Högskolan i Halmstad
Sektionen för lärarutbildning
AU90 61-90, avancerad nivå
Historiemedvetande i
förändring
–
en komparativ studie av två svenska och
ungerska läroböcker
Examensarbete inom AU90
Slutseminarium: 20110114
Författare Andras Bölöni och Jacob Vang
Handledare Arne Andersson och Ingrid Nilsson
Examinatorer Anders Nelson
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka om det finns en skillnad i det historiemedvetande
som läroböcker förmedlar. Vi har därför analyserat orsakerna till kalla kriget i som de
beskrevs i fyra läroböcker som utgavs i Sverige och Ungern under 1980- och 1990-talen.
Resultatet har därefter relaterats till Vygotskijs teori om det sociokulturella lärandet. De
teoretiska verktyg som använts är historiebruk, historiemedvetande och tre teorier om
beskrivningen av kalla krigets orsaker. Vi har använt oss av den hermeneutiska och
komparativa metoden för att besvara våra frågeställningar. Vår slutsats är att
historiemedvetandet i läroböckerna förändrats beroende på den kontext som de författats i.
Det är tydligast i de ungerska läroböckerna. Detta bör man som lärare förmedla till eleverna
då det inte framkommer i de läroböcker vi har studerat.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning………………………………………………………………………………...…s 4
2. Syfte och frågeställningar………………………………………………………………….s 4
3. Bakgrund…………………………………………………………………………………..s 8
4. Teori……………………………………………………………………………………….s 9
4.1 Historiemedvetande……………………………………………………………………s 9
4.2 Historiebruk…………………………………………………………………………..s 11
4.3 Tre teorier om kalla krigets orsaker…………………………………………………..s 13
4.3.1 Traditionalism………………………………………………………………………s 13
4.3.2 Revisionism………………………………………………………………………...s 13
4.3.3 Postrevisionism……………………………………………………………………..s 14
4.4 Läroböcker och historiemedvetande………………………………………………….s 14
4.5 Den sociokulturella teorin om lärande……………………………………………….s 15
4.5.1 Vygotskij och undervisning………………………………………………………...s 15
4.5.2 Vygotskij och medvetande…………………………………………………………s 16
5. Metod……………………………………………………………………………………..s 17
5.1 Hermeneutik kontra positivism………………………………………………………s 18
5.2 Hermeneutisk textanalys……………………………………………………………..s 18
5.3 Den komparativa metoden……………………………………………………………s 20
6. Avgränsning……………………………………………………………………………...s 21
7. Material…………………………………………………………………………………...s 22
7.1 Historia 1984…………………………………………………………………………s 22
7.2 Historia 1995…………………………………………………………………………s 22
7.3 Vägar till nuet………………………………………………………………………...s 23
7.4 Historiens spegel……………………………………………………………………..s 23
8. Forskningsöversikt……………………………………………………………………….s 23
9. Orsakerna till kalla kriget i de fyra läroböckerna………………………………………...s 26
9.1 Historia 1984…………………………………………………………………………s 26
9.1.1 Två supermakter med olika idéer växer fram………………………………………s 26
9.1.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden……………………………………….s 27
9.1.3 Churchills tal i Fulton………………………………………………………………s 27
9.1.4 Pragkuppen…………………………………………………………………………s 27
9.1.5 Trumandoktrinen…………………………………………………………………...s 28
3
9.1.6 Marshallhjälpen…………………………………………………………………….s 28
9.1.7 NATO………………………………………………………………………………s 28
9.1.8 Warsawapakten……………………………………………………………………..s 28
9.1.9 Kapprustningen………………………………………………………………….….s 29
9.1.10 Koreakriget…………………………………………………………………....…..s 29
9.1.11 Vietnamkriget……………………………………………………………………..s 29
9.1.12 Kubakrisen………………………………………………………………………...s 29
9.2 Historia 1995……………………………………………………………………………s 30
9.2.1 Två supermakter med olika idéer växer fram………………………………………s 30
9.2.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden……………………………………….s 30
9.2.3 Churchills tal i Fulton………………………………………………………………s 30
9.2.4 Pragkuppen…………………………………………………………………………s 30
9.2.5 Trumandoktrinen…………………………………………………………………...s 31
9.2.6 Marshallhjälpen…………………………………………………………………….s 31
9.2.7 NATO………………………………………………………………………………s 31
9.2.8 Warsawapakten……………………………………………………………………..s 31
9.2.9 Kapprustningen……………………………………………………………………..s 31
9.2.10 Koreakriget………………………………………………………………………..s 32
9.2.11 Vietnamkriget……………………………………………………………………..s 32
9.2.12 Kubakrisen………………………………………………………………………...s 32
9.3 Vägar till nuet…………………………………………………………………………...s 32
9.3.1 Två supermakter med olika idéer växer fram……………………………………....s 32
9.3.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden……………………………………….s 33
9.3.3 Churchills tal i Fulton………………………………………………………………s 33
9.3.4 Pragkuppen…………………………………………………………………………s 33
9.3.5 Trumandoktrinen…………………………………………………………………...s 34
9.3.6 Marshallhjälpen…………………………………………………………………….s 34
9.3.7 NATO……………………...……………………………………………………….s 34
9.3.8 Warsawapakten……………………………………………………………………..s 34
9.3.9 Kapprustningen……………………………………………………………………..s 35
9.3.10 Koreakriget………………………………………………………………………..s 35
9.3.11 Vietnamkriget……………………………………………………………………..s 35
9.3.12 Kubakrisen………………………………………………………………………...s 35
9.4 Historiens spegel………………………………………………………………….…….s 36
4
9.4.1 Två supermakter med olika idéer växer fram………………………………………s 36
9.4.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden……………………………………….s 36
9.4.3 Churchills tal i Fulton………………………………………………………………s 36
9.4.4 Pragkuppen…………………………………………………………………………s 36
9.4.5 Trumandoktrinen…………………………………………………………………...s 37
9.4.6 Marshallhjälpen…………………………………………………………………….s 37
9.4.7 NATO………………………………………………………………………………s 37
9.4.8 Warsawapakten……………………………………………………………………..s 37
9.4.9 Kapprustningen……………………………………………………………………..s 38
9.4.10 Koreakriget………………………………………………………………………..s 38
9.4.11 Vietnamkriget……………………………………………………………………..s 38
9.4.12 Kubakrisen………………………………………………………………………...s 39
10. Läroböckernas beskrivning och forskningen av kalla krigets orsaker.…………………s 39
10.1 Två supermakter med olika idéer växer fram……………………………………….s 39
10.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden………………………………………..s 40
10.3 Churchills tal i Fulton……………………………………………………………….s 40
10.4 Pragkuppen………………………………………………………………………….s 41
10.5 Trumandoktrinen……………………………………………………………………s 41
10.6 Marshallhjälpen……………………………………………………………………..s 41
10.7 NATO……………………………………………………………………………….s 42
10.8 Warsawapakten……………………………………………………………………...s 42
10.9 Kapprustningen……………………………………………………………………...s 43
10.10 Koreakriget………………………………………………………………………...s 43
10.11 Vietnamkriget……………………………………………………………………...s 44
10.12 Kubakrisen…………………………………………………………………………s 44
10.13 Sammanfattning av de tre teorierna i läroböckerna………………………………..s 45
11. Historiebruket i de fyra läroböckerna…………………………………………………...s 46
11.1 Historiebruket i Historia från 1984………………………………………………….s 46
11.2 Historiebruket i Historia från 1995…………………………………………………s 48
11.3 Historiebruket i Vägar till nuet……………………………………………………...s 49
11.4 Historiebruket i Historiens spegel…………………………………………………..s 49
11.5 Sammanfattning av läroböckernas historiebruk…………………………………….s 50
12. Det sociokulturella lärandet……………………………………………………………..s 51
13. Diskussion………………………………………………………………………………s 51
5
13.1 Vilka orsaker till kalla kriget kan uttolkas i de fyra läroböckerna?............................s 52
13.2 Hur förhåller sig läroböckerna till forskningen om kalla kriget i dess framställning av
konfliktens orsaker? Finns det likheter och skillnader i läroböckernas beskrivning?........s 52
13.3 Finns det en skillnad i det historiebruk som läroböckerna innehåller?......................s 53
13.4 Stödjer resultatet teorin om det sociokulturella lärandet?..........................................s 55
13.5 Utvecklar innehållet i läroböckerna ett historiemedvetande?.....................................s 56
14. Litteraturförteckning…………………………………………………………………….s 57
6
1. Inledning
Kalla kriget är en epok i historien som varade mellan 1945-1989. Två supermakter, USA och
Sovjetunionen, stod för två olika politiska och ekonomiska system vilket gav upphov till en
konflikt mellan länderna och dess allierade. Västblocket och östblocket kände ett ständigt hot
från varandra och runtom i världen fanns en rädsla för ett kärnvapenkrig. Sverige var officiellt
ett neutralt land och tog inte klar ställning till konflikten som helhet. Ungern däremot tillhörde
östblocket och var allierat med Sovjetunionen. Landet kan därmed ha påverkats mer än
Sverige av kalla krigets slut eftersom Sovjetunionens inflytande minskade i landet när kalla
kriget slutade.
Kalla krigets epok berör skolans historieundervisning. Ett mål med historieundervisningen
enligt kursplanen är att ”sträva efter att eleven förvärvar ett historiemedvetande, som
underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför
framtiden.”1 För lärare i historia är det av intresse att studera på vilket sätt det målet har
uppnåtts i ämnets läroböcker. Vilket budskap i skolans läroböcker har format elevernas
historiemedvetande? Har det historiemedvetande som förmedlats i dem påverkats av kalla
krigets slut? Hur kan det resultatet relateras till lärande? Det är vår nyfikenhet på de frågornas
svar som är grunden till följande examinationsuppgift.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med vårt arbete är att granska en av Karl-Ernst Jeismanns definitioner av
historiemedvetande genom att använda en typologi om historiebruk som utarbetats av KlasGöran Karlssons. Historiebruket är ett uttryck för historiemedvetande och kan studeras i
läroböckers beskrivning före och efter kalla krigets slut. Det primära syftet är att studera om
det historiemedvetande som uttrycks i de fyra läroböckerna vi har studerat skiljer sig efter
kalla krigets slut och inte varför. Analysen av de beskrivna orsakerna i läroböckerna kommer
att fungera som ett verktyg för att synliggöra skillnader och likheter i det historiemedvetande
som läroböckerna förmedlar. Skillnader och likheter kommer att relateras till Vygotskijs teori
1
Skolverket. 2011, Lpf 94. http://www.skolverket.se
7
om det sociokulturella lärandet och om läroböckerna har förutsättningar att utveckla elevernas
lärande i relation till historiemedvetande.
Vi vill nå syftet genom att följande fem frågeställningar:
1. Vilka orsaker till kalla kriget kan uttolkas i de fyra läroböckerna?
2. Hur förhåller sig läroböckerna till forskningen om kalla kriget i dess framställning av
konfliktens orsaker? Finns det likheter och skillnader i de fyra läroböckernas
beskrivning?
3. Finns det en skillnad mellan de fyra läroböckerna i det historiebruk som de innehåller?
4. Stödjer resultatet teorin om det sociokulturella lärandet?
5. Utvecklar innehållet i läroböckerna ett historiemedvetande?
3. Bakgrund
I samma ögonblick som det andra världskriget avslutades inleddes en ny konflikt, det kalla
kriget. Två ekonomiska och politiska system konkurrerade med varandra. Redan under det
andra världskriget växte motsättningarna mellan supermakterna USA och Sovjetunionen.
Anledningen var att länderna hade olika åsikter om hur det framtida Europa skulle
organiseras. Inrättandet av kommunistiska regimer i Östeuropa under de första efterkrigsåren
fick Winston Churchill att tala om etablerandet av en järnridå genom Europa.2
Motsättningarna mellan västblocket och östblocket var en central faktor i de västeuropeiska
samarbetsplanerna och USA kom att spela en central roll, dels i militärpolitiskt avseende
genom tillkomsten av NATO 1949 dels i ett ekonomiskt avseende genom Marshallhjälpen
1947.3
Det kalla kriget blev en konflikt utan militära sammandrabbningar i Europa. Det bedrevs
istället med propaganda på det psykologiska planet.4 Konflikten tog sig militära uttryck på
andra håll i världen. Under de följande årtiondena blev konflikter i Afrika, Asien och
Sydamerika lokala kraftmätningar som fick stöd från USA och Sovjetunionen. Men faran för
ett tredje världskrig var aktuell under Berlinkrisen 1958 och Kubakrisen 1962. Ett sådant
kunde få förödande konsekvenser beroende på den militära kapprustningen och utvecklandet
2
Gaddis 2008, s. 81
NE.2010, kalla kriget. http://www.ne.se/kalla-kriget
4
Kumm 2006, s. 7
3
8
av kärnvapen. Efter Kubakrisen inleddes dock ett töväder mellan supermakterna vilket
resulterade i inrättandet av en het linje, en direkttelefon, mellan Washington och Moskva samt
ett avtal om begränsningar av kärnvapenarsenalerna.5
Kalla kriget avslutades när den ena av de två supermakterna kollapsade. Det var
Sovjetunionen som bröt samman politiskt och ekonomiskt. Ledarna för makterna, USA:s
president George Bush och Sovjetunionens statschef Michail Gorbatjov, tillkännagav vid ett
toppmöte 1989 att det kalla kriget var avslutat mellan dem.6 Utvecklingen bidrog till att
Sovjetunionens inflytande minskade i Ungern vilket medförde att landet påverkades mer än
Sverige av kalla krigets slut.7
4. Teori
4.1 Historiemedvetande
När man studerar hur undervisning har bedrivits är didaktik ett viktigt begrepp. Det betyder
”läran om undervisning” och berör undervisningens och inlärningens teori och praktik.8 Det
finns dock inte en allmänt rådande definition av historiedidaktik runt om i världen.9 Vi har i
följande studie inspirerats av ett tyskt begrepp, Geschichtsdidaktik. Enligt definitionen av det
sistnämda är uppgiften för didaktiken i historieundervisningen ”att studera det historiska
medvetandets utseende (ty. ”Gestalt”), tillkomst och funktion i samhället.”10
Historiedidaktiken innebär en pragmatisk syn på historien och kan kopplas till begreppet
historiemedvetande,11 ett centralt begrepp inom historieforskningen även om begreppet likt
historiedidaktik har flera olika definitioner. 12 När en historiedidaktiker använder begreppet är
det vanligt att utgå från en av följande definitioner av Karl-Ernst Jeismann:
5
NE.2010, kalla kriget. http://www.ne.se/kalla-kriget
Kumm 2006 s. 8
7
Karlsson 1999, s. 6
8
NE.2010, didaktik. http://www.ne.se/didaktik
9
Karlegärd, Karlsson 1997 s. 5
10
Karlegärd, Karlsson 1997 s. 6
11
Karlegärd, Karlsson 1997 s. 30
12
Karlegärd, Karlsson 1997 s. 50
6
9
•
Historiemedvetande är ”vetskapen om att alla människor och alla inriktningar och
former av samliv som de skapat existerar i tid, det vill säga de har en härkomst och en
framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och utan förutsättningar.”13
•
Historiemedvetande ”innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna,
förståelse för nutiden och perspektiv på framtiden.”14
•
Historiemedvetande innebär ”hur dåtiden är närvarande i föreställning och
uppfattning”.15
•
Historiemedvetande ”vilar på en gemensam förståelse som baseras på emotionella
upplevelser. Den gemensamma förståelsen är en nödvändig beståndsdel i bildandet
och upprätthållandet av mänskliga samhällen”.16
Definitioner av historiemedvetande kan användas som ett analytiskt redskap när man studerar
hur det kalla krigets historia har beskrivits.17 Eric Jensen menar att Jeismanns definitioner har
olika fokus och att historiedidaktiken därmed ser ut på olika sätt beroende på vilken definition
man utgår från.18 Om fokuset ligger på relationen mellan olika tidsformer finns det en risk att
historiemedvetande blir detsamma som tidsmedvetande vilket innebär att det läggs störst vikt
vid tidssambandet.19 Eftersom vi i föreliggande studie koncentrerar oss på enskilda orsaker till
kalla kriget i läroböckerna kommer vi i vårt arbeta att använda oss av Jeismanns första
definition. Hans definitioner har kritiserats för att vara abstrakta och svåra att operationalisera,
en anledning till att historiker menar att det är angeläget att testa hans teoretiska begrepp.20
När det sker kan begreppen tydliggöras genom att studera det historiebruk som kommer till
uttryck i läroböckerna.21 Av den anledningen kommer vi att använda Klas-Göran Karlssons
typologi i vår analys av läroböckernas innehåll. Den beskrivs i följande avsnitt.
