Åldrandet och läkemedel

LÄKEMEDELSUTBILDNING
Grundmaterial inför
läkemedelsdelegering
Innehållsförteckning
Så fungerar läkemedel
s.3
Läkemedel – definition
s.5
Naturläkemedel
s.5
Läkemedelsformer
s.6-21
Blodförtunnande läkemedel
s.9
Egenvård
s.21
Dispenseringssystem
s.22
Signeringslista läkemedel
s.24
Överlämnade av läkemedel
s.25
Säkerhetskontroller
s.26
Likvärdigt läkemedel/generika
s.29
Vid behovsläkemedel
s.30
Delegering
s.32
Avvikelsehantering
s.36
Basala hygienrutiner
s.36
Litteratur
s.39
Länkar
s.39
Första utgåva av läkemedelsutbildningen 2009
Reviderat av Utbildningsteamet läkemedel/diabetes, våren 2016
Sammanställt material är godkänd av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Maja Sandström-Olsson
Det skrivna materialet är sammansatt av Utbildningsteamet med inspiration från litteratur och länkar
som finns i slutet av kompendiet. Alla bilder som finns i läromaterialet är hämtade från ClipArt eller
tagna privat.
2
Så fungerar läkemedel
För att en behandling med läkemedel ska fungera bra, är det viktigt att
läkemedlet används på rätt sätt.
Åldrandet är en långsam, oavbruten förändring i kroppen som startar i
tjugoårsåldern och fortsätter livet ut. Den biologiska åldern med sviktande
organfunktioner i kroppen inträffar mellan 70 till 75 år. Detta kan påverkas av
arvsanlag, yttre faktorer (t. ex kost och motion) och psykosociala faktorer (t. ex
stress
och
ensamhet).
Både
åldrandet
i
sig,
olika
sjukdomar
och
funktionsnedsättningar kan göra att det blir svårare att ta sin medicin. Detta kan
bl.a. innebära att individen blir glömsk eller får problem med att svälja.
Läkemedel kan tillföras kroppen på många olika sätt. Det vanligaste är genom
munnen, men det kan också vara via t ex luftvägarna och ändtarmen. De flesta
läkemedel behöver tas upp i blodet för att kunna fungera.
När ett läkemedel tagits upp i blodet förs det vidare till kroppens olika organ. En
del läkemedel sprids till hela kroppen medan andra förs till specifika
kroppsdelar.
Kroppen börjar bryta ner läkemedlet direkt efter intag. Många läkemedel bryts
ner i levern och i våra njurar, kroppens egna reningsverk.
Restprodukter från
läkemedlet lämnar kroppen via urinen. Hos personer över 70 år är njurarnas
reningsförmåga nedsatt till hälften.
3
Hur lång tid det tar innan ett läkemedel börjar verka beror på det verksamma
ämnet, beredningsformen (t.ex. flytande, tabletter, kapslar, droppar eller salvor)
och på vilket sätt det tillförs kroppen (t ex. genom munnen, ändtarmen eller
utanpå huden).
Individer tar upp och bryter ned läkemedel olika snabbt beroende på hälsa, vikt
och ålder. Om samtidig behandling sker med många läkemedel, som konkurrerar
om nedbrytningen i levern, blir det svårt att förutse vilka effekter eller
biverkningar som individen kan få.
4
Fördelningen av läkemedel ut till kroppens olika delar och vävnader påverkas
negativt
av
försämrad
blodcirkulation,
så
som
vid
hjärtsvikt
eller
åderförkalkning i blodkärlen. Fettlösliga ämnen (de flesta lugnande läkemedel)
har hos äldre en större benägenhet att lagras i den relativt förhöjda andelen fett
som äldre har. Det medför att läkemedlen stannar kvar längre i kroppen, med
risk för överdoseringssymtom efter några dygn.
Blodtrycksregleringen i kroppen försämras och blir känsligare med hög ålder,
vilket medför ökad risk för blodtrycksfall med sänkt blodtryck i hjärnan (”det
svartnar för ögonen”).
Läkemedel – definition
Läkemedel är avsedda att tillföras människor för att förebygga, påvisa, lindra
eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom. Ett läkemedel ska vara av god
kvalitet och ändamålsenligt.
Naturläkemedel
Begreppet naturläkemedel inbegriper idag endast läkemedel vars verksamma
beståndsdelar har ett naturligt ursprung och består av en djurdel, bakteriekultur,
5
mineral,
salt
eller
saltlösning
(www.lakemedelsverket.se,
sök
på
naturläkemedel). Naturläkemedel är receptfria och avsedda för egenvård.
Naturläkemedel kan påverka annan läkemedelsbehandling med att t ex förstärka
eller försämra effekten hos ett läkemedel.
Vill patienten ha hjälp med att ta naturläkemedel kontaktas ansvarig
sjuksköterska för bedömning om detta är lämpligt i kombination med
sjukdom och övrig läkemedelsbehandling.
Läkemedelsformer
Läkemedel som tas genom munnen - oralt
För att läkemedlet inte ska fastna och ge frätskador, är det bra att börja med att
fukta munnen innan läkemedel intas. Patienten ska stå eller sitta upp när du ger
läkemedel. Vid sväljsvårigheter kan det vara bra att försöka ta läkemedel med
något trögflytande t ex. fil, nyponsoppa eller vätska med förtjockningsmedel. Ta
aldrig i läkemedel med dina händer pga. risk för eksem, allergi och
bakteriespridning.
