EXAMENSARBETE
Sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid
övre luftvägsinfektion
En litteraturstudie
Monica Forslund
Bodil Gebart-Sandström
2013
Filosofie kandidatexamen
Omvårdnad
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid övre
luftvägsinfektion
En litteraturstudie
Nurses advice to self-care for upper respiratory infection
A literature review
Monica Forslund
Bodil Gebart Sandström
Kurs: Vetenskapligt arbete 15 hp
Vårterminen 2013
Fristående kurs, Omvårdnad C
Handledare: Birgitta Lindberg
2
Sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid övre luftvägsinfektion
En litteraturstudie
Monica Forslund
Bodil Gebart Sandström
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Övre luftvägsinfektioner (ÖLI) är något som drabbar de flesta människor flera
gånger per år. ÖLI är oftast orsakade av virus och självläkande. Syftet med denna
litteraturstudie var att sammanställa kunskapen om sjuksköterskans
egenvårdsrådgivning vid ÖLI. Som metod valdes en systematisk litteraturöversikt.
Litteratursökningen genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och Cochrane library
och resulterade i 16 vetenskapliga artiklar för analys. Tre områden identifierades i
analysen: symtomlindring, förebyggande av smittspridning och utbildning om ÖLI.
Resultatet för området symtomlindring visade att NSAID och paracetamol kan
rekommenderas för att lindra smärta och feber. För att förebygga smittspridning
visade resultatet att god handhygien är den viktigaste åtgärden. För att öka
kunskapen om ÖLI hos allmänheten har sjuksköterskan en viktig roll. Sättet som
undervisningen ges på påverkar den vårdsökandes förmåga att ta till sig information.
För att informationen skall ge ett gott resultat är det viktigt att det finns tillräckligt
med tid vid samtalet. Studien är viktig för sjuksköterskor som dagligen möter
personer med ÖLI i sina arbeten. Studien ger mer kunskap och belägg för hur
sjuksköterskan kan undervisa personer till egenvård vid ÖLI. Fortsatt
omvårdnadsforskning behövs för att få fram evidensbaserade egenvårdsråd vid ÖLI.
Nyckelord: egenvård, sjuksköterska, övre luftvägsinfektion, rådgivning, systematisk
litteraturöversikt.
3
En stor del av besöken på hälsocentraler i Sverige utgörs av människor med övre
luftvägsinfektioner (ÖLI) (Neumark, Brudin, Engström & Mölstad, 2009) och samtalen
mellan sjuksköterska och vårdtagare handlar ofta om egenvård.
De övre luftvägarna består av näsan, bihålorna, mellanörat, munhålan, svalget och
struphuvudet. De nedre omfattar luftröret, bronkerna och lungorna (Steen & Degré, 2011). En
förkylning orsakas av olika virus och den vanligaste är rhinovirus (Simasek & Blandino,
2007). Rhinovirus smittar genom direktkontakt eller genom droppsmitta. Viruset kommer in
via näsan eller ögat, förökar sig snabbt och kan leda till en förkylning (Heikkinen, 2003).
Vuxna har i genomsnitt 2-4 förkylningar per år, medan barn kan ha 6-8 förkylningar per år.
En förkylning medför halsont, sjukdomskänsla och feber. Dessa symtom går över efter ett par
dagar och följs av snuva och hosta. Sjukdomsförloppet varar i cirka 7 dagar. Det finns inget
botemedel mot förkylning utan man får behandla de symtom som uppkommer (Simasek &
Blandino, 2007). Hosta orsakad av virus kan kvarstå 2-3 veckor och ibland längre innan
tillfrisknande (Ebell, Lundgren & Youngpairoj, 2013). Vid ÖLI svullnar slemhinnorna vilket
kan orsaka nästäppa och trängre andningsvägar än normalt. Feber är ett vanligt symtom och
har en gynnsam effekt på virus vid temperatur över 39 grader då nässlemhinnan blir för varm
för att de ska trivas där men feber orsakar även sämre allmäntillstånd (Hedberg, Åhnblad &
Langius-Eklöf, 2001). De flesta ÖLI är lindriga men kan för vissa grupper få allvarliga
konsekvenser, några av dessa grupper är immunsupprimerade, äldre, nyfödda samt lungsjuka
människor (Gould & Drey, 2009).
Enligt socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2009:6) definieras egenvård som hälsooch sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient
själv kan utföra. Sedan 1950 har egenvård som koncept används i studier om omvårdnad. Den
tidiga definitionen av egenvård var ”som en process där en lekman verkar för sitt främjande
av hälsa, sjukdomsupptäckt, förebyggande och behandling” (Høy, Wagner & Hall, 2007). Att
lära ut egenvård är en konst som primärt är sjuksköterskans ansvar. Tanken är att patienten
ska åstadkomma sitt eget tillfrisknande med sjuksköterskans assistans. Rehabilitering kan inte
göras åt patienten utan göras av patienten (Pryor, 2008).
Patienten förväntar sig mer än medicinsk undervisning. För att nå ut med information behövs
en helhetssyn av sjuksköterskan och medverkan av patienten. En strävan efter
patientcentrering och vårdtillfällen som bygger på att patienten tar kontroll över sin egenvård
4
med ökat välbefinnande kallas empowerment. Empowerment ska vara jämlik och ömsesidig
och med stor respekt för patientens självbestämmande och en tro på patientens förmåga att ta
egna beslut och agera självständigt (Nyatanga & Dann, 2002).
Kommunikation och bemötande sker i ett socialt och kulturellt sammanhang. Kommunikation
handlar om det verbala uttrycket men även om kroppsspråket. Det kan definieras som något
som blir ett ”ömsesidigt möte”, något som går ”att dela”, ”något som blir gemensamt” och
”göra någon delaktig i”. Vårdgivaren har en viktig roll i vad vi kan och vill förmedla. Kraven
och förväntningarna på samtalet, mötet, kan vara olika utifrån patientens och vårdgivarens
perspektiv. Lyssnandet är basen för kommunikationen. Att lyssna är att kunna ta emot
patientens berättelse utan att värdera och bedöma. Att bli mött av förståelse, bli sedd och
lyssnad till, respekterad, få kunskaper och tid att begripa ger bra möten och förebygger
missförstånd. Betydelsen av kulturell och etnisk mångfald hos patienter och vårdgivare bör
beaktas vid mötet (Fossum, 2007).
Sjuksköterskan i telefonrådgivning får i stor utsträckning förlita sig på den verbala
kommunikationen och då kan samtalsprocessen vara ett stöd. Den består av öppningsfasen,
lyssnandefasen, analys- och bedömningsfasen, åtgärdsfasen och avslutningsfasen. I
öppningsfasen kan man genom rösten förmedla trygghet och en känsla att det finns tid och
intresse att lyssna. Rösten används som ett verktyg genom hela samtalet. I lyssnandefasen
lyssnar man aktivt och förutsättningslöst. I analys och bedömningsfasen ringas tänkbara
orsaker till symtomet in. Viktigt att tänka brett och inte för snabbt besluta om åtgärd. När
sjuksköterskan kommit fram till ett beslut går samtalet in i motivations och åtgärdsfasen. I
avslutningsfasen informerar man om vad patienten ska vara observant på, att höra av sig vid
försämring och om patienten känner sig nöjd med detta (Holmström, 2008).
