Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda

Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda
Ett forskningsprojekt i samarbete mellan KPA, Folksam, Grundsunda
Framtidsgrupp och Karolinska institutet
Aniella Beser, leg psykolog, specialist i arbetslivets psykologi, specialist klinisk psykologi
Kimmo Sorjonen, universitetsadjunkt, med dr, psykolog, statistiker
Yvonne Häggström, ordförande Grundsunda Framtidsgrupp, GFG
Åke Nygren, senior professor
Marie Åsberg, senior professor
2013
Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda
Ett samarbetsprojekt mellan KPA, Folksam, Grundsunda Framtidsgrupp och Karolinska
institutet
Aniella Beser1, Kimmo Sorjonen2, Åke Nygren3, Marie Åsberg3 ,Yvonne Häggström4
1
Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds Sjukhus AB (e-mail: [email protected])
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykologi, Karolinska Institutet
3
Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus
4
Grundsunda Framtidsgrupp, GFG
2
INNEHÅLL
Sammanfattning ...................................................................................................................................................... 5
Inledning ................................................................................................................................................................. 5
Bakgrund ................................................................................................................................................................. 6
Riskfaktorer/Prevention ..................................................................................................................................... 6
Depression ...................................................................................................................................................... 6
Alzheimers sjukdom och demens ................................................................................................................... 7
Hur utvärdera de äldres mående? ...................................................................................................................... 7
Livskvalitet ...................................................................................................................................................... 7
Ångest och depression ................................................................................................................................... 7
Stress och utmattning .................................................................................................................................... 8
Hälsovärdering ............................................................................................................................................... 8
Övrigt .............................................................................................................................................................. 8
Syfte ........................................................................................................................................................................ 8
Frågeställningar ....................................................................................................................................................... 8
Metod...................................................................................................................................................................... 8
Genomförande ................................................................................................................................................... 8
Aktiviteter ......................................................................................................................................................... 10
Socialt inriktade aktiviteter(SOC) ................................................................................................................. 10
Studiecirklar(STUD) ...................................................................................................................................... 10
Samhällsinriktade aktiviteter(SAM) .............................................................................................................. 10
Friskvård (FRIS) ............................................................................................................................................. 10
2
Mätinstrument.................................................................................................................................................. 11
Livskvalitetsformuläret, WHOQOL-Old......................................................................................................... 11
Hospital Anxiety and Depression Scale, HAD ............................................................................................... 11
Karolinska Exhaustion Disorder Scale, KEDS ................................................................................................ 11
Hälsovärdering ............................................................................................................................................. 12
Övrigt ............................................................................................................................................................ 12
Resultat ................................................................................................................................................................. 12
Livskvalitet ........................................................................................................................................................ 12
Livskvalitetsformuläret, WHOQOL-Old......................................................................................................... 12
Livskvalitetsskalorna före och efter aktiviteterna i Grundsunda uppdelat i grupperna: Aktiviteter-Ja och
Aktiviteter-Nej. ............................................................................................................................................. 14
Jämförelse mellan Grundsunda och Nätra ................................................................................................... 15
WHOQOL-Old jämfört med HAD-D .............................................................................................................. 16
Stress och utmattning-KEDS ............................................................................................................................. 16
Hälsovärdering .................................................................................................................................................. 17
Depression-HAD................................................................................................................................................ 17
Medelvärden HAD skattningar Grundsunda och Nätra................................................................................ 17
Skillnader HAD-D skattningar om man valt aktivitet eller inte i Grundsunda .............................................. 17
Depressivitet och de övriga frågorna ........................................................................................................... 18
Matchade grupper- Grundsunda aktiviteter-Ja/Nej, Nätra .......................................................................... 19
HAD-D, Sannolikhet för Tillfrisknande och Insjuknande i Grundsunda och Nätra ....................................... 20
Grundsunda Framtidsgrupp (GFG) och aktiviteterna som erbjöds. ................................................................. 20
Några exempel på aktiviteter och deltagarnas återkoppling. ...................................................................... 21
Sammanfattning resultat ...................................................................................................................................... 21
Diskussion ............................................................................................................................................................. 22
Metoddiskussion............................................................................................................................................... 22
Att mäta livskvalitet, lättare psykisk ohälsa och hälsovärdering med självskattningsformulär ................... 22
Bortfall .......................................................................................................................................................... 22
Jämförelsegruppen ....................................................................................................................................... 22
3
Frågeställningarna-diskussion ...................................................................................................................... 23
Allmänna funderingar-diskussion. .................................................................................................................... 23
Allmänhetens ökade intresse och kunskap. ................................................................................................. 23
Diagnoserna depression, ångest, utmattningssyndrom och de äldre .......................................................... 23
Livskvalitet .................................................................................................................................................... 24
Förslag på fortsatt metodutveckling och forskning .......................................................................................... 24
Slutsatser............................................................................................................................................................... 24
Referenser ............................................................................................................................................................. 25
4
SAMMANFATTNING
I detta delprojekt till ett större projekt, HÄLP-projektet, har Grundsunda Framtidsgrupp tillsammans med
Karolinska institutet undersökt om olika organiserade aktiviteter kan höja livskvaliten och minska risken för
depression hos pensionärer mellan 55-80 år. Pensionärer i Grundsunda församling jämfördes med en liknande
systerförsamling i samma kommun, Nätra, och med ett representativt urval av pensionärer från hela landet.
Efter ett omfattande informationsarbete erbjöds Grundsundas pensionärer att efter fritt val delta i olika
friskvårdsaktiviteter (t ex stavgång, matlagning, dans) och sociala aktiviteter (t ex samtalsgrupper kring den
gamla arbetsplatsen, frivilligarbete i skola eller äldreomsorg). Deltagarna fyllde före projektstart och vid
uppföljning efter 1,5 år i formulär som mäter livskvalitet, ångest och depression. En grupp pensionärer som
redan vid projektstart bedömdes vara i riskzon för depression erbjöds därutöver att delta i reminiscensterapi,
och kunde efter denna få delta i de sociala aktiviteterna. Resultatet av reminiscensterapin (som var positivt)
redovisas separat.
Intresset för att delta var stort och många deltagare uppfattade insatserna som mycket givande. Såväl i
Grundsunda som i Nätra rapporterade pensionärerna något sämre livskvalitet än i landet i övrigt. De som inte
ville delta i några aktiviteter hade sämre livskvalitet än de som deltog, och de rapporterade också en ännu
något lägre livskvalitet vid uppföljningen. Hos dem som deltagit i aktiviteter uteblev denna sänkning.
Pensionärer som deltagit i aktiviteter rapporterade färre depressionssymtom vid uppföljningen, och andelen
som fyllde kriterier på en klinisk depression minskade från 11% till 4%. Jämfört med Nätra förblev fler friska i
Grundsunda, dvs aktiviteterna i Grundsunda hade en förebyggande effekt på insjuknande i depression.
