Reviderad 140602
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande
behandling
Läsåret 2014-2015
1
Innehållsförteckning
1. Visioner
1.1 Värdeord
sid.3
sid. 3
2. Inledning
sid.4
3. Definitioner och begrepp
sid.5
4. Ansvarsfördelning
sid.6
5. Likabehandlingsteam
sid.7
6. Vårdnadshavares medverkan
sid.7
7. Barnens medverkan
sid.7
8. Strävansmål
sid.8
9. Främjande arbete
sid.8
10. Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier
och kränkningar
sid.9
10.1 Rutiner när barn kränker barn
10.2 Rutiner när vuxna kränker barn
11. Analys av kartläggning och förebyggande insatser
11.1 Analys
11.2 Utvärdering/ uppföljning
11.3 Mål för likabehandlingsarbetet 2014-2015
11.4 Förebyggande insatser på grupp- och individnivå
sid.10
sid.10
sid.10
sid.10
sid. 11
sid. 14
sid. 14
2
1.Visioner
Dessa visioner ska genomsyra vår verksamhet:
En förskola där olikheter är en tillgång.
En förskola där alla är välkomna.
En förskola där vi bemöter enskilda barns behov.
En förskola där vi visar respekt för individen/varandra.
En förskola där vi ser det kompetenta barnet.
En förskola där barnen lär empati.
En förskola där barnen har inflytande.
På vår förskola arbetar vi förebyggande och främjande mot diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling.
Värdeord
På förskolan Linnéa har personal och förskolechef, diskuterat fram till att följande tre
värdeord är viktiga att arbeta efter. Här nedan är en beskrivning hur vi tänker kring dessa
värdeord. Vi synliggör värdeorden genom text och bild på respektive avdelning för föräldrar
och barn. Personal på respektive avdelning ansvarar för att detta uppdateras en gång per
termin. Vi lyfter värdeorden vid inskolningssamtal.
Inbjudande
Inbjudande= lockande, tilldragande.
Att förskolan ska vara inbjudande innebär att alla som kommer hit ska känna sig välkomna.
Bemötandet är viktigt. Alla barn och föräldrar ska dagligen bli bemötta på ett professionellt
och trevligt sätt. Vi vill att barn och föräldrar känner tillit till oss och till förskolan.
Atmosfären ska vara trevlig och varm. Glädje och engagemang som finns ska avspegla sig. Vi
har en positiv anda med glada, enade pedagoger. En inbjudande atmosfär bjuder in till
öppenhet för varandra en öppenhet att bemöta varandras frågor och ifrågasätta varandra.
Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram(lpfö-98,
rev 2010).
Inflytande
Inflytande= möjlighet att påverka.
Vi på förskolan Linnéa vill att alla som vistas här, barn, pedagoger och föräldrar, ska ha
inflytande. Barnen får bestämma över sin dag på förskolan. Vi vill att barnen ska vara med
och påverka så de känner ansvar och tar för sig. Blir barnen lyssnade på leder det till att de
pratar mera och lyssnar på andra. Om barn, föräldrar och alla pedagoger känner att de har
inflytande känner de sig viktiga och betydelsefulla. Alla ska känna att de har inflytande i
förskolans vardag, i sitt eget liv och att man får vara delaktig i beslut som rör vardagen och
3
framtiden. Det är viktigt att vi känner oss delaktiga då blir vi mer engagerade och får
motivation. Barn och föräldrar bör erbjudas möjlighet till inflytande på olika plan och vi
måste erbjuda olika förutsättningar. Vi på förskolan vill att alla ska få delta i demokratiska
värderingar, där vi lyssnar på varandra och anpassar oss efter andra. Demokrati innebär att
alla får tycka men att vi rättar oss efter vad majoriteten vill/tycker. Vi är flexibla vuxna som
lyssnar in barnen. Barnens inflytande är viktigt och för oss är det en utmaning att inte alltid
veta vart åt det bär. Ett underbart arbetssätt där vi förnyar oss.
Inspirerande
Inspirera= ingiva, framkalla, påverka, hänföra.
