kulturella perspektiv på psykisk ohälsa

Hälsa och samhälle
KULTURELLA
PERSPEKTIV PÅ
PSYKISK OHÄLSA
EN LITTERATURSTUDIE OM
SJUKSKÖTERSKANS KULTURELLA
OMVÅRDNADSARBETE VID PSYKISK OHÄLSA
MARTIN HELLSTRÖM
LUKAS HERMELIN
Examensarbete i omvårdnad
Nivå 61-90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Maj 2008
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
KULTURELLA
PERSPEKTIV PÅ
PSYKISK OHÄLSA
EN LITTERATURSTUDIE OM
SJUKSKÖTERSKANS KULTURELLA
OMVÅRDNADSARBETE VID PSYKISK OHÄLSA
MARTIN HELLSTRÖM
LUKAS HERMELIN
Hellström, M & Hermelin, L. Kulturella perspektiv på psykisk ohälsa. – En
litteraturstudie om sjuksköterskans kulturella omvårdnadsarbete vid psykisk ohälsa.
Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och
Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.
Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och
aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och
arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter.
Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5
forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt
granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell
Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct.
Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella
omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika
kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell
tillhörighet. Studiens kliniska tillämpning är att den belyser vikten av kulturell
kompetens i sjuksköterskans arbete.
Nyckelord: Kultur, kulturell omvårdnad, kulturell kompetens, psykisk ohälsa,
sjuksköterska.
2
CULTURAL PERSPECTIVES
OF MENTAL ILLNESS
A LITERATURE REVIEW ABOUT THE
NURSES´ CULTURAL CARING OF MENTAL
ILLNESS
MARTIN HELLSTRÖM
LUKAS HERMELIN
Hellström, M. & Hermelin, L. Cultural perspective on mental illness. – A literature
review about the nurse cultural caring of mental illness. Degree Project, 15 Credit
Points. Nursing Programme, Malmo University: Health and Society, Department
of Nursing, 2008.
Aim: The aim of the study was to compile and critically review the nurses’
cultural care to mental health among patients from different cultural contexts.
Method: The study is a literature review based on a total of ten articles (5 critical
reviews, 4 qualitative, 1 quantitative). These have been systematically revived and
graded. The articled have been searched and found in following databases:
Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo and Science Direct.
Result: The result of the study shows that the nurses through different cultural
nursing tools are able to intervene against mental illness among patients from
different cultural contexts. The study also shows how mental illness express itself
is determined by cultural context. The clinical practice of the study is that it
pinpoints the need of cultural competence among nurses´.
Keywords: Culture, cultural care, cultural competence, mental illness, nurse.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ........................................................................................................... 5
BAKGRUND ........................................................................................................... 5
Hälsa och sjukdom ............................................................................................... 5
Psykisk ohälsa ...................................................................................................... 5
Historik ............................................................................................................ 6
Definition ......................................................................................................... 7
Psykisk ohälsa idag .......................................................................................... 8
Kultur ................................................................................................................... 9
Omvårdnad........................................................................................................... 9
Transkulturell omvårdnad ................................................................................ 9
Kompetensbeskrivning .................................................................................. 11
SYFTE ................................................................................................................... 12
METOD ................................................................................................................. 12
Precisera problemet för utvärdering .................................................................. 12
Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier ................................... 13
Formulera en plan för litteratursökningen ......................................................... 13
Informationskällor ......................................................................................... 13
Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter
inklusionskriterierna .......................................................................................... 13
Tolka bevisen från de individuella studierna ..................................................... 14
Sammanställ bevisen.......................................................................................... 15
RESULTAT ........................................................................................................... 15
Psykisk ohälsa och sjuksköterskans kulturella omvårdnadsarbete .................... 15
Kulturell kompetens ....................................................................................... 15
Interpersonellt arbetssätt ................................................................................ 16
Adekvata hjälpmedel ..................................................................................... 17
Kulturell påverkan på psykisk ohälsa hos patienten .......................................... 18
Stigma ............................................................................................................ 18
Somatiska symtom ......................................................................................... 19
Individualism kontra kollektivism ................................................................. 19
DISKUSSION ........................................................................................................ 20
Metoddiskussion ................................................................................................ 20
Inklusions- och exklusionskriterier ................................................................ 20
Sökord ............................................................................................................ 21
Informationskällor ......................................................................................... 21
Sökprocessen ................................................................................................. 21
Kritisk kvalitetsgranskning ............................................................................ 21
Analys ............................................................................................................ 22
Resultatdiskussion ............................................................................................. 22
SLUTSATS ............................................................................................................ 24
REFERENSER ...................................................................................................... 25
BILAGOR .............................................................................................................. 27
Bilaga 1 .............................................................................................................. 27
Bilaga 2 .............................................................................................................. 28
Bilaga 3 .............................................................................................................. 29
Bilaga 4 .............................................................................................................. 30
4
INLEDNING
”Hur vi ser på psykiska besvär, vilka uttryck de tar sig och vilken hjälp vi
förväntar oss av anhöriga och av vården är alla frågor som är kulturellt
betingade” (Cullberg, 2003, s. 452). Detta citat belyser vikten av kulturell
förståelse för att kunna förstå sina medmänniskor. Utan denna förståelse skulle
sjuksköterskans kompetenskrav troligen vara svåra att efterfölja (jmf
Socialstyrelsen, 2005a). Vid psykisk ohälsa är förståelsen av medmänniskan, eller
patienten, synnerligen viktig. Eftersom psykisk ohälsa inte kan utläsas
medicintekniskt, med laboratoriesvar och dylikt, är arbetet med detta en utmaning
för den yrkesverksamme sjuksköterskan (a a).
Psykisk ohälsa har varit ett ständigt återkommande begrepp under
sjuksköterskeutbildningen. Men vad egentligen psykisk ohälsa är har vi stundom
ställt oss frågande till. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på
patienter med psykisk ohälsa inom alla sjukvårdens områden, inom allt ifrån
öppenvården till den geriatriska och den somatiska sjukvården. Ett annat faktum
är att vi under de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen också mött
patienter av olika etnicitet och med en helt annan kulturell härkomst. I och med att
det svenska samhället blir allt mer mångkulturellt så avspeglas detta också i vilka
som söker vård (Cullberg, 2003).
BAKGRUND
Bakgrunden i studien kommer att redogöra för synen på hälsa och sjukdom,
begreppet psykisk ohälsa samt kulturell omvårdnad.
Hälsa och sjukdom
Enligt WHO:s hälsodefinition från 1948 innebär hälsa ”ett tillstånd av totalt
fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom, eller
defekt” (Brülde & Tengland, 2003, s. 47 ). Att ha ohälsa innebär således att
individen lider fysiskt och/eller psykiskt. Ohälsa (illness) brukar ofta benämnas
som den subjektiva och psykologiska upplevelsen av ett visst tillstånd. Begreppet
sjukdom (disease) syftar snarare på det patologiska; det vill säga den nedsatta
biologiska och/eller psykologiska funktionen (a a). Sjukdomsbegreppet är inom
den västerländska kulturen till stora delar färgad av en naturvetenskaplig
grundsyn, vilket gör att fenomen som är objektivt observerbara och mätbara
(exempelvis somatiska sjukdomar) får en högre status vid behandling (Hanssen,
2007).
Psykisk ohälsa
Att försöka ge en enkel och kortfattad bild av vad begreppet psykisk ohälsa
innebär är allt annat än enkelt. Eftersom det inte finns någon tydlig definition
används begreppet i texter delvis utifrån författarens egen uppfattning av vad
psykisk ohälsa innebär (Socialstyrelsen, 2005b). Att försöka sammanfatta detta
5
komplexa begrepp i en begränsad textmassa bör i det närmaste ses som ett
sisyfosarbete. Begreppet är, som också relevant litteratur gestaltar, ett
svårdefinierat begrepp (a a). Dels kan begreppet innefatta allt från normala
emotioner (exempelvis sorgsenhet) till en akut psykos, dels inrymmer begreppet
de hälsofilosofiska divergenserna mellan hälsa – ohälsa och sjuk – frisk (a a) som
inledningsvis presenterades.
Historik
Psykisk ohälsa som ett historiskt begrepp är svårt att fånga in. Forskare och
författare har i högre grad fokuserat på att belysa galenskapen eller vansinnet som
historiska begrepp, mest berömd i den genren torde Foucaults Vansinnets historia
under den klassiska epoken (2001) vara. Galenskapens och den psykiska ohälsans
historia har långtifrån en gemensam historia, men en grundläggande likhet i de
båda begreppen är svårigheten att definiera dessa. De båda begreppens
komplexitet förenas i det faktum att de definieras utifrån den rådande kulturen,
vad som är sjukt – friskt; normalt – onormalt är inte ”skrivit i sten” utan snarare
än projektion, eller återspegling, av den rådande kulturens normsystem (a a).
Psykisk ohälsa hos människan kan, utifrån ett evolutionärt perspektiv, dateras
långt tillbaka i människans historia. Människan har, i egenskap av att vara ett
socialt djur, genom historien varit beroende av sina emotioner för sin överlevnad.
Till människans grundläggande emotioner hör bland annat sorg och förtvivlan, två
primära begrepp i diskussionen om vad psykisk ohälsa innebär (SBU, 2004).
Människan har genom historiens gång haft skiftande teorier om vad som orsakat
mental ohälsa. Ett försök till att sammanfatta den psykiska ohälsans historia har
Kent (2003) gjort. Hon menar att psykisk ohälsa kan spåras tillbaka till
förhistorisk tid. Psykisk ohälsa sågs länge i historien inte som någon egentlig
sjukdom, utan orsaken var istället ett straff av Gud eller att en demon tagit den
drabbades kropp i besittning (a a). Sådana färgstarka orsakssamband har funnits
parallellt i olika kulturer genom historien, och existerar fortfarande i vissa kulturer
(Hanssen, 2007).