13
Karlsson, Zander 2009 s. 300
Karlsson, Zander 2009 s. 300
15
Karlsson, Zander 2009 s. 300
16
Karlsson, Zander 2009 s. 300
17
Karlsson, Zander 2009 s. 293
18
Jensen 1997 s. 52
19
Jensen 1997 s. 53
20
Ammert 2008 s. 54
21
Ammert 2008 s. 62
14
10
4.2 Historiebruk
Klas-Göran Karlssons typologi används i vår analys av det historiemedvetande som de fyra
läroböckerna förmedlar.22 Med hans kategorier kan man studera det historiebruk som
återfinns i läroböcker. Karlssons kategorier kan även överlappa varandra och ska betraktas
som struktureringsprinciper och inte som absoluta.
•
Existentiellt historiebruk är av privat natur och bottnar i människors behov av att
orientera sig i tillvaron. Det uppkommer ofta efter ett yttre tryck och formar kulturella
band mellan människor som i fallet med judiska diasporagrupper efter andra
världskriget.23
•
Ett moraliskt bruk av historia hänger samman med en upprördhet över hur makt har
utövats i det förflutna och i vissa fall fortsätter att utövas. Målet är att göra upp med
den orättfärdiga statsmakten. Exempel på det historiebruket är efter Sovjetunionens
fall då terrorn mot många människor under Stalins styre uppmärksammades.24
•
Det kommersiella historiebruket grundar sig i att det finns en marknad för det som
producerats vilket har skapat en industri av historierelaterade produkter. Dess värde
ligger i dess popularitet och det produkter inom det kommersiella historiebruket har
bidragit till ett ökat historieintresse.25
•
Ett icke-bruk innebär att ett samhälle inte legitimeras genom användningen av historia.
Det historiebruket inriktar sig på framtiden och man bekräftar inte nutiden med hjälp
av det förflutna. Exempel på när ett sådant historiebruk har använts är den svenska
efterkrigstiden.26
•
Det ideologiska historiebruket gynnar den egna ideologin och har använts i
kommunistiska och nationalistiska stater. Då används historien av politiska och
ideologiska skäl för att legitimera en viss maktställning. I det historiebruket ingår en
svart-vit analys och lite problematisering vilket resulterar i en stark och klar
pedagogik. Och att en konfliktfylld nutid relateras till en utopisk framtid.27 I
kommunistiska länder är det vanligt att använda en marxistisk historiematerialistisk
22
Ammert 2008 s.62
Karlsson, Zander 2004 s. 57
24
Karlsson, Zander 2004 s. 58
25
Karlsson, Zander 2004 s. 64
26
Karlsson, Zander 2004 s. 61
27
Karlsson, Zander 2004 s. 59
23
11
historieskrivning som beskriver att samhällets utveckling drivs av motsättningar
mellan klasser och revolutioner.28
•
Vetenskapligt historiebruk innebär att man skriver om historien och etablerar nya
historiska fakta. Fakta inplaceras sedan i kontexter som kan kopplas till redan kända
historiska händelser. Med ett vetenskapligt historiebruk utvecklas nya tolkningar av
historien vilka fokuserar på skillnader.29 Gränsdragningen mellan det vetenskapliga
och det ideologiska historiebruket är svår att dra eftersom meningsskapande och
tolkning ingår i båda bruken.30
•
Det pedagogisk-politiska historiebruket förenklar historien och betonar likheter istället
för olikheter, till skillnad mot det vetenskapliga bruket. Det är ett jämförande
historiebruk som innebär att dåtiden och nutiden beskrivs på ett förenklat sätt.
Skillnaden gentemot det vetenskapliga bruket medför att historiebruken utesluter
varandra. 31
Utifrån Karlssons typologi kommer vi att studera läroböckernas beskrivna orsaker som
historiekulturella uttryck.32 Historiekultur definieras som en kedja av kommunikation kring
ämnet historia. I kommunikationskedjan ingår sändare, förmedlare och de som skall ta emot
budskapet.33 Historiekulturen aktiveras genom historiebruket vilket innebär att vi genom
historia skapar en förståelse för hur vår omvärld har sett ut och kommer se ut.34 Hur den
förståelsen skapas beror på vilken form av historiebruk som använts. Forskningen som berör
historiekultur har tidigare fokuserat på lärobokens utformning så som text, rubriker och bilder.
Under senare tid har forskningen alltmer fokuserat på textens innehåll.35 Det kommer även att
ske i denna studie då textens innehåll i form av orsaker till kalla kriget studeras.
28
Dahlgren, Florén 1996 s. 193
Ammert 2008 s. 63
30
Karlsson, Zander 2009 s. 64
31
Karlsson, Zander 2009 s. 66
32
Karlsson, Zander 2009 s. 295
33
Karlsson, Zander 2009 s. 38
34
Aronsson, Peter 2004 s. 17
35
Karlsson, Zander 2009 s. 295
29
12
4.3 Tre teorier om kalla krigets orsaker
När en historiker ska studera litteratur om kalla kriget finns det en allmänt accepterad modell
som
man
kan
använda.
Modellen
består
av
traditionalister,
revisionister
och
postrevisionister.36 Eftersom huvudsyftet för denna examinationsuppgift är att studera det
historiemedvetande som återfinns i de fyra läroböckerna är dessa tre teorier ett verktyg för att
strukturera och analysera orsakerna. Fokuset är inte på själva analysen av orsakernas relation
till de tre teorierna utan att studera en eventuell skillnad i det historiemedvetande som
läroböckerna förmedlar.
4.3.1 Traditionalism
Under 1940- och 50-talen dominerade traditionalisternas tolkning av kalla kriget
forskningsdebatten. Enligt den tolkningen utgjorde Sovjetunionen och kommunismen ett hot
mot säkerheten i både USA och västvärlden.37 Enligt en av traditionalismens företrädare,
Arthur Schlesinger, var Sovjetunionen huvudansvarig för kalla krigets uppkomst. I kontrast
till USA förde Sovjetunionen en aggressiv politik och landets expansionism tvingade USA att
agera för att försvara demokratin. Josef Stalin betraktades också som en betydelsefull faktor
till kalla krigets utveckling.38
4.3.2 Revisionism
Revisionisterna kritiserade traditionalisternas bild av kalla kriget. Under 1960-talet författades
en mängd arbeten av revisionister vilka utmanade traditionalisternas beskrivning av kalla
krigets orsaker. En av traditionalisterna var William Appleman Williamson som menade att
det var fel att beskylla Sovjetunionen för kalla krigets uppkomst. Han ansåg att det var
inhemska ekonomiska, politiska och ideologiska intressen som påverkade USA. USA styrdes
därför av egna intressen och deras maktställning överträffade Sovjetunionens. En anledning
var att USA hade en strategisk fördel beroende på deras kärnvapenmonopol i början av kalla
kriget.39 Landet använde sin militära och ekonomiska maktställning efter andra världskrigets
36
McCormick 1982 s. 319
Eden 1993 s. 174
38
Schlesinger 1968 s. 23
39
Crapol 1987 s. 254
37
13
slut för att främja sina egna intressen vilket medförde att skilda måttstockar brukades i olika
delar av världen, exempelvis i Latinamerika. Eftersom all form av vänsterpolitik motarbetades
orsakade den amerikanska politiken ökade spänningar mellan Öst och Väst.40
4.3.3 Postrevisionism
Under 1970-talet tog alltfler forskare avstånd från traditionalisternas och revisionisternas bild
av kalla krigets orsaker och intog en tredje ståndpunkt. De benämns postrevisionister och
eftersträvade en medelväg mellan traditionalism och revisionism. Enligt en av företrädarna,
John Lewis Gaddis, var syftet att ta tillvara de starka sidorna och ta bort de svaga hos de två
föregående riktningarna.41 Postrevisionisterna accepterade traditionalisternas tolkning att det
var Sovjetunionens expansionistiska politik som var den främsta orsaken till kalla kriget. Men
liksom revisionisterna medgav de att USA utgick från egna politiska ändamål med hjälp av
ekonomiska resurser. Postrevisionisterna menade också att den amerikanska regeringen
överdrev hotet från kommunismen i syfte att förstärka den inre gemenskapen i landet. Och de
betraktade Stalin som en opportunist och inte likt en person som strävade efter en
kommunistisk världsrevolution.42 Kalla kriget betraktades mer som en kamp mellan olika
strategiska intressen än som en ideologisk konfrontation mellan kapitalism och kommunism.43
4.4 Läroböcker och historiemedvetande
Orsaken till att vi valt att fokusera på läroböcker och belysa det historiemedvetande de
förmedlar är att undervisningen generellt är läroboksstyrd.44 En annan orsak är svårigheterna
att analysera och identifiera individens historiemedvetande då det inte finns en vedertagen
teori för en sådan analys.45 Historiemedvetandet skapas inte enbart i skolan utan även i andra
sammanhang.46
Didaktisk
forskning
har
visat
att
formandet
av
människans
historiemedvetande sker utanför skolan genom exempelvis filmer och böcker.47 Vi är
intresserade av det historiemedvetande som skapas i skolan och har valt att studera
40
Jonter 1995 s. 190
Gaddis 1996 s. 137
42
Crapol 1987 s. 258
43
Gaddis 2005 s. 196
44
Karlsson, Zander 2009 s. 298
45
Ammert 2008 s. 68
46
Karlegärd, Karlsson s. 49
47
Karlsson, Zander 2009 s. 293
41
14
läroböcker. Anledningen är att läroboken styr lärarnas planering och undervisning, särskilt
inom ämnet historia48
Läroboken befinner sig mellan de två spänningsfälten vetenskap och propaganda. Det beror
på att lärobokens funktion är att förmedla en viss information och ett visst perspektiv till
eleven. 49 Läroböckerna är en kvarleva och uttrycker hur böckerna tolkade historien och vilket
historiemedvetande eleverna mötte i undervisningen. I en stabil värld förändras
historiemedvetandet mycket långsamt och Niklas Ammerts hypotes är att det inrikes- och
utrikespolitiska klimatet styr läroboksförfattarna och därmed läroböckerna.50 Klas-Göran
Karlsson anser att de europeiska förändringsprocesserna runt 1990 är ett exempel på hur
historiemedvetandet snabbt kan förändras.51 Även Jörn Rüsen menar att historiemedvetandet
kan aktiveras av stora förändringar.52 Det är därför av intresse att studera orsakerna i
läroböckerna både före och efter kalla kriget slut eftersom händelsen medförde en kraftig
förändring i det politiska klimatet och därmed kan ha påverkat historiemedvetandet. Det är en
anledning till att det i begreppet historiemedvetande finns en insikt om att människan är såväl
historieskapande som historieskapad. Det innebär att vi både gör och är historia.53 Efter att de
fyra läroböckerna har studerats kommer vi att relatera underlaget till teorin om det
sociokulturella lärandet.
4.5 Den sociokulturella teorin om lärande
Vår studie av läroböckerna och de beskrivna teoretiska begreppen är intressanta att koppla till
Lev Vygotskij tankar om lärande. Anledningen är att Vygotskij betraktade lärande likt en
konstruktion vilket innebär att kunskap är en produkt som människor skapar.54
4.5.1 Vygotskij och undervisning
Vygotskij menade att undervisningen i skolan kan skapa utvecklingsmöjligheter för nya sätt
att tänka. Han betraktade undervisningen likt sociala sammanhang vilka inriktas på att
48
Långström 1997 s. 17
Hermansson 2009, s. 56
50
Karlsson, Zander 2009, s. 297
51
Karlsson, Zander 2009, s. 54
52
Karlsson, Zander 2009, s. 51
53
Karlsson, Zander 2009, s. 306
54
Gougoulakis 2001, s. 66
49
15
förändra tänkandet.55 Han uppfattade utvecklingen av människors medvetande som en
kulturell och historisk process och det sociala samspelet är den viktigaste drivkraften i elevens
utveckling.56 Människan kännetecknas av sin plats i den kulturella historien vilket är en
skillnad gentemot djuren. Det unika med människans medvetande är att vi är en kulturell
varelse vilket inte begränsar utvecklingen till det som naturgivet.57 Människans handlingar är
betingade av historien och kulturen och har sett olika ut i olika tider och samhällen.
Skillnaderna påverkar elevernas olika upplevelser och återspeglas i den enskilda individens
medvetande.58
Undervisningen i skolan har enligt Vygotskij en avgörande roll när det gäller att göra elever
medvetna om sina kognitiva processer.59 Kognitiv utveckling är den process då eleven med
hjälp av psykologiska redskap uppnår nya förmågor. Utvecklingen är inte automatisk utan är
beroende av den sociala lärosituationen där den gemensamma interaktionen mellan lärare och
elev är drivkraften.60 Kunskap är en social produkt och därför bör undervisningen betraktas
som en dialektisk process där ny kunskap uppstår i en gemenskap.61 I fokus för hans
undersökningar
var
samspelet
undervisningsprocessen.
