Barn-­‐ och utbildningsförvaltningen HANDLINGSPLAN
2013/2014
DISKRIMINERING &
KRÄNKANDE BEHANDLING
MED
LIKABEHANDLINGSPLAN
Estet och Hantverk
Johanna Kamph
1
20130812
Inledning Beskrivning av Estet och Hantverk
Enheten består av två nationella program, Estetiska programmet och hantverksprogrammet, samt
programmet för estetiska verksamheter på gymnasiesärskolan. I verksamheten finns ca 330 elever
och 45 personal.
.
Elevens rätt till trygghet
Alla människor har lika värde och rättigheter. Skolans demokratiska uppdrag (skollagen 2010:800)
skall utgöra grunden för all verksamhet och principen gäller alla på skolan. Bemötande skall präglas
av respekt, solidaritet och tolerans.
Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (2008:567) i kraft. Den har till ändamål att motverka
diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Allt som man upplever som orättvist är inte diskriminering i lagens betydelse.
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller
grupper.
Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3
kap 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap 8 § skollagen).
Men det går lika bra att slå ihop planerna till en plan. Det handlar om att arbeta för alla elevers lika
värde.
I Skollagen kan vi läsa att Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) gäller för både elever och
skolpersonal. Enligt den har alla verksamma i skolan rätt till en god arbetsmiljö. Till arbetsmiljön
räknas också den psykosociala miljön. Alla enheter inom barn och utbildningsförvaltningen ska ha
en plan för att motverka risken för och hanterandet av hot och våld i skolan (AFS 1993:2) .
Begrepp Diskriminering
Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att eleven missgynnas i förhållande till andra elever utifrån någon
av diskrimineringsgrunderna.
Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst program med motiveringen att det
redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
2
20130812
Om exempelvis alla elever serveras samma mat kan skolan indirekt diskriminera elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysisk (slag och knuffar), verbala (hot, öknamn),
psykosociala (utfrysning och ryktesspridning). Kränkande bilder/texter kan läggas ut på sociala
medier till exempel på Facebook (klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms och msn m.m.)
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker elevens värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan utgöras av vuxna gentemot elev/er eller elever
emellan.
Trakasserier kan också vara av sexuell art. Det kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt,
förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker elevens värdighet men som inte har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Repressalier
Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exv som vittne, medverkar i
en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Diskrimineringsgrunderna 1. Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
•
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne
med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna för att han är den ende killen som valt att gå med i
dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
3
20130812
•
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar
med vem som helst. [sexuella trakasserier]
2. Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsidentitet eller könsuttryck avses att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller
genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att
tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få
prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder
och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
3. Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet – eller flera etniska tillhörigheter. En person som är född i
Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same, kurd eller något annat. Var
och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
[diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att
”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar
ju inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
4. Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Skolan får
inte missgynna någon elev på ett sätt som har samband med elevens religion.
4
20130812
Begreppet annan trosuppfattning har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till
exempel ateism eller buddism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med
religion.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De
säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
5. Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av beteckningen funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren
finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var
och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din
pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han
lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem
Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och
trakasserier]
6. Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning
•
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de
henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han
svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom,
men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
5
20130812
7. Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i
olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de
andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. [trakasserier]
Främjande arbete Mål/Vision
Estet och hantverk skall vara en skola för Alla där eleven kan utvecklas och nå uppsatta mål i en
inspirerande och trygg miljö, där ingen behöver känna sig kränkt eller diskriminerad. Målet är att vi
med vårt förhållningssätt mot kränkande behandling och vårt sätt att se på lärande som präglas av
meningsfullhet, företagsamhet och lustfylldhet skall bli en av Västerås attraktivaste skolor för såväl
elever som personal. För att nå målet skall arbetet ske i nära samarbete mellan personal, elev och
hem.
Ansvarsområden
Alla i skolan ska
•
•
ha ansvar för att planen är känd och följs
arbeta för att öka jämställdheten mellan pojkar och flickor.
•
arbeta för att minska förekomsten av sexuella trakasserier.
•
arbeta för utökad kunskap om och förståelse för olika kulturer (religion mm)
•
arbeta hälsofrämjande.
•
ansvara för att upprätthålla en trygg och trivsam miljö.
•
arbeta för att eleverna får arbetsro på lektionerna
Rektor ska
•
ansvara för att likabehandlingsplanen följs och revideras årligen. Se till att kontinuerliga
diskussioner förs i arbetslagen om arbetssätt och innehåll för att förebygga diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Redovisa arbetet för likabehandling i den
årliga kvalitetsredovisningen.
•
tillsammans med mentor på föräldramötet i september informera föräldrar till elever i årskurs
1 om innehållet i likabehandlingsplanen.