Projektet skall uppfattas som en pilotstudie vars resultat är mycket uppmuntrande, såtillvida som vi finner stöd
för att ett aktivitetsprogram för pensionärer tycks kunna förebygga nyinsjuknande i depression i samhället och
även minska graden av depressionssymtom hos dem som deltagit i aktiviteterna. Med tanke på de allvarliga
risker som även lättare depressioner medför i personlig smärta, belastning på vård och anhöriga och ökad risk
för kroppslig sjukdom och förtidig död, finns det anledning att fortsätta insatserna i Grundsunda och även
pröva liknande insatser i andra kommuner.
INLEDNING
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”Ett tillstånd av kroppsligt, mentalt och socialt
välbefinnande och inte bara avsaknad av sjukdom…”. Därav följer att effekterna av hälsovård även måste
innehålla en bedömning av välbefinnande, vilket kan uppnås genom att mäta förbättringen av hälsorelaterad
livskvalitet.
Att hitta insatser som kan förebygga depression och förbättra livskvaliten bland äldre är viktigt och kan få
positiva effekter såväl för den enskilde, som för samhällsekonomin. Grundsunda Framtidsgrupp (GFG) har
tillsammans med Karolinska Institutet drivit ett projekt där GFG har initierat och samordnat deltagande för
pensionärer i Grundsunda församling i Örnsköldsviks kommun i sociala aktiviteter, studiecirklar,
samhällsinriktade aktiviteter, friskvårdsinriktade aktiviteter inom kost och motion och utvecklat sociala
mötesplatser efter behov och önskemål. Syftet har varit att se hur deltagande i sådana aktiviteter påverkade
livskvaliten och det psykiska måendet (framförallt med avseende på depressionssymtom) för pensionärerna i
Grundsunda församling. Pensionärerna i Nätra församling i samma kommun fick också fylla i frågeformulär och
användes som kontroller. Projektet var en del av ett större forskningsprogram, som också omfattade en
rikstäckande enkät och en randomiserad kontrollerad studie av s k reminiscensterapi. Dessa båda delprojekt
5
kommer redovisas i internationella vetenskapliga tidskrifter. Föreliggande rapport avser insatserna i
Grundsunda församling.
BAKGRUND
Besvär med ängslan, oro och sömn är vanligt förekommande bland de äldre (Folkhälsorapporten, 2009). Flera
epidemiologiska undersökningar i Sverige och internationellt, visar att depressioner blir vanligare i högre åldrar
(SBU, 2004).
Av gruppen barn födda år 2000 beräknas minst 50% fortfarande leva vid 99 års ålder och av de som är födda
2007 tros minst 50% fortfarande leva vid 101 års ålder (Christensen K, 2009). Det ökande antalet äldre blir en
utmaning för vården att ta hand om. Prevention kommer att bli en viktig del i hälsovården.
I Socialstyrelsens lägesrapport ”Äldres psykiska ohälsa” (2008) konstateras att vården av äldre med psykisk
ohälsa är eftersatt, och att behov av åtgärder handlar om ”att identifiera depressioner genom anpassade
diagnostiska instrument så att man kan sätta in adekvat behandling och att förebygga depression genom att
stödja den äldre i dennes dagliga liv”.
I projektet ”Äldres hälsa – en utmaning för Europa” (Folkhälsoinstitutet, 2007) är psykisk hälsa en av de tio
hälsofaktorer som bedömts vara viktigast att satsa på för att främja ett hälsosamt åldrande. Prioriterade
uppgifter är bl.a. att öka medvetenheten kring depression och demens och att öka tillgängligheten för äldre till
terapeutiska och psykosociala insatser.
RISKFAKTORER/PREVENTION
Samtidigt som medellivslängden ökar och vi får en allt större grupp äldre personer, kommer också de
sjukdomar som är typiska för äldre att öka. Sådana sjukdomar är demenssjukdomar och lättare psykisk ohälsa
såsom bl a depressioner.
DEPRESSION
Depression är en vanlig problematik hos äldre som ofta inte upptäcks i tid. Äldre deprimerade söker ofta vård
för kroppsliga besvär (Magnil M, 2012). Av de äldre som under ett år sökte till en vårdcentral på grund av
kroppsliga besvär var det 19% som hade en lindrig eller måttlig depression. En uppföljning visade också att var
femte patient med lindrig eller måttlig depression utvecklade en kronisk depression. I studien framkom också
att gränsvärdena för depression i formulär borde sänkas, dvs att man bör uppmärksamma de fall som ligger
närmast under gränsvärdet för de löper också risk att utveckla kroniska depressioner.
Enligt en sammanställning som publicerats 2011 (Gustavsson A et al, 2011) är det den lättare psykiska ohälsan,
varav depressioner är den största andelen, som står för de högsta direkta och indirekta kostnaderna för vård
av hjärnans sjukdomar i Europa. Sedan följer demenssjukdomar.
6
ALZHEIMERS SJUKDOM OCH DEMENS
I en studie om Alzheimers sjukdom och demens (Fratiglioni L et al, 2007) har författarna identifierat
riskfaktorer för utvecklandet av dessa sjukdomstillstånd. Riskfaktorerna är enligt studien högt blodtryck,
hjärtsvikt, diabetes, anemi, bristande socialt nätverk och alltför få fritidsaktiviter. Vidare framkommer att
personernas livsstil har en avgörande betydelse för det fysiska måendet och risken att utveckla
demenssjukdomar.
HUR UTVÄRDERA DE ÄLDRES MÅENDE?
I denna studie redogör vi för resultaten från självskattningsformulär avseende:
−
livskvalitet
−
hälsotillstånd
−
ångest och depression
LIVSKVALITET
WHO definierar livskvalitet som individens uppfattning av sin livssituation i kontexten av den kultur och de
värdesystem i vilka han/hon lever och i relation till sina mål, förväntningar, normer och vad som är viktigt för
individen.
WHO har legat bakom konstruktionen av frågeformulär för att mäta livskvalitet (WHOQOL-100, 1995). Det har
utmynnat i huvudsakligen två generiska mätinstrument: WHOQOL-100,som består av 24 aspekter (facets) som
grupperats i sex områden (domäner) och WHOQOL-BREF (WHOQOL-Bref, 1996) som är en förkortad 26-item
version med fyra domäner (Fysisk hälsa, Psykisk hälsa, Sociala relationer, Miljö).
WHOQOL-Old är en modul särskilt framtagen för äldre personer (WHOQOL-Old Manual, 2006) för att
komplettera de båda tidigare nämnda. Modulen består av 24 frågor som berör aspekter med särskilt fokus för
äldre såsom Sinnenas förmåga, Autonomi, Det som varit, nuet och framtiden, Social delaktighet, Död och
döende och Intimitet
Den finns på många språk och har testats vid 22 olika WHO centra över hela världen.
En norsk studie av reliabilitet och validitet av WHOQOL-Old (Halvorsrud L et al, 2008) visade tillfredsställande
resultat. Tre av formulärets delskalor bidrog signifikant till ett mått på allmän hälsa. Social delaktighet var den
delskala som bidrog starkast till övergripande hälsotillstånd.
