Norrbottens sjukvård tål att jämföras

Norrbottens sjukvård
tål att jämföras
En sammanfattning baserad på Socialstyrelsens och SKL:s rapport
”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”
Grafisk formgivning: Kent Forsberg, informationsenheten, NLL, maj 2010.
Illustrationer/foto: Cay Hedberg, informationsenheten, NLL
Text: Anders Westerberg, Klara verba
Mycket är bra en del kan bli bättre
För fjärde året i rad har Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt presenterat en rapport med titeln ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens
kvalitet och effektivitet”. Uppgifterna bygger på underlag som redovisats av respektive
landsting samt externa källor, framför allt nationella kvalitetsregister.
Resultatet redovisas i tretton sjukdomsområden - som exempelvis diabetesvård, hjärtsjukvård och kvinnosjukvård – samt ett område som mer allmänt beskriver hur hälso- och
sjukvården fungerar exempelvis i fråga om tillgänglighet och förtroende. Under dessa
huvudområden finns totalt 124 underavdelningar så kallade indikatorer. Inga indikatorer
om äldrevård eller tandvård finns med, inte heller personalrelaterade uppgifter som personalomsättning eller sjukskrivningsfrekvens.
Utifrån rapportens indikatorer går det inte att få en entydig bild av tillståndet i den svenska hälso- och sjukvården. Materialet ska tolkas med försiktighet, framför allt med hänsyn
till att indata skiftar i kvalitet. Dessutom varierar andelen rapporterade patienter mellan
sjukhus och landsting och inom många sjukvårdsområden saknas uppgifter om kvalitet.
Det är därför inga absoluta sanningar som redovisas. Resultaten ger ändå signaler till de
enskilda landstingen om frågor och problem som är värda att studera vidare och analysera
djupare.
Det du nu håller i handen är en sammanfattning av den övergripande rapporten sett med
norrbottensögon. Hur ligger vår hälso- och sjukvård till i en riksjämförelse? Vad är vi bra
på och vad är vi mindre bra på? Inom vilka områden finns det anledning att gå vidare med
förbättringsinsatser? För några indikatorer kommenteras inte Norrbottens resultat i Öppna
Jämförelser, dels för att uppgifter helt saknas (Intensivvård) eller att indata är alltför bristfälligt för att några slutsatser ska kunna dras ( exempelvis i fråga om diabetesvård).
Trots bristerna ger materialet folkvalda, tjänstemän och inte minst vårdpersonal bättre
kunskaper inom de områden som studien omfattar och underlättar prioriteringar av insatser för att förbättra hälso- och sjukvården i vårt län.
3
Så här ska du läsa
diagrammen
Exempel 2: Undvikbar slutenvård per 100 000
invånare
För många indikatorer är statistiken uppdelad på
slutenvård
män och kvinnor. Undvikbar
Då läser
du diagrammet så här:
I den här sammanfattningen används på flera ställen diagram som på ett överskådligt sätt ger en bild
av hur Norrbotten förhåller sig till landet i övrigt.
Diagrammen är gjorda så att du både kan se högsta
respektive lägsta värde bland alla landsting och var
vårt landsting befinner sig på skalan.
Ind7
män
kvinnor
Vårdrelaterade infektioner
Exempel 1: Vårdrelaterade
infektioner
800
Ind9
1000
1200
1400
• De färgade lådorna markerar alla landsting. Den
mörkblå lådan visar männens resultat och den
ljusblå kvinnornas. De vertikala linjerna markerar
var Norrbotten ligger på respektive skala.
5,0
6,0
7,0
8,0
9,0
10,0
11,0
12,0
• Männens värden ligger mellan 1050-1500 och
Norrbotten ligger på cirka 1450 undvikbara slutenvårdstillfällen per hundra tusen invånare.
• Den rastrerade lådan markerar resultaten för alla landsting.
• För kvinnorna pendlar värdena mellan 890-1200
och Norrbotten ligger på cirka 1100 undvikbara
slutenvårdstillfällen per hundra tusen invånare.
• Det lägsta värdet är ungefär 6,0 och det högsta
11,3.
• Lådornas placering ger också en direkt bild av hur
statistiken varierar mellan könen.
• Den heldragna linjen markerar var Norrbotten ligger på skalan; det vill säga en vårdrelaterad infektion drabbade mindre än 9 procent av patienterna
som vårdades i sluten vård vid mättillfället i april
2009. Det är något under genomsnittet för hela
riket som var 9,7 procent.
4
Några övergripande mått på
vår hälso- och sjukvård
vaccinerade(Mässling, Påssjuka, Röda hund) barn är
lägre i Norrbotten än i flertalet landsting och andelen influensavaccinerade äldre är lägst i landet.
Här redovisar vi några övergripande mått som speglar breda aspekter av hälso- och sjukvårdssystemet
i Norrbotten, utan koppling till specifika sjukdomsgrupper eller behandlingstyper, som kommer senare.
Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot
de medicinska landvinningarna. Statistiken visar att
antalet och andelen upptäckta resistenta fall i Norrbotten är låg, vilket kan tolkas som att de vårdhygieniska rutinerna fungerar väl.
Medellivslängden är ett allmängiltigt mått på hur
folkhälsan i stort utvecklas. I ett internationellt
perspektiv är meddellivslängden hög i Sverige.
Den ökar i hela landet, men är fortfarande lägre i
Norrbotten än i flertalet landsting, både för män och
kvinnor. (Diagram)
Vårdrelaterade infektioner drabbar ungefär var
tionde patient som vårdas i sluten vård i Sverige.
Andelen i Norrbotten är lägre än i de flesta andra
landsting.
Förtroende och patientnöjdhet. Allmänhetens förtroende för vården vid vårdcentraler (53%) är mindre än förtroendet för vården vid sjukhus (68%). Tre
av fyra norrbottningar instämmer i påståendet ”Jag
har tillgång till den vård jag behöver”, och cirka åtta
av tio anser sig ha fått den hjälp de förväntade sig
vid antingen vårdcentral eller sjukhus.
Hur tycker vi själva att vi mår. Två tredjedelar av
Norrbottens vuxna befolkning bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott. Andelen är högre bland
män (72%) än bland kvinnor (67%). Siffrorna ligger
nära genomsnittet för riket. Cirka en sjättedel tycker
att de har nedsatt psykiskt välbefinnade; mer vanligt
hos kvinnor än män. De flesta landsting har högre
andelar.
Tillgänglighet. 67 procent av norrbottningarna tycker att det är lätt att komma fram per telefon till sin
vårdcentral; endast två landsting visar på bättre siffror. Andelen patienter som väntat mer än 90 dagar
på besök i specialiserad vård är högre i Norrbotten
än i flertalet landsting, medan motsvarande väntetid
på behandling är lägre än i flertalet landsting.
”Undvikbar slutenvård” speglar den öppna vårdens insatser vid vissa kroniska/långvariga åkommor samt några akuta tillstånd där rätt behandling
inom rimlig tid kan förhindra inläggning på sjukhus.
Detta mått är relativt sett högre i Norrbotten än i
flertalet landsting.
