Toleredsskolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling
2016-2017
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Toleredsskolans grundskola 1-9, förskoleklass och fritidshem.
Ansvariga för planen
Skolans rektor: Ola Sundberg , Fritidshem och F-9
Toleredsskolans vision
Vi vill att vår skola ska vara en trygg och positiv plats, där ingen utsätts för kränkande
behandling. Vi vill att alla skall bemötas med respekt och få möjlighet att utvecklas utifrån
sina förutsättningar. Alla skall vara en del av gemenskapen på Toleredsskolan!
Vårt mål är att främja elevers lika rättigheter och skapa en skola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Varje elev skall ha rätt att:
känna trygghet
bli behandlad med respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, könsöverskridande
identitet eller uttryck
inte bli utsatt för hot eller våld
Alla som arbetar på skolan skall:
visa respekt för den enskilda individen och i det dagliga arbetet utgå ifrån ett
demokratiskt förhållningssätt
aktivt motverka diskriminering och trakasserier av individer och grupper
aktivt verka för att kränkningar aldrig skall förekomma
Begrepp och lagstiftning inom området
Enligt svensk lag är det nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska
skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan, skollagen
(6 kap.) och diskrimineringslagen (3 kap. 16 §).
En elev kan vara utsatt för kränkande behandling om någon skickar elaka mail eller sms, om
eleven upprepade gånger blir retad för något eller om eleven inte får vara med de andra.
Självklart är också våld, som slag, sparkar, knuffar och hot också kränkningar. Om ett barn
eller elev upprepade gånger blir utsatt för kränkningar brukar det beskrivas som mobbning.
Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen
(6 kap.). Läs mer om kränkande behandling på www.skolinspektionen.se/sv/BEO.
Om en elev blir behandlad sämre eller missgynnas på grund av elevens kön, etniska
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning kan
eleven vara utsatt för diskriminering eller trakasserier. Det är diskrimineringsombudsmannen
som övervakar regler mot diskriminering och trakasserier enligt diskrimineringslagen (3 kap.
16§). Läs mer om diskriminering på www.do.se.
”Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev
känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som hänt
och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkning.” (Förebygga diskriminering och
kränkande behandling – Främja likabehandling. En handledning från DO och BEO, 2009)
”Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen.
En befogad tillrättavisning är inte kränkande i lagens mening, även om eleven ifråga kan
uppleva det som kränkande.” (Förebygga diskriminering och kränkande behandling – Främja
likabehandling. En handledning från DO och BEO, 2009)
Planen gäller från:
2016-08-15
Planen gäller till:
2017-08-15
Elevernas delaktighet
Eleverna har tillsammans med personal utarbetat trivselreglerna. Under höstterminen 2015 har
årskurs 1-9 genomfört trygghetsenkäter. Eleverna tar del av likabehandlingsplanen/planen
mot kränkande behandling genom undervisningen, vilket är klassföreståndarens kontinuerliga
ansvar. Kuratorer går varje år igenom likabehandlingsplanen för eleverna i åk 1, 4 och 7.
Eleverna ansvarar för att följa likabehandlingsplanens innehåll. Alla klassrum utrustas med en
väl synlig kopia av likabehandlingsplanen.
All personal på skolan ansvarar för att eleverna medverkar vid uppföljning och revidering av
planen.
Vårdnadshavares delaktighet
Vårdnadshavare informeras om planen i samband med varje höstterminsstart. Skolledningen
informerar också om likabehandlingsplanen på skolhusrådet varje höst. Skolkurator kommer
under hösten 2016 att informera föräldrarna på skolhusrådet om resultaten från
Olweusenkäten, vilken genomfördes hösten 2015. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig
för vårdnadshavare på skolans hemsida.
Personalens delaktighet
Pedagogerna ansvarar för att likabehandlingsplanen aktualiseras på ett föräldramöte varje
läsår samt vid behov. Pedagogerna ansvarar också för att alla elever får kännedom om
likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att planen följs, samt att eleverna ges
möjlighet att påverka innehållet i likabehandlingsplanen. Klassföreståndarna ansvarar för att
återkoppling till trygghetsteamet sker genom arbetslagets representant.
Toleredsskolan har ett trygghetsteam som tar ett extra ansvar för likabehandlingsarbetet på
skolan. Teamet träffas en gång varannan vecka och jobbar dels med elever vid upprepade
kränkningar samt har ett ansvar i sina respektive arbetslag för att de bedrivs ett aktivt
likabehandlingsarbete på skolan.
