Nationella riktlinjer för
psykosociala insatser vid
schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd
Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen
Kunskapsstyrning för God vård
och omsorg
Nationell
uppföljning
Systematiska
kunskapsöversikter
God vård
Nationella riktlinjer
& föreskrifter
Uppföljning & analys
lokalt & regionalt
Regional
& lokal
styrning &
förbättringsarbete
Områden för Nationella riktlinjer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Astma och kol (2004)
Bröst-, kolorektal- och prostatacancer (2007)
Missbruk och beroende (2007)
Hjärtsjukdomar (1998, 2001, 2004, 2008)
Stroke (2003, 2005, 2009)
Diabetes (1996, 1999, 2010)
Depression och ångestsyndrom (2010)
Demens (2010)
Psykosociala insatser vid schizofreni (2010)
Lungcancer – preliminär version i juni
Sjukdomsförebyggande åtgärder – prel. version i höst
Tandvård – preliminär version i höst
Rörelseorganens sjukdomar – prel. version i höst
Vad är riktlinjerna?
• Rekommendationer
på gruppnivå
• Stöd till styrning och
ledning av landsting
och kommuner
Vem riktar sig riktlinjerna till?
• Politiker, tjänstemän
och verksamhetschefer
• Övrig vård- och
omsorgspersonal
• Patienter, brukare
och anhöriga
Nationella riktlinjer – olika
dokument
• Stöd för ledning och
styrning
• Vetenskapligt underlag
Webbaserade tillståndsoch åtgärdslistor:
http://www.socialstyrelsen.se/AZ/Sakomr
aden/nationella_riktlinjer/
• Populärversion
Vad innehåller i riktlinjerna?
•
•
Rekommendationer om
–
prioriteringar 1–10
(rangordning)
–
åtgärder som inte bör utföras
(icke-göra)
–
åtgärder som bara bör
genomföras inom fortsatt
forskning och utveckling (FoU)
Nationella indikatorer för god vård
(underlag för uppföljning)
Nationella riktlinjer schizofreni
Förutsättningar för arbetet
Regeringsuppdrag (2008)
Syfte:
- underlag för beslut om fördelning
av resurser
- främja utveckling av
evidensbaserad praktik inom
området
Avgränsning:
- psykosociala insatser ges i tillägg
till lämplig läkemedelsbehandling
- riktlinjerna utgår från de metoder
inom området där det finns
vetenskapligt underlag
Förutsättningar för arbetet, forts.
Vissa insatser berör flera aktörer – kommun, landsting,
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Förtydligande i lagstiftning (HSL och SoL) 1 jan 2010
Psykosociala insatser
bidra till att individen kan
- behålla eller öka sin delaktighet i samhället
- behålla eller förbättra sin funktion inom viktiga livsområden
som boende, arbete och mellanmänskliga relationer.
- behålla eller förbättra den subjektiva livskvaliteten samt
minska symtom.
- ges i tillägg till adekvat läkemedelsbehandling.
Indikatorer
-Mått för att följa utvecklingen och förbättringen av socialtjänsten
och hälso- och sjukvården inom det psykosociala området
-Viktig del av riktlinjerna
-Utgår från riktlinjernas viktigaste rekommendationer
-Preliminära – vi behöver era synpunkter till den slutliga versionen
Fakta om schizofrenisjukdom
Livstidsrisken är cirka 0,8 procent
Mellan 30 000 – 40 000 personer behöver samhällets
insatser till följd av sjukdomen
Debuterar ofta i unga år (män insjuknar mellan 15-25 års
ålder och kvinnor mellan 25-35 års ålder)
Det vetenskapliga underlaget
inkluderar
•
Systematiska översikter (av god kvalitet)
•
Primärstudier om insatsers effekter (av god
kvalitet)
Olika kvalitetsaspekter på översikterna och
studierna vägs in och leder fram till
bedömning av evidensstyrka
Sammanfattning evidens
Evidensstyrka 1 – Hög vetenskaplig evidens
•
Arbetslivsinriktad rehabilitering (Supported employment)
•
Psykologiska insatser (KBT)
•
Familjeinsatser (ett flertal olika)
•
Samordnade vård och stödinsatser (ACT)
•
Kognitiv träning (Integrerad Psykologisk Terapi, IPT)
Evidensstyrka 2 - Måttlig vetenskaplig evidens
•
Social färdighetsträning (Liberman ”Ett självständigt liv”)
•
Psykoedukativa program (anhöriga/patienter)
Sammanfattning evidens, forts.