Kostnaden per invånare för hälso- och sjukvården är betydligt högre i Norrbotten än i flertalet
landsting, men om man tar hänsyn till faktorer som
landstinget inte kan påverka så är kostnaden i stort
sett jämförbar med rikssnittet.
Förebyggande insatser. Andelen kvinnor som
genomgått gynekologisk cellprovskontroll och
mammografiscreening är hög. Andelen MPR-
5
Bristningar vid förlossning
Ind31
Graviditet, förlossning och
nyföddhetsvård
Norrbotten står sig väl inom dessa områden tack
vare många års aktivt kvalitetsarbete. Bland annat
har medverkan i projektet ”Säker Förlossning” givit
nya idéer som ytterligare kommer att höja en redan
god kvalitet.
,50
3,00
3,50
4,00
4,50
5,00
32. Kejsarsnitt
Andelen kvinnor som förlöses med kejsarsnitt ökar
i Sverige. År 1990 var andelen 10,6 procent och
år 2007 17,55. Kejsarsnitt är inte helt riskfritt för
moder och barn. Ur medicinsk synvinkel bör därför
kejsarsnitten hållas nere hos förstföderskor utan
riskfaktorer vid okomplicerad graviditet. Norrbotten
har en relativt låg andel kejsarsnitt för denna grupp
vid okomplicerad
graviditet
mammorKejsarsnitt
och ligger
på femte
plats i riket.
28. Dödfödda
Sedan 1970 har andelen dödfödda mer än halverats i
Sverige. Norrbotten ligger på femte plats i riket med
2,57 dödfödda per 1 000 födda barn. Snittet i riket
är 2,99.
29. Neonatal dödlighet
Ind32
Med neonatal dödlighet avses barn som avlider
inom 28 dagar efter förlossningen. Nivån speglar
kvalitén på hela vårdkedjan från inskrivning på
mödravårdscentralen via förlossningen, BB och
eventuellt också barnsjukvården. Resultatet är därför
svårt att analysera. Den neonatala dödligheten i
Norrbotten 2003-2007 var 2,77 per 1 000 levande
födda, att jämföras med rikssnittet på 1,84. Men
uppgifterna bygger på små tal och skillnaderna är
därför inte statistiskt säkerställda.
,00
6,00
7,0
8,00
9,00
10,00
33. Förlossningskostnad
Kejsarsnitt, som utförs på operationssal, är starkt
kostnadsdrivande. 2008 kostade kejsarsnitten på de
25 sjukhus som ingick i undersökningen i medeltal
drygt 44 000 kronor, medan en vanlig förlossning
kostade mindre än hälften i genomsnitt. I Norrbotten låg kostnaden per vårdtillfälle för förlossning på
33 000 kronor vid Gällivare sjukhus och 25 400 vid
Sunderby sjukhus.
31. Bristningar vid förlossning
Statistiken för 2003-2007 visar att Norrbotten ligger
på sjätte plats i riket med en betydligt lägre andel
bristningar än rikssnittet. Färska siffror för 2009
visar att andelen bristningar minskat ytterligare.
6
7
Kvinnosjukvården ligger
bra till
36. Tillgänglighet till gynekologisk
mottagning
Norrbotten ligger väl till jämfört med andra landsting. Den 30 april 2009 var det endast 3,5 procent
av patienterna som väntat mer än 90 dagar på besök
inom gynekologi. Genomsnittet för landet som helhet var 6,3 procent.
Under denna rubrik redovisas fem områden som
speglar olika aspekter av kvinnosjukvårdens kvalitet
och effektivitet.
34. Komplikationer efter
livmoderoperation
37. Dagkirurgiska operationer
vid livmoderframfall
Att ta bort livmodern är en relativt vanlig operation
hos kvinnor. Andelen som behöver återinläggas på
sjukhus för behandling är en indikator på patientsäkerheten för kvinnosjukvården. Under perioden
1998-2008 återinskrevs endast 1,72 procent av de
opererade kvinnorna i Norrbotten på grund av komplikationer. Det är en mindre andel än i riket som
helhet.
Många kvinnor opereras årligen för framfall. Diagnosen är bred och har olika svårighetsgrader. Även
operationen kan variera från en enkel standardoperation till ett komplicerat ingrepp. De olika svårighetsgraderna är avgörande för hur stor andel av operationerna som kan ske i dagkirurgi. Andelen operationer
som i praktiken görs i dagkirurgi varierar kraftigt i
landet vilket kan bero på att även lokala traditioner
och kulturer spelar in. I Norrbotten utförs en relativt
hög andel framfallsoperationer i dagkirurgi, i huvudDagkirurgiska
operationer
vid livmoderframfall
sak vid
sjukhusen
i Piteå
och Kalix.
35. Tillgänglighet till gynekologisk
operation
Tre vanliga gynekologiska operationer ingår i redovisningen: Framfall, inkontinens och borttagande av
livmoder. Den 30 april 2009 var andelen som väntat
mer än 90 dagar på någon av dessa operationer 11,7
procent. Norrbotten låg bland de sämsta landstingen.
Siffran blir något missvisande eftersom det statistiska underlaget endast är 17 personer. Dessutom är
värdet redan inaktuellt. I februari 2010 var siffran
nere i 8,8 procent, alltså i nivå med riksgenomsnittet.
Ind37
0
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
38. Kostnad för livmoderoperation
Under 2008 var operationskostnaden per patient vid
Sunderby sjukhus 84 procent av genomsnittet för
landet. Däremot var motsvarande kostnad vid Gällivare sjukhus 74 procent högre än i Sunderbyn.
8
Rörelseorganens sjukdomar
betydligt bättre resultat med mindre än 10 procent
misslyckade fall, jämfört med 40-50 procent efter
spikning. Behandlingsmodellen i Sverige har därför
ändrats det senaste decenniet. Även i Norrbotten
skiftades behandlingsstrategi snabbt. På Sunderby
sjukhus, som tar hand om merparten av höftfrakturerna, opererades 65,6 procent med protes. Gällivare
sjukhus låga siffra på 25,5 procent är anmärkningsvid höftfraktur
värd. OrsakenProtesoperation
är oklar; analys
pågår.
Sjukdomar och problem med rörelseorganen är den
vanligaste anledningen till smärta, minskad arbetsförmåga, långtidssjukskrivning och olika sjukersättningar. En tredjedel av all ohälsa och sjukfrånvaro
beror på problem med rörelseorganen och kostar
samhället stora summor årligen. Under denna rubrik
belyses vanliga och resurskrävande sjukdomar och
behandlingar inom området.
Ind45
män
39-40. Knä- och höftprotesoperation
Resultaten vid operation av knä- och höftprotes
håller en mycket jämn nivå i hela landet och en hög
internationell standard. Den negativa avvikelse mot
riksgenomsnittet som i rapporten noteras för Norrbotten i fråga om knäprotes är historiskt betingad
och speglar inte dagens verksamhet. Andelen höftoperationer som behöver omopereras inom tio år
är något högre för män än för kvinnor i Norrbotten.
Skillnaden kan bero på olika livsföring.
kvinnor
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
70,0
47. Biologiska läkemedel vid reumatism
När det gäller höftprotesoperationer som måste
omopereras redan inom två år ligger Norrbotten nära
genomsnittet för riket. Operationerna av knä- och
höftprotes går för det mesta mycket bra. Så kallade
”oönskade händelser” inträffar sällan och Norrbotten ligger i detta avseende långt under medelvärdet
för riket.