Vi, pedagoger, de andra barnen och miljön ska vara inspirerande för barnen. Där utvecklas vi
tillsammans. Vi vill att barnen ska få utforska och upptäcka tillsammans. Vi vill erbjuda en
verksamhet som ger rika möjligheter till kreativa upptäckter. Material och miljön ska inbjuda
till många olika lösningar och idéer. Vi ser miljön som den tredje pedagogen. Här är det
viktigt att miljön är lärande, inspirerande och föränderlig. Vår strävan är att miljön och
materialet ska spegla verksamhetens inriktning och återge det som pågår i projekt och
teman. Material ska finnas lättillgängligt för barnen. Genom att vi vill erbjuda barnen många
uttrycksmöjligheter hoppas vi kunna inspirera och ”väcka” barnens skapande krafter. Här är
processen viktig, inte målet utan vägen dit. Vi ser olikheter hos varandra som tillgångar och
tar tillvara på dessa.
2.Inledning
Förskolan vilar på demokratins grund. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan skall
främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö
(Lpfö-98, reviderad 2010, s 4).
Alla barn skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt.
Förskoleverksamheten skall vara en miljö som är fri från förekomst av diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Inget barn skall behöva vara rädd att gå till
förskolan.
En grundläggande rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn, personal och
vårdnadshavare på förskolan Linnéa ska känna trygghet, ha samma rättigheter – oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning.
4
Enligt skollagen och läroplanen skall alla som arbetar i förskolan och skolan
Medverka till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet,
och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen
Verka i demokratiska arbetsformer där barn, elever, personal, och vårdnadshavare
har inflytande och är delaktiga
I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt
FN:s barnkonventions grundläggande principer:
Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder
eller andra liknande skäl.
Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som
rör barn och unga.
Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna
förutsättningar.
Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor
som berör dem.
(Konventionen om barns rättigheter)
3. Definitioner och begrepp
(Enligt Skolinspektionen 2009)
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan har
rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
Kön
könsöverskridande identitet eller uttryck ( könsidentitet- vilket kön man identifierar
sig med eller en könslös identitet)
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.
5
Direkt diskriminering menas med att ett barn missgynnas i förhållande till andra och det har
samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionshinder.
Indirekt diskriminering är när ett barn missgynnas, utifrån diskrimineringsgrunderna, genom
att samtliga behandlas lika. Ett exempel kan vara att ett barn missgynnas genom att tillsynes
neutrala regler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt.
Trakasserier och kränkande behandling - gemensamt för trakasserier och kränkande
behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier)
Både barn och vuxna kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Repressalier - personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för
diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
4. Ansvarsfördelning
Förskolechefen ansvarar för att
all personal är väl förtrogen med likabehandlingsplanen och får kontinuerlig information och
uppdatering om dess mål och innehåll.
likabehandlingsplanen utvärderas i slutet av vårterminen varje år.
värdegrundsfrågor och värdeorden diskuteras på pedagogiska möten samt att värdeorden
genomsyrar vår verksamhet.
Personalen ansvarar för att
likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras på föräldramöten varje hösttermin
alla barn får kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och får möjlighet att agera så att
planen följs
6
i sitt uppdrag agera för att leva upp till likabehandlingsplanen
vara uppmärksam på alla former av diskriminering och kränkningar
att trivselenkäterna gås igenom före och tas upp vid behov på utvecklingssamtalen
5. Likabehandlingsteam
Förskolan har ett likabehandlingsteam. Detta kallas vid behov in för att besluta om vilka
åtgärder som behöver göras. Vid pedagogiskt möte varje månad delger teamet information
om dagsläget till övrig personal. Teamet har också till uppgift att diskutera olika händelser
gällande likabehandling 4 gånger per år. Detta ska dokumenteras. Likabehandlingsteamet
består av en personal från varje avdelning och förskolechef. Teamet har också i uppgift att
leda utvärderingen av planen i slutet av vårterminen varje år. I likabehandlingsteamet ingår
Marie Hultqvist, Carin Samuelsson, Johanna Karlsson och Maria Gustafsson Holmberg.
6. Vårdnadshavares medverkan
Vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med planen.
Det sker genom:
Information när nya barn börjar förskolan och på föräldramöte varje höst.
Varje vårtermin får vårdnadshavarna tillsammans med sina barn svara på en
trivselenkät. Se bilaga 1.
Vid vårterminens utvecklingssamtal får varje vårdnadshavare möjlighet att tycka till
kring likabehandlingsplanen. En sammanfattande analys görs efter alla
utvecklingssamtal av personalen. Analysen utgör underlag för kommande års
målformuleringar.
Föräldrarådet har kännedom om likabehandlingsplanen och vårdnadshavare har
möjlighet att vända sig till någon i rådet.
7. Barnens medverkan
Barnen ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med planen. Detta sker genom att:
Personalen samtalar med barnen två gånger per år om strävansmålen under punkt 8.
Barnen får genom intervjuer varje termin lämna synpunkter på värdegrundsfrågor.