Obs! Dela och krossa aldrig läkemedel innan du haft kontakt med
sjuksköterska.
Läkemedlet kan då få förändrat upptag, effekt samt olika
biverkningar.
Tabletter är den vanligaste läkemedelsformen. Det enklaste sättet att ta ett
läkemedel är att svälja en tablett. Tabletter är vanligen runda eller ovala.
Depottabletter är långtidsverkande. De kan ha effekt upp till 24 timmar eller
ännu längre tid. Depottabletter frisätter successivt mindre mängd läkemedel
under lång tid. Bör sväljas hela.
6
Enterotabletter (av latinets enter, ”tarm”) har ett täckande hölje som motstår den
sura magsaften i magsäcken, så att tabletten släpper ifrån sig sitt verksamma
ämne först i tarmen. Ska sväljas hela.
Lösliga tabletter ska i första hand lösas upp i lite vatten (medicinkopp) t ex.
tablett Betapred (kortison). Ljus och fuktkänsliga, ska vara kvar i sin
originalförpackning tills läkemedlet överlämnas till patienten. Ska inte delas i
dosett.
Brustablett ska lösas upp i minst ett halvt glas vatten. Glöm inte att röra om i
vattnet innan patienten dricker, eftersom läkemedlet annars sjunkit till botten av
glaset. Brustabletten ska finnas kvar i sin originalförpackning tills den
överlämnas till patienten.
Munlösliga tabletter löses upp i munnen med hjälp av saliven och kan sväljas
ner utan vatten. Läkemedlet är fuktkänsligt och ska vara kvar i sin
originalförpackning tills överlämnandet sker till patienten.
Sugtabletter upplöses långsamt och används för att ge en lokal effekt i
mun/svalg.
Tuggtabletter ska först tuggas sönder och sedan sväljas ner.
7
Kapslar kan vara hårda eller mjuka och innehåller läkemedel i fast eller flytande
form. Bör sväljas hela.
Pulver eller granulat ska röras ut i vätska eller strös över mat, t.ex. filmjölk.
Dessa läkemedel används framförallt för att förhindra förstoppning.
Flytande läkemedel som intas genom munnen kallas mixturer, orala vätskor,
orala lösningar, orala suspensioner eller orala droppar. Droppar är mer
koncentrerade.
Kontrollera alltid om flytande läkemedel har märkningen omskakas!
Munspray t.ex. Glytrin och Nitrolingual ges vid kärlkrampsbesvär i hjärtat.
Glytrin och Nitrolingual är munspray med nitroglycerin som aktiv substans. Tas
snabbt upp av blodet genom munslemhinnan och verkar genom att vidga
8
blodkärlen, ger därmed hjärtmuskeln bättre genomblödning och minskar hjärtats
arbete. Patienten bör ligga/sitta när de får sprayen pga. risken för blodtrycksfall.
Effekten av läkemedlet kommer inom 1-2 minuter och kvarstår 10-30 minuter.
Spraya helst på eller under tungan utan inandning. Stäng munnen direkt efter
sprayningen.
Blodförtunnande läkemedel
Blodförtunnande läkemedel kallas också för antikoagulantia. Dessa läkemedel
används när det bildats en blodpropp i kroppen. Läkemedlet motverkar att
proppen växer och löser upp proppen. Läkemedlet kan också förebygga att nya
proppar bildas. Risker med blodförtunnande läkemedel är att patienten
blöder lättare. Näsblod, blod i urinen, svart avföring, blåmärken kan
uppstå spontant och vid skada och fall. Om patienten ska opereras eller
behöver gå till tandläkaren kan läkemedlet tillfälligt behöva sättas ut av läkaren.
Ring alltid och meddela sjuksköterskan vid fall. Meddela sjuksköterskan om
patienten
använder
sig
av
blodförtunnande
läkemedel.
Ta
fram
läkemedelspärmen när du ringer sjuksköterskan så du kan berätta vilka
läkemedel patienten är ordinerad. Patienten kan bära ett halsband eller armband
som talar om att patienten behandlas med blodförtunnande läkemedel detta
gäller både tablett Waran och NOAK-läkemedel.
9
Blodförtunnande läkemedel är t ex Waran och det som kallas NOAK-preparat =
Nya Orala Antikogulantia. Tablett Waran delas i dosett och NOAK-preparat
delas oftast i dospåsarna. Någon enstaka tas direkt ur originalförpackningen.
Waran
Läkemedlet ska tas regelbundet vid samma tidpunkt, varje dag. Delas alltid i
dosett efter speciellt ordinationsunderlag. Sjuksköterskan dokumenterar att
patienten
står
på
blodförtunnande
läkemedel,
under
observation!
i
omvårdnadsjournalen. Tryck ut observationen från journalsystemet och sätt in
den under flik 6 i den Blå Läkemedelspärmen, före Waranordinationen.
NOAK
Läkemedlen är en alternativ behandling till Waran behandling. Läkemedlet
ordineras inte separat utan finns med på ordinationshandlingen tillsammans med
ev. övriga läkemedel. Blödningsrisken med NOAK läkemedel är lika stor som
vid. Sjuksköterskan dokumenterar att patienten står på blodförtunnande
läkemedel,
under
Observationsdokumentationen
observation!
ska
finnas
i
under
omvårdnadsjournalen.
flik
6
i
den
Blå
läkemedelspärmen. Här ska det stå vad läkemedlet heter och att det finns
ordinerat på ordinationsunderlaget.
10
Läkemedel som ska andas in
Inhalationspulver

