Hur kan sjuksköterskan genom sitt
bemötande lindra akutsmärta hos
barn?
En litteraturstudie
Författare:
Felicia Frimodig och Linn Johansson
Handledare: Gull-Britt Dahlman
Kandidatuppsats
Januari 2017
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal
och sexuell hälsa
Box 157, 221 00 LUND
Hur kan sjuksköterskan genom sitt
bemötande lindra akut smärta hos
barn?
En litteraturstudie
Författare:
Felicia Frimodig och Linn Johansson
Handledare: Gull-Britt Dahlman
Kandidatuppsats
Januari 2017
Abstrakt
Smärta hos barn är ett globalt folkhälsoproblem. Sjuksköterskan som
omvårdnadsansvarig har en viktig roll i barns smärtbehandling. Syftet var att belysa
hur barn och sjuksköterskor anser att sjuksköterskan genom sitt bemötande kan lindra
akut smärta hos barn. En integrerad analys av åtta artiklar med kvalitativ ansats
genomfördes och resultatet genererade en huvudkategori: relationsgrundande
kommunikation, och tre underkategorier: genom att förmedla professionalism, genom
att finnas där och ge stöd samt genom att involvera barnet. Konklusionen implicerar
att sjuksköterskan bör vara medveten om att hen kommunicerar olika budskap till
barnet genom verbalt uttryck, kroppsspråk och handlingar. I kliniska situationer bör
sjuksköterskan uttrycka kunnighet inom yrket, vara varsam, ärlig, ge beröm, ha en
positiv attityd; vara uppmärksam på barnets behov och hantera dessa genom ett lugnt
och tryggt förhållningssätt; samt tala direkt till barnet, tro på barnets ord och erbjuda
barnet valmöjligheter vad gäller distraktionsmetoder och behandlingar.
Nyckelord
Sjuksköterska, bemötande, barn, lindra, akut smärta
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal
och sexuell hälsa
Box 157, 221 00 LUND
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ................................................................................................................. 1
Problembeskrivning .................................................................................................................. 2
Bakgrund .............................................................................................................................. 3
Perspektiv och utgångspunkter ........................................................................................ 3
Ämnesbeskrivning ............................................................................................................ 4
Barn .............................................................................................................................. 4
Smärta .......................................................................................................................... 5
Behandling av smärta ................................................................................................... 6
Sjuksköterskans bemötande ........................................................................................ 6
Bemötande av barn med smärta .................................................................................. 6
Syfte ..................................................................................................................................... 8
Metod ....................................................................................................................................... 8
Studiedesign ......................................................................................................................... 8
Urval av databaser ............................................................................................................... 8
Genomförande av datainsamling ......................................................................................... 9
Genomförande av databearbetning .................................................................................... 10
Forskningsetiska avvägningar ............................................................................................ 11
Resultat .................................................................................................................................. 12
Relationsgrundande kommunikation .................................................................................. 13
Genom att förmedla professionalism .............................................................................. 13
Genom att finnas där och ge stöd .................................................................................. 16
Genom att involvera barnet ............................................................................................ 17
Diskussion .............................................................................................................................. 19
Diskussion av vald metod ................................................................................................... 19
Diskussion av framtaget resultat ........................................................................................ 20
Kommunikation och delaktighet ..................................................................................... 21
Professionell trovärdighet ............................................................................................... 23
Personcentrerad vård ..................................................................................................... 24
Slutsats och kliniska implikationer .......................................................................................... 25
Förslag på vidare forskning ................................................................................................ 26
Författarnas arbetsfördelning ................................................................................................. 26
Referenser.............................................................................................................................. 27
Bilaga 1 Sökscheman
Bilaga 2 Granskningsmall för studier med kvalitativ ansats
Problembeskrivning
Världshälsoorganisationen fastställer att smärta hos barn är ett globalt folkhälsoproblem
eftersom barn underbehandlas trots att det finns gedigen kunskap om smärtlindring (World
Health Organization [WHO], 2012). Detta stöds även av nationell forskning, som har visat att
barn får sämre smärtlindring än vuxna (Ljungman & Karling, 2002; Karling, Renström &
Ljungman, 2002; Kristensson- Hallström & Erlander, 2001). Enligt Socialstyrelsens senaste
uppdatering skrevs 83 587 barn mellan 0-17 år ut efter vård på slutenvårdsavdelning i Sverige
år 2014 (Fagerström, 2015). Det finns uppgifter på att 70% av de barn som vårdas på sjukhus
är i behov av farmakologisk behandling och den mest förekommande indikationen för
behandlingen är smärta (Kimland, Nydert, Odlind, Böttiger & Lindemalm, 2012). Sveriges
lagar angående barns rättigheter är utformade i enlighet med Förenta nationernas (FN)
barnkonvention, vars huvudbudskap är att människor ska agera i enlighet med barnets bästa
samt att barnet ska erbjudas delaktighet (Söderbäck, 2010). Med hänvisning till barnets bästa
ska medelsvår till svår smärta hos barn under alla omständigheter uppmärksammas och
behandlas (WHO, 2012). Enligt nationella riktlinjer bör behandlingen omfatta både
farmakologiska och psykologiska strategier (Karolinska universitetssjukhuset, 2015; Svensk
Förening för Anestesi och Intensivvård [SFAI], 2014). De psykologiska strategierna syftar till
att hantera den emotionella komponenten av smärtan, vilken till stor del påverkas av
sjuksköterskans bemötande (Ljungman & Karling, 2002).
Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och smärta är en vanligt förekommande
omvårdnadsdiagnos, vilket innebär att sjuksköterskan har en betydande funktion i hanteringen
av barns smärta (International Association for the Study of Pain [IASP], 2015).
Sjuksköterskans roll innefattar att med ett gott bemötande uppmärksamma smärtan, se till att
behandling ges samt att utvärdera effekten av smärtbehandlingen (Berman & Snyder, 2012;
Hofer & Högström, 1995). Utbildning, forskning och applicering av tillgänglig vetenskap i
klinisk praxis är ett led i förbättringsarbetet av sjuksköterskans bemötande av barn med akut
smärta (Finley, Franck, Grunau & Von Baeyer, 2006; Kristensson- Hallström & Erlander,
2001). Kristensson- Hallström och Erlander (2001) framhåller dock att det inte finns krav på
undervisning gällande varken farmakologisk eller psykologisk smärtbehandling av barn på
grundutbildningen för sjuksköterskor. Mot bakgrund av detta finns anledning att studera
tillgänglig forskning inom området.
2
Bakgrund
Perspektiv och utgångspunkter
Denna uppsats utgår från omvårdnad, som är sjuksköterskans ansvarsområde. I egenskap av
ansvarig för området ska sjuksköterskan bedriva både patientnära arbete och utveckling inom
området i form av vetenskaplig kunskap (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2009). Den
hälsofrämjande omvårdnaden vilar på en humanistisk syn på människan med syfte att förstå
personers livsvärld i relation till hälsa, sjukdom och lidande snarare än att fokusera på
problem och diagnoser. I mötet med patienter ska sjuksköterskans förhållningssätt präglas av
dialog, delaktighet och jämlikhet (SSF, 2008).
SSF (2014) förespråkar en personcentrerad vård, vilket innebär att patientens medinflytande i
omvårdnaden och behandlingen ska stärkas. För att möjliggöra detta behövs en god relation,
där sjuksköterskor bör vara medvetna om att vårdrelationen är asymmetrisk och att hen har en
maktposition när patienten är i behov av vård. Genom att sjuksköterskan respekterar
patientens sårbarhet, värdighet, integritet och självbestämmande kan en balanserad relation
som bygger på tillit, hopp och mening skapas mellan sjuksköterska och patient. Detta kan i
sin tur minska patientens lidande (ibid.). I litteraturen används begreppen personcentrerad
vård och personcentrerad omvårdnad omväxlande. Denna uppsats behandlar sjuksköterskans
profession och därför kommer begreppet personcentrerad omvårdnad att användas.
Teorin om personcentrerad omvårdnad bygger på fyra huvudbegrepp: vara i relation, vara i
en social värld, vara på plats och vara med sig själv (McCormac & McCance, 2010). Att
vara i relation kan vara till terapeutisk fördel för patienten, men det kräver att både patient
och sjuksköterska har förmåga till självvärdering, moralisk integritet, självreflektion, insikt
om sig själv och andra samt flexibilitet (McCormac & McCance, 2010). Slater (2006,
refererad i McCormac & McChance, 2010) beskriver relationen som ett partnerskap mellan
sjuksköterska och patient. Detta partnerskap är byggt på tillit och ömsesidighet, inom vilket
patientens egna beslut värderas och accepteras (ibid.).
Merleau-Pontys (1989, refererad i McCormac och McCance, 2010) förklarar begreppet vara i
en social värld, som att människan är kopplad till sin sociala omvärld där hen genom att
3
befinna sig i sin kontext kan skapa mening. McCormac och McCance (2010) menar utifrån
denna beskrivning att människans värderingar representerar vad som är meningsfullt i hens
liv. I praktiken bör sjuksköterskan noggrant utvärdera vad som är viktigt för varje patient och
utifrån den kontexten försöka förstå hur patienten påverkas av sin situation (ibid.).
