Den nya ekonomin - Teknikskifte och en ny

2486 Teknikskifte 1-04-24 15.35 Sida 1
Den nya ekonomin
Teknikskifte och en
ny affärslogik
 
1
2
T E K N I K S K I F T E
Den nya ekonomin
Teknikskifte och en
ny affärslogik
 
3
Innehåll
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Industrisamhällets grundstenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Den här skriften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
2 Den nya ekonomin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
Nya värderingsnormer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
IT-sektorn i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14
Förändrat arbetssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
Den nya ekonomin – summerat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
3 Teknikutveckling och arbetsorganisation . . . . . . . . . . . . . . .18
Från ånga till el . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Datorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
4 IT – en ny teknikbas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23
En explosion i teknisk utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23
Oändlig kommunikationsförmåga: Internet och andra nät . .24
IT används överallt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26
En kunskapshöjande teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27
Information i digital form . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28
Utgångspunkter för en ny affärlogik . . . . . . . . . . . . . . . . . .29
5 Elektroniska marknader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31
Global elektronisk marknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32
Elektroniska handelsplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33
Nya affärsförutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34
4
T E K N I K S K I F T E
6 Elektroniska affärer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37
Separation mellan fysiska flöden och information . . . . . . . .37
Elektroniska affärer mellan företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38
Konsumenthandel på Internet – vad händer
med butikerna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42
7 Digitala produkter – en distributionsrevulotion . . . . . . . . . .45
8 Organisationsförändringar och nya arbetsformer . . . . . . . . .48
Nya arbetsformer kräver ny arbetsmarknad . . . . . . . . . . . . .48
Organisation och styrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52
9 Några näringspolitiska slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55
10 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57
Skriftens syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57
IT: 2000-talets teknikbas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58
Massanvändning av elektronisk kommunikation . . . . . . . . .58
Elektroniska affärer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59
Elektroniska marknader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60
Vad händer med butikerna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60
Digitala produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61
Arbetsorganisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61
Arbetsplats och arbetstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .62
Centralisering – decentralisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63
Några näringspolitiska slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64
Efterord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .67
Fotnoter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .70
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72
5
T E K N I K S K I F T E
1 Inledning
”Den nya ekonomin” är modeuttrycket på mångas läppar idag.
Någon entydig definition finns inte. Vissa debattörer förknippar
begreppet i första hand med den växande betydelsen av informationstekniken, Internet, unga IT- entreprenörer, IT- företagen, kunskapskapital och en ökad tillgång på riskvilligt finansiellt kapital.
Andra framför i debatten om Sveriges framtid ståndpunkter
som tillspetsat kan sammanfattas så här: – Sverige kan inte längre
förlita sig på sin industriella bas. Industrin har spelat ut sin roll och
industrisamhället är på väg att dö. Vi befinner oss i en historisk
brytningstid där industrisamhällets affärsmodeller och värderingar
inte längre gäller. Gamla ekonomiska lagar har ersatts med nya.
Framtidens företag har Internet som bas och för dem gäller helt
andra spelregler på arbetsmarknaden och helt nya organisationsformer. Och, säger man, företrädarna för den traditionella industrin är
hopplöst fångade i förlegade tankemodeller. ”Den nya ekonomin”
är här!
Debatten har underblåsts av senare års extremt höga börsvärden
för många IT-företag, framför allt de med inriktning på Internet –
börsvärden som inte har kunnat förklaras med traditionella värderingsprinciper. I synnerhet som flera av dessa företag har gått med
förlust. Så det är inte konstigt att det fanns de som efter det kraftiga
börsraset för IT-aktier under våren och hösten 2000 ställde sig frågan om den nya ekonomin egentligen inte var något annat än en
bubbla som sprack.
Men den nya ekonomin har också andra förespråkare. Många
ekonomer, politiker, börsanalytiker, och journalister talar om att vi
är inne i en ny ekonomi men gör det med utgångspunkt från mer
långsiktiga ekonomiska förändringar som inte påverkas av börsernas kortsiktiga svängningar. Informationsteknikens stora genombrott, den allt mer avreglerade och globaliserade ekonomin samt
den långa perioden av hög ekonomisk tillväxt utan inflation är
grunden för deras diskussion. Företagsledare i den traditionella
industrin (”den gamla ekonomin”) ansluter sig till detta synsätt,
även om många tycker det vore riktigare att tala om ”det nya i ekonomin” snarare än ”den nya ekonomin”. ”Den nya ekonomin” har
9
helt enkelt blivit den dagsaktuella etiketten på vår tidsålder som
ersatt tidigare samlingsnamn som det postindustriella samhället,
informationssamhället eller kunskapssamhället.
IT-sektorns betydelse som drivkraft i den ekonomiska utvecklingen är påtaglig. I själva verket pågår sedan länge en industriell
evolution i industrivärlden. En ny teknikbas – informationstekniken – håller på att etableras. Det är användningen av IT i oändligt
många tillämpningar som förändrar våra arbetsprocesser och vår
vardag. IT har gett oss helt nya möjligheter att hantera och sprida
information. I den nya ekonomin gäller nya förutsättningar alla.
Industrisamhällets grundstenar
Industrialismens ekonomiska aktiviteter utgår från produktionsfaktorerna arbetskraft, kapital och mark. För att utnyttja dessa faktorer krävs i varierande grad både kunskap och tillgång till information av olika slag. Industrins produkter måste kunna avsättas på
marknader vilket i sin tur kräver både transportmöjligheter och
kontakter.
Begreppen plats och tid är grundstenar i industrisamhällets
affärslogik. Fabriker utgör den organisatoriska enhet (arbetsplatser)
inom vilken produktionen utförs. Konsumtion och förbrukning av
varor är i allmänhet geografiskt åtskilda från produktionsplatserna,
vilket kräver goda transportmöjligheter. Att mäta tiden är nödvändigt för att avgränsa olika produktionsmoment och att kunna koordinera olika arbetsmoment. Arbetstiden utgör grunden för den
ekonomiska ersättningen till arbetskraften.
Alla ekonomiska aktiviteter innebär både hantering av information och hantering av fysiska flöden. Under lång tid gick dessa flöden hand i hand; att överföra information mellan två platser förutsatte en fysisk transport. Brevet framfördes med häst, båt, tåg, buss,
cykel och sedermera också med flyg. Inom företagen förmedlades
informationen muntligt eller skriftligt. Med telefonen, faxen och
numera elektronisk datakommunikation har informationsflödena
kunnat gå skilda vägar från de fysiska flödena.
Mycket förenklat kan man säga att den industriella produktionen eftersträvar att sänka styckkostnaderna genom storskalig pro10
T E K N I K S K I F T E
duktion och långt driven standardisering. Långa produktionsserier
kräver tillgång till stora avsättningsmarknader.
Industrialismen kan fram till idag mycket förenklat indelas i fem
skeden, vart och ett dominerat av en tongivande och drivande teknikbas. Med teknikbas brukar vi förstå den teknik som skapar de
grundläggande produktionsförutsättningarna under en given tidsperiod. Vissa forskare talar om General Purpose Technologies och
menar därmed tekniska innovationer som har stor utvecklingspotential efter introduktionen, många tillämpningsområden i hela
samhället och starka synergieffekter med annan teknik.1
Ångmaskinen fick sitt genombrott i slutet av 1700-talet.
Järnvägarna började byggas i mitten av 1800-talet. Elektriciteten
introducerades i slutet av 1800-talet. Förbränningsmotorn satte sin
prägel på 1900-talet. Informationstekniken håller på att etableras
som 2000-talets teknikbas.
Industrialismen fyra första skeden kännetecknas ytterst av vår
förmåga att uppnå arbetsbesparingar i människornas fysiska arbete
genom att ersätta muskelkraft med styrkekraft från maskiner och
andra anordningar. Genom rationaliseringen av fysiska processer
och flöden ökande produktiviteten.
Den förändring av produktionsvillkoren som nu sker med IT
innebär en rationalisering av informationshanteringen.
Idag etableras elektroniska gränssnitt mellan företag, mellan
företag och kunder, mellan myndigheter liksom mellan myndigheter och medborgare. Det handlar huvudsakligen om elektronisk
post och hemsidor på Internet. Vi står inför en fundamental övergång till massanvändning av elektroniska gränssnitt för utbyte av
information både inom och mellan organisationer.
För elektroniska kommunikationsprocesser gäller generellt att
tid och rum i stort sett saknar betydelse, vilket självfallet inte gäller
för fysiska processer – till exempel distribution av varor. Vi ser nu
hur fysiska gränssnitt eller kontaktytor som används för att förmedla information (till exempel bankkontoren) ersättas av elektroniska. Internet kan utvecklas till den dominerande marknadskanalen för produkter som kan distribueras i digital form (till exempel
böcker och musik).
11
Den här skriften
I den här skriften diskuteras några grundläggande drag i den nya
affärslogik som nu börjar ta gestalt till följd av informationsteknikens genombrott, framförallt genom införandet i stor skala av elektronisk kommunikation. Förskjutningar i spänningsfältet mellan
industrisamhällets grundstenar tid och plats och övergången från
användningen av fysiska gränssnitt för att förmedla information
(till exempel bankkontoret eller en promemoria i pappersform) till
elektroniska (till exempel Internetbanken eller elektronisk post)
analyseras med utgångspunkt från informationsteknikens grundläggande egenskaper.
Huvudfrågan är hur övergången till elektronisk kommunikation
i stor skala påverkar företagens affärsprocesser och arbetsorganisation.
Två konkreta områden används som exempel:
• Elektroniska affärer (framväxten av elektroniska marknader,
affärer mellan företag, affärer mellan företag och konsumenter)
och distribution av digitala produkter
• Nya organisations-, arbets- och styrformer som ställer nya krav
på arbetsmarknaden
Efter en inledande bakgrundsteckning av ”den nya ekonomin” visas
i en historisk jämförelse mellan införandet av elektriciteten och
informationstekniken att det är förändringar i arbetsorganisation
och förändrat arbetssätt som utgör grunden för de produktivitetsförbättringar som möjliggörs av ny teknik. Därefter kommer ett
kapitel om informationsteknikens viktigaste egenskaper som teknikbas följt av kapitel om elektroniska marknader, elektroniska affärer och digitala produkter. Skriften avslutas med ett kapitel om nya
organisations- och arbetsformer som ställer nya krav på arbetsmarknaden.2
Resonemangen i skriften är i tillämpliga delar också giltiga för
den offentliga sektorn. Framställningen gör inte anspråk på att vara
uttömmande utan skall ses som vägvisare till några av de utvecklingsdrag som kan urskiljas idag.
12
T E K N I K S K I F T E
2 Den nya ekonomin
Det är svårt att instämma i resonemanget om den traditionella
industrins minskande betydelse i framtiden. I grunden handlar det
om nya förutsättningar för hela näringslivet, inte bara framgångsrika IT-entreprenörer utan också om effekten av IT-användningen i
alla företag och organisationer, även den offentliga sektorn.
Sanningen är ju den att industriföretagen till stor del är IT-företagens uppdragsgivare och kunder. De svarar för hela 60-70 procent
av IT-företagens omsättning. Men IT-företagen förser därutöver
också marknaden med helt nya produkter och tjänster. Det är kombinationen av ”nya” företag och omvandlingen i de ”gamla” som
skapar dynamiken och tillväxten den nya ekonomin.3
Den tekniska utvecklingen ger också upphov till helt nya produkter och branscher. Ett typiskt exempel är ”nöjes- och upplevelseindustrin”. När TV och radio digitaliseras och integreras med olika
interaktiva tjänster på Internet ökar aktiviteten inom den så kallade innehållsproduktionen kraftigt. Nya medier, dataspel, pedagogiska hjälpmedel på Internet är några exempel som ökar behovet av
innehåll. Nöjesindustrin ställer ständigt nya tekniskt avancerade
krav, vilket driver fram nya tekniska lösningar som snabbt börjar
tillämpas inom näringslivet i övrigt.
IT: s genombrott innebär i sin tur att immateriella värden, kunskap och humankapital fått ökad betydelse i samhällsutvecklingen.
Dels därför att IT:s grundläggande egenskap är att förstärka vår
förmåga att hantera information och därigenom är en kunskapshöjande teknik, dels därför att utveckling och användning av IT ständigt ökar kraven på individernas kunskap och kompetens.
Nya värderingsnormer
Långsamt håller en vindkantring på att ske från materiella till
immateriella värderingsnormer i vår ekonomi. Under senare år har
riskkapital successivt styrts till IT-sektorn. Och marknadens
bedömning av i vilka branscher vinstgivande företag kommer att
finnas i framtiden framgår tydligt av följande exempel:
Tidskriften Business Week publicerar varje år en lista över värl-
13
dens 1000 högst börsvärderade företag. Den senaste (juli 2000)
toppas av General Electric med ett börsvärde (den 31 maj 2000) på
520 miljarder dollar och en omsättning på nästan 112 miljarder
dollar.4 Därefter följer tre amerikanska IT-företag: Intel (417 miljarder dollar), Cisco (395 miljarder dollar) och Microsoft (323 miljarder dollar). Om vi också noterar att dessa företag i förhållande till
General Electric omsatte blygsamma 29, 12 respektive 20 miljarder
dollar så förstår vi att det finns nya drivkrafter i ekonomin.
Enligt Business Weeks lista för 1997 låg General Electric i topp
även då med ett börsvärde (30 maj) på 198 miljarder dollar och en
omsättning på 79 miljarder dollar. Av världens 25 högst värderade
företag enligt listan för 1997 tillhörde fem IT-sektorn (varav två var
telekommunikationsföretag). Tre år senare har bilden förändrats
radikalt. Enligt listan för år 2000 tillhör hela 15 av de 25 högst värderade företagen IT-sektorn (varav sex är telekommunikationsföretag). Världens högst värderade bilföretag var båda åren Toyota.
Under treårsperioden föll Toyota från 8:e till 21:a plats på listan.
Cisco, som grundades 1984 och som dominerar marknaden för
kommunikationsteknik för Internet ökade under treårsperioden
sitt börsvärde med nästan 800 procent! År 2000 var Ciscos börsvärde mer än dubbelt så högt som Toyotas men omsättningen var
bara en tiondel av bilföretagets.
I en undersökning av börsvärdet per anställd vid OM
Stockholmsbörsen i början av maj 2000 hade finanssektorn högst
värdering med 12 miljoner kronor per anställd. IT-sektorn värderades till 3,5 miljoner kronor och verkstadsindustrin till 2,5 miljoner
kronor per anställd. Livsmedelsindustrin respektive skogsindustrin
värderades vardera till 1 miljon kronor per anställd.6
IT-sektorn i Sverige
När det gäller användningen av IT är Sverige en av pionjärerna.
Både företag och myndigheter i Sverige investerade tidigt och
mycket i den nya tekniken. Svenska banker och försäkringsbolag
samt ”transfereringsmyndigheterna” (Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Centrala studiestödsnämnden m.fl.) blev under 1970talet helt beroende av vad som kom att kallas administrativ databehandling (ADB).
14
T E K N I K S K I F T E
Stora svenska industriföretag använde också IT tidigt och så
skickligt att många av de stora IT-leverantörerna utnyttjade deras
erfarenheter i produktutvecklingen och uppdrog åt dem att testa
nya produkter.
IT-sektorn i Sverige svarar idag för drygt 6 procent av näringslivets totala förädlingsvärde.7 Programvaruinvesteringarnas andel av
näringslivets totala investeringar i Sverige uppgick till 11 procent
1999. Motsvarande siffra för USA var 10 procent. De totala ITinvesteringarnas andel (hårdvara och mjukvara) av samtliga privata
investeringar går ej att beräkna för Sverige då statistik saknas.
Andelen har dock uppskattas vara minst lika stor i Sverige som i
USA, där den uppgick till drygt en fjärdedel 1999. IT-sektorn
beräknas ha svarat för en femtedel av det totala antalet arbeten som
tillkommit inom det privata näringslivet mellan 1993 och 1999.
Under samma period ökade sysselsättningen i IT-branschen med
ungefär 50 procent.8 När de svenska IT-företagens branschorganisation Svenska IT-företags Organisation, valdes in i Industriförbundet sommaren 1997 blev den genast förbundets till omsättningen näst största branschorganisation efter Sveriges Verkstadsindustrier!
Industrisamhället tillhör självfallet inte det förgångna i den
meningen att vårt behov av industriellt producerade varor kommer
att försvinna. Med ökat välstånd följer en ökad efterfrågan på allt
från färdigsydda skjortor till fabrikstillverkade jordbruksmaskiner.
Men andelen mänskligt arbetskapital minskar i tillverkningsprocessen. Informationsinnehållet i produkter, produktionsprocesser och
tjänster ökar.