I skarven mellan 1800-talet och 1900-talet kom synen på människans
psykologiska mekanismer att revolutioneras. Detta då psykoanalysen, med
Sigmund Freud som förgrundsgestallt, utvecklades och fick genomslag. Enligt
Cullberg (2003) kom psykoanalysen att bli den vetenskap som djupast och mest
konsekvent utforskat vår psykologiska utveckling och de förutsättningar som
bestämmer vårt handlande och våra upplevelser. Enligt Passer & Smith (2003)
menade psykoanalysens företrädare att våra handlingar, normal som onormala, är
ett resultat av interaktionen mellan personens detet (id), jaget (ego) och överjaget
(superego). Ett onormalt beteende uppstår enligt teorin när jaget inte kan hantera
detets begär, överjagets moraliska krav eller omvärldens fordringar.
Psykoanalysen menade att denna obalans utrycks i varierande grader av ångest
och somatiska problem. Kritikerna av den psykoanalytiska teorin har varit många
och högljudda. I början av 1900-talet utvecklades den behavioristiska teorin.
Företrädare för denna teori tog avstånd från psykoanalysens teori om att
omedvetna faktorer, eller intrapsykiska processer, skulle vara orsak till ett
onormalt beteende (a a).
De behavioristiska forskarna menar att vårt beteende en produkt av inlärda
reaktioner, genom så kallad stimuli – respons. På slutet av 1960-talet kom ännu en
6
tongivande teori att utvecklas – den kognitiva psykologin. Teorin vände sig dels
mot psykoanalysens fokusering på omedvetna processer, och dels mot
behaviorismens förnekande av intrapsykiska processer. Den kognitiva psykologin
understryker vikten av människors tankar och uppfattningar om sig själva och om
sin sociala kontext. Negativa tankemönster menar förespråkarna vara direkt
kopplade till psykisk ohälsa och sjukdom (Passer & Smith, 2003). Enligt
SBU:171 (2005) har terapi som utgår ifrån kognitiv psykologi, så kallad KBT
(kognitiv beteende terapi) visat sig vara effektiv vid behandling av
ångestsyndrom.1
Definition
I Folkhälsorapporten från 2005 (Socialstyrelsen, 2005a) diskuteras
definitionsproblematiken med psykisk ohälsa. Psykisk hälsa/ohälsa, psykisk
sjukdom och psykiska problem är en handfull av de termer som finns till hands för
att försöka kategorisera olika sidor av psykiskt lidande. Enligt Folkhälsorapporten
(Socialstyrelsen, 2005a) sågs psykiska ohälsotillstånd tidigare som
sammanhängande tillstånd med olika problemdjup; från psykisk ohälsa vidare till
en psykisk störning, för att till sist leda fram till en psykisk sjukdom (a a).
I dagsläget betraktas psykisk ohälsa istället utifrån olika dimensioner av
begreppet. Ett sätt är att skilja på å ena sidan god psykisk hälsa och å andra sidan
mer eller mindre psykiskt lidande. Ett annat sätt, som återfinns i
diagnostiseringsverktygen ICD-10 (International Classification of Diseases) och
DSM-IV (Diagnostic Statistical Manual) är att göra uppdelningen mellan psykiskt
frisk och psykiskt sjuk. Sammanfattas de existerande perspektiven på psykisk
ohälsa kan två dimensioner utkristalliseras: den subjektivt färgade
hälsodimensionen, samt den mer naturvetenskapligt orienterade
sjukdomsdimensionen (Socialstyrelsen 2005a). I hälsodimensionen accentueras
subjektets, alltså den enskilda individens, erfarenhet av den psykiska ohälsan och
dess symtom. Med andra ord ligger fokus på den enskildes upplevelse och hur
denne känner sig. Förklaringen till den psykiska ohälsan ligger utifrån
hälsodimensionen i den miljö eller, annorlunda uttryckt, den kontext individen rör
sig i. Således är levnadsvanor, livsstil och stress centrala begrepp i denna
åskådning. Sjukdomsdimensionen understryker istället, på naturvetenskapligt
manér, betydelsen av biologiska förhållanden. Den psykiska ohälsan är enligt
synsättet relaterat till en störning i kroppen (i synnerhet hjärnan). Behandlingen
syftar först och främst till att hämma och eliminera dessa sjukdomsskapande
störningar (a a).
Här nedan följer en schematisering över begreppet psykisk ohälsa. Modellen är till
stora delar identisk med den modell som återfinns i Folkhälsorapporten från 2005
(Socialstyrelsen, 2005a), här dock modifierad för att i större utsträckning försöka
tydliggöra begreppet.
1
Värt att notera är att i den aktuella SBU-rapporten (SBU:171 (2005) används begreppen psykisk
ohälsa och ångestsyndrom, mer eller mindre, som synonymer.
7
Figur 1 Modell för att schematisera begreppet psykisk ohälsa (inspirerad av Folkhälsorapporten,
2005 (Socialstyrelsen, 2005a)
Majoriteten av samhällets medborgare hör i allmänhet hemma i det första fältet
(I). Hit räknas de som upplever sig ha psykisk hälsa och där ingen psykisk
sjukdom föreligger. I det andra och fjärde fältet (II och IV) återfinns de som har
en psykiatrisk sjukdom, där två stora patientgrupper är de som drabbats av
schizofreni och depression. Det är i dessa båda fälten som medparten av
sjukvårdens (i synnerhet psykiatrins) insatser koncentreras till. I det tredje fältet
(III) återfinns den grupp människor som upplever en psykisk ohälsa/lidande utan
att ha någon egentlig sjukdom och bedöms därför inte att vara i behov av någon
psykiatrisk vård. De symtom, eller ohälsotillstånd, som förknippas med det tredje
fältet är åtskilliga. En stor del av dessa problem kan kopplas till olika reaktioner
på upplevd stress, som till exempel utbrändhet och sömnproblem (a a). Enligt
SBU (2005) kan även mildare former av ångest samt depressionssymtom räknas
in i denna grupp. I det tredje fältet återfinns även många av de patienter som lider
av psykosomatiska symtom och reaktioner, exempel på sådana reaktioner kan
vara magsår, yrsel, och diffusa muskelsmärtor (Cullberg, 2003).
Psykisk ohälsa idag
Året 2005 kom att visa sig vara ett viktigt år i fråga om att ta problemet med den
psykiska ohälsan på allvar. Dels publicerade WHO (World Health Organisation)
detta år rapporten Mental Health: facing the challenges, building solutions
(WHO, 2005). En rapport som försöker sammanfatta de interventioner som bör
genomföras för att förhindra och förebygga den psykiska ohälsan i Europa. Dels
publicerade Socialstyrelsen sin Folkhälsorapport (Socialstyrelsen 2005a) varuti
vikten av att minska utbredningen av psykiska besvär understryktes.2
Hur många individer som lider av psykisk ohälsa utan att ha en diagnos är till
stora delar okänt, och mörkertalet är stort (Socialstyrelsen, 2005a). Enligt Kessler
et al. (1998) kan uppemot 50 % av de individer som lider av psykisk ohälsa vara
2
I 2005 års folkhälsorapport finns psykisk ohälsa som ett eget kapitel, något som saknas i
exempelvis Folkhälsorapporten från 2001
8
oupptäckta av sjukvården. Individerna i denna grupp söker sig i liten utsträckning
till psykiatrin, istället är det primärsjukvården som i första hand får ta emot och
behandla dessa patienter. Ungefär 90 % av de som lider av psykiska problem och
ohälsa söker sig till primärvården för att få hjälp (a a). Enligt en nyligen
publicerad svensk undersökning (Karlsson, 2004) uppvisar cirka en tredjedel av
alla de patienter som söker sig till primärvården symtom som kan kopplas till
psykisk ohälsa. En av högriskgrupperna för att drabbas av psykisk ohälsa utgörs
av patienter som kommer ifrån andra kulturer (a a).
Kultur
Kultur är som begrepp både svårdefinierat och mångfacetterat. Enligt Hanssen
(2007) menas med kultur de värdesystem, normer, symboler och beteende som vi
indoktrineras in i sedan födseln. Den kulturella tillhörigheten bestäms dels genom
den direkta omgivningen (exempelvis familjen) dels genom samhället i en vidare
bemärkelse (exempelvis etnicitet). Genom den kulturella tillhörigheten ges
händelser och upplevelser en mening, således påverkar detta också uppfattningen
och tolkningen av vad sjukdom, hälsa, och ohälsa innebär (a a).
Omvårdnad
Sjuksköterskans professionella yrkesutövande kallas på svenska för omvårdnad
(engelska: nursing), och bakomliggande teoretisk kunskap kallas för
omvårdnadsteorier. I och med att sjuksköterskans arbete professionaliserades på
1950-talet kom olika omvårdnadsteorier att växa fram (Rooke, 1997). Tre
huvudtyper av omvårdnadsteorier kan urskiljas: Behovsteorierna, vars
omvårdnadsmål utgörs av att tillgodose behovet hos vårdtagaren.
Interaktionsteorierna, som fokuserar på interaktionen mellan vårdtagaren och
sjuksköterskan, och menar att denna utgör grunden för omvårdnaden.
Systemteorierna, utgår ifrån att omvårdnaden skall sträva efter att återskapa
vårdtagarens inre och yttre balans som ohälsan har föranlett (a a).
Omvårdnadsteorierna har efter hand kommit att innehålla gemensamma
föreställningar, så kallade konsensusbegrepp, dessa utgörs av fyra olika domäner:
Hälsa kan ses som ett övergripande mål för den praktiska omvårdnaden. Hälsa
som begrepp är, som inledningsvis presenterades, föremål för en filosofisk
diskussion. Människa behandlar teorins syn på människan. Behovsteorierna
tenderar att se på människan just som en patient med varierande behov, medan
senare teorier (interaktions- och systemteorierna) antar en mer holistisk syn på
människan. Miljö utgör den kontext som omvårdnaden praktiseras inom.