ÅNGEST OCH DEPRESSION
Hospital Anxiety and Depression scale (HAD, Zigmond A, Snaith R, 1983) är en självskattningsskala som
befunnits vara ett pålitligt instrument för screening av ångest och depression. HAD har utvärderats i en svensk
population (Lisspers et al, 1997). Faktorstrukturen visade sig vara stark och det framkom som förväntat två
faktorer, ångest och depression. Slutsatsen är att HAD framstår som en användbar indikator på lättare psykisk
ohälsa, såsom möjliga depressions- och ångesttillstånd.
7
STRESS OCH UTMATTNING
Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett validerat självskattningsinstrument för utmattningssyndrom
(Beser et al, 2013) som kan användas som ett verktyg i kliniska och forskningssammanhang. Med hjälp av KEDS
går det att särskilja mellan utmattningssyndrom och vanlig trötthet.
HÄLSOVÄRDERING
SF-36 Hälsoenkät är ett vetenskapligt utprovat instrument för att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa
(Sullivan M, Karlsson J, 1998). SF-36 omfattar såväl funktion som välbefinnande. Instrumentets hälsobegrepp
grundar sig på WHO:s definition av hälsa. Frågan om allmän hälsa (SF36, fråga 1) har en central betydelse för
att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid och har visat ett starkt samband med dödlighet
(Burström P, Fredlund B, 2001). I frågeformuläret som ingår i denna studie ingår fråga 1 och fråga 2 från SF36.
ÖVRIGT
Bakgrundsfrågor, hälsofrågor, symtom, levnadsvanor, läkemedel och kontakt med vården är frågor som
utarbetats för att få en uppfattning om deltagarnas hälsotillstånd, livsstil och hemsituation.
SYFTE
Att hitta insatser som kan förebygga depression och höja livskvaliten bland äldre är viktigt och kan få positiva
effekter såväl för den enskilde, som för samhällsekonomin.
Syftet med detta projekt har varit att se hur deltagande i sociala, samhälls- och friskvårdsinriktade aktiviteter
samt studiecirklar påverkade livskvaliten och det psykiska måendet för pensionärerna i Grundsunda församling.
FRÅGESTÄLLNINGAR
Hur förhåller sig Grundsundapensionärernas självskattningar om livskvalitet, hälsa och depression, ångest och
stressrelaterad utmattning till kontrollförsamlingens pensionärer och till landet i övrigt? Har självskattad
livskvalitet och hälsa och den självskattade psykiska hälsan förändrats vid uppföljningen och finns i så fall ett
samband med om man deltagit i aktiviteter eller inte?
METOD
GENOMFÖRANDE
I samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB) utarbetades under maj – augusti 2010 ett frågeformulär som i
september skickades ut till samtliga personer i åldrarna 55 – 80 år i två församlingar i Örnsköldsviks kommun;
Grundsunda (674 personer) och Nätra (1041 personer).
Samma formulär skickades till ett statistiskt representativt urval av pensionärer i samma åldersgrupp i hela
Sverige, fortsättningsvis benämnt Nationella samplet (10000 personer). I formuläret ingick de skalor som
beskrivits ovan, nämligen WHOQOL-Old (livskvalitet), HAD (ångest och depression), KEDS (stressrelaterad
utmattning) och två frågor ur SF-36 (uppfattning om den egna hälsan). Därutöver innehöll formuläret frågor om
upplevd ensamhet, levnadsvanor, vård av närstående, läkemedel, kontakt med vården och deltagande i olika
aktiviteter.
8
I Grundsunda genomfördes en upptaktskonferens med deltagande från lokala media och projektet beskrevs i
flera lokala tidningar. Dessutom distribuerades information om projektets aktiviteter till samtliga pensionärer i
Grundsunda.
Figur 1: Första sidan i den information om projektet som skickades till pensionärerna i Grundsunda.
De pensionärer som vid granskning av besvarade frågeformulär visade sig ha tecken på klinisk depression
kontaktades av projektet per telefon och uppmanades att söka primärvården för utredning och eventuell
behandling.
Pensionärer som på grundval av sina svar bedömdes vara i riskzonen för depression erbjöds delta i en
randomiserad kontrollerad prövning av en ny preventionsmetod, reminiscensterapi. 18 pensionärer deltog i
reminiscensterapi. Resultatet av denna prövning kommer att redovisas separat i en vetenskaplig artikel.
Samtliga pensionärer i Grundsunda erbjöds ett antal friskvårdsaktiviteter och sociala engagemang med olika
angreppspunkter som initierades och organiserades av Grundsunda Framtidsgrupp (GFG).
I den första enkäten informerades deltagarna om att en uppföljande enkät skulle skickas ut och de ombads att
uppge namn och adress om de kunde tänka sig att delta i uppföljningen. Ett uppföljande frågeformulär med
samma frågor skickades ut till dem i Grundsunda som som gett tillåtelse till uppföljning (398 svarande på första
enkäten, besvarades av 200 personer) och Nätra (666 svarande på första enkäten, 354 vid uppföljningen) under
våren 2012. Ingen uppföljning gjordes av det rikstäckande urvalet som besvarade frågeformuläret helt anonymt
och därför inte kunde följas upp.
Statistiska analyser av frågeformulären från Grundsunda och Nätra, genomfördes av psykolog och statistiker
från Karolinska Institutet. Jämförelser med nationella samplet genomfördes också. Underhandsrapportering
har skett med sammanfattande dokument och powerpoint presentationer, bl a på Hälsocentralen i
Grundsunda, SKL i Stockholm (SKL, 2013) mm. De statistiska beräkningarna har genomförts med R (R Core
Team, 2013).
9
Figur 2: Skiss över projektet.
AKTIVITETER
Nedan följer en beskrivning av de aktiviteter som erbjöds deltagarna i projektet, d v s pensionärerna i
Grundsunda församling.
SOCIALT INRIKTADE AKTIVITETER(SOC)
-
Gamla arbetskamrater från fabriken träffas och samtalar om och dokumenterar gamla minnen.
-
Gamla arbetskamrater som arbetat inom vård och omsorg träffas och samtalar om och dokumenterar
gamla minnen
-
Man träffas och samtalar om brukssamhället Husums utveckling och förvandling fram till våra dagar
-
Musik- och körverksamhet.
STUDIECIRKLAR(STUD)
-
Quilting
-
Data/internet
SAMHÄLLSINRIKTADE AKTIVITETER(SAM)
-
Rastvakt vid skolan
-
Grundsunda Församling-arbete på Café Duvan och Boa med loppis
-
Insatser inom äldrevården, t ex tidningsläsning, promenader och skjutsning
FRISKVÅRD (FRIS)
-
Matlagning för herrar
-
Stavgång med sjukgymnast
-
Motionsdans
10
-
Träning med redskap under ledning av sjukgymnast
-
Träning med redskap i brottarlokalen
MÄTINSTRUMENT
Alla deltagare fyllde i ett tryckt formulär med sammanlagt 53 frågor. Formuläret innehöll följande
mätinstrument:
LIVSKVALITETSFORMULÄRET, WHOQOL-OLD
Formuläret består av 24 frågor som sedan summeras och transformeras till 6 olika skalor som går från 0-100. I
denna studie ingick endast fyra delskalor; Sensory Abilities, Autonomy, Past Present Future och Social
Participation (de två skalorna som uteslöts var, Death and dying och Intimacy), vilket medförde att antalet
frågor reducerats till 16. Nationella samplet hade genomsnittsvärde 73 (median 75, std 13) och 75% av de
svarande hade skattat över 64.