Kapslar (HandiHaler, Breezhaler)

Dosanordning (Diskus, Turbuhaler)
Det är viktigt att patienten har rätt inhalationsteknik. För att du som delegerad
omvårdnadspersonal ska kunna instruera patienten rätt är det viktigt att du blivit
undervisad av sjuksköterskan som delegerat dig. Meddela sjuksköterska när
patienten inte klarar inhalationstekniken.
OBS! Viktigt att patienten sköljer munnen efter inhalation för att avlägsna
läkemedelsrester och undvika dålig munhälsa.
11
Dålig munhälsa kan t ex leda till hål i tänderna och svampinfektion. Tips vid
inhalation morgon och kväll, är att inhalera innan tandborstningen.
Inhalationsspray - individuellt för varje inhalation om den ska puffas och hur
många gånger den ska skakas innan den ges till patient – läs bipacksedel
Inhalationsvätskor finns som lösning och kan andas in med hjälp av speciella
andningshjälpmedel nät ex PARI-boy. Viktigt att rengöra PARI-boy regelbundet
varje vecka. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ska ge instruktion för hantering
av apparatur och skötselinstruktioner för rengöring innan användning.
Läkemedel som tas genom näsan (intranasalt)
Nässpray och näsdroppar sprayas eller droppas in i näsan. Läkemedlet sprids
över nässlemhinnan, som tar upp det verksamma ämnet. Nässpray med dospump
tas i sittande ställning. Vinkla nässprayen mot näsvingen. Näsdroppar finns även
i engångspipetter som slängs efter att läkemedlet överlämnats.
(privat bild tagen av Lina Nilsson 2016)
12
Läkemedel för ögonen (okulärt)
Ögondroppar förvaras svalt oöppnad förpackning och i rumstemperatur öppnad
förpackning. Ögondroppar bör förvaras i sin ytterförpackning (kartong), då det
ofta är ljuskänsligt. Hållbarheten för ögondroppar efter öppnandet är en månad
med konserveringsmedel och en vecka utan. Skriv datum på flaskan när en ny
förpackning öppnas (detta gäller inte engångspipetter).
Ögonsalva har ofta en mer långvarig effekt än ögondroppar. Ögonsalva har
samma hållbarhet som ögondroppar. Skriv datum på tuben vid öppnandet.
Förvara den tub som används i rumstemperatur. Kalla ögondroppar och
ögonsalva kan irritera ögonen.
(privat bild tagen av Lina Nilsson 2016)
13
Så här ges ögondroppar/ salva:

Spritavtvätta dina händer (använd handskar vid ögoninfektion)

Kontrollera ordinationsunderlaget för namn, styrka, mängd och vilket öga

OBS om likvärdigt läkemedel stäm av med ytterförpackningens
etikett mot ordinationsunderlaget.

Kontrollera datummärkning (med eller utan konserveringsmedel)

OBS kan du inte se datum på flaskan får du inte använda den.

