Holmsunds förskola

Myrbackagården
2009/2010
Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling som
gäller för Källmursspåret;
Vikingagården, Solhjulet, Myrbackagården, Holmsunds
förskola, Vikingaskolan, Källöskolan och Källmursskolan.
Alla barn och elever hos oss skall känna sig trygga och bemötas och
behandlas med respekt för sin egenart. Våra förskolor och skolor skall
vara miljöer som är fria från förekomst av diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Inget barn och ingen elev skall behöva vara rädd
för att gå till förskolan eller skolan.
Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling tydliggör
och skärper verksamhetens ansvar för att främja barns och elevers lika
rättigheter i de verksamheter som omfattas av skollagen. I lagen förbjuds
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Barn och elever
får även ett lagligt skydd mot kränkande behandling som t.ex. mobbning.
/Ledningsgruppen i Källmursspåret
BARN & UNGDOM
Sid 2 (19)
Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling för Myrbackagården s. 3
Mål för 2009/2010
s. 12
Bilaga 1 Åtgärdsplan – rutiner
s. 13
Bilga 2 Utdrag ur barnkonventionen
s. 14
Bilaga 3 Så här arbetar vi med barn i behov av särskilt stöd
s. 15
Bilaga 4 Formulär angående diskrimineringsgrund KÖN.
S. 17
Sid 3 (19)
Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling
för Myrbackagården
Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 s. 3
Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de
rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och
därför är vuxna viktiga som förebilder.
Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande
behandling.
Förskolan skall uppmuntra och stärka bans medkänsla och inlevelse i
andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om
individen och syfta till att barns förmåga till empati och omtanke om
andra utvecklas.
FN:s Barnkonvention
”Alla barn har rätt att bli respekterade, rätt att bli lika behandlade och
skyddas mot alla former av övergrepp”.
”Barnens bästa skall komma i främsta rummet och de har rätt att göra
sig hörda och få sina åsikter respekterade”.
”Alla barn har rätt till en god start i livet och rätt att få sina
känslomässiga behov tillfredställda”.
Vårt syfte och mål med vår likabehandlingsplan, plan mot
kränkande behandling är att:




främja barns lika rättigheter oavsett, kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, eller
funktionshinder. Att förhindra trakasserier eller kränkande
behandling.
skapa trygghet för barn, föräldrar och personal.
veta hur man ska bete sig i olika situationer.
ha en säker fysisk och psykisk miljö.
Sid 4 (19)





trygghetsplanen innehållande likabehandlingsplanen ska vara
tillgänglig och funktionell.
den ska vara uppdragsrelaterad till läroplanen, Lpfö 98.
förtydliga våra riktlinjer i hur vi ska förhålla oss.
lägga grunden för vad vi står för.
vi ska bli säkrare i vår roll som pedagoger.
Självkänsla, trygghet och livsglädje är tre viktiga hörnstenar som barnen
ska få med sig i sin livsryggsäck under sin tid på förskolan.
Definitioner
Vår likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling omfattar arbetet
kring:






Kränkande behandling, ett samlingsbegrepp för olika former av
kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att
någon eller några kränker principen om alla människors lika
värde. Kränkningar kan vara fysiska, verbala hot, nedvärderande
ord.
Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade
tillfällen.
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och
därmed kränkande behandling av individer eller grupper av
individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder.
Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön
eller anspelar på sexualitet.
Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens
överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska
skillnader mellan folkgrupper.
Främlingsfientliga avser motvilja mot grupper som definieras
genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga
karakteristiska.
Sid 5 (19)


Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller
bisexualitet och homo- eller bisexuella personer
Våld och hot, att bli fysiskt utsatt för slag och knuffar, samt att bli
hotad verbalt.
Hur ska vi som personalgrupp arbeta aktivt för att främja
likabehandling, förebygga och motverka diskriminering eller
kränkande behandling?