Under läsåret 2016/2017 ingår följande personer i trygghetsteamet:
Arbetslag A/ Fritids Anneli Veesmaa
Arbetslag B Hedvig Fredricsson
Arbetslag X Barbro Borgström och Teresa Trzos
Arbetslag Y Shabnam Davachi och Stefan Petersson
Skolkuratorer Sanna Burén och Pernilla Wenander
Skolledningen ansvarar för att all personal får information om likabehandlingsplanens mål
och innehåll samt att planen utvärderas och revideras en gång per år.
Utvärdering
Beskriv hur 2015/2016 års plan har utvärderats
Föregående års plan har utvärderats genom uppföljning i trygghetsteamet och arbetslag kring
insatser och åtgärder. Utifrån elevernas trygghetsenkät utvärderas också vad förebyggande
och främjande insatser har gett för resultat under läsåret 2015/2016.
Delaktiga i utvärderingen av 2015/2016 års plan
Trygghetsteam
Arbetslag
Elever
Skolledning
Resultat av utvärderingen av 2015/2016 års plan
Utifrån utvärdering av föregående års förebyggande och främjande insatser har insatserna i
årets plan fastställts. Vissa av förra årets insatser har inte upplevts som positiva och kommer
inte att fortsätta under kommande läsår, däribland fotbollssamarbete med Häcken. Vissa
insatser kommer vara kvar som de är, exempelvis Toleredsdagen. Andra insatser kommer att
utvecklas under kommande läsår, såsom MobbStopp, som kommer involvera fler klasser.
En ny insats som föreslås för kommande läsår är schemalagda tider för de olika årskurserna
på Muliarenan då något som i nuläget upplevs som ett problem är att de äldre eleverna får
större utrymme där.
Årets plan
ska utvärderas senast 2017-08-15
Beskriv hur 2016/2017 års plan ska utvärderas
Detta års plan ska utvärderas genom uppföljning i antimobbningsteamet och arbetslag kring
insatser och åtgärder. För att öka elevernas delaktighet ska planens insatser även utvärderas på
klassråd.
Utifrån elevernas trygghetsenkät utvärderas också vad förebyggande och främjande insatser
har gett för resultat under läsåret 2015/2016.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor: Ola Sundberg
Kartläggning av elevernas trivsel på skolan
Kartläggningsmetoder
Husmodellen: Genomfördes av elever på fritids tillsammans med personal.
Trygghetsenkät: Genomfördes av elever i åk f-1 samt fritids tillsammans med personal.
Olweusenkäten har genomförts i åk 2-9. 2-6 gjorde en kortare version av enkäten medan 7-9
svarade på en längre enkät.
I åk 2-3 svarade 76 elever på enkäten, en svarsfrekvens på 96%.
I åk 4-6 svarade 100 elever, en svarsfrekvens på 87%.
I åk 7-9 svarade 247 elever, en svarsfrekvens på 84%.
All personal har ansvar för övrig kartläggning. När skolan får kännedom om att en elev
känner sig kränkt skall frågan tas upp i arbetslaget, som för det vidare till trygghetsteamet
som har regelbundna möten under året. Vid behov kopplas även elevhälsoteamet in.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har svarat på de olika enkäterna.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Klassföreståndarna har förberett eleverna på att de skall besvara enkäten i datasalen.
Skolkurator ställer samman resultaten. Skolkurator informerar trygghetsteam och övrig
personal om resultaten.
När det gäller de yngre eleverna har pedagogerna förberett dem utifrån ålder och mognad.
I trygghetsteamet ingår en personalrepresentant från varje arbetslag på skolan. Arbetslagets
representant har till uppgift att löpande under året ta emot rapporter om elever i sitt arbetslag
som upplever utanförskap eller känner sig kränkta. Dessa ärenden tas med till trygghetsteamet
där vi går vidare med dem enligt den metod som beskrivs under rutiner för akuta situationer.
Resultat av enkät
Fritids och F-1
Husmodellen visar att det finns platser på skolan där fritidsbarnen känner sig mer otrygga;
bamba, fotbollsplanen och på baksidan av skolgården.
Eleverna bekräftar ovanstående genom sina svar att de känner sig otrygga på rasterna.
Rasterna innebär att många elever i alla olika åldrar är ute samtidigt, vilket kan uppfattas
rörigt och otryggt. Trots att det inte inträffat några incidenter mellan yngre och äldre elever
kan de uppleva en känsla av otrygghet på grund av att de är små.
Åk 2-3
Elevernas trivsel på Toleredsskolan ligger i linje med föregående års resultat. 80% trivs bra
eller mycket bra på skolan. Alla svarar att de har minst en bra kompis i sin klass.
