Tentamen i växtfysiologi
5 juni 2008 för Biogeo, 13.00 – 16.00.
Nedan finner du ett antal påståenden. Sätt ett kryss i rutan under Ja om
påståendet är helt rätt, annars kryssar du i Nej-rutan. Om du inte vet så sätt
ett kryss enbart i Vet Ej-rutan, som ger 0 poäng.
Enbart ett kryss per påstående, annars erhålls minuspoäng. Ett minuspoäng
ges för varje felaktigt svar eller ej ikryssad ruta.
Ett poäng per påstående.
När tentan inlämnats räknas poängen ut och omräknas i procent av maxpoängen.
För att erhålla godkänt skall minst 60% uppnås. Tentan underkänns med betyget
helt otillräckligt (< 50%) och otillräckligt (50%-60%). Tentan är godkänd med
betyget tillräckligt (60%-65%), tillfredställande (65%-75%), god (75%-85%),
mycket god (85%-95%), utmärkt (95%-100%).
Lycka till
Nr Ja Nej Vet Påstående
ej
1
Abskissinsyra är ett hormon som styr att bladen faller av trädet, dvs. att
bladskaftet går av, ett fenomen som kallas bladabskission.
2
Den enda metod som är tillförlitlig att undersöka floemsaftinnehållet med
är att använda bladlöss. Eftersom lusen sticker in snabeln i floemet kan
man genom att kapa snabeln använda denna som kapillär, och samla in de
droppar av saften som kommer ut. Dessa droppar kan sedan analyseras.
3
Följande element är essentiella för alla växter: N, Fe, K, B, Ni, P, Zn, Mo,
Ca, S, Mg, Mn, Cu, Cl.
4
5
6
Den kemiskt bundna energin som produceras i ljusinfångningsdelen av
fotosyntesen bildas i stroma eftersom den sedan skall användas i C3cykeln.
Mykorrhiza är en symbios mellan svamp och växt där svampens mycel
växer in i växtens rotvävnad. Denna symbios ger svampen kolhydrater
från växten, vilket svampen inte kan producera själv då den inte
fotosyntetiserar. Växten å andra sidan erhåller mer kväve genom denna
symbios, som är bra eftersom kväve ofta sitter hårt bundet till
jordkolloiderna och därför är svårtillgänglig för växten.
Det apikala meristemet ger upphov till ett primärt meristem bestående av
protoderm, grundmeristem och prokambium. Prokambiumet ger upphov
till vaskulärt kambium, grundmeristemet till grundvävnad, protoderm till
dermal vävnad.
7
8
9
10
11
12
13
I ett tylakoidmembran finns antennkomplex som samlar in ljus av olika
våglängd för att effektivisera infångningen av ljus. Antennkomplexet
består av proteiner, klorofyll och karotenoider. Till antennkomplexet är ett
reaktionscentrum kopplat med de två klorofyll a-molekylerna, som förser
elektrontransportkedjan med elektroner.
Tropism är en respons där ett yttre stimuli påverkar växten att böja sig
mot eller från det. En sådan tropism är gravitropismen. I rötter påverkas
denna orientering av statoliter i rotmössan, genom att de ändrar sitt läge.
När böjningen är klar återgår statoliterna till sitt forna läge. Statoliter är
amyloplaster, som härstammar från proplastider. Även kloroplaster
härstammar från proplastider men amyloplasterna innehåller inte
fotosyntetiserande membran, däremot mängder av stärkelsekorn.
Casparys band är ett suberiniserat lager som ligger som ett band runt
epidermiscellerna och som förhindrar näringsämnen att transporteras den
apoplastiska vägen.
En växts vävnad är uppbyggt av dermal vävnad, grundvävnad och
kärlvävnad. Till kärlvävnaden hör floem och xylem, till grundvävnaden
hör parenkym, sklerenkym och kollenkym, till dermal vävnad hör
epidermis.
Vid fotosyntesens CO2-kompensationspunkt är respirationen = 0
Vid en nastisk rörelse sker en snabb respons, t. ex. när blad slår ihop
snabbt. Här tappar vissa celler, i exempelvis bladskaft, snabbt vatten p.g.a.
en förändring i vattenpotentialen, som åstadkommits av ett in och utflöde
av kalium. När kalium går in så går vatten ut och på så sätt minskar
vattenpotentialen och bladen slår ihop sig.