Nya, biologiskt framställda läkemedel, som injiceras
eller ges som dropp, har mycket positiv inverkan
på sjukdomen. Möjligheten att få denna behandling
är ett viktigt mått på vårdkvalitet för patienter med
reumatoid artrit. I januari 2009 låg Norrbotten på artonde (kvinnor) respektive tionde (män) plats i riket
av totalt 21 landsting. En sammanvägning visar att
Norrbotten vid detta tillfälle låg under riksgenomsnittet. En viktig förklaring är att cirka en fjärdedel
av patienterna som behandlades med biologiska
läkemedel av tidsbrist inte var registrerade.
45. Protesoperation vid höftfraktur
49-50. Väntetider
Tidigare har brott på lårbenshalsen vanligen åtgärdats genom spikning. Det är en snabb operation,
men som har hög frekvens av komplikationer. Flera
studier visar att insättande av höftprotes ger ett
I Norrbotten får patienterna snabbt komma till ortopedimottagning. Endast 2,2 procent av patienterna
har fått vänta mer än 90 dagar, vid mätningen den
9
10
30 april 2009 – tredje bästa landsting i landet och
en klar förbättring jämfört med tidigare mätning i
oktober 2008.
för Gällivare sjukhus. Genomsnittskostnaden för
riket var 69 600 kronor.
Även i fråga om väntetid för operation av knä- och
total höftprotes ligger Norrbotten ganska bra till. Vid
samma mättidpunkt hade 12,3 procent av patienterna väntat mer än 90 dagar på operation, jämfört med
hela rikets 9,8 procent.
Diabetesvårdens statistik
inte tillförlitlig
Nationella Diabetsregistret, NDR, är en informationsbank som samlar data om diabetespatienter
i hela landet. I ”Öppna jämförelser av hälso- och
sjukvårdens kvalitet och effektivitet” redovisas sex
indikatorer för diabetesvården i Sverige. Fyra är
baserade på data från NDR. För Norrbottens del är
täckningsgraden i det nationella registret under 50
procent. För över hälften av patienterna i Norrbotten
finns alltså ingen kunskap i underlaget.
51. Titthålskirurgi i knäleden
Såväl i Sverige som internationellt pågår en diskussion om lämpligheten att använda titthålskirurgi vid
smärttillstånd som beror på artros eller vid meniskskada. I Norrbotten är antalet operationer med
titthålskirurgi i knäled vid artros eller meniskskada
förhållandevis lågt i en riksjämförelse, men professionen menar att det ändå görs många ”onödiga
ingrepp”.Artroskopi i knäled vid artros/meniskskada
Diabetesstatistiken, som bygger på NDR, är därför
för Norrbotten del inte tillförlitlig. Numera är de
flesta vårdenheter anslutna till registret och fortsättningsvis kommer det att ge värdefull information
om diabetesvårdens utveckling i länet. Av denna anledning kommenteras inte de jämförande uppgifter
i huvudskriften som bygger på data från Nationella
Diabetesregistret.
Ind51
män
kvinnor
,0
100,0
200,0
300,0
400,0
500,0
52-53. Kostnad för höft- och
knäprotesoperation
57. Blodfettssänkande
läkemedelsbehandling
År 2008 låg kostnaden för en höftprotesoperation i
spannet 73 000 (Piteå sjukhus) -89 500 (Sunderby
sjukhus) kronor. Riksmedeltalet var 74 400 kronor.
Motsvarande uppgifter för knäprotesoperation var
69 200 kronor för Piteå sjukhus och 74 800 kronor
Läkemedelsbehandling mot blodfettsrubbningar
är särskilt viktig hos diabetespatienter med flera
riskfaktorer som högt blodtryck, rökning och fetma.
Andelen patienter över 40 år i Norrbotten med blodfettssänkande behandling var 55,1 procent för kvin-
11
Hjärtsjukvården går framåt,
men långa väntetider ett
minus
nor och 57,4 för män under perioden juli 2008-juni
2009. Båda siffrorna ligger klart under genomsnittet
Blodfettssänkande
för riket som
helhet. läkemedelsbehandling
Ind57
män
Hjärt-kärlssjukdom är den vanligaste orsaken till
död i Sverige, med akut hjärtinfarkt som den mest
frekventa diagnosen. Norrbotten har en hög förekomst av kranskärlssjukdomar jämfört med övriga
riket. Vården av akut hjärtinfarkt har genomgått
snabba förändringar under den senaste tioårsperioden, vilket avsevärt har minskat dödligheten. En
försvårande faktor i tolkningen av uppgifter i årets
Öppna Jämförelser är att de inkluderar länsdelssjukhus med litet statistiskt underlag. Länets största
klinik på Sunderby sjukhus har nyligen gått med i
registret. För länets två största kliniker finns ingen
säker skillnad mot övriga riket.
kvinnor
45,0
50,0
55,0
60,0
65,0
70,0
59. Benamputation av patienter med
diabetes
Nedsatt blodcirkulation i benen är en allvarlig komplikation vid långvarig diabetes. I förlängningen kan
detta leda till amputation. I Norrbotten förstagångsamputerades 3,95 av 1 000 patienter med diabetes
mellan åren 2006-2008 (gäller läkemedelsbehandlade patienter över 60 år). Det bör observeras att
måttet inte speglar kvaliteten i dagens diabetesvård,
Amputation
patienter
med diabetes
utan snarare
denavvård
som
gavs för 5-10 år sedan.
60. Dödlighet efter hjärtinfarkt
Risken att dö inom 28 dagar efter hjärtinfarkt är ett
etablerat mått på hur väl sjukvården klarar det akuta
omhändertagandet. Måttet mäter kvaliteten i hela
vårdkedjan. Norrbotten ligger väl till i en riksjämförelse, särskilt kvinnorna som hade det femte
lägsta dödstalet i landet under perioden 2005-2007.
Dödligheten är lägre för bägge könen jämfört med
Dödlighet efter hjärtinfarkt
mätningen 2002-2004.
Ind59
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
Ind60
2
1
15,0
12
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
61. Dödlighet efter sjukhusvårdad
hjärtinfarkt
66. Blodfettssänkande behandling efter
hjärtinfarkt
Detta mått mäter kvaliteten i det akuta omhändertagandet och den efterföljande vården på sjukhus.
Bland samtliga sjukhusvårdade patienter i Sverige
med hjärtinfarkt åren 2006-2008 dog knappt femton
procent inom 28 dagar och en tredjedel inom ett år.
Efter en hjärtinfarkt är höga nivåer för blodtryck
kolesterol starka riskfaktorer för förnyad hjärt-kärlsjukdom. I Norrbotten behandlas patienterna i hög
grad med blodfettssänkande läkemedel och siffrorna
ligger i paritet med genomsnittet för hela landet.