Förändrat arbetssätt
Ny teknik som introduceras skapar inga mervärden eller vinster av
sig själv utan det sker först när vi omorganiserar arbete och tillverkningsprocesser. Produktivitetsvinsterna gör sig ofta inte gällande förrän långt efter det att innovationen lanserats. Så var fallet med
elektriciteten och så är fallet idag med informationstekniken.
1900-talets teknologibas är förbränningsmotorn som gav människan en exempellös rörlighet till lands och i luften. När bilen kom
15
var det inte bilindustrin som utgjorde motorn i västvärldens stora
ekonomiska uppsving under 1900-talet, utan den infrastruktur
som vi byggde för att kunna använda bilen – från vägar och nya servicenäringar till fundamentalt förändrade bosättningsmönster och
distributionssystem för varor.
Motsvarande gäller för IT och den nya ekonomin. Det är inte
IT-industrin som är den primära motorn. Det är myriaderna av
våra olika användningar av IT som förändrar vårt arbetssätt och
därmed höjer produktiviteten i samhället. Tekniska framsteg inom
IT och en omfattande användning av IT genomsyrar det svenska
samhället och näringslivet. Det är vardagsrationaliseringar i form av
oändligt många tillämpningar av IT som förändrar vårt arbetssätt.
Utvecklingen har pågått länge och har skett i små steg. Tagna var
för sig har förändringarna ofta givit knappt mätbara produktivitetsförbättringar. Men sammantaget i hela samhällsekonomin ser vi
nu resultat.
Den amerikanske centralbankschefen Alan Greenspan uttryckte
sig så här i ett tal i kongressen i juni 1999:
”…Innovations in information technology – so called IT – have
begun to alter the manner in which we do business and create value,
often in ways that were not readily foreseeable even five years ago”.
Han fortsatte: ”…information access in real-time – resulting, for
example, from such processes as checkout counter bar code scanning
and satellite location of trucks – has fostered marked reductions in delivery lead-times on all sorts of goods, from book to capital equipment.
This, in turn, has reduced the relative size of the overall capital structure required to turn out our goods and services”. Hans slutsats blir:
”Taken together, reductions in the amount of spare capital and increases in capital flexibility result in a savings of resources that, in aggregate, is reflected in higher levels of productivity”.9
IT har gett upphov till radikalt nya arbetsformer. Företagen och
andra organisationer blir i ökad utsträckning geografiskt obundna
och arbetet tidsoberoende. Härigenom har de fått stora frihetsgrader när det gäller val av lokalisering samt val av organisations- och
samverkansformer. För många företag gäller idag helt nya affärsförutsättningar och nya spelregler på arbetsmarknaden.
16
T E K N I K S K I F T E
När det gäller företagens agerande på marknaden och förståelsen för kundernas behov, liksom säkerhet i finansiell styrning och
kontroll kan företagen idag bearbeta och lagra praktiskt taget obegränsade informationsmängder. De kan basera sina beslut på nästan outsinliga möjligheter att söka, analysera, filtrera, sammanställa,
distribuera information.
Hela branscher har med informationsteknikens hjälp i grunden
omstrukturerats; inom tidnings- och bokbranscherna till exempel
har de elektroniska framställningsmetoderna slagit ut en hel yrkeskår – typograferna. Mer information i databaser och mindre pappersbaserad information revolutionerar våra bibliotek och förändrar i grunden bibliotekariens traditionella yrkesroll. Elektroniska
textdatabaser och söksystem förändrar och effektiviserar forskningsprocessen. Genom fulltextsökning kan forskarna överblicka
mycket större informationsmängder än förr.
Den nya ekonomin – summerat
Debatten om den nya ekonomin får inte begränsas till följderna av
den rasande snabba IT-utvecklingen och etableringen av en ny teknikbas i ekonomin. Mycket viktiga faktorer i sammanhanget är de
nya marknadsförutsättningar som blivit följden av de betydande
avregleringar som skett på de internationella finansmarknaderna
och andra marknader under senare år samt undanröjda handelshinder. En annan bidragande faktor är de makroekonomiska effekterna av självständiga centralbankers systematiska bekämpning av
inflationen. Det måste också tilläggas att många länder nu prioriterar balans i de offentliga finanserna.
Ett sätt att sammanfatta den nya ekonomins kännetecken ser ut
så här:10
• En ny teknikbas – informationstekniken
• Humankapitalets, kunskapens och utbildningens allt större
betydelse
• Nya marknadsförutsättningar på globalt avreglerade marknader
• Nya frihetsgrader för företagens organisation och samverkan
• Bättre makroekonomiska förutsättningar
17
Den nya ekonomin är en naturlig fortsättning på ”den gamla”. Den
nya ekonomin handlar i grunden om nya förutsättningar för hela
näringslivet och den offentliga sektorn. Ett resultat av många års investeringar i IT. Sammantaget betyder den här utvecklingen att företagens
och andra verksamheters kostnader minskar för informationshanteringen. IT-utvecklingen i kombination med avregleringarna medger
förändrade arbetssätt, nya organisationsformer, förbättrad informationsförsörjning och ett ökat ”realtidsbeteende” vilket minskar ledtiderna i alla led i förädlingskedjan. Härav följer en minskad kapitalbindning totalt sett, vilket i sin tur höjer produktiviteten.
18
T E K N I K S K I F T E
3 Teknikutveckling och arbetsorganisation
Informationstekniken är (liksom elektriciteten) en ”möjliggörande”
teknik. De ekonomiska vinsterna kommer från användningen av
tekniken. Tekniska innovationer av detta slag skapar inga mervärden av sig själv, vinsterna kommer först när vi utnyttjar tekniken
och organiserar om arbete och tillverkningsprocesser, med andra
ord: när vi förändrar arbetsorganisation och utvecklar nya affärsprocesser.
Ekonomhistoriker har länge pekat på att lönsamheten av ny teknik ofta visar sig först på lång sikt.11 Dels tar det lång tid för ny teknik att tränga igenom i människors medvetande, dels behöver människan tid för att lära sig behärska den. Det dröjde till exempel flera
år in på 1900-talet innan elektriciteten visade sig ge betydande produktivitetsförbättringar i industrin. Det tog alltså 30 till 40 år
innan man fullt ut hade lärt sig den nya tekniken. Vi har nu använt
IT i drygt fyrtio år. I detta kapitel visas med en historisk parallell –
införandet av elektriciteten – hur förändringar i arbetsorganisation
och förändrat arbetssätt i produktionsprocessen är grunden för de
produktivitetsförbättringar som möjliggörs av ny teknik.12
Från ånga till el
Den tidiga industrin var beroende av vattenkraft som energikälla.
Forsar och fall var den avgörande lokaliseringsfaktorn. Kraften till
maskinerna överfördes mekaniskt med hjälp av axlar och drivremmar. När ångmaskinen slog igenom kunde fabrikerna lokaliseras
oberoende av tillgången på vattenkraft. Detta geografiska oberoende ledde till att fabrikerna kom att lokaliseras nära råvarukällorna
eller energikällorna (kol) för att minska tranpostkostnaderna.
Men ångmaskinen ändrade inte på fabrikernas arbetsorganisation eller principiella planlösning. För att minska effektförlusterna
i den mekaniska kraftöverföringen byggdes fabrikerna i flera
våningar. Maskinerna ställdes i olika våningsplan ovanför varandra
och grupperades i anslutning samma huvudaxel. Avgörande för
deras placering var således en önskan att minimera effektförluster i
kraftöverföringen, inte deras logiska placering ur produktionsekonomisk synvinkel. Produkter i arbete fick bäras mellan våningsplan.
19
När elektricitetsmotorn introducerades kom den till att börja
med ofta att komplettera och arbeta tillsammans med ångmaskiner.
Elmotorer anslöts helt enkelt till det befintliga axelsystemet. Efter
hand ersatte stora elmotorer helt ångmaskinerna, men kraftöverföringen förblev densamma: axlar och drivremmar i flera våningar
höga fabrikshus. Även nya fabriker byggdes efter denna princip.
Med tiden lärde sig vi oss att behärska den nya tekniken. Till
skillnad från vattenhjulet och ångmaskinen är elektriciteten skalbar.
I stället för en enda stor motor och en mekanisk kraftöverföring
fick vi efterhand många mindre motorer – en på varje maskin.
Maskinerna kunde nu placeras i den ordning som var produktionsekonomiskt mest lönsam och förbindas i kabelnät för överföring av
elektriciteten. Härigenom behövde inte fabrikerna vara flervåningshus – den moderna enplansfabriken uppstod.
I enplansfabriken utvecklades produktionstekniken efter dessa
nya förutsättningar. Materialflöden kunde effektiviseras. Skalbarheten innebar att maskinerna inte längre var anslutna till en
enda kraftkälla. Maskinerna kunde arbeta med olika hastighet och
det blev möjligt att ta enstaka maskiner ur produktion för verktygsbyte eller underhåll utan att hela systemet av maskiner påverkades. Arbetet kunde bedrivas mer flexibelt.
Produktiviteten steg på grund av effektivare produktionsprocesser, ett i grunden förändrat arbetssätt och bättre kapitalutnyttjande.
Elektrifieringen av fabrikerna gav emellertid också upphov till helt
nya maskintekniska uppfinningar som i sin tur påverkade produktiviteten. När den grundläggande infrastrukturen för den nya
fabriksorganisationen – elnätet – var färdigutbyggd hade hela samhället påverkats på många sätt. Mest fundamentalt för den ekonomiska tillväxten, men samtidigt den mest svårmätbara ekonomiska
konsekvensen, var att elektriciteten bringade ljus över landet på ett
kostnadseffektivt sätt. Detta betydde att dagen kunde förlängas,
inte bara för arbete utan också, vilket kanske är det mest väsentliga,
för intellektuell förkovran och förströelse.12 I Västvärlden har elektriciteten idag nått alla samhällets prång. Och elmotorer i alla storlekar finns överallt.
20
T E K N I K S K I F T E
Datorn
Parallellen mellan elektricitetens och datorns genombrott är slående.
De första datorerna var fysiskt stora och exklusiva. När datorn fick
sitt genombrott användes den för att lösa omfattande beräkningsproblem. Till varje stordator kopplades terminaler och teknikernas
optimeringsproblem var i princip att kunna ansluta så många
användare som möjligt utan att svarstiderna blev oacceptabelt
långa.
Datatekniken är också skalbar. Datorerna blev med tiden små
och förbands i nätverk. Datakraften har distribuerats ut till varje
arbetsplats. Och optimeringsproblemet har i stället blivit: hur
många datorer kan jag kommunicera med från min dator? Efter
hand fick datorerna fler och fler tillämpningsområden och mikroprocessorer dyker nu dagligen upp i nya vardagsföremål. Och precis som i fallet med elektriciteten: med datorer, printrar och annan
utrustning anslutna i nätverk har arbetsorganisationen i samhället
och i våra affärsprocesser kunnat förändras i grunden. Elektriciteten
förändrade arbetsorganisationens fysiska processer. IT förändrar
just samhällets arbetsorganisation och affärs- respektive verksamhetsprocesser när det gäller informationshanteringen. Oändligt
många tillämpningar förändrar vardagslivet stort och i smått.
Exemplet med elektriciteten lär oss också att ny teknik ofta till
en början används parallellt med den gamla och inledningsvis bara
gett marginellt effektivare produktion. Den elektriska skrivmaskinen effektiviserade naturligtvis skrivarbetet i förhållande till den
mekaniska, men den tillförde ingen ny funktionalitet. Datorns ordbehandlingsprogram har i grunden förändrat vårt sätt att kommunicera i skrift, hela vägen från redigering, textlagring och utskrift till
stavningskontroll. I slutändan har hela systemet för att publicera
text förändrats.
Datakassan i dagligvarubutiken bidrog till en början ytterst lite
till lönsamheten i den enskilda butiken. Streckkodsläsaren ersatte
manuellt inslagna prisuppgifter i utgångskassan. Idag är hela dagligvarudistributionen datoriserad. Ett kontinuerligt informationsflöde från fabrikant, via grossist och detaljist till konsument, har
banat väg för avancerad logistik. Produktiviteten i hela systemet har
påverkats.
21
Mobiltelefonen hade när den introducerades, förutom just möjligheten att ringa mobilt, samma funktionalitet som den fasta telefonen. Idag har mobiltelefonen dels förändrat våra kommunikationsvanor och kommunikationsmönster, dels tillfört oss väsentliga
nya funktioner i form av nya tjänster.
22
4 IT – en ny teknikbas
Informationstekniken är 2000-talets teknikbas. IT brukar definieras som tekniken för att samla in, bearbeta, lagra och distribuera
information. Hit hör datorer, mikroprocessorer, programvara och
elektroniska kommunikationsnät, liksom telefon, radio och TV.
I det här kapitlet diskuteras några utmärkande egenskaper hos
informationstekniken.
En explosion i teknisk utveckling
I ett nummer av tidskriften Affärsekonomi från 1935 kan man se
en annons från maskinaffären Carl Lamm om mekaniska bokföringsmaskiner. ”Tidsenliga företag inom alla branscher använda sig
nu av Burroughs bokföringsmaskiner, reducera härigenom kostnaden för bokföringsarbetets utförande, men erhålla trots detta större
överskådlighet över företagets dagliga ställning.” Idag är företagen
helt beroende av avancerade datortillämpningar och nätverk för sin
ekonomiska redovisning.14
Informationsteknikens pris/prestanda-relation har förändrats i
mycket snabb takt. I reala termer har priset för datorernas beräkningskapacitet fallit med 30 procent per år under de senaste decennierna och den snabba utvecklingen fortsätter. En uppskattning ger
vid handen att kostnaden för en beräkningsinstruktion per sekund
idag kostar mindre än en hundradels procent av vad den kostade i
början av 1970-talet. Om bilens utveckling följt samma hastiga tekniska utveckling som mikroprocessorn skulle den idag kosta mindre än en femtiolapp och kunna köra omkring 100 mil på en liter
bensin. En exempellös utvecklingstakt.15
Internet, som radikalt förändrat verksamheten i många företag,
hade ingen större kommersiell betydelse för fyra-fem år sedan.
Webbläsaren Netscape Navigator introducerades på marknaden så
sent som i oktober 1994. Och Microsoft hade inget eget sökverktyg vid den tidpunkten.16 Fem år senare hotar de amerikanska
myndigheterna Microsoft att splittra sin verksamhet i olika bolag av
konkurrensbegränsningsskäl därför att man anses befästa en monopolställning genom att ha integrerat sin webbläsare Explorer i operativsystemet Windows!
23
Oändlig kommunikationsförmåga: Internet och andra nät
Den fenomenala framväxten av Internet under senare har förändrat
vardagen och arbetsvillkoren för miljontals människor i världen.
Mer än hälften av Sveriges befolkning är anslutna.17 Forskarvärlden
har sedan länge använt nätet i professionella syften, men andra såg
Internet till en början som tidsfördriv och underhållning. Idag har
Internet utvecklats till en global infrastruktur för kommunikation och
informationssökning. Via Internet når vi sekundsnabbt alla världens
hörn till priset av ett lokalt telefonsamtal. Allt tyder på att Internet
kommer att vara lika betydelsefull för 2000-talet som telefonen
varit för 1900-talet.
Utvecklingen av Internet till ett globalt kommunikationssystem
har skett spontant utan central styrning från vare sig regeringar eller
dominerande teknikleverantörer. Internet har mycket snabbt fått en
mycket stor praktisk och ekonomiska betydelse. Nya företag, affärsidéer och branscher har sett dagens ljus.
För privatpersonen utgör Internet en enorm informationskälla
och möjlighet till kontakt med andra människor. Internet har
utvecklats till en ny kommunikationsform mellan människor och
faktiskt blivit en viktig demokratisk faktor vilket följande exempel
understryker:
I USA beslutade kongressen i början av 1996 att genomföra ett
mycket omdebatterat och kontroversiellt lagförslag (the
Communications Decency Act) som bland annat förbjöd spridningen av pornografi och annan stötande information på Internet
till barn och ungdomar under 18 år. Lagen uppfattades som censur
och en inskränkning av yttrandefriheten. Lagen underkändes i ett
historiskt utslag i första instans av en federal domstol i Philadelphia
i juni samma år. I utslaget skrev domstolen: ”As the most participatory form of mass speech yet developed, the Internet deserves the highest
protection from government intrusion”.18 Den amerikanska högsta
domstolen fastställde i juni 1997 att lagen stred mot konstitutionens skydd för medborgarnas yttrandefrihet.19
För näringslivet innebär Internet att en världsomspännande
öppen infrastruktur för elektronisk kommunikation finns tillgänglig
utan att vare sig företagen eller deras kunder behöver göra några
24
T E K N I K S K I F T E
ytterligare infrastrukturella investeringar. En global elektronisk
marknad har skapats. För myndigheter har enorma möjligheter
öppnats till kommunikation med medborgare och företag när det
gäller offentlig service och informationsspridning. Internet medger
ett standardiserat sätt för elektronisk affärskommunikation.
