Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör också sökas från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Barbados 2012
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och
trendanalys
Läget för de mänskliga rättigheterna i landet får generellt sett bedömas som
positivt och landets invånare har god levnadsstandard bland annat genom
betydande satsningar på utbildning och hälsa. Civilsamhället verkar fritt och
medborgerliga och civila rättigheter respekteras. Det finns dock vissa problem,
särskilt i form av övervåld av polisen samt diskriminering av hbt-personer.
Såväl kvinnor som barn utsätts för våld och övergrepp, bland annat sexuellt
våld.
Utvecklingen förefaller gå mot ett starkare skydd av de mänskliga rättigheterna
och myndigheterna vidtar i allmänhet åtgärder för att beivra brott mot
mänskliga rättigheter. Det finns en allmän ”Ombudsman” som tar emot
klagomål om övergrepp från myndigheternas sida.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Barbados har ratificerat följande konventioner avseende de mänskliga
rättigheterna:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), tillträdd år 1966, samt första
tilläggsprotokollet om enskild klagorätt, tillträtt år 1966.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR),
tillträdd år 1966.
2
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD),
tillträdd år 1966.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) , ratificerad år 1979.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC), ratificerad år 1989.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC), ratificerad år 1998.
Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, ratificerad
år 1981.
Följande konventioner och tilläggsprotokoll avseende de mänskliga
rättigheterna har inte ratificerats:
Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Crule, Inhuman
or Degrading Treatment or Punishment (CAT), eller tilläggsprotokollet om
förebyggande av tortyr.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, Convention
on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD), samt tilläggsprotokollet om
enskild klagorätt.
Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees, eller dess
tillhörande protokoll från 1967.
Flertalet av Barbados rapporter under konventionerna är kraftigt försenade.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr respekteras generellt,
men det förekommer undantag och har rapporterats om polisövergrepp vid
häktning. Lagen förbjuder uttryckligen tortyr och omänsklig och förnedrande
behandling, men polisövergrepp har enligt rapporter bl.a. använts i syfte att
tvinga fram erkännande om brott. Det fanns inga rapporter om politiskt
motiverade avrättningar. Däremot framkom rapporter om våldtäkt och
sexuella övergrepp av polis under förvar i häkte. FN:s kommitté för mänskliga
rättigheter har uppmanat Barbados att anta en definition av tortyr i
överensstämmelse med ICCPR artikel 7 och 24.
Barbados har tidigare kritiserats för förekomsten av undermåliga
fängelseförhållanden. Ett nytt fängelse, Dodds, togs i bruk 2007 och uppfyller i
allmänhet internationella standardkrav. Fängelset har plats för ca 1 250
frihetsberövade personer och har en separat avdelning för kvinnliga fångar
samt för minderåriga pojkar och flickor.
3
Regeringen tillåter i allmänhet oberoende människorättsorganisationer att
besöka landets fängelser.
4. Dödsstraff
Det finns en stark opinion i Barbados för dödsstraffet och dess verkställighet.
Det finns inget formellt moratorium mot avrättningar, men inget har verkställts
sedan 1984. Det fanns under 2012 sex personer i fängelse dömda till
dödsstraff. Kommittén för mänskliga rättigheter rekommenderar i sin
kommentar till Barbados senaste rapport under ICCPR att Barbados avskaffar
dödsstraffet.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Lagen förbjuder godtycklig arrest eller frihetsberövande och förbuden
respekteras i allmänhet. Det har inte rapporterats om några politiska fångar
eller försvinnanden. Polis har rätt att gripa personer misstänkta för brott, och
som regel krävs en arresteringsorder. Enligt lag kan en person hållas
frihetsberövad i fem dagar utan att rättslig prövning inleds och när personen
åtalats måste rättegång hållas utan onödig fördröjning. I samband med
frihetsberövande skall personen informeras om sin rätt till försvar.
Frihetsberövade personer har rätt att träffa anhöriga, men klagomål har förts
fram av frihetsberövade personer vid den tillfälliga anläggningen i Harrison
Point om att de inte regelmässigt tillåtits ta emot besök av sina anhöriga.
Myndigheter har själva kommenterat klagomålen och menar att det beror på
anläggningens svårtillgängliga lokalisering och säkerhetsbestämmelser. Häktesoch fängelseförhållanden har återkommande kritiserats för att hålla undermålig
standard. Under senare år har däremot mer permanenta och moderna fängelser
byggts för att möta internationella krav.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Barbados har ett demokratiskt styrelseskick och är uppbyggt efter rättsstatens
principer. Grundlagen föreskriver ett oberoende rättsväsende vilket regeringen
i praktiken respekterar. Vid åtal styrs rättegången av principen att den tilltalade
skall förmodas vara oskyldig till dess att motsatsen bevisats. Domstolssystemet
kritiseras för att fungera långsamt och det finns rapportering om personer som
under lång tid får sitta frihetsberövade i väntan på rättegång.