Med begreppet vara på plats hävdar McCormac och McCance (2010) att sjuksköterskan bör
beakta inom vilken organisation hen befinner sig, eftersom organisationens värderingar har en
viktig del i huruvida personcentrerad vård kan implementeras eller ej. Inom organisationens
värderingar inbegrips bland annat strategi för beslutfattande, personalens relationer,
organisationens olika system, maktskillnader samt hur öppen organisationen är för innovativa
metoder och risktagande (ibid.).
Begreppet vara med sig själv syftar till att beskriva sjuksköterskans ansvar för att vara
medveten om sina egna värderingar och att kunna sätta dessa åt sidan för att kunna se
patientens behov och önskemål. Genom att hjälpa patienter att finna mening i vården kan
sjuksköterskan bidra till att patienten tolererar sin situation bättre. Detta gör sjuksköterskan
genom att utveckla en tydlig bild av patientens värderingar samt hur patienten ger mening åt
det som händer i hens liv. Patienten måste med andra ord få vara delaktig i beslutsfattandet
kring sin vård. Ifall sjuksköterska och patient delar med sig av sina åsikter och erfarenheter
möjliggörs ett grundläggande samarbete (McCormac & McCance, 2010).
Mot bakgrund av att SSF (2014) rekommenderar att sjuksköterskor ska bedriva
personcentrerad omvårdnad kommer denna uppsats att utgå från teorin om personcentrerad
omvårdnad.
Ämnesbeskrivning
Barn
I enlighet med FN:s barnkonvention (UNICEF, 1989) och WHO (2012) kommer denna
studies definition av barn att innefatta alla människor som är under 18 år. I Hälso- och
sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763), 2a§, fastställs att god vård ska bedrivas, vilket innebär
att den ska vara av bra kvalitet vad gäller hygien, bemötande och tillvägagångssätt vid
behandlingar. Vården ska även vara lättillgänglig, utformad på ett sätt som främjar patientens
4
autonomi och integritet, vara kontinuerlig och säker samt möta patientens behov. Dessa
grundläggande krav på vård gäller för såväl vuxna som barn (ibid.).
Smärta
Den planerade studien utgår från en humanistisk världsbild. Med anledning härav kommer en
holistisk definition av smärta att användas. International Association for the Study of Pain
(IASP) definierar smärta som: “An unpleasant sensory and emotional experience associated
with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage.” (IASP, 2012). I
definitionen framhålls vidare: “The inability to communicate verbally does not negate the
possibility that an individual is experiencing pain and is in need of appropriate pain-relieving
treatment.” (IASP, 2012). IASP (2012) uttrycker som ett komplement till sin definition att
smärta alltid ska ses som en subjektiv upplevelse. Smärta är den fysiologiska och
psykologiska upplevelse som associeras med faktisk eller potentiell vävnadsskada, vilket
innebär att smärta föreligger om en person uttrycker det (ibid.).
Smärta är ett vanligt symtom på sjukdom, men kan också vara ett resultat av ingrepp,
procedurer eller behandlingar till följd av föreliggande sjukdom (Ljungman & Karling, 2002).
Ur ett biomedicinskt perspektiv innebär smärta att vävnadsskada orsakar en stimulering av
nervimpulser som fortleds till olika delar av hjärnan för att signalera att den egna organismen
är hotad. Signalerna aktiverar olika delar av hjärnan som tolkar informationen. Den del av
hjärnan som styr våra känslor aktiveras och skapar den affektiva komponenten av
smärtupplevelsen. Hjärnans autonoma respons på smärta som är akut sker i form av en
stressreaktion. Denna reaktion medför symtom och tecken av fysiologisk karaktär, såsom
illamående, hyperventilation, blodtrycksstegring, hjärtklappning, blodsockerstegring och
acidos (Werner, 2010a). Dessa komplikationer kan i sin tur leda till nedsatt immunförsvar,
försämrad läkningsprocess (Ljungman & Karling, 2002) och i värsta fall tillkomsten av
patologiska tillstånd såsom hjärtinfarkt, stroke eller lunginsufficiens (Anand, 1997).
Werner (2010b) menar att obehandlad smärta kan resultera i kort- och långvariga negativa
effekter. Bland annat finns risk för att smärtsystemet sensitiseras i form av smärtökning, lägre
smärttröskel och en ökad utbredning av smärtan. Weisman, Bernstein och Schechter (1998)
framhåller att otillräcklig behandling av smärta i det initiala skedet till och med kan leda till
minskad effekt av senare behandling. Den akuta smärtan kan utvecklas till att bli långvarig
(Werner, Mjobo, Nielsen & Rudin, 2010; Nielsen, Rudin & Werner, 2007). Vad gäller barn
5
har forskning även påvisat att smärtupplevelser i tidig ålder kan ha en negativ påverkan för
individens smärtupplevelse senare i livet (Anand & Hickey, 1987; Taddio & Katz, 2005).
Akut smärta är en sensorisk eller emotionell upplevelse i samband med befintlig eller
potentiell vävnadsskada. Debuten av akut smärta kan ske plötsligt eller genom långsam
stegring. Smärta är övergående vilket innebär att den har ett förväntat eller förutsägbart slut.
Smärta vars varaktighet överstigit tre månader klassas som långvarig smärta (NANDA, 2015).
Behandling av smärta
Enligt riktlinjerna för smärtbehandling vid Astrid Lindgrens barnsjukhus (Karolinska
universitetssjukhuset, 2015) ska smärtbehandling vara baserad på en smärtanalys, som
omfattar smärtans orsak, intensitet och utbredning. Smärtbehandling bör bestå av en
farmakologisk och en psykologisk komponent. Den farmakologiska komponenten syftar i
första hand till analgetika, men innefattar även benzodiazepinder och neuroleptika i den mån
behov finns för minskning av muskeltonus, oro och ångest (ibid.). Med avseende på säkerhet
och övervakning vid administrering av smärtlindrande läkemedel ska det finnas rutiner för
övervakning av sidoeffekter samt kompetens hos personal för omhändertagande vid
eventuella komplikationer av läkemedelsadministreringen (SFAI, 2014). Det psykologiska
omhändertagandet inbegriper minskning av känslor såsom obehag och ångest samt att stöd
och förslag på metoder för barnets egen stresshantering erbjuds (Karolinska
universitetssjukhuset, 2015).
Sjuksköterskans bemötande
Bemötande är ett svårdefinierat begrepp som innefattar olika dimensioner av möten mellan
människor i form av samtal, mottagande och behandling. Hur bemötandet tar sig uttryck
grundas i en persons människosyn. Begreppet omfattar bland annat vänlighet, hjälpsamhet,
kvalitet, information, respekt, värme och engagemang, uppträdande samt verbalt språk och
kroppsspråk (Fossum, 2013).
Bemötande av barn med smärta
Smärtupplevelsen är individuell, vilket betyder att det endast är barnet självt som kan bedöma
smärtans nivå. Hos barn har den emotionella upplevelsen av smärta en viktig roll för
tolkningen av den fysiologiska smärtan. Detta beror på att det logiska tänkandet hos barn inte
är lika utvecklat som hos vuxna, vilka har en bättre förmåga att analysera vad smärtan beror
6
på samt hur livshotande den är (Olsson & Jylli, 2001). I bemötandet av barnet har
sjuksköterskan möjlighet att främja barnets upplevelse av trygghet (Kolcaba & DiMarco,
2005). För att möjliggöra detta är det dock viktigt att bemötandet anpassas efter barnets ålder
och mognad (SFAI, 2014).
Barnets mognad och personlighet styr till stor del hur smärtupplevelsen tar sig uttryck
(Tamm, 2001) och hur bemötandet bör se ut (Johansson, 2013). Generellt har yngre barn (0-3
år) ofta ett emotionellt sätt att tolka och uttrycka sig. Barnen i denna åldersgrupp agerar inte
sällan med att gråta eller skrika vid upplevelsen av smärta. Vid tre till sex års ålder börjar
barnen reflektera mer kring händelser och ställer frågan varför. Samtidigt är det inte ovanligt
att de agerar i likhet med de yngre barnen med fysiskt motstånd eller, tvärtemot genom att
mentalt tänka sig bort från situationen. Mellan sju och tolv års ålder strävar barnen efter att
bibehålla sin självständighet och kontrollen över sina egna känslor. De söker information och
talar gärna om hur de känner. I tonåren brukar barnen utveckla ett mer problemorienterat
förhållningssätt till sin omvärld, vilket innebär att de ofta kan förstå sin smärtupplevelse bättre
(ibid.).
Graden av oro och rädsla är i samband med smärta grundläggande för hur barnet hanterar
situationen. Känslorna grundar sig inte sällan i en förväntansångest, som styrs av barnets
tidigare erfarenheter av liknande situationer (Karolinska universitetssjukhuset, 2015).
Ljungman och Karling (2002) betonar att barnets stresströskel, samt nivån av trötthet, hunger
och trygghet också är betydande för barnets upplevelse och uttryck för smärta (ibid.).
Forskning pekar på att barn inte får en optimal smärtbehandling (Ljungman & Karling, 2002;
Karling, et al., 2002; Kristensson- Hallström & Erlander, 2001). Sjuksköterskan har en central
roll i det patientnära arbetet och har därmed ett stort ansvar vid lindring av akut smärta hos
barn (Berman & Snyder, 2012; Hofer & Högström, 1995; IASP, 2015).