Internet innebär en tillgänglighetsrevolution och informationsflödena känner inga geografiska gränser.
Samma teknik kan användas för intern kommunikation i företagen (Intranät) och mellan företaget och dess affärspartners
(Extranät). På Internet kan vem som helst kommunicera elektroniskt med vem som helst utan att man i förväg har gjort upp hur
det tekniskt skall gå till. Spontana kontakter är möjliga. Internet är
därför i praktiken den mest betydelsefulla standardiseringen inom ITområdet hittills.
Internet är inget sändande medium (broadcast). Initiativet i
kommunikationsprocessen har vänts från sändare till (mot)tagare.
Det är den som vill veta något eller köpa något som tar initiativet.
Den som vill sälja något måste kunna nås av kunderna. Vi går från
en sändarstyrd till en (mot)tagarinitierad kommunikationsprocess.
Och ingen har total överblick över det synbara kaos som råder på
nätet. Strukturerade kommunikationsformer och informationsflöden ersätts med andra ordningsprinciper.
Våra praktiskt taget obegränsade möjligheter att kommunicera
elektroniskt och att söka och överföra information via datanät är
epokgörande. Internet, datorer och lokala nätverk finns överallt.
Alla kan kommunicera med alla. Internet har på kort tid gett
utvecklingen en turboeffekt när det gäller spridning och sökning av
information – en tillgänglighetsrevolution som snabbt skapat nya
kommunikationsmönster och en ny kommunikationskultur mellan
människor. Tillgängligheten har påtagligt förstärks genom den starka utvecklingen av mobiltelefoni. I princip kan alla – på gott och
ont – göra sig tillgängliga dygnet runt.
Internet är idag den självklara utgångspunkten för att börja leta
efter information. Det har också blivit en självklarhet att företag,
myndigheter och andra organisationer skall kunna nås via webbadresser. Tidningar, TV och radio hänvisar till webbsidor för kompletterande och fördjupande information. Pizzabagaren har inte
25
enbart telefonnummer på sin leveransbil utan även adressen till sin
hemsida. Statsförvaltningen lanserade sommaren 2000 förslag till
kriterier för statlig elektronisk förvaltning som man kallar 24-timmarsmyndigheter.20
Elektronisk post inom och mellan företag och organisationer
har på kort tid blivit den helt dominerande kommunikationsformen. Svenska språket har berikats med ytterligare en anglicism – att
skicka mejl eller att mejla. Elektronisk post effektiviserar kommunikationen mellan människor genom att den är asynkron, vilket
innebär att mottagaren tar till sig informationen på eget initiativ till
skillnad från det synkrona telefonsamtalet där både sändare och
mottagare samtidigt måste vara uppkopplade.
IT används överallt
IT är (liksom elektriciteten) en ”möjliggörande” teknik – ett generellt verktyg som genomsyrar hela samhället med oändligt många
tillämpningar i alla verksamheter oavsett bransch och funktion,
från tillverkning och distribution till konsumtion. IT-komponenter
finns inbyggda i tingen runt omkring oss – i hemmet liksom i fabriken – för till exempel automatisk övervakning, reglering och styrning. IT skapar i sig själv inga mervärden utan det är dess användning som gör det. IT är starkt integrerad i företagens och förvaltningarnas verksamhet och affärsprocesser. Produkter och tjänster
har ett växande informationsinnehåll. Nya affärsidéer och produktionsprocesser utvecklas med hjälp av IT. IT ingår i både produkter, tjänster och produktionsprocesser.
Några vardagsexempel: Datakassor i detaljhandeln, avancerad
logistik, datoriserade rutiner i grosshandeln, streckkodsmärkning
och scanning överallt inom varudistribution och tillverkningsprocesser, integrerade globala boknings- och reservationssystem inom
flyget, datoriserad flygledning, ett fullständigt elektroniskt bankväsende med avancerade bokförings- och transaktionssystem, elektroniska betalningssystem i detaljhandeln, en global elektronisk
finansmarknad som i praktiken medger handel dygnet runt, fabriker med datoriserade materialplaneringssystem, robotar, automatisk komponentförsörjning och elektronisk beställning från underleverantörer, datorstyrda fartyg och satellitbaserade navigeringssys26
T E K N I K S K I F T E
tem inom sjöfarten som också håller reda på både lastbilar och järnvägsvagnar.
IT används i design, konstruktion, produktion och marknadsföring av till exempel en bil. IT används i reparation och underhåll
av bilen. IT finns inbyggd i bilen för att förbättra dess prestanda
och att ge nya funktioner. IT används i konstruktion, utbyggnad
och underhåll av vägnätet som bilen nyttjar samt i styrningen av
hela trafiksystemet. IT är dessutom en viktig förutsättning för
transportföretagens logistiktjänster.
Omkring åtta procent av förädlingsvärdet i en personbil kan
härledas till IT. En Volvo S-80 till exempel, har 18 mikroprocessorer och två lokala nätverk ombord. I princip är alla styr- och reglersystem elektroniska. Att justera bränsleinsprutningen innebär byte
av programvara som i verkstan hämtas via Internet direkt ner i
bilen. Fordonets prestanda kan uppgraderas på olika sätt med hjälp
av programvara som Volvo tar betalt för. I den nya modellen S-60
lanseras Volvo On Call som innebär att bilen via GPS-systemet
(satellitbaserad positionsbestämning) och Internet i står ständig
kontakt med en server som automatiskt kontaktar Larmcentralen
om bilen havererar.21
Exemplen visar hur traditionella gränser suddas ut. Bilbranschen är inte längre enbart producent och distributör av fordon
samt leverantör av verkstadsservice. Nu utvecklar man (och säljer)
programvara liksom säkerhetstjänster. Och branschens kompetenskrav på sin verkstadspersonal förändras: bilmekanikern som utför
service på bilen måste behärska både traditionell verkstadsteknik
och IT.
En kunskapshöjande teknik
Tidigare teknikbaser har varit ”muskelförstärkande”. Idag kan vi
bearbeta och lagra praktiskt taget obegränsade datamängder elektroniskt. Vi har tillgång till en ständigt ökande mängd ”realtidsinformation”. Och vi har kolossala möjligheter att söka, analysera, filtrera, sammanställa, distribuera och presentera information. Denna
fantastiska utveckling har gett oss en ”kunskapsförstärkning” som
påtagligt sätter sin prägel på våra beslut, stora som små och på alla
27
nivåer i samhället. Företagen vet mer om sina kunders beteende och
behov. De gör träffsäkrare produktionsprognoser och behöver
binda mindre kapital i lager och höjer därmed sin lönsamhet.
Datoriserad personalplanering på sjukhuset ger högre effektivitet.
Den unika egenskapen hos informationstekniken är dess möjlighet att förstärka och höja människors förmåga att fatta beslut på
alla nivåer i en organisation och därigenom höja kvaliteten på
beslut och arbete. Genom IT har den moderna organisationen blivit allt mer kunskaps- och informationsbaserad vilket i sin tur ökar
kraven på individernas kunskap och kompetens. Men den har
också medfört att information blivit ett av det moderna företagets
viktigaste konkurrensmedel.
Information i digital form
En fundamental egenskap hos IT är att den hanterar information i
digital form.
Ett musikstycke som spelas in digitalt kan antingen återges som
musik eller presenteras i notskrift. Elektroniska tidningar på Internet kan skräddarsys efter individens önskemål. Börskurser, som i
den tryckta tidningen gäller för en viss tidpunkt, kan här uppdateras i realtid och återges som diagram, tabell eller via röst allt efter
individens önskemål. Yrkesfotografen tar fortfarande gärna bilder
med vanlig film. Men de färdiga fotografierna digitaliseras därefter
med en scanner så att de kan redigeras och beskäras i dator.
Radiostationer och TV-kanaler hanterar sina utsändningar till stor
del med hjälp av digital teknik.
En överföring av en teknisk ritning via fax innebär överföring av
en grafisk bild. En överföring i digital form via Internet är ”intelligent” i den meningen att den kan hanteras av datorer i båda ändar.
Internet har blivit en plattform för teknisk konvergens. Via
nätet kan vi inte bara distribuera bild, ljud och text samt helt nya
tjänster som är kombinationer av dessa. Vi kan också förmedla television och radio av traditionellt slag, men även här utvecklas nya
tjänster och kombinationsmöjligheter.
28
T E K N I K S K I F T E
Utgångspunkter för en ny affärslogik
Övergången till massanvändning av elektroniska kommunikationsmöjligheter för utbyte av information mellan företag, mellan företag och kunder, mellan myndigheter och mellan myndigheter och
medborgare sker mot bakgrund av följande utgångspunkter:
• Fysiska kontaktytor som används för att förmedla information
kommer obönhörligt att ersättas av elektroniska. Bankkontoret är,
när det gäller transaktionstjänster, en fysisk mellanhand för att
förmedla information – Internetbanken en elektronisk med
avsevärt lägre kontaktkostnader. Internet blir dominerande
marknadskanal för produkter som kan distribueras i digital form
(till exempel böcker).
• För elektroniska kommunikationsprocesser gäller generellt att tid
och rum i princip saknar betydelse. Men fysiska processer, till exempel distribution av varor, är helt underordnade rummets och tidens
tröghetslagar. Ett Internetföretag som levererar julgranar först
till nyår blir inte långlivat.
• Internet är ett globalt öppet kommunikationsnät som är tillgängligt
för alla utan att någon behöver investera i infrastrukturen. En global elektronisk marknadsplats har skapats.
• Marginalkostnaden för elektronisk kommunikation, det vi kan
kalla kontaktkostnader, interaktionskostnader, sökkostnader respektive koordinationskostnader faller i takt med den tekniska utvecklingen. Genom Internet kan svenska företag marknadsföra sig
globalt. Kontaktkostnaderna är försumbara. Men det omvända
gäller också: utländska företag kan på samma sätt nå den svenska marknaden.
• Världen blir elektroniskt gränslös både geografiskt och branschmässigt. informationsflöden via datanäten känner inte några nationsgränser; de går inte att kontrollera, styra eller påverka av regering29
ar eller politiska församlingar. Företags- och branschgränser suddas
ut när nya affärsmodeller utvecklas. Hur skall dataprogram som
distribueras via Internet påföras moms? Aktiemäklare på
Internet utmanar traditionella fondkommissionärer.
• Elektronisk kommunikation ger oss nya arbetsformer och större frihetsgrader än någonsin när det gäller lokalisering av verksamheter
och val av organisationsform. Virtuella eller imaginära organisationer, interorganisatoriska samverkansformer, partnerskap,
olika ad hoc-baserade projektgrupper och andra arbets- och
organisationsformer gör att invanda begrepp som arbetsplats
och arbetstid nu får en förändrad innebörd.
• Tillgången till praktiska taget obegränsade mängder information
och stigande mängd realtidsinformation höjer kvalitet på beslut
tvärs igenom hela ekonomin. Vi tar nu successivt steget från att
gissa till att veta. Ledtiderna i alla led i förädlingskedjorna kortas, vilket påverkar kapitalbindning och produktivitet.
30
T E K N I K S K I F T E
5 Elektroniska marknader
I föregående kapitel konstaterades att praktiskt taget obegränsade
möjligheter att kommunicera elektroniskt inom och mellan företag
och myndigheter leder till sänkta kontaktkostnader. Den fundamentala konsekvensen av detta förhållande är att fysiska kontaktytor
som används för att förmedla information ersätts av elektroniska förmedlingskanaler.
Går vi till exempel in på ett bankkontor för att betala räkningar,
utnyttjar vi en fysisk kontaktyta för att förmedla information. Men
idag kan vi också sitta hemma och betala räkningarna via Internet.
Informationsutbytet är detsamma men infrastrukturen olika. Och
framför allt: kostnaden för att bygga ut och underhålla den fysiska
infrastrukturen (kontorsnätet) är oerhört mycket högre än vad som
gäller för den elektroniska. Detsamma gäller kontaktkostnaderna.
Det fysiska bankkontoret är en mellanhand som, när det gäller
betalningstjänster, inte tillför något förädlingsvärde. Mellanhänder
som inte ökar tjänstens förädlingsvärde är dömda att försvinna.
Boken, tidningen, CD-skivan, och videobandet är alla exempel
på fysiska produkter som innehåller lagrad information och vars
syfte är att distribuera information (de tjänar med andra ord som
fysiska mellanhänder för information). Men informationen i dessa
produkter kan också digitaliseras och distribueras elektroniskt via
Internet till väsentligt lägre kostnader. Sådana produkter kallas här
fortsättningsvis digitala produkter (se vidare kapitel 7).
Resonemanget ovan gäller i princip all information tryckt på
papper och alla informationsbaserade tjänster. Pappersbaserade
brev, rapporter och promemorior med mera ersätts av elektronisk
post; reklambroschyrer, bruksanvisningar och beställningskataloger
etcetera ersätts av hemsidor på Internet.
I föregående kapitel konstaterades också att elektronisk affärskommunikation är gränslös både geografiskt och branschmässigt.
Informationsflöden via Internet kan varken kontrolleras eller styras
av enskilda nationalstater. Traditionella branschgränser suddas ut
när nya affärsmodeller utvecklas.
Detta ger upphov till helt nya frågor i det internationella
umgänget. Var på nätet slutar till exempel svensk avtalsrätt eller
31
immaterialrätt och var börjar fransk, amerikansk eller tysk? Vilket
lands moms skall påföras en vara som en person bosatt i Sverige
köper via Internet av ett australiensiskt företag men som distribueras direkt från ett centrallager i Tyskland till kundens sommarbostad i Norge?
Konkurrenssituationen förändras drastiskt i många branscher.
De traditionella fondkommissionärerna möter till exempel stark
konkurrens från nya aktiemäklare på Internet vilkas konkurrensfördel inte är insikter i aktiemarknaden, utan snarare förmåga att
bygga och driva elektroniska marknadsplatser. När aktiehandeln i
ökande omfattning globaliseras – vilken lagstiftning skall gälla för
den övervakning av handeln som idag sker inom respektive land?
Global elektronisk marknad
Med Internet etableras elektroniska gränssnitt för informationsutbyte mellan köpare och säljare. Internet har, både för konsumentvaruförsäljning och handel mellan företag, snabbt utvecklats till en
global elektronisk marknad med hög tillgänglighet, med en ofantlig mångfald och med nästan oändligt många alternativ. Standarden
för kommunikation är enkel och entydig: tekniska hinder för kommunikation är undanröjda, alla datorer kan kommunicera med
varandra. Marknadsföring, reklam, information om sortiment och
priser, jämförelser (pris, prestanda, kvalitet) samt beställning sker
elektroniskt. Det är möjligt att upprätta elektroniska gränssnitt mot
ospecificerade kunder och att ta spontana affärskontakter. Affärskommunikation på Internet förutsätter inte etablerade affärsrelationer.
På den elektroniska marknaden kan säljare och köpare nå
varandra på de många handelsplatser som etablerats. Det sker också
med hjälp av effektiva sökmotorer, söktjänster samt elektroniska
agenter. De senare är dataprogram som självständigt söker upp och
sammanställer information, bokar biljetter, gör prisjämförelser eller
utför andra uppdrag enligt beställarens anvisningar. Det är inte
svårt att föreställa sig dataprogram som ”förhandlar” med varandra
och gör avslut. Dataprogram kan alltså fungera som mellanhänder.
Men denna form av mellanhand har ingen organisatorisk skepnad
och är ingen juridisk person. Det är köparen som tar initiativet till
32
T E K N I K S K I F T E
mellanhandsfunktionen, inte säljaren. På Internet kan var och en
skapa sin egen marknadsplats.
Den mest omtalade handeln på Internet är den med konsumentprodukter, företrädesvis böcker, grammofonskivor, kläder och
andra traditionella ”postordervaror”, som i engelsk jargong kallas
B2C (Business to Consumer). Många av de så kallade e-handelsföretagen har – trots stor publicitet och tidvis höga börsvärden – ännu
inte lyckats etablera handeln i den omfattning som krävs för lönsamhet. Den konsumentinriktade e-handelns konsekvenser för den
traditionella butikshandeln behandlas i ett senare avsnitt.
Beställda varor måste nå kunden på avtalad tid och plats.
Transporten kan ske från det kostnadsmässigt fördelaktigaste ledet
i distributionssystemet (fabrikant-, parti- eller detaljistledet) direkt
till slutanvändaren. Och det behöver inte vara samma företag som
ombesörjer respektive funktion.