Sjuksköterskan har en viktig roll att undervisa personer i egenvård vid ÖLI. En trygghet för
personerna är att kunna mer om ÖLI och veta att det oftast är en lindrig åkomma som går över
av sig självt. För att öka kunskapen och underlätta för personer med ÖLI vill vi undersöka
vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra för att öka patientens möjlighet till
egenvård vid övre luftvägsinfektioner.
Med detta som bakgrund var syftet med denna litteraturstudie att sammanställa kunskapen om
sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid ÖLI.
5
Metod
Utifrån syftet har vi gjort en systematisk vetenskaplig litteraturöversikt. Vår intention var att
sammanställa kunskapen som finns beskriven om vad sjuksköterskan ger för egenvårdsråd vid
ÖLI. Enligt Holopainen, Hakulinen-Viitanen och Tossavainen (2008) är syftet med en
systematisk litteraturöversikt att samla in och kvalitetsgranska forskningsresultat inom ett
specifikt område. Metoden kan utföras i fem steg med problemformulering utifrån syftet,
litteratursökning, bedömning av de inkluderade studierna, dataanalys och presentation av
resultatet. Dessa 5 steg användes i denna studie.
Litteratursökning
Sökningar har gjorts i Luleå tekniska universitets databaslista inom ämnet medicin och hälsa.
Databaserna Cinahl, PubMed och Cochrane library valdes ut eftersom dessa enligt Willman,
Stoltz och Bahtsevani (2011) rekommenderas vid omvårdnadsforskning.
Sökord som använts är ”self care”, ”respiratory tract infections” och “nurse”. I Cinahl
genomfördes sökningen med trunkering på nurse och respiratory tract infection för att få alla
kombinationer av ändelser. I PubMed genomfördes sökningen med mesch term och major
topic. Mesch term för att sökningen skulle bli korrekt och major topic för att sökorden skulle
vara huvudfyndet. Varje sökord användes enskilt samt tillsammans i olika kombinationer.
Booleska sökoperatorer är ord som kombinerar söktermer på olika sätt. De vanligaste är OR,
AND och NOT (Willman et al., 2011). Vi använde oss av sökoperatorn AND.
Inklusionskriterierna fastställdes till vetenskapligt granskade artiklar, publikationsår 2000 till
2013, engelsk text, fulltext. Ytterligare en sökning gjordes i Cinahl med sökorden ”common
cold treatment” som söktes på både enskilt och i kombination med ”nurse” och ”selfcare”. På
”nurse” genomfördes sökningen med trunkering. Även en sekundärsökning i artiklarnas
referenslistor genomfördes (jfr. Friberg, 2012). Urvalet av artiklar gjordes genom att först läsa
titeln och sedan abstraktet för att se om de svarade mot vårt syfte. Initialt hade vi 101 artiklar
och av dem valdes 16 ut till analysen.
6
Kvalitetsgranskning
Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av protokoll för kvalitetsbedömning enligt Willman
et al. (2011). Granskningsprotokollen var anpassade efter om studierna var kvalitativa,
kvantitativa eller systematiska översikter. Granskningsprotokollen för de olika typerna av
studier utvärderades och delades in i tre kvalitetsgrader, hög, medel och låg kvalitet. De
studier som enligt granskningsprotokollen kunde besvaras med ja på majoriteten av
frågeställningarna fick en hög kvalitetsgrad, de som inte uppfyllde kriterierna i
granskningsprotokollen för hög kvalitet blev efter författarnas bedömning graderade som
medel eller låg kvalitet. En studie med få deltagare men för övrigt väl beskriven bedömdes
som medelkvalitet. Studier som höll låg kvalitet uteslöts för vidare analys. Författarna
kvalitetsgranskade artiklarna var och en för sig och sedan jämfördes och diskuterades det fram
ett gemensamt beslut om kvalitet.
Slutligen valde vi ut 16 artiklar där 11 var av hög kvalitet och 5 var av medel kvalitet. De som
valdes bort svarade inte mot syftet eller hade låg kvalitet.
Tabell 1: Översikt litteratursökning
Cinahl 2013-03-27
Söknr
1
*)
FT
Sökterm
Upper respiratory
tract infection*
Antal träffar
84
2
FT
369
3
4
5
6
Cinahl 2013-04-09
Söknr
1
FT
FT
CH
CH
Respiratory tract
infection*
Nurse*
Self care
2 AND 3
2 AND 4
15849
2462
56
14
5
6
Antal träffar
40
Antal utvalda
5
2
CH
2
0
3
CH
Sökterm
Common cold
treatment
Nurse AND
Common cold
treatment
Self Care AND
Common cold
treatment
23
1
Pubmed 2013-03-27
Söknr
1
*)
MSH
*)
FT
Antal utvalda
Sökord
Antal träffar
Antal valda
Respiratory tract
7910
infections
2
MSH
Self care
979
3
MSH
nurses
1796
4
1 AND 2
1
5
1 AND 3
5
1
*MSH- Mesh term i databasen PubMed, CH- CINAHL headings i databasen CINAHL, FT- fritext sökning.
7
Tabell 2: Översikt av vetenskapliga artiklar i analysen (n=16)
Författare/
år/land
Typ av studie
Deltagare
Metod/ Datains/
analys
Huvudfynd
Kvalitet
Alder et al.
(2010) USA
Kvantitativ
studie
12
kommuner i
staterna Utah
och Idaho,
USA
Interventionsstudie/
strukturerade
intervjuer/fler nivå
analys
En egenvårdsguide vid
ÖLI som hjälpmedel
för att påverka
hälsobeteendet och
därigenom minska
onödigt användande av
antibiotika.
Hög
Butler et al.
(2001) UK
Kvantitativ
studie
132 patienter
träffade
specialist ssk
+ 234
träffade dr.
Interventionsstudie/
journalgenomgång/
statistisk analys
Mottagningsbesök hos
sjuksköterskan ökar
patientens
självförtroende till sin
egenvårdskunskap vid
ÖLI. Vilket leder till
ökad kunskap och
minskad antibiotika
utskrivning.
Hög
Chaudhry et
al.(2006)
USA
Kvantitativ
studie
212 vuxna
RCT/
telefonprotokoll/
statistisk analys
Användning av
protokoll med
behandlingsriktlinjer
för ÖLI via telefon vid
sköterskekonsultation
kan minska onödig
antibiotikaförskrivning.
Medel
Eccles et al.
(2003) UK
Kvantitativ
studie
272
RCT/frågeformulär/
statistisk analys
ASA gav en bra
smärtlindring vid
halsont och feber vid
ÖLI
Hög
Eccles et al.
