1 (13)
Datum
9 januari 2015
Heby skola F-6
PLAN FÖR LIKABEHANDLING
MOT DISKRIMINERING
& KRÄNKANDE BEHANDLING
Heby skola och fritidshem F-6
HEBY100 v 1.0 2005-11-28
Beslutad av: Dan Bergqvist januari 2015
Postadress
Besöksadress
Telefon
Fax
Internet
Bankgiro
Org.nr
Heby kommun
744 88 Heby
Centralgatan 2
0224-360 00
0224-301 94
www.heby.se
[email protected]
366-5114
212000-2049
Datum
8 januari 2015
2 (13)
Innehållsförteckning
Inledning
3
Ledardeklaration
3
Definitioner
4
Främjande insatser
6
Utvärdering och planering
6
Planering av insatser
6
Förebyggande insatser
7
Slutsatser och kartläggning av organisation
7
Slutsatser och kartläggning av Barn/Elevers trygghet och trivsel
8
Mål
9
Organisationsnivå
9
Barn/Elev
9
Åtgärdande insatser
10
Rutiner
10
Kartläggning, rutiner och åtgärder vid kränkning av elev
10
Elev trakasseras eller kränks av vuxen
12
När personal blir kränkt av elev
12
Delaktighet
13
Barns/Elevers medverkan
13
Tillgänglighet
13
Datum
8 januari 2015
3 (13)
Inledning
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
Diskrimineringslagen samt 6:e kapitlet i Skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer
för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan (enligt 3 kapitlet 16 §
diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6:e kap 10 §
skollagen). Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav.
Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan mot diskriminering som krav
på plan mot kränkande behandling.
Syftet med planen ska vara att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder samt förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling. Planen ska ses som ett levande dokument.
Att utarbeta nya rutiner tar tid och det är viktigt att utveckla arbetsformer som främjar
likabehandling och som förebygger kränkningar och mobbing.
Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i
skolan. Med lagen får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för
skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från
diskriminering, trakasserier samt andra former av kränkande behandling.
Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en
fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver
helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens
organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika
diskrimineringsgrunderna.
Ledardeklaration
På Heby skola F-6 och fritidshem ska alla mötas med respekt. Vi vill ha en skola med
god inlärningsmiljö, där barnen trivs samt ges möjlighet ett lustfyllt lärande.
Heby skola strävar efter att alla elever ska känna trygghet, bli sedda och respekterade, få
vara den man är, utveckla självkänsla, ansvar och egna resurser. Alla ska ges möjlighet
att ta vara delaktiga och tillsammans känna omtanke och ge andra omtanke.
Elever, personal och föräldrar arbetar tillsammans utifrån en gemensam värdegrund för
ett trivsamt arbetsklimat.
Datum
8 januari 2015
4 (13)
Definitioner
Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer.
”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling” (2012)
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som
utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig
skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan.
För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla
lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom
tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i
praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat
syfte.
Likabehandling innebär att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och
möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn
och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna (Diskrimineringslagen).
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna;
Kön- Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och
förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till
en elevs könstillhörighet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck- Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man
eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska
förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande
identitet eller uttryck.
Datum
8 januari 2015
5 (13)
Diskrimineringsgrunder forts,
Etnisk tillhörighet- Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var
och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att
arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.
Religion och annan trosuppfattning- Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella
konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara
icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes
religion.
Funktionshinder- Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och
trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som
att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och
dyslexi.
Sexuell läggning- Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt
ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot
homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en
uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck
för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En
homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter.
Ålder- Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att
särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.
Kränkande behandling Uppträdanden eller handlingar som kränker en elevs värdighet utan
koppling till någon diskrimineringsgrund. Kan t.ex. handla om social och ekonomisk status,
utseende eller kroppsstorlek (Skollagen)
Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot
en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras
inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon eller Internet. Trakasserier
och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning,
förlöjligande eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota
någon. Kränkande handlingar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
Datum
8 januari 2015
6 (13)
Främjande insatser
Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i
verksamheten. Arbetet utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska
värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg miljö och att stärka
respekten förr allas lika värde. Arbetet med att främja rättigheter och möjligheter riktar sig till
alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i
verksamheten.
-
-
-
-
-
Alla vuxna på skolan ansvarar för att barn ska skyddas från kränkningar av deras
värdighet, genom att vara uppmärksamma på om någon elev blir trakasserad eller
utsatt för kränkande behandling samt genom att ingripa vid behov.