Eftersom barns uttryck för och upplevelse av akut smärta styrs av en rad faktorer är det
intressant att belysa huruvida sjuksköterskor genom sitt bemötande kan påverka barnets
smärtupplevelse.
7
Syfte
Syftet med denna studie är att belysa hur barn och sjuksköterskor anser att sjuksköterskan
genom sitt bemötande kan lindra akut smärta hos barn.
Metod
Studiedesign
Detta är en icke-systematisk litteraturstudie. I enlighet med Kristenssons (2014) beskrivning
av denna design, är avsikten med studien att skapa en översikt av den vetenskapliga forskning
som finns tillgänglig angående en specifik avgränsad undersökningsfråga.
Urval av databaser
De vetenskapliga artiklar som användes i denna studie hittades i databaserna CINAHL,
PubMed och PsychINFO. CINAHL har ett tydligt omvårdnadsfokus, där ungefär 65% av de
vetenskapliga referenserna handlar om omvårdnad. PubMed är en gratis version av databasen
MEDLINE, som omfattar cirka 95% av den medicinska litteraturen. PsychINFO innehåller i
huvudsak vetenskapliga referenser inom det psykologiska området, men omfattar även
litteratur som fokuserar på psykologiska aspekter av andra discipliner, såsom medicin och
omvårdnad (Willman, Bahtsevani, Nilsson, & Sandström, 2016).
Eftersom en del av datainsamlingen innebar att läsa abstrakt för att avgöra huruvida artikeln
kunde svara på syftet eller ej, applicerades ett filter där endast träffar med tillgängligt abstrakt
i databasen redovisades i sökningen. Inklusionskriterierna för vetenskapliga artiklar var
förutom tillgängligt abstrakt, att fokus låg på omvårdnad, att de avhandlade barn med akut
eller övergående smärta i form av trauma, operativa ingrepp eller procedurrelaterad smärta,
alternativt barn på sjukhus, samt att de var publicerade efter den 1 januari 2000. Artiklar som
var skrivna på andra språk än svenska eller engelska, behandlade barn med långvarig smärta,
eller hade ett tydligt farmakologiskt fokus exkluderades. För att minska risken att gå miste om
tillgängliga artiklar inom ämnet, genomfördes en sökning med ett filter som avgränsade
8
populationens ålder till barn, och en sökning med söktermer som motsvarade åldersspannet
för barn i samtliga av de tre databaserna.
Kristensson (2014) menar att en litteratursökning bör innefatta olika kombinationer av
indexord, anpassade efter de olika databaserna. Indexorden kombineras sedan med hjälp av
booleska termer (ibid.). För den aktuella studien identifierades indexord som sedan söktes i
olika kombinationer med hjälp av de booleska termerna AND och OR. De olika databaserna
har olika benämningar på indexorden. PubMed använder MeSH-termer, CINAHL Subject
heading lists och PsychINFO Thesaurus. De MeSH-termer som användes var Pain, Pain
management, Nurse-patient relations, Nurses, Holistic nursing och Helping behavior. I
CINAHL användes indexorden Pain, Nurse-patient relations, Nurses och Holistic nursing.
Följande Thesaurus termer användes: Pain, Pain management, Nursing och Nurses.
För att säkerställa att filtret barn inte medförde att relevanta artiklar förbisågs, genomfördes
även en sökning med indextermer motsvarande barn 0-18 år i de olika databaserna. I PubMed
användes indexorden Infant, Child, Preschool Child och Adolescent tillsammans med OR. I
PsychINFO söktes thesaurus termerna Child Care och Child attitudes och i CINAHL; Child
OR Adolescence. I samtliga databaser genomfördes även en sökning med Acute pain som
indexord eller fritextord beroende på om detta fanns eller ej i databasen. Eftersom författarna
ansåg att denna term gjorde sökningen begränsad valde de att manuellt sortera ut de artiklar
som berörde akut smärta utifrån sökningar med indexorden pain eller pain management.
Genomförande av datainsamling
Datainsamlingen utfördes i överensstämmelse med Kristenssons (2014) anvisningar.
Inledningsvis genomfördes sökningen med ett indexord och filter för att fånga upp artiklar
som stämde överens med inklusionskriterierna. De olika indexorden och fritextorden
kombinerades sedan för att få en sökning som resulterade i relevant vetenskaplig litteratur i
förhållande till det syfte som var för avsikt att studeras. Sökstrategierna i de olika databaserna
PubMed, CINAHL, PsycINFO och urvalsprocessen finns redovisade i Bilaga 1 (Tabell 1-3).
Parallellt med den strategiska litteratursökningen genomfördes även en manuell sökning i
enlighet med rekommendationer av Willman et al. (2016), där referenslistor och “relaterade
artiklar” genomsöktes i litteratur som ansågs relevant.
9
Första sorteringen utfördes genom att författarna manuellt läste igenom de titlar som
sökningarna genererat. Artiklar vars titel inte ansågs motsvara syftet för denna studie
gallrades bort. Samtliga abstrakt av de artiklar som utifrån sin titel ansågs relevanta, lästes och
en andra sortering utfördes. Efter denna sortering kvarstod 13 artiklar som lästes i fulltext.
Två av artiklarna svarade direkt på syftet för denna studie (Svendsen & Bjørk, 2014; Nilsson,
Hallqvist, Sidenvall & Enskär, 2011) och därför genomsöktes dessa artiklars referenslistor för
att hitta ytterligare artiklar till studien. Sökningen medförde att ytterligare två artiklar
identifierades. Efter att artiklarna lästs i fulltext beslutade författarna att exkludera sex av de
15 artiklarna, vilket ledde till att nio artiklar kvarstod för kvalitetsgranskning. Eftersom
samtliga av de nio valda artiklarna hade en kvalitativ ansats bedömdes kvaliteten utifrån
Willman, Stoltz, Bahtsevani och Sandström (2011) granskningsmall för kvalitativa studier, se
Bilaga 2. Mallen anpassades till varje artikel eftersom några av frågorna var irrelevanta att
besvara för en del av studierna. Vilka frågor som i ett eller flera fall har modifierats kan
utläsas i Bilaga 2. På varje fråga som kunde besvaras med “ja” eller “nej” fick artikeln ett
poäng för “ja” och noll poäng för “nej”. Antal poäng dividerades sedan med möjlig
totalpoäng varpå ett procentuellt värde framkom. Det procentuella värdet användes sedan för
att bedöma kvaliteten utifrån följande intervall: 0-40% = låg kvalitet, 41-70%= medel kvalitet,
71-100% = hög kvalitet. Efter granskningen valdes en av artiklarna bort mot bakgrund av sitt
syfte och resultat, eftersom författarna vid närmare eftertanke ansåg att den inte kunde
besvara denna studies frågeställning. Resterande åtta artiklar ligger till grund för denna
studies resultat.
Genomförande av databearbetning
En integrerad analys genomfördes i enlighet med Fribergs (2006) beskrivning. Inledningsvis
genomlästes samtliga av de utvalda artiklarna, med syfte att identifiera övergripande likheter
och skillnader i de olika studiernas resultat. Artiklarnas innehåll delades in i etiketter vilka
speglade sambanden som identifierats i resultaten och sedan skapades kategorier för dessa
samband, en övergripande huvudkategori och tre underkategorier. Slutligen sammanställdes
resultatet under dessa kategorier. I resultatredovisningen har rubrikerna namngetts efter
respektive kategori för att skapa en lättöverskådlig struktur i överensstämmelse med
Kristensson (2014).
10
Forskningsetiska avvägningar
Riktlinjer från Northern Nurses’ Federation (NNF, 2003) om hur omvårdnadsforskning
bedrivs etiskt korrekt beskrivs utifrån fyra principer: principen om autonomi, principen om att
göra gott, principen om att inte skada och principen om rättvisa. Principen om autonomi
innebär att deltagarens medverkan inte ska hindra hens mänskliga rättighet att själv bestämma
över sitt liv. Detta förutsätter att människan inte ses som ett vetenskapligt redskap som kan
styras, utan som en fri, reflekterande varelse som besitter personliga utvecklingsmöjligheter
(ibid.). Vid undersökning av speciellt utsatta och sårbara grupper, såsom barn, är det viktigt
att vara medveten om och ta hänsyn till att de har sämre förutsättningar för att hävda sin rätt
till självbestämmande, integritet och värdighet. Principen om autonomi uppfylls genom
informerat samtycke (NNF, 2003). Vid forskning med barn som är upp till 15 år gamla ges
alltid samtycket av vårdnadshavaren. Barn som är äldre kan tillåtas att ge samtycke i de fall
de anses vara medvetna om vad deltagandet innebär. Upprätthållande av principen om
autonomi sker även genom tystnadsplikt, konfidentialitet och avidentifiering av data (ibid.).
Principen om att göra gott innebär att forskningen som bedrivs ska vara till nytta för
undersökningsgruppen och att gruppen ska få ta del av resultatet. Med nytta vid
omvårdnadsforskning menas att förebygga sjukdom, återställa hälsa eller minska lidande. I
principen om att göra gott ingår även att samhället och vetenskapens behov är sekundära till
deltagarens välfärd (NNF, 2003).
Principen om att inte skada innebär att forskarna ska förhindra eller minimera risken att
deltagarna skadas och informera patienterna om denna risk samt hur denna kan motverkas.