(2006) UK
Systematisk
översikt
Litteraturstudie/
databassökning/
Innehållsanalys
Inga övertygande
skillnader finns i
effekten mellan de
olika analgetika vid
behandling av smärta
och feber orsakat av
ÖLI.
Hög
Eskiimir et al.
(2010)Turkiet
Kvantitativ
studie
Interventionsstudie/
nässpray och
mätning av effekt
/statistisk analys
Jämförelsen mellan två
receptfria nässprayer
visar på god och
jämförbar effekt.
Medel
Guppy et al.
(2011) UK
Systematisk
översikt
Litteraturstudie/
databassökning/
statistiskanalys
Inga RCT studier funna
angående rådet att öka
vätskeintaget vid ÖLI
inom primärvården.
RCT studier bör
genomföras för att få
evidens för rådet.
Hög
30
8
Forts. Tabell 2: Översikt av vetenskapliga artiklar i analysen (n=16)
Författare/
år/land
Typ av studie
Hayward et
al. (2012) UK
Systematisk
översikt
Jefferson et
al.(2009)
Italien
Systematisk
översikt
Kim et al.
(2011)
Sydkorea
Systematisk
översikt
Larsson
(2006) USA
Systematisk
översikt
Márquezserrano et al.
(2012)
Mexico
Kvantitativ
studie
Reis (2001)
USA
Deltagare
Metod/Datains/
analys
Huvudfynd
Kvalitet
Litteraturstudie/
databassökning/
berättande
beskrivning i stället
för metaanalys
Litteraturstudie/
databassökning/
metaanalys.
För få och små studier
är gjorda för att kunna
bevisa nyttan av
kortison nässpray vid
ÖLI.
Sammanställer studier
över interventioner för
att hindra smittspridningen av ÖLI.
Hög
Litteraturstudie/
databassökning/
metaanalys
NSAID har viss effekt
på smärta och obehag
vid ÖLI men inga klara
bevis för lindring av
hosta och nysningar
Hög
Litteraturstudie/
databassökning/
metaanalys
Sjuksköterskan kan
använda flera strategier
för förebyggande av
smittspridning vid ÖLI
och influensa.
Hög
10
Interventionsstudie/
frågeformulär och
observationsstudie/
statistisk analys
Interventionen ledde
till ökad kunskap bland
de medverkande om
smittspridning av ÖLI.
Men kunskapen ökade
inte i samhället.
Medel
Kvantitativ
studie
297
Interventionsstudie/
enkätstudie/
statistiskanalys
Interventionen ledde
till ökad förståelse till
egenvård, när och hur
det skulle användas.
Medel
Rowbotham
et al. (2012)
UK
Kvalitativ
studie
36
Intervju och
fokusgrupper/
kvalitativ
innehållsanalys
I studien kommer de
fram till strategier för
sjuksköterskan vid ÖLI
konsultation. Som kan
stärka beslut om att
inte skriva ut
antibiotika.
Hög
Smith et al.
(2012) Irland
Systematisk
översikt
4037
Litteraturstudie/
databassökning/
metaanalys kunde ej
genomföras
Inga starka bevis för el
emot OTC hostmedicin
pga bristande kvalitet
på genomförda studier
Hög
Turnberg et
al. (2008)
USA
Kvantitativ
studie
630
Multicenter, 5st/
Enkätstudie/
statistisk analys
Tar upp hur man kan
förebygga
smittspridning av ÖLI
på sjukvårdsinstitutioner. Och visar
på att guidlines inte
följs i den utsträckning
de borde.
Medel
1069
Hög
9
Analys
De 16 utvalda artiklarna hade olika metodologiska ansatser och därför valdes analysmetod
enligt Whittemore och Knafl (2005) för integrerade översikter. Det innebär att data
organiseras, kodas, kategoriseras och sammanfattas till en integrerad slutsats angående
forskningsfrågan. Artiklarna lästes igenom flera gånger för att få en djupare förståelse av
innehållet. Huvudfynden i artiklarna sammanfattades och översattes till svenska. Textenheter i
artiklarna som svarade an mot syftet markerades och kondenserades utan att textinnehållet
förändrades. De kondenserade textenheterna som liknade varandra sammanfördes i grupper.
Grupperna diskuterades och jämfördes. Slutligen framkom tre kategorier som svarade an mot
syftet. Diskussioner mellan författarna genomfördes flera gånger i analysprocessen för att
stärka trovärdigheten.
Resultat
I analysen framkom det tre kategorier: Symtomlindring, förebyggande av smittspridning,
utbildning av ÖLI. Kategorierna redovisas i tabell 3.
Tabell 3: Redovisning av resultatets kategorier
Kategorier
Symtomlindring
Artiklar
Eccles et al., 2003
Eccles, 2006
Eskiimir et al., 2010
Guppy et al., 2011
Hayward et al., 2012
Kim et al., 2011
Smith et al., 2012
Förebyggande av smittspridning
Jeffersson et al., 2009
Larsson, 2006
Márques-Serrano et al., 2012
Turnberg et al., 2008
Utbildning av ÖLI
Alder et al., 2010
Butler et al., 2000
Chaudhry et al., 2006
Márques-Serrano et al., 2012
Reis, 2001
Rowbotham et al., 2012
Symtomlindring
Sju studier (Eccles, Loose, Jawad & Nyman, 2003; Eccles, 2006; Eskiimir, Hirçin, Özyurt &
Ünlü, 2011; Guppy, Mickan, Del Mar, Thorning & Rack, 2011; Hayward et al., 2012; Kim,
10
Cho, Hwang, Moon & Chang, 2011; Smith, Schroeder & Fahey, 2012) berörde
symtomlindrande råd som sjuksköterskan kan ge till en person med ÖLI.
Studien av Guppy et al.(2011) undersökte om det fanns evidens till rådet om ökat vätskeintag
som ges av sjuksköterskor för att lindra symtom vid ÖLI. Rådet är ofta ospecifikt i fråga om
kvantitet. Fördelar respektive eventuella nackdelar med rådet att öka vätskeintaget vid
luftvägsinfektioner undersöktes. I studien framkom att det saknas RTC studier inom
primärvården.
I en litteraturöversikt av Smith et al.( 2012) undersöktes rådet sjuksköterskor ger om
receptfria hostmediciner för att lindra symtom. I studien undersöktes effekten av receptfria
hostmediciner eftersom det ännu inte finns tillräckligt med evidens för dessa. Den
hostdämpande och slemlösande effekten undersöktes bland annat, men det var tveksamma
resultat. För få försök var gjorda som randomiserade kontrollerade studier och kvaliteten på
utförda studier var låg.
Sjuksköterskor ger ibland rådet att använda nässpray för att lindra symtom vid ÖLI.