62
mellan
lärare
och
elever
vilket
är
kärnan
i
Enligt Vygotskij är kommunikationen språkets viktigaste funktion
eftersom vi använder språket till att förmedla och klargöra kunskaper och värderingar.63
Språket fungerar ofta som ett band mellan personer och är oberoende av avstånd och tid. Det
språkliga bandet medför att vi kan ta del av det som har skapats av tidigare generationer.64
Därför är den språkliga medieringen viktig då sambandet mellan den aktuella kulturella
verkligheten och eleven ska definieras i relation till mänsklig aktivitet.65
4.5.2 Vygotskij och medvetande
Som en följd av Vygotskijs historieuppfattning ska man inte betrakta det mänskliga
medvetandet som något stabilt. Det mänskliga medvetandet ska istället sättas i relation till det
55
Bråten 1996, s. 23
Bråten 1996, s. 122
57
Bråten 1996, s. 123
58
Bråten 1996, s. 125
59
Bråten 1996, s. 74
60
Bråten 1996, s. 133
61
Bråten 1996, s. 135
62
Bråten 1996, s. 23
63
Bråten 1996, s. 82
64
Bråten 1996, s. 83
65
Bråten 1996, s. 125
56
16
som påverkar dess utveckling.66 Historia liknas vid fenomen som befinner sig i rörelse och
förståelsen av utvecklingen kan ske genom att analysera dessa fenomen.67Att studera historia
innebär därför att studera en förändringsprocess vilket bör återspeglas i valet av metod.
68
Vygotskij ansåg att historisk utveckling och dess kognitiva paralleller kan studeras genom
samhällsutvecklingen
och
snabba
omställningsprocesser.
Innebörden
omställningsprocesser är radikala sociala och kulturella förändringar likt kalla krigets slut.
av
69
Vygotskijs tankar kommer att beröras under avsnittet om det sociokulturella lärandet då hans
tankar kopplas till vår studie av läroböckerna och begreppet historiemedvetande. Det är av
intresse då Eric Jensen menar att ett av historiemedvetandets uttryck och funktion är den
sociokulturella lärprocessen.70 Det inbegriper förståelsen för hur förändring sker.71 Ett av
lärarens professionella objekt är lärande och en uppgift är då att utveckla förmågor hos
eleverna, däribland ett historiemedvetande.72
5. Metod
Teori kan beskrivas likt antaganden som möjliggör en härledning av förutsägelser av ett visst
område eller en viss fakta. Antaganden består av abstrakta begrepp som uttrycker sociala
företeelser och gemensamma egenskaper vilket beskrivits i teoridelen.73 Utifrån teori kan man
ställa frågor till och om det förflutna men det behövs även metoder för att nå ett resultat i
relation till de formulerade frågeställningarna.74 Metod kan beteckna ett tillvägagångssätt för
att nå en historisk kunskap.75 Valet av metod bör avgöras av de frågeställningar som ställs.76
Metod är ett så pass stort område att den även kan innefatta teoretiska aspekter vilket medför
svårigheter att veta när teorin övergår till metod och tvärtom. Det hermeneutiska
angreppssättet är ett sådant exempel.77
66
Bråten 1996, s. 124
Bråten 1996, s. 122
68
Bråten 1996, s. 128
69
Bråten 1996, s. 128
70
Karlsson, Zander 2009, s. 302
71
Karlsson, Zander 2009, s. 305
72
Carlgren, Marton 2007, s. 26
73
Dahlgren, Florén1996, s. 85
74
Dahlgren, Florén1996, s. 175
75
Dahlgren, Florén1996, s. 179
76
Dahlgren, Florén1996, s. 177
77
Dahlgren, Florén1996, s. 176
67
17
5.1 Hermeneutik kontra positivism
Positivism och hermeneutik är två motsatta inställningar eftersom positivismen är en
tanketradition som besvarar frågor med ett strikt naturvetenskapligt förhållningssätt.
Hermeneutiken är däremot en tolkningslära.78 Enligt den hermeneutiska vetenskapssynen bör
inte enbart det naturvetenskapliga forskningsidealet användas inom forskning eftersom det är
skillnad mellan fysiska och sociala fenomen. I motsats till naturlagarna finns det inte
oföränderliga regler när det gäller mänskliga beteenden eller samhällen. Positivismen
uppfattar istället fakta som naturgivna och målet är att skapa en värderingsfri kunskap med
hjälp av neutrala observationer.79 Den innefattar en tro på absolut kunskap som kan räknas ut
med vår logik och sinnen. Eftersom man inom hermeneutiken vill förstå meningar i språk och
existens används ett annorlunda angreppsätt.80 Det är en tolkningslära som till skillnad mot
positivismen utgår från en kunskapskälla utanför de fem sinnenas iakttagelser och den logiska
analysen. Inom hermeneutiken menar man att förförståelsen är viktig eftersom vi alla formas
av en bestämd tid och plats.81 Tabellen nedan belyser viktiga skillnader mellan positivism och
hermeneutik.
Tabell 1
Positivism
Hermeneutik
Naturvetenskapligt forskningsideal
Socialvetenskaplig forskningsideal
Förklaring
Förståelse
Avbildning
Tolkning
Distans
Engagemang
Opartiskhet
Partiskhet
5.2 Hermeneutisk textanalys
I studiet av läroböckerna kommer den hermeneutiska teorin att användas. Eftersom vårt
intresse är vad som förmedlas av läroböckerna och inte hur böckerna har använts är den
78
Andersson 1979, s. 9-13
Florén, Ågren Lund 2006, s. 158
80
Florén, Ågren Lund 2006, s. 158
81
Ödman 2007, s. 26
79
18
hermeneutiska textanalysen den metod vi kommer att använda. Vi kommer att analysera
texterna i de fyra läroböcker utifrån en kvalitativ aspekt då innehållet i läroböckerna är ett
verktyg för att studera det historiemedvetande som förmedlas genom dem utifrån valda frågor
och utifrån olika teoretiska perspektiv Att en studie görs utifrån en kvalitativ synvinkel
innebär att en mening skapas ur en mängd data och det handlar om att urskilja det
betydelsefulla för vårt syfte.82 Eftersom vi vill skapa en förståelse för det historiemedvetande
som läroböckerna förmedlar genom dess beskrivna orsaker till kalla kriget har vi valt att
använda oss av den hermeneutiska textanalysen. För att en förståelse ska kunna ske av de
texter vi studerar krävs en tolkning. På något sätt är alla textanalyser hermeneutiska för att de
bygger på någon form av texttolkning.83 Hermeneutiken kan användas som en del i en
textanalytisk metod vilket innebär att en förståelse för läroböckernas innehåll skapas.84 Syftet
är att tolka dokumenten vilket är en viktig del i förståelsen.85 Det är nödvändigt för att besvara
den första frågeställningen i avsnittet orsaker till kalla kriget då vi tolkar de orsaker till kalla
kriget som läroböckerna förmedlar.
För att förstå de enskilda textavsnitten i de fyra läroböckerna som berör orsakerna till kalla
kriget bör man sätta delarna i relation till materialet som helhet. Processen kallas
hermeneutisk cirkel och ökar förståelsen för det studerade materialet.86 Delarna tolkas genom
helheten.87 Vi kommer att tolka delarna i form av de orsaker till kalla kriget som finns i
läroböckernas olika avsnitt och de textavsnitt som beskriver kalla krigets orsaker relateras till
varandra under avsnittet med likheter och skillnader. Efter detta kommer delarna att relateras
till de tre teorierna om kalla krigets orsaker och det historiebruk som har använts vilket
kommer att ge en bild av skillnader historiemedvetandet. Därmed kommer delarna i form av
orsaker till kalla kriget i läroböckerna att tolkas genom helheten. Helheten består av det som
omger texten i form av dess kontext.88 Den kontext som vi har valt att fokusera på är det
historiebruk och de teorier till kalla krigets orsaker som återfinns i läroböckerna. När den
kontexten relateras till orsakerna i form av en tolkningscirkel kommer en större förståelse för
det historiemedvetande som läroböckerna förmedlar att uppnås.
82
Fejes, Thornberg, 2009 s. 32
Hellspong 2001 s. 160
84
Dahlgren, Florén 1996, s. 193
85
Dahlgren, Florén 1996, s. 194
86
Dahlgren, Florén 1996, s. 274
87
Ödman 2007, s. 81
88
Hellspong 2001 s. 164
83
19
5.3 Den komparativa metoden
Förutom den hermeneutiska teorin kommer den komparativa metoden att användas när vi
studerar innehållet i läroböckerna. Det är ett vetenskapligt arbetssätt inom historieforskningen
då olika perioder och dess skilda förhållanden jämförs. Metoden är intressant i relation till
vårt syfte eftersom likheter och skillnader då kan belysas och jämföras med varandra.89 Då det
sker kan en eventuell skillnad i läroböckernas historiemedvetande belysas. Urvalet av länder
och dess läroböcker har styrts av våra förväntningar och föreställningar. Syftet med vår
komparativa analys är att jämföra det förmedlade historiemedvetandet i fyra läroböcker i
historia som riktar sig till gymnasieskolan i Sverige och Ungern. Då länderna intog skilda
ställningstaganden under kalla kriget anser vi att en eventuell skillnad i ländernas läroböcker
förmedlade historiemedvetande studeras. Det kommer ske genom att de likheter och
skillnader av kalla krigets orsaker som finns i dem ställs mot varandra. I vår komparativa
analys strävar vi efter ett samband mellan läroböckerna då man ofta får ut mer av materialet
vid en jämförelse.90 Ett samband mellan läroböckerna är sammanhanget då de författades. Av
den anledningen valde vi att studera fyra läroböcker som publicerats före och efter kalla
krigets slut. Ett ytterligare samband är innehållet i de fyra läroböckerna. Vi analyserar
beskrivningen av samma historiska epok i vår komparativa jämförelse. Därmed kan innehållet
i läroböckerna relateras till varandra.
Efter att orsakerna till kalla kriget i de fyra läroböckerna skildrats kommer vi att göra en
kontrasterande komparation vilket innebär att skillnader beskrivs. Även en generaliserande
komparation där likheter studeras.91 Det kommer att äga rum under avsnittet då likheter och
skillnader mellan läroböckernas orsaker analyseras och därmed besvara vår andra
frågeställning. Komparationen kommer att struktureras genom att resultatet härleds till den
beskrivna modellen av de tre teorierna om kalla krigets orsaker i avsnittet om likheter
skillnader. Läroböckernas skillnader och likheter kommer även struktureras genom Karlssons
typologi. Det kommer genom vår komparativa jämförelse av kalla krigets orsaker i relation
till olika historiebruk.
89
Dahlgren, Florén 1996, s. 195
Hellspong 2001 s. 79
91
Dahlgren, Florén 1996, s. 197
90
20
Slutligen kommer vi att göra en diakron komparation som innebär att staters och skeendens
historiska förändringsprocess jämförs.92 Staterna som kommer jämföras är Sverige och
Ungern. Och det historiska skedet utgörs av beskrivningen av orsaker till det kalla kriget i
ländernas läroböcker under 1980- och 1990-talet. Med hjälp av den komparationen kommer vi
att besvara vår tredje frågeställning. Resultatet kommer vi sedan att relatera till det
sociokulturella lärandet och en eventuell skillnad i det historiemedvetande som läroböckerna
förmedlar.
6. Avgränsning
Vi har avgränsat oss till att analysera hur man i fyra läroböcker beskriver orsakerna till kalla
kriget. Det är läroböckernas texter som studeras och inte dess bilder även om också de kan
uttrycka ett historiemedvetande. Bilder är mångtydiga vilket är anledningen till att de är
svårtolkade och kräver ett analytiskt redskap.93 Avgränsningen till den text som beskriver
orsakerna till kalla kriget medför att storleken på det studerade materialet blir hanterbart då
kalla kriget var en lång epok som beskrivs med ett omfattande material. När vi fokuserar på
orsakerna till kalla kriget har vi en gemensam nämnare när samtliga läroböcker ska jämföras
under avsnittet likheter och skillnader.
Samtiga läroböcker riktar sig till gymnasieskolan men utgavs i två olika länder, Sverige och
Ungern. Länderna tog olika ställning i kalla kriget eftersom Sverige var neutralt medan
Ungern tillhörde östblocket. Det är av intresse då ländernas olika ställning kan ha påverkat
beskrivningen i läroböckerna. Ett eventuellt förändrat historiemedvetande kan studeras när
kraftiga förändringar äger rum. De fyra läroböckerna publicerades under perioden 1984 till
1995 vilket innebär att de utgavs före och efter kalla krigets slut. Därmed kan ett eventuellt
förändrat historiemedvetande härledas till att kalla kriget som epok upphörde. Det kan
relateras till Vygotskij som menade att historisk utveckling och dess kognitiva paralleller kan
studeras i relation till samhällsutvecklingen och snabba omställningsprocesser som innebär
radikala sociala och kulturella förändringar.94
92
Dahlgren, Florén 1996, s. 198
Ammert 2008 s. 77
94
Bråten 1996, s. 128
93
21
7. Material
I följande avsnitt kommer vi att beskriva de fyra läroböcker som kommer att studeras. Valet
av material har grundat sig i vår strävan efter likvärdighet.95 Den strävan har påverkat valet av
material vilket medför att det senare resultatet får en högre tillförlitlighet.96 Samtliga böcker
innehar en beskrivning av kalla kriget som epok och utgavs i Ungern och Sverige under
respektive efter kalla krigets slut. Därmed kan en förändring av historiemedvetandet studeras
eftersom vi anser att kalla krigets slut innebar en omfattande samhällsförändring.
7.1 Historia 1984
Historia 1984, Történelem, är skriven för gymnasiet i Ungern. Författaren är Ágota Jóvérné
Szirtes och läroboken utgavs 1984. 97 Dispositionen är kronologisk och författaren har tagit
upp Amerikas, Asiens och Afrikas historia men fokuserar på Europas historia. Historia 1984
består av tre kapitel och börjar med en beskrivning av första världskriget för att därefter
skildra andra världskriget. Slutligen beskrivs efterkrigstiden på 63 sidor av de samtliga 204
sidorna. Läroboken innehåller även frågor på och sammanfattningar av textinnehållet samt
diskussionsfrågor. Det finns även bilder och kartor med tillhörande texter och förklaringar på
utvalda begrepp.
7.2 Historia 1995
Historia 1995, Történelem, vänder sig till gymnasieskolan i Ungern. Läroboken publicerades
1995 och Lászlo Lator är dess författare. 98 Bokens disposition är kronologisk. Innhållet består
av första världskriget, mellankrigstiden, Ungern under det andra världskriget och världen och
Ungern efter det andra världskriget. Författarna har tagit upp Amerikas, Asiens och Afrikas
historia men inriktar sig på Europas historia. Boken består av fyra kapitel på 256 sidor varav
50 sidor behandlar efterkrigstiden. Läroboken avslutas med sammanfattningar och frågor på
textinnehållet samt diskussionsfrågor. I boken finns det både rent textligt innehåll, samt bilder
och kartor med tillhörande texter.
95
Stensmo 2002, s. 31
Stensmo 2002, s. 30
97
Jóvérné 1984
98
Lator 1995
96
22
7.3 Vägar till nuet
Vägar till nuet är skriven för gymnasiet och utgavs 1984. 99 Författarna är Göran Graninger,
Sven Tägil och Kjell-Åke Carlsson. Läroboken är uppdelad i olika teman och består av två
kapitel som följer en kronologisk ordning förutom vissa avgränsade områden. Sammanlagt
består den av 156 sidor varav alla behandlar efterkrigstiden. Fokus ligger på Europa men även
Afrika, Latinamerika och Asien berörs. I boken finns det även bilder och kartor med
tillhörande texter.