Omvårdnadsåtgärder innehåller de olika hjälpmedel sjuksköterskan använder sig
av i det praktiska arbetet (a a).
Transkulturell omvårdnad
Transkulturell omvårdnad växte fram under 1950-talet, och denna subkategori
inom omvårdnadsfältet utvecklades initialt av Madeleine Leininger (Leininger &
McFarland, 2002). Syftet med den transkulturella omvårdnaden är att upptäcka,
dokumentera, förstå, förklara och förutspå kulturella omvårdnadsbehov. För att
kunna ge en adekvat transkulturell omvårdnad måste sjuksköterskan arbeta
holistiskt och förstå de olika faktorer som påverkar individens omvårdnadsbehov,
dels faktorer inom kulturen, så kallade emic factors, dels faktorer utanför kulturen,
9
så kallade etic factors. Genom att använda den kulturella omvårdnadsteorin kan
sjuksköterskan upptäcka dolda omvårdnadsbehov, detta genom att kartlägga olika
kulturella influenser hos patienten. Exempel på kulturella influenser kan vara
religiösa, filosofiska och sociala faktorer samt kulturella värderingar. Genom att
erhålla denna kunskap kan sjuksköterskan bedriva transkulturell omvårdnad.
Leininger kom i mitten av 1950-talet att utveckla en modell för att hjälpa
sjuksköterskan att bedriva transkulturell omvårdnad: The Sunrise Model. Denna
modell syftar till att få sjuksköterskan att frångå omvårdnadens fokus på
diagnoser, symtom, sjukdomar och medicinska utgångspunkter. Modellen skall
fungera som ett verktyg att upptäcka omvårdnadsbehov som den konventionella
omvårdnaden förbiser (a a).
Tonvikten för att kunna bedriva kulturell omvårdnad ligger enligt Hanssen (2007)
på en adekvat kommunikation. För att förstå varandra över de kulturella gränserna
måste kommunikationen genomsyras av empati, respekt och vilja till att
kommunicera trots eventuella språkförbistringar. Etnocentrisk omvårdnad bör i
möjligaste mån undvikas. Hanssen (2007) menar vidare att kommunikation är
mycket mer än bara det som sägs; kommunikation kan också vara icke-verbal.
Icke-verbal kommunikation innefattar bland annat ansiktsuttryck, röstklang och
kroppsspråk. En annan viktig aspekt gällande kommunikation och språk är dess
oskiljaktiga förhållande till kulturell tillhörighet. Som vi nämnt formar den
kulturella tillhörigheten uppfattningen om omvärlden, och det språk som talas är
tillstora delar en produkt av kulturen (a a).
Vi kan exempelvis i Sverige istället för att säga ordet ledsen använda ett stort
antal begrepp som är olika nyanseringar av samma begrepp (exempelvis
melankolisk, dyster, förstämd etc.). I andra kulturella kontexter kan dessa begrepp
helt saknas, förklaringen till detta kan ligga i att andra kulturer inte anser att inre
upplevelser och intrapsykiska processer vara lika viktiga som i västvärldens
kulturella kontext (Hansen, 2007). Enligt Cullberg (2003) gör detta att psykisk
ohälsa istället för att beskrivas som ett psykologiskt problem i större utsträckning
uttrycks som somatiska symtom, exempelvis som bröstsmärtor eller diffusa
magproblem (a a).
En viktig aspekt i den kulturella omvårdnaden är synen på individens kontra
kollektivets roll och betydelse. Cullberg (2003) menar att patienter från andra
kulturer tenderar att sätta psykisk ohälsa i samband med vilken familjerelation
som är störd, snarare än vilken del av individen som är störd. Oberoende är i
västvärlden ett honnörsord medan andra kulturer snarare understryker vikten av
gruppen (a a). Hanssen (2007) poängterar att många patienter inom sjukvården
kommer från kulturer som framförallt betonar vikten av kollektivism, snarare än
individualism.
10
Kompetensbeskrivning
Nedanstående punkter är hämtade från Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för
sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005b). Dessa punkter belyser delar av
allmänsjuksköterskans omvårdnadsansvar.
•
”Ha förmåga att tillvarata det friska hos patienten [och att] tillgodose
patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska
som sociala, kulturella och andliga” (sid 11, Socialstyrelsen 2005b).
•
”Ha förmåga att observera, värdera, prioritera, dokumentera och vid
behov åtgärda och hantera förändringar i patientens fysiska och psykiska
tillstånd” (sid 11, a a).
•
”Ha förmåga att planera, konsultera, informera och samverka med andra
aktörer i vårdkedjan” (sid 11, a a).
•
”Ha förmåga att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid
behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer” (sid 12, a a)
•
”Ha förmåga att undervisa och stödja patienter och närstående,
individuellt eller i grupp, i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa”
(sid 12, a a).
11
SYFTE
Syftet med litteraturstudien är att sammanställa och kritiskt granska relevant och
aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och
arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter.
METOD
Under avsnittet metod kommer tillvägagångssättet för hur studien har genomförts
att presenteras. Vi har valt att belysa vårt problemområde med att genomföra en
litteraturstudie. Detta innebär att vi sammanställt och kritiskt granskat den
befintliga forskning vi funnit genom olika databassökningar. Den forskning vi
anser vara relevant för arbetet kommer nedan att kritiskt granskas, summeras och
analyseras. Artiklar vi anser vara användbara och relevanta kommer senare att
användas under resultat. Vi har använt Goodmans sju steg (Willman et al, 2002)
som utgångspunkt men endast använt oss av punkt 1-6.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Precisera problemet för utvärdering
Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier
Formulera en plan för litteratursökningen
Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter
inklusionskriterierna
Tolka bevisen från de individuella studierna
Sammanställ bevisen
Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet
Tabell 1 Ur Willman et al. (2002) s 51.
Precisera problemet för utvärdering
Sjuksköterskans kulturella omvårdnadsarbete vid psykisk ohälsa är det centrala
problemet för utvärdering. I studien kommer även psykisk ohälsa hos patienter
från olika kulturella kontexter att utvärderas.
Psykisk ohälsa visade sig vara svårt att översätta ordagrant. Vi valde att använda
begreppet mental illness synonymt med psykisk ohälsa. I en av artiklarna, Hwang
et al. (2007), användes termen mental distress, och således gjorde vi en sökning
med denna term. Termerna kultur och kulturella skillnader var enklare att
översätta, culture respektive cultural diversity. Eftersom vi fokuserat på
sjuksköterskans yrkesverksamhet användes även omvårdnad, nursing, kulturell
kompetens, cultural competence, samt interventioner, interventions, som sökord. I
den senare sökningen använde vi även primärvård, primary healthcare, som
sökord, detta för att avgränsa sökningen från artiklar som specifikt belyste
psykiatri och psykiatrisk omvårdnad.
12
Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier
Litteratursökningen avgränsades till artiklar publicerade på engelska de senaste 10
åren. En viktig avgränsning vi tidigt valde att göra var att utesluta artiklar som
renodlat behandlade psykisk sjukdom (mental disorder). Detta för att kliniskt
psykiska sjukdomar först och främst rör psykiatrin och psykiatrisk omvårdnad.
För att använda artiklarna i vår litteraturstudie ställde vi som vetenskapligt krav
att artiklarna skulle vara vetenskapliga samt vara publicerade i en vetenskaplig
tidsskrift. Vi valde även att främst fokusera vår granskning på de artiklar som
varit föremål för en noggrann bedömning innan publicering. För att eftersträva så
aktuella artiklar som möjligt valde vi att avgränsa oss och endast granska artiklar
publicerade mellan åren 1998-2008.
Formulera en plan för litteratursökningen
Det första steget i den egentliga litteratursökning var att finna artiklar som belyste
psykisk ohälsa (mental illness/health), olika kulturella aspekter (cultural
diversity/competence), omvårdnad (nursing) och interventioner (interventions).
Flertalet av artiklarna var ej relevanta för arbetets syfte men en del användbart
material gick ändå att finna. Ett antal av dessa artiklar är inte skrivna av forskande
sjuksköterskor, utan rör sig inom andra akademiska domäner, såsom kulturell
psykologi. Det andra steget i den egentliga litteratursökningen var att fokusera på
primärvården och de patienter med psykisk ohälsa som söker sig dit. I valet av
dessa artiklar valde vi att på ett mer konkret sätt lägga fokus på sjuksköterskans
roll. En av artiklarna, Cioffi (2003) återfanns i ett artikelkompendium och
upptäcktes således ej genom litteratursökningen.
Informationskällor
Vi har som informationskälla främst använt oss av databasen Blackwell Synergy.
Detta beror dels på att databasen är lätthanterlig, dels på ett högt träffantal, samt
artikelrelevans. Vi har även använt oss av databasen Cinahl vars artiklar främst
behandlar ämnesområdet omvårdnad samt hälso- och sjukvård. De båda
databaserna PsycINFO och Sage användes också som informationskällor.
Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter
inklusionskriterierna
Den egentliga litteratursökningen genomfördes uteslutande av vetenskapliga
artiklar. Dessa artiklars fokus låg på sambandet mellan kultur och psykisk ohälsa,
samt på olika modeller och interventioner för att förklara och förbättra arbetet i
detta fält. Vissa av dessa artiklar berörde sjuksköterskans yrkesverksamhet
konkret, andra mer på ett indirekt sätt. Detta föranledde en tredje litteratursökning,
där vi inriktade oss på att finna artiklar som gällde psykisk ohälsa inom
primärvården. I dessa artiklar avgränsade vi oss till sjuksköterskans
yrkesverksamhet. Våra sökningar sammanfattas i nedanstående tabell.
Databas:
Sökord
Science direct
Mental
health AND
culture
Mental
illness OR
mental
health AND
Blackwell
synergy
Begränsningar:
Antal
träffar:
203 st.
Lästa
abstract:
4 st.