Möta alla människor, barn som vuxna utan förutfattade meningar,
vara lyhörd, tydlig, en förebild.
Göra oss medvetna om jämställdhetsfrågor genom
värdegrundsdiskussioner/övningar och litteratur.
Återkommande diskussioner på våra arbetsplatsträffar om
värdegrundsfrågor.
Spela in oss själva, lyssna på hur det låter när vuxna pratar med
barnen, när barnen pratar med varandra.
När vi är på förskolan följer vi lagen, oavsett vilka åsikter vi har
privat.
Vara medvetna och förberedda när vi möter barnen och deras
familjer genom att ta reda på familjers bakgrund som t.ex. olika
familjekonstellationer, religioner, traditioner, funktionshinder i
familjen eller hos barnet.
Ta tillvara på föräldrars kunskaper och erfarenheter i arbetet med
barn och personal.
Vara lyhörda vuxna och att tänka på, - Skulle jag vilja vara barnet
som mötte mig själv som pedagog?
Alltid tänka på att vi vuxna är förebilder för barnen och för
varandra.
Våga påminna varandra.
Skapa en positiv atmosfär genom att ta tillvara på varandras
likheter och olikheter.
Alla barn är allas ansvar.
Visa respekt för både barn och vuxna.
Ansvar: all personal och förskolechef
 Föreläsningar, utbildningar för personalen.
Ansvar: Trygghetsgruppen och förskolechef.
Sid 6 (19)
Hur ska vi arbeta med barnen för att främja likabehandling,
förebygga och motverka diskriminering eller kränkande behandling?

Att som personal uppmuntra barnen att prata om likheter/olikheter
t.ex. lika/olika hår, lång/kort, brun/vit.
Se teater som handlar om likheter/olikheter. Hur firar man jul och
nyår i andra länder? Vilka mattraditioner har vi? Låna sånger,
musik från andra länder. Fotografera mycket, sätta upp fotografier,






alla är vi olika.
Genom samtal låta barnen att sätta ord på sina tankar och känslor.
Se likheter och olikheter.
Göra aktivare bokval när vi lånar böcker. Ha en medveten tanke
bakom böckerna vi lånar, t ex om en flicka som har två mammor,
olikheter t.ex. Pricken.
Läsa litteratur, barnböcker om olika saker ex. homosexualitet,
religioner. Det ska finnas tillgänglig litteratur på förskolan.
Bjuda in föräldrar som får berätta om sin religion, barnets
handikapp, föräldrars sexuella läggning o.s.v.
Visa respekt för andra, fråga och vara öppen för det som är
annorlunda.
Göra barnen medvetna om sina rättigheter och skyldigheter enligt
barnkonventionen genom samtal i vardagssituationer och
händelser som uppstår mellan barn och barn eller barn och vuxen.
Se bilaga 2.
Ansvar: all personal.
Sid 7 (19)
Hur kan vi upptäcka om diskriminering eller kränkande behandling
finns på vår förskola?




Vara med i barnens lekar - observera, vara närvarande och
lyhörda. Agera ”lekspanare” i barngruppen.
Lyssna på barnens signaler, samtal – ställa följdfrågor. Ta barnen
på allvar!
Intervjua barnen.
Daglig föräldrakontakt, utvecklingssamtal med föräldrar,
föräldrafrågor. Som förälder vill vi att du förmedlar till oss om ditt
barns upplevelser vid den dagliga kontakten.
Ansvar: all personal
Hur stärker vi barns självkänsla så att de kan säga ifrån, säga nej till
kränkningar?





Vi vuxna är alltid förebilder i vårt handlande gentemot varandra.
Ge barnen positiv uppmärksamhet inför både sig själv och andra.
Vi ger barnen möjlighet att reda ut konflikter på ett bra sätt,
genom att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor. Ge barnen
verktyg.
Genom samtal lära sig att lyssna på varandra och respektera
varandras åsikter och att visa på att vissa beteenden inte är
acceptabla.
Att ställa reflekterande frågor till barnen i en uppkommen
konflikt, att som vuxen inte gå in med en förutfattad mening.
Lyssna på alla inblandade.
Sid 8 (19)

Ge barnet känslan och förståelsen för att det är tillåtet att ta hjälp
av vuxen.
Ansvar: all personal
Vad gör vi om barn kränker barn?