Vänd flaskan med ögondroppar några gånger, skaka inte

Lägg korken på sidan så att den inte kommer in bakterier

Be patienten luta huvudet bakåt eller ligga ner

Rengör ögat vid behov med ljummet vatten

Be patienten rikta blicken uppåt och dra försiktigt ner det undre
ögonlocket

Tryck ut en droppe i taget ur flaskan eller lägg en sträng ögonsalva

Om du är osäker på om droppen kommit rätt, kan du droppa en gång till
genast

Be patienten blunda en kort stund

Undvik att röra vid ögat eller ögonfransarna med själva flaskan/ tuben för
att undvika att bakterier kommer in i flaskan/tuben, om flaskan/ tuben
råkat röra vid ögat, torka av med desinfektionssprit innan korken sätts på.
Om flera olika sorters ögondroppar och salva används i samma öga, vänta minst
fem minuter mellan de olika sorterna. Om både droppar och salva ska användas,
tas dropparna först.
14
Rutinen för etiketten på ögondropparnas flaska/tub
Sjuksköterska sätter på en omärkt etikett på flaska/tub. Omvårdnadspersonal
skriver datum på den omärkta etiketten när flaskans/tubens kork bryts och
användning påbörjas. Datumen skrivs dit med blå bläckpenna.
Droppar/salvor som används mot infektion i ögat återlämnas till sjuksköterska
efter avslutad behandling. Alla flaskor/tuber där datum är passerad – åter till
sjuksköterska. Läkemedel får aldrig slängas i soporna.
Omärkta flaskor/tuber, datum försvinner på etikett eller etikett faller bort –
flaska/tub åter till sjuksköterska och ny flaska/tub öppnas och datummärks.
Läkemedel för öronen
Örondroppar och öronsalva har olika hållbarhetstider. Om både örondroppar
och öronsalva ska användas samtidigt, börja med örondropparna. Örondroppar
och öronsalva bör ha rumstemperatur innan de används.
15
Så här ges örondroppar/ öronsalva:
 Spritavtvätta händerna
 Ges i liggande sidoläge
 Dra örat uppåt och bakåt, då rätas hörselgången ut och dropparna rinner
lättare in
 Håll flaskan/ tuben nära örat, men undvik att röra vid örat med
flaskspetsen för att undvika att bakterier kommer in i flaskan/tuben
(spritdesinficera flaska/ tubspets om du rört vid örat)
 Tryck försiktigt ut läkemedlet i hörselgången enligt ordination
 Ligg kvar i sidoläge i ungefär fem minuter så att läkemedlet hinner tas
upp
Läkemedelsplåster (transdermalt)
Depottplåster är ett läkemedel som fästs på huden. Läkemedlet i plåstret avges i
jämn takt och tas upp av blodet. Läkemedelsplåstren används t.ex. vid
smärtlindring och demens.
Inga läkemedel får slängas i sopor eller spolas ner i toaletten!
16
Så här byts plåster:
1. Spritavtvätta händerna
2. Avlägsna det gamla plåstret och signera avtagandet vid AV på
signeringslista läkemedel. Gammalt plåster innehåller fortfarande
läkemedel, risk för överdosering om gammalt plåster glöms kvar.
OBS!
Om narkotiskt plåster ska dessa klistras upp på narkotiskaplåster blankett
signera och datera på blanketten
(Privat bild tagen av Lina Nilsson 2016)
Om det inte är narkotiskt plåster Kassera plåstret i förvaringsburk/apotekspåse,
får inte slängas i sopor. Gamla plåster ska åter till apoteket.
3. Spritavtvätta händerna.
4. Nytt plåster skall fästas på en ren, torr och oskadad hudyta. Vid behov
tvätta huden med ljummet vatten och torka torrt där plåstret ska sitta.
5. Spritavtvätta händerna
6. Klipp upp förpackningen vid markeringen och tag fram plåstret
7. Skriv datum och signatur på plåstret innan du sätter det på patienten
17
8. Värm gärna plåstret i handen innan du tar bort aluminiumfolien/
skyddsfilmen, då fäster det bättre på huden.
9. Avlägsna plåstret från aluminiumfolien/skyddsfilmen. Undvik att ta på
plåstret då det innehåller läkemedel. Använd handskar om du vet att du
kommer att ta i själva plåstrets läkemedelsdel.
10.Sätt plåstret på patienten och håll handen över hela plåsterytan och pressa
plåstret mot huden så att det fäster. Se till att plåstret fäster ordentligt runt
kanterna. Lossa eller flytta inte plåstret, då fäster det sämre.
11.Signera vid PÅ signeringslista läkemedel att du satt på ett nytt plåster
Allmänt om läkemedelsplåter
Hudytan där plåstret fästs bör inte vara insmord med hudlotion eller kräm. Fäst
inte plåstret på samma ställe två gånger i följd. Plåstret sitter väl fast på huden
och kan behållas på under bad och dusch. Om plåstret skulle lossna, ring
sjuksköterska för vidare instruktioner.
Läkemedel som förs in i ändtarmen (rektalt)
Tänk på patienten integritet; använd täcke/filt för att skyla kroppen.
Suppositorier/stolpiller/supp är ett läkemedel som ska föras in i ändtarmen. Kan