Åk 4-6
Elevernas trivsel på Toleredsskolan ligger i linje med föregående års resultat. 92% trivs bra
eller mycket bra på skolan.
Alla svarar att de har minst en bra kompis i sin klass. Vi kan se en liten minskning från
föregående år av elever som uppger att de utsatts för mobbning.
Åk 7-9
Elevernas trivsel på Toleredsskolan ligger i linje med föregående års resultat. 83% trivs bra
eller mycket bra på skolan. Vi ser dock en liten ökning av elever som uppger att de utsatts för
mobbning flera gånger i veckan, främst bland tjejerna. Den typ av mobbing som ökat mest är
fysisk men det är fortfarande den verbala som dominerar.
Analys av enkät
Utifrån resultatet av enkäten ser vi att mobbningen minskar i takt med att eleverna blir äldre.
Detta kan till viss del bero på att det är mindre mobbning bland de äldre eleverna men en
annan orsak kan också vara att barn i olika åldrar menar olika saker när de uppger att de blivit
mobbade. Mobbning kan också tänkas vara ett mera komplicerat begrepp för de elever som
går på lågstadiet vilket kan tänkas påverka resultatet.
I föregående års enkät framkom att det fanns några platser på skolan som eleverna upplevde
som otrygga. Resultatet visade att tryggheten i skolans uppehållsrum, korridorer och bamba
kan förbättras. På lågstadiet och mellanstadiet upplevs framför skolgården och korridorerna
som otrygga medan på högstadiet är det främst korridorerna och klassrum under undervisning
som upplevs som otrygga.
Rastvaktande har under året som gick fungerat bra på låg- och mellanstadiet. På högstadiet
pågår arbete med ett nytt rastvaktsschema för att öka vuxennärvaron där de äldre eleverna
vistas mellan lektioner. Rastvakterna kommer ha fasta positioner; skolgården, multiarenan,
utanför caféet och korridorerna. De gula västarna används för att rastvakterna skall synas
tydligare på skolgården.
Främjande och förebyggande insatser på
Toleredsskolan
Vi arbetar kontinuerligt med att förmedla värderingar till eleverna som bygger på att vi skall
respektera varandra och att alla människor är lika mycket värda. Vår målsättning är att alltid
arbeta för en gemensam positiv social miljö på Toleredsskolan. Vi vill genom det främjande
och förebyggande arbetet både stärka elevernas självkänsla samt att lära dem att hantera
eventuella konflikter på ett bra sätt.
Främjande insatser
Här nedan följer en redovisning av främjande insatser som görs på skolan. För de fetstilta
punkterna finns en mer utförlig beskrivning efteråt.
Fritids
Fritidshemsråd
Gemensamma lov-aktiviteter i Lundby
F-3
Fadderverksamhet i förskoleklass och årskurs 1
Hemlig kompis i förskoleklass
Kompissamtal i F-3
Elevråd
Multiarena på stora skolgården
Gemensamma friluftsdagar, 1-3.
Elevtrygghetsteam
Främja positiv rastverksamhet
Elevråd
Gemensamma friluftsdagar, 4-6
Klassråd
Toleredsdagen 4-6 ”lära-känna- dag” på hösten i arbetslagsvis
Multiarena på stora skolgården
Skolbibliotek
Elevtrygghetsteam
Främja positiv rastverksamhet
4-6
7-9
Litteratur kring värdegrundsfrågor
Elevråd
Klassråd
Temaområden vänskap, rasism och kärlek 7-9
Toleredsdagen 7-9 ”lära-känna-dag” på hösten arbetslagsvis
Alla elever i åk 7 och 8 har fått egna datorer som hjälpmedel för skolarbete
Multiarena på stora skolgården
Skolbibliotek
Elevtrygghetsteam
Samtalsgrupper under ledning av Rädda barnen med fokus på jämställdhet
Teater ”Kärleken är fri” åk 8 och 9
Främja positiv rastverksamhet
Namn
Elevtrygghetsteam
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
Att öka elevinflytandet gällande skolans värdegrundsarbete. Genom att fokusera på ett tema
under en längre tid vill skolan skapa acceptans, trygghet och förståelse för varandras
olikheter, detta för att uppnå en inkluderande skola.
Insats
Elevrepresentanter från de olika stadierna inhämtar kunskap utifrån ett specifikt tema. Temat
sträcker sig över ett helt läsår och ska beröra någon av diskrimineringsgrunderna.
Ansvarig
Kuratorer i samarbete med pedagoger
Datum när det ska vara klart: aug 2017
Syftet med ett elevtrygghetsteam är att öka elevinflytandet gällande skolans värdegrundarbete.