För Norrbottens del var andelen döda inom 28 dagar
efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i nivå med riksgenomsnittet för kvinnor. Däremot var motsvarande
Dödlighet
efter sjukhusvårdad
data för män
högst
i landet.hjärtinfarkt
68. Väntetid till kranskärlsoperation
Vid förträngning av kranskärlen är operation ett alternativ. En lång väntetid på operation kan innebära
risker för försämring av patienternas tillstånd med
hjärtinfarkt eller död under väntetiden. Väntetiderna
för kranskärlsoperation i Norrbotten år 2008 var
betydligt högre än i övriga landet både för män och
kvinnor; 21:a respektive 19:e plats på rankingskalan
bland 21 landsting, trots att väsentliga förbättringar
skett från tidigare mättillfälle året innan.
Ind61
2
1
7,0
10,0
12,5
15,0
17,5
69. Väntetid för besök till kardiologisk
mottagning
62. Andel som får en ny hjärtinfarkt
inom ett år
Vid mättillfället den 30 april 2009 hade 55,2 procent
av patienterna i Norrbotten väntat mer än 90 dagar
på besök inom kardiologi. Med den siffran låg Norrbotten näst sämst bland alla landsting. En förklaring
är vakanta överläkartjänster som ökat kötiden.
För både män och kvinnor hade länet betydligt
sämre siffror än genomsnittet i landet år 2006. 15,3
procent av kvinnorna och 14,2 procent av männen
hjärtinfarkt
fick ny infarktÅterinsjuknande
inom ett iår.
Ind62
70. Kostnad för ballongvidgning vid
infarkt
2
2008 låg kostnaden för PCI-behandling vid Sunderby sjukhus klart under genomsnittet för landet
som helhet.
1
5,0
7,5
10,0
12,5
15,0
13
Vård vid strokeenhet
Ind73
Strokesjukvård i förändring
2
Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den
vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos
vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken. Över
80 procent av de som drabbas är över 65 år.
1
70,0
71. Dödlighet efter förstagångsstroke
80,0
90,0
100,0
74. Trombolysbehandling
Andelen som dog i stroke inom 28 dagar var högre i
Norrbotten jämfört med riket som helhet, både bland
män och kvinnor under perioden 2005-2007. Färskare uppgifter från kvalitetsregistret Riks-Stroke visar
däremot att dödligheten efter tre månader var lägre
i Norrbotten (18,5 procent) jämfört med riket som
helhet (20,4 procent).
Norrbotten har en väl fungerande trombolysverksamhet, trots de stora avsånden. En broschyr för
allmänheten ”Akut stroke” har tagits fram med
infomation om strokesymtom och tidsfaktorns betyTrombolysbehandling vid stroke
delse.
Ind74
2
72. Dödlighet efter sjukhusvårdad förstagångsstroke
1
Av de sjukhusvårdade strokefallen under perioden
2006-2008 avled närmare 18 procent av männen
inom 28 dagar och 15 procent av kvinnorna. Männens dödstal är det näst sämsta av alla landsting.
Kvinnornas tal ligger i nivå med genomsnittet för
riket. Variationen mellan sjukhusen i länet är stor;
från 14 procent vid Sunderby sjukhus till närmare
20 procent vid sjukhuset i Kalix.
,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
75. Blodförtunnande behandling
En betydligt högre andel patienter i Norrbotten får
blodförtunnande behandling jämfört med genomsnittet för riket. Noterbart är att männens andel ligger fem procentenheter lägre än kvinnornas.
73. Vård vid strokeenhet
76. Återinsjuknande efter stroke
En strokeenhet är en specialiserad vårdavdelning
som enbart arbetar med strokepatienter och har personal som med särskild kompetens. 2008 vårdades
över 90 procent av Norrbottens strokepatienter på
särskild strokeenhet. Det är en betydligt högre andel
än riket som helhet.
I Norrbotten fick cirka 10 procent av patienterna en
ny stroke inom ett år. Det är något högre andel än
riksgenomsnittet. Statistiken bygger på uppgifter
mellan åren 2003-2007. Under denna period infördes strokeenheter och trombolysbehandling, vilket
kommer att ge utslag i nästa mätning.
14
15
77. Funktionsförmåga efter stroke
79. Dödlighet i aktiv uremivård
I Norrbotten var en större andel kvinnor (22,7 procent) än män (17,7 procent) beroende av andra för
sin dagliga livsföring tre månader efter insjuknandet
– uppgifterna avser år 2008. En djupare granskning
av underlaget visar att denna skillnad bara finns i
åldrarna över 75 år.
Med aktiv uremivård avses vård av patienter i dialys
och efter njurtransplantation. Femårsöverlevnaden
för patienter i aktiv uremivård i Norrbotten ligger
över genomsnittet för kvinnor och betydligt under
detsamma för män. Jämförelser mellan landstingen
är svåra att göra eftersom statistiken inte är korrigerad för ålder och andra olikheter. Den stora skillnai aktiv uremivård
den mellan mänDödlighet
och kvinnor
ska analyseras vidare.
78. Nöjda med sjukhusvården
Norrbottningarna var år 2008 nöjda /mycket nöjda
med strokevården, särskilt kvinnorna som låg på
fjärde plats i riket.
Ind79
män
kvinnor
20,0
Njursjukvården
30,0
40,0
50,0
60,0
70,0
80. Andel patienter som når dialysmålet
Den volymmässigt största delen av njursjukvården
är vården av patienter som inte behöver dialys eller
transplantation. Denna grupp redovisas inte i Öppna
Jämförelser. Ungefär en tredjedel av patienterna
som behandlas med dialys får bloddialys och resten
bukhåledialys. Statistiken som redovisas under
detta avsnitt avser endast patienter i bloddialys. Det
finns många skäl till att undvika bloddialys så länge
som möjligt; ett är att dödligheten ökar, ett annat är
försämrad livskvalitet eftersom patienterna i normalfallet måste tillbringa 156 dagar om året på en
dialysmottagning. Det bör observeras att värdena i
Öppna Jämförelser inte speglar dagens verksamhet.
Dialysbristen i början av 2000-talet kommer att ge
genomslag i statistiken i ytterligare sex år.
Norrbotten ligger klart under genomsnittet för landet
då det gäller andelen patienter som når dialysmålet
(Kt/V>2). Det är ett observandum även om uppgifMåluppfyllelse
för dialysdos
terna inte är statistiskt
säkerställda.
Ind80
män
kvinnor
30,0
40,0
50,0
60,0
70,0
80,0
90,0
100,0
81. Hur utförs bloddialysen
Bästa sättet att utföra bloddialys är att använda
patientens egna blodkärl (AV-fistel) eller använda ett
16
syntetiskt material (AV-graf). Det minskar infektionsrisken jämfört med dialyskateter. Målet är att
70-80 procent av patienterna ska ha fistel eller graf.
Rikssnittet för användandet av fistel/graf för kvinnor
är 56,8 procent och i Norrbotten 75 procent. MotKärlacccess
vid 69,3
dialys respektive 64,1.
svarande siffror för
män är
84-87. Överlevnad vid cancersjukdom
För norrbottens del är 5-årsöverlevnaden vid ändtarmscancer och bröstcancer utmärkta med värden
som ligger långt över genomsnittet i landet. Undantaget är överlevnaden för kvinnor med ändtarmscancer som är lägre, men fortfarande i nivå med rikets
som helhet. Statistiken för överlevnad i tjocktarmscancer är däremot sämre, framför allt beroende på
dåliga överlevnadsresultat för kvinnor. Samtliga
uppgifter avser patienter diagnostiserade 2001-2007.
