Jesus berättade för dem om förnekelsen, men de hade svårt att tro

Petrus
Del 1
Bibelns fyra evangelier handlar om Jesu liv här på jorden där man kan läsa om lärjungarnas vandring med Jesus från ca 30 års ålder
till hans död och uppståndelse.
Evangelierna är skrivna av fyra olika författare olika år och därför skiljer de sig åt i berättarkonst, uttryck och vilka berättelser som
finns med. Exempelvis finns berättelsen om Jesu födelse och när han som tolvåring talade i templet endast i Lukasevangeliet,
medan Johannesevangeliet skiljer sig mer från de övriga i både händelser och uttryckssätt. Markus är lite mer enkelt skrivet och
har 16 kapitel medan Matteusevangeliet är längst med sina 28.
Apostlagärningarna som kommer efter evangelierna tros vara skrivet av Lukas och berättar om Jesu himmelsfärd och de
fantastiska händelser som sker därefter i den första församlingen, allt Gud där och vilken kamp de fick utstå i förföljelsen som till
och med ledde till död för vissa. Efter detta kommer bl.a. de olika evangelisternas brev till församlingar och där finns även brev
från Petrus. Och Petrus är en intressant lärjunge som jag tänkte att vi skulle lära känna lite mer.
En lärjunge var en slags elev eller lärling som följde och lärde av sin mästare, i det här fallet handlade det om Guds egen son, den
främsta mästaren av alla. Simon som han först hette fick namnet Petrus av Jesus, vilket betyder klippa. Petrus var en av de som
levde absolut närmast Jesus och är nog den som nämns mest i evangelierna förutom Jesus. Petrus fick uppleva prövningar som
tvivel, misstag, ånger och otillräcklighet och man kan känna igen sig i mycket av honom. Eftersom han hade en längtan och tro som
höll så fick han också del av Guds nåd och ofattbara kärlek, något som vi också kan få uppleva och upplever i våra liv. Petrus var en
enkel fiskare som lämnade allt och istället följde Jesus och fick uppleva det som sedan skulle komma att förändra så många
människors liv. Vi börjar med att se hur det gick till när Petrus träffade Jesus och fick bli hans lärjunge. Johannes döparen hade vid
den här tiden i detta område predikat budskapet om att Guds son Messias, som betyder Kristus, snart skulle komma och Johannes
beredde på så vis vägen för Jesus. Detta gjorde också att en del hade lättare att ta till sig att Jesus verkligen var Guds son, men det
var många som inte skulle förstå det.
Jesus som växt upp i Nazareth hade börjat sin förkunnelsetjänst och vandrade längs vägar och på slätter och förkunnade om Guds
rike. Tänk att Jesus på riktigt gick omkring och talade med människorna som den människa och Gud han var när han fötts här på
jorden. Han hade kommit till Gennesaret sjö och han undervisade så intressant och så nytt så han fick många åhörare. Redan när
han gick ensam visste han att några skulle väljas som han lärjungar och när människoskaran var så stor att det blev trångt på
stranden bad han att få stå i en av fiskebåtarna och tala så alla skulle höra och det var just Simons (Petrus) båt.
Luk 5:4-11
När han hade slutat tala, sade han till Simon: "Gå ut på djupet och lägg ut era nät till fångst." Simon svarade:
"Mästare, vi har arbetat hela natten och inte fått något. Men på ditt ord ska jag lägga ut näten."De gjorde så, och
de fick så mycket fisk att näten höll på att brista. Då vinkade de åt sina vänner i den andra båten att komma och
hjälpa dem. Och de kom och fyllde båda båtarna så att de var nära att sjunka.
När Simon Petrus såg detta, föll han ner vid Jesu knän och sade: "Gå bort från mig, Herre! Jag är en syndig
människa." Han och alla som var med honom hade gripits av bävan inför fångsten de hade fått, även Jakob och
Johannes, Sebedeus söner som fiskade i lag med Simon. Men Jesus sade till Simon: "Var inte rädd. Från och
med nu ska du fånga människor." Då drog de upp båtarna på land, lämnade allt och följde honom.