Barn och personal i början av höstterminen arbetar tillsammans med
samarbetsövningar.
7
8. Strävansmål
På vår förskola strävar vi efter att:
Alla visar respekt för individen och varandra
Alla känner sig välkomna och bli sedda varje dag
Barnen lär empati
Alla visar hänsyn
Alla tillåts vara olika
Se varje barns styrkor
Barnen får inflytande
9. Främjande arbete
Personalen ansvarar för att varje barn tillsammans med sin/sina vårdnadshavare får
en god introduktion i förskolan genom en bra inskolning.
Personalen har fortlöpande samtal med vårdnadshavare om barnets dag genom
lämning och hämtning.
Vid höstens föräldramöte informerar personal om förskolans mål och
aktiviteter/projekt.
Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare en gång per termin eller oftare vid behov.
Personal ansvarar för att alla barn varje dag blir sedda och bekräftade.
Personalen ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att skapa ett bra klimat mellan
barn-barn och barn-personal.
Personalen ansvarar att alla som träffas i förskolan bemöts med respekt. Alla ska ha
rätt att vara sig själva och tillåtas tycka, tänka och vara olika. Personalen ansvarar för
att uppmärksamma att varje barns styrkor är en tillgång.
Varje personal ansvarar för att varar en god förebild genom att vara stöttande,
uppmuntrande och finnas till hands för barnen.
Personalen ansvarar för att barnen tränar sin empatiska förmåga och känner
samhörighet med varandra genom att ge barnen möjlighet och uppmuntran att
hjälpa varandra.
Personalen arbetar med att utveckla barns inflytande genom att ha demokratiska
diskussioner, tillgänglighet av material och anpassade miljöer efter barnets önskemål.
Personalen planerar aktiviteter och delar in barnen i mindre grupper för att alla ska
komma till tals och därmed få ökat inflytande.
Vid behov finns talpedagog och specialpedagog som arbetslaget kan ta hjälp av.
8
10. Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier
och kränkningar
Förskolan Linnéa arbetar kontinuerligt med att upptäcka och förhindra diskriminering och
kränkande behandling. Kartläggningen omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
könsidentitet eller könsuttryck och ålder.
Kartläggning sker genom:
Insats
Observationer
Utvecklingssamtal med
vårdnadshavare
Incidentrapporter
Barnintervjuer
Trivselenkät
Reflekterande samtal i
arbetslaget
Tidpunkt
Varje termin
En gång om året
Trivselenkäten
När incident inträffar
Varje termin
Vårterminen
Reflektionstid och
pedagogiska möten
Ansvar
Arbetslaget
Arbetslaget
Arbetslaget
Arbetslaget
Arbetslaget
Arbetslaget och förskolechef
Analys av:
Observationer, utvecklingssamtal, incidentrapporter och barnintervjuer görs av
arbetslaget i direkt anslutning till genomförd aktivitet.
Trivselenkät till vårdnadshavare görs av förskolechef efter att alla utvecklingssamtal
är genomförda senast maj.
Kartläggning och analys görs utifrån diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling.
Resultaten behandlas med respekt för varje individ och vid eventuella upptäckter av
diskriminering eller kränkning handläggs ärendet enligt gällande rutiner.
Dokumentation som arbetslaget och förskolechef ansvarar för förvaras inlåst på förskolan.
10.1 Rutiner när barn kränker barn
Personalen ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt
när det uppstår.
Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa barnen att
förstå situationen och se sin egen roll i händelsen. Personalen ansvarar också för att
9
information om händelsen kommer till berörda vårdnadshavares kännedom.
Personalen dokumenterar händelsen. Viktigt att datum skrivs upp.
Vid fortsatta kränkningar görs anmälan till förskolechef.
Förskolechef ansvarar för att utredning görs.
Vårdnadshavare kontaktas av förskolechef och/eller arbetslag.
Beslut om åtgärder av arbetslag och förskolechef.
Allt dokumenteras, se bilaga 2. Dokumentationen förvaras inlåst på förskolan i
likabehandlingspärmen.
10.2 Rutiner när vuxna kränker barn
När någon vuxen kränker barn lämnas ärendet till förskolechef.
förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med berörda
förskolechef kontaktar vårdnadshavare
förskolechef utreder händelsen och vidtar åtgärder, tex samtal
förskolechef dokumenterar och förvarar dokumentationen
förskolechef följer upp insatser och åtgärder tillsammans med personal och
vårdnadshavare
11. Analys av kartläggning, mål och förebyggande insatser
11.1 Analys
Förskolan Linnéas likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling
har reviderats och utvärderats i juni 2014. Vi kommer att sträva efter att utvärdera igen i maj
2015.