Rådgivningen att använda sig av kortisonnässpray undersökte Hayward et al.(2012) i en
litteraturstudie. I studien undersöktes om kortisonets inflammationshämmande egenskaper
gjorde någon nytta vid ÖLI hos barn och vuxna. Översikten kunde inte finna någon evidens
för nytta av kortison nässpray vid förkylning. Eskiimir et al.(2011) jämförde effekten av två
nässprayer på friska vuxna människor. Oximetazolin (Nezeril) och xylometazolin (Otrivin),
de två vanligaste nässprayerna jämfördes och resultatet blev att de båda har en god och
avsvällande effekt på nästäppa. Resultatet är enligt författarna applicerbart på de med
nästäppa orsakat av ÖLI.
Rådet att använda NSAID vid symtom på förkylning undersökte Kim et al.(2011). Slutsatsen
blev att den smärtlindrande effekten hos NSAID är relativt god vid symtom på förkylning,
däremot fann man ingen evidens att NSAID lindrar hosta och nysning vilket har framkommit
i några tidigare studier. Eccles, Loose, Jawad och Nyman (2003) studerade effekten av
NSAID vid svalgsmärta och andra symtom vid ÖLI i en dubbelblind placebo kontroll studie.
Den grupp som fick NSAID fick betydande lindring av svalgsmärta, huvudvärk och
muskelvärk. I en studie av Eccles (2006) studerades dokumentation om användandet av
analgetika vid lindring av förkylning och influensa. Där framkom att Paracetamol är i många
11
fall ett förstahandsval vid behandling av feber och smärta. Paracetamol har jämförts med
placebo och visat sig lindra vid feber, halsont och huvudvärk. Även Ibuprofen har visat sig ha
god effekt vid huvudvärk, öronvärk, muskel/ledvärk samt febernedsättande. Både
Paracetamol och Ibuprofen har biverkan som måste beaktas vid rekommendationer.
Sammanfattningsvis är paracetamol och NSAID vid smärta och feber de enda
symtomlindrande egenvårdsråd med evidens som sjuksköterskan kan ge vid ÖLI.
Förebyggande av smittspridning
Fyra artiklar (Jeffersson et al., 2009; Larsson, 2006; Márques-Serrano, González-Juarez,
Castillo-Castillo, González-González, & Idrovo, 2012; Turnberg et al., 2008) tog upp hur
sjuksköterskan kan påverka minskandet av smittspridning.
I en av artiklarna (Márques-Serrano et al., 2012) gjordes en interventionsstudie där äldre
personer undervisades om ÖLI. Studien gick ut på att de äldre fick lära sig vad ÖLI är, hur de
kunde utföra egenvård samt hur ÖLI smittar. De som deltog i studien fick lära sig vikten av
god handhygien, att tvätta händerna med rätt teknik och hålla för munnen när de hostar eller
nyser. De fick även lära sig hur ett munskydd ska användas för att skydda mot smitta.
Resultatet av studien blev ökad medvetenhet om smittspridning.
Fyra strategier för att minska smittspridningen av ÖLI i hemmet tas upp i Larsson (2006).
Dessa strategier är vaccination, utbildning, hygien, örter och receptfria läkemedels terapier.
Vaccinationer har ingen effekt på vanliga förkylningar utan riktar sig till influensa. ÖLI
smittar från person till person genom droppsmitta och direktkontakt. Sjuksköterskans uppgift
för att minska smittspridningen är att ge råd om god handhygien, använda handsprit, hålla sig
borta från infekterad familjemedlem, rengöring av leksaker eller annan utrustning som
används av flera, vaccination till riskgrupper, hålla för munnen vid hostning eller nysning.
God handhygien kan minska smittspridningen med 16 procent.
Turnberg et al.(2008) tar i sin studie upp de nya guidelines som The Centers for disease
control and prevention utvecklade 2004 för att minska smittspridningen vid
luftvägsinfektioner. Dessa guidelines inkluderar rekommendationer för hur man ska bete sig i
väntrum, hygien, hostetikett inkluderat användande av munskydd, separation av infekterad
person och droppsmittkontroll. Sjukvårdspersonal som träffade på luftvägsinfekterade
12
patienter informerade i stor utsträckning (76 %) patienterna hur de skulle förhindra
smittspridning. Informationen som gavs var god handhygien och att använda munskydd vid
hosta eller delvis isolering (1 meter från närmaste granne i väntrummet). Enligt
undersökningen där det jämfördes vilken yrkeskategori som i störst utsträckning informerade
om smittspridningen låg sjuksköterskan i topp.
Enligt Jefferson et al.(2009) skulle handtvättning mer än 10 gånger per dag, bära munskydd,
handskar eller förkläde var och en för sig eller tillsammans minska smittspridningen av ÖLI.
Fysiska interventioner är hög effektiva mot spridningen av ÖLI. De fysiska interventionerna
är effektiva, säkra, universellt applicerbara och relativt billiga. Ett problem med dessa
interventioner är dålig följsamhet, speciellt när det är lågsäsong för ÖLI.
Sammanfattningsvis kan sjuksköterskan ge råd om att god hygien, framförallt handtvätt
minskar smittspridningen av ÖLI.
Utbildning om ÖLI
Sex artiklar (Alder et al., 2010; Butler, Rees, Kinnersley, Rollnick & Hood, 2000; Chaudhry,
Stroebel, McLeod, Van Houten, Naessens, Jaeger & Scheitel, 2006; Márques-Serrano et al.,
2012; Reis, 2001; Rowbotham et al., 2012) handlade om sjuksköterskans roll att undervisa om
ÖLI.
Rowbotham et al. (2012) beskriver att många patienter som söker sjukvård på grund av ÖLI
vill ha en snabb förbättring och tror att antibiotika skulle ge dem det. Detta visar på en
bristande kunskap om egenvård, trolig orsak till symtom, hur antibiotika fungerar och
skillnaden mellan en bakteriell och virusutlöst infektion. Sjuksköterskans undervisande roll är
en viktig del av professionen. Artikeln beskriver två problem vid konsultation av ÖLI. Det
första är att ÖLI konsultationer är tidskrävande och komplicerade eftersom sjuksköterskorna
ska hantera patientens oro och förväntningar samtidigt som de ska informera om orsaken till
ÖLI och hur patienterna kan utföra egenvård. Det andra är svårigheten att diagnostisera ÖLI
på grund av likheten mellan en bakteriell och en virusutlöst infektion. Sjuksköterskorna ansåg
att utbildning om egenvård var en viktig uppgift för dem och såg det som ett tillfälle att
förebygga att patienten söker vård igen på grund av liknande symtom. Patienten har behov av
bekräftelse att de handlar rätt i sin egenvård. De vill ha klarhet i att det inte är en bakteriell
13
infektion de har och att det kommer gå över av sig självt. Sjukdomsbekräftelse och empati var
extra viktigt när antibiotika inte skrevs ut.
