1 (18) Örsundsbroskolans trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller för Örsundsbroskolan Grundskola, förskoleklass och fritidshem. Ansvariga för planen John Danielsson, rektor Planen gäller under perioden Läsåret 2016-17 Datum för utvärdering av planen Utvärdering av planen påbörjas senast maj 2017 2 (18) Innehållsförteckning Örsundsbroskolans trygghetsplan ................................................... 1 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling .................................. 1 Ansvariga för planen ....................................................................................................................... 1 Inledning ........................................................................................ 3 Örsundsbroskolans vision och värdegrund ......................................................................................... 3 Förbud mot diskriminering och kränkande behandling .................................................................. 4 Förankring och delaktighet.............................................................................................................. 4 Utvärdering, kartläggning och analys .............................................. 5 Utvärdering och kartläggning av föregående års plan ........................................................................ 5 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan ..................................................................................... 5 Utvärdering, kartläggning.................................................................................................................... 5 Årskurs 7-9....................................................................................................................................... 5 Trygghetsenkät: ............................................................................................................................... 5 Samtal med elevråd och kamratstödjare: ....................................................................................... 5 Årskurs f-6 ........................................................................................................................................... 6 Trygghetsenkät: ............................................................................................................................... 6 Klassdiskussioner och trygghetskartor: ........................................................................................... 6 Lärarenkät: .......................................................................................................................................... 6 Analys ............................................................................................ 6 Det främjande arbetet.................................................................... 8 Främjande insatser .............................................................................................................................. 8 Främjande insatser läsåret 2016/2017 ........................................................................................... 8 Det förebyggande arbetet ............................................................ 10 Förebyggande åtgärder ................................................................ 10 Det åtgärdande arbetet ................................................................ 11 Bilaga 1 Sammanfattning Trygghetsplan ....................................... 13 Bilaga 2 Defenitioner och begreppsförklaringar ............................ 15 Bilaga 3 Vid nätkräkningar ............................................................ 17 Detta ska lärare informera elever om enligt handlingsplan vid kränkningar på nätet ................. 17 Om nätkränkningen fortsätter eller förvärras ............................................................................... 17 3 (18) Inledning Trygghetsplanen tar sin utgångspunkt i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Dessa föreskriver en nolltolerans mot alla former av kräkningar. Det vill säga såväl digital som fysisk. Skollagen 6:3§ anger att ”utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla barn tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet”. 