Lästa
artiklar:
1 st.
Antal använda
artiklar:
1 st.
1543 st.
28 st.
8 st.
4 st.
13
cultural*
Cinahl
Cinahl
PsycINFO
PsycINFO
Sage
Blackwell
Synergy
Blackwell
Synergy
Mental
illness AND
culture
AND
nursing
Mental
illness AND
culture
AND
intervention
Mental
illness AND
culture
AND
intervention
Mental
health AND
nursing
AND
transcultural
Mental
health AND
nursing
AND
transcultural
Mental
illness AND
primary
care AND
nursing
AND
cultural*
Mental
illness AND
primary
care AND
transcultural
nursing
42 st.
5 st.
3 st.
1 st.
2 st.
0 st.
0 st.
0 st.
1591 st.
14 st.
2 st.
1 st.
30 st.
2 st.
0 st.
0 st.
534 st.
6 st.
0 st.
0 st.
461 st.
7 st.
6 st.
3 st.
33 st.
1 st.
0 st.
0st.
Tabell 2
Tolka bevisen från de individuella studierna
I studien eftersträvade vi hög kvalitet på de artiklar vi funnit under
litteratursökningen. För att säkerställa detta valde vi att inspireras av tre olika
protokoll för bedömning av vetenskapliga artiklar, detta eftersom vi använt oss av
kvalitativa, kvantitativa och review-artiklar.
Artiklar med kvalitativ metod som användes granskades utifrån Carlsson &
Eimans (2003) bedömningsmall (bilaga 1). De artiklar som använde en kvantitativ
metod granskades utifrån Willman et al (2002) bedömningsmall för kvantitativa
studier (bilaga 2). Artiklar som forskningssammanställningar/reviewartiklar
granskades utifrån Willman et al (2002) bedömningsmall för systematiska
översikter (bilaga 3). De artiklar vi fann under litteratursökningen har bedömts
utifrån tre olika grader (grad I-III). Gradbenämningen grundar sig i ett
poängsystem, där maximalt antal poäng i en artikel är 48 poäng för kvalitativa
studier, 32 poäng för kvantitativa och 17 poäng för forskningssammanställningar.
Poängsumman summerades efter kvalitetsgranskningen ihop, och kategoriserades
14
i antingen grad I, II eller III. Grad I innebar att minst 80 % av den totala poängen
uppfylldes, grad II 70 % och grad III 60 %. Artiklar som endast uppfyllde 69 %,
dvs. grad III, eller mindre exkluderades från studien.
Sammanställ bevisen
Det material som litteratursökningen gav oss bearbetades i tre olika steg.
Inledningsvis lästes artiklarna övergripande, och genom detta kunde vi bilda oss
en uppfattning om artikelns innehåll, vetenskaplighet och relevans för studien.
Därefter läste författarparet artiklarna var för sig, så kallad triangulering (Denzin
& Lincoln, 1994). På så vis kunde vi bestämma vilka artiklar som skulle ingå i
resultatet. Under denna fas gjordes poängbedömningen av artiklarna. Slutligen låg
fokus på att djupare analysera materialet och söka efter gemensamma teman
artiklarna emellan. De gemensamma teman som kunde särskiljas presenteras
under nedanstående rubriken resultat.
RESULTAT
Artiklar vi funnit ha gemensamma slutsatser kommer att presenteras under
gemensamma rubriker. De granskade artiklarna finns sammanfattade som bilaga i
slutet av studien (bilaga 4).
Psykisk ohälsa och sjuksköterskans kulturella omvårdnadsarbete
Under denna rubrik kommer de fynd som rör sjuksköterskans kulturella
omvårdnadsarbete vid psykisk ohälsa att presenteras.
Kulturell kompetens
Kulturell kompetens är något som flera av de undersökta artiklarna beskriver som
en nödvändighet för en fungerande kulturell omvårdnad (Mahoney et al., 2006;
Hsiao et al., 2006; Craig, 1999). Mahoney et al. (2006) vill genom sin
forskningssammanställning utveckla ett teoretiskt ramverk att använda för att
kunna ge kulturellt kompetent omvårdnad. Kulturell kompetens för att förhindra
och upptäcka psykisk ohälsa innebär framförallt att (a) lära sig upptäcka symtom
på psykisk ohälsa hos olika kulturer, (b) förstå hur kultur påverkar patientens
uppfattning och förklaring av symtom på psykisk ohälsa, (c) respektera och
integrera patientens kulturella tillhörighet i behandlingsplanen av patienten, (d) att
utvärdera de behandlingsinterventioner som skall göras (a a).
Den kulturella kompetensen, till skillnad från medicinskteknisk kompetens, skall
inte ses ha något statisk slutpunkt. Sjuksköterskan kan inte bli kulturellt
kompetent fullärd, utan detta är en ständigt pågående process. Att sjuksköterskan
förhåller sig självkritisk, uppdaterar sin kunskap om andra kulturella perspektiv
och motverkar att bilda stereotypbilder av vissa kulturer är viktigt i strävan efter
att nå denna kulturella kompetens. Artikeln diskuterar och understryker vikten av
att ökad kulturell förståelse är viktig för hela vården, inte bara i behandlingen av
psykisk ohälsa, och att en större vikt vid kulturell kompetens bör lägga tidigt i
grundutbildningen av sjuksköterskor (Mahoney et al., 2006). Craig (1999)
uttrycker i sin forskningssammanställning att kulturell kompetens måste innebära
en ”[…]willingness to explore health care from within the client´s cultural
15
context. It is important for nurses […] to develop an understanding not only of a
client´s health-illness beliefs, patterns, and health goals, but also an
understanding of their own” (Craig, 1999, s. 97).
Shiang et al. (1998) ger i sin forskningssammanställning förslag på flera
användbara hjälpmedel för att öka den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan,
för att på så vis kunna lokalisera den psykiska hälsan i olika kulturer. Enligt
författarna bör noggranna kartläggningar av olika kulturers normer och
värderingar göras, då detta påverkar patientens beteende och hur psykisk ohälsa
uttrycks. Eftersom familjen i regel spelar en viktigare roll i andra kulturer än i
västvärlden, är det viktigt att inte glömma att även involvera familjemedlemmarna
i behandlingen av patienten. För att nå en optimal behandling är i synnerhet
kommunikationen mellan patient och vårdpersonal viktig. Personal bör vara
flexibel och situationsanpassa kommunikationen. Artikeln ger förslag på olika
kulturspecifika interventioner som kan vara viktiga i behandlingen av psykisk
ohälsa: (a) en adekvat patientundervisning, som i vissa fall bör inkludera
patientens familj, (b) att tydliga mål med behandlingen utformas, (c) att
behandlingen är flexibel och inte låst vid traditionella mönster (a a).
Interpersonellt arbetssätt
Ett gemensamt tema i flera av de undersökta artiklarna är vikten av att arbeta
interpersonellt i det kulturella omvårdnadsarbetet vid psykisk ohälsa (exempelvis
Craig 1999; Hsiao et al,. 2006. Craig (1999) menar att effektivt omvårdnadsarbete
av patienter från andra kulturer med psykisk ohälsa bör involvera så många
familjemedlemmar som patienten vill. Därigenom kan patienten ha lättare att
”öppna sig” för sjuksköterskan och berätta om sin psykiska ohälsa (a a). Vikten av
att sjuksköterskor och läkare antar ett interpersonellt arbetssätt beskriver Hsiao et
al. (2006) i sin kvalitativa studie. Genom intervjuer genomförda på kinesiska
invandrare boende i Australien visar författarna att harmoni mellan
familjemedlemmarna (interpersonal harmony) är nyckelfaktorn för att bibehålla
psykisk hälsa hos kinesiska patienter. Studien visar även att kinesiska patienter
som misslyckas med att uppfylla de kulturella krav som ställs på dem leder till en
försämrad interpersonell harmoni, vilket i sin tur resulterar i olika former av
psykisk ohälsa inte bara hos den enskilda individen, utan även hos patientens
familj (a a).
Den västerländska synen att individuell utveckling och autonomi ses som något
eftersträvansvärt kan få sjukvårdspersonal (sjuksköterskor och läkare) att
underskatta eller helt bortse från vikten av interpersonell harmoni i den kinesiska
kulturen. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar för att skapa en harmoni inom
familjen för att på så vis hjälpa den enskilde med psykisk ohälsa. Själva
utförandet av detta bör inledningsvis bestå av en noggrann kartläggning av
familjestrukturen, och relationerna mellan familjemedlemmarna måste
identifieras. Därefter skall sjuksköterskan genomföra en egen tolkning av det som
observerats. Detta är, enligt författarna, ett kritiskt moment eftersom vi är så låsta
till våra egna kulturella normer och värderingar. Författarna efterlyser därför en
ökad ”kulturell empati” inom omvårdnadsfältet. Empati som måste bygga på en
förståelse för de komplexa system som den interpersonella harmonin grundar sig
på (Hsiao et al., 2006).
16
Adekvata hjälpmedel
Hyvönen & Nikkonen (2004) utformar i sin kvalitativa studie fyra olika typer av
hjälpmedel som sjuksköterskor kan använda vid behandling av psykisk ohälsa. De
olika hjälpmedlen är kategoriserade i: (a) kommunikativa hjälpmedel, (b) tekniska
hjälpmedel, (c) kollaborativa hjälpmedel, (d) ideologiska hjälpmedel. Med
kommunikativa hjälpmedel kan sjuksköterskan få information om patientens
situation, behov och önskemål. Detta hjälpmedel praktiseras genom att intervjua,
observera och lyssna på patienten. Det kommunikativa hjälpmedlet är inte bara
viktigt för att få information om patienten, detta kan även användas för att ge
patienten stöd och support. Författarna understryker vikten av att detta hjälpmedel
måste vara individanpassat, och se till den kontextuella och kulturella bakgrunden.