Eftersom forskning bedrivs på barn ska vårdnadshavarna delges denna information (NNF,
2003).
Principen om rättvisa är också central i forskning som inbegriper barn eftersom den mycket
tydligt beskriver plikten att värna om de svaga och deras rättigheter samt att de inte blir
utnyttjade. Detta innebär dock inte att forskning på utsatta eller svaga grupper, såsom barn,
inte ska bedrivas. Alla patientgrupper har en rätt till ökad kunskap som medför en ökad
förståelse om hälsoproblem och sjukdomar (NNF, 2003). Mot bakgrund av dessa principer
har det varit av vikt att artiklarna som valts ut till denna studies resultat är granskade och
godkända av en etisk kommitté eller motsvarande.
11
Författarna har haft för avsikt att bibehålla ett etiskt förfarande under hela processen. För att
försäkra att personliga preferenser inte styrt valet av artiklar har författarna fört en dialog i de
fall då meningsskiljaktigheter har funnits. Författarna har även haft en dialog under
analysprocessen med syfte att undvika förvrängning av de studier som genererat resultatet.
Resultat
Den integrerade analysen resulterade i en huvudkategori och tre underkategorier.
Huvudkategorin relationsgrundande kommunikation ska ses som ett paraply som genomsyrar
de tre underkategorierna genom att förmedla professionalism, genom att finnas där och ge
stöd och genom att involvera barnet.
Hur kan sjuksköterskan genom sitt bemötande
lindra akut smärta hos barn?
Relationsgrundande
kommunikation
Genomatt
förmedla
professionalism
Genomatt
1innasdäroch
gestöd
12
Genomatt
involvera
barnet
Relationsgrundande kommunikation
Resultatet visar att relationen mellan sjuksköterskan och barnet är avgörande för samarbetet
samt är väsentlig för att kunna lindra barns akuta smärta. Relationen grundas till stor del i hur
kommunikationen mellan sjuksköterska och barn utvecklas. Kommunikationen innefattar i
detta fall sjuksköterskans sätt att uttrycka sig genom ord och handling samt hur barnet tolkar
detta. I analysen framkom tydligt att sjuksköterskor kan lindra barns akuta smärta genom att
bemöta barn genom relationsgrundande kommunikation. Denna kommunikation styrs i sin tur
av att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla professionalism, finnas där och ge stöd
samt involvera barnet.
Genom att förmedla professionalism
Genom att förmedla professionalism kan sjuksköterskan lindra barns akuta smärta. Det finns
en rad egenskaper som barnen menar att sjuksköterskan bör ge uttryck för med syfte att lindra
smärta. Enligt barnen ska sjuksköterskan uttrycka kunnighet inom yrket, vara varsam, ärlig,
ge beröm samt ha en positiv framtoning som bidrar till att lugna barnet (Schmidt, Bernaix,
Koski, Weese, Chiappetta & Sandrik 2007; Crandall, Kools, Miaskowski & Savedra, 2007;
He, Vehviläinen- Julkunen, Pölkki, & Pietilä, 2007; Svendsen & Bjørk, 2014; Brady, 2009;
Kortesluoma, Nikkonen & Serlo, 2008; Nilsson et al., 2011; Plumridge, Goodyear- Smith, &
Ross, 2009).
Barn vill att sjuksköterskor ska kommunicera direkt med dem och anpassa sitt sätt att
kommunicera efter barnets ålder och behov (Nilsson et al., 2011; Brady, 2009; Plumridge et
al., 2009). Nilsson et al. (2011) genomförde 39 intervjuer med barn mellan fem och nio år
med syfte att studera barns upplevelse av procedursmärta under omläggning av ett sår som
orsakats av trauma. Barnen uttrycker i studien att sjuksköterskan genom att kommunicera
direkt med barnet ger uttryck för att vara kompetent. Vidare menar barnen att sjuksköterskan
genom att vara skicklig i sin verbala kommunikation kan distrahera barnet och därmed
påverka dess smärthantering (ibid.). Genom att genomföra 22 kvalitativa intervjuer,
kompletterade med teckningar gjorda av de intervjuade barnen, undersökte Brady (2009)
vilka egenskaper en sjuksköterska ska besitta enligt barn som vårdas på sjukhus. Barnen som
deltog menar att en bra sjuksköterska har en lugn och behaglig ton i kommunikationen med
dem. De efterfrågar en sjuksköterska som pratar lugnt, snällt, avslappnat och uppmuntrande
13
samt ler med ögonen. Plumridge et al. (2009) påvisade i sin observationsstudie av tio filmade
vaccinationstillfällen att sjuksköterskor och föräldrar genom att anpassa röstläget till barnens
ålder hade en lugnande effekt, vilket kunde bidra till att lindra barnets smärta. Användandet
av så kallat babytalk i kommunikation med yngre barn hade en lugnande effekt på barnen. På
samma sätt hade småprat, istället för att vara tyst, motsvarande effekt på de lite äldre barnen
(ibid.).
Hur sjuksköterskan ska vara till sättet i mötet med barnen är något som behandlas i de studier
som ligger till grund för detta resultat (Schmidt et al., 2007; He et al., 2007; Crandall et al.,
2007; Svendsen & Bjørk, 2014; Brady, 2009). Artiklar gjorda ur barnens perspektiv har visat
på vikten av att sjuksköterskan har positiv framtoning (Schmidt et al., 2007; He et al., 2007;
Crandall et al., 2007). Schmidt et al. (2007) undersökte i en studie hur barn som vårdas på
sjukhus upplever sjuksköterskor och sjuksköterskors beteende. Undersökningen hade en
kvalitativ ansats där enkäter från 65 barn i åldrarna fem till tio år och som vårdats på sjukhus,
samlades in. Barnen som deltog uttryckte en positiv syn på sjuksköterskor i allmänhet. För att
beskriva sjuksköterskor använde de ord som hjälpare, beskyddare, snäll, vänlig,
omhändertagande/omtänksam, ärlig, gullig, tålmodig, rolig, varsam, trevlig, involverad och
lyhörd (ibid.). Detta resultat kan kopplas till viss attityd som identifierats i studier som
undersökt hur barn med smärta vill att sjuksköterskor ska vara (Brady, 2009; He et al., 2007;
Crandall et al., 2007). Med syfte att undersöka barns uppfattning av olika metoder av
smärtlindring vid postoperativ smärta, med fokus på hur smärtan kunde lindras av barnen
själva, deras föräldrar samt sjuksköterskor, genomförde He et al. (2007) kvalitativa intervjuer
med 59 barn. Barnen som deltog gav förslag på hur sjuksköterskor kunde förbättra sitt
bemötande och tog då upp att sjuksköterskor skulle ha en vänlig attityd. Crandall et al. (2007)
uttrycker i sitt resultat att barnens förmåga att hantera sin smärta påverkades positivt om
sjuksköterskan har en stöttande attityd, vilket innefattar ett vänligt bemötande. Studiens
resultat bestod av kvalitativa intervjuer med 13 barn mellan elva och 17 år, som syftade till att
beskriva barnens subjektiva upplevelse av trauma som orsakats av trubbigt våld (ibid.).
Även utifrån sjuksköterskans perspektiv tycks en positiv framtoning vara viktig. Svendsen
och Bjørk (2014) studerade sjuksköterskors användande av-, och resonemang kring ickefarmakologiska metoder för att hantera barns smärta genom att genomföra kvalitativa
fokusgrupper med 16 sjuksköterskor. Resultatet visade att sjuksköterskor kunde lindra
barnens akuta smärta vid procedurer genom att skapa en varm atmosfär där barnen kunde
14
känna sig lugna och trygga. Sjuksköterskorna antog en uppmuntrande och positiv attityd
genom att var energiska, lekfulla och använda ett positivt språk till barn och närstående i syfte
att skapa kontakt med barnet. Enligt sjuksköterskorna som deltog i studien gjorde detta att
barnen upplever omgivningen som mindre skrämmande och negativ och därmed lättare att
hantera (ibid.).
Flera studier har visat att barnen värdesätter sjuksköterskor som är kunniga i att genomföra
olika kliniska procedurer (Brady, 2009; Nilsson et al., 2011) och att barn ser varsamhet som
ett tecken på sjuksköterskans kompetens (Kortesluoma et al., 2008; Brady, 2009; Schmidt et
al., 2007; Crandall et al., 2007). I resultatet av studien som genomfördes av Schmidt et al.
(2007) framgick att sjuksköterskan bör ha ett varsamt sätt och tillfoga minsta möjliga smärta.
Likaså uttryckte barnen i en studie av Kortesluoma et al. (2008) att de önskar varsamhet från
sjuksköterskan i samband med smärtsamma procedurer. Studien genomfördes med en
kvalitativ ansats och hade för avsikt att beskriva vilka åtgärder unga barn själva använder för
att lindra upplevd smärta samt deras förväntningar på hjälp från andra (sjuksköterskor och
föräldrar) vid hantering av smärta under sjukhusvistelsen. Det var 44 barn i åldrarna fyra till
elva år som deltog i studien (ibid.). Brady (2009) visade att barn uppskattar sjuksköterskor
som har kunskap och kompetens samt är varsamma. Enligt barnen visades detta exempelvis
genom att sjuksköterskan är duktig på att genomföra procedurer och har kunskap om
läkemedel som kan göra ont när de injiceras och därför injicerar läkemedlet i lugnt tempo.