7.4 Historiens spegel
1995 publicerades Historiens spegel som är skriven för den svenska gymnasieskolan.
100
Författarna heter Sverker Oredsson och Lars Andersson. Bokens disposition är kronologisk
och börjar med en beskrivning av förhistorien och avslutar med att skildra kalla kriget.
Afrikas, Asiens och Latinamerikas historia beskrivs men läroboken inriktar sig på Europas
historia. Den består av 12 kapitel och 125 sidor av 366 sidor behandlar efterkrigstiden. I
boken finns även en tidslinje som tar upp bokens centrala aspekter. Förutom det textliga
innehåller består den av bilder och kartor med tillhörande beskrivningar.
8. Forskningsöversikt
Det finns en mängd böcker som studerar olika sorters läroböcker. Fyra avhandlingar studerar
läroböcker i historia och historiemedvetandet i dem.
Niklas Ammert har skrivit avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i
svenska historieläroböcker under hundra år.101 Han har utgått från Jeismanns andra definition
av historiemedvetande som berör tidsmedvetande. Det studerade materialet är läroböcker i
historia från grundskolan och de betraktas likt artefakter och historiekulturella yttringar.
Ammert utgår från att det går att identifiera aspekter i läroböcker som kan utveckla ett
historiemedvetande men hans undersökningsresultat visar att merparten av läroböckernas
99
Graninger 1984
Andersson, Oredsson 1995
101
Ammert 2008
100
23
innehåll inte påvisar ett utvecklande av ett historiemedvetande, i relation till tidsmedvetandet.
Vi kommer likt Ammert att betrakta läroböckerna som historiekulturella uttryck. Däremot är
vår utgångspunkt Jeismanns första definition av historiemedvetande och fokus kommer
därmed inte att vara på tidsmedvetandet. Vi kommer även att relatera resultatet till kalla
krigets slut och hur det kan relateras till det sociokulturella lärandet.
Nanny Hartsmar har skrivit avhandlingen Historiemedvetande: elevers tidsförståelse i en
skolkontext.102
Hartsmar
intresserar
sig,
likt
Ammert,
för
tidsperspektivet
i
historieundervisningen som hon anser vara en grund för historiemedvetandet. Ett syfte med
avhandlingen är att problematisera olika förutsättningar för utvecklandet av ett sådant.
Hartsmar använder sig av elevernas egna uppsatser och associationer men även intervjuer.
Med hjälp av det materialet beskriver hon sedan elevernas historiemedvetande. Eftersom
avhandlingen fokuserar på tidsperspektivet använder sig Hartsmar av ett annat synsätt på
historiemedvetande än vad vi kommer att arbete med. Hon fokuserar även på elevernas
upplevelser medan vi studerar informationen i läroböcker och kopplar resultatet till det
sociokulturella lärandet och en specifik epok.
Sture Långström har skrivit avhandlingen Författarröst och lärobokstradition: en
historiedidaktisk studie.103 Han har studerat vilka författarna till läroböcker i historia är och
hur deras världsåskådning avspeglas i böckerna. Resultatet har han fått fram genom att
analysera läroböcker och intervjuat författare till dem. Syftet är att se hur författarna påverkas
av sin omgivning. Långström konstaterar att läroböckerna inte enbart förmedlar fakta utan
även idéer och värderingar. Hans slutsats är att läroboksförfattarna har ett stort inflytande på
både innehållet och utformningen av innehållet. Avhandlingen är intressant eftersom resultatet
visar att författarna är påverkade av sin samtid och att deras beskrivningar inte är statiska
skildringar vilket överensstämmer med det sociokulturella lärandet. Vi kommer dock inte att
fokusera på personerna som har författat materialet i vår studie utan på det
historiemedvetande läroböckerna förmedlar.
Kenneth Nordgren har skrivit avhandlingen Vems är historien?: historia som medvetande,
kultur och handling i det mångkulturella.104 Han genomför både en textanalys och en
102
Hartsmar 2001
Långström 1997
104
Nordgren 2006
103
24
bildanalys. Nordgren menar att även om vi lever i ett mångkulturellt Sverige avspeglas det
inte i läroböckerna där det fins ett europeiskt perspektiv. Läraren lämnas också utan
instruktioner för hur mångfalden ska hanteras i klassrummet och undervisningen. Nordgren
undersöker om det finns ett gemensamt kulturarv eller olika erfarenheter i de läroböcker som
studeras. Resultatet visar att historieböckerna är monokulturella när de enligt honom borde
innehålla en mångfald. Vi kommer inte att genomföra en bildanalys men i likhet med
Nordgren kommer vi att genomgöra en textanalys. Hans resultat är intressant då han påvisar
ett visst perspektiv i läroböckerna som inte klart följer samhällsförändringen i Sverige. Det
innebär att förändringar i den kontext som läroböcker skapats i inte behöver påverka
innehållet i en lärobok. Vilket medför att det lärande som sker i skolan inte alltid förändras
med samhällsutvecklingen.
Forskningen om historiemedvetande är i Sverige begränsad till våra inhemska läroböcker i
historia. Kalla krigets behandlas däremot i en mängd böcker.
Kenneth Hagbro har skrivit uppsatsen Kalla kriget i läroböckerna: på vilket sätt har kalla
kriget framställts i skolans läroböcker105? Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det
kalla kriget framställts i grundskolans läroböcker i relation till sin tids styrdokument. Hagbros
metod var att undersöka skillnader och likheter i läroböcker från 1980-talet och 2000-talet och
se om bilden av kalla kriget har förändrats efter berlinmurens fall. Resultatet visar att
författarna har påverkats av läroplanerna i sin beskrivning av kalla kriget och samtliga
läroböcker lägger skulden till kalla kriget på Sovjetunion. Vi kommer inte att fokusera på
läroplaner eller författarna utan på det historiemedvetande som förmedlas i böckerna. Men
resultatet är intressant eftersom det visar en historisk förändring i läroböckernas beskrivning i
relation till samhällsförändringar. Vilket innebär att den information som läraren förmedlar
med hjälp av skolans läroböcker påverkas av dess kontext.
Sven-Åke Holmén är författare till Den politiska läroboken: bilden av USA och Sovjetunionen
i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget.106 Holmén gör en kronologisk
sammanfattning av synen på Sovjetunionen och USA i svenska, norska och finländska
läroböcker från 1930 till 2004. Förändringar och skillnader mellan länderna kopplas till den
105
106
Hagbro 2006
Holmén 2006
25
politiska situationen. Holmén belyser att historiebeskrivningen har förändrats genom
historiens lopp och att Sovjetunionens sammanbrott innebar att läroböckerna i de olika
länderna fick skrivas om i olika utsträckning. Synen på Sovjetunionens historia och kalla
krigets natur påverkades av att landet inte längre fanns till. Detta var särskilt tydligt i Finland
som var i starkast beroendeställning till Sovjetunionen. Slutsatsen är att Norge, Sverige och
Finland gjorde olika utrikespolitiska vägval under kalla kriget utifrån sina olika
förutsättningar. I relation till vårt syfte är det intressant att beskrivningen av USA och
Sovjetunionen i nordiska länder kan kopplas till politiska förhållanden. Vi kommer att
undersöka orsakerna till kalla kriget och läroböckernas bild av USA och Sovjetunionen i
samband med kalla krigets slut. Holmén använder sig av läroböcker från 1930-talet och
framåt vilket medför att hans tidsperspektiv är stort och inte knyts till en specifik händelse
som kalla krigets slut. Vårt resultat kommer även att kopplas till det sociokulturella lärandet.
Ingen av ovanstående författare använder sig av Jeismanns första definition av
historiemedvetande i sin forskning. Därmed kommer vår studie att bidra till det aktuella
forskningsläget om historiemedvetande i läroböcker.
9. Orsakerna till kalla kriget i de fyra läroböckerna
I följande avsnitt kommer vi att beskriva de orsaker till kalla kriget som vi har tolkat i de fyra
läroböckerna. Det ger en möjlighet till att belysa att det historiemedvetande som läroböckerna
förmedlar är beroende av sin historiekulturella kontext. I relation till lärande är det viktigt då
läraren utgår från läroböcker i sin undervisning. Om orsakerna skiljer sig har därmed eleverna
fått en bild av kalla kriget som inte är likadan under olika tider och i olika samhällen.
9.1 Historia 1984
9.1.1 Två supermakter med olika idéer växer fram
Den viktigaste förändringen efter det andra världskrigets slut var hur de kapitalistiska och
socialistiska krafternas relation ändrades. Efter det andra världskrigets slut förändrades
styrkeförhållandet i den kapitalistiska världen. Det var inte enbart de besegrade makterna som
försvagades utan även Frankrike och Storbritannien. Båda länderna hamnade ekonomiskt
beroende av USA då landet blev världens ledande militära, politiska och ekonomiska makt.
26
Även Sovjetunions internationella militära och politiska auktoritet ökade och landet
utvecklades till en ledande makt i världspolitiken. Europa splittrades i två delar då borgerliga
och kommunistiska krafter stod mot varandra. Den internationella klasskampens orsak var de
två världssystemens opposition och kampen hade antagit varierande former efter andra
världskriget. Sovjetunionens militära styrka omöjliggjorde att det socialistiska blocket
tillintetgjordes militärt och tvingade imperialisterna att acceptera principen att leva i fred
bredvid varandra. Samtidigt existerade militära block och upprustningen fortsatte och båda
blocken använde sig av ekonomiska påtryckningar.
9.1.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden
Under åren 1945 och 1946 skedde en allmän demokratisering och vänstervridning i Europa
och i östra delarna av Asien. Sovjetunion var det enda socialistiska landet före det andra
världskriget och var omringat av länder med en kapitalistisk samhällsstruktur. Men därefter
började en vänstervridning i de länder som befriats av den röda armén. Den processen
resulterade i folkliga demokratiska revolutioner. Liknande processer skedde i några
östasiatiska länder och med den utvecklingen utvecklades det socialistiska blocket. Det bidrog
till att kommunistiska partiers roll och auktoritet ökade och de olika arbetarorganisationernas
medlemsantal mångdubblades.
9.1.3 Churchills tal i Fulton
Efter andra världskriget blev motsättningarna starkare inom den antifascistiska koalitionens
krafter där Sovjetunionen, Storbritannien och USA ingick. Det var de imperialistiska
makterna som ville förändra en enligt dem negativ tendens och begränsa länders möjlighet att
ställa sig på socialismens sida. Den nya västliga poltiken började med Winston Churchills tal i
Fulton 1946. Det kalla krigets hotande politik började då och var i överensstämmelse med den
utarbetade Trumandoktrinen.
9.1.4 Pragkuppen
Pragkuppen behandlas inte i läroboken.
27
9.1.5 Trumandoktrinen
Trumandoktrinens syfte var att ge stöd till länder som ansågs vara politiskt eller strategiskt
viktiga. USA gav även ett ekonomiskt och militärt stöd till de lokala borgarklasserna för att
tränga tillbaka socialistiska strävanden. Under samma tid började en antikommunistisk hysteri
i Europa och följden blev att kommunisterna trängdes undan i de västeuropeiska ländernas
regeringar.
9.1.6 Marshallhjälpen
Marshallplanen blev ett viktigt steg i Europas uppdelning i två delar. Sovjetunion och de
folkdemokratiska länderna tog inte emot den ekonomiska hjälpen då den betraktades som en
otillåten inblandning av USA i de europeiska ländernas angelägenhet. Följden blev att
Sovjetunion och andra socialistiska länder tvingades att förstärka sina samarbeten i enlighet
med internationalismens anda. Sovjetunionen och de socialistiska länderna önskade inte leva i
ett stängt block men det imperialistiska blocket ville isolera dem. Imperialisternas strävan att
isolera de socialistiska länderna stärkte deras känsla av beroende av varandra och ökade
misstänksamheten mot imperialismen.
9.1.7 NATO
År 1949 grundades NATO av imperialistiska stormakter. NATO var den mest betydande
militäralliansen som bildades av västmakterna med en gemensam politisk och militär ledning.
Det var den amerikanska ledningens vilja som var gällande i NATO.
9.1.8 Warsawapakten
Den aggressiva västtyska ledningens politik bidrog till att krigsfaran ökade under kalla kriget.
Efter att Västtyskland blev en del i NATO bildades försvarsorganisation Warsawapakten.
Östblockets stater betraktade Warsawapakten som en försvarsorganisation som ett svar mot
bildandet av NATO. Sovjetunion bedrev en politik som innebar ett fredligt samliv med andra
länder efter det andra världskrigets slut.
28
9.1.9 Kapprustningen
Kalla krigets upprustningstävling tvingades på Sovjetunion av imperialistiska länder. Det
styrkeförhållandet som gällde under 1950-talet förändrades till USA:s nackdel efter att
Sovjetunionen bröt mot USA:s monopol på kärnvapen och vätebomben. Förändringen i
USA:s ledning som kom till stånd 1952, då det demokratiska partiet ersattes av det
republikanska, bidrog till att spänningen ökade mellan makterna. Utrikesministern John
Foster Dulles politik påverkade ofördelaktigt det imperialistiska blocket men även det
socialistiska blockets inrikespolitik. Anledningen var att Dulles nya politik innebar en massiv
vedergällning som gick ut på att trovärdigt hota med USA:s överlägsna arsenal av kärnvapen.
9.1.10 Koreakriget
Korea delades i två länder med olika samhällsstrukturer. Mellan de två länderna, Nordkorea
och Sydkorea, utbröt sedan ett krig. Krigets betydelse visades när makter utanför ländernas
gränser lade sig i och styrkorna från de deltagande länderna representerade de två fientliga
blocken. Konflikten i Korea blev därmed en sammandrabbning mellan socialism och
imperialism.
9.1.11 Vietnamkriget
USA:s syfte i Vietnam var att förhindra den socialistiska revolutionen som skedde i landet.
Vietnamkriget utvecklades till ett självständighetskrig med antikapitalistiska strömningar i
samband med att USA deltog i konflikten.
9.1.12 Kubakrisen
Kubakrisen behandlas inte i läroboken.
29
9.2 Historia 1995
9.2.1 Två supermakter med olika idéer växer fram
Efter andra världskrigets slut ansåg den amerikanska ledningen att det fanns två politiska
system i världen. Det var den kommunistiska diktaturen som var i konflikt med den
kapitalistiska demokratin. USA gav stöd till de länder som kämpade emot den kommunistiska
spridningen då det fanns en rädsla för dominoteorin. Teorin innebar att ett land som blev
kommunistiskt skulle ge stöd åt kommunister i andra länder. Det antogs starta en ohejdbar
serie av kommunistledda revolutioner i olika länder.