Vid det första pedagogiska mötet på höstterminen har personalen som uppdrag att bli väl
förtrogen med planen och de rutiner som gäller för arbetet mot diskrimineringar och
kränkningar.
Till kommande föräldramöte kommer föräldrar att få möjlighet att läsa och diskutera
synpunkter på planens innehåll.
10
11.2 Utvärdering/uppföljning
Trivselenkät till vårdnadshavare
Enkät genomfördes i mars 2014. Svarsprocenten var 72 %. Denna enkät ges ut till
vårdnadshavare för att koppla samman vårt arbete med likabehandlingsplanen.
Vårdnadshavares och barnens svar ligger till grund för att uppnå strävansmålen och
tillsammans med föräldrarna bli belysta ifall kränkningar förekommer på vår förskola.
1= Stämmer inte alls, 2 =stämmer inte, 3=stämmer, 4=stämmer helt
1
2
3
4
1
Mitt/mina barn trivs på förskolan
6
36
2
Mitt/mina barn känner sig trygg på förskolan
7
35
3
Personalen bryr sig om mitt/mina barn
4
38
4
Mitt barn har kamrater på förskolan
6
36
5
Det finns barn på förskolan som mitt/mina barn är rädda för
31 9
6
Det finns vuxna på förskolan som mitt/mina barn är rädda för
38 4
7
Utvecklingssamtalen på förskolan är meningsfulla
3
4
38
På fråga 5 har 3 svarat att det finns barn på förskolan som mitt/mina barn är rädda för. Detta
har vi tagit upp på utvecklingssamtalen. Vi har vidtagit åtgärder som har resulterat i en
förbättring för barnen.
På trivselenkäten har vi lagt till ett fält för kommentar så vårdnadshavarekan kan utveckla
svaren för att synligöra för oss vad som behöver åtgärdas. Detta gör oss medvetna om varför
barnen t.ex. är rädda för ett annat barn eller vuxen.
Vi har också fått en viktig kommentar att ett föräldrapar upplevde att de fick höra mycket
negativt om dagen vid hämtning detta har vi tagit till oss och förändrat. All personal ska ge
professionell information om barnens dag.
Efter att ha tagit del av trivselenkätens resultat har vi vidtagit åtgärder som vi tillsammans
med barn och föräldrar på utvecklingssamtalen kommit överens om att utföra.
11
Barnintervjuer
Vi, personal, har observerat att barnen på avdelningen Kottarna, främst flickorna, väljer en
toalett av två. Detta har blivit ett ”problem” då det blir kö utanför den ”lilla” toaletten. Vi
ville ta reda på orsaken till detta. Detta gjorde vi genom att fråga barnen enskilt. ”Vilken
toalett går du helst på?” ”Hur kommer det sig?”
Av 26 barn svarade 23.
8 barn väljer den stora. Exempel på kommentarer från barn som svarade den stora ”Den är
större och bättre”. Den är bäst. Lampan lyser oftast på den. Den är bra”.
15 barn väljer den lilla. Exempel på kommentarer från barn som svarade den lilla ”Den är
enklast, den är lägre. Den är fin. Jag kommer upp på den. Den har fönster. Den känns
närmast. Den andra kan bli mörk ibland. För lampan kan släckas på den andra”.
Vi har återkopplat till barnen för att få deras delaktighet och få dem att känna sig viktiga. För
det är deras vardag. Vi frågade barnen vad vi kan göra för att förbättra barnens toaletter och
förhindra kö. Barnen hade tre förslag som vi kom överens om;
1. Osse ska fixa lampan. Vi vill ha en strömavbrytare som vi kan trycka av och på.
2. Vi personal ska fixa en pall så alla når upp till toaletten.
3. Barnen ska fixa en fin bild med blommor och fjärilar.
Vårt mål är att detta ska bli fixat innan höstterminen startar.
Avdelningen Kvistarna har flyttat till övervåningen i vårt hus och därmed bytt förskolegård.
När gården är stor och ny ville vi ta reda på om det finns någonstans på gården barnen
tycker är ”läskigt” att vara? Så denna fråga ställde vi till Kvistarna.
Svarsresultatet blev positivt. Inget barn svarade att det fanns någon läskig plats att vara på.
Denna fråga ”tycker du det är läskigt att leka någonstans på gården? är viktig att ha levande
p.g.a. den föränderliga barngruppen.