En ljusväxt når ljusmättnad vid lägre ljusstyrka än en skuggväxt.
14
Trippelrespons hos skott är ett fenomen som hjälper skott som är på väg
upp ur jorden att vika undan hinder som ligger ovanför. Trippelresponsen
består av följande delar; 1) minskad longitudinell tillväxt, 2) radiär
expansion av epikotyl och rot, 3) horisontell orientering av epikotylen.
Detta regleras av abskissinsyra.
15
Sackaros är den kolhydrat som till största delen är den som transporteras
via floemet i växter. I silröret transporteras sockret via massflöde, som
uppkommer då vatten kommer in från xylemet för att utjämna
vattenpotentialgradienten i silrören. Flödet pressas åt det håll där sinken
ligger, som antingen är en växande del eller ett lagrande organ.
16
Pericykeln finns i stammen. Pericykeln ger upphov till bark och
sidorötter.
17
Växter kan ta upp näringsämnen från jordkolloider genom att skicka ut
vätejoner, som via katjonutbyte frisätter näringsämnet, som sedan kan tas
upp.
Rötter har rotstjärnor, vilket betyder att xylemet ligger i stjärnform. 2-5
för monokotyledoner och fler än det för eudikotyledoner. Mellan xylemet
ligger floemet. Detta ligger i en s.k. kärlcylinder.
18
19
20
Xylemet består av ledande vävnad, s.k. trakeer och trakeider. Dessa är
utvecklade ifrån en rad celler som förlorat sitt cellinnehåll och där
väggarna mellan cellerna luckrats upp. På så sätt har ett rör skapats, som
består av de gamla cellerna, s.k. element.
Järn är ett näringselement som behövs för att upprätthålla
membranpermeabiliteten och att bilda klorofyll i kloroplasterna.
21
Lenticels är öppningar i barken på trädstammar som ombesörjer gasutbyte
med omvärden.
22
En av nackdelarna med C4 metabolism är att återbildning av substratet
fosfoenolpyruvat (PEP) kräver 2 extra ATP per fixerad CO2
23
Om man studerar ett längdsnitt av en rot så kan man skönja olika zoner.
Ytterst har vi rotmössan, därefter kommer sträckningszonen som åtföljs
av delningszonen och det avslutas med en differenzieringszon.. Rothåren
återfinns i den senare.
24
CAM-växter har klyvöppningarna stängda under ljusperioden för att
minska H2O förlust
Halofyter är växter som inte tål höga salthalter.
25
26
Barken består av periderm, kortex och floem. Den inre barken består av
floem och kortex, medan den yttre barken består av felloderm,
korkkambium och kork.
27
C4-växter har ett separat CO2-assimileringssystem. Detta system
innefattar att CO2 binds till fosfoenolpyruvat m.h.a. enzymet PEPkarboxylas och organiska syror bildas. Detta sker i Bundle sheath
cellerna. Därefter transporteras de bildade syrorna till mesofyllcellerna
där CO2 spjälkas av och går in i Calvin-Benson cykeln. PEP-karboxylaset
är många gånger mer effektivt än RUBISCO. C4-växterna kan därför
utnyttja en miljö med hög ljusintensitet mer effektivt än en C3-växt.
28
Vatten transporteras från låg till hög vattenpotential.
29
Kollenkym och fibrer är stödjevävnader varav den förstnämnda är död
och den andra är levande.
30
Stomata öppnas genom att en blåljusreceptor aktiveras. Reaktionen som
sätts igång är en aktiv utpumpning av vätejoner som åtföljs av att
kaliumjoner går in. Detta orsakar att vattenpotentialen sjunker och därmed
går även vatten in för att utjämna. Ett turgortryck byggs härmed upp och
stomata öppnar sig.
31
Näringsämnena kan transporteras in i cellerna aktivt eller passivt. Den
passiva transporten går mot en koncentrationsgradient medan den aktiva
transporten går med en koncentrationsgradient. En aktiv vätejontransport
är alltid inblandad i en aktiv transport av ett näringsämne.
32
33
Växter som lever i torra områden utvecklar runda blad, som har en stor
volym per yta, från vilka det inte transpirerar så mycket och där bladen
kan hålla kvar mycket vatten. Andra växter har bildat en hård
ogenomtränglig kutikula och har alla stomata på undersidan, samt
insänkta stomata med bladhår, trikomer, som skyddar. På så sätt minskas
transpirationen. Dessa växter har ofta en mycket låg kutikulär
transpiration.
