Funbo skolas
Likabehandlingsplan/
Plan mot kränkande behandling
2015- 2016
I Funbo skola möter vi alla med respekt. Vi skall alla känna att vi duger
som vi är, att vi är trygga och därigenom får en stärkt självtillit. Ingen skall
känna sig kränkt eller mobbad.
Planen är upprättad 150510 Gäller till 160510
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Centrala begrepp
3
Skolans mål med likabehandling och värdegrund
4
Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan
5
Skolans främjande arbete
6-7
Skolans förebyggande arbete
8-9
Rutiner vid konflikt/kränkning
10
Funbo skolas fritidshem
11-12
Förankring
13
Bilagor
1. Referenser och styrdokument
14
2. De sju diskrimineringsgrunderna
15
3. Viktiga telefonnummer och adresser
16
2
Centrala begrepp
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till lika behandling.
Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.
Diskriminering – när man behandlar människor orättvist
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan t ex ske genom skolans regler och rutiner.
Trakasserier och kränkande behandling – när man behandlar människor illa
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling
kan vara;
fysiska (slag, knuffar )
verbala ( hot, svordomar, öknamn )
psykosociala ( utfrysning, grimaser alla går när man kommer )
texter och bilder ( teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities)
Trakasserier
är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 3.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas
eller att rycka någon i håret.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Mobbning – att någon eller några upprepade gånger utsätter en person (personer) för negativa handlingar
Vidare finns en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Den som är utsatt har svårt att försvara sig.
Nätmobbning
Nätmobbning eller e- mobbning är som annan mobbning. Exempelvis kränkande tillmälen, spridande av rykten, utfrysning av en person eller elaka brev. Skillnaden
mot vanlig mobbning är att det sker med hjälp av Internet eller mobiltelefon.
(http://www.barnperspektivet.se/teman/internet-mobil/ungas-vardag-pa-natet) Mer information finns i bilaga 3 samt Diskrimineringslagen, skollagen, Allmänna
råd och Dos handledning för skola.
3
Mål för skolans arbete med värdegrund och likabehandling.
(Se under förebyggande arbete på sidan 8 och 9).
Göra korridoren tryggare och lugnare för eleverna.
Göra skolans område tryggare för alla elever samt personal.
Få kunskap om elevernas upplevelse av skolvardagen.
Alla som jobbar på Funbo skola jobbar i enlighet med likabehandlingsplanen. Vi gör målen kända för eleverna med hjälp av
olika insatser som broscher.
Att göra likabehandlingsplanen känd hos barn och vårdnadshavare.?
Förmågor?
4
Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan
Mål
Göra korridoren tryggare och lugnare för eleverna.
Åtgärd
Arbetet fortsätter. Nya ingångstider gäller. Platser för elevens kläder har
flyttats för att få ett lugnare klimat. Aktivt agerande från personal fungerar
bra. Vi har ej använt oss av observationer det senaste året.
Göra skolans område tryggare
Arbetet fortsätter. Åtgärder som enkäter, elevvård, elevsamtal samt
rastvaktslekar bidrar till ett tryggare klimat.
Få kunskap om elevernas upplevelse av skolvardagen.
Enkätfrågor har skickats ut, en sammanställning är gjord, samtal fortsätter
kring situationer vilka vi får kunskap om.
Kontakt med hemmet sker kontinuerligt när konflikter uppstår.
Trygghetsintervjuer har används på fritids, kartläggning av eleverna.
Alla som jobbar på Funbo skola jobbar i enlighet med
likabehandlingsplanen
Pågående arbete, diskussioner i arbetslagen. Viktigt att ny personal
informeras och involveras i diskussioner.
Personal agerar aktivt vid alla former av kränkande behandling och
regelbrott utifrån skolans konsekvensmatris.
Fritids har regelbundna diskussioner utifrån ”fritidsprocessen”.
Att göra likabehandlingsplanen känd hos barn och vårdnadshavare.
Klasslärarna, förskoleklass och fritids fortsätter att samtala om
likabehandlingsplanen i respektive grupper.
Nya vårdnadshavare informeras.
Sammanställning av händelsepärmen
För att se frekvensen av platser, situationer och elever inblandade i olika
sammanhang.
5
Funbo skolas främjande arbete
Det främjande arbetet handlar om att stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten, skola, förskoleklass samt fritidshem.
Insats
Syfte
Vad/Hur
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Klassråd
Ta reda på stämning i
klass och skola.
I respektive klass
Varje månad
Klasslärare
I klassen,
elevråd och
arbetslagsträffar.
Elevråd
Arbeta med
demokratiska former.