Den mest omfattande handeln på Internet bedrivs mellan företag (Business to Business – B2B). Samstämmiga studier och uppskattningar tyder på att elektroniska affärer mellan företag svarar för
så mycket som fyra femtedelar av den totala omsättningen som
genereras av affärer via Internet.22 Den största volymen hänför sig
förmodligen till de oräkneliga elektroniska marknads- eller handelsplatser som i rask takt byggts upp antingen för branschvis handel, till exempel med stål, eller för inköp av komponenter, till exempel inom bilindustrin. Handelsplatser för mycket specialiserade
områden som till exempel olika slag av antikviteter, frimärken etcetera etableras också. På engelska kallar man företeelsen Internet
exchanges, eller kort och gott exchanges.
Elektroniska handelsplatser
Utvecklingen går snabbt. Exportrådet driver sedan våren 2000 en
Internettjänst (emarketservices.com) för att förmedla information
om olika elektroniska marknadsplatser. När detta skrivs (november
2000) omfattade databasen drygt 690 handelsplatser och ytterligare
600 höll på att läggas in i databasen.
Den elektroniska handelsplatsen är en gammal affärsmodell som
fått nya tillämpningar. Här utbyter många köpare och många säljare
33
erbjudanden och når avslut via Internet. Marknadsplatsen, som
alltså är en börs, drivs av en utomstående part som också bestämmer affärs- och transaktionsvillkor samt kontrollerar deras efterlevnad – en välkänd affärsmodell när det gäller finansiella instrument
och råvaror som genom den nya tekniken nu kan tillämpas för i
princip alla produkter och tjänster.23 Idag finns åtskilliga handelsplatser etablerade inom alla tänkbara produktområden från dagligvaror till stål, pappersmassa, kemikalier och tryckeritjänster. Det
amerikanska företaget VerticalNet driver ett femtiotal marknadsplatser inom olika branscher i USA. Företaget har planer på att etablera marknadsplatser i Europa.24
Även inköpskooperationer har fått sin renässans. Många köpare
av till exempel en viss konsumentvaruprodukt slår sig via Internet
samman för att som grupp förhandla om kvantitetsrabatter. I stället för att vända sig till den ordinarie handeln eller till importören
kan man gå direkt till fabrikanten. Inköpet organiseras mot provision av en oberoende mellanhand (informationsmäklare).
Utvecklingen av elektroniska marknader på Internet har även
stimulerat framväxten av spotmarknader när det gäller handel med
frukt- och grönsaker, märkesvaror, standardiserade produkter eller
tjänster.
På Internet finns alltså produkt- och leverantörsdatabaser som
visar utbudet liksom databaser med information om vad som efterfrågas och av vilka kunder. Om både utbud och efterfrågan finns
representerade elektroniskt på nätet kan avslut ske automatiskt.
Nya affärsförutsättningar
Elektroniska marknader för fysiska och digitala produkter skapar
nu snabbt nya förutsättningar och stora förändringar i leverantörsoch distributionskedjor. Vidare introduceras nya innovativa marknadsföringskoncept, försäljningskanaler och affärsupplägg. I detta
avsnitt ges några exempel på utvecklingen.25
Den elektroniska marknaden är väl genomlyst och transparent.
Förenklat kan man säga att alla aktörer i princip kan få kännedom
om allt – en situation som ligger nära det man i klassisk ekonomisk
teori brukar kalla en perfekt marknad. Pris, kvalitet och andra pro34
T E K N I K S K I F T E
duktkarakteristika kan på ett strukturerat sätt jämföras med elektroniska hjälpmedel. Marknaden blir mer effektiv, vilket bidrar till
att den allmänna prisnivån i ekonomin påverkas.
När olika leverantörers priser kan jämföras vid samma tidpunkt
försvinner informationsasymmetrier och prisdiskriminering försvåras. För standardprodukter och märkesvaror leder sådana prisjämförelser till att leverantörernas priser sannolikt kommer att ligga
nära varandra och att andra konkurrensparametrar än priset (tillläggserbjudanden, service etcetera) kommer att utnyttjas.
Som diskuterades i kapital 4, utgår affärsprocesser på den elektroniska marknaden från en fundamental förändring i kommunikationsprocessen: initiativet till kommunikation vänds från sändare
till mottagare, eller snarare tagare. Det är den som behöver veta
något eller köpa något som tar initiativet. På den elektroniska marknaden måste säljare kunna nås av kunderna, som tar initiativet.
Affärsuppläggen på de elektroniska handelsplatserna i form av
börser och auktioner med mera innebär att företagens prissättningspolicy förändras; man överger fasta priser till förmån för rörliga.
En genomgående trend är att många etablerade mellanhänder
antingen får omdefinierade roller eller försvinner och nya mellanhänder tillkommer. Traditionella mellanhänder förändrar sin roll
genom nya servicekombinationer och ändrat förädlingsvärde. På
Internet finns obegränsade valmöjligheter, men också ett informationsöverflöd och, vilket sällan framhålls, mängder av desinformation. Vi behöver hjälp att söka och göra urval och framförallt hjälp
att skilja mellan sann och falsk information. Nya mellanhänder –
informationsmäklare eller infomediärer – etableras. Sökning, navigering och urval sker med webbläsare, elektroniska agenter eller
informationsmäklande tjänsteföretag.
Varumärket är centralt: genom Internets anonymitet skapar
etablerade varumärken tillit och förtroende. Elektroniska tidningar
med välkända varunamn som till exempel Dagens Nyheter,
Financial Times eller Affärsvärlden kommer att kunna ta betalt för
sina elektroniska tidningar av sina läsare när tekniken tillåter, därför att de sovrar informationsöverflödet, tar bort desinformation,
gör redaktionella urval och kvalitetsgranskar nyheter.
35
Sammansatta tjänster, till exempel banktjänster (som omfattar
ett spann från inlåning till utlåning), via försäkringar till värdepappershandel och fastighetsmäkling, kan säljas var för sig. Tjänstepaketet bryts upp, ”unbundling” på engelska, och kunden kan välja
olika leverantörer för respektive tjänst. På Internet är alla företag
”lika stora” och ligger lika nära kunden.
Nya marknadsföringskoncept etableras. Ett exempel är individanpassad marknadsföring (one-to-one marketing). Med utgångspunkt från tidigare köp får varje kund unika erbjudanden.
Eftersom sortimentet är representeras i elektronisk form kan kunderna sammanställa sina egna sortiment och göra urval efter många
dimensioner, till exempel produkters kalorimängd.
Säljare och köpare möts oberoende av hur geografiska marknader ser ut – konkurrensen är global. Ett genomgående drag är att
köparen är i centrum. Det är lätt att byta leverantör – byteskostnaden är försumbar. Men för leverantörer är inträdeshindren på marknaden ofta låga på grund av låga etableringskostnader. Ett annat
drag är att den elektroniska marknaden inbjuder till samverkan;
informationsflöden kan med lätthet integreras.
Kostnadsbesparingarna som företagen åtnjuter genom handeln
på de elektroniska marknadsplatserna handlar i huvudsak om trimmade affärsprocesser, lägre inköpspriser (samordningsvinster), lägre
sök- och kontaktkostnader, mindre lager och bättre lagerkontroll
(kapitalbindning), lägre traditionella försäljnings- och marknadsföringskostnader (personlig försäljning med mera), högre leveranskvalitet och snabbare leveranser. På intäktssidan finns utvecklade och
stabila kundrelationer genom ömsesidigt informationsutbyte, snabbare leveranser, högre service och utvecklade kunderbjudanden.26
Traditionella och invanda affärssituationer ställs på huvudet.
Den amerikanska bilhandeln är ett bra exempel. Det blir allt vanligare att bilkunder via Internet kan få fram de inköpspris som återförsäljare betalar till fabrikanten för olika märken. Informationen
finns på webbplatser för bilköpare. Många återförsäljare förser
också kunderna med sina inköpspriser på sina webbplatser. Så i stället för att pruta från ett bruttopris vilket ju hittills gällt, förhandlar
nu återförsäljaren med kunden med utgångspunkt från sitt inköpspris och uppåt!27
36
T E K N I K S K I F T E
6 Elektroniska affärer
Elektronisk handel (e-handel) har under senare tid använts som en
generell benämning på Internetbaserad handel. Ett bättre begrepp
är elektroniska affärer. Det är ju självklart inte enbart sådan affärsinformation som har med köp eller försäljning av varor och tjänster
som kan utväxlas elektroniskt. Affärsprocedurer som tidigare skett
på papper kan nu ske elektroniskt.
I princip kan alla förekommande affärsdokument vara aktuella.
Självklar gäller detta även den offentliga sektorn. Några exempel:
order, orderbekräftelser, följesedlar, offerter, offertförfrågningar,
fakturor, kontrakt, biljetter, serviceavtal, självdeklarationer, tulldeklarationer, ansökningshandlingar, statistikuppgifter, ritningar, betalningar, garantihandlingar, handböcker, tidsbeställningar, sjukjournaler, recept, programvara, värdepappershandeln och andra mäklartjänster med mera.
Separationen mellan fysiska flöden och information
I system för varudistribution utövar distributörerna två funktioner:
information (sammanställning och marknadsföring av varor – sortimentsfunktionen samt betalningsförmedling) och distribution
(lagerhållning och transport).
En vanlig detaljhandelsbutik hanterar alltså både fysiska flöden
och information. Vid butiksbesöket får kunden kunskap om sortimentets bredd och djup. Varorna finns fysiskt exponerade och tillgängliga och kan efter ett köp tas därifrån. Butiken är den enhet
inom vilken både informationsflödet och det fysiska hanteringsflödet organiseras.
En gammal tanke har varit att skapa handelsformer utan butiker där man geografiskt och organisatoriskt har separerat informations- och transportfunktionerna. Postorderhandeln är det äldsta
exemplet. Sortimentsinformation förmedlas via tryckta kataloger
och varorna distribueras till mottagaren via posten.
Hemsändning av dagligvaror efter telefonbeställning är ett
annat exempel. Som affärsidé har denna handelsform emellertid
haft svårt att bli framgångsrik. Det första företaget av det här slaget
37
i Sverige var AB Hemköp i Stockholm som startades av Rolf
Millqvist redan 1954. Med utgångspunkt från kataloger gjorde
kunderna telefon- eller brevbeställningar och fick sedan varorna
levererade hem. Hemköp bedrev en attraktiv prissättningspolitik
men trots detta såg inte tillräckligt många kunder distributionsformen som ett alternativ till de vanliga dagligvarubutikerna och företaget lades ner 1970.28
Potentialen för elektronisk beställning av dagligvaror är stor. Att
sammanställa sortiment i databaser medför att sortimentet inte
behöver finnas fysiskt tillgängligt i ett lager. Databasen innehåller
en logisk representation av sortimentet. Lagerhållningen kan fysiskt
ske där den ur distributionssynpunkt är ekonomiskt optimal.
Fortfarande gäller dock i Sverige att den Internetbaserade handeln
med dagligvaror generellt sett är blygsam.
När det gäller handeln mellan företag har under senare år förmärkts en begynnande arbetsfördelning inom vissa distributionssystem. Traditionella mellanhänder koncentrerar sig på informationsmäklande funktioner (sortiments- och beställningsfunktionerna) medan renodlade transportörer börjar ta över den fysiska distributionen och ibland också en viss lagerhållning. Samtidigt har
antalet mellanhandsled minskat. Den snabbt växande marknaden
för tredjepartslogistik är ett uttryck för denna utveckling.
Elektroniska affärer mellan företag
När det gäller handel och affärstransaktioner mellan företag har i
många år möjligheten funnits att lägga ut sortiment i databaser och
låta kunder beställa elektroniskt genom EDI (Electronic Data
Interchange) som är ett standardiserat sätt att utbyta affärsinformation såsom beställning, orderbekräftelse, leveransbesked eller faktura.
Den internationella standarden EDIFACT (EDI For Administration Commerce and Transport), vars utveckling drivs av Förenta
Nationerna, omfattar idag ett stort antal standardiserade elektroniska meddelandetyper som också anpassats till olika branscher.
EDI strävar efter en elektronisk integration mellan verksamheter genom ett specificerat och standardiserat elektroniskt gränssnitt.
(Ett företags applikationer skall med andra ord kunna kommunicera
38
T E K N I K S K I F T E
med ett annat företags.) När väl en beställning är gjord skall ingående data utgöra underlag för andra transaktioner i båda företagen
till exempel ekonomisystem (reskontror, fakturering med mera),
materialplaneringssystem och olika produktionssystem. EDI förutsätter därför etablerade kundrelationer.
Ett vanligt argument för EDI har varit sänkta administrativa
kostnader genom att pappersbaserade transaktioner ersätts med
elektroniska. Mer väsentligt på lång sikt har varit möjligheten att
förändra företagens affärsprocesser genom rationaliseringar av flöden, nya arbetssätt och minskad kapitalbindning. Likaså har EDI
kunnat stärka affärsrelationerna mellan de deltagande företagen och
därigenom skapat inträdeshinder på marknaden för konkurrenter.
Deltagande företag måste gemensamt bekosta investeringar i
teknisk infrastruktur (ett gemensamt nät) och komma överens om
tekniska protokoll för kommunikationen. Men att införa EDI mellan till exempel ett tillverkningsföretag och en underleverantör har
i första hand inte varit ett tekniskt problem utan ett organisatoriskt.
Företagen måste nämligen anpassa sina affärsprocesser till varandra,
införa gemensamma begrepp och komma överens om vilka standarder som skall gälla. Och medarbetare i båda företagen (till exempel inköpare och säljare) får ändrade arbetsrutiner och måste i
många fall arbeta på annat sätt än tidigare. Av dessa skäl har ett
generellt införande av EDI-lösningar i svenskt näringsliv gått förhållandevis trögt.
EDI har i första hand kommit till användning i sådana företagsrelationer där man utvecklat gemensamma affärsprocesser och
där stora volymer av standardiserade data regelbundet och säkert
måste överföras med hög hastighet. Idag utnyttjas även Internet
som transportnät för EDIFACT- meddelanden.
Den stora potentialen som Internet ger företagen ligger i möjligheten att upprätta elektroniska förbindelser med varandra utan investeringar i teknisk infrastruktur och utan omfattande organisatoriska
anpassningar till varandra. Ledtiderna i affärsutvecklingen kan alltså minskas. Nedan ges kortfattat några exempel på hur företag etablerar elektroniska marknadsplatser på Internet.29
Den 2 november 1999 annonserade General Motors och Ford
oberoende av varandra att man skulle etablera var sin handelsplats
39
på Internet för inköp av komponenter. The Economist skriver om
affären: ”The sheer scale of both operations marks this as the
moment when e-business comes of age”. Ford till exempel uppger
att man årligen köper komponenter för 80 miljarder dollar från
drygt 30 000 underleverantörer. Ser man på omfattningen av Fords
hela leverantörs- och distributionskedja uppgår omsättningen till
300 miljarder dollar om året. Och kostnadsbesparingarna påstås
kunna bli så stora som upp till 20 procent per år.30
I februari 2000 meddelar bolagen att man övergett tanken på
konkurrerande handelsplatser. Nu annonseras tillsammans med
DaimlerChrysler en gemensam elektronisk handelsplats för inköp
av komponenter som får namnet Covisint. I april ansluter sig också
Nissan och Renault. USA: s konkurrensvårdande myndighet, the
Federal Trade Commission, har med hänvisning till Covisint (som
ännu inte kommit igång på allvar!), börjat undersöka frågan om
stora elektroniska marknadsplatser kommer att leda till konkurrensbegränsningar. Vad man skjutit in sig på är villkoren för leverantörernas marknadstillträde och förekomsten av avtalsmässiga
begränsningar i leverantörernas handel på andra elektroniska marknadsplatser.31 Federal Trade Commission bestämde i september
2000 att godkänna Covisint men framhöll också att man kommer
att följa den fortsatta utvecklingen noga.32
Rationaliseringspotentialen till följd av Internetbaserade affärsprocesser bedöms som mycket stor vilket framgår av följande två
exempel:
Det Irländska flygbolaget Ryanair hade fram till i september år
2000 lagt ut 40 procent av sin biljettförsäljning på Internet.
Företaget räknar därmed att sänka sina kostnader med 110 miljoner kronor till stor del genom inbesparade provisioner till resebyråerna.33
Unilever annonserade i början av 2000 att man skulle genomföra ett stort omstruktureringsprogram som bland annat skulle
innebära försäljning av omkring hundra fabriker världen över, en
rensning i produktfloran från 1 600 till 400 produkter och en neddragning av personalstyrkan med 25 000 personer (10 procent).
Detta uppgavs ge en årlig kostnadsbesparing om en miljard pund.