Simon som han fortfarande hette hade säkerligen hört talas om Jesus, men inte brytt sig så mycket om honom utan hade fullt upp
med sitt fiske, blev här överväldigad av det under Jesus gjorde. Jag tror att något direkt grep tag i både Simon, Jakob och Johannes
och säkert fick de uppleva en atmosfär från Jesus som också gjorde att de förstod att han inte var en vanlig människa. Det första
som drabbar Simon är syndanöd, detta trots att ingen synd var erkänd utan de hade helt enkelt bara fiskat. Jag tror att möter man
Jesus är det så vi bör reagera om vi inte tagit emot honom. Man hamnar i förkrosselse och då renheten själv närmar sig oss berör
Anden inombords. Vi får uppleva att vår Mästare är oss övermäktig och vi får ödmjuka oss inför Honom just som Simon.
Vi vet inte hur insatt Simon var och vad han hört, men det är möjligt att han redan här var förvissad om att det var den Messias
Johannes döparen talat om och som man väntat på under så många år, Honom som profeterna talat om i gamla testamentet.
Simon och de andra som levde på den tiden hade endast de gamla skrifterna och visste inget på vilket sätt Messias skulle komma.
De flesta trodde han skulle komma som en kung för att befria dem ur Romarnas grepp. Simon och de andra är ju just de som lever
i och utgör Nya testamentet. Vi har en sanning som de inte hade, men de fick å andra sidan leva mitt i det och några av dem hade
äran att möta Jesus rent fysiskt.
Petrus sa att han är en syndare och därmed inte värd att umgås med Jesus. Kanske kan vi känna så ibland också. När vi syndat kan
vi känna oss ovärdiga, men Jesus svarade Simon att han inte ska vara rädd och att han istället ska följa honom och bli
människofiskare, helt enkelt det bästa liv man kan ha här på jorden.
Följande tolv är de Jesus sedan kallade som sina närmsta lärjungar.
Simon som han gav namnet Petrus, och hans bror Andreas. Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Jakob,
Simon, som kallades seloten, Judas samt Judas Iskariot, han som blev förrädare.
Jesus vandrade med lärjungarna och gjorde många under och tecken och en stor skara människor följde honom. De stötte på
personer som föraktade Jesus och då även lärjungarnas sätt att tala och verka och en del kallade det för dårskap eftersom de inte
trodde att Jesus var Messias. Ibland får vi idag också höra att man är knasig som tror på Jesus, men då ska vi veta att han också
utstått förakt och mer än så och det är ju faktiskt Jesus de föraktar då och vi ska frimodigt fortsätta vandra med Honom.
Jesus ville också att lärjungarna skulle få ta del av hans makt över onda andar och delade ut andliga gåvor till dem för att de också
skulle få verka i att bota sjuka och förkunna om Guds rike. Han sa åt dem att inte vara rädda, men att det ska komma en tid då de
kommer piskas och föraktas för hans namns skull, men att Herren skall vara med dem. Lärjungarna lyssnade och lärde och fick
också möjligheten att göra under.
Det Jesus talade med dem om angående förföljelse är något som Petrus och hans vänner senare kom att känna av, men också
något som händer i världen även idag.
-------Matt 10:1
Jesus kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt att driva ut orena andar och att bota alla slags
sjukdomar och krämpor.
Luk 9:6
De gick ut och vandrade från by till by, och överallt förkunnade de evangeliet och botade sjuka.
Petrus var en nyfiken man, ivrig att lära känna Jesus och han är den av lärjungarna som nämns vid namn flest gånger i
evangelierna. Petrus var orädd, han vågade ta klivet när de flesta kanske skulle valt att avstå p.g.a. osäkerhet. Petrus
hade en tro, men hans tro sattes på prov mer än en gång och en natt när Jesus gick på vattnet fick Petrus på ett mycket
radikalt sätt se betydelsen av att ha en tro på Jesus som håller.
Matt 14:22-33
Strax därefter befallde han lärjungarna att stiga i båten och fara i förväg över till andra sidan sjön, medan han
själv sände i väg folket. När han hade skickat i väg dem, gick han upp på berget för att få vara sig själv och be. När det blev kväll var han ensam där. Båten var redan långt från land och hårt ansatt av vågorna, eftersom de
hade motvind. Mot slutet av natten kom Jesus till dem, gående på sjön. När lärjungarna fick se honom gå på
sjön, blev de förskräckta och sade: "Det är ett spöke!" Och de skrek av rädsla. Men genast sade Jesus till dem:
"Var lugna! Det Är Jag . Var inte rädda."