3:16 § diskrimineringslagen fastställer att varje utbildningssamordnare varje år skall upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett vem den personen är. Diskrimineringslagen 1:5 § anges de 7 diskrimineringsgrunderna som är kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. För en förklaring av dessa begrepp, se bilaga två. Att en elev diskrimineras innebär att den missunnas utifrån nämnda diskrimineringsgrunderna. Skolan har ett vidsträckt ansvar att förebygga trakasserier och kräkningar som sträcker sig utanför skol tid. Därmed är skolan även skyldig att motverka kräkningar eller mobbning som sker exempelvis på nätet eller på annat sätt utanför skol dagens slut. Planen är även skriven med beaktan till skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.1 Skolan bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga kräkningar i miljöer som kan knytas till skolans elever. Ytterst ansvarig för att planen efterlevs är huvudmannen på skolan, rektor John Danielsson. Örsundsbroskolans vision och värdegrund Örsundsbroskolan har en trygg och tillåtande miljö med ett klimat som skapar goda förutsättningar för lärande, utveckling och inflytande. Såväl lärare som elever tar avstånd från alla tendenser av trakasserier och eller annan kränkande behandling. All personal vid skolan är skyldiga att uppmärksamma om det förekommer trakasserier eller kränkningar och agera för en miljö som överensstämmer med den värdegrund som läroplanen är baserad på. På vår skola arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund. Som bygger på fyra delar. Dessa är: Gemenskap, ansvar, respekt, trygghet. Nedan presenteras skolans värdegrund. 1 Gemenskap På vår skola arbetar vi för att alla skall känna tillhörighet. Vi skapar glädje och möjlighet för hela skolan att göra saker tillsammans. Vi arbetar utanför arbetslagets gränser för att främja vi-känslan. Vi tar hand om nya elever och personal. Ansvar Vi ger eleverna ett stegrande ansvar för sig och sina handlingar. Vi tar ansvar för att skapa en gynnsam lärmiljö. Vi ger eleverna ansvar för miljön och lärande utifrån deras ålder och mognad. Vi är goda förebilder. Respekt På vår skola tolererar vi varandras olikheter och åsikter. Respekt genomsyrar hur vi bemöter varandra och vår skolmiljö. Likabehandlingsplan enligt 2kap 16 § diskrimineringslagen samt Plan mot kränkande behandling enligt 6 kap 8 § skollagen. 4 (18) Ett tillåtande klimat. Trygghet Alla skall bli sedda och känna sig välkomna på vår skola. Känna glädje att gå till skolan. Vi vågar göra fel. Vi skapar förutsättningar för god social samvaro och inlärning. Vi bekräftar individen och reagerar vid/mot kränkningar. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Som elev får du inte utsättas för diskriminerande eller kränkande behandling av andra elever eller personal vid skolan. Således är detta något som gäller även dig själv. Du får inte kränka eller utsätta andra. Förankring och delaktighet Trygghetsplanen skall förankras hos skolans personal. Den skall diskuteras i arbetslagen. Ansvariga: Skolledning, elevhälsoteam och lagledare för arbetslagen. Planen skall förankras hos eleverna på ett sådant sätt att de förstår vad den innebär. De skall ges möjlighet att diskutera innehållet. För de yngre barnen finns en förenklad version, se bilaga 1. Arbetet med att hålla planen aktuell sker över hela läsåret. Planen skall komma tillkännedom hos vårdnadshavarna till eleverna. Ansvariga: Klasslärare/mentorer. Planen skall även läggas ut i sin helhet på skolanshemsida. Om elev eller vårdnadshavare önskar få en papperskopia av planen ansvarar mentor/klasslärare för att det sker. 5 (18) Utvärdering, kartläggning och analys Utvärdering och kartläggning av föregående års plan Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Kartläggningen och utvärderingen har genomförts genom att personalen i ett arbetslag (alla arbetslag har fått uppgiften att svara) på en enkät, eleverna har svarat på en trygghetsenkät, Kamratstödjarna och det äldre elevrådet har intervjuats av skolkurator, några av de lägre årskurserna har svarat på trygga och otrygga platser genom att rita in det på en karta och flera klasser har lämnat in anteckningar från sina diskussioner om tryggheten på skolan. Vi tittar också på de ärenden angående kränkande behandling som kommit in under året. Utvärdering, kartläggning Årskurs 7-9 Trygghetsenkät: Enligt enkäten trivs 85 % av eleverna bra eller mycket bra i klassrummet och ungefär lika många med sina klasskamrater och på rasterna. Något färre trivs med elever i andra klasser. 