Möjlighet för
elevrådsrepresentanterna
att framföra åsikter från
klassråd.
Varje månad
Rektor
På
arbetslagsträffar.
Kamratdagar
Att lära känna varandra Planeras årligen
och lägga grunden till en
trygg miljö.
Skolårsstart
Skolans personal
Utvärderas på
arbetslagsträffar.
Fadderverksamhet
Skapa ett tryggt skolår
för förskoleklassbarnen.
Alla
förskoleklassbarn har
en fadder i år tre.
Hela läsåret
Klasslärare år 3 och
Kontinuerligt
förskoleklasspersonal.
Gemensamma temadagar
Gruppstärkande
aktiviteter. Roligt och
lärorikt tillsammans.
Vargspåret
Vildmarksleden
En gång per
läsår.
Pedagoger på skolan.
Utvärderas på
arbetslagsträffar.
6
Insats
Syfte
Vad/Hur
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Rastvakt
Trygga raster. Vuxna ute varje
rast.
Tillsvidare.
Skolans
personal.
Löpande utvärdering samt
vid terminsstart.
Trivselledare (elever)
Aktivt och lustfyllt deltagande
i lek.
Två vuxna ute varje
rasttillfälle. Vid
rastvaktsbyte sker ett
snabbt överlämnande.
Varje tisdag genomförs
rastlekar.
Tillsvidare
Personal på
skolan.
Utvärdering kring
vårens/höstens lov.
Enkäter, kommunens enkät,
föräldraenkät, elevenkät.
Få kunskap om eleverna och
föräldrarnas upplevelse av
skolvardagen.
Föräldraenkäten skickas En gång per
hem och elevenkäten
läsår.
görs i skolan.
Rektor,
klasslärare.
Rektor, Funbo skolas
föräldraförening och
personalmöten.
Trygghetsvandring
Kartlägga otrygga platser på
skolgården.
Rektor, elevråd
Rektor
Rektor, skolans personal.
Värdegrundsarbete
Under elevens hela
skolvistelse, (skola,
förskoleklass, fritids)
Öka elevernas förmåga till att
visa hänsyn i både grupp och
mot individ.
Vid start av läsåret samt Tillsvidare
när konflikter uppstår.
Skolans
personal.
I klassen, elevråd och
arbetslagsträffar, Funbo
skolas föräldraförening och
personalmöten samt skolans
elevhälsoteam.
Förmågorna
Skolan har lyft fram förmåga
till att följa värdegrunden
Skolans
personal
AP möten
Under
höstterminen.
I klassen förs
Eleverna skall få vara delaktiga diskussioner kring
planen och dess
i framtagandet av planen.
innehåll.
Enskilda elevsamtal.
Via broscher och A4
lapp i klassrummet
Tillsvidare
7
Förebyggande arbete: Hur jobbar skolan för att uppnå en bra miljö för elever och personal på Funbo skola?
Det förebyggande arbetet omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer.
Genomförd
kartläggning
Kartläggning av
elevernas trivsel
och trygghet.
Öppna frågor i
helklass. Skola,
förskoleklass samt
fritids.
Mål
Synliggöra
elevernas tankar
och normer genom
kartläggningen.
Insats
Vuxna hjälper till
att dela in lag.
En vuxen finns ofta
i närheten av
fotbollsplanen.
Tidsplan
.
Höstterminen
sep/okt
Ansvar
Utvärdering
Rektor och
Kartläggning av
elevvårdsteamet.
trivsel och trygghet
Personal på fritidshemmet. mars/april.
Vuxna rör sig runt
på skolgården och
tar en sväng då och
då upp i skogen.
Diskussion måste
föras i
personalgruppen
hur vi kommer till
rätta med
situationen i
korridoren.
Diskussionen förs i
klasserna kring
bussresan.
Skolskjutsansvarig
8
har kontakt med
bussbolaget.
Trygghetsvandring Göra skolans
område tryggare.
med elevrådet.
Trivselenkät /
kunskaps enkät.
Få kunskap om
elevernas
upplevelse av
skolvardagen.
Synen på
värdegrund i
personalgruppen.
Endast ett fåtal
föräldrar känner
till planens
innehåll.
Alla bör arbeta
utifrån samma
värdegrund.
Skolans arbete med
likabehandling.
Rektor har en karta
över skolgården
där man prickar i
platser som kan
vara otrygga.
Under september
20116
Kontinuerligt
under läsåret.
Återkommande
under läsåret.
Rektor
Klasserna och
arbetsplatsmöten.
Klasslärare/Fritidspersonal Klasslärare/
Fritidspersonal
sammanställer och
återkopplar med
rektor.