9.2.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden
Josef Stalin var inte nöjd med den territoriella expansionen efter andra världskriget. Stalin
ville förändra och bestämma över den politiska strukturen i de länder som befriades och
ockuperades av den röda armén. Efter andra världskriget var det kontrollkommissionen som
kontrollerade de besegrade ländernas inrikespolitik. I Italien var Sovjetunionens roll bara
formell i kontrollkommissionens arbete. Sovjetunionen räknade också med att kommissionens
västliga medlemmar hade en liknande roll i Central- och Östeuropa. Parallellt med att
Sovjetunions inflytande blev starkare ökade spänningen mellan öst och väst.
9.2.3 Churchills tal i Fulton
År 1946 var Winston Churchill i USA. I ett tal i staden Fulton talade han om en mörk framtid
för Central- och Östeuropa. Churchill ansåg att en järnridå hade dragits ner över Europa och
Stalin fördömdes. Han menade att Stalin tagit friheten från de folk som levde på östra delen
av Europa och tvingade dem att följa den kommunistiska diktaturen.
9.2.4 Pragkuppen
Pragkuppen behandlas inte i läroboken.
30
9.2.5 Trumandoktrinen
År 1947 bestämde sig den amerikanska presidenten, Harry S. Truman, att föra en hårdför
politik. Enligt Trumandoktrinen fanns det bara två politiska system i världen, demokrati och
diktatur. Med diktatur menades den kommunistiska diktaturen. Truman lovade att ge stöd till
de länder som kämpade emot den kommunistiska spridningen eftersom USA var rädd för
dominoteorin.
9.2.6 Marshallhjälpen
Den amerikanska utrikesministern G. C. Marshall betonade i ett tal på universitet i Harvard att
USA vill förstärka sitt inflyttande på det ekonomiska området i Europa. Syftet var att de
västeuropeiska länderna skulle kunna stå emot den kommunistiska spridningen. Länderna fick
10 miljarder dollar och deras ekonomi ökade med 30 procent jämfört med före kriget. Stalin
reaktion var att förbjuda de länder som tillhörde Sovjetunionens intressesfär att ta emot
biståndet.
9.2.7 NATO
USA, Frankrike, Italien och Storbritannien bildade NATO år 1949. Anledningen till att
NATO bildades var rädslan för Sovjetunionens spridning och den militära koalitionens syfte
var att försvara dess medlemsländer. Ledningen i Moskva definierade denna händelse som ett
hot mot Sovjetunionens säkerhet.
9.2.8 Warsawapakten
Som ett svar på Västtysklands medlemskap i NATO grundades Warszawapakten 1955 av åtta
socialistiska länder. Den sovjetiska ledningen betonade att Warszawapakten var en
försvarsorganisation.
9.2.9 Kapprustningen
Läroboken berör inte kapprustningen.
31
9.2.10 Koreakriget
Kina och Sovjetunionen ville få kontroll över Korea och med de två ländernas stöd
attackerade nordkoreaner Koreas södra del. När de var nära att ta över kontrollen i hela landet
började USA en motoffensiv. Båda USA och Sovjetunionen drabbades av stora förluster i
kriget men ville samtidigt undvika ett världskrig.
9.2.11 Vietnamkriget
USA:s inbladning i den vietnamesiska konflikten förklaras med att USA var rädd för att
Vietnam blev kommunistisk stat. Rädslan för det scenariot relateras till dominoteorin.
9.2.12 Kubakrisen
1959 tog Fidel Castro och hans gerilla makten i Kuba efter att Havanna erövrades. USA ville
undvika ett militärt angrepp och införde ekonomiska och politiska påtryckningar mot landet.
Ledningen i Moskva såg en stor möjlighet till att kommunismen kunde spridas från Kuba till
Amerika och därför investerade det sovjetiska östblocket mycket till Kuba för att hålla liv i
det kubanska systemet. Den kubanska ledningen sökte även militär hjälp från Sovjetunionen
och från 1962 började Warszawapaktens länder skicka försvarsvapen och kärnvapenbärande
raketer. John F. Kennedy reagerade bestämt och införde en blockad mot Kuba. Situationen
ledde till att båda de militära organisationerna, NATO och Warszawapakten, mobiliserade
sina styrkor. Efter två veckors spänning kom den amerikanska och sovjetiska ledarna överens
och skrev ett avtal som innebar slutet av den amerikanska blockaden och de sovjetiska
ramperna på Kuba.
9.3 Vägar till nuet
9.3.1 Två supermakter med olika idéer växer fram
Andra världskriget slutar med en värld i spillror och inte i någon formell fred eftersom det
fanns olika idéer om hur samhället skulle organiseras. Det medförde att klyftan mellan
Sovjetunionen och dess lydstater i östblocket och västmakterna med Förenta staterna i spetsen
32
fördjupades. Ett kallt krig befäste olikheterna mellan en östlig socialistisk och en västlig
kapitalistisk värld.
9.3.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden
Sovjetunionen och USA hade sina respektive intresseområde. Josef Stalin hade angett
kontrollen över Östeuropa som sitt mål och USA ville som världens starkaste makt ha fri
tillgång till hela världen, inklusive Östeuropa. Winston Churchill och Franklin D. Roosevelt
utformade därför Atlantdeklarationen. Enligt den kämpade de allierade för en fred grundad på
folkens självbestämmande och inte för att utvidga de egna territorierna. I Jalta 1945 kom de
tre ledarna överens om en kompromiss. Fria val skulle hållas i de östeuropeiska staterna men
endast regeringar som var vänligt inställda till Sovjetunionen skulle tillåtas i dem.
Kompromissen gav utrymme för skilda tolkningar. Den ryska blev till slut bestämmande då
röda armén redan fanns på plats i Östeuropa och landet därmed utövade den faktiska makten i
länderna. Följden blev att folkdemokratier efter sovjetiskt mönster upprättades i en rad länder
vars inre och yttre politik ställdes under sovjetisk kontroll. Östeuropa förvandlades således till
sovjetiska satellitstater och avspärrades från väst genom en järnridå som bestod av minfält och
elektriska stängsel. Den utvecklingen skedde under en gradvis ökande spänning i förhållande
till västmakterna. Kommunistiska partiers inflytande var även stort i en del Västeuropeiska
länder. Och då deras politik uppfattades som ett hot mot Västeuropa ökade den internationella
spänningen.
9.3.3 Churchills tal i Fulton
Talet berörs inte i läroboken.
9.3.4 Pragkuppen
Pragkuppen omvandlade Tjeckoslovakien till en folkdemokrati enligt sovjetiskt mönster och
ingick i uppbyggandet av Sovjetblocket som var en följd av det kalla kriget. Det var det enda
land i Östeuropa som haft demokratiska traditioner sedan mellankrigstiden. Att just
Tjeckoslovakien drogs in innanför järnridån och demokratin i landet krossades väckte därför
särskilda farhågor i västvärlden. Pragkuppen hade stor psykologisk och propagandamässig
betydelse i relation till kapprustningen.
33
9.3.5 Trumandoktrinen
Länder utsattes för påtryckningar när Sovjetunionen ville stärka sin kontroll. President Harry
S. Truman ansåg därför att världsfreden äventyrades om fria länder tvingades in under ett
totalitärt styre. Resultatet blev Trumandoktrinen som innebar att USA förband sig att hjälpa
icke-kommunistiska stater oavsett styrelsesätt mot kommunistiska omvälvningsförsök eller
påtryckningar från Sovjetunionen. Trumandoktrinen inledde en ny fas i amerikansk
utrikespolitik.
9.3.6 Marshallhjälpen
För att få Västeuropas ekonomi på fötter och därmed förstöra grogrunden för kommunismen
lanserade den amerikanska utrikesministern Marshall en plan 1947. Marshallplanen innehöll
erbjudande om ekonomiskt bistånd till alla europeiska stater som var beredda att samarbeta
om en återuppbyggnad av Europa. Sovjetunionen fick också erbjudandet men ansåg att
villkoren var oantagbara. Därefter hindrade Sovjetunionen också de övriga östeuropeiska
staterna från att ta emot marshallhjälpen.
9.3.7 NATO
Sovjet ville att västmakterna skulle sluta avtal med DDR och ge upp sin ställning i Västberlin.
Konflikten i Tyskland nådde sin höjdpunkt 1961 då den östtyska regimen uppförde ett
taggtrådsstängsel, som senare ersattes av en mur, genom Berlin. Den lucka i järnridån som
Västberlin hade utgjort täpptes därmed till och den uppkomna Berlinkrisen skapade en stark
internationell spänning. Bakgrunden till västmakternas agerande i Tysklandsfrågan var deras
önskan att säkra hela Västeuropa i politiskt och ekonomiskt avseende. För detta syfte bildades
försvarspakten NATO 1949.
9.3.8 Warsawapakten
De östeuropeiska satellitstaterna infogades i Sovjetunionens försvarssystem och militärallians
Warsawapakten som formellt bildades 1955. Warsawapaktens direkta anledning var NATO
och Europas delning var efter dess bildande befäst. Avsikten bakom Sovjetunionens politik
34
var att ta vad som låg inom räckhåll i Östeuropa och därmed bygga upp ett försvar mot ett
återupprustat Västtyskland.
9.3.9 Kapprustningen
Kapprustningen började när det visade sig att även Sovjetunionen förfogade över
atombomber. I den västliga alliansen kunde därmed regeringarna, med motivering att det
förelåg ett hot från Sovjetunionen, förmå folket att ta på sig ökade rustningsbördor. Då USA
hade sina långtgående och kärnvapenbärande basflyg och kunde de bygga sin politik på hoten
om massiv vedergällning. Ett sämre och mera spänt förhållande till USA är orsaken till att det
ännu 1984 var ett primärt säkerhetsintresse för Sovjetunionen att behålla kontrollen över
Östeuropa. Detta har i sin tur lett till att militariseringen blivit mer utpräglad än någonsin
tidigare under fredstid.
9.3.10 Koreakriget
Nationalistregeringen i Kina fick stöd av USA gentemot kommunisterna i landet. Efter det
kommunistiska maktövertagandet förordade Kina en oförsonlig kamp mot USAimperialismen och gav understöd till revolutionära socialistiska rörelser. Misstron mellan
USA och Kina kom att öka under Koreakriget då Kina ingrep mot USA och gav stöd till
Nordkorea. Konflikten i Korea resulterade i ett vapenstillestånd mellan Nord- och Sydkorea.
9.3.11 Vietnamkriget
USA och Sovjetunionen disponerade över kärnvapen och konventionella styrkor som saknar
motstycke i historien. Det var en anledning till att de två makterna blev indragna i en mycket
stor del av världens konflikter vilket visades genom att de gav stöd till parter ekonomiskt och
sände vapen och rådgivare. De sände ibland ut sina egna trupper som en styrkedemonstration.
Konflikten i Vietnam är ett exempel.
9.3.12 Kubakrisen
1962 skedde en ny kraftmätning mellan USA och Sovjetunionen. Risken för ett kärnvapenkrig
var då överhängande då byggandet av en bas på Kuba kunde tolkas som att Sovjetunionen
35
stärkte sin strategiska ställning och skapade möjlighet att från nära håll rikta ett dödligt slag
mot USA.
9.4 Historiens spegel
9.4.1 Två supermakter med olika idéer växer fram
Efter andra världskriget dominerade två supermakterna USA och Sovjetunionen
världspolitiken. Sovjetunionen var krigshärjat men hade en stor industriell potential och
enorm militär styrka. Framförallt hade Sovjetunionen flyttat fram sin västgräns under andra
världskriget och skaffat sig ett bälte av satellitstater i östra Europa. Det fanns ingen motvikt
till Sovjetunionen bland Europas länder och landet blev nu en supermakt. USA hade inte lidit
av kriget på sitt eget territorium. Deras ekonomiska styrka var både agrart och industriellt och
överträffade Sovjetunionens.
9.4.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden
Sovjetunionen flyttade fram sin västgräns under andra världskriget och skaffade sig ett bälte
av satellitstater i östra Europa. USA var inte heller, som efter första världskriget,
isolationistiskt. Amerikanska trupper stannade istället kvar i olika länder runt om i världen
och USA var och ville vara en supermakt.
9.4.3 Churchills tal i Fulton
Talet berörs inte i läroboken.
9.4.4 Pragkuppen
Josef Stalin hade under sina konflikter mot inre och yttre fiender utvecklat en självhärskarstil
och en syn på omvärlden med paranoida drag. Och Stalins sista regeringstid präglades av en
än mer total maktkoncentration än tidigare. Stalin behärskade staten, partiet och krigsmakten
och alla resurser inriktades på återuppbyggnaden och expansionen av den tunga industrin, inte
minst krigsindustrin. Stalin var fast besluten om att behålla det militära och politiska greppet
36
över alla de länder som de sovjetiska arméerna intagit under andra världskriget. I
Tjeckoslovakien
styrde
en
demokratisk
vänsterregim
men
med
Pragkuppen
tog
kommunisterna makten och genomförde en likriktning av stat och samhälle efter sovjetiska
direktiv. Det var den händelse som till störst del övertygande opinionen i väst om att
världskriget hade övergått i ett kallt krig.
9.4.5 Trumandoktrinen
Det som framkallade de första konkreta motåtgärderna från USA och dess allierades sida mot
Sovjetunionen var kommunistiska aktioner utanför den ockuperade östzonen. I Grekland
pågick ett inbördeskrig mellan regeringstrupper och en kommunistisk gerilla. USA misstänkte
att Stalin gav stöd till den kommunistiska gerillan och därför utfärdades Trumandoktrinen.
Det var signalen till att kalla kriget nu var ett faktum. Doktrinen lovade militär och ekonomisk
hjälp från USA till alla länder som kämpade mot kommunistiska och sovjetstödda
underkuvningsförsök. Principen kom att bestämma USA:s agerande i hela världen. Den
amerikanska isolationismen var därmed dödförklarad och ersatt med ett globalt amerikanskt
engagemang.
9.4.6 Marshallhjälpen
USA:s första försvarslinje mot kommunismen gick genom Europa och därför beviljade
kongressen Marshallhjälpen. Den ställdes till alla europeiska staters förfogande och skulle
hjälpa dem med en ekonomisk återuppbyggnad efter krigets förödelse. Sovjetunionen förbjöd
sina satelliter i Östeuropa att ta emot hjälpen.
9.4.7 NATO
1949 undertecknades Atlantpakten och samordningen av stridskrafter till försvar mot
Sovjetunionen skedde genom NATO.
9.4.8 Warsawapakten
Västblocket försökte införa fria val i Tyskland men Sovjetunionen ville behålla greppet över
DDR. För att markera östblockets ogenomtränglighet skapades Warsawapakten som
37
garanterade ömsesidigt militärt bistånd mellan paktens länder. Ur sovjetisk synvinkel var
Västberlins existens ett hot eftersom det efter Stalins död hade uppkommit sprickor inom
östblocket.
9.4.9 Kapprustningen
Nazisternas förföljelse av judar och oliktänkande hade orsakat en brain-drain till USA som
gett landet försprång i kapplöpningen om atombomben. Resultatet blev att USA för en tid fick
monopol på det makt- och terrorvapnet. Leonid Brezjnev satsade på tung militär upprustning
och Sovjet nådde under hans ledning höjden av sin makt i militär mening. Både ifråga om
kärnvapen och konventionella stridskrafter gick Sovjetunionen om USA och skapade
därigenom förutsättningar för kapprustningen mellan blocken.