Det ska finnas vuxna i klassrum, på raster (rastvärdar), i matsalen och om så möjligt
är i omklädningsrummen.
Alla pedagoger ska på ett medvetet sätt göra placeringar i klassrum, matsal, vid
grupp- och samarbeten et. c. i syfte att skapa en trygg skolmiljö med arbetsro som
främjar barnens lärande.
Skolan arbetar fortlöpande med ett gemensamt värdegrundsarbete. (Se bilaga 1.
Skolans värdegrund)
Alla vuxna på skolan ska systematiskt arbeta för att stärka de positiva
förutsättningarna för likabehandling i verksamheten genom att omsätta skolans
gemensamma värdegrundsarbete i praktisk handling i barnen skolvardag.
På Heby skola ska alla känna sig välkomna genom att alla på skolan, stora som små
aktivt och i enlighet med skolans Värdegrund försöker möta andra på ett respektfullt
sätt, vara omtänksamma och låter alla vara med.
På skolan finns kända ärendegångar/policy för elevhälsa kring elever i svårigheter
och/eller med funktionsnedsättningar som utgår från ett inkluderande synsätt.
Trygghetsteam samt elevhälsoteam (skolsköterska, kurator, skolpsykolog,
specialpedagog samt rektor) finns på skolan.
Kamratstödjare och elevråd finns på skolan i åk 3-6.
All personal på skolan har ansvar för att verka för att ett gott och tillitsfullt mellan
hem och skola.
Utvärdering och planering
Översikt det gångna året
-
Under året har alla klasser, personal samt föräldrar genomfört ett gemensamt värdegrundsarbete.
Värdegrundsgruppen har arbetat processinriktat med värdegrundsord samt med
implementering av dessa i klasserna tillsammans med personal och föräldrar.
Vi har haft en gemensam välkomstdag där alla samlas för att fira att skolan startar.
Vi har arbetat med ett Bra kompis tema tillsammans med projektet Skapande skola.
Vi har utökat antalet rastvärdar som är ute med barnen på rasterna.
Trivselenkäter har genomförts i alla klasser.
Orosbedömning; screening har genomförts i alla klasser.
Kamratstödjarverksamhet för klasserna 3-6.
Friends ”komobutbildning” för kamratstödjare och Trygghetsteam har genomförts.
Föräldrarådsmöten har genomförts.
Datum
7 (13)
8 januari 2015
Planering av insatser som ska genomföras under året
Vad?
När?
Ansvarig?
Utvärdering; Hur/När
Fortsatt tema kring Värdegrundsord i klasserna
Vt 15
Värdegrundsgruppen I slu
Maj 2015. Alla klasser får redovisa vad de har gjort
Regler och skolgemensamma dokument ska tas fram
Sept 15
Rektor
Trivselenkäter
Okt 15
Trygghetsteamet
November- analys av resultatet
Screening i alla klasser - orosbedömning
Nov 15
Rektor samt Kurator
December-analys av resultaten
Hälsosamtal i åk f, 2 och 4
Vt 15
Föräldrarna fortsatt med i värdegrundsarbetet
Vt 15
Skolsköterska och
skolläkare med f.
Pedagogerna
Föräldrarådsmöten
Ht/vt
Rektor
Maj 2014- genom utvärdering i samband med
föräldrarådsmöte
Heby skolas dag
Juni 15
Rektor, Personal, Elever,
Föräldraråd
Juni 2015
Aktivt Trygghetsteam
Varje
torsdag
kl.14
Rektor
Maj 2015 samt december 2015
Kamratstödjarträffar
Ht/vt
Trygghetsteamet
Maj 2015 samt december 2015, genom samtal
Maj
Maj 2015 genom utvärdering i klass- elev- samt föräldaråd
Efter hälsosamtalen i åk 4 – analys av resultaten
I oktober sammanställer värdegrundsgruppen arbetet och
implanterar vi detta med elevernas arbete. Arbetet
redovisas under föräldramöten och föräldrar får kännedom
och en chans att kommentera.
Slutsatser Kartläggning av Organisation
Förebyggande arbete:
Det förebyggande arbetet syftar till att minimera risker för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling och utgår från identifierade riskfaktorer. Arbetet ska vara långsiktigt
och innefatta ske på såväl organisation, grupp och individnivå. Det förebyggande arbetet
omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheterna kan identifieras som risker.