En studie (Butler et al., 2000) beskriver effekterna av en specialutbildad sjuksköterska för att
behandla ÖLI. I studien görs en jämförelse mellan att träffa den specialutbildade
sjuksköterskan och träffa läkare. Patienter upplever att sjuksköterskan ger mer information
och råd om egenvård än läkaren. Sjuksköterskan har en längre konsultationstid och framhäver
sin förståelse för sjukdomen och lyfter fram egenvården. Den längre konsultationen kan ses
som en investering i framtiden med tanke på utbildningen om egenvård och ändrade
sökbeteenden. Den specialutbildade sjuksköterskan skriver ut antibiotika mindre ofta än
läkaren men patienten söker vård för samma bekymmer igen lika många gånger oberoende av
vem de hade träffat. Studien resulterar i att sjuksköterskor som hanterar ÖLI minskar tröskeln
för läkemedelsutskrivning samt har en positiv inverkan på sökbeteendet.
Márques-Serrano et al. (2012) undersökte användbarheten av det sociala nätverket vid
utbildning fokuserat på egenvård av äldre. I utvecklingsländer, där det inte finns tillräckligt
med distriktssjuksköterskor är det sociala nätverket viktigt för att nå ut med kunskap till hela
samhället. Sjuksköterskans interventioner för att sprida kunskap är effektiva för att öka
egenvårdskunskap, ändra osunda beteenden och minska antalet sjukdomar. Studien gick ut på
att utbilda de äldre om ÖLI, hur de kan utföra egenvård samt minska smittspridningen. Detta
ledde till att denna interventionsstudie gav resultat på de som deltog, men hade ingen
påverkan på samhället i stort.
En grupp studenter blev undervisade i egenvård vid ÖLI i en studie utförd av Reis (2001).
Först utvärderades kunskaperna om egenvård vid ÖLI sedan blev studenterna undervisade om
egenvårdsråd. En vecka senare utvärderades deras kunskap om ÖLI igen. Majoriteten av
studenterna tyckte att utbildningen de fått om egenvård hade ökat deras kunskap om egenvård
och ändrade deras vilja att söka sjukvård för ÖLI.
Ökad resistensutveckling hos bakterier var anledningen till ett projekt kallat IMPART i
staterna Utah och Idaho i USA (Alder et al., 2010). Man ville minska onödig
antibiotikabehandling genom att förändra människors sätt att förhålla sig till lindriga tillstånd
av ÖLI och ge strategier för att kunna känna sig trygg i att ÖLI i de flesta fall självläker.
Kunskap i form av broschyrer, egenvårdsguider och samtal spreds i kommuner på flera olika
14
sätt för att så många som möjligt skulle nås. Den rekommenderade egenvården presenterades
på ett positivt sätt, hur man kunde göra istället för hur man inte skulle göra för att nå ett mer
långsiktigt resultat. Man kom fram till att en egenvårdsguide var ett bra hjälpmedel för
allmänheten när de skulle ta beslut om att göra egenvård eller besöka primärvårdsmottagning.
Genom att sprida kunskap om i detta fall ÖLI kunde man påverka människors hälsobeteende i
en positiv riktning.
I en studie av Chaudhry et al. (2006) ville man bedöma effekten av telefonkonsultation mellan
sjuksköterska och patient i primärvården. Målgrupp var patienter med ÖLI eller
bihåleinflammation. Som underlag vid konsultationen följde sjuksköterskan en
evidensbaserad behandlingsriktlinje. Man var även intresserad av patienternas upplevelse av
telefonkonsultationen. Resultatet visade att en behandlingsriktlinje för ÖLI och
bihåleinflammation är ett bra stöd i telefonrådgivning och adekvat behandling blir
rekommenderad. Patienterna i telefongruppen var inte lika nöjda som kontrollgruppen där
man fick traditionell vård på mottagningen eller via telefon. Vad det berodde på kom inte
fram i denna studie. Man konstaterade att ytterligare studier med fler deltagare skulle öka
möjligheten att upptäcka signifikanta skillnader mellan grupperna.
Sammanfattningsvis tar dessa artiklar upp sjuksköterskans viktiga roll i att undervisa om
egenvård vid ÖLI. Det är viktigt att sjuksköterskan sätter av tillräckligt med samtalstid för att
rådgivningen ska bli bra. Att dela ut egenvårdsguider om ÖLI till allmänheten ökar kunskapen
och underlättar vid beslut om egenvård. Behandlingsriktlinjer är ett bra stöd för
sjuksköterskan i telefonrådgivning.
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskapen om sjuksköterskans
egenvårdsrådgivning vid ÖLI. Tre områden kunde urskiljas där sjuksköterskan ger råd. Dessa
områden var symtomlindring, förebyggande av smittspridning och utbildning. Resultatet i
denna litteraturstudie visar få vetenskapliga artiklar angående egenvårdsråd som
sjuksköterskan kan ge till patienter med ÖLI för att lindra symtom. Att förebygga
smittspridning och hur sjuksköterskan ska utbilda patienterna finns det mer dokumenterat om.
Av de få studier som fanns om symtomlindring vid ÖLI är det många som saknar bevis för att
åtgärderna ger resultat. ÖLI är en vanlig sjukdom som alla drabbas av och vissa oftare än
15
andra, men med tanke på att det är ett övergående och oftast inte så allvarligt tillstånd kanske
det är mindre attraktivt att forska om.
I litteraturstudiens resultat framkommer att det ospecifika rådet som sjuksköterskor ger om
ökat vätskeintag vid ÖLI saknar evidens. Att informera om normalt vätskebehov känns därför
viktigt eftersom både för liten och för stor mängd vätska kan leda till rubbningar i
vätskebalansen (Fagrell, 2009; Ruxton, 2012).
I resultatet framkommer att det finns få studier om receptfria hostmediciner och de som finns
har låg kvalitet. I en studie av Shadkam, Mozaffari-Khosravi och Mozayan (2010)
framkommer det att som hostlindring verkar honungsdryck lika bra som vissa hostmediciner.
Resultatet i litteraturstudien visar att det inte finns någon evidens för de råd om
kortisonnässpray som ges av sjuksköterskor till patienter med ÖLI. Rådet att använda
avsvällande nässpray kan enligt resultatet sjuksköterskan fortsätta att ge vid ÖLI.
Andra alternativ till att lindra nästäppa kan vara att inhalera ånga (Rees et al., 2001). En
daglig dos med koksaltspray i näsan förhindrade förkylningsbesvär som nästäppa och snuva
signifikant hos en grupp unga militärer i Boden Sverige (Tano, 2004).
För att lindra smärta och minska feber framgår det i resultatet att det finns evidens för
paracetamol och ibuprofen. Dessa receptfria läkemedel kan sjuksköterskan fortsätta att
rekommendera till personer med ÖLI.