Vid växters fotorespiration konsumeras O2 och CO2 friges.
34
När det börjar blåsa ute så rubbas en växts vattenbalans. Detta kan
påverka bildningen av kolhydrater.
35
I fotosystem II bildas syre (O2)
36
I tvärsnitt av stam finner man alltid att xylemet ligger inåt mitten och
floemet utåt åt ytterkanten på snittet. I ett blad däremot ligger floemet
alltid mot ovansidan och xylemet mot undersidan.
37
Vanlig respiration och fotorespiration kan inte förekomma samtidigt i ett
blad
38
Näringsämnen och vatten transporteras i växtvävnaden antingen
symplastiskt, dvs från cell till cell via plasmodesmata, eller apoplastiskt, i
cellväggen.
39
Vid lövfällning är hormonerna auxin och etylen verksamma
40
Vissa växter blommar när de utsätts för låg temperatur under en period.
Detta kallas vernalisering.
41
Stärkelse ackumuleras särskilt i mesofyllcellernas kloroplaster hos en C4växt.
Hormonerna giberellin och ABA är bägge aktiva när ett frö börjar gro.
42
43
Kalcium behövs för att upprätthålla membranpermeabilitet, som
signalsubstans och för cellväggens struktur och funktion.
44
Anledningen till förekomsten av cyklisk fotofosforylering är troligtvis att
mer NADP krävs i Calvin-Benson cykeln än ATP och i det ickecykliska
systemet bildas lika mycket av både NADP och ATP.
Ett monokotyledonblad har alltid svampklorenkym och ett
eudikotyledonblad har alltid palissadklorenkym. Dessutom har
monokotyledoner Bundle sheath celler.
Fytokrom kan ha inverkan på fotoperiodism. Det visar sig att 660 nm kan
främja blomning hos långdagsväxter, dock har 730 nm motsatt effekt och
det är den våglängd som ges sist som ger den bestående effekten.
45
46
47
En C4-växt har betydligt högre fotorespiration än en C3-växt
48
Man ringbarkar träd för att kolhydratflödet via floemet till rötterna skall
upphöra och därmed rötternas tillväxt och funktion.
49
Auxin och cytokinin har samma signalöverföringsmekanism.
50
För mycket ljus är farligt för växter. Ett sätt för många växter att skydda
sig är att karotenoidmolekylen zeaxanthin ändrar konfirguration till
violaxanthin
Kväveupptaget kan gynnas genom hjälp av bakterier, bl.a. så kan kvävgas
fixeras m.h.a. bakterier, som bildat knölar i rotvävnaden hos växten.
51
52
Veden i en trädstams inre kallas kärnved och den yttre delen splintved. I
veden kan också ses årsringar. Dessa årsringar uppkommer genom att
cellerna utvecklas olika mycket under de olika årstiderna.
53
Systemin är ett växthormon som induceras i samband med blomning.
54
Rotmössan sitter på rotspetsen och fungerar som ett skydd mot mekanisk
påverkan på rotspetsen. Dess celler utsöndrar också ett slem, som
innehåller olika kolväteprodukter i vilket mikroorganismer och
jordpartiklar befinner sig. På så sätt erhålls en bra kontakt mellan jord och
rotyta för näringsupptagning samt att mikroorganismerna erhåller
kolhydrat.
55
Om en växt får ljus i våglängden 660nm så kommer fytokrom att återgå
till sitt inaktiva tillstånd.
56
Rubisco, som är ett enzym som hjälper till vid fixering av CO2, kan även
användas till O2 assimilering i fotorespirationen och då kallas det för
RUBPoxygenas.
57
Adhesion är krafter som håller vattenmolekylerna kvar vid varandra så att
det bildas som ett pärlband av vatten. Detta pärlband kan fästa genom
kohesionskrafter vid xylemkärlets väggar när vattnet går genom växten.
58
Hormonet ABA (abscisic acid, abskissinsyra) påverkar stängningen av
klyvöppningar
59
Transpiration av vatten sker både via stomata och via kutikulan hos växter
som lever under vatten.
60
Auxin är det hormon som gör att cellerna sträckningstillväxer på den
mörka sidan av en stam. När en planta belyses från sidan böjer den sig
därför mot ljuskällan och fototropism sker.