Programmet omfattar också väsentliga förändringar i företagets
40
T E K N I K S K I F T E
leverantörs- och distributionskedjor. Enbart genom investeringar i
elektroniska affärslösningar på Internet räknar Unilever med att
göra kostnadsbesparingar (framför allt effektivare inköp) på ytterligare en miljard pund om året. Under 2000 planerar man att investera 130 millioner pund i Internetbaserade affärslösningar.34
Att etableringen av Internetbaserad affärsprocesser kan gå fort
visar flygplanstillverkaren Boeing som på bara sju månader byggde
ett handelssystem för inköp av reservdelar som under sitt första år
uppnådde en inköpsvolym om 100 miljoner dollar.35
I Sverige är flera företag i färd med att bygga upp elektroniska
marknadsplatser. Utvecklingen är bara några år gammal. Här är
några exempel:
Skanska bygger med tre andra internationellt verksamma byggföretag en marknadsplats för byggtjänster. Ericsson, etablerar en
handelsplats, Click-to-buy, för sina interna köp av förbrukningsmaterial (kontorsmaterial etcetera) världen över. Handelsföretaget
Bergman & Beving har etablerat marknadsplatser för vart och ett av
sina fyra affärsområden.36
Sandvik Coromant uppger att nästan en femtedel av försäljningen på den svenska marknaden går via Internet idag. Målet är
att 25 000 artiklar och 40 procent av omsättningen skall genereras
denna väg inom några år. SKF har på marknadsplatsen Endorsia
lagt in hela sitt sortiment om 25 000 produkter. Målgruppen är
företagets 8 000 distributörer i världen som också kan utnyttja
marknadsplatsen gentemot sina slutkunder. ABB satsar under de
kommande åren en miljard svenska kronor på utveckling av elektroniska affärer. Handelsplatsen ABB Mall skall hantera 70 procent
av koncernens försäljning av standardprodukter. Denna blir också
en handelsplats för inköp av koncernens förnödenhetsvaror som
man räknar med skall hantera minst 30 procent av koncernens
inköp. Electrolux bygger handelsplatsen WEBrix som skall vara
gränssnitt mot 10 000 underleverantörer och annan för att hantera
återförsäljarrelationerna.37
Detta kapitel har hittills handlat om elektroniska affärer mellan
företag. Samma resonemang självfallet kan föras kring elektroniska
affärer inom företag. Ericsson Radio Systems, till exempel, har traditionellt för sitt underhåll av basstationer för mobiltelefoni skickat
41
ut pappersburna handböcker och programvara på disketter till servicetekniker världen över. Detta har skett via posten och kurirföretag. Nu finns handböckerna och programvaran tillgängliga på
Internet via en server i Kista. Handböckerna är alltid aktuella och
programvaran alltid i senaste version. Kunderna får snabbare support och Ericssons kostnader sjunker, framför allt genom bättre
kvalitetskontroll.
Konsumenthandel på Internet – vad händer med butikerna?
Handeln mellan företag har sällan haft behov av en ständig fysisk
exponering av produkter. Kundkontakten har upprätthållits på
annat sätt till exempel genom personliga säljbesök, kataloger, aktiva
inköpare och mässor. Med konsumentvaruhandeln är det annorlunda. Här är den fysiska kontakten med varorna viktig. I detta
avsnitt diskuteras några konsekvenser för den traditionella butikshandeln av utbredningen av detaljhandel med konsumentvaror via
Internet.
En traditionell detaljhandelsbutik hanterar både fysiska flöden
och information. Vid butiksbesöket får kunden kunskap om sortimentets bredd och djup. Varorna finns fysiskt exponerade och tillgängliga och kan efter ett köp tas därifrån. Butiken är den enhet
inom vilken både informationsflödet och det fysiska hanteringsflödet organiseras. En viktig fråga är därför vilket marknadsföringsarbete de Internetbaserade företagen utför i förhållande till det som
den traditionella handeln gör i butikerna.
Om den Internetbaserade handeln får stor spridning kan vi
säkert vänta oss en diskussion om funktionsrabatter som liknar den
som uppstod efter bruttoprisförbudets införande i Sverige i mitten
på 1950-talet.38 Hemköp och så kallade samköpsföreningar samt
andra företag med en tydlig lågprisprofil ansågs inte av den övriga
detaljhandeln fullgöra samma funktioner som dessa när det gäller
personlig service, varuexponering och andra former av marknadsföring i butik. Frånvaron av dessa säljfrämjande åtgärder i de nya
handelsformerna medförde lägre kostnader vilket tilläts slå igenom
i lägre priser.
Detta förhållande ansågs motivera rabatter från fabrikanterna
42
T E K N I K S K I F T E
till butikerna som motsvarade kostnadsskillnaderna mellan de nya
handelsformerna och den traditionella handeln. Det gick ibland till
och med så långt att representanter för den traditionella handeln
krävde leveransvägran av fabrikanterna till några av de nya handelsföretagen.
Det hävdas ibland att Internethandel med märkesvaror åker
snålskjuts på den traditionella detaljhandelns produktinformation,
varuexponering och service. Butikernas roll i marknadsföring av
produkter är viktig. Om vi tänker oss att merparten av försäljningen av märkesvaror skulle ske via Internet uppstår frågan: hur skall
konsumenten hålla sig informerad om sortimentets utveckling?
Hur skall nya produkter introduceras på marknaden? Om information om produkten inte går via butiker måste det ske genom olika
former av reklam. Utan en stor mängd butiker skulle produkternas
förpackningar kunna standardiseras och förenklas så att lagerhållning och transport underlättas. Det finns ingen anledning att ge
dem säljfrämjande dekor och design om de inte skall exponeras i
butik.
Den traditionella butikshandeln utgör en fördröjande faktor för
spridningen av e-handel till konsument av tre skäl:
• Internethandelns mest uppenbara nackdel är att kunden inte har
fysisk kontakt med vare sig varan eller rådgivande säljpersonal
före köpet. All information om produkten överförs via text, ljud
och bild, vilket borde begränsa antalet varukategorier som man
faktiskt vill köpa på detta sätt. En central fråga är här inköpsarbetets och butikernas sociala roll. Internethandeln ersätter till
stor del kontakter mellan människor. Den traditionella butikshandeln har en viktig social funktion och ”att gå och handla” är
för många människor ett uppskattat tidsfördriv.
• Det är en väsentlig nackdel att man, för varor som inte kan hämtas på posten eller annat utlämningsställe, i förväg måste komma
överens om när de kan transporteras till kunden. Det måste finnas någon i bostaden för att ta emot dem och i de flesta hushåll
finns idag ingen hemma under dagtid.
43
• Världens märkesvaruproducenter har investerat tungt i fysiska
distributionskanaler som man inte är beredd att överge över en
natt. Sportskofabrikanten Nike dröjde ända till hösten 1999
innan man lät ett renodlat e-handelsföretag sälja Nike-skor. Och
det skedde först efter det att Nike fått köpa in sig i företaget.39
44
T E K N I K S K I F T E
7 Digitala produkter – en distributionsrevolution
För digitala produkter har Internet en potential att bli revolutionerande distributionskanal som kommer att omstrukturera distributionssystemen i grunden, ge upphov till nya affärsmodeller och
också förändra konkurrensförhållanden. Med digitala produkter
förstås sådana som kan distribueras digitalt, nämligen de som hör
till ”copyright-industrin” (tidningar, böcker, musik, film och programvara) jämte alla tänkbara informationsbaserade tjänster som
kan levereras digitalt (till exempel inom bank och försäkring).
I sådana tjänster där fysiska kontaktytor huvudsakligen använts
för transaktionsförmedling är inträdeshindren för konkurrenter på
den elektroniska marknaden låga därför att etableringskostnaderna
är låga. För att överleva måste traditionella verksamheter därför öka
sin förädlingsgrad. Övergången till elektronisk handel på
Stockholmsbörsen innebär till exempel att fondkommissionärerna
inte längre enbart kan tjäna pengar på transaktioner – att koppla
ihop köpare och säljare. I stället måste man i större utsträckning
satsa på högre förädling, det vill säga analys och kvalificerad rådgivning till sina kunder. När nu dessutom möjligheten finns att
köpa aktier via Internet till väsentligt lägre courtage än vad fondkommissionärerna begär, ökar förändringstrycket på branschen.
Detta gäller också andra servicebranscher, till exempel resebyråerna.
Internetbanken är ett exempel på hur en traditionell tjänst kan
förmedlas elektroniskt i en ny kanal. Ett exempel på hur en gammal fysisk distributionskanal kan utnyttjas för elektroniskt förmedlade tjänster är tobakshandeln som inte bara blivit en elektronisk
spelhåla (vadhållning, Lotto och tips med mera) utan också en ny
distributör av biljetter till olika evenemang och tågresor. Och den
elektroniska tidningen på Internet är ett exempel på hur den nya
elektroniska infrastrukturen skapar möjligheter för nya affärsidéer
och tjänster.
Låt oss i det fortsatta resonemanget titta närmare på text som
digital produkt. Text är den grundläggande informationstypen i
tidningsbranschen. En dagstidningsjournalist arbetar idag huvudsakligen elektroniskt. Den färdiga texten bearbetas redaktionellt
45
huvudsakligen elektroniskt. Texten lagras både elektroniskt och i
pappersform. Slutligen trycks den på papper och distribueras
fysiskt. Många dagstidningar har också en version på Internet.
Det säger sig självt att ju längre man kan överföra den färdiga tidningen elektroniskt desto lägre blir den totala distributionskostnaden. Av detta skäl är det inte ovanligt att vissa tidningar överför
ombrutna sidor elektroniskt och trycker på olika platser nära läsaren.
En måndagsmorgon har många dagstidningar en sportbild på
första sidan. I den elektroniska tidningen behöver sporthändelsen
inte illustreras med en stillbild, utan vi kan tänka oss rörliga bilder.
Det är till och med tänkbart att den elektroniska tidningen innehåller ett videoinslag från sporthändelsen, där referatet inte sker
skriftligt utan muntligt. Den elektroniska tidningen konkurrerar i
det här fallet inte med andra tryckta tidningar utan med televisionens olika sportprogram. Vad vi ser är en begynnande ny form av
branschglidning inom medieområdet.
Den elektroniska tidningen har helt andra förutsättningar och
möjligheter än den traditionella. Några exempel: olika informationsmängder kan uppdateras i realtid. Börsinformation och annan
ekonomisk information kan sökas och sammanställas från tidningen databaser. Varje läsare kan skräddarsy sin eget exemplar av den
elektroniska tidningen. Och läsaren har möjligheter att komplettera en dagsaktuell händelse med historiska tillbakablickar och jämförelser genom att få tillgång till tidningens ”klipparkiv”.
Den elektroniska dagstidningen är en hybrid. Den är sannolikt
på sikt inte en konkurrent till tryckta tidningar utan måste ses som
en helt ny tjänst. Det är således andra faktorer som avgör om den
traditionella tidningen kommer att finnas kvar i framtiden.
Biblioteken kan idag prenumerera på databaser som var och en
innehåller tusentals tidskrifters texter i elektronisk form. Läsaren
kan skriva ut artiklarna lokalt på en skrivare. Men det faktum att
informationen hanteras i digital form gör att det inte enbart är
bibliotekens lagerhållnings- och distributionskostnader som påverkas utan också deras servicegrad.
Om läsaren är forskare förändras också arbetssättet. Genom sökningar i databasen kan han eller hon på ett hittills oöverträffat sätt
46
T E K N I K S K I F T E
få fatt i den text som behövs. En forskare kan inte tillgodogöra sig
hundratals texter i vetenskapliga tidskrifter på kort tid. Men med
elektroniska hjälpmedel, som innebär att man i princip kan söka
efter nyckelord eller fraser momentant genom hela databasen, har
forskarens på ett påtagligt sätt höjt sin kunskapsinhämtade förmåga genom den ökade mängd information som kan överblickas och
genom möjligheten att kombinera olika informationsmängder.
Forskaren har förändrat sitt arbetssätt. I växande grad börjar nu
olika forskargrupper avstå från att trycka sina vetenskapliga artiklar.
De läggs in i databasen direkt, utan tidskriften och förlaget som
mellanhand.
Och här har vi en paradox. Samtidigt som biblioteken skall vara
öppna för alla begränsar den nya tekniken tillgången till material
från biblioteken. Flera vetenskapliga bibliotek i Sverige har redan
slutat att prenumerera på tidskrifter i pappersform. I stor utsträckning lagras också doktorsavhandlingar och andra publikationer
direkt i digital form. Biblioteken får tillgång till den digitala versionen av tidskrifterna genom avtal med olika databasleverantörer.
Men dessa avtal innehåller av copyrightskäl väsentliga begränsningar
med avseende på till vilka man får tillhandahålla textmaterialet.
Copyrightavtalen när det gäller digitalt representerad information
är väsentligt strängare än vad som gäller för text på papper. Det har
skett en maktförskjutning till förmån för de publicerande förlagen.
Under sommaren 2000 stämdes Internetföretaget Napster av
musikindustrin i USA för copyrightintrång därför att Napster förmedlar en programvara som gör det möjligt för människor att byta
musikfiler mellan sig på Internet. Med samma logik skulle Xerox
kunna stämmas för att den säljer en teknik som medger olaglig
kopiering av boksidor.
Lösningen på copyrightproblemen kring digitala produkter
handlar förmodligen många gånger om att existerade affärsmodeller måste ändras helt och hållet. Det finns till exempel musikartister som enbart distribuerar sin musik gratis via Internet. Är det
deras nya affärsmodell att via Internet marknadsföra sig på ett så
effektivt sätt att människor köper deras konsertbiljetter?
47
8 Organisationsförändringar och
nya arbetsformer
Genom elektroniska kommunikationsmöjligheter har företagen
idag fler frihetsgrader än någonsin när det gäller val av lokalisering
samt organisations- och styrformer. Geografiska avstånd minskar i
betydelse och arbetet i blir ökad utsträckning organisatoriskt tidsoberoende. Den moderna organisationen är kunskaps- och informationsberoende. Informationstekniken skapar därför förutsättningar
för radikalt nya arbetsformer som ställer våra traditionella föreställningar om arbetets organisation på huvudet. Företagen utnyttjar
nu, som i diskuterats tidigare, Internet för att i raskt takt etablera
elektroniska gränssnitt för att utväxla affärsinformation. Utan datakommunikation vore det globala företaget en omöjlighet.
I detta kapitel belyses dessa nya förutsättningar med två exempel. Först en diskussion kring nya organisations- och arbetsformer
som nu växer fram och som och som kräver en ny arbetsmarknad.
Därefter en diskussion kring organisationsstruktur och styrning.
Nya arbetsformer kräver ny arbetsmarknad
Genom datanäten kan det datorstödda arbetet i stigande utsträckning utföras på annan plats än den som vi traditionellt uppfattar
som arbetsplatsen. De geografiska avstånden minskar i betydelse för
att olika medarbetare skall kunna samverka. Det datorstödda arbetet kan utföras praktiskt taget var som helst. Det datorstödda arbetet kan också många gånger utföras när som helst på dygnet.
Informationstekniken skapar förutsättningar för helt nya företags- och organisationsformer inom vilka nya arbetsformer utövas,
till exempel virtuella eller imaginära organisationer eller samverkan
mellan företag genom partnerskap och nätverk.40 Den inneboende
logiken i dessa nya företags- och organisationsformer är att begrepp
som arbetsplats och arbetstid får en annan innebörd för många i
yrkeslivet.
Arbete kan innebära engagemang av många tillfälliga arbetsgivare med olika organisations- och associationsformer och många
arbeten kan utföras när som helst och var som helst. Det blir allt
48
T E K N I K S K I F T E
svårare att koppla arbetets begrepp regler och institutioner till
industrisamhällets grundstenar tid och plats. Arbetsplatsen kan i en
växande mängd yrken variera alltifrån en bestämd arbetslokal till
kunden, hemmet eller bilen. Arbetstiden kan för allt fler yrkesverksamma spridas ut över dygnets, veckans eller månadens timmar
efter hand som behov av arbetsinsatser finns.
Nyckelord i industrisamhällets arbetsorganisation är arbetsgivare, arbetstagare, arbetsplats och tid.
•  har med olika organisations- och associationsformer strukturerat, lett och fördelat arbetet för den personal som man anställt.
•  har mot ekonomisk ersättning ställt sin prestationsförmåga och tid till arbetsgivarens förfogande och har
endast i undantagsfall haft mer än en arbetsgivare.
•  har för merparten av människorna varit en
geografiskt bestämd plats där arbetet i huvudsak utförts. Vi har
en djupt rotad föreställning om att arbete utförs enbart där.
•  har bestämt ersättningen. Vi har nästan undantagslöst
fått betalt efter nedlagd tid. Begrepp som heltid, deltid, flextid,
8-timmars arbetsdag, 40 timmars arbetsvecka, övertidsersättning, arbetstidsförkortning eller sex veckors semester hänför sig
till den tid vi är närvarande på arbetsplatsen.