Resultatet visar att det fattas dokumentation om vad sjuksköterskan kan ge för råd för att
lindra symtom vid ÖLI. Alternativa symtomlindrande åtgärder eftersöktes och vi fann olika
sätt att hantera ÖLI. Vila medför att immunförsvaret lättare kan bearbeta förkylningen (Rees
et al., 2001). Lissiman, Bhasale och Cohen (2012) kom fram till att de som tog vitlök dagligen
i tre månader fick färre förkylningar än de som tog placebo, längden på förkylningarna var
dock samma. Vitamin C kan däremot minska durationen av en ÖLI men minskar inte
motståndskraften mot förkylning (Heimer, Hart & Martin, 2009). På senare tid har intresset
för D-vitaminets betydelse ökat kraftigt, det har en understödjande funktion för
immunsystemet och skyddar mot virala infektioner (Spitz, 2012). Enligt Fondell, Christensen,
Bälter och Bälter (2010) medför 3 frukter/grönsaker per dag 37 procents lägre risk att drabbas
av ÖLI än de som äter 1 frukt/grönsak per dag. Dessa studier medför kunskap om hur vi kan
lindra symtom med hjälp av naturens resurser men visar också på hur vi kan bli mer
motståndskraftiga mot förkylningar.
16
I litteraturstudiens resultat framkommer det vilka åtgärder som kan göras för att minska
smittspridningen i samhället. Framför allt är det handhygienen som kan förbättras. I en studie
(White, Kolble, Carlsson & Lipson, 2005) bland collegestudenter i USA kom man fram till att
information om handhygien och tillgång till handsprit minskade insjuknandet i ÖLI och
frånvaron från skola och arbete.
Resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i att undervisa personer som söker vård.
Sjusköterskan kan med hjälp av utbildning påverka personers hälsobeteende i en positiv
riktning. En positiv rikting är om man kan förhindra att personer insjuknar, exempelvis genom
att ändra sin livsstil. Immunförsvaret påverkas enligt Fondell et al. (2011) av olika
livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, stress, sömn och kost. Höga nivåer av fysisk aktivitet
(jogga eller cykla en timme per dag samt 3 timmars promenad eller hushållsarbete) medförde
18 procents lägre risk att insjukna i luftvägsinfektioner än låga nivåer av fysisk aktivitet.
Sömnen utvärderades också, kort sömn (<7h) medförde högre infektionsparametrar än de som
sov 7-9 h. Hög stressnivå medförde också förhöjda infektionsparametrar jämfört med låg
stress nivå.
Sjuksköterskor arbetar med att förebygga ohälsa och mana till friskvård. Stor nytta finns att
hitta i naturens hälsokällor för att lyckas med detta (Hansen-Ketchum, Marck & Reutter,
2009). Den moderna livsstilen med ett högre tempo och en ökad stress kan ha inneburit att
människor tappat känslan för betydelsen av naturens resurser och den helande kraften den kan
åstadkomma.
Kontakterna mellan sjuksköterskan och patienten regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL,
SFS 1982:763) där det står skrivet att ”vården skall bygga på respekt för patientens
självbestämmande och integritet, samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och
sjukvårdspersonalen”. Förhållningssättet sjuksköterskan har till patienten är enligt resultatet
viktigt för hur patienten uppfattar och tar till sig undervisningen. Empowerment karakteriseras
av sjuksköterskor som ger god omvårdnad med patienten i centrum och visar respekt för
patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterske empowerment beskrivs som ett tillstånd där
sjuksköterskan har kontroll över sin praktik och gör det möjligt för han eller hon att uppfylla
sina professionella sjuksköterskeåtaganden. Denna kontroll uppnås när organisationen tillåter
ökad delaktighet i beslutsåtaganden. När sjuksköterskor känner att det är dags att agera blir de
ofta tillbakahållna av byråkratiska strukturer (Rao, 2012). I resultatet framkommer att tiden är
viktig vid konsultationer, men strukturen i sjukvården gör att sjuksköterskan har begränsat
17
med tid vid konsultationer och måste prioritera vad som är viktigast att hinna med. Därmed
kan möjlighet till god omvårdnad begränsas.
Det framkommer i resultatet att personer har behov av bekräftelse att de handlar rätt i sin
egenvård från sjuksköterskan för att personen ska fortsätta med sin egenvård. Sjuksköterskan
ger då patienten möjlighet till en känsla av sammanhang (KASAM). KASAM består av tre
delar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 1991). För att uppnå
begriplighet bör personen få utbildning om ÖLI, förstå förlopp och vilka olika symtom som
kan uppkomma. För att få hanterbarhet bör personen utbildas i egenvårdsråd och vilka
symtomlindrande åtgärder som finns. För att få meningsfullhet bör personens motivation till
egenvård byggas upp, genom att bekräfta att personen har gjort rätt i sin egenvård.
I resultatet framkommer på vilket sätt sjuksköterskan undervisar och interagerar med sina
patienter. Men olika sjuksköterskor ger olika råd på olika sätt beroende på personlighet,
kommunikations kunskap, kunskap om sjukdomstillståndet (O’Cathain et al., 2004). För att
patienter med ÖLI ska få samma råd oavsett vilken sjuksköterska man konsulterar finns olika
hjälpmedel för sjuksköterskan. I en studie av Ernesäter, Holmström och Engström (2009)
undersökte man telefon-sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med datoriserat beslutstöd.
Det datoriserade beslutsstödet ger en ram för sjuksköterskan och ska underlätta i det
strukturerade samtalet i telefonrådgivningen. Sjuksköterskorna upplevde bland annat att
beslutstödet underlättade deras arbete, kompletterade deras kunskap samt gav trygghet och
ökad trovärdighet. I studien av O’Cathain et al. (2004) ser sjuksköterskorna det databaserade
beslutstödet som en säkerhet både för sjuksköterskan och för patienten.
Sjuksköterskor på hälsocentraler har en nyckelroll att informera om förväntat förlopp vid
bland annat ÖLI för att öka kunskapen hos den vårdsökande. Den vårdsökande blir då stärkt i
tron på sig själv och kan ta ett större ansvar för sin egen hälsa (Wilson, 2010). Majoriteten av
människor utför gärna egenvård men om inte besvären går över på några dagar ger man upp
eftersom man då tror att symtomen är tecken till något allvarligare tillstånd (Wrixon, 2009).
I resultatet tas det upp hur vi ska sprida kunskapen om ÖLI till samhället. I Mexico utfördes
en studie med det sociala nätverket som inte fick det resultat som författarna hoppats på. I ett
annat samhälle med en annan syn på de äldre, kanske man lättare skulle kunna dra nytta av
det sociala nätverkets kunskapsspridning genom de äldre.
18
Information om ÖLI och hur personer kan lindra sina symtom finns att läsa på
Sjukvårdsrådgivningens hemsida www.1177 samt de olika apotekens hemsidor.
Telefonkonsultation kan allmänheten få på 1177. Smittskyddsinstitutet har tagit fram
patientinformation om bland annat halsont och bihålebesvär, informationen finns på flera
språk.
Perez, (2009) tar upp ämnet e-hälsa och användningen av internet i mötet mellan
sjuksköterska och vårdtagare. Internet kan ses som ett verktyg för att utrusta vårdtagaren med
rätt information om egenvård. Relationen mellan sjuksköterskan och vårdtagaren påverkas
och kan bli mer jämlik eftersom vårdtagaren blir mer involverad i sin hälsa.
