Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv

Handbok för
integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i politik för sysselsättning,
social integration
och social trygghet
Europeiska kommissionen
Handbok för
integrering av ett
jämställdhetsperspektiv i
politik för sysselsättning,
social integration och social trygghet
Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter
Enhet G1
Manuskriptet färdigställdes i april 2008
Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn
kan ta ansvar för hur informationen i denna publikation används.
© Omslagsfoto: 123RF
Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om
Europeiska unionen.
Avgiftsfritt telefonnummer (*):
00 800 6 7 8 9 10 11
(*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer
eller avgiftsbelägger dem.
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern
(http://europa.eu).
© Europeiska gemenskaperna, 2008
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2008
ISBN 978-92-79-09279-4
DOI 10.2767/25701
Främjande av jämställdhet står i centrum för europeisk social och ekonomisk
politik. Trots de framsteg som gjorts under senare år finns fortfarande
bristande jämlikhet mellan kvinnor och män kvar på en rad områden.
Kvinnors sysselsättningsgrad släpar efter männens (57,2 % mot 71,6 % 2006)
och kvinnor dominerar fortsatt inom vissa sektorer och yrken som rankas
lägre och har lägre löner (löneskillnaden mellan könen ligger på 15 %). Det
är också kvinnor som oftare är sysselsatta med deltidsjobb (31,4 % mot 7,8 %
2007) och som är underrepresenterade bland chefer på företag och
beslutsfattare på de politiska och ekonomiska områdena. Det är värt att
notera att kvinnor är mer utsatta för fattigdom, särskilt de som är pensionärer
(en skillnad mellan könen på fem procentenheter), liksom ensamstående
mödrar och kvinnor som tillhör vissa missgynnade grupper som etniska
minoriteter och invandrare.
Förord
FÖRORD
Kommissionen har i sin färdplan för jämställdhet1 bundit sig för att under
perioden 2006–2010 vidta ett antal åtgärder för att påskynda framstegen
och nå reell jämställdhet. De åtgärder som föreslås i färdplanen omfattar sex
prioriterade områden: skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende
för kvinnor och män, skapa bättre möjligheter att förena arbetsliv, privatliv
och familjeliv, verka för jämn könsfördelning i beslutsfattandet, utrota
könsrelaterat våld och könsrelaterad människohandel, bryta stereotypa
könsrollsmönster i samhället samt främja jämställdhet utanför EU.
Färdplanen framhåller också behovet av att förbättra styresformerna och
bekräftar det parallella angreppssättet för jämställdhet, som grundas på
integrering av ett jämställdhetsperspektiv (att främja jämställdhet på alla
politikområden och inom all verksamhet) och särskilda åtgärder. I den
europeiska pakt för jämställdhet som antogs vid Europeiska rådets vårmöte
2006 uppmanas också medlemsstaterna att stärka integreringen av ett
jämställdhetsperspektiv.
I klartext ”handlar integreringen av ett jämställdhetsperspektiv inte om att
begränsa ansträngningarna för att främja jämlikhet till att genomföra vissa
åtgärder för att hjälpa kvinnor, utan om att kraftsamla all generell politik och
alla åtgärder specifikt i syfte att uppnå jämlikhet, genom att aktivt och öppet
i planeringsfasen ta hänsyn till deras eventuella konsekvenser för mäns och
kvinnors respektive situationer (könsperspektiv). Det innebär att man
systematiskt granskar åtgärder och politik och tar hänsyn till sådana
eventuella konsekvenser när dessa fastställs och genomförs.”2
1 KOM(2006) 92.
2 KOM(1996) 67.
3
I färdplanen åtog sig kommissionen, inom ramen för det prioriterade
området att skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor
och män, att följa och stärka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv
i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning och i den öppna
samordningsmetoden för social integration och social trygghet, bland annat
genom att utarbeta handböcker för jämställdhet för aktörer som är
engagerade i sådana processer.
Denna handbok utgör kommissionens svar på detta åtagande. Den ger både
en lättförstådd redogörelse för vad integrering av jämställdhetsaspekter är
och praktiska råd till beslutsfattare om hur det genomförs både i fråga om
sysselsättningspolitik och i fråga om politik för social integration och social
trygghet. Metoden kan emellertid rent allmänt tillämpas på vilket politiskt
område som helst och förblir gångbar även efter tidsramen för den här
handboken.
Handboken erbjuder en fyrstegsmetod som är lätt för beslutsfattare att följa:
förberedelser, lära sig om skillnader mellan könen, bedöma de politiska
konsekvenserna och omforma politiken. Men man bör observera att de
första två stegen kräver att särskilda organisatoriska strukturer verkligen
fungerar för att främja jämställdhet och att det finns mekanismer som
säkerställer att det finns könsuppdelad statistik. Hur väl man lyckas med de
sista två stegen beror i sin tur på hur metoden tillämpas till vardags och den
politiska viljan att göra det.
Kommissionens förhoppning är att denna handbok blir en effektiv
vägledning för alla aktörer, särskilt för dem som i medlemsstaterna arbetar
med politik för sysselsättning, social integration och social trygghet, för att
de bättre ska kunna genomföra integrering av ett jämställdhetsperspektiv i
sådan politik och därigenom bättre tillgodose medborgarnas behov – både
mäns och kvinnors.
4
Förord . ............................................................................................................................... 3
Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik ........................................................................................... 7
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning .................................................................................................................. 8
2. Definition av integrering av ett jämställdhetsperspektiv . ................. 10
3. De fyra stegen för integrering av ett jämställdhetsperspektiv ........ 12
4. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik ������������������������������������������������������������������������������������ 17
4.1 Aktiv arbetsmarknadspolitik ................................................................... 18
4.2 Löne- och karriärpolitik . ........................................................................... 20
4.3 Politik för att förena arbets- och privatliv .......................................... 22
4.4 Flexicurity-politik . ....................................................................................... 24
Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv
i politik för social integration och social trygghet........................ 29
1. Bakgrund ............................................................................................................... 30
2. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv:
definition av metodiken ��������������������������������������������������������������������������������� 31
3. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv:
politik för social integration och social trygghet ���������������������������������� 34
3.1 Allmän överblick .......................................................................................... 34
3.2 Bekämpa fattigdom och social utslagning . ...................................... 35
3.3 Modernisering av pensionssystem ....................................................... 38
3.4 Förbättra vård och omsorg . .................................................................... 41
5
Handbok
för integrering av ett
jämställdhetsperspektiv i
sysselsättningspolitik
1. INLEDNING
Jämställdhet är en grundläggande rättighet, ett av EU:s gemensamma
värden och en nödvändig förutsättning för att uppnå EU:s mål om tillväxt,
sysselsättning och social sammanhållning. En av EU:s viktigaste utmaningar
är att öka kvinnors sysselsättning, förbättra kvinnors situation på
arbetsmarknaden och undanröja könsskillnader.
De senaste åren har man gjort stora framsteg när det gäller
sysselsättningssituationen för kvinnor. Kvinnors sysselsättningsgrad har
stigit starkt (från 51,4 % 1997 till 57,1 % 2006) och ligger i dag närmare
Lissabonmålet (60 % år 2010). Sådana framsteg bör inte dölja det faktum att
kvinnor befinner sig i en klart missgynnad situation på arbetsmarknaden,
där det fortfarande finns betydande skillnader jämfört med män.
År 2006 var skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män på EUnivå fortfarande 15 procentenheter. Segregeringen på arbetsmarknaden
och bristande jämlikhet i fråga om hur arbetet är ordnat visar sig dessutom
hänga kvar, vilket avspeglas i betydande och stabila löneskillnader mellan
könen. På grund av brist på barnomsorg, på flexibla arbetsupplägg,
kvardröjande könsrollsmönster och en ojämlik fördelning av ansvaret för
familjen tvingas kvinnor ofta välja mellan att få barn och att ha en karriär. De
framsteg kvinnor gör, bland annat på centrala områden av Lissabonstrategin,
avspeglas inte i kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Detta innebär ett
slöseri med mänskligt kapital som EU inte har råd med.
Jämställdheten har redan från början varit ett grundläggande mål för
europeisk sysselsättningsstrategi. Den uppfattas också som avgörande för
att nå framsteg i riktning mot Lissabonmålsättningarna tillväxt och
sysselsättning. I de sysselsättningsriktlinjer som används under
Lissaboncykeln 2005–2008 understryks att integrering av ett
jämställdhetsperspektiv och främjande av jämställdhet borde säkerställas
vid alla åtgärder som vidtas. Man framhåller också behovet av särskilda
åtgärder för att öka kvinnors deltagande och minska könsskillnaderna i fråga
om sysselsättning, arbetslöshet och löner.
Detta angreppssätt längs två spår (särskilda åtgärder och integrering av ett
jämställdhetsperspektiv) har ytterligare stärkts i den europeiska pakt för
jämställdhet som Europeiska rådet antog i mars 2006. I pakten uppmanas
medlemsstaterna
■■ att främja kvinnors sysselsättning och minska könsskillnaderna och att
överväga hur välfärdssystemen kan göras mer välvilligt inställda till
kvinnors sysselsättning,
■■ att vidta åtgärder för att främja bättre balans mellan arbetsliv och fritid
för alla (Barcelonamålen i fråga om barnomsorg, vårdmöjligheter för
andra personer som inte kan klara sig själva och främjande av
föräldraledighet), samt
8
■■ att stärka styrelseformerna genom att integrera jämställdhetsperspektiv,
särskilt genom att uppmuntra medlemsstaterna att inkludera en
jämställdhetsaspekt i sina nationella reformprogram.
Det förefaller också som om medlemsstaterna inte rapporterar om någon
positiv utveckling i fråga om jämställdhet i sina nationella reformprogram.
Både för kommissionen och för medlemsstaterna är det därför nödvändigt
att förnya jämställdhetsperspektivet i Lissabonstrategin i enlighet med
fördraget och EU:s politiska åtaganden.
I sin färdplan för jämställdhet (2006–2010) har Europeiska kommissionen
som prioriterade områden ställt upp tillskapandet av samma möjligheter till
ekonomiskt oberoende för kvinnor och män och av bättre möjligheter att
förena arbetsliv, privatliv och familjeliv. Europeiska kommissionen har i detta
syfte förbundit sig att följa upp och stärka könsaspekten i strategin för
tillväxt och jobb, att anta ett meddelande för att ta itu med löneskillnader
mellan könen, främja kvinnors företagande, stödja medlemsstaternas
ansträngningar för att förbättra vårdtjänster m.m.
Handbok integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik
Men frågorna om jämställdhet och integrering av ett jämställdhetsperspektiv
var inte särskilt framträdande i 2005 eller 2006 års nationella reformprogram
och erkännandet av vilken roll kvinnors sysselsättning och jämställdhet
spelar eller dess synlighet förefaller svikta 3. I 2007 års gemensamma
sysselsättningsrapport sägs till exempel att: ”Genom den europeiska
jämställdhetspakten uppmanades medlemsstaterna att ta med ett
jämställdhetsperspektiv då de rapporterar om genomförandet. Trots detta
betonas främjandet av kvinnors sysselsättning och ett systematiskt
införlivande av jämställdhetsaspekter i politiska åtgärder mycket sällan.”4
Kommissionen planerade särskilt att ”under 2007 utarbeta
jämställdhetsmanualer för aktörer som är engagerade”
i Lissabonprocessen. Syftet är att erbjuda medlemsstaterna metodikstöd
och att hjälpa dem att bättre inkludera jämställdhetsfrågor i deras nationella
reformprogram.
Denna handbok har utarbetats på grundval av en rapport från expertgruppen
om kön, social integration och sysselsättning (Expert group on Gender,
Social Inclusion and Employment, EGGSIE) som bistår Europeiska
kommissionen med extern expertis i frågor som rör kön. I rapporten (som
ännu inte är klar) analyserar man dagens situation för integrering av ett
jämställdhetsperspektiv på det sysselsättningspolitiska området 5. Syftet är
att lägga fram konkreta exempel på integrering av ett jämställdhetsperspektiv
som under de senaste åren genomförts i de 30 länder som omfattas (EU-27
och länderna i EES–Efta). Rapporten visar att länderna i Europa har tagit en
3 Rubery, J. D. Grimshaw, M. Smith och R. Donnelly (2006): The National Reform Programmes and the
gender aspects of the European Employment Strategy (De nationella reformprogrammen och
könsaspekter på den europeiska sysselsättningsstrategin). Samordnarens sammanfattande rapport,
utarbetad för jämställdhetsenheten vid Europeiska kommissionen. University of Manchester.