Tekniska hjälpmedel består dels av formulär för att mäta psykisk ohälsa. Men
även av hjälpmedel som traditionellt används för att ge svar på fysisk hälsa,
exempelvis ett blodtrycksprov. Eftersom vissa patienter kan finna det svårt att tala
om sin psykiska ohälsa kan ett enkelt blodtryck vara till hjälp att sätta igång en
diskussion om patientens psykiska hälsosituation. De kollaborativa hjälpmedlen
utgörs dels av sjuksköterskans arbetskamrater och dels av patientens familj.
Sjuksköterskan måste kunna konsolidera arbetskamrater från andra
yrkeskategorier (såsom läkare och kuratorer) för att bättre förstå patienten.
Detsamma måste kunna göras med patientens familj och närstående. De
ideologiska hjälpmedel som sjuksköterskan kan praktisera rör individuell samt
kulturell förståelse av patienten. Sjuksköterskan bör vara insatt i patientens
kulturella tillhörighet för att förstå exempelvis sjukdomsmönster. Det ideologiska
hjälpmedlet åsyftar även till att medvetandegöra sjuksköterskans egna fördomar (a
a).
Hsiao et al. (2006) ger i sin artikel förslag på konkreta hjälpmedel för att kartlägga
de interpersonella relationerna i patientens familj. Initialt bör en kartläggning av
familjestrukturen göras, och relationerna mellan familjemedlemmarna måste
identifieras. Därefter skall sjuksköterskan genomföra en egen tolkning av det som
observerats. Detta är, enligt författarna, ett kritiskt moment eftersom vi är så låsta
till våra egna kulturella normer och värderingar. Vad som bör efterstävas är en
”kulturell empati” där sjuksköterskan försöker se på situationen utifrån patientens
specifika kontext (a a).
Russel & Potter (2002) visar i sin kvalitativa studie att sjuksköterskor och annan
sjukvårdspersonal har bristfällig kunskap och saknar adekvata hjälpmedel när det
gäller psykisk ohälsa. Genom intervjuer med sjukvårdspersonal (sjuksköterskor
och läkare) inom primärvården, framförallt sjuksköterskor, anser författarna att
två områden måste förbättras: (a) kompetensen i avseende att upptäcka och
utvärdera psykisk ohälsa, samt (b) organiseringen av arbetsplatsen. Genom dessa
förbättringar tror författarna att omvårdnadsarbetet kan få en tydligare struktur
och arbetsdelningen förbättras. Trots att primärvården har en ytterst viktig roll i
behandlingen av psykisk ohälsa finns det, enligt författarna, en syn att arbete med
psykisk hälsa ligger utanför primärvårdens ansvarsområde. Författarna anser att
det hjälpmedel som behövs för att bättre upptäcka och behandla psykisk ohälsa
framförallt är att kunna ge allmänt stöd och rådgivning (general support). Även
om författarna efterlyser en ökad kunskap om psykisk ohälsa hos
sjukvårdspersonalen generellt, anser de att detta arbete underlättas om en
specialistutbildad sjusköterska kopplas till vårdenheten (a a).
17
Bristfällig kunskap om psykisk ohälsa inom somatiken belyser Crawford et al
(2001) i sin kvantitativa studie. 54 sjuksköterskor utan vidareutbildning
verksamma inom primärvården deltog i studien. 50 % av deltagarna i studien fick
på sin arbetsplats tillgång till en specialistutbildad sjuksköterska i psykisk ohälsa
(CMHN), 50 % fick inte tillgång till denna specialistkompetens. Studien visade att
70 % av deltagarna efterlyste en ökad kunskap om psykisk ohälsa. 85 % av
sjuksköterskorna som haft tillgång till en specialistsjuksköterska ansåg att deras
arbete förbättrades avsevärt, och att denna kompetens behövs inom primärvården.
Förbättrad kommunikation mellan olika instanser i vårdkedjan samt ett förbättrat
samarbete mellan olika yrkesgrupper underlättas av specialistsjuksköterskan
(CMHN) (a a).
Kommunikationens roll i den kulturella omvårdnaden är något som flera av de
undersökta artiklarna understryker betydelsen av (Cioffi 2003; Shiang et al., 1998;
Hyvönen & Nikkonen, 2004). Enligt Cioffis (2003) kvalitativa studie är den stora
svårigheten med att tillhandahålla en fungerande kulturell omvårdnad de olika
kommunikationsproblem som uppstår i vårdsituationer. De rent språkliga
svårigheterna som kan uppstå mellan sjuksköterskan och patienten från en annan
kultur är bara en del i kommunikationsproblematiken. Kommunikation är, menar
författaren, så mycket mer än bara språket som talas. Sjuksköterskan bör
eftersträva att vara så dynamisk som möjligt i sin kommunikation, involvera både
verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier, stimulera patienten att
uttrycka sig själv och inte ”lägga orden i munnen på denne”, vara uppmärksam på
missförstånd som kan uppstå samt att visa empati och intresse i sin
kommunikation. Intervjuerna med sjuksköterskor i artikeln visar att en del
sjuksköterskor strävar efter att visa empati, respekt och en vilja att kommunicera
med patienter från andra kulturer, medan andra sjuksköterskor i större
utsträckning hade en negativ och etnocentrisk attityd gentemot dessa patienter
(a a).
Kulturell påverkan på psykisk ohälsa hos patienten
Under denna rubrik kommer den kulturella påverkan på psykisk ohälsa hos
patienten att presenteras.
Stigma
Ett ständigt återkommande tema i det undersökta materialet är konsekvenserna av
stigmatisering. Enlig Hwang et al (2007) forskningssammanställning påverkar den
kulturella tillhörighen i mångt och mycket hur den som lider av psykisk ohälsa
väljer att söka hjälp. Istället för att vända sig till psykiatrin vänder sig patienter
från andra kulturer i allmänhet till den somatiska vården, och i synnerhet till
primärvården. Detta kan, enligt författarna, till stora delar bero på den
stigmatisering av psykisk ohälsa som föreligger inom kulturen. Psykisk ohälsa ses
som något icke-önskvärt eller är tabubelagt, och för att undvika en kulturell
”utfrysning” vänder man sig istället till den somatiska vården, eller undviker helt
att söka vård för sin psykiska ohälsa (a a). Begreppet stigma/stigmatisering tas
även upp som ett viktigt begrepp i andra granskade artiklar. Shiang et al. (1998)
betonar att stigmatisering av psykisk ohälsa inom en viss kultur kan bestå även
om den specifika gruppen har bott länge i den nya kulturen.
18
Somatiska symtom
Hwang et al (2007) visar i sin artikel på hur de kulturella normerna och
uppfattningarna kan påverka hur den psykiska ohälsan kommer till uttryck. Istället
för att uttryckas som en psykisk ohälsa, det vill säga att man öppet talar om sina
psykiska problem, används snarare beskrivningar såsom bröstsmärtor och andra
diffusa symtom. Författarna hävdar att mellan 70-90 % av de kinesiska
patienterna (boende i USA) med psykisk ohälsa uttrycker sina problem som
somatiska. Den psykiska ohälsan kan beskrivas i termer av bröst- och
magsmärtor, myrkrypningar under huden eller som en brännande känsla i händer
och fötter (a a).
Craig (1999) behandlar även i sin artikel problemet med att patienter från andra
kulturer uttrycker psykisk ohälsa som ett somatiskt symtom. Detta föranleder till
en ökad risk att sjuksköterskor missbedömer patienten och att behandling fördröjs
eller helt uteblir (a a).
Enligt Shiang (1998) utgår vissa kulturer ifrån att själen (the mind) och kroppen
(the body) är två delar av samma system, detta återspeglar sig bland annat i den
österländska tanken om Yin och Yang. Detta får betydelse när psykisk ohälsa
skall uttryckas, smärta ifrån hjärtat kan likaväl betyda psykiskt lidande som en
rent fysisk smärta. I den västerländska kulturen ses snarare själen och kroppen
som två separata system som kräver separata behandlingsinstitutioner; psykiatrin
respektive den somatiska vården (a a).
Escobar & Vega (2006) menar i sin forskningssammanställning att med somatiska
symtom uttrycka psykisk ohälsa inte är specifikt för vissa kulturer, utan
förekommer i de flesta kulturer. Skillnaden finns snarare i vilka somatiska
symtom som den psykiska ohälsan yttrar sig i. Utifrån de normer och värderingar
som gör sig gällande inom en viss kulturell grupp skapas ett ”korrekt” sätt att
uttrycka symtom. Inom den västerländska kulturen får detta som konsekvens att
patienter tenderar att uttrycka sig ”mediciniskt korrekt”, det vill säga att patienter
använder sig av en terminologi man tror att läkaren eller sjuksköterskan vill höra
(a a).
Individualism kontra kollektivism
Hsiao et al. (2006) visar i sin artikel på den kulturella aspekten av psykisk ohälsa
hos kinesiska patienter, och den specifika roll familjestrukturer spelar i yttrandet
av psykisk ohälsa. Genom intervjuer genomförda på kineser boende i Australien
visar författarna att harmoni mellan familjemedlemmarna (interpersonal
harmony) är nyckelfaktorn för att bibehålla psykisk hälsa hos kinesiska patienter.
Studien visar även att kinesiska patienter som misslyckas med att uppfylla de
kulturella krav som ställs på dem leder till en försämrad interpersonell harmoni,
vilket i sin tur resulterar i olika former av psykisk ohälsa hos den enskilda
individen. Den västerländska synen att individuell utveckling och autonomi ses
som något eftersträvansvärt kan få sjukvårdspersonal (sjuksköterskor och läkare)
att underskatta eller helt bortse från vikten av interpersonell harmoni i den
kinesiska kulturen (a a).
19
DISKUSSION
Diskussionen redovisas under huvudrubrikerna metod och materialdiskussion,
resultatdiskussion samt slutdiskussion. Under metoddiskussionen kommer de
tillvägagångssätt som använts, samt de problem som uppkommit när vi sökt
material till studien att diskuteras. Under resultatet kommer de intressanta fynd vi
funnit att diskuteras. Slutligen kommer en sammanfattande slutdiskussion att
presenteras.