Evidensstyrka 3 - Låg vetenskaplig evidens
•
Brukarinflytande i vård och stöd
•
Tidig intervention/insatser för förstagångsinsjuknade
•
Insatser för att öka deltagande i vård och stöd
•
Eget boende och Boendestöd (Bostad först)
Evidensstyrka 4 - Otillräckligt vetenskapligt underlag
•
Daglig sysselsättning
Delkomponenter vid
prioriteringar
Människovärdesprincipen
Behovs och solidaritetsprincipen
Hälsotillståndets svårighetsgrad
Kostnadseffektivitetsprincipen
Patientnytta (effekt av åtgärd)
Kostnadseffektivitet
E
V
*Aktuellt hälsotillstånd
- symtom
- funktionsförmåga
- livskvalitet
*Effekt på aktuellt sjukdomstillstånd
- symtom
- funktionsförmåga
- livskvalitet
*Risk för
- förtida död
- permanent sjukdom/skada
- försämrad livskvalitet
*Effekt på risk
- förtida död
- permanent sjukdom/skada
- försämrad livskvalitet
*Risk för biverkningar och allvarliga
komplikationer av åtgärden
*Direkta kostnader
- medicinska åtgärder
- ej medicinska åtgärder
I
*Indirekta kostnader
- produktionsbortfall
- andra tidskostnader (patient,
anhörig m. fl.)
E
I förhållande till……….
Patientnytta
(effekt av åtgärd)
D
N
S
Samordnade vård- och
stödinsatser
Case management
Intensiv case management ”Assertive Community Treatment”
• Team med aktivt uppsökande arbetssätt
• Små case loads 10-15 klienter/CM
• Icke tidsbegränsade insatser
• Koordination av alla interventioner, merparten interventioner
genomförs av teamet
• Interventioner i klientens miljöer
• Mobilt krisstöd dygnet runt
• Hög grad av tillgänglighet
Effekter
• Färre inläggningar
• Kortare vårdtider
• Färre som avbryter kontakt
• Fler i självständigt boende
• Mindre risk för hemlöshet
• Fler i arbete
• Färre symtom
Preliminära
rekommendationer:
Samordnade vård och stödinsatser
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
- erbjuda intensiv case management enligt ACT-modellen för
personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är
högkonsumenter av vård, riskerar att ofta bli inlagd på psykiatrisk
vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter (prioritet 1)
- erbjuda mindre intensiv case management enligt resursmodellen
för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med
omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av
insatser (prioritet 4)
Familjeinterventioner
Gemensamma drag i effektiva familjeinsatser:
• Skapa en positiv allians med anhöriga
• Minska negativa aspekter i familjeklimat (fientlighet, kritik,
överengagemang)
• Öka kunskaper om sjukdom, behandling, återfall, familjens roll
• Öka kapacitet för problemlösning och krishantering
• Skapa rimliga förväntningar på den sjuke familjemedlemmen
• Skapa ett system med ändamålsenliga gränser i familjen
Effekter
• Reducerar återfall med ca 1/3 (1-årsuppföljningar)
• Minskar återinläggningar på sjukhus
• Fler patienter stannar kvar i behandling
• Förbättrar det känslomässiga klimatet i familjen
Preliminära
rekommendationer:
Familjeinterventioner
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
- erbjuda familjeinterventioner till personer med schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med sin familj eller
närstående (prioritet 1).