Barnen som deltog i Nilsson et al. (2011) hade liknande åsikter. Det framkom att barnen
kände sig trygga och hade tillit till sjuksköterskans kunskap om hen var skicklig på
omläggning (ibid.). Barnen i Crandall et al. (2007), upplevde att procedurer som inte
genomfördes korrekt, alternativt genomförande av onödiga åtgärder, speglade en brist på
kunskap hos sjuksköterskan. Detta påverkade deras förmåga till intern kontroll och därmed
smärtlindring (ibid.)
I studier har det visats att barn värdesatte ärlighet hos sjuksköterskan (Schmidt et al., 2007;
Brady, 2009). Schmidt et al. (2007) menar att barn uppskattar att få information man kan lita
på från sjuksköterskan, till exempel att det inte gör ont när sjuksköterskan sagt att det inte ska
göra ont. Brady (2009) skriver att barn uppskattar att sjuksköterskan är ärlig speciellt i
samband med smärtsamma processer.
15
Genom att finnas där och ge stöd
Behovet av stöd från sjuksköterskan lyftes fram frekvent i artiklarna (Brady, 2009; Crandall et
al., 2007; He et al., 2007; Kortesluoma et al., 2008; Nilsson et al., 2011; Schmidt et al., 2007;
Plumridge et al., 2009). Detta stöd kan sjuksköterskan ge genom att finnas där för barnet.
Att finnas där har både en emotionell och en fysisk dimension. Det innefattar dels att trösta
och lugna barnet och dels att vara närvarande i fysisk form utan att ge uttryck för stress. I
denna kategori har relationen mellan sjuksköterskan och barnet stor betydelse.
Det är betydelsefullt att närstående och sjuksköterskor är närvarande och att de inte stressar
(Brady, 2009; Crandall et al., 2007; He et al., 2007; Kortesluoma et al., 2008; Nilsson et al.,
2011; Schmidt et al., 2007). I Crandall et al. (2007) visar resultatet att närvaro och stöd från
familjemedlemmar, vänner och vårdpersonal är mycket viktigt för att hantera den stress som
är relaterad till akut smärta hos barn. När vårdpersonalen har ett stressigt sätt och inte agerar
stöttande påverkar detta barnens förmåga att hantera smärtan negativt. Barnen uppskattar
exempelvis vårdare som kör sängen lugnt och relaterar det till att vårdarna inte är stressade
(ibid.).
I He et al. (2007) anser barnen att den faktor som har störst påverkan på smärta, förutom
adekvat farmakologisk behandling, är närvaro av föräldrar och sjuksköterskor. Sjuksköterskan
kan hantera barnens smärta genom kognitiva-beteendemetoder, såsom information,
distraktion och avslappning; genom fysiska metoder som exempelvis lägesändring; samt
genom att fungera som ett känslomässigt stöd. Det känslomässiga stödet syftar här till att
sjuksköterskan kan skapa trygghet för barnet genom att trösta och lugna barnet när det har ont
(ibid.). Barnet kan få stöd och tröst genom lugnande ord, närvaro och beröring från
sjuksköterskan (Schmidt et al., 2007; Crandall et al., 2007). Barnen som medverkade i
Kortesluoma et al. (2008) menar att deras relation till sjuksköterskan är en viktig del i
sjuksköterskans förmåga att vara närvarande och ge barnet emotionell stöttning. Relationen
grundas i att sjuksköterskan kan visa medkänsla för barnen och inte enbart vila på sin
teoretiska kunskap. Barnen som deltog i undersökningen menade vidare att sjuksköterskorna
de mött alltid verkade vara stressade eller ha tidsbrist och inte levde upp till de förväntningar
barnen hade om att sjuksköterskan skulle ha tid för att kunna uppmärksamma deras smärta
och genomföra åtgärder (ibid.). Utifrån sjuksköterskans perspektiv lönar det sig att lägga lite
extra tid på barnet och dess närstående. Ett barn som är väl förberett inför en smärtsam
procedur kan besparas smärta och hemska minnen från en situation som vid stress och dålig
16
förberedelse hade kunnat utvecklas till att bli kaotisk. Ett exempel på detta är de fall
situationen resulterar i att barnet behöver hållas fast för att proceduren ska kunna genomföras
(Svendsen & Bjørk, 2014).
Två studier visar på att barns smärta kan minska genom att sjuksköterskan ger barnet beröm i
samband med smärtsamma procedurer (Brady, 2009; Plumridge et al., 2009). Av resultatet i
Plumridge et al. (2009) framgick att sjuksköterskan ska berömma barnet med fraser såsom ’du
är stor och stark’ eller ’du är duktig’. Studien genomfördes på en population i åldersspannet
sex månader till fem år och det visade sig vara speciellt viktigt för de äldre barnen att få
beröm under proceduren (ibid.).
Genom att involvera barnet
Sjuksköterskan kan lindra barns akuta smärta genom att involvera barnet i sin vård. Detta gör
sjuksköterskan genom att visa respekt för barnets åsikter och autonomi samt, i den mån det är
möjligt, genom att ge barnet kontroll över sin egen situation (Crandall et al., 2007; Nilsson et
al., 2011; Schmidt et al., 2007; Brady, 2009; Kortesluoma et al., 2008; Svendsen & Bjørk,
2014).
Deltagarna i Crandall et al. (2007) önskade vara involverade i diskussioner kring sin vård
eftersom den ovisshet som annars uppstår leder till rädsla och frustration, vilket i sin tur
försvårar deras möjligheter att hantera smärtan. Resultatet i He et al. (2007) visar på att
barnens möjligheter att delta i smärtlindringen hänger på huruvida sjuksköterskan har varit
tydlig i kommunikation med barnet, vilket bland annat innefattar att ge åldersanpassad
information och instruktioner till barnet. Enligt Nilsson et al. (2011) upplever barnen en
känsla av trygghet när sjuksköterskan lyssnar på dem och respekterar deras åsikter. I sitt
resultat menar Schmidt et al. (2007) att barnen vill bli sedda som en individ av
sjuksköterskan. Detta innefattar att sjuksköterskorna pratar direkt till barnet och har
ögonkontakt med dem under samtal. Studien visade vidare att barn redan vid fem års ålder är
väldigt medvetna om sitt mående och själv kan ge information om det (ibid.). Även Brady
(2009) kom fram till en liknande slutsats. Barnen i studien uppskattar sjuksköterskor som
bemöter dem i ögonhöjd med dem själva samt lyssnar och tror på dem. Deltagarna i
Kortesluoma et al. (2008) uttryckte ett behov av att få individualiserad hjälp av
sjuksköterskorna. Huruvida sjuksköterskorna lyckades med detta berodde enligt barnen på
17
deras relation samt sjuksköterskans förmåga att visa empati. Barnen menade att
sjuksköterskor som tror att de vet bättre om barnens bästa än vad barnen själva gör inte är till
någon hjälp alls gällande smärtlindring. Vidare framkom att barnen vill bli bemötta som de
experter de upplever sig vara på sig själva och sin smärta, vilket betyder att sjuksköterskor i
sitt bemötande av barn med akut smärta måste lyssna på barnet och agera i enlighet med
barnets önskningar (ibid.).
Sjuksköterskan kan involvera barnet i sin vård genom att ge barnet en känsla av kontroll
(Crandall et al., 2007; Nilsson et al., 2011; Kortesluoma et al., 2008; Svendsen & Bjørk,
2014). Crandall et al. (2007) visade att barnens upplevelse av inre kontroll är avgörande för
hur smärtan hanteras. Den inre kontrollen innebär enligt barnen att behålla lugnet för att
kunna bemästra sin situation. På motsvarande sätt visar Nilsson et al. (2011) att barnen genom
att uppnå känslan av kontroll kan finna ett lugn även under smärtsamma procedurer (ibid.). I
motsats till att ge barnen kontroll kan vårdpersonal ta ifrån dem kontrollen genom att använda
tvång, övertalning och hot eller genom att hålla fast dem mot deras vilja och ignorera deras
motstånd (Crandall et al., 2007). I kontrast till detta borde sjuksköterskorna ge barnen kontroll
genom att informera, använda distraktion och visa respekt för barnets smärta (Nilsson et al.,
2011; Crandall et al., 2007). Vikten av att involvera barnen framhålls även i en studie av
Kortesluoma et al. (2008), som påvisat att sjuksköterskor kan ge barn kontroll över sin smärta
genom att introducera olika självhjälpsstrategier för dem. Studien indikerar också att barnen
genom att själva föreslå handlingar kan uppnå kontroll (ibid.).
Uppfattningen om att barn med akut smärta behöver känna kontroll över sin situation för att
kunna lindra smärtan understöds även av de sjuksköterskor som intervjuades i Svendsen och
Bjørk (2014). Sjuksköterskorna i studien hävdar att de genom att ge barnet en förståelse för
den smärtsamma situationen och även låter dem bestämma över dess utveckling, kan bidra till
att barnet fick en känsla av kontroll. Bland annat framfördes exemplen att låta barnet få
valmöjligheter samt att ge kontinuerlig information om vad som skulle komma härnäst. Vid
smärtsamma procedurer framhöll sjuksköterskorna vikten av att anpassa distraktionsmetod
efter varje barns behov, och att inte rutinmässigt använda en och samma distraktionsmetod för
samtliga barn. Detta berodde enligt sjuksköterskorna på att barnets upplevelse av kontroll var
mer avgörande för barnets förmåga att lindra smärtan än huruvida sjuksköterskan lyckades ta
bort fokus från situationen eller ej (Svendsen & Bjørk, 2014).
