IgE som tidig markör för framtida
astma- och allergiutveckling
LEIF BJERMER1, GÖRAN WENNERGREN2
s amma nfatt n ing
Det finns ett klart behov av markörer
som visar vilka spädbarn och småbarn som kommer att utveckla astma
och allergisk sjukdom. Av naturliga
skäl har IgE studerats som en möjlig
tidig markör för framtida astma och
allergi.
De ursprungliga förhoppningarna
på att IgE i navelsträngsblod skulle
vara en god markör för framtida
allergi och astma visade sig inte
infrias. Inte heller förhöjt total-IgE
under spädbarnsåret visade sig vara
en god prediktor för framtida astma.
Däremot har specifikt IgE visat sig
mer användbart.
Erfarenheten från longitudinellt
följda födelsekohorter är att tidig
utveckling av allergisk sensibilisering, särskilt mot inhalationsallergen,
är kopplat till signifikant ökad risk för
utveckling av allergisk rinit och
astma. Tidig allergisk sensibilisering,
särskilt specifikt IgE mot luftburna
allergen, används i scoringsystem för
att förutsäga vilka förskolebarn som
löper ökad risk att ha kvar astma
längre fram.
Allergisk sensibilisering är en
av de faktorer som bestämmer
långtidsförloppet för astma hos barn,
det vill säga i vilken utsträckning
astman kvarstår i vuxen ålder.
Tidig utveckling av specifikt IgE,
särskilt mot inhalationsallergen, är
alltså en markör för framtida astma
och allergisjukdom. Problemet är att
det är svårt att med precision förutsäga förloppet för det enskilda
barnet.
Leif Bjermer, professor i allergologi och lungmedicin vid Lunds universitet och överläkare
vid Skånes universitetssjukhus, Lund
2
Göran Wennergren, professor i pediatrik
vid Göteborgs universitet och överläkare vid
Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Göteborg.
1
F
ör barnläkare skulle det vara
en stor fördel om man tidigt
och säkert kunde förutspå vilka
spädbarn och småbarn som kommer
att utveckla astma och allergisk
sjukdom. Till exempel, vilka spädbarn
med besvär av pipande och väsande
andning vid förkylningar kommer
att utveckla en kvarstående, «äkta»
astma och vilka kommer att växa
från sina besvär vid 2–3 års ålder?
På samma sätt vill föräldrar till
barn med tidiga astmabesvär och
tecken till allergi veta hur framtiden
kommer att se ut. Det finns alltså ett
behov av markörer som visar hur
sjukdomsförloppet kommer att bli.
Även generellt är det önskvärt att få
fram pålitliga markörer för ökad risk
för allergi eller astmautveckling.
Tyvärr har det visat sig svårt finna en
markör som med precision förutsäger
förloppet för barnet med ärftlighet
för allergi och astma eller för det
enskilda barnet med tidiga luftrörsobstruktiva besvär (1). Allergisk
sensibilisering mot ett eller flera
allergen skulle logiskt sett kunna
vara en sådan markör. IgE har därför
studerats som en möjlig sådan tidig
markör för framtida astma och allergi.
IgE i navelsträngsblod och total-IgE
På 1980-talet knöts stora förhoppningar till att IgE i navelsträngsblod skulle
vara en god markör för framtida allergi
och astma (2, 3). Dessa förhoppningar
visade sig emellertid inte infrias (4).
Inte heller förhöjt total-IgE under
spädbarnsåret visade sig vara en god
prediktor för framtida astma eller
allergi (5, 6, 7).
kontaktadress:
Leif Bjermer
Skånes universitetssjukhus
SE 221 85 Lund
[email protected]
20 allergi i prakx sis 1/2013
Specifikt IgE i födelsekohorter
Till skillnad från navelsträngs-IgE och
total-IgE har specifikt IgE visade sig
mer användbart. För att få svar på
frågan om tidigt IgE kan förutsäga risk
behövs det dels att blodprov tas för
ändamålet under det första levnadsåret, samt att barnens utveckling följs
under många år fram till tonåren.
Det finns idag ett antal födelsekohorter som uppfyller dessa krav,
också från Skandinavien (8). I en stor
tysk studie (GINIplus = German Infant
Nutritional Intervention) involverande
1290 barn som följts från spädbarnsåret till 6 års ålder, konstaterade man
att de barn som vid ett års ålder hade
positivt IgE mot något födoämnesallergen (mjölk, ägg eller soja) hade en
nära fyrfaldigt ökad risk för att ha
astma vid 6 års ålder. De med påvisad
sensibilisering mot ett luftvägsallergen (pälsdjur, kvalster eller pollen)
hade en mer än fyrfaldigt ökad risk.