20 % av eleverna trivs ok eller dåligt på idrottslektionerna och i omklädningsrummet. Ungefär samma siffror gäller för matsalen. 11% av eleverna som svarat på enkäten uppger att de blir kränkt av någon på skolan. 5 % uppger att de själva kränker andra. Knappt 13 % uppger att de utsatts för någon form av kränkning på nätet under det senaste året. Det framgår dock inte om kränkningen skett av någon på skolan. 84% av eleverna upplever att de har någon vuxen att prata med. Resterande har svarat ”nej” eller ”vet inte”. Samtal med elevråd och kamratstödjare: I diskussionen med kamratstödjare och elevråd framkommer att de över lag tycker att det är bra stämning på skolan och att det är bra gemenskap mellan årskurserna. De menar ändå att det kan bli bättre och att gemenskapen över klassgränser skulle öka genom fler gemensamma dagar och fler aktiviteter som inte bara är sport utan någon som kan passa alla, där det viktigaste är att ha roligt tillsammans. Eleverna säger att de vet att det finns mobbing och kränkningar som ingen lärare ser och som är svårt att upptäcka även för andra elever. Dessutom är det få som berättar om de blivit utsatta för kränkningar eftersom de är rädda att situationen ska bli bättre. Alla elever litar inte på att vuxna på skola gör något åt det. Många elever ”skojbråkar” men de som blir utsatta känner sig illa behandlade. I dagsläget upplever eleverna att den information som de har om kräkningar inte tas tillvara. Eleverna efterfrågar fler lektioner om mobbing och kränkningar och att de skulle vilja jobba med nätkränkningar på lektioner. Eleverna behöver också uppmuntras att berätta om de blir utsatta. Eleverna önskar också att lärarna får mer kunskap om hur de ska hand om elever som inte mår bra på grund av kränkningar eller psykisk ohälsa. 6 (18) Eleverna tror att en bättre kontakt mellan lärare och elever skulle ge bättre trygghetskänsla på skolan. Eleverna tycker att arbetet med ”värdeorden” inte längre märks av, vilket de tycker är synd. Årskurs f-6 Trygghetsenkät: Enligt trygghetsenkäten trivs 97 % av de svarande eleverna ”bra” eller ”mycket bra” med sina klasskamrater. 82,5% tycker att rasterna är bra och något färre trivs med elever från andra klasser. 76 % trivs ”bra” eller ”mycket bra” i matsalen. Det ger en ganska stor andel elever som tycker att matsalsituationen på ett eller annat sätt kan förbättras. 19 % av eleverna svarar att de trivs dåligt i omklädningsrummet vilket ligger i linje med hur de äldre eleverna har svarat. Endast svarar dock 48 % att de trivs ”bra” eller ”mycket bra” i omklädningsrummen. Klassdiskussioner och trygghetskartor: De yngre eleverna upplever det otryggt där det är få vuxna och tryggt där det finns rastvakter. De upplever att vuxna och elever hjälper till om det händer något. Det finns en önskan om fler rastvakter och fler saker att göra på rasterna. Äldre elever kan upplevas skrämmande till exempel när de yngre behöver passera utanför G-huset. Där kommer bollar farande och äldre elever retas. Klätterställningen, spelplanen och bakom ”gula längan” är andra platser som för vissa upplevs som otrygg plats. Lärarenkät: Lärarna i arbetslaget f-3 bedömer över lag att de har mycket god kunskap i att hantera kränkningar som sker i klassrummet och god kunskap i att hantera kränkningar på rasterna. Dock är tillgången till tid att hantera kränkningarna begränsad. Verbala och fysiska kränkningar är de vanligaste som personalen ser. Analys Notera att analysen är ofullständig då fullständigt underlag saknas. Bara ett arbetslag har gjort kartläggning, trots flertal påminnelser och bara ett fåtal klasser har besvarat frågor om trygghet på skolan. Det leder till att elever och personal berövas möjligheten att vara delaktiga i trygghetsarbetet, vilket är negativt för skolan på sikt. Skolan sänder ut signaler om att elevernas trygghet inte är viktigt och minskar elevdemokratin. Det finns flera möjliga orsaker till varför kartläggningen och utvärderingen nedprioriteras som till exempel tidsbrist eller att det från ledningshåll inte varit tydligt att utvärderingen är obligatorisk. Detta