Är man inte närvarande under avtalad tid på arbetsplatsen är man
frånvarande och får avdrag på lönen. En mängd arbetsuppgifter
kräver naturligtvis närvaro på arbetsplatsen. Att samtidigt vara
receptionist och växeltelefonist kräver närvaro på arbetsplatsen.
Men att sköta enbart telefonväxeln kräver med modern teknik ej
närvaro på arbetsplatsen men väl tillgänglighet under avtalad tid och
närvaro på den plats där växelterminalen är placerad.
Idag kan vi notera att IT medger att en ökande mängd arbete
49
kan utföras utan närvaro på arbetsplatsen och utan att det ur arbetsgivaren synpunkt spelar någon roll när i tiden det utförs.
Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare har institutionaliserats, dels genom organiserade former för förhandling mellan
arbetsgivare och fackliga organisationer, dels genom lagstiftning.
Intressentgruppernas handlingsfrihet och kompetensområden
regleras i lagar och avtal.
I Sverige är arbetsgivaren en central knutpunkt i samhällssystemet och har övertagit vissa myndighetsuppgifter när det gäller
arbetstagarens förhållande till skattemyndigheterna, det offentliga
försäkringssystemet och andra kollektiva system. Under hösten
2000 har man diskuterat att införa en ”arbetstidsbank” i varje företag. Tanken är att medarbetarna skall tjäna in ledighetstid som skall
sättas in i banken för framtida uttag, antingen som kortare arbetsdagar eller semester.
Välordnade och genomgripande system för informationsbehandling har varit en absolut förutsättning för den successiva överflyttning av arbete inom skatteuppbörden och det offentliga försäkringssystemet som skett från myndigheterna till arbetsgivarna.
Det är en omfattande informationsbehandling som arbetsgivarna är
skyldiga att utföra åt myndigheterna. Oavsett kontrakts- och
anställningsförhållanden, som till exempel tillsvidareanställning,
deltidsanställning, projektanställning eller egenföretagare, gäller att
arbetsgivaren är nyckeln i systemet.
Vår syn på arbete som vi under kontrollerade former utför på ett
ställe under en viss tid på dygnet är själva grundvalen för industrisamhällets affärslogik. Men ett stort och växande antal arbetsuppgifter kan utföras i hemmet, på badstranden, i parken, på biblioteket, eller kort sagt där det passar individen. Många chefer idag känner sig osäkra därför att man inte anser sig kunna kontrollera att en
medarbetare som arbetar i hemmet några dagar i veckan verkligen
”är på plats och gör något”.
Att sitta på badstranden en fredagseftermiddag och fundera ut
en ny konstruktionslösning innebär frånvaro, men ändå arbete.
Men att betrakta badstranden som en arbetsplats för konstruktionsarbeten ryms knappast i vår traditionella föreställning om
arbetslivet. Resultatet av arbetsprestationen, den färdiga konstruk50
T E K N I K S K I F T E
tionen, kan naturligtvis ersättas med lön. En förutsättning för nya
arbetsformer är med andra ord andra ersättningsformer än efter
nedlagd tid, betalt efter prestation i stället för nedlagd tid. I större
utsträckning efterfrågar arbetsgivare individers kunskap snarare än
deras tid.
Av erfarenhet vet vi vad timersättningen skall vara för olika
typer av arbete i olika branscher. Det finns ju fackliga avtal om
detta. Men vi är ovana att frigöra oss från tiden som måttstock och
i stället sätta ett pris på prestationen, måluppfyllelsen.
Hela diskussionen om att vi skall övergå till sex timmars arbetsdag för att vi måste ”dela på jobben” eller få mer tid för annat än
arbete, blir meningslös om vi betalar för utfört arbete efter prestationens värde i stället för den tid det tar att utföra arbetet.
Om vår konstruktör dagen efter badstranden väljer hängmattan
som arbetsplats för att under några lördagstimmar fundera på en
konstruktionsdetalj och råkar trilla ner och bryta armen – är skadan
då att betrakta som en arbetsskada? Har den inträffat på arbetstid?
Om arbete inte värderas efter tid utan efter prestation och om
arbete kan utföras när som helst och var som helst och om arbete
innebär engagemang av många tillfälliga arbetsgivare med olika
organisations- och associationsformer, vad innebär då begrepp som:
anställningstrygghet, arbetslöshet, huvudarbetsgivare, övertidsersättning, arbetstidsförkortning, arbetsmiljölagstiftning, 6- eller 8timmars arbetsdag, sjukfrånvaro, ersättning för vård av sjukt barn,
semesterersättning, arbetslöshetsförsäkring, flextid och deltid? Och
hur hanterar vi ATP och ITP, debitering av källskatt samt sjukersättning?
Ett stort hinder för nya arbetsformer är Sveriges stelbenta
arbetsrättslagstiftning samt institutionella och juridiska låsningar.
Men ett kanske ännu större hinder är vår fantasilösa, traditionella
uppfattning om vad arbete är och var det skall bedrivas. Fantasilösheten understryks av vårt språkbruk: vissa ”ger” och andra ”tar”
ett arbete. Vi måste se på arbete, arbetsplats och arbetstid på annat
sätt än tidigare.
51
Organisation och styrning
Företagens sätt att organisera och leda arbete befinner sig i ett paradigmskifte.
Senare års förändringsarbete har gått ut på att bryta ner hierarkiska strukturer. Organisationerna har blivit allt plattare. Framför
allt har många mellanchefer försvunnit. Fokusering har skett på
nätverksbaserade organisationsformer, självstyrande grupper, projekt och decentralisering av beslut till mindre enheter, ofta med eget
resultatansvar. Dessutom har företagen målmedvetet strävat efter
ett ökat kvalitetsmedvetande hos medarbetarna. Antalet arbetsuppgifter per anställd har i många fall ökat.
Centralstyrning från huvudkontoret i större företag har med
informationsteknikens hjälp ersatts med nätverk av geografisk
spridda enheter som finns över hela världen. I stora företag har
utmaningen dessutom varit att kombinera stordriftens fördelar med
småskalighetens flexibilitet.
Informationssystemen och datanätverken i företagen har successivt inneburit att chefer inte längre utövar auktoritet genom att
kontrollera information. Elektronisk kommunikation gör all information mer tillgänglig och skapar lätt kontakter över funktionsgränser. Formella rapportvägar kan kringgås. Informella kontaktmönster växer fram. Ledarskapet innebär i större utsträckning
koordination av arbete och aktiviteter. Den traditionella chefsrollen
ändras: målstyrning ersätter i allt högre grad traditionell ordergivning.
Men det finns en paradox: det är en utbredd föreställning att
informationsteknologin skapar stora möjligheter till decentralisering. Som diskuterats ovan ger tekniken upphov till nya arbetsformer, arbete på distans och plattare organisationer. Och många ser
det som självklart att tekniken kan utnyttjas till att decentralisera
både i arbetslivet och i politiken. Men i själva verket är det nog så
att informationstekniken hittills successivt har medfört en kraftig centralisering av makt och befogenhet snarare än en decentralisering.
Låt oss först reda ut några begrepp. I organisationsteorin har
begreppen decentralisering och centralisering att göra med makt,
befogenhet och beslutsrätt. När det gäller lokaliseringen av verk52
T E K N I K S K I F T E
samheter talar vi om geografisk spridning respektive geografisk koncentration. Ofta blandar vi ihop begreppen. Vi kan tala om decentralisering när vi egentligen menar geografisk spridning och om
koncentration när vi menar centralisering av beslut.
Den statliga utredning som i början på 1970-talet föreslog att
vissa statliga ämbetsverk skulle utlokaliseras från Stockholm hette
”Decentralisering av statlig verksamhet”.41 Om utredningen hade
velat decentralisera makten i till exempel Invandrarverket kunde
den ha föreslagit att verksamheten skulle fördelas på varje län eller
kommun. Men nu flyttades verken från Stockholm till städer som
Norrköping, Jönköping och Borlänge. Detta var en omlokalisering,
en geografisk spridning, men inte en decentralisering av makt och
beslutanderätt.
IT medger geografisk spridning av arbete och organisationsenheter. En växande andel av befolkningen arbetar någon dag i veckan på distans från hemmet med hjälp av telefon, fax eller persondator. Men informationstekniken har inte nödvändigtvis inneburit
att beslutsmakten delegerats. Innan telefonen fick sitt genombrott i
arbetslivet var en förutsättning för att chefer skulle kunna vara
borta från arbetsplatsen att man delegerade ansvar och beslutsrätt.
En chef på resande fot kunde inte nås för att fatta beslut, så det var
nödvändigt att någon annan trädde in.
Idag är det annorlunda. Beslut kan fattas var som helst och när
som helst via telefon och mobiltelefon samt i växande grad via elektronisk post. De flesta ledningspersoner befinner sig på resa under
en betydande del av arbetsåret. Men man behöver inte delegera.
Beslut kan tas där och när det passar med hjälp av elektroniken.
Kontoret reser med chefen.
Det är faktiskt så att telefonen och datakommunikation blivit
en förutsättning för resandet. Och paradoxalt nog förefaller IT att
stimulera till ytterligare resande. Elektronisk kommunikation gör
det möjligt för oss att komma i kontakt med fler människor. Ju fler
kontakter desto fler resor för personliga möten. När en stor del av
kommunikationen och arbetet sker elektroniskt kommer arbetsplatsen att övergå till att bli mötesplats för personliga kontakter.
De moderna beslutsstödjande informationssystem som vunnit
intrång på bred front i arbetslivet medger en decentralisering av
53
beslut samtidigt som styrning och kontroll centraliseras. Ledningen
kan med teknikens hjälp hålla sig informerad – i detalj om det
behövs – om verksamheten både vertikalt och horisontellt och utan
hänsyn till de formella rapporteringsvägarna. Beslut tagna långt ut
i organisationen revideras av ledningen i efterhand. Ett resultat av
datoriseringen i näringsliv och förvaltning är att antalet mellanchefer som i stort sett haft en informationsbearbetande sambandsfunktion minskar. Elektroniken medger att arbete och organisationsenheter kan spridas ut. Men vi tänker kanske inte på att informationstekniken faktiskt också är en förutsättning för geografisk
koncentration. Skyskrapan vore en omöjlig arbetsplats om telefonen inte fanns!
54
T E K N I K S K I F T E
9 Några näringspolitiska slutsatser
Just nu formas i världen den arena på vilken elektroniska affärer
kommer att bedrivas och de spelregler som kommer att gälla.
Elektroniska affärer utgör i det nationella och internationella affärsumgänget ett paradigmskifte som är revolutionerande. Civilrätt,
avtalsrätt och immaterialrätt inom länder och mellan länder påverkas. Själva grunden för verksamheter som bank, handel och distribution förändras. Nya förutsättningarna för hela branschers överlevnad är med andra ord under uppsegling. De spelregler som nu
bestäms kommer att bli tongivande för lång tid framåt. Av resonemangen i den här skriften kan man dra några näringspolitiska slutsatser:
En förutsättning för elektricitetens fulla genombrott inom
industrin var utbyggnaden av ett nationellt nät – etableringen av en
nationell infrastruktur. För att elektronisk kommunikation gäller
samma sak. Elektroniska affärer i stor skala kräver en väl utbyggd
infrastruktur – billig och med hög kapacitet – inte bara i Sverige
utan även internationellt.
En växande mängd elektroniska varubeställningar via Internet
kräver en väl fungerande infrastruktur för fysiska transporter och
okonventionella innovationer i logistik. Logistiken är e-handelns
akilleshäl.
Elektroniska affärer framtvingar många juridiska anpassningar,
ett steg från vad man något tillspetsat skulle kunna kalla pappersbaserad till digital civilrätt och digital immaterialrätt. ”Juridiska
tvärstopp” måste undanröjas.
Den upphovsrättsliga situationen (copyright) när det gäller digitala produkter är för närvarande ohållbar. Den tekniska förmågan
att sprida information via Internet är nära nog obegränsad. Men
varken författare, journalister, kompositörer eller musikartister vill
arbeta gratis. Man ogillar digital piratverksamhet. Men det handlar
naturligtvis inte enbart om juridik utan också om att få fram tekniska lösningar och nya affärsmodeller, som gör det möjligt att distribuera digitala produkter via Internet och samtidigt kunna få
betalt på ett tillbörligt sätt.42
En absolut förutsättning för en fortsatt positiv utveckling av
55
elektroniska affärer är säkra överföringar. Vi måste kunna garantera
ett ”dokuments” äkthet (är avsändaren den han utger sig för att
vara?). Mottaget budskap skall ha identiskt samma innehåll som det
sända och det skall inte gå att ändra utan samtycke mellan parterna. Och vi måste ha säkra elektroniska betalningsformer. Tillgängliga säkerhetstekniker måste utnyttjas fullt ut för att skydda
mot fysiska eller integritetskränkande hot. Organ för att säkerställa
en internationell användning av så kallade elektroniska signaturer
måste skapas.
Konsekvensen av att fysiska kontaktytor som används för att
förmedla information ersätts av elektroniska förmedlingskanaler
blir att vi kan förvänta oss stora strukturförändringar inom många
sektorer i samhället. I första hand gäller det verksamheter som är
informationsförmedlande, till exempel bank, post och försäkring
liksom traditionella distributionskanaler för vad som håller på att
utvecklas till digitala produkter (böcker, musik och film).
De skattemässiga konsekvenserna av gränslösa elektroniska affärer är oklara. Ett internationellt regelverk måste utvecklas skyndsamt.43 Samhället måste hitta alternativ till systemet som gjort att
arbetsgivaren har övertagit vissa myndighetsuppgifter när det gäller
arbetstagarens förhållande till skattemyndigheterna, det offentliga
försäkringssystemet och andra kollektiva system.
56
T E K N I K S K I F T E
10 Sammanfattning
Vi är inne i en ”ny ekonomi” men den har sin utgångspunkt från
långsiktiga ekonomiska förändringar som inte påverkas av börsernas kortsiktiga svängningar Den nya ekonomin handlar i grunden
om nya förutsättningar för hela näringslivet och den offentliga sektorn och den är ett resultat av många års investeringar i IT.
Den nya ekonomin kännetecknas av den allt mer avreglerade
och globaliserade ekonomin, humankapitalets, kunskapens och
utbildningens allt större betydelse, nya frihetsgrader för företagens
organisation och samverkan, bättre makroekonomiska förutsättningar genom balans i de offentliga finanserna, samt en vindkantring från materiella till immateriella värderingsnormer i ekonomin. Den nya ekonomin är en naturlig fortsättning på ”den gamla”.
Det är därför kanske riktigare att tala om ”det nya i ekonomin” snarare än ”den nya ekonomin”.
IT-sektorns betydelse som drivkraft i den ekonomiska utvecklingen är väsentlig. Dels ger IT:s genombrott upphov till helt nya
produkter och branscher. Dels förändrar användningen av IT
arbetsprocesser och vår vardag. Tillgången till praktiska taget obegränsade mängder information och stigande mängd realtidsinformation höjer kvalitet på beslut tvärs igenom hela ekonomin.
Ledtiderna i alla led i förädlingskedjorna kortas, vilket påverkar
kapitalbindning och produktivitet.
Skriftens syfte
Begreppen plats och tid är grundstenar i industrisamhällets affärslogik.
Arbetsplatsen utgör den organisatoriska enhet inom vilket arbetet
bedrivs. Tiden avgränsar arbetsmoment och är grunden för den ekonomiska ersättningen till arbetskraften. I den här skriften diskuteras
förskjutningar i spänningsfältet mellan industrisamhällets grundstenar
tid och plats till följd av informationsteknikens genombrott.
Huvudfrågan är hur övergången till elektronisk kommunikation i stor
skala påverkar företagens affärsprocesser och arbetsorganisation. Som
exempel används elektroniska affärer (framväxten av elektroniska
marknader och distribution av digitala produkter) samt nya organisations-, arbets- och styrformer som ställer nya krav på arbetsmarknaden.
57
IT: 2000-talets teknikbas
Informationstekniken är – liksom elektriciteten – en ”möjliggörande” teknik. De ekonomiska vinsterna kommer från användningen av tekniken för att organisera om arbete och tillverkningsprocesser. Det tar lång tid för ny teknik att tränga igenom. Lönsamheten visar sig därför först på lång sikt. Det tog 30 till 40 år
innan elektriciteten började ge betydande produktivitetsförbättringar inom industrin. Vi har nu använt IT i drygt fyrtio år och ser
nu det positiva resultatet.
Informationstekniken är 2000-talets teknikbas. Industrialismen
kännetecknades av rationalisering av fysiska processer och flöden.
Den förändring av produktionsvillkoren som nu sker med IT innebär en rationalisering av informationshanteringen. Internets fenomenala framväxt innebär att en världsomspännande öppen infrastruktur för elektronisk kommunikation och informationssökning
etablerats. På Internet kan vem som helst kommunicera med vem
som helst utan att man i förväg har gjort upp hur det tekniskt skall
gå till. Våra praktiskt taget obegränsade möjligheter att kommunicera elektroniskt och att söka och överföra information via Internet
och andra datanät är epokgörande. En global elektronisk marknadsplats har skapats. Internet är den mest betydelsefulla standardiseringen inom IT-området hittills.