Ett professionellt förhållningssätt av sjuksköterskan och rekommendation om evidensbaserad
egenvård vid ÖLI kan stärka den vårdsökandes tro på sin egen förmåga och minska risken att
insjukna.
Metoddiskussion
En systematisk litteraturöversikt valdes som metod eftersom vi ville undersöka den samlade
kunskapen om sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid ÖLI. Att söka information är
tidskrävande enligt Friberg (2012) så litteratursökningen begränsades till tre av de mest
använda databaserna vid omvårdnadsforskning.
Genom att välja artiklar på engelska, fulltextdokument samt publiceringsår 2000 till 2013
begränsas sökningen och risken att missa betydelsefulla artiklar finns. Motivering till det valet
var att få ett hanterbart sökresultat och så aktuell forskning som möjligt.
Ett av kännetecknen på vetenskaplig forskning är att forskaren beskriver tillvägagångssättet så
utförligt att andra kan upprepa studien (Nyberg & Tidström, 2012). Vi har beskrivit
litteratursökning, metod och analys så utförligt som möjligt för att arbetet ska kunna upprepas,
detta ökar trovärdigheten.
Att använda översikter kan vara värdefullt för att få en överblick över ett område (Backman,
2008). Några artiklar i analysen var systematiska översikter från Cochrane. Vi såg en fördel
med dessa i form av tidsvinst (Willman et al., 2006) samt ökad trovärdighet eftersom
författarna genomsökt befintlig litteratur systematiskt och kunde redovisa de senaste
resultaten från en mängd artiklar.
Det finns alltid en risk för bias i studier och Backman (2008) skriver att även meta-analyser
kan ge osäkra resultat eftersom inkluderade studier kan ha publicerat samma data flera
19
gånger. För att minska risken för denna bias kontrollerades referenslistorna i översikterna så
inte de övriga artiklarna i analysen fanns med där.
Vid litteratursökningen hade vi förhoppningar att hitta artiklar från Sverige till analysen men
lyckades inte med de sökord vi använde. Vi valde artiklar med engelsk text men eftersom det
inte är vårt modersmål finns en risk att det kan bli tolkningsfel vid översättningen. För att
minimera risken för feltolkning har vi haft hjälp av varandra i artikelgranskningen . Att vara
två som gör ett arbete tillsammans har många fördelar, bland annat att motivera och inspirera
varandra. Enligt Willman et al. (2006) bör man använda ett granskningsprotokoll vid
kvalitetsgranskning av artiklar och vi använde oss av de exempel på protokoll som fanns som
bilaga i deras bok. Vi ändrade inget i protokollens utformning eftersom vi upplevde att de
passade vår studie utan omarbetning.
Alla inkluderade artiklar hade medel till hög kvalitet enligt vår bedömning. En artikel med
endast 30 deltagare togs med i analysen eftersom innehållet bedömdes som intressant.
Under arbetets gång har det hållits seminarier där alla kursdeltagare har kunnat ge konstruktiv
kritik till varandra. Dessa seminarier har varit utvecklande och en hjälp i det fortsatta arbetet
(Nyberg & Tidström, 2012).
Slutsats
Sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid ÖLI är viktig. Ökad kunskap om ÖLI hos den
vårdsökande kan resultera i trygghet och en förhoppning att förkylningen självläker. För att
undervisningen om ÖLI ska ge bra resultat är det viktigt med ett bra bemötande och god
kommunikation. Det är även viktigt att sjuksköterskan avsätter tillräckligt med
konsultationstid. Gemensamma behandlingsriktlinjer och beslutsstöd för sjuksköterskor kan
underlätta vid telefonrådgivning. Om samma egenvårdsråd ges oavsett vilken
sjukvårdsinrättning man vänder sig till ökar trovärdigheten hos den rådgivande
sjuksköterskan.
God handhygien minskar smittspridningen av ÖLI. Detta enkla råd kan minska insjuknandet
av ÖLI och minska lidandet för många människor.
Det finns en brist i dokumentationen om vad sjuksköterskan kan ge för egenvårdsråd vid ÖLI.
Mer omvårdnadsforskning från Sverige inom detta område behövs för att sjuksköterskan ska
kunna utvärdera och förbättra de egenvårdsråd som ges. Att se egenvårdsråden ur ett
20
patientperspektiv skulle vara intressant samt hur människor i Sverige med ursprung från andra
kulturer uppfattar egenvårdsråd.
Referenser
Alder, S., Wuthrich, A., Haddadin, B., Donnelly, S., Hannah, E., Stoddard, G., et al. (2010).
Community intervention model to reduce inappropriate antibiotic use. American Journal of
Health Education, 41(1), 20-28.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Butler, C., Rees, M., Kinnersley, P., Rollnick, S. & Hood, K. (2001). A case study of nurse
management of upper respiratory tract infections in general practice. Journal of Advanced
Nursing, 33(3), 328-333.
Chaudhry, R., Stroebel, R., McLeod, T., Van Houten, H., Naessens, J., Jaeger, T. & Scheitel,
S. (2006). Nurse-based telephone protocol versus usual care for management of URI and
acute sinusitis: a controlled trial. Managed Care Interface, 19(8), 26-31.
Ebell, M., Lundgren, J. & Youngpairoj, S. (2013). How long does a cough last? Comparing
patients' expectations with data from a systematic review of the literature. Annals of Family
Medicine, 11(1), 5-13. doi:10.1370/afm.1430
Eccles, R., Loose, I., Jawad, M. & Nyman, L. (2003). Effects of acetylsalicylic acid on sore
throat pain and other pain symptoms associated with acute upper respiratory tract infection.
American Academy of Pain Medicine 4(2), 118-124.
Eccles, R. (2006). Efficacy and safety of over-the-counter analgesics in the treatment of
common cold and flu. Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics, 31, 309-319.
Ernesäter, A., Holmström, I. & Engström, M. (2009). Telenurses' experiences of working with
computerized decision support: supporting, inhibiting and quality improving. Journal of
Advanced Nursing, 65(5), 1074-1083. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.04966.x
21
Eskiimir, G., Hirçin, Z., Özyurt, B. & Ünlü, H. (2010). A comparative analysis of the
decongestive effect of oxymetazoline and xylometazoline in healthy subjects. European
Journal of Clinical Pharmacology, 67,19-23.
Fagrell, B. (2009). Drick när du är törstig - för mycket vatten kan vara livsfarligt.
Läkartidningen, volym 106 (7), 448-449.
Fondell, E., Christensen, S., Bälter, O. & Bälter, K. (2010). Adherence to the nordic nutrition
recommendations as a measure of a healthy diet and upper respiratory tract infection. Public
health nutrition, 14(5), 860-869.
Fondell, E., Lagerros, YT., Sundberg, C., Lekander, M., Bälter, O., et al. (2011). Physical
activity, stress, and self-reported upper respiratory tract infection. Medicine and science in
sports and exercise, 43, 272-279.