4 Gemensam rapport om sysselsättning 2006–2007. Europeiska unionens råd, Bryssel.
5Plantenga, J., Remery, C. och J. Rubery (2007): Gender mainstreaming of employment policies –
A comparative review of thirty European countries (Integrering av jämställdhetsperspektiv – En jämförande
översikt av 30 länder i Europa), Europeiska kommissionen, Luxemburg: Byrån för Europeiska
gemenskapernas officiella publikationer.
9
rad initiativ som är oerhört värdefulla ur ett jämställdhetsperspektiv.
I rappor ten framhåller man också att integrering av ett
jämställdhetsperspektiv är en process på lång sikt som fortfarande befinner
sig i ett inledande skede. Handboken strävar efter att vara ett steg mot bättre
genomförande av principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitiken och därmed i Lissabonstrategin.
Efter en definition av begreppet integrering av ett jämställdhetsperspektiv,
lägger denna handbok fram en fyrstegsmetod (förberedelser, lära sig om
skillnader mellan könen, bedöma de politiska konsekvenserna och
omforma politiken) som kan genomföras för all relevant politik. Metoden
tillämpas sedan på fyra huvudområden som valts för att i stort täcka in all
slags sysselsättningspolitik och alla sysselsättningsriktlinjer: aktiv
arbetsmarknadspolitik, löne- och karriärpolitik, politik för bättre
möjligheter att förena arbets-, privat- och familjeliv samt flexicuritypolitik.
2. DEFINITION AV INTEGRERING
AV ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv betraktas ofta som ett nyskapande
koncept som inbegriper mycket mer än ”traditionell” politik för lika
möjligheter.
Europeisk a kommissionen anammade integrering av ett
jämställdhetsperspektiv som tillvägagångssätt 1996, inte som en ersättning
för politik för lika möjligheter utan som ett tillägg till denna. Det utgör alltså
ett integrerat angreppssätt: ”Integrering av ett jämställdhetsperspektiv
handlar inte om att begränsa ansträngningarna för att främja jämlikhet till
att genomföra vissa åtgärder för att hjälpa kvinnor, utan om att kraftsamla
all generell politik och alla åtgärder specifikt i syfte att uppnå jämlikhet
genom att aktivt och öppet i planeringsfasen ta hänsyn till deras eventuella
konsekvenser för mäns och kvinnors respektive situationer (könsperspektiv).
Det innebär att man systematiskt granskar åtgärder och politik och tar
hänsyn till sådana eventuella konsekvenser när dessa fastställs och
genomförs.”6
Enligt Europarådet kan integrering av ett jämställdhetsperspektiv beskrivas
som ”omorganisering, förbättring, utveckling och utvärdering av de
beslutsfattande processerna i syfte att införliva jämställdhetsperspektivet på
alla områden och på alla nivåer genom de aktörer som vanligtvis är
involverade i politiska beslut”7.
6 Europeiska kommissionen (1966): Att införliva jämställdheten mellan kvinnor och män i gemenskapens
hela politik och i samtliga insatser, KOM(1996) 67 slutlig.
7 Europarådet (1998): Gender mainstreaming: conceptual framework, methodology and presentation of
good practices (Integrering av jämställdhetsperspektiv: begreppsmässig ram, metodik och presentation
av god praxis), Strasbourg.
10
Ett annat intressant sätt att definiera integrering av ett jämställdhetsperspektiv
är att skilja mellan tre slags jämställdhetsstrategier: plottra, skräddarsy eller
omvandla8:
■■ Plottra avser åtgärder för att få till stånd formell jämlikhet mellan män
och kvinnor, som lagstiftning om likabehandling och mekanismer för
att säkerställa att lagstiftning genomdrivs. Exempel på EU-nivå är
direktiven om lika lön och likabehandling vid tillgång till anställning,
utbildning, befordran och arbetsvillkor. Att plottra är i själva verket en
av de äldsta strategierna för att främja lika möjligheter.
■■ Den tredje strategin – omvandla – går ett steg längre genom att
ifrågasätta den nuvarande situationen (huvudströmningen) och anta
att en omvandling av institutioner och/eller organisationer kan krävas
för att få jämställdhet till stånd. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv
skulle därmed medföra att en sådan omvandlingspotential tillförs
etablerad jämställdhetspolitik med formell jämlikhet och positiv
särbehandling.
Beträffande sysselsättningspolitik innebär integrering av ett
jämställdhetsperspektiv att politiken uttryckligen tar hänsyn till bristen på
likhet mellan mäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
Handbok integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik
■■ Den andra strategin är att skräddarsy. Eftersom likabehandling inte
automatiskt leder till lika utfall kan det krävas särskilda åtgärder och
arrangemang för kvinnor. Exempel på detta är program för positiv
särbehandling av kvinnor och att tillhandahålla barnomsorg. Inom
ramen för angreppssättet att skräddarsy antas kvinnor införlivas med
den nuvarande situationen, vilken inte ifrågasätts i sig.
8 Rees (1998). Se även Stevens och Van Lamoen 2001.
11
3. DE FYRA STEGEN
FÖR INTEGRERING AV ETT
JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV
Under senare år har det tagits fram en rad olika handböcker om ”hur man
integrerar jämställdhetsperspektiv”, som ofta är inriktade på vissa områden
och/eller vänder sig till vissa målgrupper. Ett exempel på europeisk nivå är
Equal-guiden om jämställdhetsintegrering, som skrivits för dem som är
engagerade i nationella Equal-program9. Ett annat och nyare exempel är den
metodbok för jämställdhetsintegrering som tagits fram av den svenska
utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten10. I de flesta
handböcker ges en ram eller görs en indelning i olika faser. En användbar
ram för att tillämpa integrering av ett jämställdhetsperspektiv ges till
exempel i en handbok om integrering av ett jämställdhetsperspektiv vid
universitet11. I denna skiljer man mellan fyra verktygslådor eller uppsättningar
instrument: 1) mätning och uppföljning, 2) genomförande och organisation,
3) upplysning och delaktighet, samt 4) kontroll av att jämställdhetsaspekten
beaktas och utvärdering. Dessutom kan man hitta nyttiga upplysningar i
vägledningar som redogör för de olika skedena av en process för att
analysera jämställdhetskonsekvenser12. Med utgångspunkt i litteraturen och
med beaktande av det specifika området och intressenter utarbetar man en
check lista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i
sysselsättningspolitik bestående av fyra steg. Se textruta 1.
I avsnitten nedan finns närmare uppgifter om ovanstående fyra steg. De
konkreta exempel som ges härrör från tillämpningen (i ovan nämnda
expertrapport) av denna metod på fyra olika slags sysselsättningspolitik:
aktiv arbetsmarknadspolitik, löne- och karriärpolitik, politik för bättre
möjligheter att förena arbets-, privat- och familjeliv samt flexicurity-politik.
9 Europeiska kommissionen (2004). EQUAL-guide om jämställdhetsintegrering. Europeiska kommissionen,
Bryssel. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/equal/data/document/gendermain_
sv.pdf
10JämStöd (2007). Metodbok för jämställdhetsintegrering. Statens offentliga utredningar, SOU 2007:15.
Stockholm: Edita Sverige AB. Kan hämtas från: http://www.sweden.gov.se/content/1/
c6/08/19/82/3532cd34.pdf
11 Stevens, I. och I. van Lamoen (2001). Manual on Gender Mainstreaming at Universities. Equal
Opportunities at Universities. Towards a Gender Mainstreaming Approach (Handbok om integrering av
jämställdhetsperspektiv vid universitet. Lika möjligheter vid universitet. Mot ett tillvägagångssätt med
integrering av jämställdhetsperspektiv). Leuven/Apeldoorn: Garant-Uitgevers.
12 Se till exempel: Rubery, J. och C. Fagan (2000). Gender impact assessment and European Employment
Policy (Analys av jämställdhetskonsekvenser och europeisk sysselsättningspolitik). Kan hämtas från: http://
www.mbs.ac.uk/research/europeanemployment/projects/gendersocial/documents/GIA_Report.pdf
12
Textruta 1 – De fyra stegen för integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
Förberedelser. Under detta första steg inriktar man sig främst på
genomförande och organisation samt på upplysning och delaktighet.
Lära sig om skillnader mellan könen. Syftet med det andra steget är att
beskriva ojämlikhet mellan könen i fråga om deltagande, resurser, normer
och värderingar och rättigheter samt att bedöma trender utan politiska
insatser.
Bedöma de politiska konsekvenserna. Det tredje steget består i att
analysera politikens potentiella konsekvenser för könen med avseende
på deltagande, resurser, normer och värderingar och rättigheter.
Steg 1: Förberedelser
Genomförande och organisation kan, liksom upplysning och delaktighet,
betraktas som viktiga förutsättningar för framgångsrik integrering av ett
jämställdhetsperspektiv. Genomförande och organisation av integrering av
ett jämställdhetsperspektiv avser processen för att lägga en strukturell och
kulturell grund för lika möjligheter 13. Det innefattar att formulera
målsättningar och mål, lägga upp en plan, göra upp en budget samt
definiera uppgifter och ansvar för de olika inblandade aktörerna. Beträffande
budgeten, måste tillräckliga resurser göras tillgängliga för genomförandet.
Vidare kan man överväga att använda särskilda (externa) experter.
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär dessutom att alla
intressenter som är engagerade i sysselsättningspolitiken borde beakta lika
möjligheter för män och kvinnor. Utbildning krävs för att skapa viss grad av
medvetenhet och kunskap om könsfrågor. Intressenterna bör dessutom
beakta integrering av ett jämställdhetsperspektiv som en del av deras
uppgifter och ansvar. Det är därför viktigt att ”bygga delaktighet”, men man
kan anamma olika strategier. I en del fall kan man räkna med att hela teamet
blir delaktigt, men med lägre grad av medvetenhet kan man i början behöva
utse en person med särskilda kunskaper och insikter inom det
beslutsfattande teamet eller enheten.
Handbok integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik
Omforma politiken. Det fjärde steget innebär att man identifierar hur
politiken skulle kunna utformas på ett annat sätt för att främja
jämställdhet.
Steg 2: Lära sig om skillnader mellan könen
Ett ytterligare steg i processen för att integrera ett jämställdhetsperspektiv
är att samla in relevanta data om kvinnors och mäns situation. En beskrivning
av den faktiska situationen är avgörande för att bedöma den faktiska (o)13 Stevens, I. och I. van Lamoen (2001). Manual on Gender Mainstreaming at Universities. Equal
Opportunities at Universities. Towards a Gender Mainstreaming Approach (Handbok om integrering av
jämställdhetsperspektiv vid universitet. Lika möjligheter vid universitet. Mot ett tillvägagångssätt med
integrering av jämställdhetsperspektiv). Leuven/Apeldoorn: Garant-Uitgevers, s. 52.
13
jämställdheten och för att prioritera områden som behöver uppmärksammas.
Genom att dessutom följa situationen över tiden skaffar man sig information
om tendenserna i fråga om (o)jämställdhet. Europeiska kommissionen14
identifierade 1998 fyra aspekter på ojämlikhet mellan könen: delaktighet,
resurser, normer och värderingar samt rättigheter15. Det är viktigt att
överväga utgångsläget utifrån ett dynamiskt och inte bara ett statiskt
perspektiv.
Delaktighet
Delaktighet hänför sig till hur målgruppen/-populationen för politiken är
sammansatt i fråga om kön och innebär ett behov av att samla
grundläggande information, som mäns respektive kvinnors andel av
arbetslösheten, bland funktionshindrade och bland dem med andra än fasta
anställningsavtal. När politiska åtgärder anger vissa grupper av utsatta
personer bör man också beakta eventuella skillnader i konsekvenserna för
män och kvinnor. Under senare år har man gjort betydande framsteg för att
förbättra tillgången på könsuppdelad statistik – en utveckling som
underlättar detta första steg. Trots att statistiken kan framstå som
okomplicerad, är det viktigt att också beakta mätfrågor. Arbetslöshet kan till
exempel mätas på flera sätt. Beroende på metod kan skillnaderna mellan
könen variera från ganska små till ganska stora.
