Texter till visor, poplåtar och raplåtar är
också en form av lyrik.
Carl Michael Bellman
Evert Taube
Cornelis Vreeswijk
Ulf Lundell
Laleh
Timbuktu
…är alla kända för sina texter.
Jag hoppas
det bra.
Jag hoppas
jag
och känner
rörd
och yr och
störd.
att du inte alls har
du ligger vaken som
dig lustig glad och
ängslig och mycket
Vad jag bryr mig om nu
Är att du ligger vaken
I morgontimmen när regnet slår
mot fönstret
och det låter som om nån går på
dig.
Vad jag bryr mig om nu
är att du då ser det
Hur smutsigt livet blivit.
Jag hoppas att du inte alls har det bra.
Jag hoppas du ligger vaken som jag
och känner dig lustig glad och rörd
och yr och ängslig och mycket störd.
(Karin Boye, 1900-1941: ur Från
en stygg flicka)
Vad jag bryr mig om nu
Är att du ligger vaken
I morgontimmen när regnet slår
mot fönstret
och det låter som om nån går på
dig.
Vad jag bryr mig om nu
är att du då ser det
Hur smutsigt livet blivit.
(Håkan Hellström, född 1974: ur
Kärlek är ett brev skickat
tusen gånger)
 Finns det egentligen några tydliga
budskap i dikter?
 ”Dikten blir till i mötet med sin
läsare”
 ”Diktaren har ett eget budskap”
 ”Dikten är ett dokument av sin tid”
 ”Dikten är en abstrakt omskrivning av
konkreta ting.”
Dikter kan se ut på många
olika sätt och handla om vad
som helst. Men det finns
några gemensamma drag…
Poeter leker ofta med språket och skapar
nya ord och meningar. En dikt behöver
till exempel inte innehålla punkter och
stor bokstav. Det betyder inte att en
måste strunta i skrivreglerna.
Jag vill vara bra bättre bäst
Lycklig lyckligare lyckligast
Och älskad älskadare
Älskadast
(Maria Rydhagen, född 1969: ur Det
räcker inte)
Du kan skriva dikter i bunden eller fri
form.
Den bundna dikten följer vissa regler och
mönster.
-Stavelser
-Rim
-komposition
 T ex: Haiku
Tre rader med sammanlagt 17 stavelser
Uteliggaren
Kisar i morgonljuset
tiggkaffet svalnar
Typiskt för dikter är att de oftast
består av korta rader med ojämn
högerkant.
Du kan byta rad för att få rytm i
dikten.
En rad i en dikt kallas för versrad
När flera versrader håller ihop kallas
det för strof eller en vers.
En orsak är att några ord som står ensamma på en rad
känns mer betydelsefulla än om de stod i en vanlig
mening. Det blir lite som att stryka under orden.
När han kom ner på gatan efter kärleksmötet
virvlade snö i luften.
Vintern hade kommit
Medan de låg hos varann.
Natten lyste vit.
Han gick fort av glädje.
Hela staden sluttade.
Förbipasserande leenden –
Alla log bakom uppfällda kragar.
(2011 år nobelpristagare Thomas Tranströmer, född
1931: ur C-dur)
På så sätt kan en få in många bilder och
associationer på några få rader:
Mänska kan flyta
I hav
Gunga båt horisonter
Gråta kontor tårar
Göra svår kyckling
(Thomas Tidholm, född 1943: ur Mänska)
…av ett eller flera ord är ett vanligt
knep när en vill påverka läsare eller
lyssnare. Poeter använder ofta
upprepningar av samma anledning som
reklamvärlden gör det: för att dra in
läsaren i texten.
Hårt
Hårt
Hårt
Hårt
vara sniffare fullgubbe fnask
vara risigt & sargat patrask
samla sopor att släpa på
gå i centrum & bara gå
(Bodil Malmsten, född 1944: ur Bakom
Innan det fanns skriftspråk levde
historier vidare genom att människor
berättade dem för varandra.
Långa berättelser var lättare att minnas
om de följde vissa regler, versmått, och
till exempel rimmades på ett särskilt
sätt.
Regler för vilka ord som skulle betonas
=rytm som stöd för minnet, som i
barnramsor.
Det vanligaste sättet att rimma är att
låta minst två versrader sluta med samma
ändelse – slutrim
Versrader som rimmar kan komma direkt
efter varandra, eller korsas så att till
exempel varannan rad rimmar.
Ett annat rim är alitteration, eller
bokstavsrim. Då börjar flera ord i
versraden på samma bokstav eller
språkljud.
Även efter att skriftspråket uppfanns fortsatte
poeterna att följa de här reglerna.
Med läsning öd ej tiden bort,
Vårt kön så föga det behöver,
Och skall du läsa, gör det kort,
att såsen ej må fräsa över!
Försiktigt även undanvik
all brydsam forskning i gazetten.
Vårt hushåll är vår republik,
Vår politik är toaletten.
(Anna Maria Lenngren, 1754-1817:ur Några ord till
min k. dotter, i fall jag hade någon)
Bildspråk betyder att en liknar
någonting abstrakt, till exempel en
känsla, vid något konkret.
Nu styvnar löddrig sky
I nattens grova hand,
Nu stiga skogarna
och stela höjder
så kargt mot himmelens
Förkrympta valv.
Hu hårt är allt,
Hur stelnat, svart och stilla.
Jag famlar kring i detta dunkla rum,
jag känner klippans vassa kant mot mina fingrar,
jag river mina uppåtsträckta händer
Till blods ,mot molnens frusna trasor.
(Pär Lagerkvist, 1891-1974: ur Ångest)
Anafor – upprepning av samma ord i
början av en rad.
Epifor – upprepning av samma ord i
slutet av en rad
Att knyta ihop början och slut i en dikt
med samma ord, versrad eller strof.
(även i filmer används detta stilgrepp)