9.4.10 Koreakriget
Huvudscenen för kampen mellan blocken flyttade för en tid till Östasien. Där utbröt
Koreakriget med sovjetiska ockupationstrupper i norr och huvudsakligen amerikanska trupper
i söder. När amerikanska trupper trängde norrut mot den kinesiska gränsen kastade Kina in
stora trupper i Korea. I Kina var huvudlinjen i politiken en kamp mot det kapitalistiska
samhället och därför ingrep kinesiska arméer i Koreakriget mot de USA-ledda FN-trupperna.
9.4.11 Vietnamkriget
John F. Kennedy inledde ett kraftigare amerikanskt engagemang i Vietnam som en del i
försvaret mot kommunismen. Men det var under Lyndon B. Johnson som USA blev ohjälpligt
indraget i Vietnamkriget. USA hade länge stött den kommunistfientliga regimen i Sydvietnam
mot den kommunistdominerande FNL-gerillan. 1975 blev Vietnam en socialistisk
folkrepublik vilket var USA:s största militära och ideologiska nederlag genom tiderna.
Tanken bakom de amerikanska insatserna i Vietnam var dominoteorin som innebar att om ett
land blev kommunistiskt skulle också andra länder bli det.
38
9.4.12 Kubakrisen
Det var också president Dwight D. Eisenhowers och utrikesminister Dulles som inledde den
hårda linjens politik mot alla företeelser med kommunistiska sympatier i Latinamerika. Kuba
blev centrum för latinamerikansk revolutionsideologi. Politiken efter revolutionen på Kuba
skrämde genom sin radikalism USA som avbröt sockerimporten och de diplomatiska
förbindelserna med landet. Steg för steg drevs Castro in i det marxistiska lägret. Han försökte
sprida sina tankar men misslyckades och blev alltmer beroende av Sovjetunionen p.g.a. sin
ekonomi och landets exportberoende. Som en konsekvens av det blev Kubas politiska system
allt mer likt det sovjetiska.
10. äroböckernas beskrivning och forskningen av kalla krigets orsaker
Anledningen till att skillnader och liketer mellan läroböckerna studeras är att det kan påvisa
att historiemedvetandet inte är stabilt utan något som förändras. Beskrivningen i avsnittet
orsaker till kalla kriget visar att det finns både likheter och skillnader i de fyra läroböckerna.
10.1 Två supermakter med olika idéer växer fram
Alla läroböcker beskriver att två supermakter med olika idéer växte fram under kalla kriget.
Boken Historia 1984 menar att USA:s framväxt till en supermakt är en bakgrund till kalla
kriget. Det var då de gamla stormakterna i västvärlden, England och Frankrike, förlorade sin
maktposition efter andra världskriget och blev beroende av USA. Men det var inte enbart
USA som blev en supermakt. Kommunismen och socialismen fick allt mer inflytande i
Europa och östra Asien. En ny supermakt föddes med Sovjetunionens framväxt. Världen blev
polariserad och motsättningarna växte.
Även Historiens spegel förklarar konfliktens uppkomst med grundandet av två supermakter,
USA och Sovjetunionen. Och likt Historia 1984 är en orsak till det att europeiska stormakter
förlorade sina maktställningar medan USA och Sovjetunionen ökade sitt inflytande.
Sovjetunionen lät sina trupper stanna kvar i ockuperade områden vilket det militärt överlägsna
USA motsatte sig. Vägar till nuet skiljer sig mot de två föregående läroböckerna. Boken
förklarar konflikten med att det fanns två olika idéer om samhället som konkurerade med
varandra. Det var tankarna om socialism och kapitalism som stod mot varandra vilket
39
medförde att klyftan mellan länderna ökade. I Historia 1995 står att det kommunistiska
systemet stod emot det kapitalistiska. Det var på grund av dominoteorin som USA gav stöd
till de länder som var motståndare till kommunismen.
Samtliga böcker innehåller en postrevisionistisk beskrivning när det gäller supermakternas
framväxt och olika idéer.
10.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden
Beskrivningen av USA:s och Sovjetunionens olika intresseområden skiljer sig mellan
läroböckerna. Historia 1984 skildrar Sovjetunionen som det enda socialistiska landet i världen
före andra världskriget. Efter krigets slut började en vänstervridning i de länder som befriats
av röda armén vilket ledde till demokratiska och folkliga revolutioner. Deras motståndare var
imperialistiska makter som ville öka sitt inflytande runt om i världen.
Vägar till nuet innehåller en annorlunda beskrivning. Sovjetunionen befriade inte länderna.
De blev istället satellitstater under sovjetisk kontroll genom att folkdemokratier upprättades
runtom i Östeuropa. USA å sin sida ville ha tillgång till världen, inklusive länderna
Östeuropa. Även Historiens spegel skildrar utvecklingen i Östeuropa som att Sovjetunionens
stärkte kontrollen i länderna och att en sovjetisering skedde. Det var Stalin som ville behålla
det militära och ekonomiska greppet i dem. Stalin var paranoid och stärkte sin makt och
expanderade krigsindustrin. Boken tar även upp att USA ville stärka sitt inflytande i världen
och att dess isolationism bröts genom att landets trupper stannade kvar runtom i världen efter
andra världskriget. Historia 1995 fokuserar likt Historiens spegel på Stalin som person. Han
var inte nöjd med Sovjetunionens territoriella expansion efter andra världskriget och ville
även bestämma och förändra strukturen i de länder som den röda armén hade ockuperat.
Alla läroböcker förutom Historia 1984 har en traditionalistisk beskrivning av supermakternas
intresseområden. I Historia 1984 återfinns istället en revisionistisk framställning.
10.3 Churchills tal i Fulton
De två ungerska böckerna fokuserar på Churchills tal i Fulton. Historia 1984 beskriver att det
med talet började en hotfull retorik gentemot den socialistiska sidan eftersom imperialistiska
makter ville förhindra deras utveckling. Historia 1995 betraktar inte talet som en orsak. Talet
är istället ett konstaterande av Stalins politik då Churchill såg en mörk framtid för Centraloch Östeuropas och var orolig över hur folket där behandlades. Läroboken från 1984
40
innehåller en revisionistisk beskrivning till skillnad mot den senare som har en
traditionalistisk beskrivning av talet i Fulton. De två svenska läroböckerna berör inte talet i
Fulton.
10.4 Pragkuppen
De två svenska läroböckerna behandlar Pragkuppen vilket du ungerska läroböckerna inte gör.
Enligt Vägar till nuet hade Pragkuppen stor psykologisk och propagandamässig betydelse i
relation till kapprustningen mellan USA och Sovjetunionen. I Historiens spegel var
Pragkuppen den händelse som till störst del övertygade opinionen i väst att kalla kriget hade
startat. Båda de svenska läroböckerna har en traditionalistisk framställning i beskrivningen av
Pragkuppen.
10.5 Trumandoktrinen
Samtliga läroböcker förklarar Trumandoktrinen tillkomst med att USA ville hindra det
kommunistiska inflytandet. I Historia 1984 står det att syftet med Trumandoktrinen var att ge
stöd till länder som var strategiskt viktiga för USA och att tvinga tillbaka socialismen.
Historia 1995 är inne på samma linje. Läroboken förklarar skapandet av Trumandoktrinen
med att USA gav stöd till dem som var emot en kommunistisk spridning på grund av rädslan
av dominoteorin. Vägar till nuet förklarar Trumandoktrinens tillkomst med Sovjetunionens
och kommunistiska partiers inflytande ökade i Europa. I Historiens spegel beskrivs
kommunistiska aktioner utanför Östeuropa som anledningen.
Historia 1984 är den enda läroboken som inte har en traditionalistisk framställning utan
revisionistisk sådan av Trumandoktrinen.
10.6 Marshallhjälpen
De fyra läroböckernas beskrivning av Marshallhjälpen har skillnader men också likheter.
Förklaringen till marshallhjälpen i Vägar till nuet är att USA ville förstöra grogrunden till
kommunismen och därför erbjöd länder dess bistånd. Men socialistiska länder valde inte att
avsäga sig hjälpen utan hindrades av Sovjetunionen. Även i Historia 1995 står det att Stalin
förbjöd Marshallhjälpen i Östeuropa. Anledningen var att USA ville förstärka sitt inflytande i
områdena och att västeuropeiska länder skulle kunna stå emot den kommunistiska
41
spridningen. Likt Vägar till nuet är syftet med Marshallhjälpen att förhindra den
kommunistiska spridningen. Historiens spegel beskriver Marshallhjälpen som ett bistånd. Likt
de två föregående läroböckerna fick en del länder inte tillgång till biståndet på grund av
Sovjetunionens inblandning. Historia 1984 skiljer ut sig i sin beskrivning. Läroboken menar
att Marshallplanen var ett viktigt steg i kalla krigets uppdelning och inte ett stöd. Och
socialistiska länder tog inte emot hjälpen då de ansåg att det var en otillåten handling av USA
i deras egna angelägenheter, inte beroende på ett förbud från Sovjetunionen.
Historia 1984 har en revisionistisk beskrivning av Marshallhjälpen. De andra tre läroböckerna
innehåller en traditionalistisk framställning.
10.7 NATO
Beskrivningen av NATO skiljer sig i Historia 1984 vilken är den enda lärobok som inte
relaterar oron för Sovjetunionen till NATO:s bildande. NATO bildades av imperialistiska
länder och styrdes av den amerikanska ledningen. I Historia 1995 står att rädslan av
Sovjetunionens spridning var grunden till bildandet av NATO. Vägar till nuet menar att
NATO bildades för att dess medlemmar ville säkra Västeuropa ekonomiskt och politiskt.
Historiens spegel beskriver, likt Historia 1995 och Vägar till nuet, att NATO var ett försvar
mot Sovjetunionens spridning. Alla läroböcker förutom Historia 1984 har en traditionalistisk
framställning av NATO. Historia 1984 har istället en revisionistisk beskrivning.
10.8 Warsawapakten
Orsaken till bildandet av Warsawapakten har likheter i samtliga böcker då Västtyskland är en
bidragande orsak till organisationens bildande. I Historia 1984 är grundandet av
Warsawapakten ett svar på bildandet av NATO och Västtysklands medlemskap i
organisationen. Även Historia 1995 beskriver Warsawapakten som ett svar mot Västtysklands
medlemskap i NATO. Även i Vägar till nuet är Västtyskland en orsak till Warsawapakten då
Sovjetunionen vill försvara sig mot ett återupprustat Västtyskland men också öka sin kontroll
i Östeuropa. Enligt Historiens spegel bildades Warsawapakten för att garantera det militära
biståndet och som en markering på östblockets ogenomtränglighet och då Västberlin sågs som
ett hot. Det finns ingen koppling mellan Warsawapaktens bildande och situationen i
Västtyskland likt i de övriga tre läroböckerna. Historia 1984 har en revisionistisk beskrivning
42
av Warsawapakten medan Historiens spegel har en traditionalistisk sådan. De två resterande
böckerna har postrevisionistisk framställning.
10.9 Kapprustningen
Läroböckernas fokusering på kapprustningen är olika. De två svenska läroböckerna beskriver
utvecklingen till skillnad mot de ungerska. Enligt Vägar till nuet började kapprustningen när
Sovjetunionen fick atombomben. Med den motiverades ett hot i väst vilket gav upphov till en
upprustning. Därefter påverkades en rad händelser genom historien utvecklingen vilka
beskrivs i läroboken. Historiens spegel ser, likt Vägar till nuet, Sovjetunionens
kärnvapenteknik som en orsak till kalla kriget. Boken beskriver också den fortsatta
kapprustningen men är ensam om att ta upp att nazisternas förföljelse av oliktänkande
orsakade en brain-drain till USA vilket gav landet ett försprång i kapplöpningen. Den
ungerska boken Historia 1995 fokuserar inte på kapprustningen. Historia 1984 berör den och
konstaterar att det var imperialistiska länder som tvingade på Sovjetunionen upprustningen.
Det var därmed inte, som i de svenska läroböckerna, Sovjetunionens kärnvapen som var
orsaken. De tre läroböckerna har olika framställningar. Historia 1984 har en revisionistisk
beskrivning av kapprustningen. Vägar till nuet har en traditionalistisk framställning av den
medan Historiens spegel består av en postrevisionistisk sådan.
10.10 Koreakriget
Samtliga läroböcker beskriver Kina och dess inblandning i Koreakriget. Historia 1984
beskriver kommunisternas maktövertagande i Kina som ett nederlag för imperialismen. Och
konflikten i Korea ses som en kamp mellan det imperialistiska och socialistiska blocket. Även
i Vägar till nuet beskrivs Kinas deltagande i Koreakriget som en del i deras kamp mot USAimperialismen men boken tar inte upp kampen mellan blocken. Historiens spegel skildrar
däremot konflikten, likt Historia 1984, som en del i kampen mellan väst- och östblocket som
hade flyttats till Korea. Historia 1995 menar att orsaken till Kinas och Sovjetunionens
deltagande var att länderna ville få ökad kontroll i området. Och USA ingrep för att förhindra
kommunismens spridning i området. Framställningen av Koreakriget i Vägarna till nuet kan
inte kopplas till våra teorier om kalla krigets orsaker. Historiens spegel och Historia 1995 har
en postrevisionistisk beskrivning. Historia 1984 har en revisionistisk sådan.
43
10.11 Vietnamkriget
Tre av läroböckerna anser att anledningen till USA:s delaktighet i Vietnamkriget var att de
ville förhindra kommunismens spridning. Historia 1984 förklarar USA:s deltagande i
Vietnamkriget med att landet ville förhindra en socialistisk revolution. Kriget i Vietnam blev
då ett antikapitalistiskt självständighetskrig gentemot kapitalismen. Historiens spegel
förklarar också det amerikanska deltagandet i kriget med att landet var rädda för att Vietnam
blev kommunistiskt och den tänkta dominoeffekten. Även Historia 1995 relaterar
dominoteorin till USA:s ingripande i Vietnam. Vägar till nuet förklarar de två supermakternas
delaktighet i Vietnamkriget med att ländernas militära styrkor bidrog till att de blev indragna i
konflikter. Samtliga läroböcker förutom Vägar till nuet har en revisionistisk beskrivning av
Vietnamkriget. Vägar till nuet har istället en postrevisionistisk framställning.
10.12 Kubakrisen
Historia 1984 beskriver inte Kubakrisen. De tre resterande böckerna skildrar krisen på olika
sätt. Vägar till nuet ser Kubakrisen som en kraftmätning mellan supermakterna då baserna på
Kuba stärkte Sovjetunionens ställning. Enligt Historiens spegel drevs Castro mot
Sovjetunionen och ett ökat beroende från landet eftersom USA skrämdes av Kubas politik.
Historia 1995 menar att Kuba var viktigt för Sovjetunionen eftersom man såg en möjlighet att
kommunismen kunde spridas från landet in i USA. Boken har en traditionalistisk
framställning av Kubakrisen. Historiens spegel och Vägar till nuet har istället en
postrevisionistisk beskrivning.