SENSORISKA FÖRMÅGOR (SENSORY ABILITIES, SA)
Sensoriska förmågor, handlar om hur mycket försämringen av sinnena, t ex syn, hörsel mm påverkar ens
livskvalitet
AUTONOMI (AUTONOMY , AU)
Autonomi handlar om hur stor självständighet och frihet man uppfattar att man har att bl a ta egna beslut.
DET SOM VARIT, NUET OCH FRAMTIDEN (PAST PRESENT FUTURE, PPF)
Det som varit, nuet och framtiden handlar om hur nöjd man är med vad man åstadkommit i sitt liv, sin nutid
och hur man ser på framtiden.
SOCIAL DELAKTIGHET (SOCIAL PARTICIPATION, SP)
Social delaktighet handlar om hur delaktig man uppfattar sig vara i samhälleliga aktiviteter.
HOSPITAL ANXIETY AND DEPRESSION SCALE, HAD
Varje fråga går från 0-3, alltså en 4-gradig skala. De 14 frågornas poäng summeras i de två delskalorna ångest
och depression (7 frågor på varje) och gränsvärdet ligger på 10 (mellan 7-10 anses vara riskzon, vilken kallas
nedstämdhet), för depression.
KAROLINSKA EXHAUSTION DISORDER SCALE, KEDS
KEDS består av 9 item som summeras. Varje item poängsätts på en sexgradig skala, som också definieras
verbalt. Totalpoängen kan således gå från 0-54. Summapoäng över 19 indikerar ett kliniskt tillstånd av
utmattningssyndrom.
11
HÄLSOVÄRDERING
SF36-Fråga 1 och SF36 Fråga 2 är utformade som en femgradig skala med fördefinierade verbala alternativ. Ju
högre poäng desto sämre hälsovärdering.
ÖVRIGT
För övrigt ingår ett antal egna frågor om bakgrund, hälsa, symtom, levnadsvanor, läkemedel och kontakt med
vården. De är mestadels av ja/nej karaktär eller med flervalsalternativ som kan kryssas i av deltagaren.
RESULTAT
Antal svarande:
Grundsunda, första undersökningstillfället 398 personer (män 47%, kvinnor 53%).
Grundsunda, uppföljningen 1,5 år senare, 200 personer (män 45%, kvinnor 55%).
Nätra, första undersökningstillfället 666 personer (män 46%, kvinnor 54%)
Nätra, uppföljningen 1,5 år senare, 354 personer (män 45%, kvinnor 55%).
Nationella samplet, 6659 svarande (män 48%, kvinnor 52%).
I presentationen av data kan antalet variera något p g a uteblivna/överhoppade svar på en del frågor.
LIVSKVALITET
LIVSKVALITETSFORMULÄRET, WHOQOL-OLD
I Nationella samplet låg genomsnittet på 73 poäng, och medianvärdet var 75. I Grundsunda och Nätra låg dock
genomsnittet på 70,8 respektive 70,7, båda värdena är statistiskt signifikant lägre än Nationella samplets (pvärde=0,02) och medianvärdena var 72,0 och 71,9 (skalan går från 0-100, Tabell 1).
12
Tabell 1: WHOQOL-Old totalt och skalorna vid projektstart (Medel (median, std))
Livskvalitet, WHOQOL-Old
Sample
Totalt
Grundsunda
70,8
(72,0; 13)
70,7
74,9
(81,2;20,8)
69,1
(68,8;14,5)
68,9
(71,9; 12)
Bortfallsgrupp,
Grundsunda
70,4
75,1
69,1
68,7
Nationella samplet
73
77,5
71,1
(75; 13)
(81,3; 19,6)
14,8)
Nätra
Sensoriska
förmågor
(SA)
Autonomi
(AU)
Det som varit, nuet,
framtiden (PPF)
74,8
67,2
69,2
(81,0; 20,8)
13,2)
(69,0;
(69,0; 15,6)
Social delaktighet (SP)
71,1
(75;
15,1)
(75;
71,5
(68,8; 15,3)
70,4 (68,8;14,9)
68,1
(75; 15,6)
71
16,3)
(75;
Figur 3: Boxplottar som beskriver de olika samplens fördelning, medianer och spridning.
13
LIVSKVALITETSSKALORNA FÖRE OCH EFTER AKTIVITETERNA I GRUNDSUNDA UPPDELAT I
GRUPPERNA: AKTIVITETER-JA OCH AKTIVITETER-NEJ.
Antal personer per vald aktivitet: Socialt inriktad 52, Studiecirklar 25, Samhällsinriktad 42, Friskvårdsinriktad 71,
Ingen vald aktivitet 82. Det visade sig att fler personer än de som svarat på frågeformulären deltog i
aktiviteterna.
Genomsnittsvärdena i de olika livskvalitetsskalorna före projektstart och efter 1,5 år ligger relativt oförändrade
för Grundsundapensionärerna (Figur 4). De som inte valt någon aktivitet utmärkte sig genom att ligga lite lägre,
dvs sämre på de flesta livskvalitetsskalorna både före och efter insatserna. Mest framträdande var det i social
delaktighet (SP), som ligger lägre hos dem som inte valt aktiviteter och sjunker mer till 1,5 års-uppföljningen
men ej statistiskt signifikant. Autonomiskalan ökar lite över tid, från före till efter projektet i båda grupperna.
Det är de som mår bäst, dvs skattat sin livskvalitet som högre, som väljer aktiviteter.
Andelen personer med skattningar lägre än 50 i WHOQOL-Old skalan sjönk från 17% till 15% i gruppen som valt
aktiviteter. Däremot ökade andelen med samma poäng i gruppen som inte deltagit i aktiviteter från 19% till
22% (Tabell 2), vilket ej är signifikant , men pekar på en trend.
Tabell 2: Livskvalitetskalan WHOQOL-Old. Andel personer med poäng <50. Jämförelse mellan de som valt aktiviteter och de som inte
deltagit i aktiviteter vid första mätningen och 1,5 år senare.
Andel WHOQOL-Old<50
GruAktJa n=123
GruAktNej n=83
Före mätningen
17%
19%
1,5 år senare
15%
22%
WHOQOL-Old: Genomsnitt för livskvalitetsskalorna och totalt före projektstart och vid uppföljningen.