Av alla barn som testats hade 10,9 %
en positiv RAST men bara 2,3 %
uppvisade specifikt IgE mot luftvägsallergen (9).
I den engelska MAAS-studien från
Manchester följde man 815 barn från
födelsen till 5 års ålder. Uppkomst av
en ökande kumulativ IgE-titer mot i
första hand perenna allergen (pälsdjur
och kvalster) samvarierade starkt med
utvecklandet av allergisk rinit (10).
Erfarenheten från dessa födelsekohorter är alltså att tidig utveckling
av allergisk sensibilisering, särskilt
mot inhalationsallergen, är kopplat
till signifikant ökad risk för utveckling
av allergisk rinit och astma.
Specifikt IgE vid
scoring av astmarisk
Förhöjda nivåer av specifikt IgE har
visat sig vara lämpligt att inkluderas
i scoringsystem för att förutsäga vilka
förskolebarn som löper ökad risk att
ha kvar astma längre fram. Det amerikanska Asthma Predictive Index (API)
används för barn som haft tre episoder
av astmabesvär (pipande, väsande
andning, wheezing) före 3 års ålder.
En tysk studie visade att de barn som vid
ett års ålder hade positivt IgE mot ett luftvägsallergen (pälsdjur, kvalster eller
pollen) hade mer än fyrfaldigt ökad risk
för att ha astma vid 6 års ålder.
Scoringsystemet består i sin modifierade form av huvudkriterierna (major
criteria): Astma hos förälder, atopiskt
eksem hos barnet och allergisk
sensibilisering mot minst ett luftburet
allergen (11). Underkriterierna (minor
criteria) består av förhöjda eosinofiler i
blodet, obstruktiva besvär även mellan
förkylningarna samt allergisk sensibilisering mot mjölk eller jordnöt. Förekomst av ett huvudkriterium eller två
underkriterier innebär att barnet har
ökad risk för kvarstående astmabesvär
vid 5 års ålder.
På liknade sätt har Matti Korppi
och medarbetare funnit att allergisk
sensibilisering mot vete, ägg eller
inhalationsallergen var associerat
med astma i skolåldern hos barn som
före 2 års ålder sjukhusvårdades för
virusutlöst pipande och väsande
andning (12). Denna och andra studier
har funnit att positivt specifikt IgE
föregår allergisk sjukdom (12, 13).
Förskolebarn med astmabesvär och
positivt astmaprediktivt index svarar
som regel bra på underhållsbehandling med inhalationssteroider (14, 15).
På så sätt har API inte bara prognos-
tiskt värde för kvarstående astma utan
också för behandlingseffekt.
Betydelse för långtidsförlopp av astma
Allergisk sensibilisering är en av de
faktorer som bestämmer långtidsförloppet för astma hos barn. Studier
där barn följts från barndomen visar
att allergisk sensibilisering, kvinnligt
kön, obstruktiv spirometri, hyperreaktiva luftrör och frekventa astmabesvär
är faktorer som talar för att astman
kommer att finnas kvar i vuxen ålder
(16, 17, 18). Graden av allergisk sensibilisering tycks vara betydelsefullt för
i vilken utsträckning astman kvarstår
i vuxen ålder (19).
Konklusion
Tidig utveckling av specifikt IgE,
särskilt mot inhalationsallergen,
är en markör för framtida astma och
allergisjukdom. Problemet är dock att
det är svårt att med precision förutsäga förloppet för det enskilda barnet.
Referenser
1. Lødrup Carlsen KC, Wennergren G. Asthma and allergy in
childhood: Prediction and early diagnosis. In: Allergy Frontiers:
Therapy and Prevention. Volume 5. Editors Pawankar R, Holgate
ST, Rosenwasser LJ. Springer, Tokyo 2009. pp. 365–77.
2. Croner S, Kjellman NI, Eriksson B, Roth A. IgE screening in 1701
newborn infants and the development of atopic disease during
infancy. Arch Dis Child 1982; 57 (5): 364–8.
3. Kjellman NI, Croner S. Cord blood IgE determination for allergy
prediction--a follow-up to seven years of age in 1,651 children.
Ann Allergy 1984; 53 (2): 167–71.
4. Croner S. Prediction and detection of allergy development:
influence of genetic and environmental factors. J Pediatr 1992;
121 (5 Pt 2): S58–63.
5. Kjellman NI, Johansson SG. IgE and atopic allergy in newborns
and infants with a family history of atopic disease. Acta Paediatr
Scand 1976; 65 (5): 601–7.
6. Wennergren G, Hansson S, Engström I, Jodal U, Åmark M,
Brolin I, Juto P. Characteristics and prognosis of hospitaltreated obstructive bronchitis in children aged less than two
years.