Resurser
Skillnader mellan könen kan också förekomma i fråga om tillgång till och
fördelning av resurser som tid, utrymme, information och pengar, politisk
och ekonomisk makt, kvalifikationer, transporter, användning av offentliga
tjänster osv. Särskilt den ojämlika uppdelningen av vårdnadsansvar får
väsentliga konsekvenser för resursfördelningen. När det gäller aktiv
arbetsmarknadspolitik bör till exempel det faktum att kvinnor bär
huvudansvaret för att uppfostra barn särskilt beaktas. Tillgång till
barnomsorg är därför mycket viktigt för att särskilt kvinnor ska kunna delta
i programmen. När det gäller politik för att förena arbets- och privatliv är en
relevant fråga huruvida möjligheterna till tjänstledighet är med eller utan
lön. Det är också mer troligt att kvinnor koncentreras till de delar av
arbetsmarknaden som påverkas mest av nationella minimilöner och de
påverkas därför i oproportionerligt hög grad av beslut om att höja nationella
miniminivåer med mer eller mindre än de genomsnittliga löneökningarna.
Normer och värderingar
Normer och värderingar påverkar könsrollerna, fördelningen mellan könen
av arbete och kvinnors och mäns inställningar och beteende. De ligger också
delvis bakom bristande jämlikhet i fråga om vilka värderingar som läggs på
män respektive kvinnor eller vid manliga respektive kvinnliga egenskaper.
14 Europeiska kommissionen (1998): Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv, Byrån för
Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxembourg
15 Rubery, J. och C. Fagan (2000). Gender impact assessment and European Employment Policy (Analys av
jämställdhetskonsekvenser och europeisk sysselsättningspolitik). Kan hämtas från: http://www.mbs.
ac.uk/research/europeanemployment/projects/gendersocial/documents/GIA_Report.pdf
14
Det är av avgörande betydelse att man identifierar vilken roll politiska
åtgärder spelar för att förstärka sociala normer och värderingar som bevarar
könsskillnader. Skatte- och bidragspolitiken grundas till exempel ofta på
principen med en modell för hushållet där mannen är familjeförsörjare.
Förskjutningen mot mer individualiserade modeller kan, oavsett vilka
konsekvenser det får för graden av delaktighet, ha högt symbolvärde. På
ungefär motsvarande sätt kan en politik som är inriktad på mer jämlik
fördelning av avlönat och oavlönat arbete – där män har en uttalad roll som
vårdgivare – kanske också bidra till en mer jämlik uppsättning normer och
värderingar.
Rättigheter hänför sig till direkt och indirekt könsdiskriminering, mänskliga
rättigheter och möjlighet till rättslig prövning på det rättsliga, politiska eller
sociala och ekonomiska området. Står till exempel system med aktiv
arbetsmarknadspolitik öppna både för icke-verksamma (återvändare, inte
bara bidragssökande) och för de arbetslösa som har rätt till bidragen? Om
inte, kan kvinnor ha svårare att yrka på stöd för att åter bli verksamma på
arbetsmarknaden. Man bör i det här avseendet också beakta att även då
kvinnor har formella rättigheter på samma grunder som män, kan brist på
inrättningar och tjänster begränsa kvinnors möjlighet att utöva sina
rättigheter att ta vara på dessa möjligheter. På motsvarande sätt är formella
rättigheter för män att delta i åtgärder för att förena arbets- och familjeliv
inte nödvändigtvis tillräckligt för att främja jämställdhet i fråga om
vårdarbete.
Steg 3: Bedöma de politiska konsekvenserna
Handbok integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik
Rättigheter
Det tredje steget består i att analysera politikens potentiella konsekvenser
för könen med avseende på delaktighet, resurser, normer och värderingar
och rättigheter. En viktig fråga som rör delaktighet är att både kvantitativa
och kvalitativa aspekter bör beaktas. Program för att skapa jobb kan
exempelvis särskilt röra kvinnor. Det kan anses vara positivt utifrån ett
jämställdhetsperspektiv. Men om det föreligger problem med kvaliteten
på jobben (t.ex. i fråga om arbetstider och lön), kan sådana program
förstärka könsskillnaderna. Beträffande tillgång till resurser är det
avgörande att man tar hänsyn inte bara till konsekvenserna för hushållens
resurser, utan också till konsekvenserna för de enskilda personernas
resurser. När det gäller sociala normer och värderingar bör politik för att
bättre förena arbets- och privatliv ta upp mäns engagemang i
hushållsarbetet. Om bara kvinnor utnyttjar politik för att förena arbetsoch privatliv kommer den traditionella ojämlika fördelningen av oavlönat
arbete mellan män och kvinnor att förstärkas och därmed potentiellt
förstärka sociala normer i detta avseende. När det gäller rättigheter är det
relevant att både rätten till att vårda och rätten att ta anställning
inbegrips.
Vid bedömning av politikens konsekvenser kan det vara viktigt att skilja
mellan vissa grupper av män och kvinnor, som etniska minoritetsgrupper,
föräldrar respektive barnlösa, åldersgrupper, utbildningsgrupper, regionala
15
grupper osv. Medan åtgärder för att höja graden av delaktighet kan vara
effektiva exempelvis för kvinnor ur den dominerande gruppen, kanske
kvinnor från etniska minoritetsgrupper kräver särskilda åtgärder. Vidare
måste en genomtänkt politisk utvärdering inbegripa indirekta effekter.
Förändringar av förhållandena mellan könen såväl utom som inom
arbetslivet kan vara en av de indirekta effekter man måste se upp med. En
stark inriktning på deltidsarbete kan exempelvis få till följd på lång sikt att
könsskillnaderna på arbetsmarknaden förstärks både inom och utom
arbetslivet, efter hand som kvinnor blir mer koncentrerade till sektorer som
erbjuder flexiblare anställningsvillkor. Exemplet illustrerar också vikten av att
skilja mellan kort- och långsiktiga effekter.
Steg 4: Omforma politiken
Då politiken bedöms ha negativa konsekvenser för jämställdheten eller på
det hela taget vara könsneutral, är det oerhört viktigt att identifiera hur
politiken kan omformas för att främja jämställdhet. Behovet av omformning
är särskilt starkt då könsskillnaderna i utgångsläget är stora och har
betydande konsekvenser för kvinnors möjligheter i livet. En omformning
innebär inte nödvändigtvis fundamentala förändringar. Beträffande aktiv
arbetsmarknadspolitik består exempelvis en ganska enkel men kraftfull
åtgärd i att låta alla icke-verksamma komma i fråga. Det verkar inte heller
alltför komplicerat att erbjuda inrättningar och tjänster till stöd för föräldrar
som arbetar. Andra områden kan vara mer komplicerade. Mer omfattande
politiska åtgärder krävs till exempel för att minska vertikal och horisontell
segregering. Omformning kan också kräva ett angreppssätt på flera plan
som inbegriper fler än ett politiskt område eller avdelning. Om kvinnor som
söker arbete ska kunna få tillgång till barnomsorg för att underlätta
arbetssökandet måste den offentliga arbetsförmedlingen kanske till exempel
aktivt samarbeta med den avdelning som ansvarar för att tillhandahålla
barnomsorg. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer
samlat tillvägagångssätt, där sysselsättningspolitiken inte utvecklas isolerat
från å ena sidan tillhandahållande av social trygghet och barnomsorg och
å den andra skatte- och bidragspolitiken.
16
4. INTEGRERING AV ETT
JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV I
SYSSELSÄTTNINGSPOLITIK
I avsnitten nedan definieras de olika politiska områdena, deras eventuella
konsekvenser i fråga om jämställdhet diskuteras och i en textruta finns en
lista med frågor att tänka på vid processen för att integrera ett
jämställdhetsperspektiv.
De textrutor som presenteras nedan har utarbetats i ovan nämnda
expertrapport om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i
sysselsättningspolitik16. I denna rapport finns också några konkreta exempel
på integrering av ett jämställdhetsperspektiv på de fyra politikområdena
som utvecklats i medlemsstater eller i EES–Efta-länder. Läsaren uppmanas
därför gå till denna rapport för en mer ingående presentation av sambanden
mellan de olika politikområdena och jämställdhet. Man bör påpeka att vissa
av stegen (särskilt det sista, som i hög grad beror på utfallet av de tre första
stegen) ibland liknar dem för andra politikområden.
Handbok integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik
För att ge konkreta exempel har den fyrstegsmetod som redogörs för ovan
tillämpats på fyra slags sysselsättningspolitik: aktiv arbetsmarknadspolitik,
löne- och karriärpolitik, politik för bättre möjligheter att förena arbets-,
privat- och familjeliv samt flexicurity-politik. Dessa fyra slags politik har valts
för att täcka in all sysselsättningspolitik, även om vissa former av politik kan
täckas in på flera av dessa områden. Fälten är normalt tillräckligt breda för
att tillämpas på sysselsättningsriktlinjerna, oavsett hur omfattande
eventuella framtida förändringar blir.
16Plantenga, J., Remery C. och J. Rubery (2007). Gender mainstreaming of employment policies –
A comparative review of thirty European countries (Integrering av jämställdhetsperspektiv – En jämförande
översikt av 30 länder i Europa), Europeiska kommissionen, Luxemburg: Byrån för Europeiska
gemenskapernas officiella publikationer.
17
4.1 Aktiv arbetsmarknadspolitik
Som ett resultat av den europeiska sysselsättningsstrategin har
medlemsstater intensifierat sina ansträngningar för att förbättra ställningen
för grupper och enskilda i arbetsmarknadens utkanter. En aktiv
arbetsmarknadspolitik är i detta avseende ett viktigt instrument. Enligt
definitionen i Sysselsättningen i Europa 200617 består arbetsmarknadspolitik
i offentliga insatser som riktas till vissa grupper på arbetsmarknaden och den
kan därmed skiljas från allmän sysselsättningspolitik, som åtgärder för att
sänka arbetskraftskostnaderna. Syftet med aktiv arbetsmarknadspolitik är
att öka sannolikheten för att arbetslösa personer eller grupper som har svårt
att komma in på arbetsmarknaden ska hitta sysselsättning eller att förbättra
deras inkomstutsikter. Offentliga arbetsförmedlingar spelar i detta avseende
en viktig roll genom att underlätta integreringen av arbetslösa och andra
arbetssökande på arbetsmarknaden (t.ex. arbetsförmedling, rådgivning och
vägledning). Aktiva åtgärder omfattar dessutom utbildning, arbetsrotation
och arbetsdelning, sysselsättningsstimulanser, integrering av vissa grupper,
direkt skapande av arbetstillfällen och stimulans till nyföretagande18.
För att främja jämställdhet bör principer för lika möjligheter vara integrerade
i offentliga arbetsförmedlingars verksamhet. Ett effektivt sätt att göra detta
på är att utse en tjänsteman med särskilt ansvar för lika möjligheter som har
de kunskaper som krävs. Det verkar också vara mycket viktigt att anställda
på offentliga arbetsförmedlingar informeras om frågan om integrering av ett
jämställdhetsperspektiv och får utbildning i hur man integrerar detta i sitt
arbete. En annan viktig aspekt på integrering av ett jämställdhetsperspektiv
för offentliga arbetsförmedlingar är att aktiva arbetsmarknadsprogram står
öppna för alla icke verksamma personer och inte bara är begränsade till
bidragssökande samt att män och kvinnor har likvärdig tillgång till den
aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det förutsätter också att missgynnade
gruppers särskilda behov måste beaktas. I textruta 2 finns en checklista för
integrering av ett jämställdhetsperspektiv i aktiv arbetsmarknadspolitik.
17 Europeiska kommissionen (2006), Sysselsättningen i Europa – 2006, s. 120.
18 Ibid.
18
Textruta 2 – Integrering av ett jämställdhetsperspektiv
i aktiv arbetsmarknadspolitik
Steg 1. Förberedelser
• Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller lika
möjligheter?
• Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna?
• Finns det en klar struktur för ansvarsområdena?
• Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller
kan man använda extern expertis?
Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen
• Är all relevant statistik uppdelad efter kön?
• Vilken är fördelningen mellan könen i vissa missgynnade grupper
som personer som lämnat skolan i förtid, ensamstående föräldrar,
långtidstjänstlediga personer, långtidsarbetslösa och etniska
minoriteter?
• Vad finns det för relevanta trender på detta område?
Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna
• Har män och kvinnor likvärdig tillgång till aktiv arbetsmarknadspolitik,
däribland utbildning?
