Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan
Förskolan
Slangbellan
2017-2018
Reviderad 300517
Vilka omfattas av likabehandlingsplanen?
3
Vad säger lagen?
3
Ord- och begreppsförklaringar:
3
Likabehandling
Kränkning
Diskriminering
Trakasserier
Främjande arbete
Förebyggande arbete
Åtgärdande arbete
4
4
4
4
5
5
5
Uppföljning av förra årets plan
5
Förankring
5
Hur involverar vi barnen i likabehandlingsarbetet?
Hur involverar vi föräldrarna i likabehandlingsarbetet?
5
6
Mål utifrån diskrimineringsgrunderna
7
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning och funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder
7
11
13
14
15
16
Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram
19
Dokumentationsmall vid kränkning och diskriminering
20
2
Vilka omfattas av likabehandlingsplanen?
Likabehandlingsplanen gäller alla som vistas på förskolan Slangbellan; barn,
föräldrar, anhöriga och personal. Det innebär att alla på förskolan är skyldiga att
reagera om kränkningar, diskriminering eller trakasserier förekommer.
Förskolechefen, Karin Ringaby, är skyldig att vidta åtgärder samt att rapportera
händelsen till förskolans huvudman (i detta fall till styrelsens ordförande) samt
Kristina Öhrn som är verksamhetschef för alla förskolor i Lindesbergs kommun.
Planen gäller i ett år, sen ska den revideras.
Vad säger lagen?
Sedan den 1 januari 2009 gäller lagstiftningar angående likabehandlingsarbetet i
förskola/skola. Lagarna är:
 Diskrimineringslagen (2008:567)
 6 kap Skollagen (2010:800)
Förskolan ska enligt diskrimineringslagen ha en likabehandlingsplan och enligt
skollagen ha en plan mot kränkande behandling, men dessa planer går att
sammanföra till en och så väljer vi att göra på Slangbellan. I förskolans uppdrag ingår
det att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande med likabehandlingsarbetet
(se vad detta innebär på sidan 5).
Ord- och begreppsförklaringar:
Alla ord- och begreppsförklaringar har vi hämtat från
Diskrimineringsombudsmannens text: Lika rättigheter i förskolan – handledning
(2012).
Enligt Diskrimineringslagen ska förskolan främja barns och elevers lika rättigheter
och motverka diskriminering på grund av:
1. Kön: pojke, flicka, transsexuella och även personer som fötts med oklar
könstillhörighet.
2. Könsöverskridande identitet eller könsuttryck: omfattar de flesta
transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om
människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets
föreställningar om hur kvinnor och män och flickor och pojkar förväntas vara,
se ut och bete sig.
3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
4. Religion eller annan trosuppfattning: innefattar uppfattningar som har sin
grund i eller har samband med en religiös åskådning.
5. Funktionsnedsättning och funktionshinder: funktionsnedsättning beskriver
en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer
med funktionsnedsättning.
6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
3
7. Ålder: omfattar alla, unga som gamla. Det finns vissa undantag för att
särbehandla t.ex. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i
förskolan eller om det finns ett berättigat syfte.
Likabehandling
Likabehandling handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. Det handlar även om att värna om barnens mänskliga
rättigheter och att implementera FN:s barnkonvention i förskolan.
Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten - pedagogiken,
didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regel och rutiner, planeringen och
genomförandet av aktiviteter så som föräldramöten med mera.
Kränkning
Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som
inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla om
att retas, frysa ut någon eller förstöra en kamrats leksak. Anställda kan kränka ett
barn verbalt eller genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Vuxna kan även
kränka andra vuxna i förskolans verksamhet. Andra vuxna (t.ex. föräldrar, mor- och
farföräldrar) kan även de kränka barn på förskolan vid t.ex. hämtningar och lämningar
eller när de arbetar i verksamheten på s.k. föräldrafredagar.
Diskriminering
Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas eller särbehandlas av skäl
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se ovan). Diskriminering
kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av
makt hos den som utför diskrimineringen. I förskolan är det huvudmannen,
personalen eller andra vuxna som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn kan
inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär
att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Det kan tillexempel vara då en pojke går före en flicka i antagningskön till
en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella
förskolan. Indirekt diskriminering innebär att behandla alla lika oavsett behov, t.ex.
om alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som
av religiösa skäl eller pga. allergi behöver annan mat.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker en persons värdighet och som har
samband med diskrimineringsgrunderna (se ovan). Det kan till exempel vara





fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när barnet kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier)
sexuella trakasserier (ovälkomna beröringar)
4
Främjande arbete



Identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i
verksamheten.
Utgå från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för
respekt för de mänskliga rättigheterna.
Riktas till alla barn och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning.
Förebyggande arbete


Syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling som finns i verksamheten.
Utgår från konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen
av situationer i förskolan.
Åtgärdande arbete


Agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling.
Ska vara väl förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl
kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska veta vad de ska göra när
de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller
kränkande behandling. Barnen ska lära sig att de ska kunna vända sig till en
vuxen när någonting har hänt.
Uppföljning av förra årets plan
Uppföljning och utvärdering av målen i likabehandlingsplanen finns under varje mål.
Förankring
Förankringen av likabehandlingsplanen sker kontinuerligt under verksamhetsåret och
planen levandegörs av pedagogerna. Förankringen av planen ska ske i personalgruppen, bland föräldrar och även i barngruppen.
Hur involverar vi barnen i likabehandlingsarbetet?






Pedagogerna gör trygghetsvandringar med barnen.
Pedagogerna gör intervjuer och enkäter med barnen.
Personalen är lyhörd i sina möten med barnen för att få syn på och
uppmärksamma om trakasserier och kränkningar förekommer.
Pedagogerna använder sig av drama för att gestalta olika etiska dilemman och
barnen får därigenom verktyg för problemlösning.
Pedagogerna använder sig av filmer och böcker för att belysa orättvisor och
ge barnen förutsättningar att diskutera diskrimineringsgrunderna.
Pedagogerna fångar in barnens kunskap och erfarenheter för att förskolan ska
få ett fungerande underlag för likabehandlingsarbetet. Pedagogerna tar tillvara
5

på konkreta situationer som uppstår och använder dessa som
diskussionsunderlag.
Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att ta reda på och förstå deras
rättigheter i likabehandlingsfrågor.
Hur involverar vi föräldrarna i likabehandlingsarbetet?





Likabehandlingsfrågor diskuteras på APT (då personalgruppen bland
föräldrarna deltar) och på ett föräldramöte per år (alternativt ett styrelsemöte).
Material som berör likabehandling finns tillgängligt på förskolan.
En föräldraenkät skickas ut på vårterminen för att bl.a. undersöka föräldrarnas
upplevelse av barnens trygghet på förskolan.
Föräldrarna uppmuntras att komma med förslag och synpunkter om förskolans
likabehandlingsarbete.
Likabehandlingsplanen skickas hem till alla föräldrar, finns på hemsidan och
tillgänglig på förskolan.
6
Mål utifrån diskrimineringsgrunderna
I FN:s konvention om barnets rättigheter artikel 2 står det: Konventionsstaterna skall
respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges
i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars
eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan
åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller
ställning i övrigt.
Kön
Mål: Pedagogerna har regelbundna samtal med barnen där
könsnormer ifrågasätts.
Främjande insatser:









Personalen lyssnar på barnens åsikter och tankar oavsett kön, vilket
förhoppningsvis resulterar i att barnen känner sig trygga med att berätta för
personalen om en kränkning uppstår och det ger även pedagogerna möjlighet
att upptäcka risker för diskriminering.
Personalen lyssnar på och tar till sig det som föräldrar berättar om att deras
barn har upplevt på förskolan.
Pedagogerna uppmärksammar och uppmuntrar barn som gör
könsöverskridande aktiviteter.
Pedagogerna ser till att pojkar och flickor får lika stort talutrymme i
verksamheten.
Allt material på förskolan ska vara tillgängligt för både pojkar och flickor,
tillexempel utklädningsmaterialet och byggmaterialet.
Pedagogerna tar upp frågor som har med kön att göra till diskussion
tillsammans med barnen vid alla tillfällen som ges.
Barnen på förskolan ska få förutsättningar att utveckla sina förmågor och
identitet utan att begränsas av sitt kön, pedagogerna ska fokusera på barns
intressen.
Förskolan erbjuder litteratur och annat material som frångår könsnormen.
Vid APT deltog all personal och även delar av föräldragruppen vid en
diskussion som handlade om hur vi på Slangbellan ska arbeta med
diskrimineringsgrunden kön.
Förbyggande insatser:

Utklädningslek är en lek då barn riskerar att kränka varandra pga. kön då
vissa barn vill klä sig könsöverskridande. För att undvika att barnen kränks
pga. detta är pedagogerna närvarande i utklädningslekar. Om diskriminering
eller kränkningar förekommer diskuterar vi händelsen tillsammans med de
inblandade barnen och pedagogerna skriver upp det i observationsblocket.
Vid grövre kränkningar eller diskriminering följer pedagogerna
åtgärdsprogrammet.
7


Pedagogerna ser att det finns en risk att barnen kränker varandra pga. färg
eller utseende på kläder som barnen har på sig både egna och när de har
lånekläder på förskolan. Det finns en risk att den här typen av kränkningar
extra lätt händer i hallen, i trappen, på toaletten eller ute på gården eftersom
det där kan vara situationer då pedagogerna tillfälligt inte är närvarande. Det
är svårt att kunna mäta om den här typen av kränkningar ökar eller minskar,
men pedagogerna har självklart nolltolerans mot den här sortens beteenden.
Hör någon pedagog att barnen kommenterar kompisarnas kläder på ett
negativt sätt reagerar pedagogerna direkt. Här är det främjande arbetet med
frågor som rör kön väldigt viktigt.
Pedagogerna uppmuntarar barnen att leka med allt material utan att
begränsas av föreställningar om vad som tillhör ett visst kön.
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Likabehandlingsplanen har vuxit fram under året genom reflektioner och
diskussioner, bland pedagoger och föräldrar. Vi kommer att fortsätta arbeta med
planen i det här formatet 2017-2018.
Pedagogerna har under året tänkt på att arbeta för att ge barnen lika stort talutrymme
på förskolan oavsett kön. Därför kan personalen se att pojkar och flickor får möjlighet
till lika stort talutrymme nu i slutet på vårterminen. Pedagogerna kommer att fortsätta
att reflektera över detta nästa år.
I barnenkäten är en av frågorna om barnen anser att pojkar och flickor kan leka med
allt material på förskolan, barnen svarade att alla kan det. Pedagogerna upplever
också att alla barn leker med alla saker. Pedagogerna upplever dock att barnen
ibland väljer bort vissa lekar och misstänker att det kan bero på omedvetna
föreställningar om kön. Dock märks detta ännu mindre under detta år än tidigare.
Under året har pedagogerna börjat att ibland låta lotten avgöra var barnen ska leka
genom att dra deras namn ur en burk. Det har medfört att barnen leker mer i olika
konstellationer och på olika platser.
När det gäller diskussioner om "tjej- och kill-saker och färger" bland barnen upplever
pedagogerna att diskussioner av det här slaget sker i mindre utsträckning nu än i
början av verksamhetsåret. Dock uppstår den här typen av diskussioner med jämna
mellanrum fortfarande och därför behöver pedagogerna fortfarande arbeta med
denna förebyggande insats. Under året har pedagogerna haft diskussioner om
samhällets påverkan av barnens syn på föreställningar om kön. Det är inte lätt för
barnen att acceptera att det ”inte finns” tjej och killfärger/ saker när de matas med det
i vardagen.
8
Resultatet av barnenkäten visar också att alla barn på förskolan upplever att de får
vara med och bestämma. Alla aktiviteter på avdelningarna är tillgängliga för alla barn
oavsett kön.
Under året har pedagogerna lånat och köpt in böcker som bryter normer och läst
tillsammans med barnen. Det har blivit bra diskussioner med barnen.
9
Könsöverskridande identitet eller könsuttryck
Mål: Pedagogerna skapar förutsättningar för att barnen att välja
lekar och aktiviteter utan att begränsas av föreställningar om kön.
Främjande insatser:
 Uppmärksamma och uppmuntra barn som gör könsöverskridande aktiviteter.






