2007: http://ec.europa.eu/ employment_social/gender_equality/docs/2007/final_opinion_28_11_en.pdf 47 Ett liknande angreppssätt i fråga om integrering av ett jämställdhetsperspektiv återfinns i Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken, 2007: http://ec.europa.eu/ employment_social/gender_equality/gender_mainstreaming/tools_en.html Handbok för integrering av jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet • Beaktas det missgynnande kvinnor respektive män ställs inför i fråga om tillgång till den aktiva arbetsmarknadspolitiken47? 37 • Gynnas kvinnor och män i lika hög grad av initiativ för nyföretagande? ■■ Tillgång till tjänster • Ställs kvinnor eller män inför större svårigheter i fråga om tillgång till tjänster? Om ja, hur kan man tackla dessa för att undanröja dem? • Tar man hänsyn till behoven hos vissa grupper som är utsatta för dubbel diskriminering, som kvinnor tillhörande etniska minoriteter och invandrarkvinnor? • Tar man hänsyn till kvinnors respektive mäns särskilda behov exempelvis i fråga om hur yrkesutbildning anordnas? Erbjuds till exempel barnomsorg? • Tar hem för hemlösa och utbildningen av personal vid sådana hänsyn till kvinnors respektive mäns särskilda behov (dvs. ensamstående män och mödrar med barn)? • Gynnar exempelvis förbättrad tillgång till och kostnadsprofil för kollektivtrafik kvinnor och män i samma mån (kvinnor reser oftare med sådan)? 3.3 Modernisering av pensionssystem Pensionssystemen är inte alltid anpassade till kvinnors ändrade behov48. Dessa utgör en majoritet av de äldre (närmare 60 % av dem som har fyllt 65 och nästan två tredjedelar av dem som har fyllt 75). Den allmänna strukturen för medlemsstaternas inkomstrelaterade pensionssystem avspeglar inkomst- och sysselsättningsklyftorna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, med mindre möjlighet för kvinnor att förvärva full pensionsrättighet, vilket leder till ett otillfredsställande pensionsutfall för kvinnor49. Skillnaden mellan könen i relativ inkomst för personer som är 65 år eller äldre (i förhållande till åldersgruppen 0–64) ligger på 2–15 procentenheter inom medlemsstaterna, men dagens klyfta i fråga om pensionsrättigheter för män respektive kvinnor är i genomsnitt ännu större50, vilket leder till att äldre kvinnor löper högre risk att drabbas av fattigdom än män. Målet att se över pensionsbestämmelserna för att säkerställa principen om lika behandling av kvinnor och män, med beaktande av skyldigheter enligt EU-rätten, har innefattats i den öppna samordningsmetoden på 48 Gemensam rapport från kommissionen och rådet om tillräckliga och stabila pensioner (CS/7165/03 av den 10 mars 2003. http://ec.europa.eu/employment_social/spsi/docs/social_protection/cs7165_03_sv. pdf ). 49 Tillräckliga och stabila pensioner – sammanfattande rapport 2006. SEK(2006) 304 av den 27.2.2006: http://ec.europa.eu/employment_social/social_protection/docs/2006/rapport_pensions_final_en.pdf 50 Tillräckliga och stabila pensioner – sammanfattande rapport 2006. SEK(2006) 304 av den 27.2.2006. 38 pensionsområdet sedan Europeiska rådet i Laeken 2001 ställde sig bakom processen51. I de nya gemensamma målsättningar som 2006 antogs av Europeiska rådet håller man fast vid detta mål52. Där framhålls behovet av tillräckliga och stabila pensioner genom att säkerställa att pensionssystemen är väl anpassade till kvinnors och mäns behov och till de krav moderna samhällen, demografiskt åldrande och strukturella förändringar reser. Alla medlemsstater försöker korrigera kvinnors otillräckliga förvärv av pensionsrättigheter genom att via den europeiska sysselsättningsstrategin främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och genom att tillämpa särskilda mekanismer i sina pensionssystem 53. Det senare inbegriper utjämning av pensionsåldern för kvinnor och män, tillgodoräknande av perioder med familjeomsorg, både när det gäller barn och äldre, förmåner vid skilsmässa och efterlevandepensioner. Även andra mekanismer, som system med garanterad minimipension, kan påverka kvinnors ställning i positiv riktning. Som utvärderingen av 2005 års