Petrus svarade: "Herre, om det är du, så befall mig att komma till dig på vattnet." Han sade: "Kom!" Petrus steg
ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur stark vinden var, blev han rädd. Han började
sjunka och ropade: "Herre, rädda mig!" Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: "Så lite
tro du har! Varför tvivlade du?" De steg i båten och vinden lade sig. Och de som var i båten tillbad honom och
sade: "Du är verkligen Guds Son!"
När Petrus tvivlade sjönk han och Jesus vill inte att vi ska tvivla i vår tro, utan lita på honom. Han lät inte Petrus sjunka,
utan sträckte ut sin hand och drog honom till sig. På samma sätt får vi ta emot Jesu utsträckta hand när vi känner oro
eller tvivel. Vi får komma till honom genom att be. Kanske bön om syndernas förlåtelse, eller när vi inte förstår livets alla
vägar. Vi får ropa på Jesus, precis som Petrus, när livet är som svårast och det känns som vi håller på att sjunka till
botten, ner under ytan. ”-Herre, hjälp mig!”
Livet med Jesus är inte alltid enkelt och det kan blåsa rejält, men följer du honom med tillit och tro så ska han leda dig
rätt. Efter detta förvissades lärjungarna än mer att Jesus verkligen är Messias, Guds son, detta bekräftar Petrus i
följande text.
Matt 16:13-20
När Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att
Människosonen är?" De svarade: "Vissa säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av
profeterna." Han sade till dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den
levande Gudens Son."
Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son, för det är inte kött och blod som
har uppenbarat det för dig, utan min Far i himlen. Och jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa ska jag
bygga min församling, och helvetets portar ska inte få makt över den. Jag ska ge dig himmelrikets nycklar . Allt
som du binder på jorden ska vara bundet i himlen, och allt som du löser på jorden ska vara löst i
himlen." Sedan befallde han lärjungarna att inte berätta för någon att han var Messias. Jesus talade om för Petrus att tron är en gåva av Gud. Det är den helige Ande som uppenbarar i vårt inre om tron som
får växa och få liv och överflöd. Tron på Gud är alltså inget någon kan övertyga dig om, man behöver få höra talas om
Jesus genom undervisning och vittnesbörd, men tron kommer från Gud och den kan vi be om och bekänner vi att Jesus
är Guds uppståndne son och tar emot honom i vårt hjärta så kommer Gud ge oss av den helige Ande som får verka i
oss och vi får del av Guds aldrig sinande kärlek. Gud har också lett människor till frälsning genom att de läst i Bibeln, de
har läst Guds välsignade ord och förstått att det är sanningen och HERREN går ibland också direkt till en person och
uppenbarar om synd och att de behöver ta emot Honom. Jesus talade till Petrus om att han skulle få vara med och
skapa kyrkan, vilket vi ska läsa mer om senare.
Jesus förbjöd lärjungarna att berätta att han är Messias och hade under en tid talat med lärjungarna om
Människosonens kommande lidande, död och uppståndelse och att han måste lämna dem för en tid. Lärjungarna hade
svårt att förstå allt han menade och ville inte tro att det skulle hända deras vän och Mästare något. Petrus, Johannes
och Jakob skulle få ytterligare bevis på att Jesus är Guds son innan allt kring hans död skulle ske.
Matt 17:1-8
Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt
berg där de var ensamma. Då förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev
vita som ljuset. Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med honom.
Petrus sade till Jesus: "Herre, det är gott för oss att vara här . Om du vill ska jag göra tre hyddor här: en åt dig,
en åt Mose och en åt Elia." Medan han ännu talade kom ett lysande moln och sänkte sig över dem. Och en röst
ur molnet sade: "Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!" När lärjungarna
hörde det, föll de skräckslagna ner på sina ansikten. Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Res er
upp och var inte rädda!" Och när de lyfte blicken, såg de ingen annan än Jesus.
Petrus hade nu en övertygelse som var så stark att han kunde lova att aldrig förneka Jesus. Dock var Petrus med i
Guds stora plan och som ett bevis på att vi bara är människor så blev det inte riktigt som Petrus tänkte.
Mark 14:26-31
När de sedan hade sjungit lovsången, gick de ut till Olivberget. Jesus sade till dem: "Ni kommer alla att överge
mig. Det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren ska skingras. Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till
Galileen." Då sade Petrus till honom: "Även om alla andra överger dig, så ska jag inte göra det." Jesus svarade:
"Jag säger dig sanningen: Just denna natt, innan tuppen gal två gånger, kommer du att tre gånger förneka
mig." Men Petrus försäkrade ännu ivrigare: "Även om jag måste dö med dig kommer jag aldrig att förneka dig!"