Fossum, B. (red.) (2007). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gould, D. & Drey, N. (2009). Preventing the spread of acute respiratory viral infections.
Nursing Standard, 24(5), 44-49.
Guppy, M., Mickan, S., Del Mar, C., Thorning, S. & Rack, A. (2011). Advising patients to
increase fluid intake for treating acute respiratory infections. Cochrane Database of
Systematic Reviews, Issue 2. Art. No.: CD004419. DOI: 10.1002/14651858.CD004419.pub3.
Hansen-Ketchum, P., Marck, P. & Reutter, L. (2009). Engaging with nature to promote
health: new directions for nursing research. Journal of Advanced Nursing, 65(7), 1527-1538.
doi:10.1111/j.1365-2648.2009.04989.x
Hayward, G., Thompson, M., Perera, R., Del Mar, C., Glasziou, P. & Heneghan, C. (2012).
Corticosteroids for the common cold. Cochrane Database of Systematic Reviews, (8).
22
Hedberg, E., Åhnblad, P. & Langius-Eklöf, A. (red.) (2001). Vård vid öron-, näs- och
halssjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Heikkinen, T. & Jarvinen, A.(2003). The common cold. Lancet, 361(9351), 51–59.
Heimer, K., Hart, AM. & Martin, L. (2009). Examining the evidence for the use of vitamin C
in the prophylaxis and treatment of the common cold. Journal of the American Academy of
Nurse Practitioners, 21, 295-300.
Holmström, I. (2008). Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård. (s.71-76).
Studentlitteratur.
Holopainen, A., Hakulinen-Viitanen, T. & Tossavainen, K. (2008). Systematic review-a
method for nursing research. Nurse Researcher, 16, 72-83.
Høy, B., Wagner, L.& Hall, E. (2007). Self-care as a health resource of elders: an integrative
review of the concept. Nordic College of Caring Science, 21, 456-466.
Hälso- och sjukvårdslag. SFS 1982:763. [Elektronisk]. Stockholm: Socialdepartementet.
Tillgänglig: <www.notisum.se>. Sökväg: SFS 1982:763. [2013-06-09]
Jefferson, T., Del Mar, C., Dooley, L., Ferroni, E., Al-Ansary, L., Bahmdan, S., et al. (2009).
Physical interventions to interrupt or reduce the spread of respiratory viruses: systematic
review. British medical journal 336, 77-80.
Kim, S., Cho, H., Hwang, Y., Moon, Y., Chang, Y, (2009).Non-steroidal anti-inflammatory
drugs for the common cold. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 3. Art. No.:
CD006362. DOI: 10.1002/14651858.CD006362.pub2.
Larson, E. (2007). Warned, but not well armed: preventing viral upper respiratory infections
in households. Public Health Nursing (Boston, Mass.), 24(1), 48-59.
Lissiman. E., Bhasale, AL. & Cohen, M. (2012). Garlic for the common cold. The Cochrane
Library,3.
23
Márques-Serrano, M., González-Juárez, X., Castillo-Castillo, L., González-González, L. &
Idrovo, A. (2012). Social network analysis to evaluate nursing interventions to improve selfcare. Public health nursing, 29(4), 361-369.
Neumark, T., Brudin, L., Engström, S. & Mölstad, S. (2009). Trends in number of
consultations and antibiotic prescriptions for respiratory tract infections between 1999 and
2005 in primary healthcare in Kalmar County, Southern Sweden. Scandinavian Journal of
Primary Health Care, 27(1), 18-24.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/02813430802610784
Nyatanga, L. & Dann, KL. (2002). Empowerment in nursing: the role of philosophical and
psychological factors. Nursing Philosophy, 3(3), 234-239.
O´Cathain, A., Nicholl.J., Sampson, F., Walters, S., McDonnell, A. & Munro, J.(2004) Do
different types of nurses give different triage decision in NHS direct? A mixed methods study.
Journal of health services research and policy, 9(4), 226-233.
Perez, E. (2009). E-health: how to make the right choice. Nursing Forum, 44(4), 277-282.
doi:10.1111/j.1744-6198.2009.00153.x
Pryor, J. (2009) Coaching patients to self-care: a primary responsibility of nursing.
International journal of older people nursing, 4, 79-88.
Rao, A. (2012). The Contemporary Construction of Nurse Empowerment. Journal of nursing
scholarship,44(4), 396-402.
Rees, M. & Butler, C. (2001). Coughs and colds: nurse management of upper respiratory tract
infection. Nursing standard, 15(39), 33-35.
Ries, J. (2001). Consumers´ self-care algorithms for the common cold: Implications for health
education interventions. Journal of American collage health, 50, 27-32.
24
Rowbotham, S., Chisholm, A., Moschogianis, S., Chew-Graham, C., Cordingley, L.,
Wearden, A. & Peters, S. (2012). Challenges to nurse prescribers of a no-antibiotic
prescribing strategy for managing self-limiting respiratory tract infections. Journal of
Advanced nursing, 68(12), 2622-2632.
Ruxton, C. (2012). Promoting and maintaining healthy hydration in patients. Nursing
Standard, 26(31), 50-56.
Shadkam, M., Mozaffari-Khosravi, H. & Mozayan, M. (2010). A comparison of the effect of
honey, dextromethorphan, and diphenhydramine on nightly cough and sleep quality in
children and their parents. The journal of alternative and complementary medicine, 16(7),
787-793.
Simasek, M.& Blandino, D. (2007). Treatment of the common cold. American Academy of
family physicians, 75, 515-520.
Smith, S., Schroeder, K. & Fahey, T. (2012). Over-the-counter (OTC) medications for acute
cough in children and adults in ambulatory settings. Cochrane Database of Systematic
Reviews, (8).
Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2009:6)
Spitz, J. (2012). Supervitamin D: aktivt skydd mot kroniska sjukdomar. Sundbyberg: Optimal.
Steen, M. & Degré, M. (red.) (2011). Mikrobiologi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Tano, L. & Tano, K. (2004). A daily nasal spray with saline prevents symptoms of rhinitis.
Acta Oto-Laryngologica, 124(9), 1059-1062.
Turnberg, W., Daniell, W., Seixas, N., Simpson, T.,Van Burren, J., Lipkin, E et al. (2008).
Appraisal of recommended respiratory infection control practices in primary care and
emergency department settings. American Journal Infect Control, 36(4), 268-275.
25
White, C., Kolble, R., Carlson, R. & Lipson, N. (2005). The impact of a health campaign on
hand hygiene and upper respiratory illness among college students living in residence halls.
Journal Of American College Health, 53(4), 175-181.
Whittemore, R. & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of
Advanced Nursing, 52(5), 546-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wilson, J. (2010). Breaking down barriers to patient engagement. British Journal of Nursing,
19(8), 473.
Wrixon, S. (2009). Explanation prescribing: Self-care in practice. Practice Nursing, 20(8),
382-383.