rapporteringsomgång visade54, bör minst följande sex faktorer tas i beaktande när man tacklar bristande jämlikhet mellan könen i medlemsstaternas inkomstrelaterade pensionssystem: ■■ Avbrott i karriären på grund av mamma- eller föräldraledighet eller för vård av funktionshindrade eller äldre. ■■ Deltidsarbete, särskilt på grund av vårdåtaganden. ■■ Skillnader mellan könen i fråga om inkomst- och karriärmönster. ■■ Skillnader i pensionsålder enligt lag. ■■ Könsuppdelade tabeller med prognoser över förväntad livslängd. Även om pensionssystemen kanske inte är ett relevant område för att kompensera för skillnader mellan könen i fråga om inkomst- och karriärmönster, kan de ändå ge möjlighet att tillgodoräkna sig avbrott i avlönad sysselsättning eller för deltidsarbete på grund av omsorgsåtaganden. Allmänna system inbegriper allt oftare denna möjlighet, men den återfinns sällan i bestämmelser för andra eller tredje grundpelarna och en allt mer omfattande användning av dessa kan ge upphov till ökande skillnader mellan könen i fråga om pensionsrättigheter55. 51 Gemensam rapport från kommittén för socialt skydd och kommittén för ekonomisk politik, om mål och arbetsmetoder när det gäller pensioner: Tillämpning av den öppna samordningsmetoden. http:// ec.europa.eu/employment_social/news/2002/jan/laeken_sv.pdf 52 http://ec.europa.eu/employment_social/social_inclusion/docs/2006/objectives_sv.pdf 53 Tillräckliga och stabila pensioner – sammanfattande rapport 2006. SEK(2006) 304 av den 27.2.2006. 54 Ibid. 55 Ibid. Handbok för integrering av jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet ■■ Beroende av familjeförsörjarens inkomst under perioder utan heltidssysselsättning på grund av familjeomsorgsåtaganden. 39 Mot bakgrund av en åldrande befolkning blir därför användning av konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv för pågående och framtida pensionsreformer särskilt avgörande för att säkerställa relevant levnadsstandard för både kvinnor och män efter pensionen. I det portugisiska ordförandeskapets slutsatser om indikatorer för kvinnor och fattigdom56, som antogs i december 2007, uppmanades medlemsstaterna i detta avseende särskilt att analysera konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv av sina sociala trygghetssystem i synnerhet när dessa reformeras. Detta för att säkerställa att de inte verkar diskriminerande och är väl lämpade för kvinnors och mäns behov och förväntningar. Nedan presenteras ett icke uttömmande urval frågor för medlemsstaterna, för att vägleda dem vid bedömning av konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv av pågående eller framtida pensionsreformer. Frågorna avser alla slags system (om inte annat särskilt anges): ■■ Tar pensionsreformerna hänsyn till klyftan mellan könen i fråga om äldres inkomster? ■■ Kan betoningen av tillräcklighet ta hänsyn till intjänande genom vård på ett bättre sätt, samtidigt som man främjar hållbarheten? ■■ Beaktar pensionssystemen rätten att komma i fråga för förmåner efter deltidsarbete/icke-typisk sysselsättning? ■■ Tryggas relevant levnadsstandard genom garanterad minimipension? ■■ Ger förmåner till efterlevande en relevant levnadsstandard? ■■ Finns det särskilda åtgärder vid skilsmässa? ■■ Beaktas jämställdhetsaspekten i den nivå som är fastställd för antalet år för fullt intjänande? ■■ Kan pensionssystemen hantera klyftan i förväntad livslängd mellan kvinnor och män utan att något av könen missgynnas? Är annuitetsberäkningarna könsneutrala? ■■ Finns olika möjliga pensionsåldrar för kvinnor och män i de lagreglerade systemen och finns planer på att jämna ut sådana skillnader? ■■ Har politik för aktivt åldrande inrättats för båda könen? Ger de möjlighet till flexibilitet för dem med vårdansvar? 