Insatserna utgår från den kartläggning som gjordes ht 2014
Kartläggning tillvägagångssätt
I vår kartläggning har vi tagit del av sammanställningar och presentationer från skolan utvecklingsgrupper samt av
enkätsvar, observationer och synpunkter från personal, elever och föräldrar.
Trygghetsenkäten har reviderats tillsammans med all personal. De besvarade Trygghetsenkäterna har analyseras i
Trygghetsteam och arbetslag för att genomlysa verksamheten samt för att identifiera de områden som måste stärkas.
Enkäten har återkopplas i klasserna och klasserna har reflekterat kring ”vad är bra på Heby skola”?
Vi använder oss kontinuerligt av kamratstödjare för att kartlägga sådant som bör förbättras och utvecklas i på skolan och i
klasserna. Kamratstödjarnas roll är att informera om kamratstödjaruppdraget i klasserna samt att vara schyssta kamrater.
Med sina synpunkter bidrar de till Trygghetsgruppens arbete med att utveckla former för att skolans arbetsmiljö ska bli
trivsammare och tryggare för alla barn. Kamratstödjare arbetar aktivt i rastsituationer genom att under något rastpass per
vecka medverka i de yngre klassernas raster och genom att leda rastaktiviteter för dessa. Det handlar om att rasten ska vara
rolig, att på ett positivt sätt leka in regler så att lekarna fungerar för alla som vill vara med.
Trygghetsteamet gör sig synliga tillsammans med kamratstödjare via presentation i klasser.
Eleverna är också delaktiga via klassråd och elevråd för att lyfta problem och önskemål.
Vi har ett tydligt schema på rastvärdar som gör sig synliga via varselvästar och vi har alltid en personal per grupp i matsal.
Värdegrundsgruppen har ett tema varje år och alla grupper arbetar med värdeorden (se bilaga 1).
Miljögruppen arbetar för en trygg utemiljö och en trygg/lärande innemiljö.
Betyg och bedömningsgruppen arbetar för en likvärdig bedömning av kunskapskraven som anges i LGR 11.
Datum
8 januari 2015
8 (13)
Slutsatser
Fortsatt arbete med Värdegrund och värdegrundsorden.
Att föra in och använda begreppet likabehandling i verksamheten.
Kön: Arbeta med att flickor och pojkar får lika stort talutrymme.
Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning. Vi behöver fortsätta
arbetet med vår information för familjer med ett annat modersmål än svenska.
Uppmärksamma olika religioner/kulturers högtidsdagar.
Sexuell läggning: Uppmärksamma allas lika rättigheter.
Funktionshinder: Arbeta med att ta fram policydokument för hjälpmedel/verktyg.
Ålder: Arbeta vidare med aktiviteter där elever i olika årskurser kan träffas,
samarbeta samt ha det trevligt tillsammans.
Kränkande behandling: Trygghetsenkäterna ska revideras inför Ht 15 så eleverna
bättre ges möjlighet att svara på frågor kring diskriminering samt kring sådana
kränkningar som kan förekomma på nätet. Enkäten kommer att kompletteras med en
trygghetsvandring. Kontinuerligt uppdatera och informera om Trygghetsteamets
arbete, aktualisera information till all personal.
Slutsatser Kartläggning Barn/ Elev. Trygghet och trivsel
Kartläggning tillvägagångssätt
Gemensamma regler arbetas fram i samarbete mellan personal och elever.
Trivselenkäten genomförs med alla elever i september.
F-1 enkäten sker enskilt med lärare, innehåller identifiering av otrygga platser och också ett
sociogram.
2-6 enkäten är anonym och innehåller identifiering av otrygga platser.
Eleverna har även deltagit i kartläggningen genom samtal och diskussioner i klassrummet mm.
Analys av inkomna ärenden till Trygghetsteam i syfte att förebygga kränkningar samt för att
utveckla skolans främjande arbete. Kontinuerlig process som utgår från skolans årshjul.
Slutsatser
Flera elever tycker att skolans toaletter är ofräscha samt att några barn är rädda att
någon ska låsa upp dörren eller att den går i baklås.
Elever anser att det är oroligt att gå till idrotts/simhallen, det är rörigt och högljutt,
det är inte alltid med någon vuxen i omklädningsrummet, man möter okända elever
och det är öppet i duscharna.