Psykologisk behandling Psykoterapi
Kognitiv beteendeterapi
• Korrigera felaktiga uppfattningar/föreställningar om symptom
• Undersöka och ge stöd till alternativa tolkningar
• Förbättra coping/stresshantering
• Förbättra problemlösningsfärdigheter
Effekter
• Minskar symtom
• positiva och negativa symtom
• stämningsläge och ångest
• Förbättrar psykosocial funktion
Psykologisk behandling Psykoterapi
Psykodynamisk terapi
• Kan inkludera en mångfald av flexibelt använda strategier och
• Kan vara utforskande, insiktsorienterande, stödjande
• Metod: att arbeta med överföring och motstånd
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma
effekten av psykodynamisk terapi
Psykologisk behandling Psykoterapi
Musikterapi
• Hjälper personen att kommunicera
• Personen behöver vara motiverad att arbeta aktivt med musik
(som lyssnare eller medverkande)
• Kan ske i grupp eller individuellt
Effekter
Har positiva effekter på symtom och funktionsnivå
Psykologisk behandling Psykoterapi
Bildterapi
• Hjälper personen att kommunicera
• Kan ske i grupp eller individuellt
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma
effekten av bildterapi
Psykologisk behandling Psykoterapi
Stödterapi
• Syftar till att personen ska behålla sin nuvarande funktion
• Viktigt att skilja åtgärden stödterapi från de stödjande samtal
som sker i samband med uppföljning av pågående behandling
eller insats
Effekter
Stödterapi tycks vara mindre effektiv i jämförelse med KBT och jämfört
med annan specifik behandling
Preliminära
rekommendationer:
Psykologisk behandling
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda individuell kognitiv beteendeterapi till personer med
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående
symtom (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan
- erbjuda musikterapi till personer med schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom när behov
av icke-verbala terapiformer finns (prioritet 4)
- erbjuda bildterapi till personer med schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom när behov
av icke-verbala terapiformer finns och musikterapi inte är lämplig
(prioritet 8) .
Preliminära
rekommendationer:
Psykologisk behandling, forts.
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall
- erbjuda psykodynamisk terapi till personer med schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom (prioritet 10).
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall
-erbjuda stödterapi i syfte att minska kvarstående symtom vid
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (däremot bör man ge
stödjande samtal som sker i samband med uppföljning av
pågående behandling eller insats) (prioritet 10).
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda kognitiv beteendeterapi i grupp till personer med
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående
symtom endast inom ramen för vetenskapliga studier (FoU).
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Två traditioner för arbetslivsinriktad
rehabilitering
– Arbetsinriktade träningsmodeller
– Arbete med stöd (Supported employment/
Individual placement and support)
Arbetslivsinriktad
rehabilitering
Arbetsförberedande
Supported employment
träningsmodell
•
Baserad på individens personliga
val
•
Direkt fokus på konkurrensutsatt
arbete med lön
• Stegvis arbetsträning för att
nå konkurrensutsatt arbete
•
Inga krav på mer omfattande
bedömningar ”Place then train”
• Generalisering av
färdigheter kan ske från
träningssituation till
arbetssituation
•
Integrerad del av andra psykiatriska
eller övriga stödinsatser
•
Individualiserat stöd anpassat till
den enskildes behov och förmåga
•
Ej tidsbegränsat stöd
• Ursprung i institutionernas
arbetsterapi
• Skyddade träningsmiljöer
Effekter
• Arbete med stöd effektivare än arbetsinriktad träning
– Fler erhåller konkurrensutsatt arbete (65% vs 26%)
– Fler behåller arbete (34 vs 12 % vid 18 månaders uppföljning)
– Högre månadsinkomst, fler arbetstimmar
• Arbetsinriktad träning inte effektivare än ”vård som vanligt”
Preliminära
rekommendationer:
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
- inom ramen för sitt ansvar och i kontakt med Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan erbjuda supported employment enligt IPSmodellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja
och motivation till ett reguljärt arbete (prioritet 1).
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan i undantagsfall
-erbjuda arbetsförberedande träningsmodeller till personer med
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför
arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett
reguljärt arbete (prioritet 10).