Professionen kan inte förklara de uppenbara skillnaderna mellan mäns och kvinnors överlevnad i fråga
om ändtarms- och tjocktarmscancer; vårdprogrammen är lika, patienterna behandlas av samma team
och ledtiderna är desamma.
Ind81
män
kvinnor
20,0
40,0
60,0
80,0
100,0
82. Njurtransplanterade i aktiv uremivård
Vid årsskiftet 2008-2009 var antalet patienter i Norrbotten med fungerande transplanterad njure 46,1
per 100 000 invånare (ganska nära riksgenomsnittet), medan andelen transplanterade som var i aktiv
uremivård endast var 49 procent. Det är den lägsta
siffran i landet.
Lungcancer är den tumörsjukdom som förorsakar
flest dödsfall bland alla cancerformer. Sjukdomen
är svår att behandla och andelen som blir botade är
mycket liten för båda könen. Insjuknandet har trefaldigats hos kvinnorna sedan början av 1970 talet,
medan det hos männen har skett en 30 procentig
minskning sedan början av 1980 talet. För Norrbottens del låg 2-årsöverlevnaden vid lungcancer över
riksgenomsnittet under mätperioden 2001-2007.
Cancersjukvård med förhållandevis goda resultat
vid tjocktarmscancer
Indikator 84Överlevnad
- Överlevnad
vid tjocktarmscancer
Ind84
Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Varje år får över 50 000 patienter diagnosen. Men
många överlever tack vare bättre diagnostisering
och utvecklade behandlingsmetoder.
2,0
17
54,0
56,0
58,0
60,0
62,0
64,0
18
89. Kurativ behandling vid
prostatacancer
vid ändtarmscancer
Indikator 85 - Överlevnad
Överlevnad
vid ändtarmscancer
Ind85
Var tionde man får sjukdomen under sin livstid och
hälften av alla fall är under 69 år. Antalet fall har
ökat kraftigt de senaste åren, medan dödligheten är
konstant. Andelen patienter i Norrbotten som fick
kurativ behandling (operation eller strålning) låg 8
procent lägre än riksgenomsnittet under perioden
2003-2007. Sannolikt avspeglar detta en avvaktande
inställning under början av 2000-talets början efterKurativ behandling vid prostatacancer
som långtidsresultaten
inte ansågs vara klarlagda.
män
kvinnor
50,0
60,0
70,0
80,0
vid bröstcancer
Indikator 86 - Överlevnad
Överlevnad
vid bröstcancer
Ind86
Ind89
5,0
86,0
87,0
88,0
89,0
90,0
91,0
5,0
60,0
65,0
70,0
75,0
80,0
85,0
Överlevnad vid vid
lungcancer
Indikator 87 - Överlevnad
lungcancer
Ind87
Psykiatrisk vård har
bra resultat
män
kvinnor
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
Generellt sett så står sig den psykiatriska vården i
länet mycket bra i en riksjämförelse. För samtliga
indikatorer i Öppna Jämförelser ligger Norrbotten
på snittnivå i riket eller bättre. Sammantaget så har
Norrbotten de bästa resultaten i landet och har också
det högsta (= bästa) sammanvägda totalindex.
35,0
88. Reoperation vid ändtarmscancer
Under mätperioden 2003-2007 omopererades 12,5
procent av norrbottenspatienterna med ändtarmscancer inom trettio dagar. Idag är frekvensen på nationell nivå tack vare att huvuddelen av patienterna får
avlastande stomier.
91. Självmord
I statistiken för perioden 2004-2007 redovisas antal
självmord och dödsfall med oklart uppsåt per
19
100 000 invånare. Norrbotten hade då den näst lägsta noteringen i landet med 13,7 självmord per
100 000 invånare. Självmord är betydligt vanligare
bland män än ibland kvinnor.
95. Följsamhet till behandling vid manodepressiv sjukdom
Förebyggande behandling med litium används för
att förhindra återfall bland patienter som är manodepressiva. I Norrbotten behandlades nästan nio av
tio patienter regelbundet med litium under mätperioden 2007-2008; variationen mellan landstingen är
mycket måttlig.
92. Regelbunden behandling med sömnmedel/lugnande medel
Regelbundet långtidsbruk av så kallade bensodiazepiner kan ge oönskade biverkningar. Därför är det
viktigt att inte slentrianmässigt förskriva dessa läkemedel. Under mätperioden juli 2008-juni 2009 var
antalet personer i åldrarna 20-79 som regelbundet
använde lugnande medel/sömnmedel lägst i landet i
Norrbotten, per 100 000 invånare.
96. Väntetid till barn- och
ungdomspsykiatri
Enligt mätningen den 30 april 2009 var det 1,5 procent av patienterna som väntat mer än 90 dagar på
besök inom barn- och ungdomspsykiatri. Verksamhetsansvariga menar att denna uppgift är fel beroende på felaktigheter vid registrering och kodning.
Den rätta uppgiften är att barn- och ungdomspsykiatrin uppfyller det förstärkta vårdgarantikravet på
nybesök och bedömning för samtliga patienter.
93. Tre eller fler psykofarmaka bland
äldre
Samtidig behandling med många psykofarmaka
ökar risken för biverkningar och kan vara ett tecken
på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd.
Vid mättillfället i december 2008 hade Norrbotten
den lägsta andelen 80-åringar och äldre i landet som
använde tre eller flera psykofarmaka.
Ind96
94. Återinskrivning av patienter med
schizofreni
,0
Måttet ”återinskrivning av patienter med schizofreni
inom en månad” kan ge en indikation om kvaliteten
i slutenvården. En alltför tidig utskrivning kan äventyra den fortsatta vården, men måttet är inte någon
ensidig sanning. Sammantaget för män och kvinnor
var återinskrivningen låg i Norrbotten jämfört med
riket som helhet under perioden 2005-2007, men
statistiken visade på mycket stora skillnader mellan
män och kvinnor. Nästan 18 procent av kvinnorna
återinskrevs mot endast 11 procent av männen.
10,0
20,0
30,0
97. Väntetid till vuxenpsykiatri
Den 30 april 2009 hade 8,9 procent av patienterna
väntat mer än 90 dagar på besök till vuxenpsykiatrin. Det var färre än genomsnittet för riket, men
betydligt fler än vid tidigare mättillfälle i oktober
2008.
20
Kirurgin bra till i
riksjämförelse
procent. Med de siffrorna låg vårt län etta respektive
fyra i riket.
Kostnaderna för galloperation varierade kraftigt
mellan de opererande sjukhusen i länet, från 24 500
i Kalix till 41 800 i Sunderbyn. Skillnaderna beror
på en medveten verksamhetsplanering där Sunderby
gallblåsa
sjukhus tar Miniinvasivt
hand omborttagande
de meravkomplicerade
fallen.
Generellt står sig den kirurgiska verksamheten i länet bra i en riksjämförelse. För samtliga undersökta
parametrar i Öppna Jämförelser ligger Norrbotten på
snittnivå i riket eller bättre.