Alla vuxna på förskolan som bevittnar ett kränkande beteende
eller en kränkande handling skall agera omgående och prata med
barnen om situationen samt informera berörd avdelningspersonal.
Har ett barn blivit kränkt av ett annat barn, tänka alltid på att ta de
åt sidan och red ut vad som har hänt. Detta för att de inte ska bli
utpekade inför hela gruppen.
Den som sett/hört situationen dokumenterar vad som har hänt och
vad barnen säger. Det är viktigt att alla inblandade får berätta sin
version.
Avdelningspersonal informerar berörda vårdnadshavare samma
dag.
Avdelningspersonal observerar och dokumenterar vidare vad som
händer i barngruppen och även vad som beslutas tillsammans med
vårdnadshavare.
Avdelningspersonalen vägleder barnen, är alltid närvarande
pedagoger och delaktiga i deras lekar. Låt även barnen vara med
och bestämma vilka regler som ska gälla, detta ökar deras
förståelse varför man måste göra olika saker, ökar deras inflytande
i hur man ska vara emot varandra.
Avdelningspersonal följer upp den uppkomna situationen med
fortlöpande samtal med berörda barn. Samtalar med barnen i olika
situationer om hur man är en bra kompis.
Om kränkningar fortsätter tar avdelningspersonal kontakt med
förskolechef som tillsammans med vårdnadshavare bestämmer
vidare åtgärder.
 Till stöd och hjälp finns handledning att tillgå från elevstödet.
Ansvar: alla vuxna på förskolan
Sid 9 (19)
Vad gör vi om personal eller andra vuxna kränker barn?







Alla vuxna på förskolan som bevittnar ett kränkande beteende
eller en kränkande handling skall agera omedelbart genom att
alltid tillgodose barnets behov först.
Visa på vad vi på förskolan står för, vilka värderingar som råder
hos oss.
Den som ser händelsen dokumenterar vad den sett eller hört och
tar upp situationen i ett samtal med berörd vuxen. Efter samtalet
måste den vuxne som kränkt barnet backa tillbaka och reda ut
situationen med barnet.
Avdelningspersonal dokumenterar fortlöpande och informerar
berörda vårdnadshavare.
Om upprepade händelser sker skall kontakt tas med förskolechef.
Vid grov kränkning tar avdelningspersonal genast kontakt med
förskolechef.
Beslut om eventuell anmälan till Socialtjänsten fattas av berörd
personal.
Ställa raka och tydliga frågor till den vuxne som t.ex.:
Hur tänker du nu? Hur menar du?
Har du tänkt på hur barnet känner sig när du säger eller gör så?
Skulle du vilja vara barnet som möter dig själv som vuxen?
Skilj på sak och person.
Ansvar: alla vuxna på förskolan
Hur tar vi reda på att barn och föräldrar upplever trygghet på vår
förskola?
 Barnintervjuer
 Föräldrafrågor inför föräldrasamtal.
 Den dagliga kontakten med barn och föräldrar.
Ansvar: all avdelningspersonal
Sid 10 (19)
Hur gör vi barnen delaktiga i likabehandlingsplan, plan mot
kränkande behandling?




Lära barnen att det är positivt att fråga! Våga fråga!
Ge barnen tid och ta reda på varför barnet känner en otrygghet och
sedan åtgärda och hjälpa det barnet till att känna trygghet.
Att hela tiden ha samtal med barnen och ta vara på varje
vardagssituation t.ex. vid måltider, påklädning, avklädning, ute
och inomhuslek.
Genom samtal lära sig att lyssna på varandra och respektera
varandras åsikter och att visa på att vissa beteenden inte är
acceptabla.