• Finns det åtgärder både för icke-verksamma och för arbetslösa?
Handbok integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik
• Vilken är könsfördelningen i målgrupperna?
• Finns det åtgärder som tar upp behoven för särskilda grupper, som
ensamstående föräldrar (genom att erbjuda barnomsorg),
funktionshindrade (genom att erbjuda sociala tjänster och tekniskt
stöd) eller kvinnor som kommer tillbaka efter längre tids vård
(genom att erbjuda utbildningsmöjligheter)?
• Främjar den aktiva arbetsmarknadspolitiken kvinnors tillträde till
icke-traditionella jobb av hög kvalitet?
• Har kvinnor och män på lika villkor glädje av initiativ för
nyföretagande eller andra tjänster som tillhandahålls av den
offentliga arbetsförmedlingen?
Steg 4. Omforma politiken
• Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken
skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att
integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat
angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller
avdelning.
19
4.2 Löne- och karriärpolitik
Det är inte möjligt att uppnå jämställdhet utan jämlikhet både i fråga
om löner och i fråga om möjligheter, men i praktiken hänger utsikterna
att eliminera löneklyftan mellan könen nära samman med frågor som
rör segregering och karriärer utan avbrott. Att minska löneklyftan
mellan könen är en viktig fråga på den europeiska politiska
dagordningen. Den har sedan 1999 ingått i den europeiska
sysselsättningsstrategin och med åren har de politiska ansträngningarna
blivit allt intensivare. År 2003 uppmanades medlemsstaterna att ställa
upp mål i detta avseende, för att ”senast 2010 väsentligt ha minskat
löneskillnaderna mellan könen i alla medlemsstater, i syfte att helt
avskaffa dem, genom en mångsidig strategi för att ta itu med de
faktorer som ligger bakom löneskillnaderna mellan könen, bland annat
segregering inom sektorer och yrken, allmän och yrkesinriktad
utbildning, yrkesklassificering och lönesystem, informationsverksamhet
samt öppenhet och insyn” (Rådets beslut 2003, EUT L 197, s. 20). Att
eliminera löneklyftan mellan könen är också ett viktigt mål för
färdplanen för jämställdhet, 2006–2010. Enligt färdplanen är den
löneklyfta mellan könen som fortfarande finns kvar ett resultat av direkt
diskriminering av kvinnor och strukturell brist på jämlikhet som
segregering inom sektorer, yrken och arbetsmönster, tillgången till
utbildning och yrkesutbildning, fördomsfulla utvärderingar och
lönesystem samt könsrollsmönster.
Mot bakgrund av de komplicerade orsakerna till löneklyftan mellan
könen och i linje med det angreppssätt på flera plan som föreslås, skulle
integrering av ett jämställdhetsperspektiv i lönepolitiken innebära krav
på en rad olika åtgärder. För det första kan länderna genomföra en
politik för lika löner som inriktas på att ta itu med direkt eller indirekt
lönediskriminering på grund av kön. Bland exemplen finns (ytterligare)
lagstiftning, tillgång till och spridning av information samt initiativ
i fråga om arbetsvärdering. I detta avseende är det också relevant att
utveckla en lämplig infrastruktur. För det andra kan en politik för lika
möjligheter bidra till att minska löneklyftan mellan könen. Mot
bakgrund av att en karriär utan avbrott fortfarande är en viktig faktor
som förklaring till den övergripande löneklyftan mellan könen, är det
oerhört viktigt att ge kvinnor möjlighet att ha mer kontinuerliga
sysselsättningsmönster. Relevanta åtgärder i detta avseende består
i möjligheter till barnomsorg och ledighet i syfte att motverka
segregering av arbetsmarknaden – såväl horisontellt som vertikalt.
Eftersom politik som rör att förena arbets- och privatliv omfattas av
nästa politikområde, ska vi i detta avsnitt koncentrera oss på politik som
är inriktad på att motverka segregering av sysselsättningsmönster. En
tredje linje rör integrering av ett jämställdhetsperspektiv i ”generell”
lönepolitik, som syftar till att minska löneojämlikheter och förbättra
ersättningen till dåligt betalda och/eller kvinnodominerade jobb. En
faktor som verkar komplicerande när det gäller lika lön är att
arbetsmarknadens parter i de flesta länder anses vara primärt ansvariga
för lönesättningen. Regeringarna kan därför vara ganska ovilliga att
blanda sig i denna. I ovan nämnda expertrapport tar man därför också
20
upp god praxis på arbetsmarknadens parters nivå. I textruta 3 finns en
checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i löne- och
karriärpolitik.
Textruta 3 – Integrering av ett jämställdhetsperspektiv
i löne- och karriärpolitik
Steg 1. Förberedelser
• Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller lika
lön och karriärpolitik?
• Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna?
• Finns det en klar struktur för ansvarsområdena?
• Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller
kan man använda extern expertis?
• Är all relevant statistik uppdelad efter kön?
• Vilken är fördelningen mellan kvinnliga och manliga anställda
i lönestrukturen?
• Är kvinnor överrepresenterade bland de lågavlönade?
• Vad finns det för relevanta trender på detta område?
Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna
• Är lagstiftningen för lika lön verkningsfull för att minska löneklyftan
mellan könen?
Handbok integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik
Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen
• Finns det (ytterligare) lagstiftning som tvingar arbetsmarknadens
parter att förhandla om lika lön?
• Är företagen skyldiga att regelbundet undersöka och analysera
lönepraxis?
• Används åtgärder för arbetsvärdering regelbundet?
• Har kvinnor som kommer tillbaka till arbetsmarknaden tillgång till
utbildning?
• Främjar politiken (horisontellt och vertikalt) motverkande av
segregering av yrken och arbetsplatser?
• Syftar lönepolitiken till att minska löneojämlikheterna och förbättra
ersättningen för dåligt betalda och/eller kvinnodominerade jobb?
Steg 4. Omforma politiken
• Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken
skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att
integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat
angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller
avdelning.
21
4.3 Politik för att förena arbets- och privatliv
I färdplanen för jämställdhet tas möjligheterna att förena arbetsliv, privatliv
och familjeliv upp som ett av de sex prioriterade områdena för
jämställdhetsåtgärder: ”Tjänster och strukturer anpassas alltför långsamt för
att tillgodose behoven i ett samhälle där både kvinnor och män arbetar. Få
män tar föräldraledigt eller arbetar deltid (7,4 % jämfört med 32,6 % av
kvinnorna). Det är alltså fortfarande kvinnorna som bär huvudansvaret för
vård av barn och andra familjemedlemmar. Män bör uppmuntras att ta ett
större ansvar inom familjen, bl.a. genom pappaledighet och genom att dela
rätten till föräldraledighet med kvinnorna”. En politik för att förena arbetsoch privatliv verkar inte bara för att förbättra jämställdheten. Den är också
en nödvändig förutsättning för att uppnå EU:s målsättningar om tillväxt,
sysselsättning och social sammanhållning. Behovet av att skapa en flexibel
ekonomi där arbetskraftens fulla potential tas tillvara, de föränderliga
familjeformerna och det demografiska trycket från en åldrande befolkning
har i själva verket gjort frågan om möjligheterna att förena arbets- och
familjeliv till en av de viktigaste på Europas socialpolitiska dagordning.
Politik för möjligheter att förena arbets- och privatliv kan definieras som
politik som direkt stödjer en kombination av arbets-, familje- och privatliv.
Den kan därmed avse en rad olika former av politik, från barnomsorg,
möjligheter till ledighet, flexibla arbetsupplägg och annan politik för att
förena arbets- och privatliv, som ekonomiska bidrag till arbetande partner19.
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv på området för möjligheter att
förena arbets- och privatliv är i så måtto etablerat, att de flesta stater i Europa
tillstår konsekvenserna av vårdansvaret för kvinnors sysselsättning. Ändå
skiljer det mellan ländernas politiska svar och huruvida de underförstått eller
uttryckligen inriktar sig på jämställdhet. Vissa länder uppmuntrar
tillhandahållandet av offentliga och privata tjänster, andra förbättrar
möjligheterna att arbeta deltid. Åter andra betraktar förening av arbets- och
privatliv som något som angår kvinnor, medan andra tillstår mäns roll när
det gäller ansvar för omvårdnad och familj (huvudsakligen genom att
uppmuntra införande eller förbättring av system för föräldraledighet).
I textruta 4 finns en checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv
i politik för att förena arbets- och privatliv.
19Plantenga, J. och C. Remery (2005). Reconciliation of work and private life. A comparative review of
thirty European countries (Förena arbets- och privatliv. En jämförande granskning av 30 länder
i Europa). Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella
publikationer, s. 25.
22
Textruta 4 – Integrering av ett jämställdhetsperspektiv
i politik för att förena arbets- och privatliv
Steg 1. Förberedelser
• Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller politik
för möjligheter att förena arbets- och privatliv?
• Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna?
• Finns det en klar struktur för ansvarsområdena?
• Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller
kan man använda extern expertis?
Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen
• Är all relevant statistik uppdelad efter kön?
• I vilken grad har man anammat möjligheter till ledighet uppdelat
efter kön?
• Vilken är täckningsgraden för barnomsorgsmöjligheter per
åldersgrupp?
• Vad finns det för trender på detta område?
Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna
• Vilka blir konsekvenserna av ledighet i fråga om beteende på
arbetsmarknaden?
Handbok integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik
• Finns det bestämmelser om ledighet för att klara av vården av äldre
vuxna?
• Främjar eller avskräcker systemen för föräldraledighet knytningen till
arbetsmarknaden?
• Främjar politiken jämlik fördelning av vårdansvaret?
• Finns belägg för ett åtagande att leva upp till målen i fråga om
täckningen för barnomsorg och för att tillhandahålla barnomsorg av
hög kvalitet till överkomlig kostnad?
• Är barnomsorgens öppettider förenliga med heltidssysselsättning?
• Finns möjligheter till barnomsorg för personer som är engagerade
i livslångt lärande?
Steg 4. Omforma politiken
• Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken
skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att
integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat
angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller
avdelning.
23
4.4 Flexicurity-politik
Flexicurity har blivit en viktig referensram i diskussionen om moderniseringen
av Europas arbetsmarknader. Konceptet flexicurity växte sig starkare efter
det att den europeiska specialgruppen för sysselsättningen, under ledning
av Wim Kok, 2003 publicerade sin rapport om att skapa mer sysselsättning
i Europa20. I rapporten framför man att Europa för att stimulera sysselsättning
och produktivitet måste öka arbetstagares och företags anpassningsbarhet.
Särskilt krävs en mer anpassningsbar arbetsorganisation för att förhindra att
en tudelad arbetsmarknad uppkommer där ”insiders” gynnas av starkt
anställningsskydd, medan ett växande antal ”outsiders” anställs med
alternativa anställningsformer med mer begränsat skydd. I juni 2007 antog
kommissionen ett meddelande om flexicurity som kommer att bistå
reformansträngningarna på medlemsstatsnivå21.
Det är viktigt att notera att flexicurity inte innefattar helt nya politiska
åtgärder. Det nya i konceptet ligger snarare i kombinationen av åtgärder
som samtidigt genomförs både på flexibilitets- och trygghetsområdet.
Wilthagen (föredragande för europeiska expertgruppen för flexicurity) ger
följande definition: ”En politisk strategi som strävar efter att å ena sidan på
ett synkroniserat och medvetet sätt stärka flexibiliteten på arbetsmarknaden,
arbetets organisation och relationerna på arbetsmarknaden och å den andra
stärka tryggheten – sysselsättningstrygghet och social trygghet – särskilt för
svagare grupper på och utanför arbetsmarknaden”22. Denna definition gör
det klart att ett fullt integrerat angreppssätt i fråga om flexicurity går längre
än snävt definierad politik om flexibilitet på arbetsmarknaden och anställdas
trygghet. Den inbegriper även aktiv arbetsmarknadspolitik, med aktivt
jobbsökande, jobbtillgänglighet och livslångt lärande som viktiga
ingredienser. Huvudinriktningen ligger på att hitta en balans mellan olika
politikområden i syfte att öka arbetstagares och arbetsplatsers
anpassningsbarhet. Angreppssättet med flexicurity förutsätter som sådant
en övergång från ett paradigm med jobbtrygghet (att ha samma jobb hela
livet) till ett paradigm med sysselsättningstrygghet (att ha
sysselsättningsmöjligheter och vara anställningsbar hela livet)23.