Figur 4: De fyra livskvalitetsskalorna jämförda före och efter insatserna i Grundsunda (n=200). Till vänster de som valt aktiviteter (Aktiviteter-Ja), till höger
de som inte valt aktiviteter (Aktiviteter-Nej). SA= SensoryAbilities, Sensoriska förmågor, hur sinnenas försämring påverkar livskvaliten. AU= Autonomy,
Autonomi, hur man värderar sin autonomi. PPF= Past Present Future, Det som varit, nuet och framtiden, hur nöjd man är med detta. SP= Social
Participation, social delaktighet. TOT= Totalt, WHOQOL-Old formulärets totala poäng.
14
JÄMFÖRELSE MELLAN GRUNDSUNDA OCH NÄTRA
Genomsnittsvärdet totalt för självskattningarna på livskvalitetsformuläret WHOQOL-old förblev samma både
före och efter 1,5 år (70,8 båda gångerna i Grundsunda) och minimal variation i Nätra från 70,7 till 70,4 (Tabell
2).
Tabell 2: Jämförelser mellan Grundsunda och Nätra i livskvalitetsskalorna i WHOQOL-Old och genomsnitt totalt före och efter.
Livskvalitet enl WHOQOL-Old
SA/Sinnenas
funktion
AU/Autonomi
PPF/”Nöjd med
sitt liv”
SP/Social
delaktighet
Total
Grundsunda
före
74,8
67,2
69,2
71,1
70,8
Grundsunda
efter
74,8
68,8
68,5
70,0
70,8
Nätra före
74,9
69,1
68,9
70,4
70,7
Nätra efter
74,2
68,7
69,0
69,2
70,4
Nationella
samplet
77,5
71,1
71,5
71,0
73
15
8
0
2
4
6
HAD_D
10
12
14
HAD-D och WHOQOL-Old,Grundsunda vid 1,5 årsuppf
50
75
100
WHOQOL_TOT
Figur 6: Depressioner och livskvaliten samvarierar. Negativ korrelation mellan WHOQOL-Old- totalt och HAD-depression (cor= 0,61, vid
1,5 årsuppföljningen, cor=0,56 vid baseline, n=199). Grön linje= gränsvärde risk för dep (7), röd linje=gränsvärde sannolikt klinisk
depression (10). Blå linje=regressionslinje.
WHOQOL-OLD JÄMFÖRT MED HAD-D
Livskvalitetsskalan WHOQOL-Old uppvisade en statistiskt signifikant negativ korrelation med HAD-Depression.
Depressioner samvarierade med livskvaliten, ju mer deprimerad desto sämre livsvalitet (Figur 6).
STRESS OCH UTMATTNING-KEDS
Medelvärdet för KEDS, som avser mäta grad av stressrelaterad utmattning låg relativt oförändrat över tid i
båda grupperna, 9,5 före och 10 efter för gruppen som valt aktiviteter och 10,5 före och 10,1 efter för gruppen
som valt att inte delta i aktiviteter. Observera att värdena ligger långt under gränsvärdet för
utmattningssyndrom, som är 19. Vid första mättillfället var procentandelen fall 21% och vid 1,5årsuppföljningen var den 14%. Men det var inga skillnader om man valt aktiviteter eller inte.
16
HÄLSOVÄRDERING
Frågan om allmän hälsa (SF36, fråga 1). De som valt aktiviteter hade i genomsnitt värderat sin hälsa till 3, dvs
”god” både före och efter aktiviteterna. De som inte valt några aktiviteter har värderat sin hälsa som något
sämre, både före och efter, medelvärde 3,3 före, dvs en dragning åt mellanläget mellan ”god” och
”någorlunda” och 3,1 efter. För frågornas utformning se tabell 3.
Tabell 3: Illustration av frågornas utformning med svarsalternativen.
1.
I allmänhet, skulle Du vilja säga att Din hälsa är?
Utmärkt
Mycket god
God
Någorlunda
Dålig
1
2
3
4
5
DEPRESSION-HAD
MEDELVÄRDEN HAD SKATTNINGAR GRUNDSUNDA OCH NÄTRA
Medelvärdet för HAD-Å, som avser mäta grad av självskattad ångest ökade från 3,6 till 4,0 över tid.
Medelvärdet för HAD-D, som avser mäta grad av självskattad depressivitet sjönk från 3,4 till 3,1 över tid.
Självskattningarna i Nätra hade inte förändrats på samma sätt 3,3 resp 3,3. Observera att genomsnittsvärdena
ligger långt under gränsvärdet som är 10 för kliniska symtom i båda skalorna (7-10, riskzon, nedstämdhet i
HAD-D).
SKILLNADER HAD-D SKATTNINGAR OM MAN VALT AKTIVITET ELLER INTE I GRUNDSUNDA
De som inte valt någon aktivitet ligger oförändrat på HAD-Depressionsskalan vid båda mättillfällena, 3,6. De
som valt aktivitet har sjunkit från 3,2 till 2,8 över tid (sign, p=0,04, Figur 8).
17
Figur 8: HAD-Depression. Jmf mellan de som valt aktiviteter (Grundsunda aktiviteter-Ja), de som ej valt aktiviteter (Grundsunda
aktiviteter-Nej) och Nätra, kontrollförsamlingen. Obs! gränsvärde för sannolikt klinisk depression >9, riskzon för depression 7-10.
*p=0,04.
DEPRESSIVITET OCH DE ÖVRIGA FRÅGORNA
Av dem som i självskattningsformuläret HAD fått poäng över gränsvärdet för depressivitet (>7) är en lägre
procentandel gifta, färre har någon att dela innersta känslor med och få hjälp om man har problem. En större
andel av dessa upplever ensamhet ofta eller ibland och bara 30% upplever sin hälsa som ”utmärkt”, ”mycket
god” eller ”god”, sammantaget (Tabell 4). Liknande siffror för båda församlingarna.
18
Tabell 4: Jämförelse mellan Grundsunda, Nätra och Nationella samplet avseende svaren på HAD-D och HAD-Å formuläret. 7-10 anses
riskzon för depression och >10 trolig klinisk depression. (HAD-D=Depression, HAD-Å= Ångest.) och tilläggsfrågor angående ensamhet,
dela känslor, få hjälp och en fråga ur SF36, fråga 1, angående upplevd hälsa. % beräknat på de som svarat.
Deprimerade (>7 poäng)= 10% Nationella
Deprimerade (>7 poäng)= 10,7% i Grundsunda
Deprimerade (>7 poäng)= 10,2% i Nätra
Deprimerade
Grundsunda
N=39
Grundsunda
totalt
Deprimerade
Nätra N=66
Nätra totalt
Deprimerade
Nationella
N=666
N=398
Nationella totalt
N=6659
N=653
Kvinnor %
48,7
53
53
53,5
48
52%
Gifta/Sammanboende %
46
71
62,1
71,3
60
70%
HAD-D
10,7
3,4
10.3
3,4
10
3,3
HAD-Å
8,7
3,4
7,9
3,2
7,9
3,2
Ngn dela
innersta
känslor med %
62
89
66,7
84,4
67
88%
Få hjälp om du
har problem %
86
94
75,8
90,1
83
93%
Upplever
ensamhet %
70
26
69,7
28,5
64
27%
Upplevd hälsa
30
63
30,3
63,1
27
71%
(”Utmärkt”, ”mkt
god”, ”god”
sammantaget)%
MATCHADE GRUPPER- GRUNDSUNDA AKTIVITETER-JA/NEJ, NÄTRA
Analysen är gjord med mixade modeller. Vi har tittat på självskattningarna och svaren på SF36-fråga1, SF36fråga 2, HAD-Å, HAD-D, KEDS, de olika livskvalitetsskalorna (SA, AU, PPF, SP) och jämfört dem mellan grupperna
som valt aktiviteter och de som inte valt aktiviteter i Grundsunda. Jämförelserna är gjorda i alla frågeformulär
före och efter insatserna, dvs över tid. Vi har också jämfört dessa med matchade kontroller från Nätra.