Acta Paediatr 1992; 81 (1): 40–5.
7. Perkin MR, Strachan DP, Hc W, Lack G, Golding J; ALSPAC Study
Team. The predictive value of early life total immunoglobulin E
measurement in identifying atopic children in a populationbased birth cohort study. Pediatr Allergy Immunol 2006; 17 (2):
118–24.
8. Keil T, Kulig M, Simpson A, Custovic A, Wickman M, Kull I,
Lødrup Carlsen KC, Carlsen KH, Smit HA, Wijga AH, Schmid S,
Berg A, Bollrath C, Eller E, Bindslev-Jensen C, Halken S, Høst
A, Heinrich J, Porta D, Forastiere F, Brunekreef B, Krämer U,
Willich SN, Wahn U, Lau S; Working Group of GA(2)LEN-WP
1.5 ’Birth Cohorts’. European birth cohort studies on asthma
and atopic diseases: I. Comparison of study designs – a GALEN
initiative. Allergy 2006; 61 (2): 221–8.
9. Brockow I, Zutavern A, Hoffmann U, Grübl A, von Berg A,
Koletzko S, Filipiak B, Bauer CP, Wichmann HE, Reinhardt D,
Berdel D, Krämer U, Heinrich J; GINIplus Study Group. Early
allergic sensitizations and their relevance to atopic diseases
in children aged 6 years: results of the GINI study. J Investig
Allergol Clin Immunol 2009; 19 (3): 180-7.
10. Marinho S, Simpson A, Söderström L, Woodcock A, Ahlstedt S,
Custovic A. Quantification of atopy and the probability of rhinitis
in preschool children: a population-based birth cohort study.
Allergy 2007; 62 (12): 1379–86.
11. Guilbert TW, Morgan WJ, Krawiec M, Lemanske RF Jr,
Sorkness C, Szefler SJ, Larsen G, Spahn JD, Zeiger RS, Heldt
G, Strunk RC, Bacharier LB, Bloomberg GR, Chinchilli VM,
Boehmer SJ, Mauger EA, Mauger DT, Taussig LM, Martinez FD.
The Prevention of Early Asthma in Kids study: design, rationale
and methods for the Childhood Asthma Research and
Education network. Control Clin Trials 2004; 25 (3): 286–310.
12. Kotaniemi-Syrjänen A, Reijonen TM, Romppanen J, Korhonen
K, Savolainen K, Korppi M. Allergen-specific immunoglobulin
E antibodies in wheezing infants: the risk for asthma in later
childhood. Pediatrics 2003; 111 (3): e255–61.
13. Eysink PE, ter Riet G, Aalberse RC, van Aalderen WM, Roos CM,
van der Zee JS, Bindels PJ. Accuracy of specific IgE
in the prediction of asthma: development of a scoring
formula for general practice. Br J Gen Pract. 2005; 55
(511): 125–31.
14. Teper AM, Kofman CD, Szulman GA, Vidaurreta SM, Maffey
AF. Fluticasone improves pulmonary function in children
under 2 years old with risk factors for asthma. Am J Respir
Crit Care Med 2005; 171 (6): 587–90.
15. Guilbert TW, Morgan WJ, Zeiger RS, Mauger DT, Boehmer SJ,
Szefler SJ, Bacharier LB, Lemanske RF Jr, Strunk RC, Allen
DB, Bloomberg GR, Heldt G, Krawiec M, Larsen G, Liu AH,
Chinchilli VM, Sorkness CA, Taussig LM, Martinez FD.
Long-term inhaled corticosteroids in preschool children at
high risk for asthma. N Engl J Med 2006; 354 (19): 1985–97.
16. Phelan PD, Robertson CF, Olinsky A. The Melbourne Asthma
Study: 1964–1999. J Allergy Clin Immunol 2002; 109: 189–94.
17. Sears MR, Greene JM, Willan AR, Wiecek EM, Taylor DR,
Flannery EM, Cowan JO, Herbison GP, Silva PA, Poulton R.
A longitudinal, populationbased, cohort study of childhood
asthma followed to adulthood. N Engl J Med 2003; 349:
1414–22.
18. Toelle BG, Xuan W, Peat JK, Marks GB. Childhood factors
that predict asthma in young adulthood. Eur Respir J 2004;
23: 66–70.
19. Limb SL, Brown KC, Wood RA, Wise RA, Eggleston PA,
Tonascia J, Hamilton RG, Adkinson NF. Adult asthma
severity in individuals with a history of childhood
asthma. J Allergy Clin Immunol 2005; 115 (1): 61–6.
◗◗
allergi i prak x sis 1/2013
21