Barnintervjuer
Visa på trygghetsplanen/likabehandlingsplanen för barnen, visa att
vi vuxna skrivit ner hur vi ska vara mot varandra.
Ansvar: all avdelningspersonal
Hur och när gör vi föräldrarna delaktiga i likabehandlingsplan, plan
mot kränkande behandling?








Vid inskolningen och genom förskolans informationsfolder till
föräldrarna.
Ta reda på vid inskolning vad som är trygghet för deras barn?
T.ex. snuttefilt, nappar eller annat.
Vid utvecklingssamtal.
Vid föräldramöten på hösten skall den aktualiseras.
Att föräldrar får sitta i grupper och göra dom delaktiga i
verksamheten för sina barn.
Göra föräldrar medvetna om vad vi håller på med och hur vi
arbetar. Ta reda på föräldrars förväntningar av verksamheten.
Hallkontakten.
Tala om för föräldrarna att det är okey att fråga!
Sid 11 (19)
Ansvar: all avdelningspersonal
Vad står föräldrainflytande för hos oss på vår förskola?
Under inskolningen ges föräldrar möjlighet att ställa frågor och tycka till
om vår verksamhet, de får också berätta om sitt barn och dess behov.
Föräldramöten, erbjuda föräldraråd.
Utvecklingssamtal med alla föräldrar.
Föräldraenkäter
Föräldrarna ska ha tillgång till verksamhetsplanering och utvärdering.
Att vara öppen för förslag från föräldrarna. Föräldrarna ska känna sig
delaktiga i sitt eget barns utveckling.
Lpfö 98 s. 8
Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att
varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.
För vilka ska Likabehandlingsplan,
behandlinggöras känd?




plan
mot
kränkande
Vid introduktion av ny personal, långtidsvikarier skall planen
göras känd.
Ansvar: förskolechef
Studenter från högskolan.
Ansvar: lokala lärarutbildaren.
Praoelever
Ansvar: handledaren på avdelningen.
Språkstöd
Sid 12 (19)

Ansvar: avdelningspersonal
Vid inskolning av nya barn skall familjen erbjudas en
Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan.

Ansvar: avdelningspersonal som inskolar barnet.
Vid föräldramötet på höstterminen skall planen aktualiseras.
Ansvar: avdelningspersonal
Mål för 2009/2010
Vi kommer at arbeta med de olika diskrimineringsgrunderna en
efter en.
2009/2010 fokuserar vi på kön.
På vår förskola ska verksamheten genomsyras av ett jämställt
förhållningssätt. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller
trakasserier på grund av kön.
Aktiviteter