18
Diskussion
Diskussion av vald metod
Eftersom syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskan genom sitt bemötande kan
lindra akut smärta hos barn valde författarna att genomföra en litteraturstudie. En
litteraturstudie är lämplig för att sammanställa relevant forskning inom ett ämne och sedan
utifrån det forma rekommendationer för hur detta ska appliceras i klinisk verksamhet
(Kristensson, 2014). För att besvara denna studies syfte hade även en empirisk studie med
kvalitativ ansats kunnat utföras. Enligt Kristensson (2014) är den metoden användbar då
syftet är att studera människors upplevelser, tankar eller erfarenheter av ett fenomen.
Eftersom relevant litteratur inom ämnet fanns tillgänglig och ingen, för författarna, känd
litteraturöversikt gjorts tidigare ansågs en litteraturstudie vara mest fördelaktig för denna
studies syfte.
Urvalet bestod av de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO. Sökning i flera
olika databaser medför att större antal artiklar genomsöks, vilket minskar risken för att viktig
information förbisetts (William et al., 2016). De databaser som valdes för denna studie ansågs
kunna innehålla lämplig vetenskaplig litteratur i förhållande till studiens syfte. Sökorden var
baserade på de nyckelord som framgick ur studiens syfte. Olika databaser innehåller indexord
som nyckelbegreppen anpassats efter i enlighet med de råd Kristensson (2014) ger. För att
specificera sökningen användes i huvudsak indexord. I syfte att inte gå miste om relevant
litteratur testades olika sökord och filterinställningar för att komma fram till vad som var
optimalt. Detta resulterade i att sökordet acute pain inte användes i sökningen trots att det är
ett nyckelord. Istället genomfördes en manuell sortering av de träffar som kom upp vid
användning av orden pain och pain management. Vidare genomfördes en manuell sökning i
referenslistorna till två av de artiklar som redan valts ut (Willman et al., 2016). Detta mot
bakgrund av att dessa två artiklar ansågs svara speciellt bra mot syftet. Möjligen hade
ytterligare någon artikel kunnat identifieras genom att de övriga sex artiklarnas referenslistor
hade genomsökts. Författarna ansåg dock inte att den manuella sökningen gav tillräckligt stor
utdelning för att vara motiverad i övriga artiklar.
19
Kvalitetsbedömning genomfördes med hjälp av den granskningsmall för kvalitativa studier
som skapats av Willman et al. (2011), eftersom samtliga av de inkluderade artiklarna hade en
kvalitativ ansats. Granskning gjordes efter författarnas förmåga. På grund av att det var första
gången författarna genomför denna typ av granskning föreligger en risk att artiklarna hade
graderats annorlunda av en mer erfaren författare. Författarna hade inte för avsikt att endast
inkludera artiklar med kvalitativ ansats. Kristensson (2014) menar dock att människors
uppfattningar om ett fenomen oftast grundas i kvalitativ data, vilket motsvarar syftet för den
aktuella studien.
I sökningen inkluderades artiklar på författarnas modersmål svenska, samt på engelska,
eftersom författarna ansåg sig kunna hantera dessa språk väl. För att minimera risken för
misstolkning på grund av språkförbistringar tillämpades hjälpmedel för översättning och vid
osäkerhet diskuterade författarna innebörden av texten. Risken för felaktiga översättningar
och tolkningar kan inte helt uteslutas.
Av de åtta artiklar som inkluderats i resultatet är det endast en som utgår ifrån sjuksköterskans
perspektiv. Detta innebär att man utifrån denna studies resultat inte kan säga om
sjuksköterskornas uppfattningar delas av andra sjuksköterskor. Resultatet innefattar även två
artiklar som inte enbart fokuserar på smärta, utan på barns syn på sjuksköterskan i allmänhet.
I de artiklar som ligger till grund för resultatet varierar barnens åldrar mellan en månad och 17
år. Det åldersspann som varit vanligast förekommande i studierna är sju till tolv år. Utan att
dra slutsatser antar författarna till denna studie att resultatet förmodligen är mest applicerbart
på denna ålderskategori. Resultatet redovisas i den kontext det presenteras i respektive artikel
med syfte att motverka generaliseringar gjorda av författarna, samt för att läsaren ska kunna
värdera resultatet i dess ursprungliga mening.
Slutligen bör det påpekas att det är första gången författarna genomför en studie av detta slag,
vilket innebär att sökning, granskning och analysförfarande kan ha påverkat studiens resultat.
Diskussion av framtaget resultat
Resultatet av denna studie är att sjuksköterskan kan bidra till att lindra barns akuta smärta via
en relationsgrundande kommunikation med barnet. Detta gör sjuksköterskan genom att
förmedla professionalism, finnas där och ge stöd samt involvera barnet. I det följande kapitlet
20
kommer de fynd som författarna till denna uppsats uppfattar som viktigast, att diskuteras i
relation till tillgänglig forskning och teorier. För att göra texten mer läsvänlig finns rubriker
som speglar det fynd som ska diskuteras.
Kommunikation och delaktighet
Resultatet från föreliggande studie visade att barn önskar en sjuksköterska som vänder sig
direkt till barnet i kommunikationen. Barnen menar att detta leder till att de involveras och
därmed blir delaktiga, vilket i sin tur kan lindra den akuta smärtan. Enligt studiens resultat
kan barnets delaktighet främjas genom att sjuksköterskan är tydlig i sin kommunikation, ger
åldersanpassad information, lyssnar på barnet och respekterar barnets åsikter. Detta grundas i
relationen mellan barnet och sjuksköterskan samt sjuksköterskans förmåga att visa empati.
Barnen uppskattar inte sjuksköterskor som tror sig veta bättre än barnet (Crandall et al., 2007;
Nilsson et al., 2011; Schmidt et al., 2007; Brady, 2009; Kortesluoma et al., 2008; Svendsen &
Bjørk, 2014). Annan forskning har visat på liknande fynd, vilket bekräftas av Söderbäck,
Hoyne och Harder (2011) som menar att sjuksköterskor bör vara lyhörda för varje barns
behov och inte behandla barn som en homogen grupp. Brattberg (2010) betonar att “En
förutsättning för att en individ ska bli aktiv i sin egen behandling/rehabilitering är att man tror
på vad hon säger.” (Brattberg, 2010, s. 418). Genom att vända sig direkt till barnet och till
exempel ställa frågor kan sjuksköterskan i kommunikationen bjuda in barnet till ett aktivt
deltagande (Lambert, Glacken & McCarron, 2011). Dessvärre pekar forskning på att
sjuksköterskor och annan vårdpersonal som vårdar barn har en benägenhet att i första hand
kommunicera med föräldrarna istället för barnet (Söderbäck et al., 2011).
Att sjuksköterskan ofta vänder sig till föräldrarna istället för barnet skulle kunna relateras till
den asymmetriska maktrelation som finns dels mellan barn och vuxna och dels mellan
vårdpersonal och patient. I en studie av Shields, Kristensson- Hallström, Kristjansdottir och
Hunter (2003) problematiseras det faktum att föräldrar ibland tar på sig en äganderätt över
barnet, vilket kan leda till att barnets åsikter och behov kommer i skymundan för föräldrarnas
uppfattningar i en vårdsituation (ibid.). I den föreliggande studien önskade barnen stöd från
närstående och sjuksköterskor, samtidigt som de ville att deras åsikter skulle respekteras. I
rollen som sjuksköterska kan det vara av vikt att involvera föräldrarna i barnens
smärtbehandling eftersom forskning har visat att föräldrar har en viktig roll då de har god
kunskap om sina egna barns uttryck för smärta (Moore & Kirk, 2010; Zhou, Roberts &
21
Horgan, 2008). Dessutom kan barnet i vissa situationer vara i behov av beskydd och önska att
föräldrarna tar över (Söderbäck et al., 2011). Barnets delaktighet behöver inte utesluta
familjen. Sjuksköterskan bör dock vara medveten om sin maktposition och därför vara extra
lyhörd för barnets åsikter och alltid sätta barnet främst.