Metoddiskussion
Goodmans sju steg (Willman et al, 2002) valdes som inspiration för systematik
och har följts utifrån den tidsaspekt som funnits till studiens förfogande. Sex av de
sju stegen har tolkats och följts som de står i Willman et al (2002) och en mer
grundlig analys i stegens innebörd har ej gjorts. Problemet preciseras i
syftesbeskrivningen enligt steg 1. Inklusions- och exlusionskriterier formulerades
enligt steg 2. Litteratursökningen genomfördes efter en överenskommen
uppdelning av sökmotorer mellan författarna varpå samtliga använda artiklar
granskades av båda författarna enligt steg 3 och 4. Artiklarna bedömdes utifrån en
modifierad granskningsmall (Carlsson & Eiman, 2003) och sammanfattades i
artikelmatrisen (se bilaga 4) enligt steg 5. De fynd litteraturgranskningen gav
presenterades och granskades under rubrikerna resultat och diskussion enligt steg
6. I och med att vi följt Goodmans systematik anser vi att studien fått en
metodologisk tydlighet och en ökad stringens. Vi upplever att Goodmans steg
hjälpt oss att strukturera arbetsprocessen.
Artiklarna vi använt har till största del varit forskningssammanställande studier.
Anledningen till detta är att de artiklar vi funnit vara relevanta för arbetet helt
enkelt använt denna metod. Vi efterlyste fler kvalitativa respektive kvantitativa
studier, men fann tyvärr endast 5 sådana artiklar som matchade syftet. Flera av
artiklarna efterlyser större kvantitativa studier (exempelvis Russel & Potter,
2002), så kanske en förklaring till att vi inte fann mer än en kvantitativ studie helt
enkelt kan bero på att det inte finns någon större tillgång på dessa typer av studier
som avser psykisk ohälsa kopplat till kultur.
Inklusions- och exklusionskriterier
Tidsavgränsningen som sattes var att artiklarna inte fick vara äldre än 10 år, och
detta visade sig genomförbart i studien. Samtliga artiklar som granskades var på
engelska. Från början var det tänkt att exkludera de artiklar som specifikt
behandlade psykisk sjukdom (mental disorder). Denna avgränsning visade sig
svår att följa då det engelska begreppet mental illness ibland används synonymt
med psykisk sjukdom (mental disorder). Två artiklar Hwang et al. (2007) och
Shiang et al. (1998) handlade till stora delar om diagnostisering, psykoterapi samt
psykisk sjukdom, men då dessa innehöll relevant material för studien valde vi att
likväl använda dem i granskningen. Cioffi (2003) behandlar inte psykisk ohälsa
specifikt i sin artikel, utan fokuserar på kommunikation med patienter från andra
kulturer i mer akuta situationer. Artikeln passar således inte helt arbetets syfte,
och dess relevans i arbetet kan därför ifrågasättas. Kommunikationen utgör dock
20
enligt flera av de andra granskade artiklarna (exempelvis Shiang et al. (1998)
Mahoney et al. (2006) en central del i omvårdnadsarbetet, i synnerhet omvårdnad
gällande psykisk ohälsa. Detta, i kombination med artikeln var av mycket god
vetenskaplig kvalitet, gjorde att vi valde att inkludera artikeln i resultatet.
Sökord
Problemet med begreppet psykisk ohälsa visade sig som störst när det gällde
sökordet. Då detta begrepp inte finns på samma sätt i engelskan som i svenskan
utan beskrivs som mental illness var det svårt att skilja på psykisk ohälsa och
psykisk sjukdom. För att finna artiklar som behandlade utförandet av åtgärder
valde vi att använda termen interventions, möjligtvis skulle termen tools vara
lämpligare att använda i vår studie.
Informationskällor
De informationskällor som använts till studien är framförallt databaserna
Blackwell Synergy och Cinahl. Blackwell Synergy visade sig både vara
lätthanterlig och gav ett bra antal träffar på sökorden som användes. En annan
fördel med Blackwell Synergy var att artiklarna vi fann alltid var publicerade i
fulltext, något som andra databaser i många fall saknade. Cinahl användes också
som informationskälla i studien, detta för att den mer precist inriktar sig på
sjuksköterskans område, dock fanns det ett flertal artiklar som föreföll intressanta
för studiens syfte men som inte gick att öppna överhuvudtaget och kunde därför
inte användas.
Sökprocessen
För att kunna precisera studiens syfte var det nödvändigt att försöka klargöra
begreppet psykisk ohälsa och hur det definieras. Därför koncentrerades den
inledande litteratursökningen till att försöka presentera en tydlig definition av
begreppet. I efterhand kan den tid som lades ner på att beskriva bakgrunden anses
vara för omfattande. Större fokus borde kanske snarare ha lagts på den egentliga
litteratursökningen, det vill säga att finna material som beskriver sambandet
mellan kultur och hur psykisk ohälsa yttrar sig, samt hur sjuksköterskan skall
förhålla sig till och arbeta med detta. Vi är även medvetna om att de artiklar som
direkt beskriver sjuksköterskans specifika yrkesverksamhet är något få till antalet.
För att kunna belysa den allmänt praktiserande sjuksköterskans roll i det kulturella
omvårdnadsarbetet vid psykisk ohälsa inriktades artikelsökningen på att finna
artiklar som behandlade primärvårdens roll i detta.
Kritisk kvalitetsgranskning
I studien har 3 olika protokoll används. För kvalitativa studier användes Carlsson
& Eimans (2003) bedömningsmall. Forskningssammanställningar och den
kvantitativa studien bedömdes utifrån de bedömningsmallar som presenteras i
Willman et al (2002). För att eftersträva en hög grad av vetenskaplighet
exkluderades studier som hamnade i kategori III (<60 %). Två för studien
relevanta artiklar kom då att exkluderas efter att en noggrann granskning av dessa
gjorts.
De tre granskningsmallarna skiljer sig i sin bedömning och har inte samma
totalpoäng men är tydliga och lätthanterliga vilket får positiva konsekvenser då
samtliga artiklar trots sina olika metoder får en relativt liknande betygssättning.
21
Analys
Inledningsvis handlade analysarbetet om att försöka bilda en helhetsuppfattning
om vad artiklarna handlade om, vidare gjordes en poängsättning av varje artikel
för att kvalitetssäkra artiklarna. Alla artiklarna granskades och poängbedömdes av
författarparet var för sig, så kallad triangulering. Därefter gjordes en
sammanställning av varje artikels resultat, sammanställningen finns som bilaga
(bilaga 4). Likheter och skillnader identifierades därefter och olika gemensamma
teman kunde formuleras. De granskade artiklarna belyser flera intressanta ämnen
som inte passade studiens syfte specifikt något som gjorde att vi flera gånger
under arbetsproccesen hamnade på sidospår.
Resultatdiskussion
Utifrån resultatet i vår studie anser vi att ett antal slutsatser kan dras. Om vi
specifikt belyser sjuksköterskans yrkesområde visar vårt resultat på vikten att
sjuksköterskan arbetar utifrån ett holistiskt förhållningssätt, och försöker bilda sig
en uppfattning om patientens kontext. För att förstå patienten måste en helhetsbild
av patientens situation eftersträvas. I de artiklar vi granskat har vikten av
familjens roll poängterats, sjuksköterskan bör därför eftersträva att arbeta
interpersonellt. Eftersom den västerländska kulturen genomsyras av en fokusering
på individuell autonomi kan vikten av en patients familj i omvårdnadsarbetet
förbises. Sjuksköterskan bör således arbeta interpersonellt för att ge en god
kulturell omvårdnad.
I flera av artiklarna poängterades vikten av god kommunikation vid kulturellt
omvårdnadsarbete. Eftersom det inte specifikt framgick hur denna
kommunikation skulle ske, valde vi att bifoga en artikel som specifikt fokuserade
på kulturell kommunikation i omvårdnadsarbetet (Cioffi, 2003). I de granskade
artiklarna efterlyses en ökad kulturell kompetens hos vårdpersonal. Mahoney et al
(2006) ger i sin artikel relativt konreta förslag på hur en sådan kulturell kompetens
bör utformas, något som stundom saknas i andra granskade artiklar (exempelvis
Craig, 1999). Hyvönen & Nikkonen (2004) ger i sin artikel konkreta förslag på
användbara hjälpmedel att använda vid behandling av psykisk ohälsa. De, liksom
andra undersökta artiklar, poängterar nödvändigheten av att vårdgivarens egna
fördomar och stereotypa bilder medvetandegörs för att möjliggöra ett adekvat
kulturellt omvårdnadsarbete.
Sjuksköterskans roll i ett fungerande hälsoarbete vid psykisk ohälsa anser flera
artiklar vara viktig att poängtera. Craig (1999) skriver i sin artikel att ”[n]urses
has the most intimate client contact and is frequently responsible for gathering
information” (Craig, A. 1999, s 97). Den nära patientkontakten samt ansvaret att
samla in information om patienten är faktum som tydligt belyser sjuksköterskans
mycket viktiga roll i arbetet med patienter som lider av psykisk ohälsa.
Ett viktigt gemensamt tema i flertalet av de granskade artiklarna visade på hur den
psykiska ohälsan tenderar att uttrycka sig som somatiska symtom snarare än
psykiska. Craig (1999) visade i sin artikel att det föreligger en risk att patienter
felbedöms vilket resulterar i en inadekvat behandling. Detta är ett faktum vi anser
vara viktigt att reflektera över som sjuksköterska. Escobar & Vega (2006) ger i sin
artikel en lite annorlunda bild av somatiseringsproblematiken, detta då de menar
att de flesta kulturer använder sig av somatiska förklaringar för att beskriva sin
psykiska ohälsa. Att patienter från den västerländska kulturen tenderar att försöka
22
uttrycka sina symtom som medicinskt ”korrekta” anser vi vara ett spännande fynd
värt att poängtera.