Massanvändning av elektronisk kommunikation
Vi står inför en övergång till massanvändning av elektronisk kommunikation för utbyte av information mellan företag, mellan företag och kunder, mellan myndigheter och mellan myndigheter och
medborgare. För elektroniska kommunikationsprocesser gäller
generellt att tid och rum i princip saknar betydelse. Världen blir
elektroniskt gränslös både geografiskt och branschmässigt.
Informationsflöden via datanäten känner inte några nationsgränser;
de går inte att kontrollera, styra eller påverka av regeringar eller
politiska församlingar.
Fysiska kontaktytor som används för att förmedla information
ersätts av elektroniska. Bankkontoret är, när det gäller transaktionstjänster, en fysisk mellanhand för att förmedla information –
58
T E K N I K S K I F T E
Internetbanken en elektronisk med avsevärt lägre kontaktkostnader. Detta gäller i princip all information tryckt på papper och alla
informationsbaserade tjänster. Pappersbaserade brev, rapporter och
promemorior med mera ersätts av elektronisk post; reklambroschyrer, bruksanvisningar och beställningskataloger med mera ersätts av
hemsidor på Internet. Boken, tidningen, CD-skivan, och videobandet är exempel på produkter som innehåller lagrad information
och vars syfte är att distribuera information, med andra ord: de tjänar som fysiska mellanhänder för information. Men informationen
i dessa produkter kan också distribueras elektroniskt via Internet till
väsentligt lägre kostnader. Internet kan utvecklas till en dominerande marknadskanal för sådana digitala produkter.
Elektroniska affärer
Elektronisk handel (e-handel) har under senare tid använts som en
generell benämning på Internetbaserad handel. Ett bättre begrepp
är elektroniska affärer. Det är ju självklart inte enbart sådan affärsinformation som har med köp eller försäljning av varor och tjänster
som kan utväxlas elektroniskt. Affärsprocedurer som tidigare skett
på papper kan nu ske elektroniskt. I princip kan alla förekommande affärsdokument vara aktuella. Begreppet täcker även den offentliga sektorn.
Den mest omtalade handeln på Internet är den med konsumentprodukter; många e-handelsföretag har ännu inte lyckats
uppnå lönsamhet. Den mest omfattande handeln på Internet
bedrivs mellan företag. Uppskattningar tyder på att denna handel
svarar för 80 procent av den totala omsättningen som genereras av
affärer via Internet. Oräkneliga elektroniska marknads- eller handelsplatser byggs nu i rask takt upp för antingen branschvis handel,
till exempel med stål, eller för inköp av komponenter, till exempel
inom bilindustrin. Genom Internet kan svenska företag marknadsföra sig globalt. Kontaktkostnaderna är försumbara. Men det
omvända gäller också: utländska företag kan på samma sätt nå den
svenska marknaden.
59
Elektroniska marknader
Elektroniska marknader för fysiska och digitala produkter skapar
nu snabbt nya förutsättningar och stora förändringar i leverantörsoch distributionskedjor. Den elektroniska marknaden är väl
genomlyst och transparent. Pris, kvalitet och andra produktkarakteristika kan jämföras på ett strukturerat sätt. För standardprodukter och märkesvaror leder sådana prisjämförelser till att andra konkurrensparametrar än priset kommer att utnyttjas. Nya affärsupplägg som till exempel börser och auktioner, kräver att fasta priser
överges till förmån för rörliga.
Många etablerade mellanhänder får antingen omdefinierade roller eller försvinner och nya mellanhänder tillkommer. På Internet
finns obegränsade valmöjligheter, men också informationsöverflöd
och mängder av desinformation. Nya mellanhänder – informationsmäklare eller infomediärer – hjälper oss att göra urval.
Varumärket är centralt: genom Internets anonymitet skapar etablerade varumärken tillit och förtroende. Nya marknadsföringskoncept etableras. Säljare och köpare möts oberoende av hur geografiska marknader ser ut – konkurrensen är global. Inträdeshindren på
den elektroniska marknaden är låga på grund av låga etableringskostnader.
Den stora potentialen som Internet ger företagen ligger i möjligheten att upprätta elektroniska förbindelser med varandra utan
investeringar i teknisk infrastruktur och utan omfattande organisatoriska anpassningar till varandra. Ledtiderna i affärsutvecklingen
kan alltså minskas. Kostnadsbesparingarna som företagen erhåller
genom handeln på de elektroniska marknadsplatserna handlar i
huvudsak om trimmade affärsprocesser, lägre inköpspriser, lägre
sök- och kontaktkostnader, mindre lager, lägre traditionella försäljnings- och marknadsföringskostnader, högre leveranskvalitet och
snabbare leveranser. På intäktssidan finns utvecklade och stabila
kundrelationer genom ömsesidigt informationsutbyte, snabbare
leveranser, högre service och utvecklade kunderbjudanden.
Vad händer med butikerna?
I handeln med konsumentvaror är fysisk kontakt med varorna viktig. En betydelsefull fråga är därför vilket marknadsföringsarbete de
60
T E K N I K S K I F T E
Internetbaserade företagen utför i förhållande till det som den traditionella handeln gör i butikerna. Om merparten av försäljningen
av märkesvaror skulle ske via Internet uppstår frågan: hur skall konsumenten hålla sig informerad om sortimentets utveckling? Hur
skall nya produkter introduceras på marknaden? Den traditionella
butikshandeln utgör en fördröjande faktor för spridningen av ehandel till konsument av flera skäl: Internethandelns mest uppenbara nackdel är att kunden inte har fysisk kontakt med vare sig
varan eller rådgivande säljpersonal. Det är också en väsentlig nackdel att man i förväg måste komma överens om var och hur varorna
skall nå kunden. Världens märkesvaruproducenter har investerat
tungt i fysiska distributionskanaler som man inte är beredda att
överge över en natt.
Digitala produkter
Internet har potential att bli en den dominerande distributionskanalen för digitala produkter, det vill säga sådana som kan distribueras digitalt, nämligen de som hör till ”copyright-industrin” (tidningar, böcker, musik, film och programvara) jämte alla tänkbara
informationsbaserade tjänster (till exempel bank och försäkring).
Internetbanken är ett exempel på hur en traditionell tjänst kan förmedlas i en ny elektronisk kanal. Den elektroniska tidningen är ett
exempel på hur den nya elektroniska infrastrukturen skapar möjligheter för nya affärsidéer och tjänster. Den elektroniska dagstidningen är en hybrid. Den är sannolikt på sikt inte en konkurrent
till tryckta tidningar utan måste ses som en helt ny tjänst.
Arbetsorganisation
Informationstekniken skapar förutsättningar för helt nya företagsoch organisationsformer inom vilka nya arbetsformer utövas, till
exempel virtuella eller imaginära organisationer eller samverkan
mellan företag genom partnerskap och nätverk. Den inneboende
logiken i dessa nya företags- och organisationsformer är att begrepp
som arbetsplats och arbetstid får en annan innebörd för många i
yrkeslivet. Genom elektroniska kommunikation har företagen idag
fler frihetsgrader än någonsin när det gäller val av lokalisering samt
organisations- och styrformer. Geografiska avstånd minskar i bety61
delse och arbetet i blir ökad utsträckning organisatoriskt tidsoberoende. Utan datakommunikation vore det globala företaget en
omöjlighet.
Genom datanäten kan det datorstödda arbetet i stigande
utsträckning utföras på annan plats än den som vi traditionellt uppfattar som arbetsplatsen. Det datorstödda arbetet kan utföras praktiskt taget var som helst och kan också många gånger utföras när
som helst på dygnet. Arbete kan innebära engagemang av många
tillfälliga arbetsgivare med olika organisations- och associationsformer och många arbeten kan utföras när som helst och var som
helst. Det blir allt svårare att koppla arbetets begrepp, regler och
institutioner till industrisamhällets grundstenar tid och plats.
Arbetsplatsen kan i en växande mängd yrken variera alltifrån en
bestämd arbetslokal till kundens, det egna hemmet eller den egna
bilen. Arbetstiden kan för allt fler yrkesverksamma spridas ut över
dygnets, veckans eller månadens timmar efter hand som behov av
arbetsinsatser finns. De nya organisations- och arbetsformer som
nu växer fram kräver en ny arbetsmarknad.
Arbetsplats och arbetstid
Nyckelord i industrisamhällets arbetsorganisation är arbetsgivare,
arbetstagare, arbetsplats och arbetstid. Arbetsplatsen har för merparten av människorna varit en geografiskt bestämd plats där arbetet i huvudsak utförts. Tiden har bestämt ersättningen – vi har nästan undantagslöst fått betalt efter nedlagd tid. Vår syn på arbete som
vi under kontrollerade former utför på ett ställe under en viss tid på
dygnet är själva grundvalen för industrisamhällets affärslogik.
Begrepp som heltid, deltid, flextid, 8-timmars arbetsdag, 40 timmars arbetsvecka, övertidsersättning, arbetstidsförkortning eller sex
veckors semester hänför sig till den tid vi är närvarande på arbetsplatsen. Idag ser vi att IT medger att en ökande mängd arbete kan
utföras utan närvaro på arbetsplatsen och utan att det ur arbetsgivaren synpunkt spelar någon roll när i tiden det utförs.
I Sverige är arbetsgivaren en central knutpunkt i samhällssystemet och har övertagit vissa myndighetsuppgifter när det gäller
arbetstagarens förhållande till skattemyndigheterna, det offentliga
försäkringssystemet och andra kollektiva system. Oavsett kon62
T E K N I K S K I F T E
trakts- och anställningsförhållanden gäller att arbetsgivaren är nyckeln i systemet. Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare
har institutionaliserats, dels genom organiserade former för förhandling mellan arbetsgivare och fackliga organisationer, dels
genom lagstiftning. Intressentgruppernas handlingsfrihet och kompetensområden regleras i lagar och avtal.
I större utsträckning efterfrågar arbetsgivare individers kunskap
snarare än deras tid. Hela diskussionen om att vi skall övergå till sex
timmars arbetsdag för att vi måste ”dela på jobben” eller få mer tid
för annat än arbete, blir meningslös om vi betalar för utfört arbete
efter prestationens värde i stället för den tid det tar att utföra arbetet.
Om arbete inte värderas efter tid utan efter prestation och om
arbete kan utföras när som helst och var som helst och om arbete
innebär engagemang av många tillfälliga arbetsgivare med olika
organisations- och associationsformer, vad innebär då begrepp som:
anställningstrygghet, arbetslöshet, huvudarbetsgivare, övertidsersättning, arbetstidsförkortning, arbetsmiljölagstiftning, 6- eller 8timmars arbetsdag, sjukfrånvaro, ersättning för vård av sjukt barn,
semesterersättning, arbetslöshetsförsäkring, flextid och deltid? Och
hur hanterar vi ATP och ITP, debitering av källskatt samt sjukersättning?
Ett stort hinder för nya arbetsformer är Sveriges stelbenta
arbetsrättslagstiftning samt institutionella och juridiska låsningar.
Men ett kanske ännu större hinder är vår fantasilösa, traditionella
uppfattning om vad arbete är och var det skall bedrivas.
Centralisering – decentralisering
Företagens sätt att organisera och leda arbete befinner sig i ett paradigmskifte. Senare års förändringsarbete har gått ut på att bryta ner
hierarkiska strukturer. Organisationerna har blivit allt plattare.
Fokusering har skett på nätverksbaserade organisationsformer,
självstyrande grupper, projekt och decentralisering av beslut till
mindre enheter, ofta med eget resultatansvar. Centralstyrning från
huvudkontoret i större företag har med informationsteknikens
hjälp ersatts med nätverk av geografisk spridda enheter som finns
över hela världen. I stora företag har utmaningen dessutom varit att
63
kombinera stordriftens fördelar med småskalighetens flexibilitet.
Vi ser det som självklart att tekniken kan utnyttjas till att decentralisera både i arbetslivet och i politiken. Men i själva verket är det
så att IT hittills i stor utsträckning möjliggjort en kraftig centralisering av beslut snarare än en decentralisering. Begreppen decentralisering och centralisering har att göra med makt, befogenhet
och beslutsrätt. När det gäller lokaliseringen av verksamheter talar
vi om geografisk spridning respektive geografisk koncentration.
Ofta blandar vi ihop begreppen. Vi talar om decentralisering när vi
egentligen menar geografisk spridning och om koncentration när vi
menar centralisering av beslut.
De flesta ledningspersoner befinner sig på resa under en betydande del av arbetsåret. Beslut kan fattas var som helst och när som
helst via telefon och mobiltelefon samt i växande grad via elektronisk post. Men man behöver inte delegera. Beslut kan tas där och
när det passar med hjälp av elektroniken. Kontoret reser med chefen. Elektroniken medger att arbete och organisationsenheter kan
spridas ut. Men vi tänker kanske inte på att informationstekniken
faktiskt också är en förutsättning för geografisk koncentration.
Skyskrapan vore en omöjlig arbetsplats om telefonen inte fanns!
Några näringspolitiska slutsatser
Just nu formas i världen den arena på vilken elektroniska affärer
kommer att bedrivas och de spelregler som kommer att gälla.
Elektroniska affärer utgör i det nationella och internationella affärsumgänget ett paradigmskifte som är revolutionerande. Civilrätt,
avtalsrätt och immaterialrätt inom länder och mellan länder påverkas. Själva grunden för verksamheter som bank, handel och distribution förändras. Nya förutsättningarna för hela branschers överlevnad är med andra ord under uppsegling. De spelregler som nu
bestäms kommer att bli tongivande för lång tid framåt. Av resonemangen i den här skriften kan man dra några näringspolitiska slutsatser:
En förutsättning för elektricitetens fulla genombrott inom
industrin var utbyggnaden av ett nationellt nät – etableringen av en
nationell infrastruktur. För att elektronisk kommunikation gäller
samma sak. Elektroniska affärer i stor skala kräver en väl utbyggd
64
T E K N I K S K I F T E
infrastruktur – billig och med hög kapacitet – inte bara i Sverige
utan även internationellt.
En växande mängd elektroniska varubeställningar via Internet
kräver en väl fungerande infrastruktur för fysiska transporter och
okonventionella innovationer i logistik. Logistiken är e-handelns
akilleshäl.
Elektroniska affärer framtvingar många juridiska anpassningar,
ett steg från vad man något tillspetsat skulle kunna kalla pappersbaserad till digital civilrätt och digital immaterialrätt. ”Juridiska
tvärstopp” måste undanröjas.
Den upphovsrättsliga situationen (copyright) när det gäller digitala produkter är för närvarande ohållbar. Den tekniska förmågan
att sprida information via Internet är nära nog obegränsad. Men
varken författare, journalister, kompositörer eller musikartister vill
arbeta gratis. Man ogillar digital piratverksamhet. Men det handlar
naturligtvis inte enbart om juridik utan också om att få fram tekniska lösningar och nya affärsmodeller, som gör det möjligt att distribuera digitala produkter via Internt och samtidigt kunna få betalt
på ett tillbörligt sätt.42
En absolut förutsättning för en fortsatt positiv utveckling av
elektroniska affärer är säkra överföringar. Vi måste kunna garantera
ett ”dokuments” äkthet (är avsändaren den han utger sig för att
vara?). Mottaget budskap skall ha identiskt samma innehåll som det
sända och det skall inte gå att ändra utan samtycke mellan parterna. Och vi måste ha säkra elektroniska betalningsformer.
Tillgängliga säkerhetstekniker måste utnyttjas fullt ut för att skydda mot fysiska eller integritetskränkande hot organ för att säkerställa en internationell användning av så kallade elektroniska signaturer måste skapas.
Konsekvensen av att fysiska kontaktytor som används för att
förmedla information ersätts av elektroniska förmedlingskanaler
blir att vi kan förvänta oss stora strukturförändringar inom många
sektorer i samhället. I första hand gäller det verksamheter som är
informationsförmedlande, till exempel bank, post och försäkring
liksom traditionella distributionskanaler för vad som håller på att
utvecklas till digitala produkter (böcker, musik och film).
65
De skattemässiga konsekvenserna av gränslösa elektroniska affärer är oklara. Ett internationellt regelverk måste utvecklas skyndsamt.43 Samhället måste hitta alternativ till systemet som gjort att
arbetsgivaren har övertagit vissa myndighetsuppgifter när det gäller
arbetstagarens förhållande till skattemyndigheterna, det offentliga
försäkringssystemet och andra kollektiva system.