6
20130812
•
Se till att de konkreta åtgärder som kommer fram utvärderas och redovisas i skolans
systematiska kvalitetsarbete.
•
Utifrån PN-enkäten se över vilka områden som man behöver arbeta med att förbättra.
•
•
se till att elever medverkar vid framtagande av den årliga kartläggningen och
handlingsplanen.
ansvara för att APL-platserna får ta del av likabehandlingsplanen.
•
se till att kompetensutveckling av medarbetare sker kontinuerligt.
•
säkerställa att information görs tillgänglig till samtliga elever om Carlforsskas gemensamma
normer och värderingar.
•
se till att kontinuerliga diskussioner förs i ämneskonferenserna om arbetssätt och innehåll
för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Mentor ska
•
•
•
anordna aktiviteter vid skolstarten som främjar gemenskapen elever emellan.
ta upp trygghetsfrågor vid utvecklingssamtal 1 gång/termin - målsman bjuds in om eleven är
omyndig.
tillsammans med rektor på föräldramötet i september informera föräldrar till elever i årskurs
1 om innehållet i likabehandlingsplanen.
•
ta upp trygghet och trivselfrågor regelbundet vid klassens mentorstid.
•
berätta för elever så att de vet till vem de kan vända sig om man blir utsatt själv eller ser
någon annan fara illa i skolan.
•
kontinuerligt prata om trygghets frågor och övrig relevant information angående
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
•
•
anordna aktiviteter vid skolstarten som främjar gemenskapen elever emellan.
uppmana alla elever till att vara aktiva för att förebygga diskriminering och annan kränkande
behandling.
•
ta upp trygghet och arbetsro i den dagliga undervisningen – i klassrummet och under den
arbetsplatsförlagda utbildningen.
Skolsköterska ska
•
erbjuda elever i årskurs 1 hälsobesök med bl a samtal om elevens välbefinnande.
Kurator ska
•
vara ett stöd för elever som utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling
•
vara ett stöd för all personal som kommer i kontakt med utsatta elever.
Rutiner för åtgärder
Enligt skollagen 2010:800, 6 kap 10§ är lärare eller annan personal som får kännedom om att en
elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling nu skyldiga att anmäla
detta till rektorn.
Skolan ska också anmäla varje ärende vidare till huvudman.
7
20130812
Skolans åtgärds- och utredningsskyldighet gäller även om eleven eller vårdnadshavaren inte vill att
det ska göras en utredning.
Det gäller oavsett hur skolan får informationen, alltså inte bara när den drabbade eleven eller
elevens vårdnadshavare tar kontakt. Skolan måste även agera när informationen kommer från
andra elever när anmälan sker anonymt eller om någon av skolans personal bevittnar en händelse
som skulle kunna vara kränkande.
Tillvägagångssättet kan se olika ut från gång till gång beroende på omfattningen av kränkningen
som vid t.ex. mobbing.
Det är av rektor utvald/a person/er som kommer att jobba i ärendet.
Handlingsplan
1. Den eller de av rektor utvalda tar kontakt med den drabbade och börjar kartlägga
situationen
2. Enskilt samtal genomförs med den utsatte för att få en bild över situationen. Vad har hänt?
Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är inblandade?
3. Samtal inleds med den/de som utsatt eleven för kränkningen/mobbingen. Samtal sker med
en i taget (om det är fler inblandade). Vid samtalet bör, i möjligaste mån, två vuxna delta, en
som för anteckningar och en som intervjuar. Den/de som mobbat upplyses om att skolan
ser mycket allvarligt på situationen och att mobbningen omedelbart måste upphöra.
Atmosfären i samtalen är varken straffande eller förlåtande. Om personal misstänks för
trakasserier eller annan kränkande behandling gentemot elev är rektor ansvarig för
undersökning och uppföljning.
4. Under tiden fram till uppföljningssamtalet är vi vuxna aktiva iakttagare av hur mobbaren
klarar av de överenskommelser som gjorts.
5. Efter samtalen kommer främst mentor eller annan personal att ringa hem till
vårdnadshavaren och berätta om samtalet vi haft med deras ungdom. Eleven har då även
haft möjlighet att själva berätta om samtalet innan.
6. Vid uppföljningssamtalet får eleven berätta om hur han/hon upplever situationen i dagsläget.
Det är oerhört viktigt att den utsatta personen under hela processens gång stöttas.
7. Allt detta journalförs av dem som jobbar med fallet.
Informationen till föräldrar kan se olika ut från fall till fall beroende av hur grov
kräkningen/mobbningen är. Det som är viktigast i början är att kränkning/mobbningen upphör.