44
10.13 Sammanfattning av de tre teorierna i läroböckerna
I följande tabell finns likheter och skillnader i de fyra studerade läroböckerna utifrån de tre
teorierna om kalla krigets orsaker
Tabell 2
Kalla krigets
orsaker i de fyra
läroböckerna
Två supermakter
med två olika
idéer växer fram
USA:s och
Sovjetunionens
intresseområden
Churchills tal i
Fulton
Pragkuppen
Historia
1984
Vägar till nuet
1984
Historia
1995
Historiens spegel
1995
Postrevisionistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Revisionistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Trumandoktrinen
Revisionistisk
beskrivning
Revisionistisk
beskrivning
Revisionistisk
beskrivning
Revisionistisk
beskrivning
Revisionistisk
beskrivning
Revisionistisk
beskrivning
Revisionistisk
beskrivning
Marshallhjälpen
NATO
Warsawapakten
Kapprustningen
Koreakriget
Vietnamkriget
Kubakrisen
Revisionistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Revisionistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Traditionalistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Revisionistisk
beskrivning
Postrevisionistisk
beskrivning
Historia 1984 är den enda lärobok som inte innehåller en traditionalistisk beskrivning av
kallakrigets orsaker. Läroboken består istället av en revisionistisk framställning i alla orsaker
förutom en. Den enda orsak där samtliga läroböcker har en liknande beskrivning är att det
fanns två supermakter med två olika system efter andra världskrigets slut. Förutom Historia
1984 har läroböckerna till övervägande del en traditionalistisk framställning av kalla krigets
orsaker. Det är en teori som dominerade under 1940- och 50-talen och som är framträdande i
de tre läroböckerna från 1980- och 90-talen.
45
De svenska läroböckerna skiljer sig åt i beskrivningen av orsakerna till Warsawapakten,
kapprustningen och Vietnamkriget men övriga orsaker kan kopplas till den traditionalistiska
teorin. Det är intressant då den teorin motarbetades av revisionister under 1960-talet och att
allt fler tog avstånd från både traditionalisternas och revisionisternas bild till fördel för den
postrevisionistiska under 1970-talet. Det går inte att uttyda en klar skillnad i de svenska
läroböckerna efter kalla krigets slut.
De svenska läroböckerna skiljer sig från de ungerska. Historia 1984 har enbart en
revisionistisk beskrivning av kalla krigets orsaker förutom en postrevisionistisk sådan. I
Historia 1995 finns det endast en revisionistisk framställning. Läroboken innehåller tre
orsaker med en postrevisionistisk beskrivning medan de övriga kan relateras till den
traditionalistiska teorin. I relation till de två svenska läroböckerna finns det en stor skillnad
mellan 1980- och 90-talets ungerska läroböcker. Skillnaden kan förklaras med att det skedde
en kraftig förändring i Ungern efter kalla krigets slut. Eftersom lärobokens funktion är att
förmedla en viss information och ett visst perspektiv till eleven kan det politiska klimatet styrt
läroboksförfattarna och innehållet i läroböckerna. Kalla krigets slut är ett exempel på hur det
historiemedvetande som läroböckerna förmedlar snabbt kan förändras av förändringar i
samhället.
11. Historiebruket i de fyra läroböckerna
Avsnittet med likheter och skillnader visar att de fyra läroböckerna skiljer sig åt i sin
beskrivning. Därmed är det historiemedvetande de förmedlar inte stabilt utan något som har
förändrats. En anledning till det är de olika historiebruk som kan urskiljas i läroböckerna.
11.1 Historiebruket i Historia 1984
I Historia 1984 är historiebruket ideologiskt. Det innebär att läroboken innehåller en svart-vit
analys. Enligt läroboken är det västmakternas imperialistiska agerande som orsak till kalla
kriget. Det finns ingen antydan till att Sovjetunionen bär en skuld till att konflikten
uppkommit:
46
Sovjetunionens utrikespolitiska strävan under kalla kriget var ett fredligt samliv. Enligt Stalin är
ett krig oundvikligt på grund av den konflikt som uppkommit. Den sovjetiska utrikespolitiken
strävade efter fred men kappupprustningen tvingades på landet av imperialistiska makter.107
I läroboken sker en fokusering på stater och klasskampen och inte enskilda människors
historieskapande. Den innehåller en enkel analys av det kalla kriget i form av en klasskamp.
Boken använder därmed en marxistisk historiematerialistisk historieskrivning och beskriver
historien i form av motsättningar:
Det finns tre fronter mot imperialismen. Den första fronten är det socialistiska världssystemet
som för en klasskamp mot imperialistiska länder. Den andra fronten är arbetarklassen i de
imperialistiska länderna som för ett krig mot borgarklassen. Den tredje fronten är tredjevärlden
som kämpar också mot en neo-kolonialism.108
I Historia 1984 legitimeras den rådande makten och egna ideologin i enlighet med det
ideologiska historiebruket. Beskrivningen i läroboken kan då användas av politiska och
ideologiska skäl för att legitimera en viss maktställning. En legitimering sker av de
socialistiska ländernas handlingar:
Efter att Västtyskland blev medlem i NATO 1955 grundade åtta europeiska socialistiska länder
Warsawapakten. Warsawapakten grundades för att styrkeförhållandena i Europa förändrades
med Västtysklands inträde i NATO. Warsawapaktens syfte var ett försvar mot imperialismen
och alla länder oavsett politiskt och ekonomiskt system kunde ansluta sig.109
I läroboken återfinns ett existentiellt historiebruk. Historiebruket kan uppkomma i form av ett
yttre tryck som kalla kriget kan ha gett upphov och beskrivningen kan forma band mellan
människor. Genom framställningen kan en orientering ske genom att en kulturell samhörighet
beskrivs:
Imperialisterna ville förinta det socialistiska blocket men Sovjetunionens militära styrkor
omöjliggjorde utplåningen. Imperialisterna tvingade leva i en fredlig samexistens med de
socialistiska länderna. Idag existerar det två block som för en kamp mot varandra med hjälp av
107
Jóvérné 1984, s. 156
Jóvérné 1984, s. 171
109
Jóvérné 1984, s. 153
108
47
politiska och ekonomiska påtryckningar. Sovjetunionen och de socialistiska länderna strävar
efter att undvika ett kärnvapenkrig som innebär att mänskligheten kan utplånas.110
11.2 Historiebruket i Historia 1995
I Historia 1995 återfinns det vetenskapliga historiebruket. I enlighet med det historiebruket
har orsakerna till kalla kriget skrivits om och nya historiska fakta används. Beskrivningen har
därefter kopplats till kända historiska händelser under kalla kriget i överensstämmelse med
det vetenskapliga historiebruket. I läroboken är det Sovjetunionen som bär den största skulden
till kalla kriget och inte USA som i Historia 1984. Sovjetunionens roll i kalla kriget framställs
på ett negativt sätt: ”Syftet med grundandet av NATO var ett försvar men ledningen i Moskva
bedömde NATO som ett hot mot Sovjetunionen.”111 ”Rädslan för den sovjetiska spridningen
var orsaken till att USA, Frankrike, Italien och Storbritannien grundade NATO 1949.”112
Det vetenskapliga historiebruket kan belysas i beskrivningen av Stalin då han som individ fått
en plats i historiebeskrivningen. Perspektivet att människan både är historieskapad och
historieskapande återfinns därför i Historia 1995 till skillnad mot Historia 1984: ”Stalin var
inte nöjd med de nya territoriella erövringarna. Han ville också förändra den politiska
strukturen i de länder som erövrades av den röda armén.”113
I Historia 1995 används även ett moraliskt historiebruk. I läroboken beskrivs Stalin på ett
negativt sätt och hur han har utövat sin makt i historien i enlighet med det moraliska
historiebruket: ”Stalin förändrades inte efter andra världskriget utan var samma hänsynslösa
diktator.”114 Det moraliska historiebruket kan vara ett exempel på en uppgörelse med den
föregående statsmakten i Ungern. Skillnad i historiebruket kan ha ett samband med de
kraftiga förändringar som ägde rum i Ungern efter kalla krigets slut och ett sätt att göra upp
med den föregående staten i landet under 1980-talet.
110
Jóvérné 1984, s. 171
Lator 1995, s. 182
112
Lator 1995, s. 182
113
Lator 1995, s, 180
114
Lator 1995, s. 183
111
48
11.3 Historiebruket i Vägar till nuet
Historia 1984 legitimerar det egna samhället genom beskrivningen av orsakerna till kalla
kriget. En sådan legitimering återfinns inte de tre övriga läroböckerna. De två svenska
böckernas beskrivning skiljer sig inte på ett lika markant sätt som de ungerska läroböckernas.
Beskrivningen i Vägar till nuet och i Historiens spegel tenderar att lägga en större skuld på
Sovjetunionen och har de inte förändrats likt de ungerska. De svenska läroböckerna
kännetecknas av ett icke-bruk eftersom beskrivningen i dem inriktas på framtiden och nutiden
inte bekräftas med hjälp av det förflutna. Icke-bruket i Vägar till nuet kan belysas av följande
citat:
Motsättningarna mellan de två supermakterna är emellertid av djupgående ideologisk och
ekonomisk natur. De har mycket svårt att nå uppgörelser överhuvudtaget. Ett resultat av detta är
att världen har ett ovanligt stort antal olösta konflikter.115
11.4 Historiebruket i Historiens spegel
Likheterna i framställningen av kalla krigets orsaker i de två svenska böckerna är stora.
Historiens spegel kännetecknas likt Vägar till nuet av ett icke-bruk då det inte sker en
legitimering av det egna samhället genom framställningen i läroböckerna och beskrivningen
inriktas på framtiden: ”Nu när kalla kriget är avblåst, är kanske inte skuldfrågan den
viktigaste. Det räcker med att konstatera, att maktviljan och misstänksamheten var
ömsesidig.”116
I Historiens spegel beskrivs Warsawapaktens, Vietnamkrigets och kapprustningens orsaker på
ett annorlunda sätt gentemot Vägar till nuet. Det kan relateras till det vetenskapliga
historiebruket då nya fakta har kopplats till kända historiska händelser som beskrivs i Vägar
till nuet. Därmed har kalla kriget orsaker skrivits om genom användandet av nya historiska
fakta. Ett exempel på det är framställningen av kapprustningen i Historiens spegel. Gentemot
beskrivningen av kapprustningens orsaker i Vägar till nuet påverkar beslut tagna av Ronald
Reagan framställningen i Historiens spegel: ”Samtidigt drev president Reagan igenom beslut i
115
116
Graninger 1984, s. 22
Andersson, Oredsson 1995, s. 289
49
USA om ett helt nytt och kostsamt rymdförsvarssystem (Strategic Defense Initiative, SDI,
”stjärnornas krig”).”117
11.5 Sammanfattning av läroböckernas historiebruk
Tabell 3
Klas-Göran
Karlssons
typologi av
historiebruk
Existentiellt
historiebruk
Moraliskt
historiebruk
Pedagogisktpolitiskt
historiebruk
Kommersiellt
historiebruk
Icke-bruk
Ideologiskt
historiebruk
Vetenskapligt
historiebruk
Historia
1984
Vägar till nuet
1984
Historia
1995
Historiens
spegel
1995
x
x
x
x
x
x
x
Det politiskt-pedagogiska och kommersiella historiebruket återfinns inte i läroböckernas
beskrivning av kalla krigets orsaker. 1990-talets böcker innehar ett vetenskapligt historiebruk
som utesluter det politiskt-pedagogiska bruket. Orsaken är att det vetenskapliga historiebruket
fokuserar på skillnader och inte på likheter som det politiskt-pedagogiska bruket gör. Även
läroböckerna från 1980-talet fokuserar på skillnader och inte likheter vilket medför att det
politiskt-pedagogiska historiebruket inte brukas. Läroböckernas beskrivning av kalla krigets
orsaker kan inte kopplas till historiska kommersiella produkter. Därmed har inte det
kommersiella historiebruket använts i någon av de fyra läroböckerna.
117
Andersson, Oredsson 1995, s. 310
50
12. Det sociokulturella lärandet
Avsnitten om kalla krigets orsaker i läroböckerna och dess likheter och skillnader stödjer
teorin om det sociokulturella lärandet. Resultatet visar att människan och dess produkter i
form av läroböcker kännetecknas av sin plats i den kulturella historien. Läroböckerna är
betingade av sin kontext och har sett olika ut i olika samhällen och i olika tider. Kunskap om
kalla kriget orsaker är därmed en social produkt. De fyra läroböckerna har både skillnader och
likheter i sin beskrivning av kalla krigets orsaker. Skillnaderna kan kopplas till de tre
beskrivna teorierna om kalla krigets orsaker och de skilda historiebruken i läroböckerna. Det
visar att kommunikation är viktig i undervisningen. Med hjälp av språket kan läraren
förmedla och klargöra att olika läroböcker från skilda samhällen och tider ser olika ut. Det är
viktigt då den aktuella kulturella verkligheten påverkar elevernas upplevelser och återspeglas i
elevernas medvetande. Med hjälp av läraren kan eleverna utveckla sitt historiemedvetande om
ett samarbete sker i den problemlösningssituationen. Det samarbetet kan ge en potential till ett
vidare lärande om det finns en förståelse för att läroböckernas beskrivning bör relateras till ett
specifikt tillfälle. Undervisningen har en avgörande roll när det gäller att göra elever
medvetna om sina kognitiva processer då de med hjälp av psykologiska redskap kan uppnå
nya förmågor. Den utvecklingen är beroende av den sociala lärosituationen där den
gemensamma interaktionen mellan lärare och elev är drivkraften. Då undervisningen är en
dialektisk process där ny kunskap uppstår i en gemenskap är det viktigt att läraren är
medveten om läroböckernas begränsning när det gäller att utveckla ett historiemedvetande.
Därför är det av vikt att läraren förmedlar till eleverna att kunskap är en social produkt som
formas av sin kontext.
13. Diskussion
Syftet med vår examinationsuppgift var att granska Karl-Ernst Jeismanns första definition av
historiemedvetande. Analysen av läroböckernas beskrivna orsaker har fungerat som ett
verktyg för att belysa skillnader och likheter i det historiemedvetande som läroböckerna
förmedlar.
51
13.1 Vilka orsaker till kalla kriget kan uttolkas i de fyra läroböckerna?
I läroböckerna återfinns tolv orsaker till kalla kriget. Churchills tal i Fulton beskrivs i de
ungerska läroböckerna men inte i de svenska. Pragkuppen beskrivs i de svenska läroböckerna
men inte i de ungerska. Historia 1984 är den enda läroboken som inte beskriver Kubakrisen.
Koreakriget är inte beskrivet i Vägar till nuet. Historia 1995 är den enda läroboken som inte
beskriver kapprustningen som en orsak till kalla kriget.
13.2 Hur förhåller sig läroböckerna till forskningen om kalla kriget i dess framställning
av konfliktens orsaker? Finns det likheter och skillnader i läroböckernas beskrivning?