behöver ses över ytterligare då det till i år provades ett nytt sätt med personalenkät för att förenkla kartläggningen, vilket alltså inte fungerade. Trots personalens höga arbetsbelastning behöver 7 (18) arbetet med trygghetsplanen prioriteras, om nödvändigt på direktiv från ledningshåll. För att skolan ska leva upp till sina värdeord trygghet, respekt, gemenskap och ansvar. Eleverna har själva många bra tankar om vad som behövs för att skolan ska bli en bättre plats att vara på. Med stöd från vuxna är eleverna själva en positiv kraft som går att använda i ett kommande förändringsarbete. Toaletterna nedanför matsalen har inte kommit upp i år vilket vi får tolka som att arbetet med att göra den platsen tryggare har lyckats. Att vuxna skapar trygghet på rasterna är tydligt. På många sätt kan rasten vara det svåraste ”ämnet” i skolan. Det är en icke styrd aktivitet som kräver mycket av eleverna. Det ställs krav på att styra sin egen tid, att kunna organisera sig själv och att samarbeta med andra. Tillgång till vuxna som kan stötta i lek om det behövs och ordna rast lekar för de som vill och behöver kan öka tryggheten ytterligare samt utvecklas till ett lär-tillfälle. Samtidigt upplever personalen att det är dåligt med tid till att hantera kränkningar som sker under skoldagen. Fler uppstyrda raster och fler vuxna som är med på rasterna och där kan stötta i, och lära ut, konflikthantering kan minska kränkningar som annars behöver hanteras på lektionstid. Situationen i omklädningsrummen behöver ses över. I enkätsvaren finns inte svar på frågan ”vad det är som gör omklädningsrummen till en otrygg plats”. Vidare kartläggning och analys behövs för att kunna åtgärda problemen. Förslagsvis diskussion med idrottslärare och EHT samt fråga eleverna om vad som behövs för att situationen i omklädningsrummen ska bli bättre. Bland skolans äldre elever finns många som upplever att de inte har någon vuxen att vända sig till, samtidigt beskriver eleverna att de inte berättar om de blir kränkta då de inte känner att personalen på skolan gör något. Det är allvarligt att elever på skolan inte känner tillit till skolans personal. Eleverna efterfrågar själva bättre kontakt mellan elever och lärare samt lektioner om kränkningar vilket kan vara bra åtgärder mot problemet. Både yngre och äldre elever i skolan upplever att trivseln är bättre i sin klass än med andra elever i skolan. Detta är inte konstigt men för vissa blir upplevelsen att till exempel platser där andra elever är, blir otrygga. Möjlighet att träffa andra elever än de i sin klass och lära känna fler samt få en vi-känsla i hela skolan kan påverka detta i positiv riktning. De äldre eleverna efterfrågar själva fler mötesplatser. 8 (18) Det främjande arbetet Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det främjande arbetet kan omfatta - kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling - att personalen diskutera egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten, samt - möjligheter för barn att återkommande diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. Främjande insatser Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Örsundsbroskolan jobbar med många främjande och förebyggande insatser som är en del av den dagliga verksamheten på skolan och i klassen. Det är rastvakter, kamratstödjare, elevhälsoteam med mera. Främjande insatser läsåret 2016/2017 Nedanstående insatser ska genomföras under året. Våra prioriterade insatser som ska genomföras under året för att främja barns och elevers lika rättigheter. (Mål och insatser) Diskussioner i arbetslagen 7-9 om hur vi kan främja positiv kontakt mellan elever och personal. Under året skapa fler tillfällen då elever från flera klasser och åldrar får träffas. Värdegrundsarbete, hur kan ”Vi” som skola implementera värdegrunden. Är det möjligt att tillsammans med eleverna bygga upp en Örsundsbroanda? Främja likabehandling genom undervisningen om allas lika värde oavsett kön, Könsidentitet eller köns uttryck eller sexuell läggning. Ingen skall känna sig diskriminerad utifrån ovanstående. Varje individ har rätt att vara den de är oavsett om exempelvis deras sexuella läggning bryter mot normen. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Det vill säga att en funktionsnedsättning inte Ansvar Datum när det ska vara klart Rektor, EHT och arbetslagsledare Utföras under hela läsåret med start senast oktober 2016 Rektor, EHT Under hela läsåret. och Avstämning arbetslagsledare. vårterminen 2017. Mentorer, arbetslagsledare och EHT – teamet. Arbetslagen följer kontinuerligt upp. Om behov finns av stöd kontakta EHT. Mentorer och Uppföljning sker arbetslagsledare. vid 9 (18) påverkar en människans värde. Vi har alla samma rättigheter. Hänsyn skall tas till individens förutsättningar och behov. Den elev som har en funktionsnedsättning skall ges möjlighet att delta i aktiviteter som anordnas på skolan precis som övriga elever. Individens behov skall tas till vara då aktiviteter organiseras. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning. Genom undervisningen arbetar vi med rättigheterna för barn och människor. Detta sker genom undervisning. Där exempelvis allas lika värde diskuteras, vad finns det för orsaker bakom att människor flyr eller varför finns fördomar? Främja likabehandling och skapa ett positivt klimat på skolan. Kränkande behandling – Mål: Att främja likabehandling och ett bra klimat på skolan. Vid Örsundsbroskolan arbetar vi utifrån följande modell vid kräkningsärenden. Alla vuxna har en skyldighet att ingripa vid kräkningar. Den mentor eller personal som upptäcker att en elev kränks skall: Ansvarig mentor samtalar med berörd elev om vad som har hänt och vad den har blivit utsatt för. I syfte att klargöra situationen och för att reda ut vilka som är inblandade. Om kränkningen fortsätter anmäler mentor händelsen till rektor. Som ansvarar för att ärendet anmäls till tryggskola. Mentor och berört arbetslag talar därefter med den utsatte eleven och därefter med den som kränker denne. Individuella samtal sker med alla berörda elever. Tider beslutas för uppföljning och tät kontakt hålls med den elev som blivit utsatt för att följa upp ärendet. Dokumentering sker och rektor och elevhälsogrupp informeras. arbetslagsträffar. Lärare vid hela skolan. Pågår under hela läsåret. Följs upp genom arbetslagsträffarna. EHT – teamen, arbetslagen. EHT – teamet har kontinuerlig uppföljning för att stämma av behov gällande enskilda elever eller grupper på skolan. Arbetslagen träffas varje vecka. Öppet – Elevhälsa möte varje torsdag. Där lärarna ges konsultation av elevhälsan. Aktuell personal/mentor och det arbetslag denne arbetar i. Vid behov kontakta EHT. 10 (18) Om kräkningarna ändå fortsätter kan insatser ske från elevhälsogruppen på skolan. Vårdnadshavare kan kontaktas. Disciplinära åtgärder i enlighet med skollagen (5 kap 615§) kan vidtas och eventuellt skrivs åtgärdsprogram. Dokumentation är viktigt. Vid ytterligare kräkningar kan anmälan ske till socialtjänsten. Utvärdera vid avslutat fall. Elevhälsoteamet träffas varannan måndag, ojämna veckor. Elevhälsoteamet består av rektor, skolsköterska, kurator, psykolog, studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger. Teamet arbetar med elevhälsoarbete, övergripande och individuellt. Skolan har ett buss och rastvakts schema. Vars syfte är att skapa trygghet på skolan. Det innebär att de finns personal på skolan närvarande vid exempelvis av och påstigning på bussen. Rektor och EHT – personal. Regelbundna träffar måndagar, ojämna veckor. Rektor Uppföljning i arbetslagen. Det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Förebyggande åtgärder För att förebygga trakasserier och kränkningar har vi satt upp nedanstående mål utifrån trygghetankäten VT 2016. Våra prioriterade insatser som ska genomföras under året för att förebygga barns och elevers lika rättigheter Kartlägga situationen i omklädningsrummet för f-6 Åtgärder för att förbättra situationen i omklädningsrummen. Ansvar Datum när det ska vara klart Rektor och EHT Kartläggning Matsal Rektor och EHT Åtgärder utifrån vad som framkommit vid kartläggningen som rör matsalen. Rektor och EHT Till och med oktober 2016. Omgående eller senast till terminsstart VT 2017. December 2016. Januari 2017. Rektor och EHT 11 (18) Internet – förhållningssätt, kräkningar, vad är okej eller inte? EHT/Kurator HT 2016 Det åtgärdande arbetet Alla barn och elever tillförsäkras en god utbildning i en trygg miljö Anmäla Utreda Åtgärda Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten anmäler detta till förskolechefen/ rektorn. Förskolechefen/rektor är