I den föreliggande studiens resultat framkom att sjuksköterskan bör involvera barnet i vården
(Crandall et al., 2007; Nilsson et al., 2011; Schmidt et al., 2007; Brady, 2009; Kortesluoma et
al., 2008; Svendsen & Bjørk, 2014). Sjuksköterskorna i Svendsen och Bjørk (2014) var av
uppfattningen att de kunde involvera barnen genom att skapa förståelse för den smärtsamma
situationen och även låta barnen få bestämma över hur situationen utvecklades. Detta gjorde
sjuksköterskorna genom att erbjuda barnet valmöjligheter tillsammans med kontinuerlig
information (ibid.). I föreliggande studie framgår inte huruvida sjuksköterskan ska involvera
barnet i sin vård, eller om sjuksköterskan tvärtom ska involveras i barnets vård. Carter (2004)
föreslår att sjuksköterskan kan involvera sig i barnets vård genom att ta del av barnets
smärtberättelse. Om sjuksköterskan lyssnar till barnet och dess upplevelser kan hen få en
relationsgrundande unik och priviligierad inblick i barnets inre liv. Detta leder i sin tur till att
sjuksköterskan får en moralisk skyldighet att hantera den smärta barnet upplever tillsammans
med barnet. Barnets berättelse ska ses som ett medel som bidrar med djupare förståelse för det
specifika barn som är i centrum och till att vård ges på etisk grund (ibid.). I relation till
ovanstående finns det anledning att dryfta frågan kring huruvida sjuksköterskan, med avsikt
att handla i enlighet med barnets bästa, agerar utifrån ett barnperspektiv eller barnets
perspektiv. Söderbäck et al. (2011) menar att barnperspektivet, som är den vuxnes uppfattning
om barnets bästa, ska beaktas tillsammans med barnets perspektiv, i syfte att ge bästa möjliga
vård till barnet. För att kunna förstå barnets perspektiv måste dock sjuksköterskan beakta
barnets uttryck för upplevelser, uppfattningar och förståelse utifrån den kontext barnet
befinner sig i (ibid.).
Vikten av att visa respekt för barns autonomi och att se barn som unika individer framgår
tydligt i den föreliggande studiens resultat. Trots att barn inte är myndiga framgår det att
sjuksköterskor bör kommunicera direkt med barnet och behandla barnet utifrån dennes
kontext och behov. Detta sker genom en kommunikation som syftar till att skapa eller
bibehålla en god relation.
22
Professionell trovärdighet
I resultatet framgår att sjuksköterskan kan lindra akut smärta hos barn genom att förmedla
professionalism. Med andra ord räcker det inte att sjuksköterskan har kunskap och erfarenhet
inom sitt yrkesområde. Hen måste kunna förmedla det till sina patienter (Brady, 2009;
Crandall et al., 2007; He et al., 2007; Kortesluoma et al., 2008; Nilsson et al., 2011; Schmidt
et al., 2007; Plumridge et al., 2009; Svendsen & Bjørk, 2014). Författarna till den
föreliggande studien har relaterat detta till begreppet professionell trovärdighet, som
utformats av Forsberg (2016).
För att kunna förmedla professionell trovärdighet måste sjuksköterskan ha självinsikt och
själv uppfatta sig som trovärdig, både i sina egna och andras ögon. Att vara snäll eller att ha
god vilja är inte tillräckligt för att vinna en patients tillit. Utöver detta behöver sjuksköterskan
kunna identifiera och sträva efter att göra vad som är bäst för patienten. För att kunna göra det
krävs dock att sjuksköterskan har yrkeskompetens och kan genomföra bedömningar, ställa
diagnos och vidta åtgärder som är adekvata i förhållande till patientens hälsotillstånd. Vidare
behöver sjuksköterskan ha förmåga att involvera patienten i vården för att möjliggöra att hen
tar eget ansvar. Om patienten litar på sjuksköterskans omdöme samt hens förmåga att handla
diskret, kan sjuksköterskan få patientens tillåtelse att handla fritt. Inom sjuksköterskans
yrkesroll krävs en inre ansvarskänsla. Professionell trovärdighet skapas och upprätthålls
genom att sjuksköterskan vid upprepade tillfällen agerar i enlighet med patientens bästa
(Forsberg, 2016).
Sjuksköterskor ska sträva mot att förmedla professionalism, eller det Forsberg (2006)
beskriver som professionell trovärdighet. Författarna till den föreliggande studien ställer sig
frågande till huruvida det är möjligt att kräva att sjuksköterskor, som trots allt är vanliga
människor, ska uppfylla samtliga aspekter av idealet som målats upp. Fossum (2013)
diskuterar hur sjuksköterskor har svårt att leva upp till idealet om att vara duktiga och
korrekta, orsaka så liten skada som möjligt vid olika behandlingar, göra exakta bedömningar,
underlätta tillfrisknande samt lindra lidande i sitt bemötande av patienter varje dag.
Sjuksköterskor bör istället eftersträva att uppnå detta ideal genom att skaffa sig
självkännedom och självkänsla och därmed kunna erkänna för sig själva och andra att det
ibland blir fel (ibid.).
23
Personcentrerad vård
Resultatet av denna studie påvisar vikten av personcentrering vid omvårdnad av barn med
akut smärta (Schmidt et al., 2007; Crandall et al., 2007; He et al., 2007; Svendsen & Bjørk,
2014; Brady, 2009; Kortesluoma et al., 2008; Nilsson et al., 2011; Plumridge et al., 2009). I
likhet med resultatet som genererats, innebär personcentrerad vård att patienten ska ha
medinflytande i omvårdnaden. För att möjliggöra detta krävs först och främst en god relation
mellan sjuksköterska och patient där sjuksköterskan bör vara medveten om att vårdrelationen
är asymmetrisk och att hen har en maktposition. Med syfte att skapa en balanserad relation
som bygger på tillit, hopp och mening bör sjuksköterskan respektera patientens sårbarhet,
värdighet, integritet och självbestämmande (McCormac & McCnace, 2010).
Mer specifikt kan resultatet knytas till förutsättningarna som beskrivs i det ramverk som finns
för teorin om personcentrerad omvårdnad. Förutsättningarna fokuserar på sjuksköterskans
attribut, som enligt teorin består av fem delar: professionell kompetens; att ha utvecklat
medmänskliga och sociala färdigheter; vara lojal mot arbetet; kunna visa tydlighet i
överensstämmelser och värderingar; samt, ha en god självkännedom (McCormac & McCnace,
2010).
Resultatet för denna studie indikerade att barnen efterfrågade en sjuksköterska som förmedlar
professionalism (Schmidt et al., 2007; Crandall et al., 2007; He et al., 2007; Svendsen &
Bjørk, 2014; Brady, 2009; Kortesluoma et al., 2008; Nilsson et al., 2011; Plumridge et al.,
2009). Detta kan kopplas till den del av teorin personcentrerad omvårdnad, som framhåller att
sjuksköterskan ska besitta en professionell kompetens samt ha utvecklat medmänskliga och
sociala färdigheter som möjliggör kommunikation på olika nivåer och genom olika uttryck,
exempelvis verbalt och genom handling. Den professionella kompetensen innefattar kunskap
och färdigheter gällande medicin och medicintekniska aspekter av vården för att kunna ta
beslut om, prioritera och utföra den vård som krävs (McCormac & McCnace, 2010). Vidare
visade resultatet av denna studie att sjuksköterskan bör finnas där och ge stöd för att hjälpa
barnet att hantera smärtan (Brady, 2009; Crandall et al., 2007; He et al., 2007; Kortesluoma et
al., 2008; Nilsson et al., 2011; Schmidt et al., 2007; Plumridge et al., 2009). Detta kan kopplas
till den del av ramverkets förutsättningar som betonar vikten av att sjuksköterskan är lojal till
arbetet. Enligt ramverket innefattar detta “hängivenhet och en känsla att sjuksköterskan vill ge
den vård som är bäst för patienten” (McCance & McCormack, 2013, s.87).
24
En del av resultatet visar också på hur viktigt det är att respektera barnets åsikter rörande sin
egen vård, då barnets förmåga att hantera smärtan påverkas av huruvida barnet är involverat
eller ej (Crandall et al., 2007; Nilsson et al., 2011; Schmidt et al., 2007; Brady, 2009;
Kortesluoma et al., 2008; Svendsen & Bjørk, 2014.) En viktig faktor för att detta ska vara
möjligt är att sjuksköterskan kan identifiera sina egna åsikter, värderingar, bortse från dem
och istället acceptera och prioritera det patienten anser vara viktigt (Richards & Hubbert,
2007). Detta stämmer överens med följande del av teorins ramverk som också ingår i
förutsättningar, att sjuksköterskan måste vara medveten om sina egna värderingar och vara
medveten om att dessa kan influera patientens val. Detta leder vidare till vikten av
självkännedom som innebär att det är viktigt att sjuksköterskan vet hur hen själv fungerar som
person innan hen kan hjälpa någon annan (McCormac & McCnace, 2010).
Denna studie pekar på att sjuksköterskan kan minska akut smärta hos barn genom att bemöta
barnet i enlighet med teorin om personcentrerad omvårdnad.
Slutsats och kliniska implikationer
Tidigare studier har visat att barns smärta är underbehandlad. Sjuksköterskan har en
avgörande roll i smärtbehandlingen eftersom hen är omvårdnadsansvarig och vanligtvis är
den som har mest kontakt med barnet. Den emotionella upplevelsen av smärta spelar en viktig
roll för hur barnet tolkar den fysiologiska smärtan. Genom sitt bemötande kan sjuksköterskan
påverka den emotionella upplevelsen hos barnet. Sjuksköterskan bör vara medveten om att
hen ständigt kommunicerar olika budskap till barnet genom sina verbala uttryck, sitt
kroppsspråk samt sina handlingar. I bemötande av barnet är det eftersträvansvärt att
sjuksköterskan har en relationsgrundande kommunikation, vilket innebär att hen förmedlar
professionalism, finns där och ger stöd, samt involverar barnet. I kliniska situationer kan
sjuksköterskan förmedla professionalism genom att ge uttryck för kunnighet inom yrket, vara
varsam, ärlig, ge beröm samt ha en positiv attityd. Att finnas där och ge stöd innefattar att
sjuksköterskan ska vara uppmärksam på barnets behov och hantera dessa genom ett lugnt och
tryggt förhållningssätt. Sjuksköterskan kan involvera barnet genom att visa respekt för barnets
åsikter och autonomi. Detta gör sjuksköterskan genom att tala direkt till barnet och tro på
25
barnets ord, att vända sig direkt till barnet i kommunikationen samt att erbjuda barnet
valmöjligheter vad gäller distraktionsmetod och behandling. I syfte att bemöta barnet i
enlighet med studiens resultat anser författarna att det är passande att applicera
personcentrerad omvårdnad i verksamheter där barn vårdas.