Rektor
På
arbetsplatsmöten.
Klasslärare och rektor.
I samband med
revidering av
planen.
.
9
Åtgärder när något inträffar
Rutiner vid konflikt/kränkning elever emellan (se konsekvens matrisen)
I första hand reder lärare/fritidspersonal ut konflikten. Vid större konflikter avsätts tid för att i lugn och ro låta alla inblandade enskilt, få berätta sin
version. Därefter träffas alla inblandade för genomgång av händelseförlopp, tankar och känslor verbaliseras.
Mötet avslutas med att alla gemensamt kommer fram till hur man ska förhålla sig till varandra för att undvika större konflikter i framtiden. Den personal
som utreder konflikten med eleverna ansvarar för dokumentation.
Skolan kontaktar föräldrar i de fall vi bedömer att föräldrar behöver få kunskap om det som skett. På skolans arbetslagsmöten antecknas och diskuteras
händelser.
Barns försvinnande från skolan. Se bilaga
Rutiner då en elev eller elevgrupp känner sig kränkt/utsatt av personal
Rektor har samtal med berörda parter för att skapa en bild av vad som inträffat.
Utifrån samtalen beslutar rektor för vidare åtgärder som t ex kan vara lösningsinriktade samtal med de berörda, kontakt med föräldrar och handledning
av personal osv.
Vid allvarlig kränkning tar rektor kontakt med skolchef/personalavdelning för vidare åtgärder.
Alla samtal och åtgärder ska dokumenteras av rektor.
Rutiner om mobbning (upprepade trakasserier och/eller kränkande behandling) inträffar
Om personal på skolan får kännedom om att mobbning förekommer kontaktas klasslärare som omedelbart börjar inleda samtal med alla berörda.
Föräldrar till berörda elever informeras så fort dessa samtal är genomförda och kan även bli kallade till skolan. Skolans elevhälsoteam informeras.
När mobbningen upphört, görs uppföljande samtal med berörda elever av klasslärare för att vara säker på att mobbningen upphört. Berörda elevers
föräldrar får information från uppföljningen. Ansvarig för utredning, uppföljning, dokumentation och föräldrakontakt, klasslärare med hjälp av skolans
elevhälsoteam. Om mobbningen inte slutar, trots samtal, sker en större utredning med möjlighet att vidta andra kraftfullare åtgärder. (Exempel på sådana
åtgärder kan vara upprättande av åtgärdsprogram, anmälan till sociala myndigheter samt polisanmälan.)
10
Funbo skolas fritidshem
Då vi anser att Funbo skolas likabehandlingsplan gäller all verksamhet på skolan, tycker vi att vi kan ha en gemensam likabehandlingsplan.
Förskoleklass, skola samt fritidshem.
Skolbarnsomsorgen övergripande
Fritidshemsverksamheten bedrivs inom grundskolan.
Rektor är övergripande ansvarig för all verksamhet vid skolan.
En av personalen har huvudansvar för fritidshemmet.
Denne person ingår i samverkans gruppen, samt är närvarande på Elevhälsoteamets träffar. Fritidshem och skola arbetar integrerat och har därmed en
mycket väl fungerande samverkan.
Enligt skollagen ska skolbarnsomsorgens komplettera skolan och erbjuda barn en
meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Verksamheten bedrivs före och efter
skoltid och är anpassad till skolans tider.
Planering av verksamhet och aktiviteter1,5 t/vecka samt planering med
lärare som man jobbar med.
Bollar idéer med andra fritids vid nätverksträffar.
Genomgång av värdegrunder, social kompetens, grunder för samverkan och
att lära sig sätta sig in i andras situationer
Meningsfull fritid genom lek, umgänge, fostran i grupp, samspel
Idrott, bad, uteaktiviteter, skogsbesök med fika, bygga kojor, klättra
i träd, spel, pröva på olika aktiviteter
Träffar föräldrar ofta, bland annat i samband med hämtning
11
Funbo skolas fritidshem jobbar för:
Att göra lokalerna överskådliga
Närvarande vuxna i barnen lek
Erbjuda aktiviteter så att alla blir aktiva
Walk and talk, för att få del av elevernas synpunkter
Tema utifrån fritids mål.
Att barnen ska få trivas och känna trygghet på fritids.
Att barnen skall få utvecklas socialt.
Att barnen ska få träna och utveckla sin motorik, självkänsla och jaguppfattning.
Att barnens ska få lära sig grundläggande värderingar och normer.
Att barnen ska få upptäcka och utveckla personliga intressen som kan ligga till grund för en framtida aktiv fritid.