Elever från f-6 känner sig otrygga med elever från 7-9 i rastsituation och i lokaler
som hör till högstadiet t ex. syslöjd. Man möter nya elever och vuxna som man inte
känner i korridor/matsal.
Ett fåtal elever är oroliga för att de inte ska ha någon att leka med på skolgården eller
att ha någon att gå med när de byter lokal (t ex går till matsal eller gymnastik).
Alla elever upplever att de har någon vuxen att prata med i skolan.
Det har blivit lättare att prata med barnen vid konflikter då alla vuxna utgår från de
ord som ingår i skolans värdegrund/ord som är välbekanta för barnen.
Datum
9 (13)
8 januari 2015
Mål
Organisationsnivå
Mål
Åtgärd
Uppföljning
Ansvar
All personal ska veta vad
Likabehandlingsplanen innehåller och
arbetsgången kring den.
Värdegrundsgruppen organiserar.
Kamratstödjarna tillsammans med
trygghetsteam informerar om
Likabehandlingsplanen i klasserna.
Använda begreppet likabehandling.
Avsätta tid på klassrådet för
likabehandlingsfrågor.
Ta upp sådant som händer på nätet.
Maj 2015
Rektor
Värdegrundsgruppen
Personal
Maj samt Dec 2015
Trygghetsteamet
Pedagoger
Samrådsmöten; Information kring
samt delaktighet i Likabehandlingsplanen. Delaktiga i Heby
skolas dag. Informationskanaler
som Unikum och hemsidan.
Terminernas temaarbete kring
Värdegrund
I ämnet religion lär vi om högtider.
Juni samt Dec 2015
Rektor
Maj samt Dec 2015
Rektor
Personal
Rektor och pedagoger.
Planerade aktiviteter där eleverna
från olika årskurser träffas och
samarbetar.
Träffa trygghetsteamet för år 7-9 för
att kunna samarbeta förebyggande.
Pedagoger som barnen känner följer
barnen till matsal, slöjd et c.
Maj 2015
Införa en
utvärderingsfråga av
aktiviteterna i
trygghetsenkäten okt
2015.
Alla barn ska medvetandegöras om
vad Likabehandling innebär .
Barnen ska göras delaktiga i arbetet
med Likabehandlingsplanen
Ökat samarbete med föräldrar.
Gemensam värdegrund
Uppmärksamma andra religioners
högtider och traditioner i
klassrummen
Eleverna ska känna sig trygga i
situationer där olika åldersgrupper är
blandade.
Eleverna ska känna sig trygga när de
har lektioner eller befinner sig i
matsalen på 7-9 skolan.
Dec 2015
Trygghetsteamet
Pedagoger
Barn/Elev
Mål
Åtgärd
Uppföljning
Ansvar
Alla barn på skolan ska känna till
innebörden av skolans
värdegrundsord.
Fortsatt arbete med värdegrunden.
Värdegrundsgruppen
Pedagoger
Alla elever ska uppleva att de vuxna
ingriper direkt när elever gör elaka
saker mot varandra.
Uppmana eleverna att direkt ta
kontakt med en vuxen och be om
hjälp. Den vuxne som ingriper
återkopplar till de involverade
eleverna.
Rastvärdar på skolgården,
återkopplar till varandra samt till
mentor.
Introducera ”Månadens lek”
Kartläggning av nätforum där
eleverna befinner sig.
Genom uppföljning på
APT under året. Genom
klassråd och elevråd
Maj och Dec 2015.
Genom klassråd samt
trygghetsenkäter
Maj 2015 samt
Dec 2015
Genom klassråd och
elevråd samt
trygghetsenkäter
HT 2015.
Dec 2015.
Rastvärdar
Trygghethetsteamet
Pedagoger
Kamratstödjarna
Elevrådet.
Klassråd.
Pedagoger.
Rektor, städledare och
vaktmästare.
Pedagoger
Alla barn ska känna sig trygga på
rasterna.
Fortsätta att utveckla rastaktiviteter.
Nätet.
Eleverna ska känna sig trygga och
vilja gå på toaletterna.
Alla ska känna sig trygga att duscha
och byta om i omklädningsrum.
Trasiga dörrar lagas/byts ut. Se över
städningen.
Se över så att det finns personal
tillgänglig i omklädningsrummen
Skyddsrond VT-15
Städmöte
Genom klassråd och
elevråd Maj 2015
December 2015?