56 http://register.consilium.europa.eu/pdf/su/07/st13/st13947.sv07.pdf 40 ≠Bristande jämlikhet föreligger mellan kvinnors och mäns hälsostatus, liksom mellan tillgång till, utnyttjande av och deltagande i vård och omsorg, även om jämställdhetsanpassad forskning i frågan håller på att bli allt mer omfattande. Även om kvinnor lever längre och fler (räknat i absoluta tal) år utan funktionshinder, tillbringar de också en större del av sina liv med funktionshinder (potentiellt vid högre ålder)57. År 2003 kunde, sammantaget för alla medlemsstater med tillgängliga data, män i EU-15 förväntas leva 84,9 % av sina liv utan funktionshinder, medan siffran för kvinnor var 3,6 procentenheter lägre, eller 81,3 %. Likaså är det mer sannolikt att kvinnor söker tillämpa hälsosamt beteende och utöva hälsoförebyggande och hälsofrämjande aktiviteter 58. Men äldre kvinnor hamnar med större sannolikhet än äldre män i en situation där de måste förlita sig till någon form av omsorg. De dominerar i den äldsta åldersgruppen 59 och det egenrapporterade behovet av långtidsvård efter åldersgrupp visar högre förekomst av vårdberoende och funktionshinder när man blir äldre. Det är också väl känt att kvinnor är de som främst tillhandahåller informell omsorg för vårdbehövande personer (barn och äldre) och de utgör den största delen av arbetskraften inom den sociala sektorn och vård- och omsorgssektorn. Enligt de nya gemensamma målen för den öppna samordningsmetoden för detta politiska delområde, har medlemsstaterna förbundit sig att tillhandahålla högkvalitativ, tillgänglig och hållbar vård och omsorg. I 2007 års gemensamma rapport om social trygghet och social integration61 framhölls emellertid att samtidigt som alla länder hade gjort starka åtaganden för att säkerställa relevant vård och omsorg, hade detta inte nödvändigtvis omsatts i tillgänglighet för alla och betydande ojämlikheter kvarstod. Bland sådana fanns bristande försäkringstäckning/tillhandahållande av vissa typer av vård, höga enskilda vårdkostnader och geografiska skillnader i tillgången. 57 Gemensam rapport om social trygghet och social integration 2007, underlagsdokument. SEK(2007) 329 av den 6.3.2007. 58 Women’s Health in Europe: Facts and Figures Across the European Union (Kvinnors hälsa i Europa – fakta och siffror för hela Europeiska unionen). Rapport utarbetad av European Institute of Women’s Health 2006. 59 Förväntad livslängd varierar mellan 75,9 och 83,6 år för kvinnor och mellan 65,7 och 77,9 år för män. EU-LFS, 2003. Gemensamma indikatorer för hälsa och omsorg. 60 Kommissionens meddelande: Modernisera de sociala trygghetssystemen för att utveckla högkvalitativ, tillgänglig och hållbar vård och omsorg: stöd till de nationella strategierna genom den öppna samordningsmetoden, KOM(2004)304: http://europa.eu/eur-lex/en/com/cnc/2004/ com2004_0304en01.pdf 61 Gemensam rapport om social trygghet och social integration 2007, underlagsdokument. SEK(2007) 329 av den 6.3.2007. Handbok för integrering av jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet För att bättre beakta mäns och kvinnors specifika problem och göra vården av dem effektivare, vidgade de gemensamma målen för utveckling av vårdsystem som antogs av kommissionen 2004 60 den öppna samordningsmetoden till området vård och omsorg och underströk vikten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv vid utarbetandet av politik för förebyggande och hälsa. I målen framhölls också behovet av att ta hänsyn till de specifika problem män och kvinnor kan ställas inför, särskilt med avseende på politik för mänskliga resurser och främjande av jobb av hög kvalitet. 41 I 2006 års nationella rapporter dokumenterades vidare betydande skillnader i hälsoutfallet inom de olika länderna mellan olika delar av befolkningen beroende på social och ekonomisk status, bostadsort och etnisk grupp (t.ex. romer, resande och migranter). Mindre gynnade grupper hade i genomsnitt kortare liv, drabbades av fler sjukdomar och åkommor och upplevde att deras hälsa var sämre än mer gynnade gruppers. I den gemensamma rapporten framhålls vidare behovet av åtgärder för att i högre grad hålla kvar och öka tillgången på vårdpersonal, även för långvård, och man pekar på behovet av att förena vård inom familjen och avlönad sysselsättning för informella vårdgivare. Analys av jämställdhetskonsekvenser blir ett viktigt instrument för att lyfta fram jämställdhetsaspekten för dessa ojämlikheter, i syfte att genomföra reformer med avseende