Vi ska intervjua alla 4-5 åringar och alla föräldrar utifrån ett
jämställdhetsperspektiv. Bilaga 4.
Introducera boken ”En dag med Lia, en dag med Leo” för de äldre
barnen.
Sid 13 (19)
Bilaga 1
Åtgärdsplan - rutiner
Problembilden:
Ange när förskolan fick kännedom om kränkningen.
Ta reda på fakta, vad har hänt, vilka är inblandade, när hände det
inträffade och var, hur länge har det pågått. Att tänka på vid
dokumentation, den ska alltid bestå av fakta, inga värderingar.
Bifoga all dokumentation.
Förskolechefen pratar med alla inblandade.
Åtgärder:
Beskriv vilka åtgärder förskolan ska vidta för att få stopp på
kränkningarna. Beskriv vem som gör vad.
Information:
Vilka ska informeras, om vad, när, av vem och hur informationen ska gå
till?
Uppföljning:
Uppföljningssamtal planeras vid varje träff, tid datum, plats och vem som
ansvarar för uppföljningen.
Följ upp beslutade åtgärder, har de gett önskad effekt. I samband med
uppföljningen tas beslut om ev. nya åtgärder.
Sid 14 (19)
Utvärdering:
Ange tid, datum och plats för utvärdering.
Ärendet hanteras tills det kan anses helt avslutat.
Gör en analys vad vi kan lära oss av ärendet.
Sekretess:
Dokumentationen förvaras i låst skåp.
Bilaga 2
Utdrag ur barnkonventionen
Ingen annan är som du. Du har rätt att vara den du är.
Alla barn är lika mycket värda.
Du har rätt att säga vad du tycker när det handlar om dig.
Vuxna måste lyssna och tänka vad som är bäst för dig.
Du har rätt att känna dig trygg.
Du har rätt att må bra. Om du är sjuk har du rätt att få hjälp.
Du har rätt att lära dig sådant som är viktigt att kunna.
Du har rätt att gå i skolan och trivas där.
Ingen får göra dig illa. Ingen vuxen och inget barn får slå eller reta dig.
Du har rätt att ha dina tankar för dig själv.
Du har rätt att få veta viktiga saker.
Du har rätt att leka och ha kul på många olika sätt. När du är trött har du
rätt att vila.
FN: s konvention om barnets rättigheter kan läsas i sin helhet på
www.bo.se (barnombudsmannens hemsida)
Sid 15 (19)
Så här arbetar vi med barn i behov av särskilt
stöd.
”Den pedagogiska verksamheten skall anpassas
till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt
eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall
få detta stöd utformat med hänsyn till egna
behov och förutsättningar.
Alla barn skall få erfara den tillfredställelse det
ger att göra framsteg, övervinna svårigheter
och att få uppleva sig vara en tillgång i
gruppen.”
Ur Läroplanen för förskolan, Lpfö-98 s. 5
Alla barn behöver någon gång under sin
förskoletid extra stöd. Behovet av stöd kan
vara mer eller mindre tillfälligt men också
långvarigt. För att säkerställa alla barn som är i
behov av särskilt stöd behövs väl utarbetade
rutiner. Det främsta redskapet är de
individuella utvecklingsplanerna. Som grund
Sid 16 (19)
för dessa planer ligger observationer och
dokumentation. Dessa planer görs i samråd
med föräldrarna.
När ett barn är i behov av särskilt stöd så
utnyttjas först den kompetens som finns på
avdelningen. Man rådfrågar sina kollegor och
diskuterar med föräldrarna till barnet.
En möjlighet är att sammankalla det speciella
se barnet teamet.
Se barnet teamet består av en representant från
varje avdelning på enheten. Där finns stor
kompetens och erfarenhet att utnyttja främst till
kollegial handledning.
Vid behov lyfts
frågan
till
MKT
(multikompetenta teamet).
I MKT finns representanter från områdesteamet
och socialtjänsten tillgängliga. Där finns stöd att
tillgå från specialpedagog, socionom, tal och språkpedagog.
Teamet träffas varannan vecka inom vårt
område. Föräldrarnas tillstånd fodras om
enskilda ärenden skall tas upp.
All personal inom förskolan har tystnadsplikt
inom sekretesslagen. Vi omfattas även av
socialtjänstlagen § 71. Det innebär att om
personal misstänker att ett barn far illa är
han/hon skyldig att rapportera detta till
socialtjänsten.
Sid 17 (19)
Bilaga 4
Formulär angående diskrimineringsgrund KÖN.
Syfte: Att få syn på vårt förhållningssätt. Ger vi barnen/eleverna
samma möjligheter oavsett kön?
Den som svarar är flicka
pojke
kvinna
man
När jag hör ordet tänker jag på en
flicka
pojke
Sid 18 (19)
LEGO
BRÅK
BAKNING
KOMPIS
SANDLÅDA
GUNGOR
CYKLAR
DATOR
PÄRLPLATTA
KÄRLEK
GYMNASTIK
SÅNG
Sid 19 (19)
När ska likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling
utvärderas?
1 gång/år, på våren.
Vem ansvarar för att det sker?
Förskolechefen