Ind100
98, 99. Operation av ljumskbråck
Operation av ljumskbråck är den vanligaste allmänkirurgiska operationen i Sverige. Cirka 90
procent av operationerna utförs på män. Operationen
kan oftast göras i dagkirurgi. 2008 utfördes 85,3
procent av operationerna i Norrbotten på det sättet,
vilket är långt över riksgenomsnittet på 77,1 procent. Operationerna går oftast bra, endast en mindre
andel behöver omopereras. Norrbotten har den högsta operationsfrekvensen av ljumskbråck i Sverige
operationer
vid ljumskbråck
med 198Dagkirurgiska
operationer
per
100 000 invånare.
män
kvinnor
60,0
70,0
80,0
90,0
100,0
106. Operation av sned nässkiljevägg
Så kallad septumplastik utförs till 80 procent på
män. Statistik från 2008 visar att 88 procent av patienterna i Norrbotten var helt eller ganska nöjda sex
månader efter operationen. Det är den näst högsta
siffran iPatientrapporterat
landet. resultat av septumplastik
Ind99
Ind106
0,0
50,0
60,0
70,0
80,0
90,0
100,0
100, 102. Borttagande av gallblåsa
0,0
När gallblåsan ska tas bort är så kallad titthålskirurgi (miniinvasiv teknik) att föredra framför öppen
kirurgi. Det minskar risken för komplikationer. I
Norrbotten var andelen som opererades med den
mer skonsamma tekniken mycket hög 2008 både
för kvinnor och män, 97,7 procent respektive 90,5
60,0
70,0
80,0
90,0
108-111. Väntetider för besök inom allmän kirurgi samt operation
Norrbotten ligger relativt väl till i fråga om väntetid
till första besök inom allmän kirurgi. Vid mättillfäl-
21
något högre andel kvinnor (3,05) än män (2,01) som
visar på bästa resultat i landet. Genomsnittet för
Läkemedelsinteraktion
riket låg på 2,88
procent. bland äldre
let i april 2009 hade 18 procent av patienterna en
väntetid över vårdgarantins 90 dagar, jämfört med
hela rikets 22,5 procent.
Ind115
Även när det gäller kösituationen för operation av
gallblåsa och grå starr så tillhör Norrbotten de bästa
landstingen. Endast 8,6 procent respektive 1,3 procent av patienterna hade längre väntetid än 90 dagar
vid samma mättillfälle. Andelen som väntat över 90
dagar på ljumskbråcksoperation var betydligt högre,
24,6 procent.
män
kvinnor
2,0
2,5
3,0
3,5
116. Tio eller fler läkemedel
Det är ett problem i sig, såväl medicinska och
kostnadsmässiga som personliga, att använda många
läkemedel samtidigt. Att använda tio eller fler läkemedel brukar betraktas som extremt bruk av läkemedel. Vid samma mättidpunkt som ovan, var andelen
patienter i Norrbotten över 80 år som samtidigt
använde tio eller fler läkemedel något under riksgenomsnittet. Andelen kvinnor var något högre.
Läkemedelsbehandling
Norrbotten ligger bättre till än riksgenomsnittet på
alla redovisade indikatorer förutom läkemedelskombinationer bland äldre kvinnor samt kombinationspreparat vid astma hos män. Det är svårt att dra
några säkra slutsatser om varför det ser ut som det
gör, eftersom många faktorer påverkar läkemedelsbehandlingen och därmed det statistiska utfallet.
117. Förekomst av antibiotikabehandling
Det finns ett tydligt samband mellan användning av
antibiotika och andelen motståndskraftiga bakterietyper. Ju mer antibiotika vi använder desto större
är risken att hamna i en situation där patienter med
allvarliga infektioner inte kan få effektiv behand-
115. Läkemedelskombinationer bland
äldre
Många framför allt äldre och multisjuka använder
många olika läkemedel. Men det finns kombinationer av läkemedel (så kallade D-interaktioner) som
kan leda till svåra biverkningar, utebliven effekt
eller i övrigt är svåra att bemästra. De bör därför
undvikas. Vid mätningen i december 2008 hade 2,66
procent av patienterna i Norrbotten som är 80 år och
äldre en riskfylld kombination av läkemedel – en
22
23
ling. Sammantaget för män och kvinnor används
antibiotika i lägre omfattning i Norrbotten än i riket
som helhet. Personer med högre utbildning tenderar
att ha lägre Förekomst
andel. av antibiotikabehandling
behandling har gjort att patienterna sällan behöver
läggas in på sjukhus. Så kallade kombinationspreparat ska enligt Läkemedelsverkets rekommendation inte användas innan man först prövat andra
astmaläkemedel. Andelen patienter som direkt satts
in på kombinationspreparat är alltså ett mått på hur
respektive landsting följer rekommendationen. För
kvinnor i åldern 25-44 år låg Norrbotten bland de
bästa landstingen i Sverige 2008-2009; ungefär var
tredje kvinna fick direkt ett kombinationspreparat.
Medan männen hade en något högre användning än
riksgenomsnittet.
Ind117
män
kvinnor
17,5
20,0
22,5
25,0
27,5
30,0
118. Behandling av barn med
luftvägsinfektion
De flesta luftvägsinfektioner går över av sig själva.
När antibiotika behövs är så kallat penicillin V
att föredra, eftersom det är verksamt mot ett fåtal
bakterier och har en mindre påverkan på kroppens
normala bakterieflora. För både pojkar och flickor i
Norrbotten används just detta antibiotika i betydligt
högre grad än genomsnittligt för riket.
Annan vård
122. Virus kontroll vid HIV
Obehandlad HIV-infektion leder till AIDS och döden. Men med modern livslång behandling har den
drabbade normal förväntad livslängd. I Norrbotten
hade 91,5 procent av patienterna god viruskontroll
2008-2009. Därmed ligger länet över kvalitetsregistrets mål om att 90 procent av alla behandlade
HIV-patienter ska ha så låga virusnivåer i blodet att
God viruskontroll vid HIV
de inte går at spåra.
119. Behandling av kvinnor med urinvägsinfektion
Kinoloner är ett antibiotika som slår brett och ska
därför endast användas vid allvarliga infektioner.
Det är alltså bra om kinoloner inte används i onödan. Under perioden juli 2008-juni 2009 behandlades 15 procent av kvinnorna med urinvägsinfektion
i Norrbotten med denna typ av antibiotika. Det är en
lägre andel än riksgenomsnittet.
Ind122
5,0
120. Kombinationspreparat vid astma
Astma har ökat de senaste 50 åren. Men modern
24
70,0
75,0
80,0
85,0
90,0
95,0
Det här kan bli bättre
Män
Kvinnor
Totalt
Fakta uppmanar alltid mottagaren till förändringar
och agerande. Jämförande uppgifter från ”Öppna
Jämförelser” kan bidra till att förbättringsarbeten
sätts igång eller ge signaler om system som fungerar
bättre och är värda att studera närmare. Jämförelser
med andra landsting är alltid intressant, men i det
egna förbättringsarbetet är analyser av hur de egna
verksamheterna utvecklas över tiden mer intressanta. I detta kapitel beskrivs ett antal områden där
vi i Norrbotten kan förbättra hälso- och sjukvården.