66
T E K N I K S K I F T E
Efterord
Den i grunden teknikpositiva bild som framförts i denna skrift har
naturligtvis en motbild. Med den utbredda användningen av informationstekniken följer också nackdelar. Virusangrepp, databrott
och intrång i datasystem av hackers ökar sårbarheten både i företagen och i hela samhället. Dessa företeelser går att angripa med teknisk utveckling. Annorlunda är det med medaljens kanske allvarligaste baksida, nämligen hur vår personliga integritet påverkas. I
grunden är detta inte ett tekniskt problem utan ett etiskt.
Debatten om personlig integritet i informationsåldern handlar
oftast om vad myndigheterna vet om oss och om samkörning av
offentliga register. Diskussionen har gällt allt från närgångna folkräkningar till skattekontroll och till att fånga bidragsfuskare.
Men frågan är faktiskt ofantligt mycket större än så. Att vi i allt
högre grad tar elektroniken till hjälp i vardagslivet för att betala,
boka, beställa och kommunicera har en baksida som, om vi är
aningslösa, kan skapa olidliga livsvillkor. Datorer är oslagbara på att
registrera och glömmer aldrig.
Alla datoriserade transaktionssystem lämnar elektroniska spår,
vilka i många fall som biprodukt ger personbaserad information,
sekundärdata. Ur datasystem som egentligen är avsedda för något
annat kan vi alltså få fram ny kunskap – om vi vill.
Datakassan i livsmedelsbutiken är i första hand ägnad att matcha prisuppgifter i en databas med streckkoder på förpackningar.
Men systemet registrerar också värdefull marknadsinformation om
vad som köps. Om betalkort används kan också vem som köpt vad
registreras.
Sekundärdata som kan användas för andra syften än de
ursprungliga kommer från en mängd källor. Banktransaktioner,
köp som betalas med någon form av betal-, kredit- eller förmånskort, boklån på bibliotek som är datoriserade och så vidare. Varje
telefonnummer vi ringer registreras och kan specificeras och kategoriseras på fakturan.
På många arbetsplatser finns i dag passagesystem som innebär
att varje person förses med ett kort som fungerar som dörrnyckel
67
när det dras genom en läsare. Men varje gång kortet används registreras vem som passerar och var. All förflyttning registreras och av
säkerhetsskäl lagras ofta denna information.
Dessa exempel är till synes harmlösa. Men personuppgifter från
olika register tagna var för sig är oftast oförargliga och intetsägande. Det är först när man sammanställer information från olika källor på ett enda ställe och sedan kan göra kombinationer som den
personliga integriteten hotas.
Nästan all sekundärdata är situationsspecifik. Lösryckt ur sitt
sammanhang ges alltid utrymme för olika tolkningar. Det är alltså
viktigt vem som tolkar uppgifterna. Betänk följande exempel från
vardagslivet:
En person köper för fyra tusen kronor på Systemet till sitt femtioårskalas. Han betalar med betalkort. I sin egenskap av ordförande i kvartersklubben köper samma person ett par dagar senare vin
och öl till en gårdsfest. Notan går på tusen kronor och också denna
gång sker betalningen med samma betalkort.
Sammanlagt har han nu under en kort tid belastat kontot med
inköp från Systemet med fem tusen kronor. Denna uppgift kan tolkas på åtminstone tre sätt. De sociala myndigheterna ser sig ha med
en nyvorden alkoholist att göra. Polisen gör bedömningen att personen är langare. De som var med på båda kalasen har det korrekta sammanhanget klart för sig.
Vilseledande slutsatser när det gäller en enstaka individ vid ett
enstaka tillfälle går att rätta till. Men sekundärdata av olika slag blir
allt mer lättillgängliga. Faran är att vi inte kommer att kunna hantera den frestelse det blir för många att i tid och otid systematiskt
utnyttja denna lättillgänglighet för hela grupper av människor. Det
gäller i lika hög grad myndigheter som marknadsförare.
Individen har i det långa loppet små möjligheter att själv
begränsa uppkomsten av sekundärdata om sig själv. Vi har för länge
sedan passerat det stadium då vi kan stänga av datorerna och återgå till manuella rutiner.
Vi har hittills i anmärkningsvärt liten utsträckning diskuterat
informationsteknikens konsekvenser och sociala gränser. Många
förefaller omedvetna om vardagsanvändningens potentiella risker.
68
T E K N I K S K I F T E
Vi behöver sociala spelregler för att kunna umgås med informationstekniken.
Roten till det onda ligger knappast i en otidsenlig personuppgiftslag. Den här utvecklingen rättar vi inte enbart till med en
modernisering av lagstiftningen. Problemet är i grunden inte tekniskt utan etiskt.
Vi står nu mitt uppe i en stor omdaning av samhället som till
stor del baseras på användning av informationsteknik. Vi måste
utveckla en samhällsetik där vi faktiskt bestämmer oss för hur vi vill
förhålla oss till tekniken. Det tar tid och måste få ta tid!
69
Fotnoter
Lipsey, R.G., Bekar, C. & Carlaw, K.: ”What Requires Explanation?” i:
Helpman, E. (red.), General Purpose Technologies and Economic Growth.
Cambridge, Mass.: MIT Press, 1998, s. 15-54.
2
Några avsnitt i texten bygger på Falk, T.: ”Elektronisk affärskommunikation
och den nya affärslogiken” i: Karlöf, S och Marklund, G. (red), Visioner &
verklighet. En idéskrift om affärslogistik. Stockolm: Posten Logistik On Line
Center, 1997, s. 10-33. Avsnittet ”Nya arbetsformer kräver ny arbetsmarknad”
i kapitel 8 är en bearbetning av Falk, T.: ”Nya arbetsformer: Institutionella hinder och brist på fantasi sätter gränser!” i Vilka konsekvenser får IT för vårt sätt
att organisera arbete? Rapport till IVA XII och IT-kommissionen, Stockholm
1995, s.19-23. Avsnittet ”Organisation och styrning” i kapitel 8 bygger på
kapitel 2 i Falk, T. & Olve, N.G.: IT som strategisk resurs: Företagsekonomiska
perspektiv och ledningens ansvar. Malmö: Liber-Hermods, 1996
3
Den nya ekonomin: Nya förutsättningar för alla. Stockholm: Industriförbundet,
2000
4
Business Week, July 10, 2000
5
Business Week, July 7, 1997
6
Jagrén, L. & Morell, E.: Hårda data om den nya ekonomin. Stockholm:
Industriförbundet, 2000
7
IT-sektorn är här definierad som Elektro- och telekomindustri samt datakonsulter etc. Siffran är beräknad utifrån uppgifter från Measuring the ICT Sector,
OECD: Paris, 2000 och nationalräkenskaperna (SCB).
8
Siffrorna i detta avsnitt är hämtade i Jagrén, L. & Morell, E. a. a.
9
High-Tech Industry in the U.S. Economy, Testimony of Chairman Alan
Greenspan Before the Joint Economic Committee, U.S. Congress, June 14,
1999.
10
Den nya ekonomin: Nya förutsättningar för alla. Stockholm: Industriförbundet,
2000
11
En ny och välskriven bok om Sveriges industrialisering sett ur detta perspektiv
är Schön, L: En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling
under två sekel. Stockholm: SNS Förlag, 2000
12
Resonemanget om övergången från ånga till elektricitet bygger bl.a. på David,
P.A.: ”The Dynamo and the Computer: An Historical Perspective on the
Modern Productivity Paradox.” AEA Papers and Proceedings, Vol. 80, No. 2,
1990, s.355-361; Lipsey, R.G., Bekar, C. & Carlaw, K. a.a.; Normann, R. och
Ramirez, R.: Den nya affärslogiken. Malmö: Liber-Hermods, 1994, s.37 f.f.
13
Se t.ex. Furuland, L.: Ljus över landet och andra litteratursociologiska uppsatser.
Uppsala: Gidlunds, 1991.
14
Affärsekonomi, nr. 11, 1935
15
Bräkningarna är hämtade från The Economist, September 28, 1996
16
Kaplan, D.A.: The Silicon Boys and Their Valley of Dreams. New York: William
Morrow and Company, 1999
17
European Information Technology Observatory 2000, s. 349
18
Citatet är hämtad ur TIME, June 24, 1996, s.48
19
International Herald Tríbune, June 27, 1997
1
70
T E K N I K S K I F T E
24-timmarsmyndighet. Förslag till kriterier för statlig elektronisk förvaltning i
medborgarnas tjänst. Stockholm: Statskontoret 2000:21.
21
Åke Ljungdahl, Volvo personvagnar
22
Se till exempel: The Economic and Social Impact of Electronic Commerce:
Preliminary Findings and Research Agenda. Paris: OECD, 1999
23
För en fördjupad diskussion av elektroniska marknadsplatser se Hörndahl, R.:
Den nya ekonomin: Elektroniska affärer i svensk industri. Stockholm:
Industriförbundet, 2000.
24
Veckans Affärer, Nr. 8, 21 februari 2000.
25
Åtskilliga skrifter finns i ämnet. Se till exempel: Davis, S. & Meyer, C.: Blur:
The Speed of Change in the Connected Economy. Oxford: Capstone, 1998;
Evans, P.B. & Wurster, T.S.: ”Strategy and the New Economics of
Information”. Harvard Business Review, September-October 1997, s.71-82;
Gates, B.: Business @ the Speed of Thought. New York: Warner Books, 1999;
Kelly, K.: New Rules for the New Economy. New York: Viking Press, 1998;
Lundberg, D. & Larsson, M.: Den transparenta ekonomin. Stockholm: SNS,
2000; Kärrbrink, J., Ramsin, H. & Svensson, B.: Den digitala mutationen.
Stockholm: Bokförlaget DN, 1998; Shapiro, C.L. & Varian, H.R.: Information
Rules: A Strategic Guide to the Networked Economy. Boston: Harvard Business
School Press, 1999; Ström, P.: Vinna eller försvinna i IT-åldern.
Internetsamhällets nya affärslogik. Malmö: Liber Ekonomi, 1998; Ström, P.: ITaffärer som gör revolution. Malmö: Liber Ekonomi, 2000.
26
Hörndahl, R., a.a
27
USA Today, February 2, 2000
28
Millqvist, R.: I kamp för en idé. En bok om hemköp och maktspelet inom handeln. Stockholm: Prisma, 1971.
29
En utförlig redogörelse finns i Högdahl, R. a.a.
30
The Economist, November 6, 1999.
31
The Economist, June 17, 2000
32
International Herald Tribune, September 13, 2000
33
Dagens Industri, 16 september, 2000
34
International Herald Tríbune, February 23, 2000
35
Business Week, June 22, 1998
36
Finanstidningen den 8 februari och 29 juni 2000; Dagens Industri den 24
februari 2000.
37
Hörndahl, R., a.a.
38
Se till exempel Lidén, L. & Holmberg, B.A.: Prisdifferentiering inom handeln.
En studie av köparprestationer ur leverantörens synpunkt. Stockholm: Industrins
utredningsinstitut, Grosshandelns utredningsinstitut, 1960.
39
International Herald Tribune, September 29, 1999.
40
Se till exempel: Davidow, W.H. & Malone, M.S.: The Virtual Corporation.
New York: Harper Collins, 1992; Hedberg, B. et al.: Imaginära organisationer.
Malmö: Liber-Hermods, 1994; Handy, C.: The Age of Unreason. London:
Arrow Books, 1995
41
Decentralisering av statlig verksamhet: ett led i regionalpolitiken. Stockholm:
SOU 1972:55
42
Den nya juridiken, Pär Andersson m.fl, oktober 2000, Industriförbundet
43
Skatterna och den nya ekonomin, Krister Andersson, oktober 2000,
Industriförbundet
20
71
Referenser
Andersson, Krister. Skatterna och den nya ekonomin,
Industriförbundet 2000.
Andersson, Pär m fl. Den nya juridiken, Industriförbundet 2000.
Affärsekonomi, nr. 11, 1935.
Business Week, July 7, 1997; June 22, 1998; July 10, 2000.
Dagens Industri, 24 februari 2000; 16 september, 2000.
David, P.A.: ”The Dynamo and the Computer: An Historical
Perspective on the Modern Productivity Paradox.” AEA Papers
and Proceedings, Vol. 80, No. 2, 1990, s.355-361.
Davidow, W.H. & Malone, M.S.: The Virtual Corporation. New
York: Harper Collins, 1992.
Davis, S. & Meyer, C.: Blur: The Speed of Change in the
Connected Economy. Oxford: Capstone, 1998.
Decentralisering av statlig verksamhet: ett led i regionalpolitiken.
Stockholm: SOU 1972:55.
Den nya ekonomin: Nya förutsättningar för alla. Stockholm:
Industriförbundet, 2000.
Economist, September 28, 1996; November 6, 1999; June 17,
2000.
Evans, P.B. & Wurster, T.S.: ”Strategy and the New Economics of
Information”. Harvard Business Review, September-October 1997,
s.71-82.
European Information Technology Observatory 2000, s. 349.
Falk, T.: ”Nya arbetsformer: Institutionella hinder och brist på
fantasi sätter gränser!” i Vilka konsekvenser får IT för vårt sätt att
organisera arbete? Rapport till IVA XII och IT-kommissionen,
Stockholm 1995, s.19-23.
Falk, T. & Olve, N.G.: IT som strategisk resurs: Företagsekonomiska
perspektiv och ledningens ansvar. Malmö: Liber-Hermods, 1996.
72
T E K N I K S K I F T E
Falk, T.: ”Elektronisk affärskommunikation och den nya affärslogiken” i: Karlöf, S och Marklund, G. (red), Visioner & verklighet. En idéskrift om affärslogistik. Stockolm: Posten Logistik On
Line Center, 1997.
Finanstidningen den 8 februari 2000; 29 juni 2000.
Furuland, L.: Ljus över landet och andra litteratursociologiska uppsatser. Uppsala: Gidlunds, 1991.
Handy, C.: The Age of Unreason. London: Arrow Books, 1995
Hedberg, B. et al.: Imaginära organisationer. Malmö: LiberHermods, 1994.
Gates, B.: Business @ the Speed of Thought. New York: Warner
Books, 1999.
Greenspan, A,: “High-Tech Industry in the U.S. Economy”.
Testimony before the Joint Economic Committee, U.S. Congress,
June 14, 1999.
Hörndahl, R.: Den nya ekonomin: Elektroniska affärer i svensk
industri. Stockholm: Industriförbundet, 2000.
International Herald Tríbune, June 27, 1997; September 29, 1999;
February 23, 2000; September 13, 2000.
Jagrén, L. & Morell, E.: Hårda data om den nya ekonomin.
Stockholm: Industriförbundet, 2000.
Kaplan, D.A.: The Silicon Boys and Their Valley of Dreams. New
York: William Morrow and Company, 1999.
Kelly, K.: New Rules for the New Economy. New York: Viking
Press, 1998.
Kärrbrink, J., Ramsin, H. & Svensson, B.: Den digitala mutationen. Stockholm: Bokförlaget DN, 1998.
Lidén, L. & Holmberg, B. A.: Prisdifferentiering inom handeln. En
studie av köparprestationer ur leverantörens synpunkt. Stockholm:
Industrins utredningsinstitut, Grosshandelns utredningsinstitut,
1960.
73
Lipsey, R.G., Bekar, C. & Carlaw, K.: ”What Requires
Explanation?” i: Helpman, E. (red.), General Purpose Technologies
and Economic Growth. Cambridge, Mass.: MIT Press, 1998, s. 1554.
Lundberg, D. & Larsson, M.: Den transparenta ekonomin.
Stockholm: SNS, 2000.
Measuring the ICT Sector, OECD: Paris, 2000 och nationalräkenskaperna (SCB).
Millqvist, R.: I kamp för en idé. En bok om hemköp och maktspelet
inom handeln. Stockholm: Prisma, 1971.
Normann, R. & Ramirez, R.: Den nya affärslogiken. Malmö:
Liber-Hermods, 1994.
Schön, L.: En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och
omvandling under två sekel. Stockholm: SNS Förlag, 2000
Shapiro, C.L. & Varian, H.R.: Information Rules: A Strategic
Guide to the Networked Economy. Boston: Harvard Business
School Press, 1999.
Ström, P.: Vinna eller försvinna i IT-åldern. Internetsamhällets nya
affärslogik. Malmö: Liber Ekonomi, 1998.
Ström, P.: IT-affärer som gör revolution. Malmö: Liber Ekonomi,
2000.
The Economic and Social Impact of Electronic Commerce:
Preliminary Findings and Research Agenda. Paris: OECD, 1999.
TIME, June 24, 1996, s.48.
USA Today, February 2, 2000.
Veckans Affärer, Nr. 8, 21 februari 2000.
24-timmarsmyndighet. Förslag till kriterier för statlig elektronisk
förvaltning i medborgarnas tjänst. Stockholm: Statskontoret
2000:21.
74
T E K N I K S K I F T E
75