En del fall av kränkande handlingar kan rubriceras som brottsliga. Det finns ingen laglig skyldighet
för skolan att polisanmäla en elev som begått ett brott. Men skolans policy är att vid ett uppenbart
8
20130812
lagbrott polisanmäla. En bedömning om en polisanmälan skall göras bör ske i enskilt fall och inte
rutinmässigt.
Polisanmälan görs i samråd med rektor.
Enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§ har samtliga anställda inom skolan skyldighet att genast anmäla
till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att
socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd.
Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Detta
gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld.
Förebyggande arbete på enheten
När eleverna börjar hos oss i åk 1 har vi alltid några introduktionsdagar med gruppdynamiska
övningar där de får lära känna varandra, lärare och även elever i andra årskurser. På estetiska
programmet tillhör eleverna basgrupper som byts ett par gånger per termin och det gör att de lär
känna varandra och bidrar till studiero. På både estetiska programmet och hantverksprogrammet
arbetar eleverna med gemensamma projekt flera gånger under sin studietid. Det gör att de lär
känna andra elever än de som går i samma klass eller inriktning och bidrar till en god
sammanhållning mellan eleverna. Att arbeta tillsammans i grupp gör också att vi får möjlighet att på
ett naturligt sätt prata om hur man är en god gruppmedlem och hur man ska vara mot varandra. Vi
arbetar även med att planera lärarnas tjänster så att läraren i så stor utsträckning som möjligt följer
eleverna i sina kurser. Kontinuiteten skapar förtroende mellan elever och lärare och det blir lättare
att lyfta frågor kring kränkande behandling.
Skolan har en väl utvecklad förebyggande verksamhet i Here 4 U som rör sig i skolans alla
utrymmen för att öka samspelet mellan elever och för att motverka konflikter och arbeta
förebyggande på skolan mot droger, rasism, våld, mobbning eller annan kränkande behandling.
Återblick läsåret 2012/2013
Förutom ovanstående aktiviteter har vi arbetat med Pedagogiska nämndens enkät (PN-enkäten)
angående trygghet och trivsel som skickas ut till alla elever i åk 2 på gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan. Vi har även arbetar med enkäten i arbetslagen som ett led i det systematiska
kvalitetsarbetet, eftersom elevers upplevelse av trygghet och studiero också i hög grad påverkar
deras studieresultat.
Framtagandet av planen
Vi har haft en grupp bestående av lärare, kurator och rektor som arbetat med kartläggning och
framtagande av planen. Gruppen har haft regelbundna möten där vi arbetat mycket med
kartläggning. Alla i gruppen har tagit med sig frågor ut till sina arbetslag och lärarna i arbetslagen
har i sin tur tagit frågorna vidare till eleverna för att få en bredd och göra alla delaktiga i
kartläggningen.
Processen med likabehandlingsplanen kommer att fortsätta under våren för att få så stor
delaktighet som möjligt. Den kommer att gå på remiss till arbetslag, klassråd, programråd m fl.
Därefter kommer arbetsgruppen att revidera denna upplaga utifrån remissvaren.
Kartläggning
Förutom ovanstående har vi samlat in elevers synpunkter via utvecklingssamtal, utvärderingar,
klassråd och programråd. Vi har under föregående läsår arbetat med resultatet av PN-enkäten och
lyft ut vissa frågor för diskussion. Det har varit en bra form för att arbeta med dessa frågor.
Eleverna har fått diskutera och blivit lyssnade till. Det har också underlättat att vi har haft dessa
9
20130812
diskussioner schemalagda, annars blir det lätt att det glöms bort eller att man inte har tid till det.
Elever och lärare har varit delaktiga i utformning och utvärdering av introduktionsdagarna.
Resultat av PN-enkät
För årets PN-enkät har vi bara fått resultat för estetiska programmet på grund av att det varit för få
svarande på hantverksprogrammet och på gymnasiesärskolan, där vi bara hade två elever i åk 2
förra året.
Rent generellt sett så ligger resultatet på estetiska programmet något under genomsnittet för
Västerås stad. Svarsfrekvensen är tyvärr något låg och det gör att det finns en viss osäkerhet i
materialet. Därför har vi kompletterat materialet genom att eleverna har fått ta upp frågor kring
trygghet och trivsel på sina klassråd. Och även det materialet visar att det finns en del områden
som vi behöver arbeta med under läsåret. Eleverna upplever att frågor kring trygghet och trivsel
och kränkande behandling inte återkopplas i någon högre grad. Vi behöver bli bättre på att prata
om hur vi ska vara mot varandra, ta tag i problem när de uppstår och återkoppla de åtgärder som
vidtagits till eleverna.