på integrering av ett jämställdhetsperspektiv inom politik för vård och omsorg. I rådets slutsatser om kvinnor och hälsa från 200662 uppmanas i själva verket medlemsstaterna att uppmuntra integrering av ett jämställdhetsperspektiv inom hälso- och sjukvård. Ett första steg i detta avseende är att inhämta relevanta kunskaper om kvinnors respektive mäns behov och hälsostatus och deras tillgång till, utnyttjande av och deltagande i vård och omsorg. Det är endast mot bakgrund av tillgänglig information, följt av en anpassning av politiken för att tackla bristande jämlikhet mellan könen, som vård- och omsorgssystem bättre kan reagera på kvinnors och mäns specifika behov. Nedan presenteras ett icke uttömmande urval frågor för medlemsstaterna, för att vägleda dem vid bedömning av konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv av pågående eller framtida reformer inom vård och omsorg: ■■ Finns befintliga eller planerade initiativ för att förbättra insamlingen av könsuppdelade uppgifter om kvinnors och mäns tillgång till, utnyttjande av och deltagande i vård och omsorg? ■■ Analyseras tillgänglig könsuppdelad statistik i avsikt att identifiera bristande jämlikhet i fråga om hälsa mellan könen? ■■ I vilken utsträckning och hur tar vård- och omsorgssystem befintlig bristande jämlikhet mellan kvinnor och män i beaktande? ■■ Är politiken för förebyggande bättre inriktad på kvinnor respektive män, där man tar hänsyn till deras specifika behov? Finns särskilda screening-program för kvinnor respektive män? ■■ Finns några särskilda program för gravida kvinnor/nyblivna mammor? 62 Rådets slutsatser om kvinnors hälsa (2006/C 146/02): http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/sv/oj/2006/c_146/c_14620060622sv00040005.pdf 42 ■■ Ställs kvinnor från grupper med låg inkomst eller som är missgynnade inför fler svårigheter avseende tillgång till vård och omsorg (då kvinnor är mer exponerade för fattigdom och i genomsnitt har lägre inkomster än män)? Om ja, beaktas detta vid utformning av politiken? ■■ Finns några särskilda åtgärder för kvinnor från etniska minoriteter och invandrarkvinnor? ■■ Påverkas försäkringstäckningen av icke-typiskt arbete/deltidsarbete? ■■ Finns initiativ för att bedöma om äldre kvinnor råkar ut för större ekonomiska uppoffringar än äldre män vid utnyttjande av formell institutionell vård eller vård i hemmet (mot bakgrund av att de är mer exponerade för fattigdom och i genomsnitt har lägre inkomster än män)? ■■ Kan politiken främja kvinnors och mäns deltagande på lika villkor i utbildning och program för livslångt lärande för personal på vårdoch omsorgsområdet? ■■ Kan initiativ inriktas på att förbättra arbetsvillkoren och lönen för personal inom vård- och omsorgssektorn, för att locka fler, både unga kvinnor och män, till yrket? Handbok för integrering av jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet ■■ Finns initiativ för att stödja informella vårdgivare? 43 44 Europeiska kommissionen Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för sysselsättning, social integration och social trygghet Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer 2008 – 43 s. – 17,6 x 25 cm ISBN 978-92-79-09279-4 DOI 10.2767/25701 Så skaffar du EU-publikationer Publikationer som ges ut av publikationsbyrån och som finns till försäljning kan beställas på EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu/) via olika försäljningskontor. Du kan också beställa en förteckning över våra internationella försäljningsställen genom att skicka ett fax till (352) 29 29 42758. KE-81-08-293-SV-N Är du intresserad av publikationerna från Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan hämta dem från: http://ec.europa.eu/employment_social/emplweb/publications/index_en.cfm eller kostnadsfritt prenumerera på dem via webbsidan: http://ec.europa.eu/employment_social/sagapLink/dspSubscribe.do?lang=en ESmail är det elektroniska nyhetsbrevet från Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Du kan prenumerera på det via webbsidan: http://ec.europa.eu/employment_social/emplweb/news/esmail_en.cfm http://ec.europa.eu/social