Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Vad är språk och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på
språkets roll i alla ämnen är gynnsamma för alla elever och högst nödvändig för
flerspråkiga elever.
“Om alla lärare har en medvetenhet om språkets betydelse för lärandet och
verktyg för att på bästa sätt möta elevernas behov, har fler elever möjlighet att
nå de kunskapskrav som kursplanerna ställer. För att utveckla skolan till en
språk- och kunskapsutvecklande miljö krävs att alla bidrar på olika sätt”
Ur Greppa språket s. 133.
© Linda Ellinore Lindberg
Språkinriktad ämnesundervisning
LÄSA
Vilka texter läser
eleverna? Språkliga och
kulturella hinder i
läsningen? Kan texterna
göras mer åtkomliga för
eleverna?
SKRIVA
Texttyper?
Är skrivuppgifterna
relevanta och i vilka
sammanhang används
de?
TALA
Vilka talspråkliga krav
ställer läraren?
LYSSNA
Lyssningsövningar?
Vardagssamtal eller
faktainhämtning.
Reciprok inlärning?
Hur ska vi få eleverna att nå målen i alla ämnen? Vilka strategier kan användas? Hur tar
läraren dem enklast vidare i den egna kunskaps- och språkutvecklingen?
Uppgifter till presentationen är i huvudsak hämtade från Skolverkets hemsida. (Pauline Gibbons)
och boken Greppa språket- Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet
© Linda Ellinore Lindberg
Alla ämnen är ansvariga för elevers språkutveckling
Att tillägna sig ämneskunskaper förutsätter
tillgång till ett specifikt fackspråk och varje
nytt ämne har ett karakteristiskt språk.
Både den språkliga utvecklingen och
ämneskunskaper bör hamna i centrum, menar
forskare. (skolverket.se)
© Linda Ellinore Lindberg
Vad bör göras?
Varje skola bör hitta sätt att följa upp elevernas språkutveckling,
skapa strategier för språkstöd samt presentera en plan för lärarnas
kompetensutveckling inom språk- och begreppsutveckling.
Boken Språkinriktad undervisning behandlar språkrelaterade
didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med
flerspråkiga elever. Poängen är att alla lärare aktivt måste arbeta
med elevers språkutveckling. Det menar de två nederländska
forskarna Maaike Hajer och Theun Meestringa. De säger vidare att om
man inte utvecklar språkkompetenser och kunskaper är det ytterst
svårt för elever att uppnå kunskapsmålen.
© Linda Ellinore Lindberg
Många svenska skolungdomar
har annat modersmål än svenska.
● Merparten av alla elever i skolan är i behov av
regelrätt språkstöd.
● Nästan alla elever är i behov av stöd i det mer
specifikt akademiska språket och fackspråket som de i
många fall inte möter mer än i skolans värld.
Lösning:
En kontextrik och kommunikativ undervisning som synliggör, konkretiserar och
stimulerar till ifrågasättande och eget tänkande.
© Linda Ellinore Lindberg
Inte sänka kraven på undervisningen
Forskarna Hajer och Meestringa säger att
lärare tenderar att inte bara sänka kraven
eller förväntningarna på flerspråkiga elever
utan även sänka undervisningsnivån för dessa
elever – vilket är kontraproduktivt.
© Linda Ellinore Lindberg
Språkpolicy
●
Forskarna förespråkar istället ständig kunskapsmässig
stimulans som omfattar att elever i ämnets kontext
möter relevanta begrepp och språklig stimulans.
Lärare bör ge formativ respons både på skriftliga och
muntliga arbeten.
● Forskare förordar införandet av en språkpolicy på
skolor runt om i hela Sverige.
© Linda Ellinore Lindberg
Didaktiska förslag
För att utveckla elevernas språk krävs en helhetssyn på skolans inre arbete och
förståelse för elevernas förutsättningar. Centralt, enligt forskare, i detta arbete är:
● undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper i akademiskt språkbruk.
● Lärare bör utnyttja olika språk och erfarenheter i undervisningen för att öka
elevers motivation och självförtroende.