Nedan presenteras ett urval av några frågor från enkäten. För vissa rader finns inget värde för 2012
och det beror på att den frågan inte var med i 2012 års enkät. Lite anmärkninsvärt är att man inte
upplever att elever och lärare möter varandra med respekt i skolan, trots att vi ligger över Västerås
Stad i frågan angående om man blivit allvarligt kränkt eller illa behandlad av någon vuxen det här
läsåret. Där tolkar vi resultatet som att vi måste sträva efter bättre kommunikation mellan lärare och
elever och mellan elever. Påverkansgraden upplevs som tidigare nämnt mycket låg och för att
skapa gemenskap och trivsel är det viktigt att eleverna får känna att de har möjlighet att påverka.
Detta område kommer vi att fortsätta arbete med genom klassråd och programråd och tydligare
återkoppla att vi tar till oss elevernas synpunkter och visar på vilka åtgärder som vidtas.
Pedagogiska nämdens enkät i år 2 2013
Enkätfråga
2012
2013
Jag trivs i skolan- medelvärde av en skala på 1-5
3,17
3,17
Västerås
Stad
2013
3,43
Jag känner mig trygg i skolan- medelvärde en skala på 1-5
3,56
3,43
3,63
På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotadmedelvärde en skala på 1-5
-
3,04
3,26
Elever och lärare möter varandra med respekt i skolanmedelvärde en skala på 1-5
-
2,74
3,20
Har du blivit allvarligt kränkt eller illa behandlad av någon
vuxen på skolan det här läsåret? Andel som svarat Nej
Vi elever får vara med och påverka vilka regler som ska gälla
på skolan- medelvärde en skala på 1-5
-
96%
90%
-
2,04
2,4
Tabell 1. Resultat på ett urval av frågor i den enkät som Pedagogiska nämnden utfört i år 2 på
gymnasiet. De frågor som saknar värde för 2012 fanns inte med i föregående års enkät.
10
20130812
Anledningen till att vi tar upp denna enkät trots den låga svarsfrekvensen är att den ger en bild av
vilka områden vi behöver arbeta vidare med. Rent generellt följer de stora skolorna samma mönster
med höga siffror i samma frågor medan det skiljer ganska lite mellan skolorna. Man kan också säga
generellt att de elever som går på en mindre gymnasieskola känner mer trygghet och trivsel. Därför
tror vi att det är viktigt att öka närheten mellan elever och elever och lärare och elever genom att
man försöker skapa mindre skolor i den stora. Att elever har sina lärare som arbetar med dem och i
möjligaste mån följer dem genom deras tre år på gymnasiet. Att eleverna har sin undervisning
koncentrerad till vissa delar av skolan skapar också en känsla av att ha en hemvist.
Planerade åtgärder läsåret 2013/2014
Vi kommer att fortsätta att arbeta med att implementera likabehandlingsplanen. Vi kommer att ha
några standardfrågor som ska tas upp vid varje utvecklingssamtal och som kan ligga till grund för
nästa års kartläggning. Vi kommer också att arbeta med att se över det särskilda stödet till elever
som behöver det. Att få hjälp att lyckas med sina studier är viktigt för att eleverna ska känna stöd
och få bättre självkänsla och självförtroende.
Vi kommer även att fortsätta att arbeta med PN-enkäten. Där har vi plockat ut områden som vi
behöver arbeta med tillsammans med eleverna. Eleverna får arbeta med det på mentorstiden under
året. De arbetar gruppvis och tar först fram några enskilda synpunkter som de diskuterar i sina
grupper och sen lyfter de gruppens synpunkter i klassen för diskussion. De områden som vi valt att
ta upp under läsåret är:
• Arbetsro- vad är det som gör att det inte finns arbetsro, hur vill vi ha det i klassrummet, vad
kan alla bidra med?
• Lust att lära- Vad är det som gör att du tycker att något i skolan är intressant? Hur kan
skolan bli mer lustfylld och intressant?
• Individuell utvecklingsplan- Hur kan jag ta reda på hur det går för mig i skolan? Vad skulle
jag behöva veta för att få bättre överblick över min studiesituation?
• Normer och värden- I vilka situationer kan du känna dig rädd eller hotad i skolan? Upplever
du att främlingsfientlighet är ett problem på skolan? Har du själv eller någon du känner blivit
drabbad? Hur har det gått till? Upplever du att du har blivit illa behandlad av någon, vuxen
eller elev, på skolan? Har du själv behandlat någon illa? Vad kan man göra åt det?
• Red ut begrepp: kränkning, främlingsfientlighet, lust att lära- inifrån motivation, respekt,
mobbning- utfrysning både irl och i sociala medier, trygghet och trivsel.
Uppföljning och redovisning
•
•
•
•
Se över de förebyggande åtgärderna
Följa upp och revidera likabehandlingsplanen årligen. Gymnasierektor ansvarar
Utvärdera via Pedagogiska nämndernas enkät till årskurs 2
Redovisa årligen via det systematiska kvalitetsarbetet
11
20130812