Preliminära
rekommendationer:
Sysselsättning
Socialtjänsten bör
- erbjuda dagverksamhet som är anpassad och har
individuell målsättning och uppföljning till personer med
schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 3)
Eget boende och boendestöd
vid hemlöshet
Vårdkedja/Boendetrappa
Bostad först
•Meritera sig för egen
bostad
•Boende kopplat till vård
•Vårdgivare kontroll över
boende
•Krav på deltagande i
behandling
•Krav på drogfrihet
•Egen bostad direkt
•Boende inte kopplat till vård
•Fastighetsägare kontroll
över boende
•Inget krav på deltagande i
behandling
•Inget krav på drogfrihet
Effekter
• Långsiktigt boende av olika utformning till tidigare hemlösa personer i
målgruppen innebär minskat behov av sjukhusvård
• Att erbjuda boende utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan
meritering enligt housing first-modellen tycks avhjälpa hemlöshet i
större utsträckning än om erbjudandet om boende följs av sådana krav.
Eget boende och
boendestöd
Boendestöd till personer i målgruppen som inte befinner sig i
konkret hemlöshet
- i ordinärt boende
-bostad med särskild service
Effekter
•Stabilitet i boendet oavsett boendelösning tycks minska inläggningar på
sjukhus (psykiatrisk vård)
•Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om stöd i
ordinärt boende eller bostad med särskild service ger bättre resultat
Preliminära
rekommendationer:
Eget boende och boendestöd
Socialtjänsten bör
-erbjuda en långsiktig boendelösning till hemlösa personer med
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 1)
-erbjuda en boendelösning enligt ”housing-first”-modellen utan
krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering till hemlösa
personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
(prioritet 3)
- i undantagsfall erbjuda bostad enligt en trappstegsmodell där
målsättningen på sikt är eget boende för hemlösa personer med
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 10)
Preliminära
rekommendationer:
Eget boende och boendestöd, forts.
Socialtjänsten bör
-erbjuda stöd i ordinärt boende (som är individanpassat) till
personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
(prioritet 2)
- erbjuda bostad med särskild service om personen har behov av
sådant stöd för att klara boendet (prioritet 4)
Fortsättning vetenskapligt
underlag och preliminära
rekommendationer
Tidiga insatser
Utbildning till allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och
direkt hänvisning till specialteam
Effekter
Tiden med obehandlad psykos tycks minska
Tidiga insatser
Samordnade insatser i ett team enligt ACT-modell med case management,
familjeinterventioner och social färdighetsträning i tillägg till sedvanlig
behandling för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom
Effekter
•
Personerna tycks oftare ha tillgång till eget boende även efter avslutad insats
•
Personerna tycks tillbringa färre dagar på sjukhus även efter avslutad insats
•
Symtomen tycks minska så länge insatsen pågår
Preliminära
rekommendationer:
Tidiga insatser
Hälso- och sjukvården bör erbjuda
- utbildning till allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och
direkt hänvisning till specialteam (prioritet 3)
- samordnade insatser i ett team enligt ACT-modell med case
management, familjeinterventioner och social färdighetsträning i
tillägg till sedvanlig behandling för personer som är nyinsjuknade i
psykossjukdom (prioritet 3)
Psykoedukativa insatser Patient och anhörigutbildning
Tre varianter av insatser
• Patientutbildning
• Patient + anhörigutbildning
• Anhörigutbildning
• Innehåll
– Kunskap om sjukdom
– Kunskap om behandling
– Tecken på försämring/återfall i sjukdom
– Familjens/Anhörigas roll
Effekter
• Enbart patientutbildning
– Inga effekter på återfall eller symtom
• Patient och anhörigutbildning
– Minskar risk för återfall
– Minskar symtom hos patienten
• Enbart anhörigutbildning
– tycks minska risk för återfall
Psykoedukativa insatser
Illness management and recoveryrecoverymodellen (IMR(IMR-modellen)
Syften
• Nå personliga mål och
återhämtning
• Öka kunskaper om
sjukdom och behandling
• Minska symptom
• Minska risk för återfall
och sjukhusvård
Innehåll
• Återhämtningsstrategier
• Kunskap om psykisk
sjukdom
• Stresssårbarhetsmodellen
• Betydelsen av socialt
stöd
• Minska risk för återfall
• Effektiv medicinering
• Stresshantering
• Säkerställa individuella
behov av stöd
Effekter
psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen tycks:
• ge personen ökade kunskaper om sin sjukdom och större
möjlighet att nå personliga mål för återhämtning
psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen som tillägg till
boendestöd tycks:
• förbättra personens vardagliga hantering av sjukdomen
• och förbättra livskvaliteten samt minska symtom
Preliminära
rekommendationer:
Psykopedagogiska insatser
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
- gemensam utbildning till personer med schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd och deras anhöriga (prioritet 1)
- utbildning till anhöriga till personer med schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd där gemensam utbildning tillsammans
med personen inte är möjlig (prioritet 3)
- psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen
(sjukdomsåterhämtning) till personer med schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd (prioritet 4).