Forskningen om kalla krigets orsaker har dominerats av tre teorier. Vi har använt teorierna
som ett verktyg i vår analys för att studera det historiemedvetande som förmedlas i
läroböckerna genom beskrivningen av kalla krigets orsaker. Traditionalismen dominerade
under 1940- och 50-talen och enligt teorin var Sovjetunionen huvudansvarig för de orsaker
som gav upphov till kalla kriget. Traditionalisternas bild kritiserades av revisionisterna under
1960-talet då de menade att USA styrdes av egna intressen och att det därmed var fel att
beskylla Sovjetunionen för kalla krigets uppkomst. Postrevisionister tog under 1970-talet
avstånd från traditionalisternas och revisionisternas tolkning och eftersträvade en medelväg.
Den främsta orsaken till kalla kriget var Sovjetunionens expansionistiska politik men USA
hade också politiska intressen som gav upphov till en kamp mellan kapitalism och
kommunism. De skillnader och likheter som finns i beskrivningen av kalla krigets orsaker i de
fyra läroböcker vi har studerat kan relateras till de tre teorierna. Teorierna har fungerat som ett
verktyg i vår analys för att se om det historiemedvetande läroböckerna förmedlar har
skillnader och likheter.
En av de tolv orsakerna till kalla kriget har en postrevisionistisk beskrivning i samtliga
läroböcker. I Historia 1984 har resterande orsaker en revisionistisk beskrivning eftersom USA
får skulden till kalla krigets orsaker. Vår förklaring till det är att Ungern tillhörde östblocket
då läroboken utgavs och innehållet har därmed påverkats den politiska och kulturella
kontexten.
Beskrivningen i Historia 1995 som utgavs i Ungern efter kalla krigets slut har en
traditionalistisk, revisionistisk och postrevisionistisk beskrivning av kalla krigets orsaker. Den
52
traditionalistiska beskrivningen dominerar i läroboken. Bilden av Sovjetunionens och USA
har därmed förändrats efter kalla krigets slut i Ungern. Likt Historia 1984 har Historia 1995
påverkats av den politiska och kulturella kontext som läroboken författats då landet inte
längre tillhörde östblocket.
I relation till de tre teorierna om kalla krigets orsaker skiljer sig de två svenska läroböckerna i
tre av sina beskrivningar. Läroböckerna domineras av en traditionalistisk beskrivning
eftersom Sovjetunionen får skulden till många av kalla krigets orsaker. En stor förändring
mellan 1980- och 90-talets böcker finns inte likt i de ungerska läroböckerna. Det förklarar vi
med att Sverige officiellt intog en neutral ställning i kalla kriget och inte tillhörde ett block.
Därmed påverkades inte den politiska och kulturella kontexten i Sverige lika mycket som i
Ungern.
Intressant är att en traditionalistisk beskrivning, som dominerade forskningen om kalla kriget
under 1940- och 50-talen, är framträdande i de svenska läroböckerna och den ungerska
läroboken från 1995.
Likt Jeismanns definition av historiemedvetande visar läroböckernas beskrivning att
innehållet inte utgör något stabilt och utan förutsättningar då samtliga läroböcker i olika grad
skiljer sig åt i dess beskrivning av kalla krigets orsaker. Beskrivningen efter kalla krigets slut
visar att kraftiga förändringar kan påverka det historiemedvetande som förmedlas i
läroböckerna. I Ungern förändrades framställningen av kalla krigets orsaker från en
dominerande revisionistisk beskrivning till en dominerande traditionalistisk beskrivning. I
Sverige är förändringen av beskrivningen av kalla krigets orsaker inte lika stor.
13.3 Finns det en skillnad i det historiebruk som läroböckerna innehåller?
Historiebruket i Historia 1984 skiljer sig mot de andra läroböckerna. Läroboken har ett
ideologiskt historiebruk då den innehåller en svart-vit analys och beskriver kalla kriget som en
klasskamp.
Framställningen
kan
kopplas
till
en
marxistisk
historiematerialistisk
historieskrivning. I enlighet med det ideologiska historiebruket legitimeras den rådande
makten eftersom USA bär skulden till kalla kriget. Förutom det ideologiska historiebruket
återfinns ett existentiellt historiebruk i Historia 1984 då dess beskrivning kan bidra till en
orientering i tillvaron. Orienteringen sker då en kulturell samhörighet beskrivs mellan de
53
människor som levde i östblocket. I de övriga läroböckerna är det historiebruket inte lika
tydligt. Även om Sovjetunionen får skulden till många av kalla krigets orsaker återfinns inte
en lika tydlig orientering då de kulturella banden mellan dess motståndare inte är lika tydliga.
Det kan ha ett samband med att det klasskampstänkande son finns i Historia 1984 betonar en
kamp mellan två parter. I Historia 1995 finns tendenser mot ett ideologiskt historiebruk då
läroboken genom det moraliska historiebruket angriper den samhällsordning som fanns under
1980-talet. Beskrivningen innehåller en upprördhet över hur makten i det förflutna har
utövats.
Historia 1995 värderar historien på ett nytt sätt i relation till Historia 1984. I de läroböcker
som utgavs 1995 återfinns ett vetenskapligt historiebruk då nya historiska fakta finns
beskrivna som kopplas till kända historiska händelser under kalla kriget. Därmed har det skett
en omtolkning av historien i de läroböckerna.
De svenska läroböckerna skiljer sig mot de ungerska läroböckerna då de innehåller ett ickebruk. Anledningen är att samhället inte legitimeras genom beskrivningen av kalla krigets
orsaker eller bekräftar det nutida samhället med hjälp av det förflutna. I de ungerska
läroböckerna bekräftas nutiden med hjälp av det förflutna vilket inte överensstämmer med ett
icke-bruk. I Historia 1984 sker det med ett ideologiskt historiebruk eftersom det finn en
legitimering med hjälp av en marxistisk historiematerialistisk beskrivning. I Historia 1995
genom det moraliska historiebruket eftersom den gamla samhällsordningen i Ungern angrips.
Det kommersiella historiebruket och det politiskt-ideologiska historiebruket återfinns inte i de
fyra läroböckerna. I det kommersiella historiebruket ingår den industri av historierelaterade
produkter som finns på marknaden vilket det inte finns en koppling till i läroböckernas
beskrivning. Det politiskt-pedagogiska historiebruket som förenklar historien och betonar
likheter återfinns inte i läroböckerna. Det vetenskapliga historiebruket har använts i 1990talets böcker vilket utesluter det politiskt-pedagogiska historiebruket då det bruket fokuserar
på skillnader. Beskrivningen i Historia 1984 fokuserar på skillnader med sin beskrivning i
form av motsättningar. De övriga tre läroböckerna beskriver Sovjetunionens agerande som
upphov till många av kalla krigets orsaker vilket belyser skillnader och inte likheter.
54
13.4 Stödjer resultatet teorin om det sociokulturella lärandet?
Resultatet av vår studie stödjer teorin om det sociokulturella lärandet. Vygotskij hade åsikten
att människans handlingar är betingade av sin kontext och har därmed sett olika ut i skilda
tider och samhällen. Människan kännetecknas av sin plats i den kulturella historien eftersom
det formar det mänskliga medvetandet. Läroböckernas beskrivning av kalla krigets orsaker
överensstämmer med Vygotskijs syn. De beskrivningar av kalla krigets orsaker som
läroböckerna innehåller kännetecknas av sin plats i den kulturella historien genom
användningen av skilda historiebruk. Läroböckerna är därmed betingade av sin kontext vilket
medför att dess framställning av kalla krigets orsaker är olika då de författats i skilda
samhällena och i olika tider. Det kan relateras till begreppet historiemedvetande. Jeismanns
definition av historiemedvetande innefattar en förståelse för att alla människor existerar i en
viss tid och inte utgör något som är stabilt, oföränderligt och utan förutsättningar.
Definitionen medför att man inte ska betrakta det mänskliga medvetandet som något stabilt.
Skillnaderna i läroböcker påverkar elevernas olika upplevelser och återspeglas i den enskilda
individens medvetande.
Kunskap var enligt Vygotskij en social produkt där elev och lärare aktivt deltar.
Undervisningen kan skapa utvecklingsmöjligheter för nya sätt att tänka och i den
undervisningsprocessen är samspelet mellan lärare och elever viktigt. Språket är
kommunikation viktigaste. Eftersom olikheterna i läroböcker påverkar eleverna vilket
återspeglas deras medvetande har läraren en viktig uppgift i sin komminikation. I den
uppgiften anser vi att det kommersiella historiebruket och det politiskt-pedagogiska
historiebruket är viktigt. Den kunskap som eleverna får genom det kommersiella
historiebruket utanför skolan anser vi att läraren bör återknyta till i skolans undervisning.
Genom att elevernas kunskaper blir utgångspunkten i kommunikationen mellan elever och
lärare menar vi att det finns en potential att utveckla ett historiemedvetande hos eleverna. Vi
tror även det är viktigt att lärare använder det politiskt-pedagogiska historiebruket i
undervisningen och berör de likheter som finns mellan människor. Som att alla människor är
beroende av sin kontext oavsett tid och rum vilket återfinns i Jeismanns definition av
historiemedvetande. Det är viktigt att vi som framtida historielärare förstår att vi påverkas av
vår egen tids förutsättningar och förmedlar det till eleverna. Läraren bör knyta händelser och
perioder till sitt sammanhang och visa att människan formas av sin samtid eftersom det är
vanligt att lärare styrs av informationen i läroböckerna. Läroböcker vars innehåll ständigt
55
förändras. Det är också viktigt eftersom de läroböcker vi studerat inte förmedlar hur
historiemedvetandet förändras. Lärarna bör därför själv belysa den aspekten. Det är av
betydelse för elevernas lärande i relation till historiemedvetande i enlighet med Vygotskijs
teori om lärande och Jeismanns definition av historiemedvetande.
13.5 Utvecklar innehållet i läroböckerna ett historiemedvetande?
Historiemedvetande innebär vetskapen om att alla människor och alla inriktningar och former
av samliv som de skapat existerar i en viss tid. Därmed har historien en härkomst och en
framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och utan förutsättningar.
Undersökningsresultatet av de fyra läroböcker vi har studerat stämmer överens med den
definition av historiemedvetande som vi har använt. Det innebär att vi alla ingår i ett
sammanhang och påverkas av vår samtids förutsättningar. Historiemedvetandet är inte stabilt
och oföränderligt vilket tydliggörs av beskrivningen av kalla krigets orsaker i de läroböcker vi
har studerat. Det förmedlas inte i de läroböcker vi har studerat och beskrivningen av kalla
krigets orsaker i läroböckerna utvecklar därmed inte ett historiemedvetande.
Vårt undersökningsresultat överensstämmer med den tidigare forskning som påvisat ett
samband mellan innehållet i läroböckerna och den kontext som de skapats i. Resultatet visar
också likt tidigare forskning att de läroböcker vi har studerat inte utvecklar ett
historiemedvetande. Däremot skiljer sig Kenneth Nordgrens avhandling som inte ser ett
samband mellan samhällsförändring av det svenska monokulturella samhället till ett
multikulturellt i läroböckers beskrivning. Hans resultat överensstämmer inte med övrig
forskning som visar ett samband mellan samhällsförändringar och läroböckernas innehåll. För
vidare forskning kan det vara intressant att studera hur lärare ska kunna utveckla elevernas
historiemedvetande då läroböckerna inte bidrar till ett sådant.
56
14. Litteraturförteckning
Ammert, Niklas, Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska
historieläroböcker under hundra år. Uppsala 2008.
Andersson, Lars, Oredsson, Sverker, Historiens spegel. Göteborg 1995.
Andersson, Sten, Positivism kontra Hermeneutik. Göteborg 1979.
Aronsson, Peter, Historiebruk: att använda det förflutna. Lund 2004.
Bråten, Ivar, Vygotskij och pedagogiken. Lund 1996.
Carlgren, Ingrid, Marton, Ference, Lärare av i morgon. Stockholm 2007.
Crapol, Edward, The history teacher. Calif 1987.
Dahlgren, Stellan, Florén Anders, Fråga det förflutna: en introduktion till den moderna
historieforskningen. Lund 1996.
Eden, Lynn, International affairs. Cambridge 1993.
Fejes, Andreas, Thornberg, Robert, Handbok i kvalitativ analys. Stockholm 2009.
Florén , Anders, Ågren, Henrik. Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod
och framställningssätt. Lund 2006.
Gaddis, John, Det kalla kriget: pakterna, spionerna, lögnerna, sanningen. Stockholm 2008.
John, Gaddis, Ethics & international affairs. New York 1996.
Gaddis, John Lewis, The Cold War: A New History. New York 2005.
57
Gougoulakis, Petros, Livslångt lärande… på svenska! Stockholm 2001.
Graninger, Göran, Vägar till nuet: historia för gymnasieskolan. Efter 1945. Solna 1984.
Hagbro, Kenneth, Kalla kriget i läroböckerna: på vilket sätt har kalla kriget framställts i
skolans läroböcker? Umeå 2006.
Hartsmar, Nanny, Historiemedvetande: elevers tidsförståelse i en skolkontext. Malmö 2001.
Hellspong, Lennart, Metoder för brukstextanalys. Lund 2001.
Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik
och ämnesdidaktik. Stockholm 2009.
Holmén, Janne Sven-Åke, Den politiska läroboken: bilden av USA och Sovjetunionen i
norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget. Uppsala 2006.
Jensen, Eric, Aktiv metodik: strategier för framgång - ta fram det bästa hos dina elever och
hos dig själv. Jönköping 1997.
Jonter, Thomas, En tänkbar tolkningsram för svensk-amerikanska studier under det kalla
kriget. Stockholm 1995.
Jóvérné Szirtes, Ágota, Történelem. Nyíregyháza 1984.
Karlegärd, Christer, Karlsson, Klas-Göran, Historiedidaktik. Lund 1997.
Karlsson, Klas-Göran, Östeuropa. Länder på skilda vägar. Alvesta 1999.
Karlsson, Klas-Göran, Zander, Ulf, Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken.
Lund 2004.
58
Karlsson, Klas-Göran, Zander, Ulf, Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken.
Lund 2009.
Kumm, Björn, Kalla kriget. Lund 2006
Lator, Lászlo, Történelem. Budapest 1995.
Långström, Sture, Författarröst och lärobokstradition: en historiedidaktisk studie. Umeå
1997.
McCormick, Thomas, Reviews in American History. Baltimore 1982.
Nationalencyklopedin http://www.ne.se/kalla-kriget 2001-03-13
Nordgren, Kenneth, Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det
mångkulturella Sverige. Karlstads 2006.
Schlesinger, Arthur, Origins of the cold war. Stockholm 1968.
Skolverket.http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f00770077
00770034002e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a00380030
00380030002f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b0
02f0077007000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b002f00520
0650063006f00720064003f006b003d0031003000370031/target/Record%3Fk%3D1071
2011-03-13
Stensmo, Christer. Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala 2002.
Ödman Per-Johan. Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm
2007.
59