Samma sak sade alla de andra också.
Jesus berättade för dem om förnekelsen, men de hade svårt att tro honom och kunde inte tänka sig in i den kommande
situationen, men för Petrus hade Jesus bett och han visste att Petrus skulle ångra sig och få förlåtelse.
Luk 22:31-34
”Simon, Simon! Satan har begärt att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig, att din tro inte ska ta slut.
Och när du en gång har omvänt dig, styrk då dina bröder.” Då sade Petrus till honom: "Herre, med dig är jag
beredd att gå både i fängelse och i döden." Jesus svarade: "Jag säger dig, Petrus: Tuppen kommer inte att gala
i natt förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig."
Här ser vi vilken kunskap Jesus har om sin motståndare Satan och vilken makt Jesus har som får be sin fader om
beskydd över Petrus. Det får vi också göra när vi upplever att människor hamnat under fiendens press. Petrus trodde
inte att han skulle förråda Jesus, men det Herren förutsagt kan ingen människa ändra på, hur mycket vi än vill.
Mark 14:66-72
Medan Petrus var nere på gården kom en av översteprästens tjänsteflickor dit. När hon fick se Petrus där han
satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Du var också med den där Jesus från Nasaret." Men han
nekade: "Jag vet inte vad du pratar om, jag förstår inte." Han gick ut på yttergården. Då gol tuppen. Tjänsteflickan såg honom och sade igen till dem som stod där: "Han är en av dem." Men Petrus nekade igen.
Strax därefter sade de som stod där återigen till Petrus: "Visst är du en av dem. Du är ju galilé!" Men han
började förbanna och svära: "Jag känner inte den där mannen som ni talar om!" Och strax gol tuppen för andra
gången. Då kom Petrus ihåg orden som Jesus hade sagt till honom: "Innan tuppen gal två gånger ska du tre
gånger förneka mig." Och han brast i gråt.
Bland lärjungarna fanns också två män vid namn Judas, varav den ene av dem förrådde Jesus. Petrus ångrade med
bitterhet vad han ställt till med och att han varit så svag att han förnekat Jesus. Just det som Jesus sagt hände och
Petrus skämdes över sig själv. Jesus hade bett för honom och han fick förlåtelse då Herren såg hans ånger, för Judas
gick det däremot inte så bra.
Matt 27:3-5
Men när Judas som hade förrått honom såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio
silvermynten till översteprästerna och de äldste och sade: "Jag har syndat och förrått oskyldigt blod." De
svarade: "Vad rör det oss? Det får du ta ansvar för." Då kastade han in silvermynten i templet och gav sig av.
Sedan gick han bort och hängde sig.
Judas hade på ett uträknande sätt väntat in rätt tid att förråda Jesus och när rätt tillfälle gavs lotsade han de romerska
soldaterna rätt fram till Jesus så de kunde gripa honom. När vi läser det låter det som en hemsk handling, långt ifrån hur
vi skulle kunna göra. Judas pengabegär var större än kärleken till Jesus, kanske det ändå är något vi också bör fråga
oss själva. Hur har vi det ställt med kärleken till Jesus, kan pengabegäret bli så stort att vi glömmer bort Jesus, eller inte
räknar med honom? Judas ångrade sig precis som Petrus, men tog istället till en mer drastisk åtgärd och hängde sig.
Här ser vi en skillnad. Gud förlåter när vi i vårt hjärta ångrar oss, hans nåd är oändlig och vi kan få ett liv bättre än vi
någonsin drömt om bara vi väljer att lyssna på honom istället för att se alla hinder som är just nu. Att ta livet av sig är
aldrig rätt utväg, utan vi får istället vända oss till Gud när vi inte själva ser någon utväg så kommer han ha en. Har man
inte trott på Gud innan, så är det aldrig för sent att vända sig till honom, inte ens på ruinens brant.
Jesus gav sitt liv för oss genom döden på korset. Petrus och de andra lärjungarna var förtvivlade över allt de varit med
om de sista dagarna och de var sorgsna över att folket dödat Mästaren. I Jesus närhet fanns också några kvinnor och
dessa hade sett hur Jesus döda kropp lagts i en grav med en stor sten för öppningen. De gick hem och sörjde och
gjorde i ordning oljor och kryddor för att lägga utanför graven…… forts. Del 2