Kognitiv träning
Integrerad psykologisk terapi
Manualbaserat program på kognitiv beteende-terapeutisk grund som
integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial inriktning
Effekter
ger positiva effekter på psykosocial funktion, symtom och kognition
Preliminära
rekommendationer:
Kognitiv träning
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
- integrerad psykologisk terapi (IPT) till personer med schizofrenieller schizofreniliknande tillstånd som har kvarvarande
psykossymtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta
sociala färdigheter (prioritet 1).
(IPT = manualbaserat program med kognitiv beteendeterapeutisk
grund, som integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial
inriktning).
Social färdighetsträning
•
•
•
•
•
•
syftar till
att..
Förbättra sociala färdigheter
Minska återfallsrisk
Bli mer kunnig om egna
reaktioner
Minska kvarstående symptom
Förbättra compliance/samarbete
med vården
• Exempel på moduler:
•
• Hantera medicinering
• Förebygga/identifiera återfall
• Hantera/kontrollera symptom
• Vardagliga samtal med andra
• Konfliktlösning
• Missbruksfrågor
”
Ett självständigt liv”
Robert P Liberman
Effekter
•
•
•
•
•
Sociala färdigheter förbättras
Färdigheter kan vidmakthållas (dock få långa uppföljningar)
Social funktion förbättras
Färre symtom (negativa symtom)
Minskad risk för återfall
Preliminära
rekommendationer:
Social färdighetsträning
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
- erbjuda social färdighetsträning enligt ESL-modellen till personer
med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har en
nedsatt funktion i olika sociala färdigheter (prioritet 2).
Inflytande och delaktighet
En modell finns beskriven och studerad:
Shared decision making
Innehåll
– hjälper patienterna/brukarna att spela en aktiv roll i beslut
som rör deras hälsa
– förmedlar information om alternativ
– tydliggör patienternas/brukarnas preferenser
Effekter
•Metoden tycks medföra att personen blir mer delaktig i beslut om
sin egen behandling
•Personens kunskap om sin sjukdom och dess behandling tycks
öka
Preliminära
rekommendationer:
Inflytande och delaktighet
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
- erbjuda metoden shared decision making till personer med
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd när vård- och
stödinsatser planeras (prioritet 3).
Samtidigt missbruk, beroende
- otillräckligt vetenskapligt underlag
Metoder riktade mot missbruket:
•
Inga specifika metoder (KBT, MI) har ännu visat bättre resultat utöver
sedvanlig behandling för psykossjukdomen
Samordningsmodeller (över längre tid):
•
ACT och intensiv case management
-
viss effekt missbruket
-
påverkar ej avbrott (hög vet evidens)
Indikatorer
Resultatindikatorer
- Överdödlighet för patienter med schizofrenidiagnos
(patientregister och dödsorsaksregister)
- Återintagningar i psykiatrisk slutenvård av patienter med
schizofrenidiagnos (patientregister)
- Långsiktig boendelösning för personer med psykisk
funktionsnedsättning (utvecklingsindikator)
- Hemlöshet hos personer med psykisk funktionsnedsättning
(utvecklingsindikator)
Indikatorer som speglar de rekommenderade insatserna
- Tillgång till respektive rekommenderad insats inom psykiatrin och
socialtjänsten – mäts genom återkommande enkäter till landsting
och kommun
Indikatorer, forts.