antingen ge lokal effekt eller tas upp i blodet och verka i hela kroppen.
18
Så här ges suppositorier/stolpiller/supp:
 Spritavtvätta händer
 Använd förkläde och handskar
 Patienten intar sidoläge med lätt böjda ben
 Doppa eventuellt suppositoriet hastigt i ljummet vatten
 För in suppositoriet med den raka sidan först. Vid besvär med
hemorrojder förs den rundade sidan in först
 För in suppositoriet i ändtarmsöppningen
Rektalsalva ska strykas på kring ändtarmsöppningen eller föras in i ändtarmen.
Rektalvätska/ klysma är ett flytande läkemedel som ska föras in i ändtarmen
(rektalt) t ex Microlax (lavemang) vid förstoppning och Stesolid/Diazepam
(muskelavslappnande) vid krampanfall.
Så här ges rektalvätska/klysma:
 Spritavtvätta händer
 Använd förkläde och handskar
 Patienten intar sidoläge med lätt böjda ben
 Smörj eventuellt lite salva (t ex. vaselin) på behållarens pip och för in hela
pipen i ändtarmen
 Tryck ihop behållaren och töm den helt
 Dra ut pipen med behållaren hoptryckt så att inte vätskan dras tillbaka in i
tuben
 Behåll sängläge en stund så att inte vätskan rinner ut
19
Läkemedel som förs in i slidan (vaginalt)
Tänk på patientens integritet, använd täcke/filt för att skyla kroppen.
Vagitorium, vaginalkräm/vaginalgel, vaginaltabletter - vaginala läkemedel ska
införas i slidan (vagina) och används ofta vid svamp- och bakterieinfektioner
eller som hormontillskott.
Så här ges läkemedel i slidan:
 Spritavtvätta händer
 Använd förkläde och handskar
 Ge läkemedlet vid ryggläge med benen särade
 För försiktigt vagitoriet djupt in i slidan med den rundade sidan först, använd
eventuellt applikator
Läkemedel för huden (dermalt)
Kräm och salva är läkemedel som smörjs på huden, salva är fetare. Stryk alltid
på kräm eller salva tunt. Tjocka lager ökar inte effekten.
20
Lösningar är lätta att massera in i huden. De är lämpliga att använda t ex när
hårbeklädd hud ska behandlas.
Schampo används vid behandling av mjäll och löss.
Läkemedelspuder kan t.ex. användas vid svampinfektioner i huden. Använd
aldrig puder tillsammans med kräm eller salva. Basalahygien rutiner gäller vid
all läkemedelshantering, glöm inte att använda handskar och förkläde.
Privat bild tagen av Tina Svensson 2012
Egenvård
En patient kan behöva praktisk hjälp med att öppna medicinburkar, hälla upp
flytande medicin, lämna in recept eller hämta ut läkemedel på apoteket.
 Patienten har eget läkemedelsansvar (när, hur och vilka läkemedel som
ska ges)
 Vårdpersonalen är den praktiska hjälpen
 Delegering behövs inte
 Ingen signeringslista för läkemedel
21
 Patienten måste kunna förstå och ge instruktion till dig som personal
om läkemedlet
 Patienten ansvarar för rätt förvaring av sitt läkemedel
 Patienten ansvar är att meddela ansvarig läkare/sjuksköterska om
egenvården inte verkar fungera
Dispenseringssystem
Dosett
Bild tagen av Tina Svensson 2012
Dosetten ska vara märkt med patientens namn och personnummer.
Sjuksköterskan som lägger läkemedel i dosett ansvarar för innehållet. Var noga
med att kontrollera så att du tar från rätt fack (dag/klockslag). Innan du
överlämnar läkemedlet (tabletterna) till patienten ska du räkna antal tabletter du
tagit ur facket. Detta antal tabletter skall stämmas av mot ordinationsunderlaget.
22
Får inte använda dosettens baksida eller ytterförpackningens etikett som
ordinationsunderlag.
Dosdispenserade läkemedel (dospåsar)
Läkemedel kommer färdigfördelade i små dospåsar, en till flera för varje
klockslag, vanligen för två veckors förbrukning. På varje dospåse, framgår tydligt patientens namn, personnummer, veckodag, datum, klockslag, antal påsar,
vilka läkemedel samt antal. Apoteket ansvarar för innehållet tills förpackningen
är bruten. Innan du överlämnar tabletterna som finns i dospåsen ska du räkna
tabletterna i påsen och stämma av detta antal mot ordinationsunderlaget under
rubrik stående dispenserade läkemedel.
Direkt ur förpackning
De vanligaste läkemedlen som tas direkt ur förpackning är t.ex. salvor, flytande
och pulver. Det finns också läkemedel som inte får tas ur sin förpackning förrän
de ska användas, läkemedlet förlorar då sin effekt. Dessa läkemedel kan inte
läggas i en dosett i förväg t.ex. Tablett Betapred.
23
Kombination av dosett och dospåsar
Ibland kan man behöva sätta in ett nytt läkemedel snabbt (t ex. tillfällig
antibiotikakur) och om patienten redan har dospåsar, delar sjuksköterskan det
nya läkemedlet i en dosett. Det finns även vissa läkemedel så som t ex. T. Waran
som alltid delas i dosett.
Signeringslista Läkemedel
(Privat bild tagen av Lina Nilsson 2016)