utreder skyndsamt omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna eller trakasserierna. Förskolechef/rektor vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Anmäla till huvudman Förskolechef/ rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäler detta till huvudmannen enligt rutin. Utredningen genomförs utifrån behov av den som har delegation på att utreda ärenden. Följa upp och utvärdera Utifrån utredningen görs en sammanfattning/ bedömning som återges till förskolechef/rektor. För att förvissa sig om att kränkningarna inte upprepas följer förskolechef/rektor upp och utvärderar åtgärderna. Förskolechef/rektor gör en bedömning utifrån underlaget om åtgärder ska vidtas. Informera huvudmannen Förskolechef/rektor håller huvudmannen informerad genom att skicka utredningen till avsedd adress enligt rutin Informera huvudmannen Förskolechef/rektor håller huvudmannen informerad genom att skicka uppföljningen till avsedd adress enligt rutin Personalen har god uppsikt över de utrymmen och platser där barn befinner sig för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Personalen agerar omedelbart i en akut situation för att tillförsäkra barnen trygghet. Barnen vet att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Vårdnadshavare har information om vem de ska vända sig till när något har hänt. Anmälningsskyldigheten gäller om ett barn upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen. Anmälningsskyldigheten omfattar även alla händelser där ett barn upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till förskolechefen. Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket 12 (18) allvarliga. De åtgärder som kan bli aktuella är: varning (LAS 30§), omplacering (LAS 7§), uppsägning (LAS 7§) samt avsked (LAS 18§). Ärenden förvaras enligt gällande dokumenthanteringsplan. 13 (18) Bilaga 1 sammanfattning Trygghetsplanen Sammanfattning av Örsundsbroskolans Trygghetsplan Läsåret 2017/2018 Du har rätt att behandlas bra i skolan 14 (18) Skolan ska vara en plats där alla trivs och mår bra. I skolan ska ingen bli hotad, slagen eller bli illa behandlad på något sätt. Det står i lagen. Det kan finnas flera orsaker till att man inte trivs i skolan. Det är inte okey att någon annan på skolan får dig att må dåligt genom exempelvis: Hot, svordomar, öknamn, att någon kallar dig hora, bög och liknande. Utfrysning, ryktesspridning, blickar, alla går när du kommer, tystnar när du passerar, med mera. Slag, knuffa, sparka, hålla fast, tafsa och liknande. Hotbrev, lappar, klotter, fotografier, sms, meddelanden på facebook, e-post, filmning, chat med mera. Inte heller skolböcker, filmer eller annat material i skolan ska få dig att må dåligt. Om du ändå blir utsatt för något av det här ska du ta prata med någon vuxen på skolan. De är skyldiga att lyssna på dig och ta tag i det. All personal måste ingripa om de ser eller får veta att någon blir utsatt för en kränkning. Som elev är det viktigt att du berättar för någon vuxen på skolan om du känner dig utsatt. Mentor eller klasslärare ska kontaktas och sin tur informera föräldrar. Skolan ska, genom sitt förebyggande arbete, se till att elever inte blir utsatta för kränkningar och för att alla ska känna sig trygga. Det görs bland annat genom att: Det finns rastvakter Kamratstödjare och fadderverksamhet Aktiviteter för att stärka sammanhållningen i klasserna Ordningsregler och trivselregler Klassråd och elevråd Elevhälsoteam Du kan läsa mer i hela versionen av trygghetsplanen. Den finns på skolans hemsida eller så kan du fråga din lärare om ett exemplar. 15 (18) Bilaga 2 Definitioner Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara2: Verbala: (Språkliga kränkningar) Det kan vara hot, svordomar, öknamn, att bli kallad hora/bög, sexualiserat språkbruk etcetera. Psykosociala: (Tysta kränkningar) Utfrysning, blickar, alla går när man kommer, tystna när någon passerar, ryktesspridning och liknande. Fysiska: (Kroppsliga kränkningar) Slag, knuffar, sparkar, hålla fast någon, tafsande och liknande. Text- och bildburna kränkningar: Här ingår hotbrev, lappar, klotter, fotografier, sms, msn, meddelanden på olika communites, e-post, filmning, chatt med mera. Trakasserier Är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: Kön: här ingår trakasserier som är kopplade till en elevs kön. Sexuella trakasserier ingår här. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning: innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionshinder: hit räknas fysiska, psykiska eller intellektuella funktionshinder. Både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt som till exempel ADHD, allergi och dyslexi. Sexuell läggning: till exempel homosexuell-, heterosexuell- eller bisexuelläggning. Könsöverskridande identitet eller uttryck: personer som på något sätt bryter mot samhällets normer om hur pojkar/flickor och kvinnor/män förväntas vara och se ut. Ålder: elever får inte diskrimineras eller trakasseras på skolan på grund av sin eller till exempel föräldrars ålder. Skolan har dock rätt att särbehandla på grund av ålder vid vissa tillfällen.3 Annan kränkande behandling Är uppträdande som – utan att vara trakasserier – kränker en elevs värdighet. Här ingår mobbning. Mobbning 2 Uppdelning hämtad från Skolans demokratiuppdrag förstärks om rätten till skadestånd för kränkande behandling. Kristina Bartley, 2007. 3 ”- vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. - om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. - det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium”. Diskrimineringslagen 2 kap 6 § 16 (18) En person är mobbad när hon/han upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer, samt att det råder obalans i styrkeförhållandet fysiskt och psykiskt.4 Diskriminering Är när en vuxen i skolan behandlar en elev orättvist och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etcetera. Indirekt diskriminering Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Repressalier Är när en person på något sätt blir straffad för att han/hon har berättat om att han/hon själv, eller att någon annan, har blivit utsatt för en kränkande behandling. Detta är förbjudet på skolan. 4 Mobbning i skolan. Olweus 1991. Definitionen används av Barn- och elevombudet. 17 (18) Bilaga 3 Detta ska lärare informera elever om enligt handlingsplan vid kränkningar på nätet Vad gör du om du blir kränkt på nätet? - - Gå ur dessa konversationer – den som gör detta vill ha uppmärksamhet. Ta skärmdumpar – vid polisanmälan blir dessa bevismaterial. Se till att det syns datum och tid. Dessa kan mejlas eller läggas i rektors mapp. Kom ihåg att ange vem som har lämnat informationen. Berätta för dina föräldrar och någon vuxen på skolan så du kan få hjälp. Bestäm om du ska polisanmäla. Polisen vill att du ska göra det själv så att de får din berättelse, men vi vuxna hjälper gärna till. Gör en anmälan till skolan om att kränkningen skett – be din lärare eller mentor om hjälp om du inte hittar blanketten. Skolan är skyldig att göra en utredning av det som hänt. Be det sociala mediet ta bort utövaren eller det som sagts. - Vart vänder man sig för mer information? *www.enkoping.se, ”barn och utbildning”, ”Grundskola”. I högermenyn finns en länk som heter ”må bättre – en elevportal”. Här finns en stor mängd information om vad du ska göra eller vart du kan vända dig. *kränkt.se (datainspektionen) har information om hur du som utsatt kan agera. *http://www.skolinspektionen.se/BEO/For-barn-och-elever/ *https://www.polisen.se/Utsatt-for-brott/Olika-typer-av-brott/It-relaterade-brott - Om du har uppgifter om vem det kan vara som är utövaren så kontaktar du någon av skolledarna Info till föräldrar: Mentor eller klasslärare mejlar hem till alla föräldrar och berätta att det sker kränkningar på nätet. Be föräldrarna prata med sina barn om detta hemma och berätta vad ni har informerat eleverna om. Om deras barn blir utsatta på nätet så ber ni dem att skärmdumpa, avgöra om de vill göra en polisanmälan och sedan kontakta skolledningen. Skicka kopia på mejl till föräldrar till rektor. /Skolledningen Om nätkränkningen fortsätter eller förvärras Vid akut läge gäller schemabrytande så att ansvarig/berörd vuxen kan ägna sig åt kränkningsärendet. Tänk på att alltid vara två i arbetet. För detta ska det finnas en plan i varje enhet. Lagledare ansvarar för att en sådan upprättas. 18 (18) Ansvarig lärare/mentor tar kontakt med skolledningen och informerar. Skolledningen ansvarar för att ansvarig/berörd vuxen får det stöd den behöver. Handlingsplan upprättas. Kurator eller psykolog finns till hands för handledning och information. /Skolledningen