● Undervisningen bör börja i elevernas förförståelse och med utgångspunkt i den
utveckla lärandet - genom språket för att nå målen.
● Lärarna ska skapa kommunikativa lärandemiljöer med tydliga instruktioner och
vägledning.
● Lärarna ska ge varierade former av stöd, auditivt och visuellt. Eleverna ska
därmed erbjudas att visa vad de kan på olika sätt.
● Lärarna ska använda olika typer av läromedel som kan hjälpa dem att
kontextualisera och begripliggöra abstrakta fenomen.
(källa: Vanja Lozic, skolverkets hemsida, ur boken Språkinriktad undervisning)
© Linda Ellinore Lindberg
Språkutvecklande verktyg
● Lässtrategier
● Skrivstrategier
● SIOP - ett verktyg för att planera, skapa
struktur och utvärdera.
● Cummins fyrfältare
● BfL - vad kan jag idag och vad behöver jag
för att ta nästa steg?
© Linda Ellinore Lindberg
Lässtrategier
Barbro Westlund skriver i Att undervisa i läsförståelse
Fyra strategier:
1. Att kunna förutspå och ställa hypoteser
2. Att kunna ställa frågor på texten
3. Att kunna reda ut otydligheter (exempelvis svåra ord)
4. Att kunna sammanfatta texten och ringa in det viktigaste.
När det gäller läsförståelse så handlar det om att som läsare våga “läsa mellan raderna” och att
utifrån den egna erfarenheten våga tolka innehållet.
© Linda Ellinore Lindberg
Att skriva & läsa
den genrerpedagogiska cirkelmodellen
En didaktisk modell för en styrd läs- och skrivutveckling som utvecklats av de australiensiska
forskarna Joan Rothery och Jim Martin, s 88-89 Greppa språket.
1. Bygga upp
kunskap om
ämnesområdet.
2. Studera texter
inom genren för
att få förebilder
4. Skriva en
Individuell text.
3. Skriva en
gemensam text
© Linda Ellinore Lindberg
Stöd i kontexten
Stöd i kontexten
1. Uppgifter som är
kognitivt enkla.
Eleven har stöd i
kontexten.
Kognitivt enkel
Kognitivt enkel
2. Uppgifter som är
kognitivt krävande.
Eleven har fortfarande
stöd i kontexten.
Kognitivt krävande
Kognitivt krävande
Cummins fyrfältare
3. Uppgifter som är
kognitivt krävande. Eleven
har inget stöd i kontexten.
Inget stöd i kontexten
Inget stöd i kontexten
(Uppgifter som är kognitivt
enkla. Eleven har inget
stöd i kontexten.)
© Linda Ellinore Lindberg
SIOP & Monroe
SIOP- Sheltered Instruction Observation
Protocol
1. Byggande av bakgrund
2. Begripligt utflöde
3. Strategier (nå språkliga mål)
4. Interaktion
5. Tillämpning av exempelvis olika språkliga
färdigheter (läsning, skrivning, lyssna och
tala)
6. Lektionsförfarande - vilka uppsatta mål
nås?
7. Återkoppling och utvärdering
Ur Catrine Bachmanns examensarbete, Språket
- en nyckel till skolframgång, Göteborgs
universitet
Monroes lektionsmoment
1. Starter.
2. Genomgång av delar av hemarbetet.
3. Genomgång av lektionsmålen.
(vad skall vi göra idag?)
4. Undervisning enligt lektionsmålen.
5. Eleverna bearbetar det som gåtts
igenom under punkt 4.
6. Gemensam återkoppling.
7. Eleverna fortsätter bearbeta det
som gåtts igenom.
8. Gemensam återkoppling och vid
behov ytterligare undervisning.
9. Återkoppling till lektionsmålen. (&
språkmålen (mitt tillägg)
(vad har vi gjort idag?)
10. Eventuell återkoppling till skolverkets
kursmål.
