Schizofreni
Den vanligaste psykiska sjukdomen
Schizofreni - fakta
En psykisk störning som ca 1 % av
Sveriges befolkning har.
Schizofreni - fakta
En psykisk störning som ca 1 % av
Sveriges befolkning har.
Många insjuknar i ungdomen, män
tidigare än kvinnor.
Schizofreni - fakta
En psykisk störning som ca 1 % av
Sveriges befolkning har.
Många insjuknar i ungdomen, män
tidigare än kvinnor.
Störningen får i regel ett kroniskt förlopp.
Schizofreni - fakta
En psykisk störning som ca 1 % av
Sveriges befolkning har.
Många insjuknar i ungdomen, män
tidigare än kvinnor.
Störningen får i regel ett kroniskt förlopp.
Diagnosen schizofreni ställs först sedan
typiska symtom har funnits i minst sex
månader.
Schizofreni - fakta
Schizofreni - symptom
Symptom för schizofreni delas in i 2
grupper:
Schizofreni - symptom
Symptom för schizofreni delas in i 2
grupper:
1. Kärnsymptom
Schizofreni - symptom
Symptom för schizofreni delas in i 2
grupper:
1. Kärnsymptom – symptom som är
specifika för schizofreni.
Schizofreni - symptom
Symptom för schizofreni delas in i 2
grupper:
1. Kärnsymptom – symptom som är
specifika för schizofreni.
2. Sekundära symptom
Schizofreni - symptom
Symptom för schizofreni delas in i 2
grupper:
1. Kärnsymptom – symptom som är
specifika för schizofreni.
2. Sekundära symptom – symptom som
ofta förekommer vid schizofreni, men
också är symptom för andra
psykossjukdomar.
Schizofreni - symptom
Kärnsymptom (Fyra A:n)
Autism – innebär att patienten är försjunken i sig
själv och tycks leva i sin egen värld.
Kärnsymptom (Fyra A:n)
Autism – innebär att patienten är försjunken i sig
själv och tycks leva i sin egen värld.
Ambivalens – motstridiga känslor för ett objekt,
eller person, samt förlamande ”beslutsångest” i
vardagssituationer.
Kärnsymptom (Fyra A:n)
Autism – innebär att patienten är försjunken i sig
själv och tycks leva i sin egen värld.
Ambivalens – motstridiga känslor för ett objekt,
eller person, samt förlamande ”beslutsångest” i
vardagssituationer.
Affektiv rubbning – naturliga känsloyttringar
uppträder inte, eller stämmer inte med det
förväntade (t.ex. skratt vid sorgebesked).
Kärnsymptom (Fyra A:n)
Autism – innebär att patienten är försjunken i sig
själv och tycks leva i sin egen värld.
Ambivalens – motstridiga känslor för ett objekt,
eller person, samt förlamande ”beslutsångest” i
vardagssituationer.
Affektiv rubbning – naturliga känsloyttringar
uppträder inte, eller stämmer inte med det
förväntade (t.ex. skratt vid sorgebesked).
Associationsstörningar – visar sig som plötsliga
spärrningar av talet och obegripliga associationer.
Kärnsymptom (Fyra A:n)
Hallucinationer – hörsel, lukt och
smakhallucinationer är vanliga, däremot inte
synhallucinationer.
Sekundära symptom
Hallucinationer – hörsel, lukt och
smakhallucinationer är vanliga, däremot inte
synhallucinationer.
Tankestörningar – upplevelse att tankarna sänds ut
på radio, eller att tankar stoppas in i, eller dras ut ur
huvudet.
Sekundära symptom
Hallucinationer – hörsel, lukt och
smakhallucinationer är vanliga, däremot inte
synhallucinationer.
Tankestörningar – upplevelse att tankarna sänds ut
på radio, eller att tankar stoppas in i, eller dras ut ur
huvudet.
Paranoida idéer och vanföreställningar som
handlar om att stå under någon främmande makts
kontroll förekommer nästan alltid.
Sekundära symptom
Hallucinationer – hörsel, lukt och
smakhallucinationer är vanliga, däremot inte
synhallucinationer.
Tankestörningar – upplevelse att tankarna sänds ut
på radio, eller att tankar stoppas in i, eller dras ut ur
huvudet.