Mot bakgrund av sambanden mellan flexicurity och kön och de olika
ställningar som tagits i dagens debatt, är en integrering av ett
jämställdhetsperspektiv i flexicurity-politiken av yttersta vikt. Integrering
av ett jämställdhetsperspektiv innebär i detta avseende behov av att
uppmärksamma spänningen mellan målet att främja flexibilitet och målet
om sysselsättningstrygghet samt könsfrågornas centrala roll för att avgöra
20 Europeiska kommissionen (2003). Jobb, jobb, jobb – Skapa mer sysselsättning i Europa. Rapport från
europeiska specialgruppen för sysselsättningen, under ledning av Wim Kok.
21 Europeiska kommissionen (2007). Gemensamma principer för ”flexicurity”: Fler och bättre
arbetstillfällen med en kombination av flexibilitet och trygghet, SEK(2007) 861.
22 Wilthagen, T och F. Tros (2004). The concept of flexicurity: a new approach to regulating employment
and labour market (Konceptet flexicurity – ett nytt angreppssätt för att reglera sysselsättning och
arbetsmarknad). I: Flexicurity: conceptual issues and political implementation in Europe. Transfer,
European Review of labour and research, 10(2).
23 EMCO (2006). Flexicurity. EMCO arbetsgrupp om flexicurity. Maj 2006.
24
utfallet på arbetsmarknaden. Ett angreppssätt med integrering av ett
jämställdhetsperspektiv i politik på flexicurity-området skulle närmare
bestämt24
■■ uppmärksamma könsfrågornas roll för att förstärka bristande jämlikhet
som hänger samman med flexibelt arbete och för att forma flexibla
arbetsmönster,
■■ tackla behoven av att förena arbets- och privatliv för anställda med
vårdåtaganden, samtidigt som man uppmärksammar riskerna med
övertidsarbete och obekväma arbetstider, samt
■■ stödja vägar ut ur annat arbete och andra arbetstider än normalt för att
undvika riskerna att hamna i fällor på lång sikt och en segmentering av
kvinnor i missgynnade anställningsformer.
Textruta 5 – Integrering av ett jämställdhetsperspektiv
i flexicurity-politik
Steg 1. Förberedelser
• Finns det några riktlinjer eller mål som satts upp när det gäller
flexicurity-politik?
• Är alla relevanta intressenter medvetna om jämställdhetsfrågorna?
• Finns det en klar struktur för ansvarsområdena?
Handbok integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik
I textruta 5 finns en checklista för integrering av ett jämställdhetsperspektiv
i flexicurity-politik.
• Finns det utbildningsarrangemang för jämställdhetsfrågor och/eller
kan man använda extern expertis?
Steg 2. Lära sig om skillnader mellan könen
• Är all relevant statistik uppdelad efter kön?
• Vilken är könsfördelningen för typiska och icke-typiska avtal?
• Vilken är könsfördelningen för hel- och deltidsarbete?
• Vad finns det för trender på detta område?
Steg 3. Bedöma de politiska konsekvenserna
• Är arrangemang med flexibla arbetstider förenliga med kvinnors
behov?
• Är utvecklingen avseende flexibla arbetstider förenlig med
hushållens vårdansvar eller inte?
24 Rubery, J. D. Grimshaw, M. Smith och R. Donnelly (2006). The National Reform Programmes and the
gender aspects of the European Employment Strategy (De nationella reformprogrammen och
könsaspekter på den europeiska sysselsättningsstrategin). Samordnarens sammanfattande rapport,
utarbetad för jämställdhetsenheten vid Europeiska kommissionen. University of Manchester, s. 214.
25
• Är programmen/politiken riktad både till män och till kvinnor?
• Har de med flexibla anställningsavtal tillgång till utbildning?
• Finns åtgärder för att minska risken för segregering i anslutning till
flexibelt arbete och deltidsarbete (till exempel rätt att återgå till
heltidsarbete)?
• Är politiken för anpassningsbarhet förenlig med att främja
elimineringen av klyftorna mellan könen (däribland löneklyftor
mellan könen)?
Steg 4. Omforma politiken
• Identifiera, mot bakgrund av utfallet av steg 1, 2 och 3, hur politiken
skulle kunna omformas för att främja jämställdhet. Ta hänsyn till att
integrering av ett jämställdhetsperspektiv kräver ett mer samlat
angreppssätt, som kan röra fler än ett politikområde eller
avdelning.
Källor
Europarådet (1998), Gender mainstreaming: conceptual framework, methodology and
presentation of good practices (Integrering av jämställdhetsperspektiv: begreppsmässig ram,
metodik och presentation av god praxis). Strasbourg.
EMCO (2006). Flexicurity. EMCO arbetsgrupp om flexicurity. Maj 2006.
Europeiska kommissionen (1996), Att införliva jämställdheten mellan kvinnor och män
i gemenskapens hela politik och i samtliga insatser, KOM(1996) 67 slutlig.
Europeiska kommissionen (1998): Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv,
Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxembourg.
Europeiska kommissionen (2003). Jobb, jobb, jobb – Skapa mer sysselsättning i Europa. Rapport
från europeiska specialgruppen för sysselsättningen, under ledning av Wim Kok.
Europeiska kommissionen (2004). Equal-guide om jämställdhetsintegrering. Bryssel: Europeiska
kommissionen. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/equal/data/
document/gendermain_sv.pdf
Europeiska kommissionen (2006), Färdplan för jämställdhet, 2006–2010, KOM(2006) 92 slutlig.
Europeiska kommissionen (2006), Sysselsättningen i Europa – 2006.
Europeiska kommissionen (2007), Gemensamma principer för ”flexicurity”: Fler och bättre
arbetstillfällen med en kombination av flexibilitet och trygghet, SEK(2007) 861.
Europeiska jämställdhetspakten – Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Bryssel
(23/24 mars 2006), 7775/1/06/Rev. 1.
JämStöd (2007). Metodbok för jämställdhetsintegrering. Statens offentliga utredningar, SOU
26
2007:15. Stockholm: Edita Sverige AB. Kan hämtas från: http://www.sweden.gov.se/content/1/
c6/08/19/82/3532cd34.pdf
JER (2007). Gemensam rapport om sysselsättning 2006/2007. Europeiska unionens råd, Bryssel.
Plantenga, J. och C. Remery (2005), Reconciliation of work and private life. A comparative review
of thirty European countries (Förena arbets- och privatliv. En jämförande granskning av 30 länder
i Europa). Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas
officiella publikationer.
Plantenga, J., Remery C. och J. Rubery (2007). Gender mainstreaming of employment policies
– A comparative review of thirty European countries (Integrering av jämställdhetsperspektiv –
En jämförande översikt av 30 länder i Europa), Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för
Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.
Rees, T. (1998), Mainstreaming Equality in the European Union (Integrera jämställdhetsaspekter
i Europeiska unionen), Routledge, London
Rubery, J. och C. Fagan (2000). Gender impact assessment and European Employment Policy
(Analys av jämställdhetskonsekvenser och europeisk sysselsättningspolitik). Kan hämtas från:
http://www.mbs.ac.uk/research/europeanemployment/projects/gendersocial/documents/
GIA_Report.pdf
Handbok integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i sysselsättningspolitik
Plantenga, J. och C. Remery (2006). The gender pay gap. Origins and policy responses.
A comparative review of thirty European countries. (Löneklyftan mellan könen. Ursprung och
politiska reaktioner. En jämförande granskning av 30 länder i Europa.) Europeiska kommissionen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.
Rubery, J. D. Grimshaw, M. Smith och R. Donnelly (2006). The National Reform Programmes and
the gender aspects of the European Employment Strategy (De nationella reformprogrammen och
könsaspekter på den europeiska sysselsättningsstrategin). Samordnarens sammanfattande
rapport, utarbetad för jämställdhetsenheten vid Europeiska kommissionen. University of
Manchester. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/gender_equality/
docs/2007/gender_ees_2006_en.pdf
Stevens, I. och I. van Lamoen (2001). Manual on Gender Mainstreaming at Universities. Equal
Opportunities at Universities. Towards a Gender Mainstreaming Approach (Handbok om
integrering av jämställdhetsperspektiv vid universitet. Lika möjligheter vid universitet. Mot ett
tillvägagångssätt med integrering av jämställdhetsperspektiv). Leuven/Apeldoorn: GarantUitgevers.
Wilthagen, T och F. Tros (2004). The concept of flexicurity: a new approach to regulating
employment and labour market (Konceptet flexicurity – ett nytt angreppssätt för att reglera
sysselsättning och arbetsmarknad). I: Flexicurity: conceptual issues and political implementation
in Europe. Transfer, European Review of labour and research, 10(2).
27
28
Handbok
för integrering av ett
jämställdhetsperspektiv
i politik för social
integration
och social trygghet
1. BAKGRUND
Jämställdhet blev en övergripande målsättning 25 för den öppna
samordningsmetoden för social trygghet och social integration i mars 2006,
då Europeiska rådet godkände en ny ram för att sammanföra de tre
politikområdena social integration, pensioner och vård och omsorg genom
parallell och framåtsyftande rapportering. Denna målsättning lyfte fram
vikten av jämställdhet för processen i sin helhet, vilken tidigare främjats
separat genom de tre delarna och utvecklats i varierande grad för var och en
av dem.
Utfall av de första sammanförda rapporterna 2006
Medlemsstaterna lämnade hösten 2006 in den första omgången av sina
nationella rapporter om strategier för social trygghet och social integration.
Kommissionens bedömning av den integrering av ett jämställdhetsperspektiv
som tillämpades i de 27 rapporterna (EU-25 och Bulgarien och Rumänien)
var, såsom den uttrycktes i 2007 års gemensamma rapport om social
trygghet och social integration26, att:
”På det hela taget införlivar medlemsstaterna jämställdhetsaspekten mer
effektivt än tidigare, och statistik delas oftare än tidigare upp per kön. Vissa
länder är pionjärer på att systematiskt tillämpa integrering av ett
jämställdhetsperspektiv. Men mycket återstår att göra för att garantera att
politiska åtgärder i högre grad genomsyras av jämställdhetstänkande på alla
tre samarbetsområden.”
Syftet med denna handbok
Jämställdhet är en grundläggande rättighet, ett av EU:s gemensamma
värden och en nödvändig förutsättning för att uppnå EU:s mål om tillväxt,
sysselsättning och social sammanhållning. Europeiska kommissionen
framhöll i sin färdplan för jämställdhet, 2006-201027, behovet av att skapa
samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män.
Kommissionen förband sig bland annat att stärka integrering av ett
jämställdhetsperspektiv28 i den öppna samordningsmetoden för social
trygghet och social integration och att tillhandahålla alla aktörer som var
engagerade i processen en handbok. Även det portugisiska
ordförandeskapets slutsatser om indikatorer för kvinnor och fattigdom 29,
som antogs i december 2007, uppmanade till att en sådan handbok skulle
tas fram och uppmanade medlemsstaterna att använda sådana riktlinjer vid
25 Nya gemensamma mål från 2006 för den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social
integration: http://ec.europa.eu/employment_social/social_inclusion/docs/2006/objectives_sv.pdf
26 Gemensam rapport om social trygghet och social integration 2007: http://register.consilium.europa.eu/
pdf/su/07/st06/st06694.sv07.pdf
27 Färdplan för jämställdhet. KOM(2006) 92, 1.3.2006: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?u
ri=COM:2006:0092:FIN:SV:HTML
28 Åtagandet för integrering av ett jämställdhetsperspektiv stärktes i mars 2006 av Europeiska rådet,
genom att detta godkände den europeiska jämställdhetspakten. I pakten framhålls behovet av att
bidra till att motsvara EU:s ambitioner i fråga om jämställdhet så som anges i fördraget, att eliminera
klyftan mellan könen i fråga om sysselsättning och social trygghet samt att bidra till att möta de
demografiska utmaningarna. I pakten framhålls behovet av att stärka styrelseformerna genom
integrering av ett jämställdhetsperspektiv och bättre uppföljning.
29 http://register.consilium.europa.eu/pdf/su/07/st13/st13947.sv07.pdf
30
utarbetandet av sina nationella rapporter om strategier för social trygghet
och social integration samt att sprida denna så brett som möjligt.