Resultatet visade även att stigmatisering av psykisk ohälsa är vanligt i vissa
kulturella grupper (exempelvis den kinesiska) (Hsiao et al., 2006; Hwang et al,
2007). Detta tror vi kan kopplas till somatiseringsproblematiken. Om psykisk
ohälsa i en kultur anses som icke-önskvärt och tabubelagt är det inte otänkbart att
den drabbade väljer att uttrycka sig somatiskt, för att på så vis undvika en
kulturell ”utfrysning” (a a).
Vi inser att studien kunnat göras bättre om endast ett problemområde undersökts,
exempelvis kommunikationen med patienter från andra kulturer som lider av
psykisk ohälsa. Vår ambition att försöka täcka in flera aspekter i studien visade
sig vara till nackdel för studiens tydlighet och resultat. Vi anser trots detta att
studien lyckas svara på sitt syfte, även om detta kunde ha genomförts på ett mer
konkret sätt. Vi är även medvetna om att resultatet i studien grundar sig på ett
begränsat antal artiklar, ett större antal artiklar av både kvalitativ och kvantitativ
metod hade förbättrat studiens trovärdighet avsevärt.
Det är även värt att nämna att studien stundtals tenderar att bli aningen
etnocentrisk, trots att detta är något som bör motverkas inom både sjukvården och
samhället i stort. Vi är som författare medvetna om att studien i mångt och mycket
jämför den ”västerländska” kulturen med ”de andra” kulturerna. Dessa ”andra
kulturer” reduceras således till att tillhöra en och samma grupp, vilket naturligtvis
är oriktigt.
23
SLUTSATS
I arbetet har vi kunnat visa på att kulturell tillhörighet till stora delar påverkar hur
psykisk ohälsa yttrar sig. Att uppvisa somatiska symtom snarare än psykologiska
visade sig vara vanligare i andra kulturer än den västerländska.
Eftersom sjuksköterskan arbetar patientnära och på så vis kan registrera mycket
information om patienten är vikten av kulturell kompetens är värd att poängtera.
Att eftersträva kulturell kompetens som sjuksköterska behöver inte betyda att
varje kultur studeras specifikt, bara att visa att på lite förståelse och empati kan
påverka omvårdnaden positivt. Hanssen (2007) sammanfattar på ett tydligt sätt
vad kulturell kompetens kan handla om: ”När denna sortens kunskap används
som en resurs i samspelet mellan vårdarbetare och patient, istället för en mall där
man behandlar alla från en given kultur [...] likadant, är mycket vunnet”
(Hanssen, 2007, s. 15).
Under arbetet med studien har vi som författare blivit uppmärksamma på att det i
allmänhet saknas studier som belyser psykisk ohälsa kopplat till kulturell
omvårdnad, och i synnerhet att det saknas större kvantitativa undersökningar som
belyser detta spännande ämne. Inom psykologi har psykisk ohälsa kopplat till
kultur varit ett väl uppmärksammat forskningsområde, något som tyvärr inte går
att säga om omvårdnadsforskningen.
Ämnet som beskrivits i studien är omfattande och således kan det vara
problematiskt att tydligt ange en klinisk tillämpning av studiens resultat. Vi anser
dock att det är viktigt att sjuksköterskan försöker eftersträva en kulturell
kompetens samt arbeta interpersonellt i sitt kliniska arbete. Att psykisk ohälsa kan
uttrycka sig på olika sätt beroende på den kultur patienten tillhör är något varje
sjuksköterska bör ta i beaktning.
24
REFERENSER
Brülde, B. & Tengland P-A., (2003) Hälsa och sjukdom – en begreppslig
utredning. Studentlitteratur, Lund 2003.
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). ”Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för
undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad- ett samarbete mellan
universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och
Samhälle, Malmö.
Cioffi, J. (2003) Communicating with culturally and linguistically diverse patients
in an acute care setting: nurses experiences. International Journal of Nursing
Studies 40, 299-306.
Craig, A. (1999) Mental health nursing and cultural diversity. Journal of Mental
Health Nursing 8, 93-99.
Crawford, P. et al (2001) The value of community mental health nurses based in
primary care teams. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 8, 213220.
Cullberg, J. (2003) Dynamisk psykiatri. Finland Natur & Kultur, 2003.
Denzin, N. & Lincoln, Y. (1994) Handbook of qualitative research. Sage
Publications Ltd, US 1994.
Escobar, J. & Vega, W. (2006) Cultural issues and psychiatric diagnosis.
American Psychiatric Association, Journal compilation 101, 40-47.
Foucault, M. (2001) Vansinnets historia under den klassiska epoken. Aktiv förlag,
Indien 2001.
Hanssen, I. (2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Studentlitteratur,
Lund 2007.
Hsiao et al (2006) Cultural attribution of mental health suffering in Chinese
societies: the views of Chinese patients with mental illness and their caregivers.
Journal of Clinical Nursing 15, 998-1006.
Hwang et al (2007) A conceptual paradigm for understanding culture´s impact on
mental health: The cultural influences on mental health (CIMH) model. Clinical
Psychology Review 28, 211-227.
Hyvönen, S. & Nikkonen, M. (2004) Primary health care practitioners tools for
mental health care. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 11, 514524.
Karlsson, K. (2004) Psykosocial ohälsa: samhälls-, primärvårds- och
individperspektiv. Lunds Universitet, Institutionen för psykologi 2004.
25
Kent, D., (2003) Snake Pits, Talking Cures and Magic Bullets. Twenty-first
Century Books, US 2003.
Kessler D. et al. (1998) Symptom attribution and the recognition of depression
and anxiety in general practice. British Medical Journal 318, 436-440.
Leininger, M. & McFarland, M.R. (2002) Transcultural Nursing: Concepts,
theories, research & practice. McGraw-Hill, New York 2002.
Mahoney J. et al (2006) A framework for cultural competence in advanced
practice psychiatric and mental health education. Perspectives in Psychiatric Care
42, 227-238.
Passer, M. & Smith, R. (2003) Psychology: The Science of Mind and Behavior.
McGraw-Hill, New York 2003.
Rooke, Liselotte (1997). Omvårdnad. Teoretiska ansatser i praktisk verksamhet.
Liber, Stockholm 1997.
Russel, G. & Potter, L. (2002) Mental health issues in primary healthcare. Journal
of Clinical Nursing 11, 118-125.
SBU (2004) SBU:166:1 Behandling av depressionssjukdomar. Göteborg, 2004.
SBU (2005) SBU:171:1 Behandling av ångestsyndrom. Göteborg 2005
Shiang, J. et al (1998) Developing cultural competency in clinical practice:
treatment considerations for Chinese cultural groups in the US. American
Psychiatric Association D12, 182-209.
Socialstyrelsen (2005a) Folkhälsorapporten 2005. http://www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen (2005b) Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor.
http://www.socialstyrelsen.se
WHO (2005) Mental Health: facing the challenges, building solutions. World
Health Organisation. Danmark, 2005
Willman A., et al (2002) Evidensbaserad omvårdnad. Studentlitteratur. Lund
2002.
Åsberg et al. (2003) Utmattningssyndrom – stressrelaterad psykisk ohälsa.
Socialstyrelsen, Stockholm 2003
26
BILAGOR
Bilaga 1
Exempel på bedömningsmall för studier med kvalitativ metod
Poängsättning
0 -3
Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p)
Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion
Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte
Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Triangulering
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Bortfall
Resultatet
Kvalitet på analysmetod
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, kodning etc)
Tolkning av resultatet
(citat, kod, teori etc)
Ej angiven Ej relevant Relevant
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Saknas Finns
Ej acceptabel Låg Medel God
Ej angivet > 20 % 5-20 % < 5 %
Ja Nej
Saknas Låg Medel Hög
Ej angivna Angivna
Nej Ja
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Anknytning till tidigare forskning
Saknas Låg God
Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överenstämmelse med resultat
Ogrundade slutsatser
Slutsats saknas Låg Medel God
Finns Saknas
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Total poäng (max 48 p)
Grad I: 80% %
Grad II: 70%
Grad III: 60%
Titel:
Författare:
(Carlsson & Eiman, 2003)
27
Bilaga 2
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ
metod.
Beskrivning av studien
Forskningsmetod
Patientkarakteristika
Kriterier för exkludering
¤ RCT ¤ CCT
¤ multicenter
¤ Kontrollgrupp/er
Antal………………
Ålder………………
Man/Kvinna……….
Adekvata exklusioner ¤ Ja ¤ Nej
Intervention…………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
Vad avsåg studien att studera?
Dvs. vad var dess primära resp. sekundära
effektmått…………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
¤ Ja ¤ Nej
¤ Ja ¤ Nej
¤ Ja ¤ Nej
¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej
Urvalsförfarandet beskrivet?
Representativt urval?
Randomiseringsförfarande beskrivet?
Likvärdiga grupper vid start?
Analyserade i den grupp som
de randomiserades till?
Blindning av patienter?
Blindning av vårdare?
Blindnig av forskare?
¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej
¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej
¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej
¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej
Bortfall
Bortfallsanalysen beskriven?
Bortfallsstorleken beskriven?
Adekvat statistisk metod?
Etiskt resonemang?
¤ Ja ¤ Nej
¤ Ja ¤ Nej
¤ Ja ¤ Nej
¤ Ja ¤ Nej
Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten valida?
Är instrumenten reliabla?
Är resultatet generaliserbart?
¤ Ja ¤ Nej
¤ Ja ¤ Nej
¤ Ja ¤ Nej
Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT,
konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning)
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
Sammanfattande bedömning av kvalitet
¤ Bra ¤ Medel ¤ Dålig
(Willman et al, 2002)
28
Bilaga 3
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av systematiska
översikter och meta-analyser
Utgår studien från en väldefinierad frågeställning?