Indikatorer som speglar mer generella förutsättningar för god
kvalitet , samt generella aspekter på god kvalitet i vård- och
stödprocessen
- T. ex. överenskommelser om samverkan på verksamhets- och
individnivå
- Uppföljningssystem för insatser på individnivå
- Årlig uppföljning av insatser för personer med schizofreni med
stöd av etablerade instrument för bedömning/ uppföljning
- Etablerade former för brukares och anhörigas delaktighet i
verksamhetsutvecklingen
Brukar- och anhörigupplevd kvalitet
- Brukar- och anhörigföreningarnas upplevelse av delaktighet i
verksamhetsutvecklingen
(utvecklingsindikator)
Prioriteringsgrupp
Lena Flyckt, ordförande, docent,
Psykiatri Nordöst, Danderyd
Lotta Persson, vice ordf., socialchef,
Botkyrka kommun
Marie Jureén-Bennedich, psykolog,
rehabteamet, Södertälje
Ulrika Beijerholm, dr med vet,
arbetsterapeut, Lunds universitet
Mikael Nilsson, avdelningschef
psykiatriska kliniken, Varberg
Henrik Gregemark, enhetschef,
Psykiatri Nordöst, Stockholm
Pia Rydell, överläkare, psykiatri,
Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg
Johan Lindström, områdeschef,
Eskilstuna kommun
Eva Jonsson, t.f. avdelningschef,
socialförvaltningen, Falkenberg
Nils Varg, chef för boende inom
Karlskoga kommun
Ingela Lagerskog, verksamhetschef,
Luleå kommun
Christina Gustafsson,
resultatområdeschef, Södertälje
kommun
Expertgrupp
- vetenskapligt underlag
Mikael Sandlund, docent psykiatri ,Umeå universitet, ordf. 2008
Lars Hansson, professor, Inst. för hälsa, vård och samhälle, Lunds
universitet, ordförande 2009-2010
Agneta Öjehagen, professor, socionom, psykiatri Lunds universitet
Bengt-Åke Armelius, professor, psykologi Umeå universitet
Eva Lindström, docent, Rättspykiatriska kliniken, Malmö
Lennart Jansson, (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete
t. o. m. 2009), Socialstyrelsen
Carina Gustafsson, (Institutet för utveckling av metoder i socialt
arbete t. o. m. 2009), Socialstyrelsen
Karin Tengvald, projektledare t. o. m. februari 2009, Socialstyrelsen
Ekonomisk expertgrupp
Lars Bernfort, CMT, Linköpings universitet
Karin Mossler, Socialstyrelsen
Matilda Hansson, Socialstyrelsen
Åsa Wikberg, Socialstyrelsen
Indikatorexpertgrupp
Marianne Björklund,
delprojektledare, Socialstyrelsen
Carina Gustafsson, projektledare för
NR, Socialstyrelsen
Lena Steinholtz-Ekecrantz,
Socialstyrelsen
Birgitta Lindelius, Socialstyrelsen
Mattias Agestam, överläkare, Norra
Stockholms psykiatri, Stockholms
läns sjukvårdsområde
Ulla-Karin Schön, Sveriges
Kommuner och Landsting
Jonas Eberhard, MD och PhD,
psykiater, Lunds universitetssjukhus
Leena Kuusipalo, verksamhetschef,
Socialpsykiatriska enheten,
Socialförvaltningen, Botkyrka
kommun
Lennart Lundin, leg. psykolog,
sektionschef, Kompetenscentrum för
Schizofreni vid Psykossektionen,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Majka Stenberg, ordförande i
Socialpsykiatriskt forum samt
projektledare för personliga ombud,
Länsstyrelsen i Stockholms län
Ann Tjernberg, utvecklare,
Västmanlands kommuner och
Landsting