Öppettider:
Öppettider anpassas efter behov hos
vårdnadshavare.
Måndag – Fredag 06,30)
Personal som öppnar på fritidshemmet:
följer alltid barnen ut på skolgården
klockan 07,40
finns på skolgården fram till skolstart
08,10
12
Förankring, hur görs planen känd?
Målgrupp
Aktivitet
Ansvarig
Elever
Information i Augusti / September
All personal
Föräldrar
Information på höstens föräldramöten.
Rektor och klasslärare
Nya elever/föräldrar
Information första skolveckan.
Klasslärare
Personal
Information personalkonferenser vid
läsårets början.
Information första arbetsveckan samt på
gemensamma studiedagar, vikariepärmen.
Informations under introduktionen på
arbetsplatsen samt vikariepärmen.
Likabehandlingsplanen finns på skolans
hemsida samt anslagstavlor.
Rektor
Ny personal
Vikarie
Alla
Rektor
Rektor/ introducerande personal
Rektor/administratör för hemsidan
Planering för uppföljning och utvärdering
Planen utvärderas vid läsårets slut. Planen revideras i början av kommande läsår. Ansvarig för att uppföljning och analys genomförs är skolans personal
samt rektor. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att planen utvärderas, samt att en ny upprättas. Genomgång, diskussioner samt nya mål gås igenom på
skolans AP möten. Likabehandlingsgrupper ansvarar för att sammanställa ”händelse” sammanställa samt redovisa detta.
13
Bilaga
Referenser och styrdokument
Skollagen 1 kap.2§
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall
främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet
mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.”
Lgr 11
”Skolan skall främja förståelsen för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla
verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste mötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Alla som arbetar i skolan skall:
- aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper.
- visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Arbetsmiljölagen 3 kap. 2§
Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren (eleven ) utsätts för ohälsa och olycksfall.
FN:s konvention om barns rättigheter
”Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnens bästa alltid skall
komma i första rummet.”
Socialtjänstlagen
”Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialnämnden enligt 14kap. 1§ socialtjänstlagen”
Skolverkets allmänna råd och kommentarer, för arbetet med att främja likabehandling ( 2009 )
”Förebygga diskriminering och kränkande behandling” en handledning från DO,BEO, Skolinspektionen ( 2009 )
14
Bilaga 2
De sju diskrimineringsgrunderna
Kön
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är
kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att
bestämma sin egen tillhörighet. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.
Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska vara icke konfessionell
och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, tex ateism eller agnosticism.
De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Funktionshinder
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som
att man använder rullstol, och sådana som inte märks så lätt. Tex allergi, ADHD eller dyslexi. Funktionshinder kan också uppstå till följd av en sjukdom
eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller en förvärvad skada.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas: homo-, bi- och heterosexualitet. Skolan har ett ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever.
Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till lika behandling oavsett sexuell läggning.
Ålder
Ingen får diskrimineras på grund av ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla
Könsöverskridande identitet eller uttryck
15
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Det är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets
normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.
Ur ”Förebygga diskriminering i skolan ”, en handledning från JämO, DO, HO, HomO och BEO
Bilaga 3
Viktiga telefonnummer och adresser
Skolans elevhälsoteam
16
Rektor
Kerstin Lindén
Tel. 018 – 72 70091
[email protected]
Kurator
Karin Karlsson
0174 – 270042
[email protected]
Skolsköterska
Sabrina Österman Pauksens
018-727 00 90
Klasslärare Lilian Thune @uppsala.se
Fritidspersonal
Christina Ohlin
[email protected]
BRIS ( barnens rätt i samhället )
Föräldratelefon
077 – 150 50 50
www.bris.se
Rädda barnens föräldratelefon
020 – 786 786
www.rb.se
Barnens hjälptelefon 0200 – 23 02 30
(mottagaren betalar samtalet, du ringer anonymt
syns inte vem som ringer, det syns inte på
telefonräkningen.)
Jourhavande kompis 020 – 222 444
www.jourhavandekompis.se
Barn- och elevombudsmannen
Tel. 08 – 527 332 00
[email protected]
www.skolverket.se
Handikappombudsmannen
Tel. 08 – 508 887 80
[email protected]
www.ho.se
Jämställdhetsombudsmannen
Tel. 08 – 440 10 60
[email protected]
www.jamombud.se
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Tel. 08 – 508 887 00
[email protected]
www.do.se
Ombudsmannen mot diskriminering på grund
Av sexuell läggning
Tel. 08 – 508 887 80
[email protected]
www.homo.se
17