Denna handbok syftar till att svara på dessa önskemål och bör kunna bli ett
nyttigt verktyg för att på ett effektivt sätt genomföra principen om
jämställdhet i politik om social integration och social trygghet. Den redogör
för metoden med integrering av ett jämställdhetsperspektiv i allmänhet och
ger viss praktisk vägledning för de olika politiska delområdena.
2. INTEGRERING AV ETT
JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV:
DEFINITION AV METODIKEN
Som det uttrycks i de övergripande målsättningarna för den öppna
samordningsmetoden, är ett mål för politiken för sociala trygghetssystem
och social integration att den ska främja jämställdhet. Det är ett mål som
uttryckligen nämns i artikel 2 och 3 i EG-fördraget, vilket framhåller
Europeiska unionens åtagande att i all verksamhet undanröja bristande
jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan
dem.
Den strategi som används för att uppnå detta mål grundas på två
parallella angreppssätt: integrering av ett jämställdhetsperspektiv och
särskilda åtgärder. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär
att jämställdhetsperspektivet integreras i alla skeden i den politiska
processen – utformning, genomförande, uppföljning och utvärdering
– för att främja jämställdhet. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv
utgör inte ett mål i sig, utan ett sätt att uppnå jämlikhet. På motsvarande
sätt rör det inte bara kvinnor, utan förhållandet mellan kvinnor och män
– till förmån för båda. Särskilda åtgärder kan dessutom krävas för att
undanröja sådan bristande jämlikhet mellan kvinnor och män som
identifierats.
Tillämpa integrering av ett jämställdhetsperspektiv:
en fyrstegsmetod30
Man bör ha i åtanke att kön är en strukturell skillnad som påverkar hela
befolkningen. Politiska beslut som förefaller könsneutrala kan få olika
konsekvenser för kvinnor och män, även när sådana konsekvenser varken
var avsedda eller hade förutsetts31.
30 Närmare förklaringar till de fyra stegen för integrering av ett jämställdhetsperspektiv finns i: Handbok
för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken, 2007: http://ec.europa.eu/
employment_social/gender_equality/docs/2007/manual_gend_mainstr_en.pdf
31 Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv. Byrån för Europeiska gemenskapernas
officiella publikationer, 1998. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/gender_
equality/docs/gender/gender_sv.pdf
Handbok för integrering av
jämställdhetsperspektiv
i politik för social integration och social trygghet
Förstå terminologin
31
■■ Det första steget för integrering av ett jämställdhetsperspektiv är att
förbereda sig, skapa medvetenhet och delaktighet och lägga fast en
strukturell och kulturell grund för lika möjligheter. Det innefattar att
formulera målsättningar och mål, lägga upp en plan, göra upp en
budget samt definiera uppgifter och ansvar för de olika inblandade
aktörerna. Tillräckliga resurser för genomförandet måste också göras
tillgängliga.
■■ Det andra steget består i att lära om skillnader mellan könen. För att
slå fast om den aktuella politiken är relevant ur ett
jämställdhetsperspektiv måste man veta om den kommer att påverka
det dagliga livet för en eller flera delar av befolkningen och om det
finns skillnader mellan situationen för kvinnor och män på det särskilda
område som berörs. För det senare krävs dels tillgång till statistisk
information och indikatorer som är uppdelade efter kön och dels en
analys av denna information för att identifiera klyftor mellan könen och
trender.
■■ När man väl slagit fast att politiken är relevant ur ett könsperspektiv
måste man, för att undvika icke avsedda negativa konsekvenser och för
att stärka förslagets kvalitet och effektivitet, utföra en konsekvensanalys
ur jämställdhetsperspektiv. Det innebär att man bedömer och jämför
nuvarande situation och trend med den förväntade utveckling som blir
följden av att den föreslagna politiken genomförs32.Målet för en
konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv är därför att, innan en
politik genomförs, identifiera vilka potentiella konsekvenser den
kommer att få för situationen för kvinnor respektive män. Detta för att
säkerställa att den bidrar till att skapa jämställdhet och undanröja
bristande jämlikhet. Att ställa en rad olika riktade frågor för att
undersöka situationen för kvinnor och män med avseende på en viss
politik är ett bra tillvägagångssätt för att bedöma eventuella
jämställdhetskonsekvenser. I nästa kapitel ges några konkreta exempel
på detta.
■■ Då politiken befinns ha negativa konsekvenser för jämställdheten eller
på det hela taget vara könsneutral, är det oerhört viktigt att identifiera
hur den kan omformas för att främja jämställdhet33. Detta är det fjärde
steget för integrering av ett jämställdhetsperspektiv: att omforma
politiken – något som det kan finnas ett särskilt stort behov av om de
ursprungliga könsskillnaderna är stora. I vissa fall kanske detta inte
innebär några fundamentala förändringar, medan uppgiften på andra
områden kan vara mer komplicerad.
32 Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv. Byrån för Europeiska gemenskapernas
officiella publikationer, 1998. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/gender_
equality/docs/gender/gender_sv.pdf
33Plantenga, J., Remery C. och J. Rubery (2007). Gender mainstreaming of employment policies –
A comparative review of thirty European countries (Integrering av jämställdhetsperspektiv –
En jämförande översikt av 30 länder i Europa), Europeiska kommissionen. Luxemburg: Byrån för
Europeiska gemenskapernas officiella publikationer: http://ec.europa.eu/employment_social/gender_
equality/docs/2007/gend_mainstr07_en.pdf. Se även: Handbok för integrering av ett
jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken, 2007: http://ec.europa.eu/employment_social/
gender_equality/docs/2007/manual_gend_mainstr_en.pdf
32
Vikten av engagemang, delaktighet och kunskaper
Engagemang på högsta politiska och administrativa nivå krävs för att
integrera ett jämställdhetsperspektiv i den politiska cykeln och för att en
sådan integrering ska finnas konkret närvarande i de nationella rapporterna
om strategier för social trygghet och social integration.
Medlemsstaterna uppmanas därför att genomföra integrering av ett
jämställdhetsperspektiv under ett tidigt skede av processen för att utforma
politiken, som en del av deras åtaganden och ansvar. Integrering av ett
jämställdhetsperspektiv bör ingå som en del av politikens grundläggande
uppbyggnad och inte som något man lägger till i sista minuten. Det räcker
inte att räkna upp allmänna principer – strategin för att integrera ett
jämställdhetsperspektiv bör vara klar, specifik, relevant för den politik som
undersöks och omsorgsfullt integrerad i denna34. För att lyckas är det
viktigt att skapa delaktighet och slå fast vem som gör vad i beslutsfattande
team eller enhet. Om graden av medvetenhet är låg kan man i början
behöva utse en person med särskilda kunskaper och insikter
i jämställdhetsfrågor35, som ansvarar för att ge vägledning om hur man
integrerar jämställdhetsaspekten.
34 Gender mainstreaming in the Joint Inclusion Memoranda for future Member States – Practical Guide
(Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i de gemensamma överenskommelserna om social
integration för framtida medlemsstater – Praktisk vägledning), 2003: http://ec.europa.eu/employment_
social/gender_equality/docs/gmprac_guide_en.pdf
35 Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken, 2007: http://
ec.europa.eu/employment_social/gender_equality/docs/2007/manual_gend_mainstr_en.pdf
36 Gender mainstreaming in the Joint Inclusion Memoranda for future Member States – Practical Guide
(Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i de gemensamma överenskommelserna om social
integration för framtida medlemsstater – Praktisk vägledning), 2003: http://ec.europa.eu/employment_
social/gender_equality/docs/gmprac_guide_en.pdf.
Handbok för integrering av
jämställdhetsperspektiv
i politik för social integration och social trygghet
För att lyckas kan man också skaffa kunskaper som är lätt tillgängliga från
jämställdhetsenheter och/eller jämställdhetsorgan, forskningsinstitut,
kvinnoorganisationer eller externa experter. Samarbete kan också
underlättas genom att man avsätter en särskild budget för
jämställdhetsutbildning och expertstöd på jämställdhetsområdet36.
33
3. INTEGRERING AV ETT
JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV:
POLITIK FÖR SOCIAL INTEGRATION
OCH SOCIAL TRYGGHET
För att ge aktörer ett konkret verktyg för integrering av ett
jämställdhetsperspektiv i politik för social integration och social trygghet,
i syfte att främja jämlikhet mellan kvinnor och män, tas i nedanstående
avsnitt upp övergripande jämställdhetsöverväganden som bör ingå
i utformningsprocessen när man utarbetar nationella strategirapporter om
social trygghet och social integration. Nedanstående presentation följer
strukturen i de nationella strategirapporterna och tar hänsyn till de olika
delarnas särdrag.
3.1 Allmän överblick
Medlemsstaterna blir ombedda att i denna del av rapporten göra en
bedömning av den sociala situationen, lägga fram det övergripande
strategiska angreppssätt de anammat och att dra övergripande slutsatser.
Då främjandet av jämställdhet är en övergripande målsättning bör i detta
avsnitt finnas
■■ en bedömning av statistiska indikatorer om skillnader mellan könen
och bristande jämlikhet, med särskild hänvisning till könsuppdelade
uppgifter där sådana finns, som:
• Vilka skillnader finns mellan könen med avseende på sysselsättning,
arbetslöshet, risken att drabbas av fattigdom (även efter åldersgrupp),
arbetslösa hushåll, avbruten skolgång, förväntad livslängd, friska
levnadsår osv?
• Kan man från nationella källor hämta information om klyftor mellan
könen i vissa missgynnade grupper som funktionshindrade, etniska
minoriteter och invandrare?
• Är den information som finns tillräcklig för att tackla den sociala
situationen för kvinnor respektive män? Finns det ett behov av nya
indikatorer och av att utveckla statistik som är uppdelad efter kön på
områden där sådana uppgifter saknas?
■■ belägg för integrering av ett jämställdhetsperspektiv och för
konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv som ett verktyg för
att främja jämställdhet inom ramen för det övergripande strategiska
angreppssättet, som:
• Vilka åtgärder har vidtagits/vidtas för att främja jämställdhet avseende
politik för social trygghet och social integration?
34
■■ avseende goda styrelseformer, särskilt omnämnande av
institutionella mekanismer som inrättats för att stödja integrering av
ett jämställdhetsperspektiv, som:
• Vilket nationellt organ/enhet för jämlikhet eller jämställdhet kommer
att medverka vid utarbetandet av den nationella rapporten och hur?
• Finns ett behov av att blanda in/engagera experter? Av vilket slag och
för vilken del av uppgiften?
• Finns jämställdhetsintressen företrädda i de olika kommittéer/
grupper som är inblandade i att utarbeta den nationella rapporten?
Detta innefattar icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens
parter, nationella, regionala och lokala myndigheter samt forskare.
3.2 Bekämpa fattigdom och social utslagning
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv har sedan processen för social
integration tog sin början år 2000 lyfts fram som ett huvudkrav40. Åtagandet
stärktes ytterligare och gavs en än högre profil i de gemensamma
målsättningarna 200241, i vilka framhölls vikten av att jämställdhetsfrågorna
beaktas i full utsträckning när nationella handlingsplaner utarbetas,
genomförs och följs upp, däribland för att identifiera utmaningar,
utformning, genomförande och utvärdering av politik och åtgärder, vid val
av indikatorer och mål och engagemang av intressenter. Detta krav
upprepades i 2006 års riktlinjer42 till medlemsstaterna, i vilka man också
framhöll behovet av att särskilt ange hur ett jämställdhetsperspektiv
beaktats inom ramen för respektive prioriterad politisk målsättning, särskilt
genom att bedöma konsekvenserna av de föreslagna politiska åtgärderna
för situationen för kvinnor respektive män.
37 Det är viktigt att tolka siffrorna försiktigt, eftersom de förutsätter jämlik resursfördelning inom hushållet
– vilket inte nödvändigtvis är fallet. Siffrorna kan i själva verket underskatta kvinnors problem.
38 Risken för att drabbas av fattigdom beroende på ålder och kön, EU-SILC 2005, gemensam övergripande
indikator. Siffran är för EU-25.
39 För ytterligare analys: Gender inequalities in the risks of poverty and social exclusion for disadvantaged
groups in thirty European countries (Könsskillnader avseende risken att drabbas av fattigdom och social
utslagning för missgynnade grupper i 30 länder i Europa), 2006. Kan hämtas från: http://ec.europa.eu/
employment_social/publications/2006/ke7606201_en.pdf
Se även det portugisiska ordförandeskapets slutsatser om indikatorer för kvinnor och fattigdom.