Allt material på förskolan ska vara tillgängligt för både pojkar och flickor.
Utklädningsmaterialet som finns på förskolan ska vara tillgängligt för båda
könen och under året utvecklar pedagogerna materialet ännu mer.
Pedagogerna tar upp frågor som har med könsroller att göra till diskussion
tillsammans med barnen.
Barnen på förskolan ska få förutsättningar utveckla sina förmågor och identitet
utan att begränsas av sitt kön.
Förskolan erbjuder litteratur och annat material som beskriver
könsöverskridande aktiviteter.
Pedagogerna tänker på att använda barnens namn / ”barnen” istället för att
säga pojkar och flickor.
Förbyggande insatser:



Pedagogerna ser att det finns en risk att barnen kränker varandra t.ex. i
hallen, i trappen, på toaletten eller ute på gården eftersom det där kan vara
situationer då pedagogerna tillfälligt inte är närvarande. Det har förekommit att
barnen har kränkt varandra genom att påpeka vilka kläder kompisarna har
eller för vad en kompis har valt att klä ut sig till i t.ex. lägenheten. För att
motverka detta så har pedagogerna diskuterat hur de fördelar sig bland
barnen i dessa situationer för att minska risken för kränkningar. Pedagogerna
har nolltolerans vid alla typer av kränkningar och förekommer någon typ av
kränkning eller diskriminering ska händelsen diskuteras tillsammans med
barnen. Vid grövre kränkningar ska kränkningen behandlas enligt
Slangbellans åtgärdsprogram.
Ytterligare en risk på förskolan är att barnen inte leker det de egentligen skulle
vilja på grund av omedvetna eller medvetna föreställningar om könsroller. För
att motverka rädslan för detta läser vi böcker och ser på filmer med barnen
som tar upp detta, vi lyfter exempel från vardagen med personer tex yrken
som bryter mot könsnormen. Pedagogerna diskuterar frågor som gäller
könsöverskridande identitet och könsuttryck direkt med barnen när tillfälle ges.
En risk är att pedagogerna eller andra i barnens närhet tillskriver barnen en
könstillhörighet som barnet själv inte är bekväm med. Pedagogerna är
medvetna om den risken men samtidigt är den är den svår att arbeta med på
ett konkret sätt när vi inte vet hur barnen känner sig. Pedagogerna bör prata
med barnen om att det finns människor som känner sig som ett annat kön än
det de föds med, när tillfälle ges.
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
10
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Pedagogerna har under förra verksamhetsåret fortsatt att uppmuntra när barnen har
gjort könsöverskridande aktiviteter och uppmuntrat detta om det har passat i
situationen. Efter att pedagogerna lyssnat på Maria Rosén och Klara Dolks
föreläsningar så diskuterade de vikten av inte förstärka synen på normbrytande som
avvikande när man diskuterar tillsammans med barnen. Vilket kan vara en risk när
skillnader uppmärkasammas ”för mycket”.
När vi ser på filmer och läser böcker om barn som är könsöverskridande, så ser
pedagogerna att barnen är väldigt toleranta i sina diskussioner. De flesta barnen på
Slangbellan tycker t.ex. att alla barn kan klä ut sig till vad de vill, en pojke kan vara
mamma i en lek eller att en flicka kan vara en ninja.
Risken för kränkningar i icke pedagogövervakade situationer finns fortfarande och
risken kvarstår och därför kommer vi att fortsätta arbeta med detta under 2017-2018.
En förändring vi ser är att barnen i större utsträckning reflekterar över frågor av den
här typen och även påminner varandra om vad som är ok och inte.
Pedagogerna upplever att de flesta barnen inte begränsas av sitt kön när de väljer
lekar och att barnen leker i stor utsträckning könsöverskridande. Se beskrivning
under tidigare mål. Anledningen till detta är pedagogernas ständiga diskussioner och
nolltolerans mot kränkningar vilket har lett till att barnen är mindre begränsade på
förskolan när det gäller könsöverskridande aktiviteter.
Under verksamhetsåret 2017-2018 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
Etnisk tillhörighet
Mål: Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att få förståelse
för att det finns andra etniska tillhörigheter än den svenska.
Främjande insatser:




Litteratur som berör olika etniska tillhörigheter finns tillgängliga på förskolan.
Barnen på förskolan erbjuds att titta på olika program som handlar om hur
barn lever i olika delar av världen.
Barn på förskolan som har erfarenheter av andra etniska tillhörigheter lyfts
fram och får dela med sig av sina erfarenheter.
Vi köper in/skapar material som underlättar för barnen att få förståelse för att
det finns olika estniska tillhörigheter.
Förbyggande insatser:
11


På förskolan finns barn och vårdnadshavare med annan etnisktillhörighet än
svensk, bland annat barn som är adopterade. Pedagogerna ser det som en
risk att barnen kan bli kränkta för att de avviker från normen. Pedagogerna
arbetar med att alla är lika mycket värda och att se olikheter som tillgångar.
När barnen påpekar olikheter är pedagogerna noga med att göra detta till
någonting positivt och även visa på att alla är olika på olika sätt.
Pedagogerna tar hjälp av vårdnadshavare och andra som kan ge barnen på
förskolan en inblick i andra kulturer.
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Sedan förra verksamhetsåret har barngruppen förändrats, nu finns det barn med
annan etnisk tillhörighet på förskolan men pedagogerna fortsätter att ta hjälp av
böcker, olika filmer och även när barnen tar upp egna exempel från deras hemmiljö.
Exempel på detta är: Alla barns rätt (både i bokform och appen i iPaden), Vara
vänner, I min familj (som är filmer från SLI.se). Litteratur som berör etnicitet har i
perioder funnits på förskolan, vissa finns alltid på förskolan medan andra har lånats
av bokbussen eller på biblioteket.
Pedagogerna har köpt in Mångkulturella almanackan till förskolan och har vid
enstaka tillfällen pratat om högtider med barnen, detta kan pedagogerna dock bli
betydligt bättre på. Pedagogerna har inte köpt in någon ny månkulturell almanacka
för kommande år eftersom de inte använder den i så stor utsträckning. Pedagoger
och barn tittar på filmer från SLI.se som handlar om högtider i olika kulturer.
Pedagogerna kommer även att ta del av information om högtider genom internet och
visa och berätta för barnen.
Under verksamhetsåret 2016-2017 hade förskolan kulturveckor då en familj
berättade om Taiwan för barnen på förskolan. Barnen bjöds också på typisk mat från
Taiwan. Familjen visade bilder och föremål från Taiwan och barnen ställde många
frågor. Barnen lyssnade på sånger på kinesiska, finska och samiska som några barn
har anknytning till. Pedagogerna reflekterar över att det var lärorika veckor men att
de behöver bli bättre på att lyfta fram sådant som kan kopplas till olika etniska
tillhörigheter i vardagen. Men utan att förstärka det avvikande alltför mycket.
De äldre barnen på förskolan har tittat på filmer som heter ”Det här mitt land” som
handlar om barn som visar och berättar om sina hemländer. Det har också bidragit till
att barnen har fått en större förståelse och intresse för hur det är i andra delar av
världen.
När det har inträffat naturkatastrofer eller krig ute i världen har ibland barnen
uppmärksammat detta och då har pedagoger och barn diskuterat detta tillsammans.
Diskussionerna har bland annat tagit upp att vi lever på olika platser på jorden och
har olika förutsättningar. Pedagogerna menar att det är något positivt när frågor av
12
den här sorten väcks av barnen, då blir samtalen naturliga och bygger på deras
frågor och intressen.
Under verksamhetsåret 2017-2018 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
Religion eller annan trosuppfattning
Mål: Barnen på förskolan ska få förutsättningar att få förståelse för
att det finns olika religioner och trosuppfattningar.
Främjande insatser:



Pedagogerna använder sig av filmer från SLI.se och fakta från trovärdiga
internetsidor för att uppmärksamma olika högtider.
Pedagogerna möter barnens frågeställningar och berättar om att det finns
olika synsätt, t.ex. när det gäller döden och jordens uppkomst.
Det är viktigt att de vuxna som vistas i förskolan är neutrala i sitt
förhållningssätt för att barnen inte ska påverkas.
Förbyggande insatser:

Vi ser en risk att barnen kränker varandra i olika samtal som rör trosfrågor
t.ex. om vad som kan hända efter döden. Av den anledningen så pratar och
diskuterar vi pedagoger med barnen om att det finns olika synsätt och visar
tydligt att det inte är ok att kränka varandra för att man har olika åsikter.
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Frågor om religion och tro är stora och svåra frågor, som även vuxna får brottas med.
Pedagogerna anser inte att det är meningen att vi ska väcka tankar om t.ex. Gud hos
barnen på förskolan, därför pratar pedagogerna med barnen om detta endast när de
själva tar upp frågan. Under verksamhetsåret 2016-2017 har barn på förskolan
förlorat anhöriga och husdjur. Detta ledde till många diskussioner och frågor om vad
som händer efter döden. Vid dessa diskussioner poängterar pedagogerna att de inte
vet vad som händer och berättar om att det finns olika sätt att tro och att alla har rätt
att tro vad de vill. Den förebyggande insatsen som detta mål beskriver handlar om att
barnen inte ska kränkas när de har olika åsikter i religionsfrågor. Pedagogerna
upplever att det är ett gott klimat på förskolan och barnen vågar berätta vad de tror
för varandra utan att vara rädda för att kränkas. Alla barnen lyssnar på varandra och
respekterar varandra även när de tycker olika. Detta är någonting som barnen och
pedagogerna har arbetat mycket med under förra året och kommer att fortsätta med
under detta verksamhetsår.
13
Förskolan ligger granne med en kyrka vilket leder till att barnen ibland vill prata om
kyrkan och vad den är till för. Vid enstaka tillfällen har barn och pedagoger även gått
på studiebesök i kyrkan, framför allt för att barnen tycker att det är spännande där
inne. Då lägger pedagogerna fokus på spännande saker som finns i kyrkan (t.ex. en
kista som är flera hundra år gammal, de stora ljuskronorna och bilder av hur kyrkan
såg ut förr) istället för att prata om kristendom. Även kring jul och påsk pratar
pedagogerna om varför vi firar dessa högtider med barnen, men pedagogerna har
också pratat om ex ramadan och Eid med barnen.
Under verksamhetsåret 2017-2018 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
Funktionsnedsättning och funktionshinder
Mål: Barnen på förskolan ska få förutsättningar att få förståelse för
att det finns olika funktionsnedsättningar och funktionshinder.
Främjande insatser:






Förskolan erbjuder litteratur och filmer som berör funktionsnedsättning och
funktionshinder.
Sedan november 2016 finns en resurs insatt på 100 % som förstärkning i
barngruppen på Regnbågen för att alla barn ska få så bra förutsättningar som
möjligt att utvecklas enligt förskolans mål.
Pedagogerna möter barnens frågeställningar angående
funktionsnedsättningar och belyser olika frågeställningar kring detta.
Pedagogerna lyfter vid många olika tillfällen diskussioner som rör alla
människors lika värde och betonar att det är någonting positivt att vi alla är
olika och att de som vågar vara annorlunda är modiga.
Under verksamhetsåret har pedagogerna börjat använda stödbilder i arbetet
med barnen för att alla barn ska kunna få goda förutsättningar att ta till sig
verksamhetens innehåll och uttrycka sig med hjälp av bilderna.
Pedagogerna på förskolan har under verksamhetsåren 2014-2017 gått en
TAKK-utbildning (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation)
vilket ska främja att alla barn ska kunna ta till sig förskolans innehåll.
Förbyggande insatser:


Pedagogerna ser en risk att människor som vistas på förskolan som har dolda
funktionsnedsättningar (t.ex. ADHD och Asbergers syndrom) blir kränkta när
omgivningen ställer för höga krav på dem. Vi anpassar verksamheten efter
individers behov oavsett om de har utredd funktionsnedsättning eller inte, vi
ser alla som individer.
Pedagogerna ser också en risk för diskriminering om ett barn med stora
fysiska funktionsnedsättningar vill börja på förskolan, eftersom förskolan
Slangbellan inte är anpassad för detta. I nuläget finns det ingen anledning att
åtgärda detta. En nybyggnation är planerad och då kommer byggnationen att
vara anpassad för fysiska funktionsnedsättningar.
14
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Under verksamhetsåret har barnen (framför allt på Regnbågen) tittat på filmer och
läst böcker där olika karaktärer har haft funktionsnedsättningar. Då har vissa
diskussioner uppkommit. Under verksamhetsåret 2017-2018 kommer barn och
pedagoger att fortsätta att titta på filmer som berör funktionsnedsättningar.
Eftersom personal på förskolan har glasögon, leder detta ibland till diskussioner om
varför vissa behöver glasögon och vad som händer om de inte använder sina
glasögon. På förskolan finns även en hel del allergier, bl.a. mot födoämnen och ett
barn som har diabetes – detta leder till att barnen ges förutsättningar för att förstå att
vi är olika och har olika förutsättningar.
Som vi skrev under förebyggande insatser så anpassar vi alltid verksamheten efter
barnens behov oavsett om det finns en utredd orsak till att en anpassning behövs.
Under verksamhetsåret har pedagogerna mött barnens frågor och funderingar som
gäller funktionsnedsättningar och diskuterat dessa tillsammans med barnen.
Under verksamhetsåret 2017-2018 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
Sexuell läggning
Mål: Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen på förskolan
att förstå att det finns olika familjekonstellationer.
Främjande insatser:




Förskolan erbjuder litteratur och filmer där olika familjekonstellationer
framställs.
När personalen pratar om olika familjekonstellationer lyfts olika alternativ fram,
för att motverka heteronormen. Men dock utan att förstärka bilden av homo/bisexualitet som någonting avvikande. T.ex. när barnen leker familjelekar kan
pedagogerna påpeka att familjer kan se olika ut.
Vuxna som vistas i förskolan ska inte uppmuntra eller spekulera i om barnen
är kära i varandra utan istället fokusera på kamratskap. Pedagogerna
uppmuntarar barnen att prata om att de är kompisar och tycker om varandra
istället för att säga att de är kära i varandra.
Pedagogerna arbetar för att motverka homofobi.
15
Förbyggande insatser:


En risk är att barnen kränker varandra i lekar eftersom heteronormen är stark
på förskolan. För att motverka detta är pedagogerna aktiva i barnens lekar och
lyfter fram andra exempel.
Det finns en risk att barnen på förskolan inte vågar uttrycka känslor för någon
av samma kön om de skulle känna så. Dels för att barnen vet att pedagogerna
inte uppmuntrar samtal om att vara kär i varnadra, dels för att heteronormen är
dominerande på förskolan. För att förebygga normaliserar vi homosexualitet i
samtal med barnen.
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Även under verksamhetsåret 2016-2017 har pedagogerna pratat mycket med barnen
om att familjer kan se olika ut och det har gett resultat. Barnen tycker inte att det är
konstigt att leka lekar med två pappor eller mammor t.ex. Dock är det svårt att veta
om barnen inte tycker att det är konstigt endast i leken eller även ”verkligheten”.
Barnen har också fått ta del av litteratur och filmer (Vara vänner och Min familj) där
karaktärerna hör till HBTQ-familjer.
Fortfarande är det heteronormen som råder på förskolan och därför är det viktigt att
pedagogerna fortsätter att lyfta fram andra alternativ av familjekonstellationer.
Under verksamhetsåret 2017-2018 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
Ålder
Mål: Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att delta i
förskolans aktiviteter oavsett ålder.
Främjande insatser:



Pedagogerna ser till barnens förmågor och intressen istället för att se till ålder.
När åldersuppdelning av barngruppen sker ska dessa beslut alltid motiveras.
För barn som inte har ett verbalt språk ska metoder finnas tillgängliga för att
de ska kunna förmedla sina önskemål.
Förebyggande insatser:

En risk är att de äldre barnen på förskolan får stå tillbaka då det är många
barn ute på gården och få pedagoger och pedagogerna inte "räcker till"
eftersom de yngsta barnen behöver mycket hjälp. För att motverka att de
16




diskrimineras försöker pedagogerna att fördela sig på gården och vara
uppmärksamma på vad som händer på gården så gott det går. Men risken är
även motsatt eftersom några barn bland Regnbågarna har särskilda behov
och behöver mycket vuxenstöd. Särskilt i slutet av verksamhetsåret då de
yngsta barnen blivit ”större” och inte behöver lika mycket vuxenstöd.
Ytterligare en risk är att de yngsta barnen på förskolan diskrimineras t.ex. vid
utflykter om de inte får följa med. För att motverka att de diskrimineras är
beslut om vilka som får följa med på utflykter alltid motiverade.
Barnen riskerar att kränka varandra när de pratar om ålder. För att förhindra
att barnen kränker varandra undviker pedagogerna att kalla barnen för stora
och små och säger istället barnen på Solstrålen/Regnbågen eller barnens
namn. Pedagogerna försöker att inte lägga så stor vikt vid barnens ålder när
de pratar med barnen.
En risk är att de äldre barnen på förskolan, i all välmening, ”hjälper” de yngsta
barnen med sådant som de egentligen kan/vill göra själva. Pedagogerna får
vara tydliga med när det passar att hjälpa sina yngre kompisar och när det är
viktigt att de får utforska själva.
Det finns en risk att barnen blir kränkta av andra när de inte kan uppfylla
förväntningar på att vara ”stor”. Tex ”Fyraåringar borde inte ha napp eller
blöja.”
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
En åldersindelning som har förekommit på förskolan är sexårsgrupp. Denna indelning
har varit eftersom barnen har förberett sig inför skolstarten och träffat andra barn som
ska gå i samma klass.
I starten av verksamhetsåret 2016-2017 bytte inga barn från Solstrålen avdelning.
Men senare under verksamhetsåret har flera barn bytt avdelning. Avdelningsbyten
har skett då pedagogerna upplevt att barnen varit i behov av nya utmaningar.
När pedagogerna delar in barngruppen inför olika aktiviteter fokuserar pedagogerna
på barnens intressen och förmågor, istället för ålder.
Risken att barnen kränker varandra när det gäller ålder kvarstår då det bland barnen
ofta innebär hög status att vara äldst. Pedagogerna arbetar för att motverka detta
och pratar med barnen om att alla är lika mycket värda oavsett ålder. När
pedagogerna pratar om ålder med barnen så pratar de även om att när barnen blir
äldre följer det också med ett större ansvar t.ex. genom att vara en bra kompis mot
de yngre och även vara en god förebild.
För att de yngsta barnen på förskolan ska kunna förmedla vad de vill har
pedagogerna märkt upp mycket material så barnen ska kunna peka och visa vad de
vill ha, men det mesta materialet finns tillgängligt. Pedagogerna på Solstrålen pratar
17
mycket med föräldrarna om vad barnen har för favoritsaker hemma och vad barnen
tycker om för att lättare kunna förstå barnen även på förskolan.
TAKK-utbildningen har medfört att flera barn har lärt sig att teckna och med stöd av
detta lättare kunna förmedla vad de vill även innan de har ett verbalt språk.
Under verksamhetsåret 2017-2018 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
18
Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram
När en diskriminering eller kränkning skett på förskolan, ska händelseförloppet vara
som följer:
1. Personen som gjort iakttagelsen eller själv känner sig kränkt/diskriminerad
informerar omgående förskolechefen.
2. Händelsen dokumenteras (enligt bilaga 2) och arkiveras i
Observationspärmen.
3. Tid för samtal med berörda parter bokas omgående. Vid detta samtal beslutas
om ärendet ska gå vidare.
4. Upprättande av åtgärder.
5. I de fall ärendet går vidare informeras ordförande, personalkontakt och
Kristina Öhrn.
6. Om det är ett barn som blivit kränkt eller diskriminerat tas kontakt med berörda
föräldrar för att boka möte.
7. Vid mötet med föräldrar och pedagog ges information och tillfälle för
diskussion.
8. Ny tid bokas för uppföljning, ca 4-6 veckor efter mötet med föräldrarna.
19
Dokumentationsmall vid kränkning och diskriminering
Datum:
Beskrivning av händelsen och de direkta åtgärderna:
Underskrift av den som gjort observationen av kränkningen:
____________________________________________________
Underskrift av förskolechef:
____________________________________________________
20