Matchningen gjord utifrån poäng på HAD-D.
Den enda signifikanta ”behandlingseffekten” av aktiviteter, alltså att förändringen över tid ser olika ut
beroende på om man fått aktiviteter eller inte, finns på HAD-D, som minskat om man fått aktiviteter.
Det finns i gruppen som valt aktiviteter 13 personer (11%) som också deltagit i samtalsgrupper mot depression,
reminiscensgrupper, som var en annan del av projektet (Peterson U, 2012).
19
Tabell 5: Individer med HAD-D, friska vid första mätning och sannolikheten att fortsätta vara frisk, mätning efter 1,5 år. RR=1,05 95% CI
1,01—1,10
Antal individer med HAD-D<7 vid baseline
Församling
före, vid baseline
<7 efter 1,5 år
Sannolikhet
fortfarande frisk
Grundsunda
149
144
96,7%
Nätra
278
255
91,7%
HAD-D, SANNOLIKHET FÖR TILLFRISKNANDE OCH INSJUKNANDE I GRUNDSUNDA OCH
NÄTRA
Om man i Grundsunda är sjuk (HADD > 7) vid första mätningen så är sannolikheten för tillfrisknande till den
andra mätningen lika med 37.0 % (10 av 27). Motsvarande siffra i Nätra är 38.8 % (19 av 49) och denna skillnad
i ”sannolikhet för tillfrisknande” är inte signifikant (RR = 0.96; 95% CI: 0.52-1.75).
Om man i Grundsunda är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är risken för insjuknande till den andra
mätningen lika med 3.4% (5 av 149). Motsvarande siffra i Nätra är 8.3% (23 av 278) och denna skillnad i ”risk
för nyinsjuknande” är inte riktigt signifikant (RR = 0.41; 95% CI: 0.16-1.05).
Om man i AKT-gruppen är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är risken för insjuknande till den andra
mätningen lika med 3.4% (3 av 88). Motsvarande siffra bland dem som inte får AKT är 7.4% (25 av 339) men
denna skillnad i ”risk för nyinsjuknande” är, trots den hyfsat stora skillnaden, inte signifikant (RR = 0.46; 95% CI:
0.14-1.50).
Om man i Grundsunda är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är sannolikheten för att fortsätta vara
frisk till den andra mätningen lika med 96.7% (144 av 149, Tabell 5). Motsvarande siffra i Nätra är 91.7% (255
av 278) och denna skillnad i ”sannolikheten för fortsatt friskhet” är precis signifikant (RR = 1.05; 95% CI: 1.011.10), dvs en preventionseffekt.
GRUNDSUNDA FRAMTIDSGRUPP (GFG) OCH AKTIVITETERNA SOM ERBJÖDS.
GFG-aktiviteterna har genomförts i samarbete med Hälsocentralen i Husum, Örnsköldsviks Folkhögskola och
studieförbunden ABF, SENSUS, Vuxenskolan och NBV.
Hälsoprojektet är avslutat och erfarenheterna har summerats. Tiden mellan 2011 och våren 2013 har 275
personer varit engagerade i en rad olika aktiviteter. Av de svar GFG fått in kring upplevelser av medverkan i de
olika grupperna är resultatet entydigt. Många är väldigt nöjda och skulle gärna fortsätta om
arbetsgrupperna/cirklarna återupptogs. Det är också tydligt att någon måste dra igång aktiviteterna och
uppmuntra pensionärerna till att delta. Enligt det gensvar som kommit från deltagarna är det inte självklart att
själv söka upp verksamheter av olika slag. Motiverande samtal har varit ett viktigt inslag.
20
En insikt under projekttiden är att vissa aktiviteter betyder mer än andra. Närvarofrekvensen och reaktioner
från de medverkande har gett besked. Socialt inriktade aktiviteter såsom ”Vi rådd om fabriken”, liksom
matlagning för herrar och styrketräning har lockat många. I de sammanhangen finns också ett tydligt intresse
av att jobba vidare tillsammans. Det har t ex inneburit att gruppen som träffats och pratat om livet i fabriken
från 1950-talet och framåt nu tar sig an Hembygdsföreningens protokoll för att bistå med en sammanställning
inför dess 75-års jubileum.
De hälsoeffekter som varit mål med projektet förefaller till viss del att ha infriats. Det visar det gensvar som
GFG tagit emot. Undersökningarna visade också på höjd livskvalitet, dvs en minskning av andelen som hade
låga värden (under 50) i gruppen som valt aktiviteter, och att deltagarna i aktiviteterna mår bättre i sina
självskattningar angående depression än de som inte deltagit och de som bor i Nätra, där projektet haft sin
referensgrupp.
NÅGRA EXEMPEL PÅ AKTIVITETER OCH DELTAGARNAS ÅTERKOPPLING.
Socialt inriktade aktiviteter var bl a samtalsgrupper kring arbetslivet i fabriken. Samtalen förde med sig minnen
från samhället Husum under den dynamiska utvecklingen från 50-talet och framåt. En unik dokumentation har
tagits fram och finns sparad för framtiden. Bland annat har en bok getts ut i december 2012 ”Grundsunda
Skattkammare 1950-2012”.
Vården i Grundsunda samlade intresserade deltagare som arbetat inom vård och omsorg. De har bidragit till en
viktig pusselbit till bygdens historia som också finns med i boken.
Studiecirklar var också ett populärt alternativ. Intresset var stort för nybörjarkurser i data, Internet och
Facebook.
De samhällsinriktade aktiviteterna har framförallt riktats mot Husumskolan. Det har handlat om att vara
rastvandrare som i sin roll bistått de yngsta barnen i skolan under lunch och lunchrast. Barnen fick fler vuxna
att vända sig till och pensionärerna fick en meningsfull sysselsättning. Vid skolan har projektet också fyllt ett
behov av stöd från vuxna med såväl läxläsning som medverkan i uppehållsrummen.
Friskvårdande aktiviteter, kost och motion har varit inriktade på kunskap om livsstilens betydelse för hälsa. En
kurs i matlagning för herrar med hushållslärare, styrketräning i med sjukgymnast och yogagrupper har lockat
många deltagare.