Det är en journalhandling och får inte slängas (lämnas till sjuksköterskan)

Endast en lista/månad

Det är sjuksköterskans ansvar att upprätta signeringslista läkemedel varje
månad enligt ordinationsunderlaget

På listan får inga ordinationer skrivas

Olika tecken som används, finns förklarade på baksidan av listan
24
(Privat bild tagen av Lina Nilsson 2016)
Överlämnande av läkemedel
Läkemedel ska iordningställas, överlämnas och intas i den enskildes bostad eller
lägenhet.
Vid
överlämnande
av
läkemedel
till
patienten
ska
samtliga
säkerhetskontroller alltid genomföras och vid varje tillfälle du överlämnar
läkemedel för att minimera risken för feldoseringar och förväxlingar.
25
SÄKERHETSKONTROLLER
Ansvar före medicinöverlämnande
Du måste alltid utföra säkerhetskontroller före medicinöverlämnade
-
Hur mår patienten
-
Rätt person (signeringslista/ordinationsunderlag/ dospåse/dosett/originalförpackning)
-
Att patienten inte har fått sin medicin
-
Rätt tillfälle (datum och klockslag)
-
Rätt läkemedel (namn och styrka)
-
Rätt dos (t ex antal tabletter, antal ml, antal droppar)
-
Rätt sätt (rätt ställe på kroppen t ex oralt, rektalt, i ögon, vaginalt)
Ansvar efter medicinöverlämnande
-
Signera på signeringslista läkemedel
-
Obs! Det ska vara samma person som iordningställer och överlämnar
läkemedlet.
26
Så här går du tillväga när du ska överlämna ett läkemedel
Innan läkemedel överlämnas kontrollera hur patienten mår. Om patienten
mår som vanligt överlämna läkemedel utan vidare kontakt med
sjuksköterska. Om patientens hälsotillstånd förändrats t.ex. feber, kräkning,
förvirring, svullna ben och fall kontakta alltid sjuksköterskan innan
överlämnande av läkemedel.
 Kontrollera på Signeringslista läkemedel, så att ingen annan redan
överlämnat läkemedel.
 Aktuellt ordinationsunderlag ska finnas i anslutning till läkemedel och
signeringslista läkemedel, i den blå läkemedelspärmen.
 Det ska endast finnas ett exemplar av ordinationshandlingen hos
patienten.
 Räkna antal tabletter som finns i dospåse samt ev. en delad dosett. Antalet
i påse/dosettfack skall överrensstämma med ordinationsunderlaget där du
också måste räkna ihop antalet för rätt dag och klockslag.
 För att ge läkemedel som inte finns i dospåse eller dosett måste du läsa på
ordinationsunderlaget, för att ge rätt läkemedel och rätt mängd/dos.
 Finns
särskilda
ordinationsunderlag
för
Waranbehandlade
och
insulinbehandlade patienter. Ibland kan det förekomma ett separat
ordinationsunderlag även för vissa ögondroppar.
27
 Var uppmärksam på om patienten både har dospåse, dosett och andra
läkemedel exempel flytande.
 Dosenheten öppnas först i samband med överlämnandet.
 Börja med en klunk vatten. Stressa inte. Låt patienten sitta upp. Viktigt att
skölja ner läkemedlet med minst ett halvt glas vatten.
 Slutligen skriv din signatur på signeringslista läkemedel när läkemedlet
är givet.
Dosrulle och dospåsar
Dospåsar levereras i en rulle. Den allra första påsen innehåller
personuppgifter, namn på läkare samt information om vilken period
läkemedel är avsedda för. Här finns även kontaktuppgifter till Svensk Dos
som tillverkar påsarna.
Efter den tomma första påsen finns sedan patientens dosförpackade
läkemedel i den ordning de är avsedda att tas. Riv försiktigt av den aktuella
påsen. Observera att det kan finnas fler påsar vid samma klockslag.
Kontrollera
att
nedanstående
uppgifter
stämmer
med
att
jämföra
nedanstående mot signeringslistan läkemedel:
 Namn och personnummer, (fullständigt personnummer!)
 Datum och klockslag
28
Glöm inte kontrollera hur många dospåsar du ska överlämna vid
samma tillfälle (antalet kan du se i högra hörnet på varje påse)
Räkna antal tabletter i dospåsen innan du bryter förpackningen och stäm av
mot ordinationshandlingen. Öppna dospåsen från den perforerade sidan.
Exempel på ordinationshandling (denna kopplad till dosrullen)
(Privat bild tagen av Lina Nilsson 2016)
Likvärdigt läkemedel (generika)
Ett och samma läkemedel kan ha olika namn t ex Alvedon och Panodil. Dessa
läkemedel innehåller samma verksamma substans (paracetamol) men har olika
29
läkemedelstillverkare. Dessa läkemedel kallas likvärdigt läkemedel. Du kan se
om ett läkemedel är ett likvärdigt läkemedel på originalförpackningens (flaskan,
burken, krämtub) etikett på ytterförpackningen.
Spara ytterförpackning för att kunna identifiera att det är ett likvärdigt
läkemedel. Om du inte kan stämma av etikett mot ordination får du inte
överlämna läkemedlet.
(Privat bild tagen av Utbildningsteamet)
Vid behovsläkemedel
Delegerad personal kan överlämna läkemedel ur originalförpackning efter
kontakt med sjuksköterska. När läkemedel ges vid behov ska omvårdnadspersonal utvärdera effekten av läkemedlet och dokumentera det på
vidbehovsblanketten i kundpärmen under HSL-anteckningar alt i ProCapita.
Dokumentera vilken sjuksköterska du varit i kontakt med.
30
Innan du kontaktar sjuksköterskan tänk på:

Har något speciellt inträffat som gör att patienten behöver vid
behovsläkemedel. Var beredd på att ge en så utförlig symtombild som
möjligt av patienten d.v.s. beskrivning av allmäntillståndet.