Trygghetsteamet
Pedagoger
Datum
8 januari 2015
10 (13)
Åtgärdande insatser
Rutiner
Alla vuxna på skolan ska ständigt i skolan vara uppmärksamma på om någon elev
blir diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling och ansvarar
också för att ingripa vid behov.
Varje klass/grupp har klassråd där situationen i klassen följs upp.
Elevers sociala situation i skolan och på fritidshemmet ska tas upp på
utvecklingssamtal.
Rastvärdar ute på rasterna, rastvärdarna har en gul väst på sig.
Trivselenkät och kartläggning görs varje år.
Kartläggning, rutiner och åtgärder vid kränkning av elev.
Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det har kommit signaler om att ett barn känner
sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av andra/annan elev. Detta ska utredas och
åtgärdas genast. Alla samtal, slutsatser och åtgärder ska dokumenteras. Den som utsatts för
kränkning skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga och lindra såväl fysisk som psykisk
skada.
Förälder anmäler direkt till rektor via mejl eller telefon.
Elev anmäler till skolpersonal eller fritidspersonal som vidarebefordrar informationen till
rektor.
Utredning
Klasslärare eller annan pedagog ansvarar för att skyndsamt utreda vad som har hänt.
Samtal med den utsatte som får berätta hur de har uppfattat det som har hänt.
Samtalen sker individuellt eller i grupp beroende på vilketdera som bedöms vara
lämpligt.
Samtalet/ samtalen dokumenteras på blankett ” Incidentrapport- mobbing/kränkande
behandling” (se bilaga 2).
Kopia av anteckningar lämnas till Trygghetsteamet.
Åtgärd av ansvarig pedagog
Analys av samtalen och slutsatsen ligger till grund för lämpliga åtgärder
Eleverna enas om hur de ska bete sig/vara/ gentemot till varandra.
Vårdnadshavare till de elever som man samtalat med kontaktas samma dag.
Uppföljningssamtal sker med alla inblandade. Genomförs av ansvarig pedagog. Om
problemet är löst avslutas ärendet samt att återkoppling sker till föräldrarna.
Om de åtgärder som vidtagits inte har visat sig räcka till och problemet kvarstår vid
uppföljningssamtalet
Pedagogerna tar upp problemet i arbetslaget och diskuterar idéer och lösningar och
provar dem med berörda elever/klass
Ansvarig pedagog anmäler ärendet till Trygghetsteamet (Se bilaga 2)
I Trygghetsgruppen beslutas vem eller vilka som tar hand om ärendet (rektor delar
om så möjligt är på gruppens möten)
Datum
8 januari 2015
11 (13)
Arbetsgång vid ärenden till Trygghetsteamet
Om situationen inte är löst så lämnar ansvarig pedagog/mentor in anmälan till
Trygghetsteamet (blankett se bilaga 2).
Ansvarig pedagog träffar Trygghetsteamet (torsdagar kl 14) för att beskriva ärendet.
Ansvarig pedagog informerar den kränkte eleven om hur skolan kommer att gå
vidare och datum för uppföljning bestäms. Eleven informeras också om att
förälder/vårdnadshavare kommer att kontaktas.
Respektive ansvarig pedagog/mentor informerar de övriga berörda barnens föräldrar.
Föräldrar/vårdnadshavare erbjuds att komma till skolan för enskilda stödsamtal med
sitt barn under pågående process.
Två vuxna ur Trygghetsteamet träffar berörda elever fem gånger (dokumenterar,
informerar Rektor). Insatserna börjar omgående. Individuellt samtal med varje elev
som har varit involverad genomförs som regel under en och samma lektion. När
samtal sker med yngre elever (förskoleklass) ska en för eleven känd personal delta.
Samtalet sker utan vårdnadshavare.
Ansvariga för ärendet i Trygghetsteamet, samlar information om den kränktes
situation och avgör hur vi ska gå vidare.
Om problemet fortfarande kvarstår träffas ansvarig pedagog/mentor, representant
från Trygghetsteamet, Rektor, representant/-er från Elevhälsan (Specialpedagog
Kurator, Psykolog, Skolsköterska) för att göra en gemensam analys på individ, grupp
och organisationsnivå. En handlingsplan tas fram. Fortsatta åtgärder, (t ex om det
finns något ytterligare i barnens fysiska eller psykosociala arbetsmiljö som
personalen kan förändra/förbättra i klassrum, vid övergångar, gruppindelningar på
raster mm för att förebygga kränkningar och främja en tryggare skolvardag, behov av
fortsatta stödsamtal et c.).