Planen är att det kommer vara klassrepresentanter från åk 3, 6 och 9.
Namn
Fadderverksamhet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
De äldre eleverna ska känna ansvar för de yngre när de börjar skolan.
Insats
Alla förskoleklasselever tilldelas en fadder från år 1.
Ansvarig
Pedagoger i förskoleklass och år 1
Datum när det ska vara klart: september 2016
Namn
Främja en positiv rastverksamhet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
Målet med rastverksamheten är att skapa en positiv atmosfär på skolan. Genom att erbjuda en
rad positiva alternativ av rastverksamheter förebygger och förhindrar vi uppkomsten av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En positiv rastverksamhet främjar
kamratskap och stimulerar elevernas kreativitet och rörelse. Verksamheten ska utvärderas och
följas upp tillsammans med likabehandlingsplanen.
Insats
Café i uppehållsrummet för åk 6-9.
Skolbibliotek (H14)
Rastvakt och rastregler för åk F-6, rastvakt 7-9
Multiarena på stora skolgården
Bordsplacering i bamba, klassen sitter tillsammans med lärare
Pingisrummet öppet må, ons och fredag
Ansvarig
Caféet: Matti
Utlåning av rastmaterial: Matti
Pingisrummet: Shabnam och Magnus
Skolbiblioteket: Mimmi och Melanie
Namn
Kärlek och sex tema i år 8
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
Målet med arbetsområdet är att eleverna ska få kännedom om olika typer av sexuell läggning
och identiteter, hur man ser på kärlek och sex inom olika religioner och kulturer samt att
eleverna ska förstå begreppen genus och jämställdhet.
Insats
Målet ska uppnås genom en varierad undervisning där eleverna är aktiva deltagare i
diskussioner, skriver egna reflekterande texter och samarbetar i ett grupparbete.
Teaterföreställning ” Kärleken är fri”.
Ansvarig
NO-, SO- och sv-lärare.
Datum när det ska vara klart: Våren 2017
Förebyggande åtgärder
Här nedan följer en redovisning av förebyggande insatser som görs på skolan. För de fetstilta
punkterna finns en mer utförlig beskrivning efteråt.
Fritids
Åldersintegrerade aktiviteter
F-3
MobbStopp i åk 1
Rastvakter
MobbStopp i åk 4
Rastvakter
MobbStopp i åk 7
Rastvakter
Machofabriken i åk 8
Feministiskt självförsvar åk 8
4-6
7-9
Namn
Åldersintegrerade aktiviteter
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Att förebygga kränkningar och konflikter genom att fritidseleverna får lära känna varandra
över årskursgränserna
Insats
Fritids ordnar åldersintegrerade aktiviteter såsom bad, skridskoåkning, skapande aktiviteter
med färg och form.
Ansvarig
Fritidspersonal
Datum när det ska vara klart: aug 2017
Namn
Rastvakter
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Målet är att antalet vuxna som rör sig i skolan under de gemensamma rasterna skall öka.
Åtgärd
Rastvaktsschemat skall ses över gällande F-3
Pedagoger äter tillsammans med eleverna på bestämda platser i bamba
Skolbibliotek under långrasten med elevbibliotekarie och sv-lärare
Motivera åtgärd
Då resultatet av årets kartläggning visade att tryggheten i korridorerna, skolgård och bamba
behöver förbättras sätts dessa områden i fokus med ovanstående åtgärder. När fler vuxna rör
sig i korridorer och skolgård blir miljön lugnare och tryggare för alla på skolan.
Ansvarig
Rektor tillsammans med all personal
Namn
MobbStopp
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
Målet är att alla eleverna vid varje start på nytt stadie ska få lära sig om skolans värdegrund
under ledning av skolkuratorer.
Insats
Kuratorerna kommer hålla i en lektion i början på terminen för åk 1, 4 och 7 som berör
skolans värdegrund.
Ansvarig
Skolkuratorer
Datum när det ska vara klart: Oktober 2016
Rutiner vid kränkningar eller
diskriminering
Policy
Vi arbetar kontinuerligt med att förmedla värderingar till eleverna som bygger på att vi skall
respektera varandra och att alla människor är lika mycket värda. Därför är det en självklarhet
att det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår
skola.
I det dagliga arbetet är det all personals ansvar att upptäcka diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. All personal skall aktivt motverka alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Det är viktigt att hela tiden vara lyhörd för vad som
sker mellan elever i klassrummet, men även i korridorer, i bamba och på skolgården.
Rastvakter griper in direkt när något händer och rapporterar till klassföreståndare.
Utvecklingssamtalen skall innehålla samtal kring elevers sociala situation och trivsel.