Mer detaljerad beskrivning om aktiviteterna och deltagarnas kommentarer finns i broschyren ”Samvaro och
aktiv fritid ger hälsa för pensionärer”, som utgivits av Grundsunda Framtidsgrupp (Grundsunda Framtidsgrupp,
2013).
SAMMANFATTNING RESULTAT
Grundsundapensionärernas skattningar av sin livskvalitet i WHOQOL-Old låg på 70,8 totalt både före och efter
insatserna. Jämfört med Nationella samplet som hade genomsnittsvärdet 73,0 låg Grundsundapensionärernas
liksom Nätrapensionärernas skattningar lägre.
De som inte valt någon aktivitet utmärkte sig genom att ligga lite lägre, dvs sämre på de flesta
livskvalitetsskalorna både före och efter insatserna.
De som inte valt någon aktivitet sjönk mer från före-mätningen till uppföljningen 1,5 år senare i
livskvalitetskalorna. Tydligast syntes det i skalan social delaktighet. Aktiviteterna kan ha bromsat den sänkning i
livskvalitet framför allt i social delaktighet, som annars skulle ha skett.
21
Det är de som mår bäst som väljer aktiviteter.
Medelvärdet för HAD-D, som avser mäta grad av depressivitet, i gruppen som valt aktiviteter minskade
signifikant över tid. Vid matchning med kontrollförsamlingen Nätra var den enda signifikanta
”behandlingseffekten” av aktiviteter, alltså att förändringen över tid ser olika ut beroende på om man fått
aktiviteter eller inte på HAD-Depression, som minskade.
Om man i Grundsunda är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är sannolikheten för att fortsätta vara
frisk till den andra mätningen högre än i Nätra, dvs. en preventionseffekt.
DISKUSSION
METODDISKUSSION
Friskvårdsprojektet är att betrakta som ett pilotprojekt och har gett en mängd värdefulla resultat och
erfarenheter.
De resultat vi redovisat pekar på att aktiviteter har påverkat självskattad depressivitet i en positiv riktning. Vi
har också visat på en stark korrelation mellan livskvalitetsskattningarna och självskattad depressivitet. Vi vill
därför förmedla att sådana här projekt påverkar det allmänna måendet och hälsan på ett positivt sätt.
ATT MÄTA LIVSKVALITET, LÄTTARE PSYKISK OHÄLSA OCH HÄLSOVÄRDERING MED
SJÄLVSKATTNINGSFORMULÄR
Valet av effektkriterier kan diskuteras. Vad vill vi egentligen åstadkomma med insatserna? Är det viktigaste att
personen förbättrar sina skattningar angående depression, ångest eller utmattningssyndrom, att hon inte
längre besöker vårdcentralen, att livskvaliten förbättras eller att eventuella sjukdomssymtom avtar? Ofta tar
man för givet att dessa olika utfall samvarierar, men det är långtifrån självklart, speciellt inte för dem som
redan skattar lågt. Om skattningarna ligger lågt vid första mättillfället, dvs individen beskriver endast ett fåtal
depressionsproblem, sker troligen skattningarna mer slumpartat än hos dem som verkligen har problem med
det som frågorna gäller. Detta är ett allmänt och välkänt problem med egenbedömning av psykiatriska
symtom.
Vi mäter också aspekter av livskvalitet och sjukdomssymtom. Vi använder oss i stor utsträckning av
självrapporterade variabler, vilket inte bedöms vara något stort problem med gruppen i fråga. Merparten av de
skalor som används är väl validerade i många studier.
BORTFALL
Bortfallet mellan mätningen före till mätningen efter var i Grundsunda 202 personer (51 %=Bortfallsgruppen).
Bortfallsanalysen visade att Bortfallsgruppen hade liknande självskattningar på formulären vid första
mätningen som de som svarat båda gångerna. De avvek något med lägre skattningar i social delaktighet 68,1,
(Grundsunda 71,1) och att 32% (Grundsunda 26%) av dem skattat under 64 i livskvalitetsskalan WHOQOL-Old
(Tabell 1).
JÄMFÖRELSEGRUPPEN
Som ovan nämnts, har vi stannat för en design där vi undersöker om pensionärerna från två olika församlingar
på något sätt skiljer sig åt i hälsoutveckling och livskvalitetsskattningar efter att ena församlingen, Grundsunda
22
har erbjudits organiserade aktiviteter. Vi kan belägga en effekt av aktiviteterna, nämligen signifikant minskning
av skattningarna i depressionsskalan. Vi har jämfört med pensionärerna i Nätra församling och med dem som
valt att inte delta i aktiviteterna i Grundsunda. Någon äkta kontrollgrupp är i stort sett omöjlig att finna och
man kan inte utesluta att aktiviteterna har någon effekt utöver effekten av omhändertagande, kontakter med
andra och åldrandets naturliga förlopp.
FRÅGESTÄLLNINGARNA-DISKUSSION
Huvudfyndet är att de pensionärer som valt aktiviteter i Grundsunda församling signifikant minskat sina
självskattningar i HAD-depressionsskalan. De som inte valt aktiviteter ligger lägre i sina skattningar av
livskvalitet.
Frågeställning 1: Livskvalitet, självskattad hälsa och aktiviteternas betydelse.
Livskvalitetsskalorna förändras inte så mycket över tid. Det som skalorna givit oss är information om att de som
inte valt några aktiviteter ligger lägre i sina skattningar av livskvalitet. De som inte valt någon aktivitet ligger
lägst på skalan som handlar om social delaktighet och de sjunker mest vid eftermätningen. Skalan social
delaktighet är intressant eftersom den har samband med hälsa enligt en studie av Halvorsrud L et al, 2008.
Frågeställning 2: Depression, Ångest, Utmattning och aktiviteternas betydelse.
Huvudfyndet är en reduktion av självrapporterad depression hos dem som valt att delta i aktiviteter över den
studerade perioden. Ångest och utmattningssyndrom visar ingen större variation över tid och
genomsnittsvärdena ligger långt under gränsvärdena för kliniska ”fall”. Det är svårt att mäta dessa variabler hos
en normalpopulation, vars enda urvalskriterium har varit att de är pensionärer.
Den tydliga korrelationen mellan HAD-D och livskvalitetsskalan är intressant och ett värdefullt bidrag till
kunskapen om depressionens betydelse för livskvalitet.
ALLMÄNNA FUNDERINGAR-DISKUSSION.
ALLMÄNHETENS ÖKADE INTRESSE OCH KUNSKAP.
Allmänhetens kunskap om livsstilsfrågor, friskvårdsaktiviteter mm har successivt ökat under de senaste åren.
Man provar självhjälpsprogram med mera. Via massmedia och litteratur har den allmänna kunskapsnivån ökat.
Den som känner sig tilltalad av detta söker sig till sådana aktiviteter i högre utsträckning. Däremot kanske de
som inte mår så bra, inte skaffar sig information och är de som egentligen mest skulle behöva dessa aktiviteter,
men väljer att inte delta.