Kan hämtas från: http://register.consilium.europa.eu/pdf/su/07/st13/st13947.sv07.pdf
40 Se de gemensamma målsättningarna för år 2000: http://ec.europa.eu/employment_social/social_
inclusion/docs/approb_sv.pdf
41 Se de gemensamma målsättningarna för år 2002: http://ec.europa.eu/employment_social/social_
inclusion/docs/counciltext_sv.pdf
42 Riktlinjerna kan hämtas från: http://ec.europa.eu/employment_social/social_inclusion/docs/2006/
guidelines_en.pdf
Handbok för integrering av
jämställdhetsperspektiv
i politik för social integration och social trygghet
Även om klyftorna mellan könen blir mindre, löper kvinnor i alla åldersgrupper
högre risk att drabbas av fattigdom37 än män: 16 % för dem över 18 års ålder,
jämfört med 14 % för män, och 21 % för dem som är äldre än 65, jämfört med
16 % för män38. Risken att drabbas av fattigdom är särskilt hög för ensamstående
mödrar och för äldre kvinnor, men även kvinnor som tillhör vissa andra
missgynnade grupper, som invandrare, etniska minoriteter och
funktionshindrade, jämte långtidsarbetslösa och icke-verksamma samt personer
som bor på landsbygden, kan ställas inför större svårigheter än män39.
35
Bedömningen av 2006 års rapportomgång, som den framstår i 2007 års
gemensamma rapport om social trygghet och social integration43, lyfter
fram de förbättringar medlemsstaterna gjort när det gäller att visa högre
medvetenhet om jämställdhet avseende den sociala situationen och
politiken för social integration. Den har dock också lyft fram att för
huvuddelen av länderna finns det betydande utrymme för att utveckla
integreringen av ett jämställdhetsperspektiv enhetligt för all politik, t.ex.
genom att låta tillgänglig statistisk information om bristande jämlikhet
mellan könen i högre grad påverka politikens utformning och för att lämna
närmare information om hur integreringen av ett jämställdhetsperspektiv
genomförs.
Man måste framhålla att det finns en rad olika och mångfacetterade sätt att
tackla bristande jämlikhet mellan könen på när det gäller exponering för
fattigdom och social utslagning. Huvudutmaningen består i att koppla
centrala klyftor mellan könen till att tackla politiska prioriteringar och till att
säkerställa att politiken är utformad på ett sådant sätt att den konkret bidrar
till att undanröja bristande jämlikhet. Det är därför oerhört viktigt att
systematiskt följa och beakta skillnader mellan könen inom missgynnade
grupper, för att vidareutveckla integreringen av ett jämställdhetsperspektiv
i kampen mot fattigdom och utslagning. Nedan följer ett exempel på detta,
där logiken bakom politiken och dess eventuella konsekvenser utifrån ett
jämställdhetsperspektiv presenteras.
… exempel på politik: aktiv integration
För att hjälpa medlemsstater att integrera dem som kan arbeta och att ge
relevant stöd till dem som inte kan det, har kommissionen föreslagit en
helhetsstrategi som kan kallas aktiv integration44. Den förenar inkomststöd
på en nivå som är tillräckligt hög för att människor ska kunna leva ett värdigt
liv, med en anknytning till arbetsmarknaden genom möjligheter till jobb
eller yrkesutbildning och genom bättre tillgång till stödtjänster. Aktiv
integration formar en ”aktiv välfärdsstat” genom att tillhandahålla
individanpassade vägar som leder fram till sysselsättning och säkerställa att
de som inte kan arbeta kan leva värdiga liv och bidra till samhället så mycket
som möjligt45.
Politiken har ett antal konsekvenser utifrån ett jämställdhetsperspektiv som
medlemsstaterna uppmanas att beakta när de utformar sin politik. Som
framhålls i analysen ovan visar skillnaderna mellan könen när det gäller
exponering för fattigdom på högre förekomst för kvinnor än män och detta
utifrån ett livscykelperspektiv. Det beror delvis på den högre sannolikheten
för att kvinnors karriärer är långsammare, kortare och/eller avbrutna och att
de i genomsnitt tjänar mindre än män. Vidare finns en tendens att det
missgynnande kvinnor i vissa grupper, som invandrare och etniska
43 Gemensam rapport om social trygghet och social integration 2007, underlagsdokument:
http://ec.europa.eu/employment_social/social_inclusion/docs/2007/joint_report/sec_2007_329_en.pdf
44 Rörande ett samråd om åtgärder på EU-nivå för att främja aktiv integration av de personer som har
svårast att komma in på arbetsmarknaden. KOM(2006)44 av den 8.2.2006.
45 Modernisering av det sociala skyddet för ökad social rättvisa och ekonomisk sammanhållning: en
satsning på aktiv integration av de personer som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden.
KOM(2007)620 av den 17.10.2007.
36
minoriteter, ställs inför46 i högre grad överlappar varandra än för män
i samma grupper.
För att tackla denna bristande jämlikhet krävs ett mångfacetterat
angreppssätt som samverkar med främjandet av högre deltagande för
kvinnor på arbetsmarknaden inom ramen för den europeiska strategin för
tillväxt och sysselsättning, integreringen av jämställdhetsperspektivet
i arbetsmarknadspolitiken, särskilt flexicurity-politik, samt det fortsatta
främjandet av politik för att förena arbets- och privatliv till förmån för både
kvinnor och män. Aktiv integrationspolitik kan få ett betydande genomslag
inte bara för att främja social integration och integration på arbetsmarknaden
för de mest missgynnade, utan även för att därigenom undanröja bristande
jämlikhet mellan könen.
Nedan presenteras ett icke uttömmande urval frågor för medlemsstaterna,
för att vägleda dem vid bedömning av konsekvenserna ur ett
jämställdhetsperspektiv av deras politik:
■■ Minimiinkomst
• Hur är målgruppen för mottagare av minimiinkomst sammansatt?
Dvs. är kvinnor eller män överrepresenterade?
• Är minimiinkomsten utformad på ett sådant sätt att man
uppmuntrar till att arbetslöshets- och overksamhetsfällan undviks?
• Hur samverkar minimiinkomsten med andra bidrag (t.ex.
barnbidrag)?
■■ Koppling till arbetsmarknaden
• Finns åtgärder som tacklar behoven hos vissa gruppers, som
ensamstående föräldrar (tillgång till barnomsorg), kvinnor som
återvänder till arbetsmarknaden (lämpligt anpassade
utbildningsmöjligheter), funktionshindrade kvinnor, kvinnor från
etniska minoriteter och invandrarkvinnor?
• Är åtgärderna tillgängliga både för icke-verksamma och för
arbetslösa?
• Främjar denna politik tillträde för både kvinnor och män till icketraditionella jobb av hög kvalitet?
46 Se det yttrande över jämställdhetsaspekten vid integration av etniska minoriteter som den rådgivande
kommittén om lika möjligheter för kvinnor och män avgav i november 2007: http://ec.europa.eu/
employment_social/gender_equality/docs/2007/final_opinion_28_11_en.pdf
47 Ett liknande angreppssätt i fråga om integrering av ett jämställdhetsperspektiv återfinns i Handbok för
integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken, 2007: http://ec.europa.eu/
employment_social/gender_equality/gender_mainstreaming/tools_en.html
Handbok för integrering av
jämställdhetsperspektiv
i politik för social integration och social trygghet
• Beaktas det missgynnande kvinnor respektive män ställs inför
i fråga om tillgång till den aktiva arbetsmarknadspolitiken47?
37
• Gynnas kvinnor och män i lika hög grad av initiativ för
nyföretagande?
■■ Tillgång till tjänster
• Ställs kvinnor eller män inför större svårigheter i fråga om tillgång
till tjänster? Om ja, hur kan man tackla dessa för att undanröja
dem?
• Tar man hänsyn till behoven hos vissa grupper som är utsatta för
dubbel diskriminering, som kvinnor tillhörande etniska minoriteter
och invandrarkvinnor?
• Tar man hänsyn till kvinnors respektive mäns särskilda behov
exempelvis i fråga om hur yrkesutbildning anordnas? Erbjuds till
exempel barnomsorg?
• Tar hem för hemlösa och utbildningen av personal vid sådana
hänsyn till kvinnors respektive mäns särskilda behov (dvs.
ensamstående män och mödrar med barn)?
• Gynnar exempelvis förbättrad tillgång till och kostnadsprofil för
kollektivtrafik kvinnor och män i samma mån (kvinnor reser oftare
med sådan)?
3.3 Modernisering av pensionssystem
Pensionssystemen är inte alltid anpassade till kvinnors ändrade behov48.
Dessa utgör en majoritet av de äldre (närmare 60 % av dem som har fyllt 65
och nästan två tredjedelar av dem som har fyllt 75). Den allmänna strukturen
för medlemsstaternas inkomstrelaterade pensionssystem avspeglar
inkomst- och sysselsättningsklyftorna mellan kvinnor och män på
arbetsmarknaden, med mindre möjlighet för kvinnor att förvärva full
pensionsrättighet, vilket leder till ett otillfredsställande pensionsutfall för
kvinnor49. Skillnaden mellan könen i relativ inkomst för personer som är 65
år eller äldre (i förhållande till åldersgruppen 0–64) ligger på 2–15
procentenheter inom medlemsstaterna, men dagens klyfta i fråga om
pensionsrättigheter för män respektive kvinnor är i genomsnitt ännu
större50, vilket leder till att äldre kvinnor löper högre risk att drabbas av
fattigdom än män.
Målet att se över pensionsbestämmelserna för att säkerställa principen om
lika behandling av kvinnor och män, med beaktande av skyldigheter enligt
EU-rätten, har innefattats i den öppna samordningsmetoden på
48 Gemensam rapport från kommissionen och rådet om tillräckliga och stabila pensioner (CS/7165/03 av
den 10 mars 2003. http://ec.europa.eu/employment_social/spsi/docs/social_protection/cs7165_03_sv.
pdf ).
49 Tillräckliga och stabila pensioner – sammanfattande rapport 2006. SEK(2006) 304 av den 27.2.2006:
http://ec.europa.eu/employment_social/social_protection/docs/2006/rapport_pensions_final_en.pdf
50 Tillräckliga och stabila pensioner – sammanfattande rapport 2006. SEK(2006) 304 av den 27.2.2006.
38
pensionsområdet sedan Europeiska rådet i Laeken 2001 ställde sig bakom
processen51. I de nya gemensamma målsättningar som 2006 antogs av
Europeiska rådet håller man fast vid detta mål52. Där framhålls behovet av
tillräckliga och stabila pensioner genom att säkerställa att pensionssystemen
är väl anpassade till kvinnors och mäns behov och till de krav moderna
samhällen, demografiskt åldrande och strukturella förändringar reser.
Alla medlemsstater försöker korrigera kvinnors otillräckliga förvärv av
pensionsrättigheter genom att via den europeiska sysselsättningsstrategin
främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och genom att tillämpa
särskilda mekanismer i sina pensionssystem 53. Det senare inbegriper
utjämning av pensionsåldern för kvinnor och män, tillgodoräknande av
perioder med familjeomsorg, både när det gäller barn och äldre, förmåner
vid skilsmässa och efterlevandepensioner. Även andra mekanismer, som
system med garanterad minimipension, kan påverka kvinnors ställning
i positiv riktning.
Som utvärderingen av 2005 års rapporteringsomgång visade54, bör minst
följande sex faktorer tas i beaktande när man tacklar bristande jämlikhet
mellan könen i medlemsstaternas inkomstrelaterade pensionssystem:
■■ Avbrott i karriären på grund av mamma- eller föräldraledighet eller för
vård av funktionshindrade eller äldre.
■■ Deltidsarbete, särskilt på grund av vårdåtaganden.
■■ Skillnader mellan könen i fråga om inkomst- och karriärmönster.
■■ Skillnader i pensionsålder enligt lag.
■■ Könsuppdelade tabeller med prognoser över förväntad livslängd.
Även om pensionssystemen kanske inte är ett relevant område för att
kompensera för skillnader mellan könen i fråga om inkomst- och
karriärmönster, kan de ändå ge möjlighet att tillgodoräkna sig avbrott
i avlönad sysselsättning eller för deltidsarbete på grund av omsorgsåtaganden.