Pedagog från Trygghetsteamet handleder barnets mentor.
Om den kränkande behandlingen inte upphör trots samtal kallas vårdnadshavare till
den elev som är kränkt till skolan för vidare åtgärder. Rektor kallar. Vid varje enskilt
ärende görs en bedömning om hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till
annan myndighet ska göras. Rektor beslutar om eventuell anmälan till andra
myndigheter som polis, socialtjänst och arbetsmiljöverket.
Efter mötet kontaktas föräldrar/vårdnadshavare för att tillsammans med sitt barn
erbjudas ev. stöd eller hjälp att bearbeta de känslor som kan ha uppstått efter den
kränkande behandlingen.
Återkoppling sker till berörd personal.
Dokumentation av händelse/situation och åtgärder görs löpande under hela
utredningen. Originalen ska förvaras inlåsta hos ansvarig i Trygghetsgruppen. Kopia
av kompletteringar lämnas till rektor, som rapporterar till huvudmannen.
Datum
8 januari 2015
12 (13)
När en elev upplever sig trakasserad eller på annat sätt kränkt av en vuxen i skolan ska
detta utredas och åtgärdas skyndsamt.
Den som uppmärksammar kränkningen eller den elev som blivit kränkt kontaktar
rektor.
Rektor kontaktar personalspecialist på Heby kommun.
Rektor utreder via samtal med berörda parter. Överenskommelse görs om framtida
förhållningssätt till varandra. Utredning dokumenteras.
Rektor kontaktar vårdnadshavare till eleven.
Rektor följer upp ärendet inom en vecka.
Om kränkningarna fortsätter
Rektor kallar personalspecialist och inblandade parter till ett möte.
Åtgärdsprogram upprättas.
Rektor följer upp inom en vecka.
Om kränkningarna trots ovanstående fortsätter
Beroende på händelsens art görs anmälan till facklig företrädare, Skolchef och
Personalspecialist.
När personal blir kränkt av elev
Rektor samtalar med utsatt personal. Samtalet dokumenteras.
Rektor samtalar med berörd elev/elever. Samtalet dokumenteras.
Vårdnadshavare informeras om det inträffade. Samtalet dokumenteras.
Elev och vårdnadshavare kallas till möte med rektor. Överenskommelse görs om
vidare hantering av ärendet. Samtalet dokumenteras.
Rektor gör uppföljning med alla berörda inom två veckor. Samtalet dokumenteras.
Beroende på händelsens art vidtar rektor åtgärder enligt SkolL kap. 5, 6-16§§.
Datum
8 januari 2015
13 (13)
Delaktighet
Barn/Elevers medverkan
Planerade främjande och förebyggande insatser
Arbete i klasserna med skolans Värdegrundsord.
Eleverna har regelbundna klassråd.
Eleverna har regelbundna elevråd.
Kamratstödjarna har regelbundna möten.
Framtagande av planen, kartläggningen
Eleverna har svarat på enkäter. Enkäterna har diskuterats i klassen. Alla värdeord med
meningar har tagits fram av eleverna. Kamratstödjarna har presenterat värdeorden för alla
klasser och elever. Efter genomförande av klassråd, elevråd samt föräldraråd har underlaget
till planen tagits fram. Värdegrundsgruppen utformar ett tema utifrån enkäterna som eleverna
tillsammans med lärare utformar. Ex dramatisera värdeorden eller ser filmer och diskuterar.
Kamratstödjarna blir involverade i utveckling av en kamratstödjarnas dag som behandlar
problemområden utifrån värdeorden. Kamratstödjarna agerar lekledare utifrån tema.
Elevrådet kartlägger användandet av sociala medier.
Tillgänglighet
Efter utvärdering av trivselenkäterna samt insamling av övriga utvärderingar har ett
förslag till likabehandlingsplan arbetats fram.
Därefter tas planen upp med personalen samt med kamratstödjare, elevråd och
kamratstödjare.
Planen presenteras också för samrådet (föräldrarådet) och de får ge synpunkter.
Kamratstödjarna får när allt är klart presentera planen för alla klasser.
Efter beslut om planens fastställande ska planen gås igenom i alla klasser och även
göras tillgänglig på skolans hemsida.
Föräldrar/vårdnadshavare informeras om skolans arbete med Likabehandlingsplanen
i veckobrev.