DIAGNOSERNA DEPRESSION, ÅNGEST, UTMATTNINGSSYNDROM OCH DE ÄLDRE
Diagnosen depression är den som mest ökar hos de äldre. Den kan vara oupptäckt och obehandlad. Många av
de äldre söker för andra besvär då huvudproblemet egentligen kan vara depression. Skattningsformulär såsom
HAD, kan vara ett bra sätt att försöka finna dessa personer, som behöver hjälp, stöd och eventuell behandling.
Depression hos äldre maskeras ofta av kroppsliga symtom. Därför finns ett behov av instrumentför tidig
upptäckt och diagnostisering. Förlopp, symtombild och patofysiologi kan då upptäckas och behandlas på ett
adekvat sätt med god prognos. Det finns ett behov av användbara enkla instrument som kan hjälpa klinikern i
diagnostiken.
23
Utmattningssyndrom bedömdes inte vara något stort problem bland de äldre, eftersom genomsnittet för
skattningarna lågt så långt under gränsvärdet som är 19 (9,5 före och 10 efter för gruppen som valt aktiviteter)
och 10,5 före och 10,1 efter för gruppen som valt att inte delta i aktiviteter).
LIVSKVALITET
De som skattat sin livskvalitet som lägre, t ex lägre än 64 avviker och är en grupp personer som skulle aktivt
erbjudas aktiviteter, nätverk och möjligheter till kontakt med primärvården mm. Det verkar finnas ett samband
mellan livskvalitetsskattningar och HAD-Depression.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT METODUTVECKLING OCH FORSKNING
Nedan följer förslag på fortsatt metodutveckling och forskning.
Utveckla rutiner för tidig upptäckt av depression.
Utveckla fler insatser framför allt mot depression.
Uppsökande verksamhet för att nå dem med sämre skattad livskvalitet.
Utbud av aktiviteter utifrån önskemål.
Utnyttja Internet och sociala medier mer för att nå de äldre.
Nätverksbyggande, dvs initiera och uppmuntra fortsatta kontakter runt ett givet tema.
SLUTSATSER
Gruppaktiviteter hade en positiv effekt på deltagarnas depressionssymtom, som minskade.
Andelen individer som hade en kliniskt relevant depressionsgrad minskade bland dem som deltog i
aktiviteter och samtalsgrupper, dvs aktiviteter kan innebära en verklig förbättring för deltagarna.
Bland dem som var ”friska” vid projektstart, d v s inte hade tecken till en kliniskt relevant depression,
var sannolikheten att fortfarande vara frisk vid uppföljningen säkerställt högre i Grundsunda än i
Nätra. Aktiviteterna föreföll således kunna förebygga insjuknande i depression.
Eftersom Grundsundabor med många depressionssymtom vid projektstarten i viss utsträckning deltog
både i samtalsgrupper (reminiscensterapi) och i aktivitetsgrupper är det inte möjligt att säkert särskilja
mellan effekten av den ena eller andra interventionen. Sannolikt rör det sig om en interaktion.
De som inte valt att delta i någon aktivitet beskrev en sämre livskvalitet och fler depressionssymtom
än deltagarna, d v s interventionen har svårt att nå de som mår sämst. Detta talar för att det är
angeläget att intensifiera den uppsökande verksamheten.
De som inte valt att delta i någon aktivitet sjönk mer i livskvalitetsskattningarna från före-mätningen
till uppföljningen 1,5 år senare. Aktiviteter kan ha bromsat sänkningen, alltså en preventionseffekt.
24
REFERENSER
Beser, A., Sorjonen, K., Wahlberg, K., Peterson, U.,Nygren, Å.,Åsberg, M. Construction and evaluation of a self rating scale for
stress-induced Exhaustion Disorder, the Karolinska Exhaustion Disorder Scale. Scandinavian Journal of Psychology,
2013. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/sjop.12088/abstract2013
Burström, P., Fredlund, B. Self rated health: Is it as good a predictor of subsequent mortality among adults in lower as well as
in higher social classes? J Epidemiol Community Health 2001;55:836-840 doi:10.1136/jech.55.11.836
Christensen, K., Ageing populations: the challenges ahead. The Lancet, Volume 374, Issue 9696, Pages 1196 - 1208, 3
October 2009
Folkhälsoinstitutet, Äldres hälsa en utmaning för Europa, ISBN: 978-91-7257-491-5, S 2007:02
Folkhälsorapporten, 2009, Socialstyrelsen, Artikelnummer: 2009-126-71, ISBN: 978-91-978065-8-9.
Fratiglioni, L. et al: Prevention of Alzheimer’s disease and Dementia, 2007, Physiology and Behavior.
Grundsunda Framtidsgrupp, Slutrapport hälsoprojektet, 2013,
http://webnews.textalk.com/upload/bnrimg/document/36289-Halsoproj_Slutrapp.pdf
Gustavsson, A. et al: Cost of Disorders of the Brain in Europe 2010, European Neuropsychopharmacology, 2011
Halvorsrud, L. et al: Reliability and validity of the Norwegian WHOQOL-OLD module, Scand J Caring Sci; 2008; 22; 292–305
Katz, D. Självhjälpsböckernas inflytande på våra liv, Psykologtidningen, nr 2,s 34-35, 2013
Lisspers, J. Nygren, Å., Söderman, E. Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD): some psychometric data for a Swedish
sample. ActaPsychiatrScand 1997 Oct;96(4):281-286
Magnil, M. Prevalence of depressive symptoms and associated factors in elderly primary care patients: a descriptive study,
2012 (refererat i Psykologtidningen, nov,2012)
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=%22Magnil%20M%22%5BAuthor
Peterson, U. Lägesrapport 2012, pågående manuskript
R Core Team (2013). R: A language and environment for statistical computing.R Foundation for Statistical Computing,
Vienna, Austria. URL: http://www.R-project.org/
SBU. Behandling av depressionssjukdomar, volym 1. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 166/1. ISBN 91-87890-87-9.
SBU. Behandling av depressionssjukdomar, volym 2. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 166/2. ISBN 91-87890-88-7.
SBU. Behandling av depressionssjukdomar, volym 3. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 166/3. ISBN 91-87890-94-1.
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Att förebygga psykisk ohälsa hos äldre, www.skl.se -> klicka på kurs och konferens->
markera 23 september 2013 på almanackan, (2013)
Sullivan, M., Karlsson, J. (1998) The Swedish SF-36 Health Survey III. Evaluation of criterion-based validity: results from
normative population. Journal of Clinical Epidemiology 1998; 51(11):1105-13.
WHOQOL-100, Division Of Mental Health, World Health Organization, Geneva, 1995
WHOQOL-BREF, Introduction, Administration, Scoring, And Generic Version Of The Assessment, Field Trial Version,
December 1996, Programme On Mental Health World Health Organization Geneva
WHOQOL-OLD Manual, World Health Organization European Office (Copenhagen), May 2006
Zigmond, A., Snaith, R. The hospital anxiety depression scale. ActaPsychiatrScand 1983; 67: 361-70.
25
Friskvårdssatsning ger:
•
Minskning av depressionspoäng
•
Minskat insjuknande i depression, d v s en preventionseffekt
26