Paranoida idéer och vanföreställningar som
handlar om att stå under någon främmande makts
kontroll förekommer nästan alltid. (Hemliga
amerikanska agenter, eller laserstrålar kan
kontrollera, eller vara ute efter patienten.)
Sekundära symptom
Alltså:
Alltså:
◦ Kärnsymptomen är de typiska symptomen
för schizofreni.
Alltså:
◦ Kärnsymptomen är de typiska symptomen
för schizofreni.
◦ Sekundära symptom förekommer nästan
alltid vid schizofreni, men också vid andra
psykoser.
Dessutom:
Dessutom:
◦ En person som drabbas behöver inte ha alla
symtom för att få diagnosen schizofreni.
Dessutom:
◦ En person som drabbas behöver inte ha alla
symtom för att få diagnosen schizofreni.
◦ Sjukdomsinsikt saknas i regel.
Orsaker till schizofreni
Oftast finner man ingen tydlig orsak till
schizofreni.
Orsaker till schizofreni
Oftast finner man ingen tydlig orsak till
schizofreni.
Sjukdomen är till viss del ärftlig.
Orsaker till schizofreni
Oftast finner man ingen tydlig orsak till
schizofreni.
Sjukdomen är till viss del ärftlig. Men av
schizofrena enäggstvillingar är inte båda
drabbade i mer än 40 % av fallen.
Orsaker till schizofreni
Oftast finner man ingen tydlig orsak till
schizofreni.
Sjukdomen är till viss del ärftlig. Men av
schizofrena enäggstvillingar är inte båda
drabbade i mer än 40 % av fallen.
Det finns alltså andra faktorer än
genetiska som gör att sjukdomen uppstår.
Orsaker till schizofreni
Oftast finner man ingen tydlig orsak till
schizofreni.
Sjukdomen är till viss del ärftlig. Men av
schizofrena enäggstvillingar är inte båda
drabbade i mer än 40 % av fallen.
Det finns alltså andra faktorer än
genetiska som gör att sjukdomen uppstår.
Disharmonisk uppväxtmiljö är en
bidragande faktor.
Orsaker till schizofreni
Neuroleptika (antipsykotiska läkemedel) är grunden
i schizofrenibehandlingen och en förutsättning för
psykoterapi och rehabilitering.
Behandling av schizofreni
Neuroleptika (antipsykotiska läkemedel) är grunden
i schizofrenibehandlingen och en förutsättning för
psykoterapi och rehabilitering.
Familjeterapi kan förebygga återfall genom att
förbättra känsloklimatet i hemmet.
Behandling av schizofreni
Neuroleptika (antipsykotiska läkemedel) är grunden
i schizofrenibehandlingen och en förutsättning för
psykoterapi och rehabilitering.
Familjeterapi kan förebygga återfall genom att
förbättra känsloklimatet i hemmet.
Psykosociala åtgärder. De negativa symtomen kan
förvärras av en enformig, stimulansfattig miljö och
motverkas av arbetsterapi & normaliserade
levnadsförhållanden.
Behandling av schizofreni
Prognos
Viss grad av självläkning finns: I 20–30 % av fallen
är förloppet snabbt övergående och efterlämnar inga
restsymtom.
Prognos
Viss grad av självläkning finns: I 20–30 % av fallen
är förloppet snabbt övergående och efterlämnar inga
restsymtom.
Majoriteten visar en gradvis försämring de första
åren, eller ett episodiskt sjukdomsförlopp.
Prognos
Viss grad av självläkning finns: I 20–30 % av fallen
är förloppet snabbt övergående och efterlämnar inga
restsymtom.
Majoriteten visar en gradvis försämring de första
åren, eller ett episodiskt sjukdomsförlopp.
Trots framsteg på behandlingsområdet har andelen
helt återställda ökat endast obetydligt.
Prognos
Viss grad av självläkning finns: I 20–30 % av fallen
är förloppet snabbt övergående och efterlämnar inga
restsymtom.
Majoriteten visar en gradvis försämring de första
åren, eller ett episodiskt sjukdomsförlopp.
Trots framsteg på behandlingsområdet har andelen
helt återställda ökat endast obetydligt.
Avdelningar för långtidsvård av patienter med kronisk
schizofreni ersätts efter hand med små
behandlingshem som ger skydd, gemenskap och
omvårdnad.
Prognos