11. Hemarbetet preciseras.
© Linda Ellinore Lindberg
Dylan William Bedömning för lärande
Dylan William
BFL i undervisning – en metodöversikt
1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång
2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet
3 Återkoppling som för lärandet framåt
4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra (Olga Dysthes lärarassistent)
5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess
© Linda Ellinore Lindberg
Pauline Gibbons fem steg
att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisning
1. Hur ser elevernas förkunskaper ut? Hur ser elevernas språkbehärskning
ut?
2. Läraren bör klargöra vilket språk som är centralt för det arbetsområde
som klassen ska arbeta med. Vilket språk behöver eleverna för att kunna
delta aktivt?
3. Välj ut det språk du vill fokusera på. Vad är realistiskt och rimligt?
4. Lägg förutom lektionsmål även upp språkmål för kursen. Välj aktiviteter
efter valt fokus.
5. Utvärdera. Ta reda på vad eleverna har lärt sig vid avslutad kurs. Vilka
kursmål visade eleverna att de uppnått och hur? Vilka hinder mötte
undervisningen?
© Linda Ellinore Lindberg
The big five * De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten
enligt Göran Svanelid, lektor på lärarutbildningen i Stockholm.
Analysförmåga
Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslår lösningar. Förklarar och påvisar samband. Ser utifrån och växla mellan olika
perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
Kommunikativ förmåga
Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra,
formulera, resonera och redovisa
Metakognitiv förmåga
Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra
rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
Förmåga att hantera information
Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet
och trovärdighet.
Begreppslig förmåga
Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
© Linda Ellinore Lindberg
Betydelsefullt för ett framgångsrikt arbete:
“Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och
kommunikationsutveckling.” Lgy 11
Skollagen kräver att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär
att kraven ökar på forskningsanknytning och systematiskt kvalitetsarbete.
❏ Koppling till elevers resultat och måluppfyllelse
❏ långsiktighet
❏ delaktighet
❏ tydliga och få mål
❏ förankring i organisationen
❏ kollegialt lärande istället för individuella insatser
Inspirationssidor:
Skolverkets hemsida
Skolverkets youtube-kanal
NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling.
© Linda Ellinore Lindberg
Vad säger EU?
Åtta olika nyckelkompetenser använder EU och OECD när de belyser vad varje medborgare behöver för att klara sig väl, och vilka kompetenser och
förhållningssätt varje land i ett längre perspektiv antas behöva för att utvecklas hållbart samt stärka sitt humankapital. De åtta nyckelkompetenserna
1.
Kommunikation på modersmålet
2.
Kommunikation på främmande språk
3.
Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
4.
Digital kompetens
5.
Lära att lära
6.
Social och medborgerlig kompetens
7.
Initiativförmåga och företagaranda
8.
Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
“The only skill of the twentyfirst century is the skill of learning how to learn”
— Dylan Wiliam, Institute of Education University of London
© Linda Ellinore Lindberg
Exempel på tydlig planering
Mål för ett språkutvecklande arbetssätt:
Mål för skolans språk-, läs- och skrivutvecklare:
• Arbetet ska inte bli beroende av enskilda personer - utan språk-, läs- och skrivutvecklare måste få ett
övergripande ansvar för arbetet i kommunen eller i en utbildningskoncern.
• Ett långsiktigt arbete för att säkra bred och specifik kompetens - stöd inom forskningen.
• Viktigt att lyfta forskning och litteratur inom området samt ordna pedagogiska samtal och diskussioner.
• Följa upp och kartlägga verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Det handlar om att samla in,
dokumentera, sammanställa saklig, kvalitativ och kvantitativ information.
• Varje elev har en unik erfarenhet - ingen är en annan lik - utnyttja det.
• Reciprok undervisning - lära av varandra
Lektionsmål och språkmål
• veckans ord- språklig stimulans
• LITTERACITET - läs- och skrivkunnighet som även inkluderar symboler, berättande och bilder.
• kvalitetssäkra undervisningen
• Ställa sig frågan varför gör läraren på ett visst sätt? Varför väljer man en specifik text? Vad kan den lära eleven?
© Linda Ellinore Lindberg