Allmänna system inbegriper allt oftare denna möjlighet, men den återfinns
sällan i bestämmelser för andra eller tredje grundpelarna och en allt mer
omfattande användning av dessa kan ge upphov till ökande skillnader mellan
könen i fråga om pensionsrättigheter55.
51 Gemensam rapport från kommittén för socialt skydd och kommittén för ekonomisk politik, om mål och
arbetsmetoder när det gäller pensioner: Tillämpning av den öppna samordningsmetoden. http://
ec.europa.eu/employment_social/news/2002/jan/laeken_sv.pdf
52 http://ec.europa.eu/employment_social/social_inclusion/docs/2006/objectives_sv.pdf
53 Tillräckliga och stabila pensioner – sammanfattande rapport 2006. SEK(2006) 304 av den 27.2.2006.
54 Ibid.
55 Ibid.
Handbok för integrering av
jämställdhetsperspektiv
i politik för social integration och social trygghet
■■ Beroende av familjeförsörjarens inkomst under perioder utan
heltidssysselsättning på grund av familjeomsorgsåtaganden.
39
Mot bakgrund av en åldrande befolkning blir därför användning av
konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv för pågående och
framtida pensionsreformer särskilt avgörande för att säkerställa relevant
levnadsstandard för både kvinnor och män efter pensionen. I det
portugisiska ordförandeskapets slutsatser om indikatorer för kvinnor och
fattigdom56, som antogs i december 2007, uppmanades medlemsstaterna
i detta avseende särskilt att analysera konsekvenserna ur ett
jämställdhetsperspektiv av sina sociala trygghetssystem i synnerhet när
dessa reformeras. Detta för att säkerställa att de inte verkar
diskriminerande och är väl lämpade för kvinnors och mäns behov och
förväntningar.
Nedan presenteras ett icke uttömmande urval frågor för medlemsstaterna,
för att vägleda dem vid bedömning av konsekvenserna ur ett
jämställdhetsperspektiv av pågående eller framtida pensionsreformer.
Frågorna avser alla slags system (om inte annat särskilt anges):
■■ Tar pensionsreformerna hänsyn till klyftan mellan könen i fråga om
äldres inkomster?
■■ Kan betoningen av tillräcklighet ta hänsyn till intjänande genom vård
på ett bättre sätt, samtidigt som man främjar hållbarheten?
■■ Beaktar pensionssystemen rätten att komma i fråga för förmåner
efter deltidsarbete/icke-typisk sysselsättning?
■■ Tryggas relevant levnadsstandard genom garanterad minimipension?
■■ Ger förmåner till efterlevande en relevant levnadsstandard?
■■ Finns det särskilda åtgärder vid skilsmässa?
■■ Beaktas jämställdhetsaspekten i den nivå som är fastställd för antalet
år för fullt intjänande?
■■ Kan pensionssystemen hantera klyftan i förväntad livslängd mellan
kvinnor och män utan att något av könen missgynnas? Är
annuitetsberäkningarna könsneutrala?
■■ Finns olika möjliga pensionsåldrar för kvinnor och män i de
lagreglerade systemen och finns planer på att jämna ut sådana
skillnader?
■■ Har politik för aktivt åldrande inrättats för båda könen? Ger de
möjlighet till flexibilitet för dem med vårdansvar?
56 http://register.consilium.europa.eu/pdf/su/07/st13/st13947.sv07.pdf
40
≠Bristande jämlikhet föreligger mellan kvinnors och mäns hälsostatus,
liksom mellan tillgång till, utnyttjande av och deltagande i vård och
omsorg, även om jämställdhetsanpassad forskning i frågan håller på att bli
allt mer omfattande.
Även om kvinnor lever längre och fler (räknat i absoluta tal) år utan
funktionshinder, tillbringar de också en större del av sina liv med
funktionshinder (potentiellt vid högre ålder)57. År 2003 kunde, sammantaget
för alla medlemsstater med tillgängliga data, män i EU-15 förväntas leva
84,9 % av sina liv utan funktionshinder, medan siffran för kvinnor var
3,6 procentenheter lägre, eller 81,3 %. Likaså är det mer sannolikt att kvinnor
söker tillämpa hälsosamt beteende och utöva hälsoförebyggande och
hälsofrämjande aktiviteter 58. Men äldre kvinnor hamnar med större
sannolikhet än äldre män i en situation där de måste förlita sig till någon
form av omsorg. De dominerar i den äldsta åldersgruppen 59 och det
egenrapporterade behovet av långtidsvård efter åldersgrupp visar högre
förekomst av vårdberoende och funktionshinder när man blir äldre. Det är
också väl känt att kvinnor är de som främst tillhandahåller informell omsorg
för vårdbehövande personer (barn och äldre) och de utgör den största delen
av arbetskraften inom den sociala sektorn och vård- och omsorgssektorn.
Enligt de nya gemensamma målen för den öppna samordningsmetoden för
detta politiska delområde, har medlemsstaterna förbundit sig att
tillhandahålla högkvalitativ, tillgänglig och hållbar vård och omsorg.
I 2007 års gemensamma rapport om social trygghet och social integration61
framhölls emellertid att samtidigt som alla länder hade gjort starka åtaganden
för att säkerställa relevant vård och omsorg, hade detta inte nödvändigtvis
omsatts i tillgänglighet för alla och betydande ojämlikheter kvarstod. Bland
sådana fanns bristande försäkringstäckning/tillhandahållande av vissa typer
av vård, höga enskilda vårdkostnader och geografiska skillnader i tillgången.
57 Gemensam rapport om social trygghet och social integration 2007, underlagsdokument. SEK(2007)
329 av den 6.3.2007.
58 Women’s Health in Europe: Facts and Figures Across the European Union (Kvinnors hälsa i Europa – fakta
och siffror för hela Europeiska unionen). Rapport utarbetad av European Institute of Women’s Health
2006.
59 Förväntad livslängd varierar mellan 75,9 och 83,6 år för kvinnor och mellan 65,7 och 77,9 år för män.
EU-LFS, 2003. Gemensamma indikatorer för hälsa och omsorg.
60 Kommissionens meddelande: Modernisera de sociala trygghetssystemen för att utveckla högkvalitativ,
tillgänglig och hållbar vård och omsorg: stöd till de nationella strategierna genom den öppna
samordningsmetoden, KOM(2004)304: http://europa.eu/eur-lex/en/com/cnc/2004/
com2004_0304en01.pdf
61 Gemensam rapport om social trygghet och social integration 2007, underlagsdokument. SEK(2007)
329 av den 6.3.2007.
Handbok för integrering av
jämställdhetsperspektiv
i politik för social integration och social trygghet
För att bättre beakta mäns och kvinnors specifika problem och göra vården
av dem effektivare, vidgade de gemensamma målen för utveckling
av vårdsystem som antogs av kommissionen 2004 60 den öppna
samordningsmetoden till området vård och omsorg och underströk vikten
av att integrera ett jämställdhetsperspektiv vid utarbetandet av politik för
förebyggande och hälsa. I målen framhölls också behovet av att ta hänsyn
till de specifika problem män och kvinnor kan ställas inför, särskilt med
avseende på politik för mänskliga resurser och främjande av jobb av hög
kvalitet.
41
I 2006 års nationella rapporter dokumenterades vidare betydande skillnader
i hälsoutfallet inom de olika länderna mellan olika delar av befolkningen
beroende på social och ekonomisk status, bostadsort och etnisk grupp (t.ex.
romer, resande och migranter). Mindre gynnade grupper hade i genomsnitt
kortare liv, drabbades av fler sjukdomar och åkommor och upplevde att deras
hälsa var sämre än mer gynnade gruppers.
I den gemensamma rapporten framhålls vidare behovet av åtgärder för att
i högre grad hålla kvar och öka tillgången på vårdpersonal, även för långvård,
och man pekar på behovet av att förena vård inom familjen och avlönad
sysselsättning för informella vårdgivare.
Analys av jämställdhetskonsekvenser blir ett viktigt instrument för att
lyfta fram jämställdhetsaspekten för dessa ojämlikheter, i syfte att
genomföra reformer med avseende på integrering av ett
jämställdhetsperspektiv inom politik för vård och omsorg. I rådets
slutsatser om kvinnor och hälsa från 200662 uppmanas i själva verket
medlemsstaterna att uppmuntra integrering av ett jämställdhetsperspektiv
inom hälso- och sjukvård.
Ett första steg i detta avseende är att inhämta relevanta kunskaper om
kvinnors respektive mäns behov och hälsostatus och deras tillgång till,
utnyttjande av och deltagande i vård och omsorg. Det är endast mot
bakgrund av tillgänglig information, följt av en anpassning av politiken för
att tackla bristande jämlikhet mellan könen, som vård- och omsorgssystem
bättre kan reagera på kvinnors och mäns specifika behov.
Nedan presenteras ett icke uttömmande urval frågor för medlemsstaterna,
för att vägleda dem vid bedömning av konsekvenserna ur ett
jämställdhetsperspektiv av pågående eller framtida reformer inom vård och
omsorg:
■■ Finns befintliga eller planerade initiativ för att förbättra insamlingen
av könsuppdelade uppgifter om kvinnors och mäns tillgång till,
utnyttjande av och deltagande i vård och omsorg?
■■ Analyseras tillgänglig könsuppdelad statistik i avsikt att identifiera
bristande jämlikhet i fråga om hälsa mellan könen?
■■ I vilken utsträckning och hur tar vård- och omsorgssystem befintlig
bristande jämlikhet mellan kvinnor och män i beaktande?
■■ Är politiken för förebyggande bättre inriktad på kvinnor respektive
män, där man tar hänsyn till deras specifika behov? Finns särskilda
screening-program för kvinnor respektive män?
■■ Finns några särskilda program för gravida kvinnor/nyblivna
mammor?
62 Rådets slutsatser om kvinnors hälsa (2006/C 146/02):
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/sv/oj/2006/c_146/c_14620060622sv00040005.pdf
42
■■ Ställs kvinnor från grupper med låg inkomst eller som är missgynnade
inför fler svårigheter avseende tillgång till vård och omsorg (då
kvinnor är mer exponerade för fattigdom och i genomsnitt har lägre
inkomster än män)? Om ja, beaktas detta vid utformning av
politiken?
■■ Finns några särskilda åtgärder för kvinnor från etniska minoriteter och
invandrarkvinnor?
■■ Påverkas försäkringstäckningen av icke-typiskt arbete/deltidsarbete?
■■ Finns initiativ för att bedöma om äldre kvinnor råkar ut för större
ekonomiska uppoffringar än äldre män vid utnyttjande av formell
institutionell vård eller vård i hemmet (mot bakgrund av att de är mer
exponerade för fattigdom och i genomsnitt har lägre inkomster än
män)?
■■ Kan politiken främja kvinnors och mäns deltagande på lika villkor
i utbildning och program för livslångt lärande för personal på vårdoch omsorgsområdet?
■■ Kan initiativ inriktas på att förbättra arbetsvillkoren och lönen för
personal inom vård- och omsorgssektorn, för att locka fler, både unga
kvinnor och män, till yrket?
Handbok för integrering av
jämställdhetsperspektiv
i politik för social integration och social trygghet
■■ Finns initiativ för att stödja informella vårdgivare?
43
44
Europeiska kommissionen
Handbok för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik för
sysselsättning, social integration och social trygghet
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer
2008 – 43 s. – 17,6 x 25 cm
ISBN 978-92-79-09279-4
DOI 10.2767/25701
Så skaffar du EU-publikationer
Publikationer som ges ut av publikationsbyrån och som finns till försäljning
kan beställas på EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu/) via olika
försäljningskontor.
Du kan också beställa en förteckning över våra internationella försäljningsställen
genom att skicka ett fax till (352) 29 29 42758.
KE-81-08-293-SV-N
Är du intresserad av publikationerna från Generaldirektoratet
för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter?
Du kan hämta dem från:
http://ec.europa.eu/employment_social/emplweb/publications/index_en.cfm
eller kostnadsfritt prenumerera på dem via webbsidan:
http://ec.europa.eu/employment_social/sagapLink/dspSubscribe.do?lang=en
ESmail är det elektroniska nyhetsbrevet
från Generaldirektoratet
för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter.
Du kan prenumerera på det via webbsidan:
http://ec.europa.eu/employment_social/emplweb/news/esmail_en.cfm
http://ec.europa.eu/social