Kan patienten symtom avhjälpas på annat sätt än med läkemedel
(omvårdnad, bemötande)

När du ringer sjuksköterskan, ha alltid patienten personnummer och
aktuella
ordinationsunderlag
framme
som
finns
i
den
blå
läkemedelspärmen
När du har telefonkontakt med sjuksköterskan, tänk på att läsa upp vad som är
ordinerat från ordinationsunderlaget/medicinlistan – vid behovslistan gäller
inte som ordination, utan ger bl. a information om, när ett vid behovsläkemedel
senast gavs.
(Privat bild tagen av Lina Nilsson 2016)
När du har gett läkemedlet

Skriv datum, klockslag, orsak och signera på vid behovslistan i
läkemedelspärmen och dokumentera i HSL-anteckningar/ProCapita.
31
Utvärdera alltid givet vid behovsläkemedel. Fråga sjuksköterskan när denna
utvärdering skall göras om du känner dig osäker.

Utvärdera på vid behovslista i läkemedelspärmen och i HSLanteckningar/ProCapita om patienten blev hjälpt eller inte av läkemedlet.
Skriv din signatur. Om patienten inte blir hjälpt eller mår sämre, kontakta
åter sjuksköterska.
Delegering
(Privat bild tagen av Lina Nilsson 2016)
Att ta emot en delegering, är att ta över en annans persons yrkesansvar. Det är
viktigt att delegeringar sker på ett säkert sätt. Detta kapitel handlar om hur
delegering ska gå till och vilka rutiner som gäller vid delegering.
Vad är en delegering?
En sjuksköterska får, genom delegering, överlåta åt annan personal, att
iordningställa och överlämna läkemedel. En förutsättning för delegering är att en
god och säker vård kan garanteras. Även andra uppgifter kan delegeras, men
läkemedelshantering är vanligast.
32
Delegering bör ske restriktivt och efter säkerställande av den aktuella personens
kompetens, erfarenhet, noggrannhet, omdöme och lämplighet i övrigt.
Delegeringar ska vara skriftliga, personliga och tidsbestämda samt ska
regelbundet omprövas.
Formell - reell kompetens
Med delegering menas att någon som tillhör hälso- och sjukvårds-personalen
och som är formellt kompetent (=har gått särskild utbildning till t.ex. legitimerad
sjuksköterska) för en hälso- och sjukvårdsuppgift överlåter uppgiften till en
annan person som saknar formell kompetens för uppgiften.
Du som får uppgiften delegerad till dig måste vara reellt kompetent för att utföra
uppgiften. Reell kompetens (t ex. arbetslivserfarenhet och interna utbildningar)
innebär, att du har fått lära dig teoretiskt och praktiskt, hur uppgiften ska utföras.
Det finns en mängd rutiner kring delegering och läkemedelshantering. Du
behöver förstå vad hälso- och sjukvård är och vem som är hälso- och
sjukvårdspersonal.
SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer1997/1997-10-14
33
Delegering måste vara säker
Delegering får bara ske om det är förenligt med en god och säker vård för den
enskilde. Allt detta innebär att varje delegeringsbeslut ställer stora krav på gott
omdöme, goda kunskaper och noggrannhet hos såväl den som delegerar, som
den som tar emot delegering av en medicinsk arbetsuppgift. Både den som
delegerar och du som tar emot delegeringen, måste vara säkra på att du faktiskt
förstår vad uppgiften innebär och att du klarar av att utföra uppgiften på ett
säkert sätt.
Vad gäller här i Kristianstad kommun:
 Grunden
i
läkemedelshantering
läkemedelsutbildning.
Årligen
startar
därefter
med
genomförs
en
en
lärarledd
webbaserad
läkemedelsutbildning via kommunens intranät/insidan innan delegeringen
förnyas. Det är ett krav att ta del av den teoretiska undervisningen innan en
delegering är aktuell. Teoretisk utbildning avslutas alltid med att ett skriftligt
test genomförs. Den som delegerar (sjuksköterskan) ska visa dig praktiskt
hur du ska utföra uppgiften efter att du genomfört en teoretisk utbildning.
 Den arbetsuppgift som ska delegeras ska vara tydligt beskriven (skriftlig).
 Du som tar emot delegeringen måste klara av att utföra uppgiften.
 Delegeringsblankett skrivs under av dig själv och den sjuksköterska som
delegerar dig.
 Delegering är personlig och du får inte överlåta/delegera uppgiften till någon
annan.