Valet av områden har sin grund i direkta uppgifter
från ”Öppna Jämförelser” eller slutledningar från
sammanvägningar av flera indikatorer i rapporten.
Norrbotten
1452
1097
1253
Riket
1330
1051
1170
Skillnaderna mellan länets kommuner är betydande.
Om länssiffran får index 100, så varierar det på
följande sätt mellan kommunerna:
Hemortskommun
Arvidsjaur
Arjeplog
Jokkmokk
Överkalix
Kalix
Övertorneå
Pajala
Gällivare
Älvsbyn
Luleå
Piteå
Boden
Haparanda
Kiruna
Länet
Undvikbar slutenvård
I Öppna Jämförelser redovisas ett mått på undvikbar
slutenvård. Det bygger på antagandet att om patienter får ett bra omhändertagande i den öppna vården
så kan ”onödiga” inläggningar på sjukhus undvikas.
De diagnoser som valts ut ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska eller långvariga åkommor.
De kroniska tillstånd som ingår i studien är anemi,
astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, kronisk
obstruktiv sjukdom och kärlkramp. Dessutom ingår
några akuta tillstånd, där rätt behandling inom rätt
tid kan förhindra inläggning på sjukhus. De tillstånd
som ingår är blödande magsår, diarré, epileptiska
krampanfall, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen, njurbäckeninflammation och
öron-näsa-halsinfektioner.
Index
129
127
125
203
131
157
151
104
100
75
87
95
153
92
100
I verkligheten kommer dessa möjliga undvikbara
inläggningar aldrig helt att kunna undvikas. Många
faktorer spelar in som inte går att styra. Siffrorna
visar dock att det finns förutsättningar för ett bättre
omhändertagande i den öppna vården som dessutom
kan ge stora besparingar i slutändan.
För både män och kvinnor är den undvikbara slutenvården per 100 000 invånare i Norrbotten högre än
genomsnittet för riket:
25
26
skrivs ut upprättas en vård- och behandlingsplan
med tydliga mål.
Förtroendet för vårdcentralerna
kan bli bättre
Vårdcentralerna är basen i vår sjukvårdsorganisation. De ska svara för befolkningens grundläggande
behov av hälso- och sjukvård samt rehabilitering.
När vårdcentralerna fungerar bra och människorna
har förtroende för den vård de får, kan sjukhusen
koncentrera sig på den vård och behandling som
kräver specialiserad kompetens och mer avancerad
utrustning än den som finns på vårdcentralerna.
Det är angeläget att utvecklingen av strokevården i
länet kontinuerligt följs upp och utvärderas. Bland
annat bör det analyseras varför män får blodförtunnande behandling i lägre omfattning än kvinnor. Ett
viktigt förbättringsområde är att öka norrbottningarnas kunskaper om stroke. Med bättre kännedom om
symtom och hur man bör agera i det akuta skedet
kan mer långtgående följder bättre undvikas och
ansträngningarna på sjukvårdens resurser minskas.
I den senaste mätningen i Öppna Jämförelser från
2008 är det 53 procent av befolkningen i Norrbotten som har stort eller mycket stort förtroende för
vården vid vårdcentral. Det kan tyckas vara ett bra
betyg, och det är det också, men vårt län låg näst
sist bland alla landsting i Sverige. Siffrorna är inte
alarmerande men primärvården i länet bör analysera
de bakomliggande orsakerna.
Diabetesvård på bättringsvägen
Tidigare gick det inte att bedöma om diabetesvården
i Norrbotten var bra eller dålig. Patienterna togs omhand på olika sätt och det fanns inga gemensamma
riktlinjer eller kvalitetsmått. Dessutom stod många
enheter utanför det nationella diabetesregistret som
samlar data om diabetespatienter i hela landet.
Bra strokesjukvård kan bli bättre
2006 inleddes ett omfattande förbättringsarbete för
att säkerställa en god diabetesvård med patienten i
centrum. Arbetet, som engagerat över 200 personer
i hela vårdkedjan, resulterade i en handlingsöverenskommelse (HÖK) om hur diabetesvården ska
fungera i hela länet. Idag har dessutom alla enheter
som har att göra med diabetespatienter gått med i
det nationella diabetessregistret, dit man redovisar
diabetesstatistik en gång per år för varje patient.
Varje år får ungefär 1 000 norrbottningar diagnosen stroke och den står för flest antal vårddagar på
sjukhus per år. Över 80 procnet av dem som drabbas
är över 65 år. Cirka fyra av tio kommer ur den akuta
fasen med störningar i tal och förmåga att svälja
samt bristande språk- och kommunikationsförmåga.
Siffrorna i ”Öppna Jämförelser” om stroke är inte
till alla delar fördelaktiga för Norrbotten. Men sedan
2005 har ett omfattande utvecklings- och förbättringsarbete genomförts som förväntas ge positiva
effekter framöver. Alla sjukhus i länet har egen
strokeenhet med trombolysbehandling. Ett vårdprogram för stroke har införts och för varje patient som
Det är angeläget att de mål och överenskommelser
som formulerats i HÖK:en införs i hela länet och
i hela vårdkedjan inklusive i det förebyggande arbetet. Det är också viktigt att kraftigt få upp regist-
27
reringen av data till det nationella diabetesregistret
som är en viktig källa för att kontinuerligt mäta
diabetesvårdens utveckling i Norrbotten.
behandling med läkemedel. I det korta perspektivetska det utarbetas riktlinjer för och rutiner för
uppföljning av:
Man ska inte bli sjuk på sjukhuset
• behandling med antibiotika.
Det är inte meningen att man ska bli sjuk när man
tas in på sjukhus. Det är en viktig säkerhetsfråga
för patienten. Men tyvärr så är infektioner som kan
kopplas till sjukhusvistelsen inte ovanliga. I Norrbotten drabbas ungefär nio procent av de vårdade
patienterna av någon infektion som de själva inte rår
för. Varje vårdrelaterad infektion förlänger vårdtiden
med i genomsnitt fyra dygn och kostar miljontals
kronor varje år; pengar som bättre kan användas
till annat. Det mänskliga lidandet finns det ingen
prislapp på.
• behandling av luftvägssjukdomar
• behandling av hjärt-/kärlsjukdomar
Fallskador bland äldre kan förebyggas
Olika typer av fall är den vanligaste olycksorsaken
i Sverige och äldre personer är särskilt drabbade.
Trots att gruppen 65 år och äldre endast utgör 17
procent av befolkningen, så drabbar nästan två
tredjedelar av alla fallolyckor med dödlig utgång
denna grupp. Fem gånger fler hamnar på sjukhus
efter fallolyckor än efter trafikolyckor. I Sverige dör
i genomsnitt mer än tre äldre personer varje dag till
följs av fallolyckor. Det är mer än dubbelt så många
som alla dödsfall i trafiken bland äldre varje år.
Kampen mot dessa infektioner måste fortgå och
ständigt hållas levande. Arbetet mot infektionerna
har satts i fokus genom de så kallade VRISS-projekten (VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas) som
genomförts runt om i landet och även i Norrbotten
med goda resultat. För att fortlöpande kunna följa
utvecklingen är det angeläget att förbättra möjligheterna till registrering och uppföljning via VAS.