Barbados har anslutit sig till den karibiska högsta domstolen som högsta
rättsliga instans för överklaganden istället för Privy Council i London.
4
Det finns en ombudsman till medborgarnas skydd, men dennes befogenheter
är begränsade. Regeringen tillhandahåller gratis rättshjälp till fattiga personer i
familjeärenden, bidrag vid mer allvarliga straffrättsliga åtal som våldtäkt och
mord samt vid samtliga fall som berör minderåriga personer.
Barbados poliskår, som omfattar närmare 1 500 personer, är ansvarig för att
upprätthålla lag och ordning i samhället. Regeringens ambition är att rekrytera
fler kvinnor till poliskåren som är starkt mansdominerad.
7. Straffrihet
Det har rapporterats om fall av straffrihet avseende polisvåld. Korruption är
förbjudet och brott mot förbudet utreds och förövare lagförs i regel. Den låga
omfattningen av korruption speglas i det faktum att Barbados placerar sig som
nummer 22 på Transparency Internationals Index år 2012, vilket innebär bland de
fem bästa på hela kontinenten efter Canada, USA, Chile och Uruguay.
8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive internet
Lagen föreskriver yttrande- och tryckfrihet, vilket generellt sett respekteras.
Pressen och rättssystemet är oberoende och det demokratiska systemet
fungerar, vilket bidrar till yttrande- och pressfrihet. Det gäller också den
akademiska friheten och fritt utnyttjande av internet.
Däremot finns fortfarande ingen lag om informationsfrihet som säkerställer
medborgare och mediers rätt till insyn i offentliga myndigheters verksamhet
eller rätten att begära ut information från myndigheterna. Trots avsaknaden av
sådan reglering tillåts medier arbeta utan övriga restriktioner och
begränsningar. Oberoende nationella och internationella nyhetstidningar, tvstationer, radioprogram och sociala medier verkar i landet.
9. Mötes- och föreningsfrihet
Författningen garanterar mötes- och föreningsfrihet, och regeringen
respekterar i allmänhet detta också i praktiken. I landet finns och verkar ett
flertal människorättsorganisationer utan restriktioner eller påtryckningar. I flera
sammanhang samarbetar myndigheter med frivilligorganisationer och
volontärer, bl.a. för att ge stöd till kvinnor som utsatts för olika former av våld.
10. Religions- och övertygelsefrihet
Grundlagen föreskriver och främjar religionsfrihet, vilket också respekteras i
praktiken. Kristendomen är starkt dominerande, och 95 procent av
befolkningen bekänner sig som kristna. Det finns också ca 4 000 muslimer.
5
Medlemmar av rastafarisamhället har framfört klagomål om att de tvingas
klippa av sitt långa hår i fängelset, vilket de anser kränker deras religion medan
de ansvariga åberopar säkerhetsskäl.
11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Barbados är en stabil parlamentarisk demokrati av brittisk modell med en
befolkning på ungefär 280 000. Lagen ger medborgarna rätt att välja regering
genom att delta i periodiskt återkommande fria och rättvisa val och allmän
rösträtt. Inga rapporter om restriktioner för oppositionella partier eller
kandidater har förekommit. Vid parlamentsvalet i januari 2008 vann
oppositionsledaren David Thompson för Democratic Labour Party (DLP) och
utsågs till premiärminister. När han avled hösten 2010 blev Freundel Stuart ny
premiärminister.
Endast 3 av 30 ledamöter i det folkvalda parlamentet, House of Assembly, är
kvinnor, och 4 bland de 21 utsedda ledamöterna i senaten. Det finns 2
kvinnliga ministrar i regeringen.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
12. Rätten till arbete och relaterade frågor
Arbetstagare har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Ungefär 40
procent av de anställda är medlemmar i fackföreningar. Anställda inom privat
och offentlig sektor har rätt att strejka medan arbetstagare inom
samhällsviktiga områden endast får strejka under vissa omständigheter och
enligt föreskrivna procedurer.
Grundlagen förbjuder tvångs- och barnarbete och förekomsten av sådant
arbete har inte rapporterats. Lagen stipulerar att minimiåldern för arbete är 16
år vilket generellt respekteras. En särskild arbetsinspektion utövar tillsyn över
att arbetsplatserna uppfyller fastställda krav. Övertidsarbete baseras på
frivillighet.
13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Levnadsförhållandena är generellt goda och sjuk- och hälsovården är väl
utbyggd och håller god standard. Regeringen har tagit initiativ till program
avsedda att motverka diskriminering mot personer med hiv/aids. Enligt FN är
barnadödligheten i landet låg, cirka elva per 1 000 födda, och
mödradödligheten något högre globalt sett med 64 dödsfall per 100 000
födslar. Medellivslängden är jämförbar med regionen i stort, med 74 år för män
och 80 för kvinnor.