En delegering får gälla högst ett år, men kan gälla kortare tid eller bara för
ett bestämt tillfälle.
34
När du och sjuksköterskan skrivit under delegeringen träder den i kraft och du
blir hälso- och sjukvårdspersonal, när du utför hälso- och sjukvårdsuppgifter.
Huvudregeln är att delegering av en arbetsuppgift inte får göras mot någons
vilja. I en akut nödsituation kan det dock bli nödvändigt att beordra utförandet
av en viss arbetsuppgift. Detta är inte att betrakta som delegering. Delegering
kan aldrig vara muntlig.
Delegeringen ska vara skriftlig
Delegeringsbeslutet ska vara skriftligt och det ska framgå:
 Vad som delegerats
 Vem som delegerat
 Vem som delegerats
 Tidsperiod för delegeringen
 Underskrivet av delegerande sjuksköterska, mottagande omvårdnadspersonal
och att enhetschefen har tagit del av beslutet.
 Ett delegeringsbeslut ska omprövas när det behövs och ska omedelbart
återkallas, om beslutet inte längre är förenligt med en god och säker vård.
35
Avvikelsehantering
Vad gör jag om det blir fel i läkemedelshanteringen?
Exempel är förväxlingar av läkemedel, felaktig ordination, feldosering,
utebliven dos, försenad dos eller risk att fel kunde uppstått. När det går fel i
läkemedelshanteringen ska detta skrivas ner som en avvikelse. Det är en
skyldighet alla ansvarar för att göra när felaktigheter görs eller upptäcks.
Den person som upptäcker en avvikelse ska kontakta tjänstgörande
sjuksköterska, rapportera hur patienten mår, skriv avvikelsen i Flexite (som
finns i vårt datorsystem). Dokumentera även avvikelsen under HSLanteckningar i kundpärmen.
Den som ansvarar för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria är i kommunal
verksamhet medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Det är viktigt att
läkemedelshanteringen uppfyller kriterierna för god kvalitet och hög säkerhet
för patienterna.
Basala hygienrutiner
36
Basala hygienrutiner ska tillämpas i allt vårdarbete av all personal oavsett om
det finns en känd smitta eller inte. Syftet är att förhindra smitta från patient till
personal, från personal till patient och mellan patienten via personalens händer.
Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.
Smittvägar
 Kontaktsmitta (direkt från smittad till annan, indirekt via händer och
kläder)
 Droppsmitta (hosta, nysning, kräkning och diarré´)
Vad krävs?
 Kortärmad arbetsdräkt, byts dagligen. Ska tåla 60 graders tvätt.
 Händer och underarmar fria från smycken och armbandsur
 Kortklippta naglar, inga påbyggda naglar och inget nagellack
 Axellångt hår ska vara uppsatt
37
Handhygien
 Handdesinfektion med handsprit skall göras före och efter alla
vårdmoment
 Använd rikligt med handsprit i kupad hand. Gnid in, glöm inte
fingertoppar/tumgrepp och vid behov även underarmar. Fortsätt att gnid in
tills händerna är torra, då har full effekt uppnåtts.
 Handtvätt med tvål och vatten om händerna är synligt smutsiga och vid
kräkning och diarré.
Handskar
 Handskar(engångs) ska användas vid risk för kontakt med urin, avföring,
blod, sekret och andra kroppsvätskor.
Plastförkläde
 Plastförkläde (engångs) ska användas vid risk för kontakt med urin,
avföring, blod, sekret och andra kroppsvätskor. Även vid personlig
omvårdnad där det finns risk att arbetsdräkten kommer i kontakt med
sängkläder och/ eller patienten.
Exempel på omvårdnads arbete:
 Dusch
 Personlig hygien övre/nedre toalett
 Toalettbesök/ byte av inkontinensmaterial och KAD påse
 Bäddning
 Överlämnande av vissa läkemedel t.ex. överlämnande av stolpiller
38
Följande litteratur och länkar har använts för att
inhämta inspiration, vägledning och kunskaper:
Kragh, A, Nätverksgruppen läkemedel och äldre. Läkemedel och äldre (2009
rev. 2008).
Kragh, A (red). (2005). Äldres läkemedelsbehandling – orsaker och risker vid
multimedicinering. Lund: Studentlitteratur.
Länkar som kan ge bra information och vägledning.
Gå gärna in och läs vidare:
www.kristianstad.se
http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/VardOmsorg/HandbockerRed/Handbocker/Halso--och-sjukvardshandbok/
www.apoteket.se
www.fass.se
www.skane.se/lakemedelsradet.se
www.socialstyrelsen.se
www.vardhandboken.se
www.1177.se
39
www.vardguiden.se
www.ivo.se (Inspektionen för Vård och Omsorg)
www.medicininstruktioner.se
40