År 2007 vårdades cirka 43 000 personer över 65 år
i slutenvård för en fallolycka, betydligt fler kvinnor
än män. Yrsel och balansproblem, ofta som följd av
medicinering, halkiga golv och utemiljöer samt benskörhet är ofta orsaken till fallolyckor bland äldre.
Fallolyckor är vanliga inom vården och vid kommunala äldreboenden.
Bra uppsikt på användningen av
läkemedel är viktig
Introduktionen av nya och ofta dyrare läkemedel
kommer att fortsätta. Landstingets nota för läkemedel ökar hela tiden och den måste finansieras inom
befintliga ramar. I förlängningen kan det innebära
omprioriteringar inom och mellan verksamheter
och områden. Därför är det angeläget att noga följa
utvecklingen och kontinuerligt pröva patienternas
Det finns stora vinster, såväl humanitära som
ekonomiska, att aktivt förebygga fallskador bland
äldre. Med tämligen enkla, men konsekvent til�lämpade rutiner kan fallolyckor reduceras avsevärt.
Det visar också ett projekt i Övertorneå kommun
28
liga sjukvården växer och allt fler vänder sig till
privata kliniker.
där fallolyckorna bland äldre direkt minskade med
37 procent på ett år tack vare att de förebyggande
insatserna gjordes till en naturlig del av arbetet.
För att vända på utvecklingen måste det till kraftfulla förebyggande åtgärder med insatser redan inom
mödra- och barnhälsovården och senare i förskola
och skola. Att informera och ge förutsättningar för
goda kostvanor och främja fysisk aktivitet är angelägna uppgifter för såväl sjukvården som kommunerna. Det måste vara huvudstrategin.
Fetma ett växande problem
Övervikt och fetma har blivit en av vår tids stora
folksjukdomar som dessutom ökar alarmerande
snabbt. Body Mass Index (BMI) är en internationellt
accepterad metod att objektivt beskriva förhållandet
mellan längd och vikt. Personer med ett BMI över
30 betraktas som feta. Övervikt leder till besvär som
påverkar det dagliga livet på många sätt, både fysiskt och psykiskt. Överviktiga och feta personer har
en förhöjd risk att drabbas av allvarliga följdverkningar som till exempel högt blodtryck, hjärtinfarkt,
diabetes och olika former av cancer.
Vi lever allt längre, men mår allt sämre
Om vi bedömer hälsotillståndet i befolkningen
utifrån hur länge vi lever så har vi aldrig mått så bra
som nu. Internationellt sett så är medellivslängden
mycket hög i Sverige och ökar i hela landet. Så även
i Norrbotten även om vi inte lever lika länge som
genomsnittssvensken, det gäller både män och kvinnor. De medicinska framstegen har varit betydande
de senaste decennierna. Nya metoder och tekniker
har introducerats som inneburit ökade möjligheter
att diagnostisera, operera, bota och lindra. Allt fler
människor överlever svåra akuta tillstånd och allt
fler kan opereras även i hög ålder. Det är viktiga
förklaringar till att medellivslängden ökar.
Fetma återfinns bland de fem främsta riskfaktorerna
för förlorade friska levnadsår, enligt Världshälsoorganisationen. I Sverige har andelen personer med
fetma fördubblats sedan 1980. Tendensen är särskilt
tydlig bland barn och unga vuxna.
Orsakerna till fetma kan vara såväl genetiska, miljömässiga som psykologiska. Dessutom kan vissa
sjukdomar och läkemedel leda till viktökning.
Samtidigt som den offentliga statistiken visar att vi
lever allt längre så finns det signaler och tecken som
tyder på att vi mår allt sämre. Utvecklingen av vår
hälsa, den som ännu inte lämnat spår i vårdstatistiken, är oroande. Och det har inte att göra med virus,
bakterier och brutna ben, - snarare med brustna förhoppningar, förlorad tillit, ensamhet, utsatthet och
stress. Dessutom, eller kanhända på grund av detta,
har allt fler människor en livsstil med för mycket
Orsakssambanden är inte entydiga och det pågår
mycket forskning inom området. Det råder dock
ingen tvekan om att vår livsstil påverkar vikten. Den
ökade utbredningen av personer med övervikt och
fetma speglar i hög grad de förändringar i mat- och
motionsvanor som skett de senaste 20 till 30 åren.
Allt fler personer vill göra operativa ingrepp för att
få bukt med sin övervikt. Köerna inom den offent-
29
droger, lite motion och dåliga kostvanor som förr eller senare leder till mer uttalade problem. Vi ser alla
tecknen runt omkring oss; vårdpersonalen gör det,
polisen ser det, mannen på gatan märker det, lärarna
likaså.
Den palliativa vården måste bli bättre
Den palliativa vården i Sverige fungerar inte tillfredsställande och därför ingår den, enligt ett riksdagsbeslut, i prioriteringsgrupp 1 inom hälso- och
sjukvården. När det gäller vårt län så har det tidigare
inte gjorts så mycket för att utveckla vården i livets
slutskede. Bristen har uppmärksammats och under
senare år har den palliativa vården varit i fokus genom en rad förbättringsarbeten som engagerat såväl
landstinget som kommunerna.
Här hjälper inga sprutor, omläggningar och operationer. Receptet är förebyggande arbete på bred front
i samhället. Det krävs insatser från mångas sida;
kommun, landsting, föreningar, frivilligorganisationer med flera. Hälso- och sjukvårdens roll är att med
sina kunskaper om hälsoläget agera som pådrivare.
Framför allt primärvården måste utveckla arbetsformer och rutiner som tidigt fångar upp människor
som inte mår bra, fast de ännu inte är ”sjuka”. Dessutom har många av de sjukdomar som är vanliga i
Norrbotten (hjärtinfarkt, stroke, diabetes) bakomliggande orsaker som till betydande del kan påverkas
med ett systematiskt förebyggande arbete.
Idag pågår ett omfattande projekt med höga ambitioner. Viktiga delmål är att etablera palliativa
rådgivningsteam, förbättra informationsflödet och
informationen, samordna utbildningsinsatser samt
att öka medverkan i det nationella palliativregistret.
Det är angeläget att processen hålls levande och
att den palliativa vården blir en naturlig del av den
norrbottniska sjukvårdsservicen. Särskilt viktigt är
att människor som vill dö hemma, och det är allt
fler, får adekvat stöd.
Registrering av data till kvalitetsregister
Det är viktigt att hälso- och sjukvården i Norrbotten
är med i de olika nationella kvalitetsregister som
finns. Registren ger värdefull information om hur
vård och behandling inom olika specialiteter/sjukdomsgrupper utvecklas och är det viktigaste underlaget för rapportserien ”Öppna Jämförelser”. Registreringen innebär ett icke oväsentligt merarbete och
engagerar såväl läkare och annan personal. Det är
inte bra resursanvändning att läkare ska använda sin
professionella tid till att föra över redan registrerade
data i olika register. Här krävs andra lösningar som
inte binder dyrbar läkartid.
30
www.nll.se