Skolvärd har i elevcaféet en viktig roll när det gäller att tidigt kunna upptäcka kränkande
behandling. Elevernas sjukfrånvaro rapporteras till klasslärare/mentor. Hög frånvaro kan vara
ett tecken på kränkande behandling.
Rutiner för att utreda och åtgärda incidenter/kränkningar mellan elever samt rutiner
för upprepade kränkningar
Steg 1. Mentorn eller den som upptäcker händelsen har samtal med berörda elever samt med
vårdnadshavare. Dokumentation genom incidentrapport lämnas till kurator. Kurator
rapporterar till rektor som beslutar om ifall incidenten ska utredas vidare och rapporteras till
huvudman.
Steg 2. Efter samtal med elever och vårdnadshavare tas incidenten upp med arbetslaget för
att gemensamt komma fram till lösningar och förebygga upprepade kränkningar.
Steg 3. Om situationen inte lyckats lösas tar mentor ytterligare kontakt med berörda elever
och vårdnadshavare samt anmäler ärendet till trygghetsteamet via blankett.
Vidare så har representant från trygghetsteamet ett tätt samarbete med den pedagog som
uppmärksammat ärendet. Teamet träffas var 14:e dag och sammankallas av skolkurator. Hela
teamet eller delar av teamet kan även snabbt sammankallas vid behov.
När skolan får reda på att en elev blir utsatt för mobbning (upprepade kränkningar) arbetar
trygghetsteamet enligt följande;
1. Vi diskuterar hur vi skall arbeta vidare med fallet. Det är viktigt att man handlägger
skyndsamt men noggrant. Vi ställer oss frågor som: Är det mobbning? Vilka är det
som mobbar? Vi kontaktar även uppgiftslämnaren för mer information.
2. Samtal med den mobbade. Vad är det som har hänt? Hur länge har det pågått? Vilka
är de inblandade? Viktigt att den som blivit mobbad känner förtroende för att skolan
tar tag i problemet på rätt sätt och att det inte kommer att framgå att den mobbade har
”skvallrat”.
3. Mobbarna kallas var och en för sig till enskilt samtal med en eller två från
trygghetsteamet. De skall inte känna till i förväg att de skall komma till ett samtal.
Man beskriver situationen för mobbaren samt att det är oacceptabelt att utsätta någon
för mobbning. Samtalet syftar även till förståelse för hur det kan kännas för den som
blir utsatt.
4. Mobbarna kallas till nytt samtal efter ca en vecka. Vi pratar om hur det har fungerat.
Vad som har varit bra och vad som har varit svårt. Vi ber även eleven att berätta
hemma att de har varit på samtal hos trygghetsteamet.
5. Föräldrarna informeras snarast efter det att eleverna själva har fått chans att prata
med sina föräldrar.
6. Parallellt under hela processen har någon ur trygghetsteamet stödjande samtal med
den som blivit mobbad. Oftast är det skolkurator som har dessa samtal.
7. Under de närmast följande veckorna håller man extra uppsikt över mobbarna. Det är
viktigt att de får hjälp att bryta sitt beteende. Det finns många olika orsaker till att
mobbning sker. Det är viktigt att vi är lyhörda för de signaler som mobbarna kan ge
uttryck för under samtalen.
Steg 4. Om dessa insatser inte har gett något resultat så görs en anmälan till skolans EHT och
skolans rektor sammankallar möte med alla inblandade parter.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om en elev blir kränkt av någon vuxen eller personal på skolan så skall alltid skolledningen
kontaktas.
Rutiner för uppföljning
När trygghetsteamet har haft samtal med en elev för att den kränkts eller kränkt en annan elev,
har skolkurator eller någon ut trygghetsteamet ett uppföljande samtal så som det beskrivs i ”så
här gör vi vid mobbning”. Elevhälsoteamet följer upp alla de ärenden som de tar upp.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Goda relationer mellan hem och skola leder till att vi kan bistå varandra i arbetet mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det är viktigt att föräldrar kontaktar
skolan när de får kännedom om kränkningar. I första hand ska föräldrar vända sig till barnets
klassföreståndare i andra hand annan vuxen på skolan som föräldern känner förtroende för.
Personal vänder sig till elevens klassföreståndare i första hand, eller till någon annan lärare i
arbetslaget, som kan föra det vidare till klassföreståndare och arbetslagets representant i
trygghetsteamet.
Rutiner för dokumentation
Alla möten i trygghetsteamet och elevhälsoteamet dokumenteras och protokollförs.
Ansvarsförhållande
Rektor tillsammans med skolkurator