Samtal med barnen om strävansmålen och värdegrundsfrågor
Några arbetssätt som vi arbetar med för att nå strävansmålen och lyfta värdegrundsfrågor är
att tillsammans med barnen dramatisera fiktiva berättelser. På avdelningen Kottarna görs
detta oftast genom diskussioner med den påhittade Kapten Rödskägg. Kapten Rödskägg tar
ofta upp situationer i sin dramatisering som händer i barnens vardag. Detta får barnen
12
reflektera kring tillsammans med varandra, personalen och Kapten Rödskägg. Det som
diskuteras skrivs ner och tas upp igen med barnen för att göra dem medvetna om sina
handlingar i det sociala samspelet. Genom att vid upprepade tillfällen påminna om hur vi ska
vara mot varandra och ta hjälp av Kapten Rödskägg hålls värdegrundsfrågorna levande. Vi
dokumenterar Kapten Rödskäggsdramatiseringarna för att synliggöra för föräldrar, barn och
personal. Detta leder också till diskussioner mellan hem och förskola. Vi upplever att detta
bidrar till ett bättre klimat i gruppen.
På avdelningen Kvistarna har de arbetat efter läroplansmålet; Förskolan skall sträva efter att
varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och
förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Detta läroplans
mål skrevs om ”Hur kan vi aktivt arbeta för att barnen ska få förståelse för gemensamma
regler och hantera konflikter?” Detta mål har de arbetat efter hösten 2013/ våren 2014.
Barn och personal har pratat om empati, likabehandlingsplanen och konflikthantering.
Barnen har stor kunskap om hur man ska hantera konflikter och vad vi har för regler. Barnen
har dock inte kunskapen att förstå att de bryter mot dessa regler. T.ex. att man ska prata
med varandra istället för att slåss, men i praktiken slår de först och sen med hjälp av oss
pedagoger kan de reda ut konflikten. Kvistarna arbetar dagligen med konflikthantering. De
har intervjuat barnen enskilt angående hur man är en bra kompis. Kvistarna fortsätter arbeta
med konflikthantering i vardagen och fånga upp när det sker och prata med barnen vad som
hänt och hur man ska vara mot varandra.
Personalen på kvistarna ser att barnen har utvecklats i sitt sätt att säga förlåt, barnen har
fått reflektera över varför de får säga förlåt, sätta ord på sina handlingar. Detta görs nu av
barnen själva, utan att vi pedagoger behöver påminna dem. T.ex. ”Förlåt för att jag tog din
spade”.
Diskussioner på pedagogiska möten
Vi har under våren 2014 läst boken ”Möten för lärande”. Denna bok handlar om mötet
mellan barn och pedagoger i förskolan bl.a. vilken atmosfär det är, barnsyn, kunskap och
lärande. Vi läste de första tre kapitlen i boken. Detta underlag diskuterades på ett möte. Vi
diskuterade kring hur viktig vår barnsyn är och hur detta speglar vårt förhållningssätt. Vi
diskuterade vilken atmosfär det är på vår förskola och vilken atmosfär vill vi ha. Vi kom fram
till att vi vill ha en öppen och inbjudande atmosfär där alla är delaktiga och samspelar men
med viss ”ramstruktur” för att ge barnen trygghet.
13
11.3 Mål för likabehandlingsarbetet hösten 2014 och våren 2015
Vi visar och informerar barnen om likabehandlingsplanen och förklarar dess innehåll.
Ansvar all personal
Vi vill till höstens föräldramöte diskutera värdegrundsfrågor, vi funderar på hur och vilka?
Ansvar Likabehandlingsteamet .
Vi ska diskutera händelser gällande likabehandling på 4 pedagogiska möten under året.
Ansvar Likabehandlingsteamet.
11.4 Förebyggande insatser på grupp- och individnivå
Vi kommer att arbeta med samarbetsövningar och gruppstärkande aktiviteter för att få en
god sammanhållning, då det tillkommer nya barn och ny personal i gruppen under hösten.
Aktiva pedagoger, genom observationer och stöd, i barnens lek. Utveckla barnens möjlighet
till delaktighet och påverkan i leken. Vi kommer också att arbeta aktivt för att hjälpa barnen
att bryta negativa hierarkier.
14
Bra frågor att använda till kartläggningen
Genomfördes åtgärden?
Om svaret är ja: Är ni nöjda med resultatet eller borde något ha gjorts annorlunda?
Om svaret är nej: Varför inte? Vad behöver förbättras? Hur?
15
16