¤Ja
¤Nej
¤Vet ej
Överensstämmer studiens fokus med egna inkluderingskriterier avseende:
Urval, ”korrekt” fokus?
¤Ja
¤Nej
¤Vet ej
Vårdsituation, ”korrekt” fokus?
¤Ja
¤Nej
¤Vet ej
Resultat, ”korrekt” fokus?
¤Ja
¤Nej
¤Vet ej
Finns redovisning av relevanta inkluderingskriterier i studien avseende:
Ingår ”rätt” sorts studier för ändamålet? ¤Ja
¤Nej
¤Vet ej
Var sökningen rigoröst utförd?
¤Ja
¤Nej
¤Vet ej
Är inkluderade studier
kvalitetsvärderade?
¤Ja
¤Nej
¤Vet ej
Är studiens inkludering, sökning,
kvalitetsgranskning reproducerbar?
¤Ja
¤Nej
¤Vet ej
Var resultaten liknande i de
inkluderade studierna?
¤Ja
¤Nej
¤Vet ej
Är resultaten från samtliga inkluderade
studier klart och tydligt redovisade?
¤Ja
¤Nej
¤Vet ej
Är förekommande variationer i
resultatet diskuterade?
¤Nej
¤Vet ej
¤Ja
Övergripande resultat från studien (signifikans, NNT, odds ratio, m.m.):
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………
Finns precisa resultat redovisade i studien (konfidensintervall)?:
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
…………………………
(Willman et al, 2002)
29
Bilaga 4
Författare/År/Land
Syfte
Metod
Population
Resultat
Poängsättning
Crawford et al.
2001
Storbritannien
Studiens syfte är att
undersöka betydelsen av
att ha en specialistutbildad
sjuksköterska (CMHN) i
psykisk hälsa inom
primärvården. För att
igenom detta förbättra och
underlätta
allmänsjuksköterskans
arbete med att upptäcka
och förebygga den
psykiska ohälsan.
Kvantitativ studie.
Författarna valde att
undersöka sitt syfte genom
enkäter. Enkäterna som
användes i studien hade
”open-ended”-design.
54 sjuksköterskor utan
vidareutbildning
verksamma inom två olika
vårdcentraler belägna i
Storbritanien deltog i
studien.
Specialistkompetens
förbättrar arbetet med
psykisk ohälsa avsevärt.
Förbättrad
kommunikation samt ökat
samarbete mellan
yrkesgrupper underlättas
av att ha en CMHN
kopplad till vårdcentralen.
85% av sjuksköterskorna i
studien efterlyste en ökad
användning av CMHN
inom primärvården.
Grad: II
Hwang et al.
2007
USA
Att utveckla ett teoretiskt
ramverk för att förstå hur
kulturell tillhörighet
påverkar psykiska hälsa.
Forskningssammanställning.
Hermeneutisk ansatts.
Teoriutvecklande studie.
Genom tidigare forskning
inom kulturell psykologi
och medicinsk antropologi
framställer författarna ett
teoretiskt ramverk, den s.k.
CIMH-modellen.
Grundar sig på tidigare
publicerad relevant
forskning.
CIMH-modellen beskriver
olika aspekter av den
komplexa kopplingen
mellan psykisk ohälsa och
kulturell tillhörighet.
Författarna understryker
vikten av att den initiala
kontakten med vården,
ofta en
allmänpraktiserande
sjuksköterska, får en ökad
kulturell kompetens.
Grad: I
Examensarbete i omvårdnad
Nivå 61-90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Maj 2008
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
Författare/År/Land
Syfte
Metod
Population
Resultat
Poängsättning
Hsiao et al.
2006
Australien
Artikeln undersöker
kulturellt relaterad
psykisk hälsa hos
kinesiska patienter samt
familjens roll i detta.
Kvalitativ studie.
Fenomenologisk design
används. Semistrukturerad
intervju användes.
28 patienter med kinesiskt
ursprung (boende i
Australien) med psykisk
ohälsa intervjuades i
studien.
1) Interpersonell harmoni
är ett nyckelelement för
att bibehålla en god
psykisk hälsa. 2)
Västvärldens
sjukvårdssystem fokuserar
i mångt och mycket på
individuell utveckling och
autonomi. Detta kan få
sjuksköterskor att
underskatta vikten av
interpersonell harmoni.
Grad: I
Shiang et al.
1998
USA
Artikeln undersöker dels
begreppet psykisk ohälsa
utifrån ett kulturellt
perspektiv, och de
faktorer som påverkar hur
ohälsan kommer till
uttryck. Syftet är också att
presentera en
kulturspecifik kompetens i
arbetet med patienter med
psykisk ohälsa.
Forskningssammanställning.
Utifrån tidigare forskning
har författarna som ambition
att utveckla en teoretisk
referensram gällande arbetet
med psykisk ohälsa
kulturellt. Denna teoretiska
referensram prövas senare
mot fyra olika patientfall,
s.k. ”case”.
Grundar sig på tidigare
publicerad relevant
forskning.
En teoretisk referensram
presenteras.
Kulturspecifika
”guidelines” för klinisk
sjukvårdspersonal
introduceras. Förslag på
olika kulturspecifika
terapeutiska interventioner
presenteras.
Grad: II
I studien ingår även fyra
olika ”case” med patienter
från olika kulturella
kontexter.
31
Författare/År/Land
Syfte
Metod
Population
Resultat
Poängsättning
Hyvönen & Nikkonen
2004
Finland
Artikeln syftar till att
beskriva och analysera de
omvårdnadsåtgärder som
den allmänpraktiserande
sjuksköterskan använder i
arbetet med psykisk
ohälsa.
Kvalitativ studie. Kvalitativ
innehållsanalys.
Undersökningen
genomfördes genom
ostrukturerade och
semistrukturerade intervjuer
med sjuksköterskor inom
primärvården
29 sjuksköterskor
verksamma inom
primärvården deltog i
studien.
Fyra olika kategorier av
hjälpmedel presenteras.
Sjuksköterskor arbetande
inom primärvården
använder flera olika
omvårdnadsarbetet med
psykisk ohälsa. Artikeln
understryker vikten av att
sjuksköterskan ges en
adekvat utbildning i detta.
Grad: I
Mahoney et al.
2006
USA
Syftet med artikeln är: 1)
att ge en bakgrund till
kulturella skillnader i
synen på psykisk hälsa ohälsa. 2) Att presentera
ett hälsopedagogiskt
ramverk som kan
användas för att utarbeta
en kulturell kompetens
hos sjuksköterskor.
Forskningssammanställning.
Hermeneutisk ansatts.
Teoriutvecklande metod.
Tidigare forskning inom
relevanta
forskningsdomäner
(omvårdnad, psykologi och
antropologi) analyseras, och
utifrån denna forskning vill
författarna presentera ett
teoretiskt ramverk.
Grundar sig på tidigare
publicerad relevant
forskning.
Att utveckla kulturell
kompetens hos
sjuksköterskor är viktig
för att reducera psykisk
ohälsa. Förslag på hur
denna kulturella
kompetens bör
implementeras i
omvårdnadsarbetet
presenteras i ett, av
författarna, utarbetat
teoretiskt
ramverk.
Grad: II
32
Författare/År/Land
Syfte
Metod
Population
Resultat
Poängsättning
Russel & Potter
2001
Storbritannien
Syftet i artikeln är dels att
identifiera psykiska
hälsoproblem i
primärvården, samt att
identifiera
omvårdnadsåtgärder som
kan användas för att
förebygga detta.
Kvalitativ studie. Kvalitativ
innehållsanalys. Genom
semistrukturerade intervjuer
med sjuksköterskor
verksamma inom
primärvården undersöks
psykiska hälsoproblem
inom primärvården.
37 sjuksköterskor deltog i
studien.
Personal inom
primärhälsovården
konfronteras av flera typer
av psykisk ohälsa. Förslag
på olika
omvårdnadsåtgärder för
att förbättra arbetet med
detta presenteras.
Grad: II
Escobar & Vega
2006
USA
Författarna syftar med
artikeln att lokalisera och
belysa kulturella
skillnader i psykisk
ohälsa.
Forskningssammanställning.
Critical review. Kritisk
granskning av tidigare
forskning.
Totalt 30 artiklar granskas
i artikeln.
Kulturspecifika verktyg
vad gäller arbetet med
psykisk ohälsa
transkulturellt saknas till
stora delar.
Grad: II
33
Författare/År/Land
Syfte
Metod
Population
Resultat
Poängsättning
Cioffi, J.
2003
Australien
Artikeln syftar till att
beskriva sjuksköterskors
erfarenheter av
kommunikation med
patienter som skiljer sig
språkligt och kulturellt i
akuta
omvårdnadssituationer .
Kvalitativ studie. Kvalitativ
innehållsanalys.
Undersökningen
genomfördes genom
semistrukturerade
intervjuer.
23 sjuksköterskor deltog i
studien.
Olika strategier användes
för att kommunicera med
patienter från andra
kulturer. Vissa
sjuksköterskor visade
empati, respekt och vilja
att kommunicera och
utföra omvårdnad. Medan
andra sjuksköterskor
tenderade att vara
etnocentriska i sitt
omvårdnadsarbete.
Grad: I I
Craig, A.
1999
Nya Zeeland
Artikeln syfte är att visa
på vikten av kulturell
kompetens i
sjuksköterskans
omvårdnadsarbete.
Forskningssammanställning.
Critical review. Kritisk
granskning av tidigare
forskning.
Totalt 35 artiklar granskas
i artikeln.
Sjuksköterskor måste bli
medvetna om sina
fördomar och
stereotypiserande, och
förstå vårdtagaren utifrån
dennes kulturella kontext.
Mycket kulturell
omvårdnadsforskning
fokuserar på kulturella
skillnader, vilket är
negativt för vårdtagarna.
Grad: II
34