6
14. Rätten till utbildning
Förhållandena på utbildningens områden är goda. Skolsystemet är uppbyggt
efter en brittisk modell och håller en internationellt sett hög kvalitet.
Undervisningen är avgiftsfri och obligatorisk för barn mellan 5 och 16 år.
Landet har nioårig skolplikt och i princip alla barn går vidare till det femåriga
påbyggnadsstadiet efter den sjuåriga grundskolan. Analfabetismen anses
praktiskt taget vara avskaffad.
15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Barbados har en hög levnadsstandard bland de karibiska länderna och är ett av
världens mest tätbefolkade länder. Barbados återfanns 2012 på 38:e plats av
187 på FN:s välfärdsindex (HDI) och förbättrat sin placering markant under
det senaste året och befinner sig över snittet för regionen. Regeringen har gjort
betydande investeringar i social utveckling, men det finns fortfarande fickor av
fattigdom i landet.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Barbados grundlag föreskriver likabehandling av alla personer oavsett kön.
Allt större uppmärksamhet har på senare tid riktats mot att angripa det sociala
problem som våld mot kvinnor utgör. Lagen förbjuder våld och sexuellt våld
även inom äktenskapet och föreskriver skydd för alla, kvinnor, män och barn.
Inom socialministeriet finns en jämställdhetsavdelning (Bureau of Gender Affairs)
som följer utvecklingen och föreslår åtgärder. Finansiering ges till ett hem för
slagna kvinnor och barn, vilket drivs av frivilliga organisationer. Maxstraffet för
våldtäkt är livstids fängelse. Prostitution är olaglig men utgör ett socialt
problem till följd av fattigdom och växande turism. Våldtäkter på unga flickor
är vanligt och förövare ställs sällan inför rätta.
Inom polisens domän finns en enhet som erbjuder stöd till kvinnor som utsatts
för olika våldsbrott. Regeringen försöker också genom lagstiftning att komma
till rätta med sexuellt ofredande på arbetsplatser vilket är ett vanligt
förekommande problem.
Barbados återfinns på plats 65 av 146 i Gender Inequality Index från år 2012.
7
17. Barnets rättigheter
Våld och övergrepp mot barn fortsätter att utgöra ett allvarligt problem.
Myndigheterna arbetar bland annat med UNICEF för att öka medvetenheten
om barnmisshandel. Kroppsaga är tillåtet i skolorna, men detta debatteras. Fler
åtgärder har efterfrågats för att motverka sexuella övergrepp på barn och
ansvarigt ministerium har medgett att kommersiell sexuell exploatering av barn
förekommer.
Det nationella sjukförsäkringssystemet ger i allmänhet barn fri sjuk- och
tandvård. Barnarbete är förbjudet och det fanns inga uppgifter om att det
skulle ha förekommit under året.
18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Lagen föreskriver att alla ska behandlas lika oberoende av hudfärg, religion och
kön. Det föreligger ingen rapportering om diskriminering mot landets
minoriteter.
19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Sexuella kontakter mellan personer av samma kön betraktas som kriminellt och
det finns rapporter om diskriminering mot homosexuella, bisexuella och
transpersoner, hbt-personer. Lagstiftning mot diskriminering saknas.
Myndigheterna har bedrivit en aktiv kampanj för att motverka diskriminering
mot personer med hiv/aids.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter rekommenderade Barbados i
samband med granskningen av landets senaste periodiska rapport att inte
kriminalisera sexuell läggning och att regeringen aktivt påbörjar arbete med att
förhindra och förbjuda diskriminering till följd av persons sexuella läggning.
20. Flyktingars rättigheter
Det finns inget system för skydd för flyktingar och asylsökanden. I praktiken
ger dock regeringen skydd för personer som vid repatriering befaras bli
förföljda i sitt hemland. Däremot beviljas inte rutinmässigt flyktingstatus eller
asyl.
21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Det finns ingen lag som specifikt förbjuder diskriminering av personer med
funktionsnedsättning i arbetslivet, inom utbildnings- och hälso- och
8
sjukvårdssektorn eller andra offentliga institutioner. Allmänna byggnader ska
dock göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och det finns
andra program för att underlätta tillgänglighet inom det allmänna
transportsystemet.
ÖVRIGT
22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Ett antal organisationer för mänskliga rättigheter verkar fritt utan
begränsningar från regeringen. De undersöker och publicerar sina slutsatser
bland annat rörande rapporterade övergrepp mot enskilda personer.
Regeringens tjänstemän är samarbetsvilliga och tar ofta hänsyn till framförda
åsikter. Den karibiska organisationen för mänskliga rättigheter, Caribbean Rights,
har säte i huvudstaden Bridgetown.
23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Vissa FN-organ, EU och Storbritannien finansierar olika program för att stärka
respekten för mänskliga rättigheter. Det finns inga kända svenska insatser.