Förslag på vidare forskning
Denna studie har påvisat hur barn med akut smärta utifrån ska bemötas på ett optimalt sätt av
sjuksköterskan. Huruvida det är möjligt att uppfylla idealet som framställts i resultatet har
också diskuterats. Förslag på vad som kan beröras vid fortsatt forskning är huruvida
sjuksköterskor uppfyller den bild av sjuksköterskan som efterfrågas i den föreliggande
studien, alternativt hur sjuksköterskor gör för att hantera och reparera situationen i fall det
förekommer att bemötandet av barnet brister.
Författarnas arbetsfördelning
Ansvaret och arbetet har varit jämt fördelat mellan författarna under hela litteraturstudiens
process. Datainsamlingens olika skeden genomfördes inledningsvis på egen hand, varpå
författarna sedan presenterade sina fynd för varandra och, via en gemensam diskussion,
beslutade ifall ett fynd skulle inkluderas eller ej. Artiklarna som ansågs vara möjliga
kandidater till att ingå i studiens resultat genomlästes av båda författarna och författarna
genomförde var för sig en kvalitetsgranskning av respektive artikel. När oenighet eller
osäkerhet uppstod rörande någon del av kvalitetsgranskningen fattades ett gemensamt beslut
efter diskussion. Författarna tog till en början del av artiklarnas resultat på egen hand för att
bilda sig en uppfattning. Sedan diskuterades och sammanställdes gemensamt resultatet och
diskussionen. Diskussionerna mellan författarna har varit öppna och respekten gällande
åsikter har varit ömsesidig.
26
Referenser
Anand, K. J. (1997). Clinical importance of pain and stress in preterm neonates. Neonatology,
73(1), 1-9.
Anand, K. J., & Hickey, P. R. (1987). Pain and its effects in the human neonate and fetus.
New England Journal of Medicine, 317(21), 1321-1329.
Berman, A., & Snyder, S.J. (2012). Kozier & Erb's fundamentals of nursing: concepts,
process and practice. Boston: Pearson.
*Brady, M. (2009). Hospitalized children’s views of the good nurse. Nursing ethics, 16(5),
543-560.
Brattberg, G. (2010). Psykologisk smärtbehandling och patientutbildning. I B. Werner, M. &
Leden, I. (Red.), Smärta och smärtbehandling. (s. 410-426). Stockholm: Liber.
Carter, B. (2004). Pain narratives and narrative practitioners: a way of working ’in- relation’
with children experiencing pain. Journal of Nursing Management, 12(3), 210-216.
*Crandall, M., Kools, S., Miaskowski, C., & Savedra, M. (2007). Adolescents’ pain
experiences following acute blunt traumatic injury: Struggle for internal control. Journal for
Specialists in Pediatric Nursing, 12(4), 224-237.
Fagerström, I. (2015). Skador bland barn i Sverige 2014. Stockholm: Socialstyrelsen.
Finley, G. A., Franck, L. S., Grunau, R., & Von Baeyer, C. (2006). Why children's pain
matters. International Association for the Study of Pain: Pain Clinical Updates, 13(4), 1-6.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund: att utvecklas och ta ansvar.
Stockholm: Natur & Kultur.
27
Fossum, B. (2013). Kommunikation och bemötande. I B. Fossum, B. (Red.) Kommunikation:
samtal och bemötande i vården. (s. 25-50). Lund: Studentlitteratur.
*He, H. G., Vehviläinen- Julkunen, K., Pölkki, T., & Pietilä, A. M. (2007). Children's
perceptions on the implementation of methods for their postoperative pain alleviation: An
interview study. International Journal of Nursing Practice, 13(2), 89-99.
Hofer, S. & Högström, H. (1995). 3 The role of the nurse in postopertive pain therapy.
Balliere ́s Clinical Anaesthesiology 9(3), 461-467.
International Association for the Study of Pain. (2012). IASP Taxonomy. Hämtad 3 april,
2016, från http://www.iasp-pain.org/Taxonomy#Pain
International Association for the Study of Pain. (2015). IASP Curriculum Outline on Pain for
Nursing. Hämtad 19 december, 2016, från http://www.iasppain.org/Education/CurriculumDetail.aspx?ItemNumber=2052
Johansson, A. (2013). Att möta och kommunicera med barn och deras föräldrar. I B. Fossum,
B. (Red.) Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (s. 377-397). Lund:
Studentlitteratur.
Karolinska universitetssjukhuset. (2015). Riktlinjer för smärtbehandling vid Astrid Lindgrens
barnsjukhus. Hämtad 4 april, 2016, från
http://karolinska.se/globalassets/global/alb/barnanestesi-operationintensivvard/riktlinjer20150603doc.pdf
Karling, M., Renström, M., & Ljungman, G. (2002). Acute and postoperative pain in children:
a Swedish nationwide survey. Acta Paediatrica, 91(6), 660-666.
Kimland, E., Nydert, P., Odlind, V., Böttiger, Y., & Lindemalm, S. (2012). Paediatric drug
use with focus on off-label prescriptions at Swedish hospitals–a nationwide study. Acta
Paediatrica, 101(7), 772-778.
28
Kolcaba, K., & DiMarco, M.A. (2005). Comfort theory and its application to pediatric
nursing. Pediatric nursing, 31(3), 187-195.
*Kortesluoma, R. L., Nikkonen, M., & Serlo, W. (2008). “You just have to make the pain go
away”—Children's experiences of pain management. Pain Management Nursing, 9(4), 143149.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Kristensson- Hallström, I., & Erlander, G. (2001). Sjuksköterskans roll i smärtbehandling. I
B. Olsson, G.L, & Jylli, L. (Red.), Smärta hos barn och ungdomar. (s. 90-104). Lund:
Studentlitteratur.
Lambert, V., Glacken, M., & McCarron, M. (2011). Communication between children and
health professionals in a child hospital setting: a Child Transitional Communication Model.
Journal of Advanced Nursing, 67(3), 569-582.
Ljungman, G., & Karling, M. (2002). Barn och smärta - State of the Art. Stockholm:
Socialstyrelsen.
McCance, T., & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. (P,.Wadensjö, övers.). I
B. Leksell, J. & Lepp, M. (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. (s. 81- 110). Stockholm:
Liber.
McCormack, B., & McCance, T. (2010). Person-centred nursing: theory and practice.
Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell
Moore, L., & Kirk, S. (2010). A literature review of children’s and young people’s
participation in decisions relating to health care. Journal of clinical nursing, 19(15-16), 22152225.
NANDA International (2015). Omvårdnadsdiagnoser: definitioner och klassifikation 20152017. Lund: Studentlitteratur.
29
Nielsen, P. R., Rudin, Å., & Werner, M. U. (2007). Prediction of postoperative pain. Current
Anaesthesia & Critical Care, 18(3), 157-165.
*Nilsson, S., Hallqvist, C., Sidenvall, B., & Enskär, K. (2011). Children’s experiences of
procedural pain management in conjunction with trauma wound dressings. Journal of
advanced nursing, 67(7), 1449-1457.
Northern Nurses ́ Federation. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnad i Norden. Hämtad den
18 april, 2016, från http://www2.dsr.dk/dsr/upload/3/0/813/SSN_etiske_retningslinjer.pdf
Olsson, G.L, & Jylli, L., (2001). Inledning. I B. Olsson, G.L, & Jylli, L. (Red.). Smärta hos
barn och ungdomar. (s. 21-24). Lund: Studentlitteratur.
*Plumridge, E., Goodyear- Smith, F., & Ross, J. (2009). Nurse and parent partnership during
children’s vaccinations: A conversation analysis. Journal of advanced nursing, 65(6), 11871194.
Richards, J., & Hubbert, A. O. (2007). Experiences of expert nurses in caring for patients with
postoperative pain. Pain Management Nursing, 8(1), 17-24.
*Schmidt, C., Bernaix, L., Koski, A., Weese, J., Chiappetta, M., & Sandrik, K. (2007).
Hospitalized children's perceptions of nurses and nurse behaviors. MCN: The American
Journal of Maternal/Child Nursing, 32(6), 336-342.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 27 april, 2016, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Shields, L., Kristensson- Hallström, I., Kristjansdottir, G., & Hunter, J. (2003). Who owns the
child in hospital? A preliminary discussion. Journal of Advanced Nursing, 41(3), 213-222.
*Svendsen, E. J., & Bjørk, I. T. (2014). Experienced nurses' use of non-pharmacological
approaches comprise more than relief from pain. Journal of pediatric nursing, 29(4), e19-e28.
30
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård. (2014). Nationella riktlinjer för
smärtbehandling hos barn - akut och postoperativ smärta. Göteborg: Svensk förening för
anestesi och intensivvård.
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategier för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.
Hämtad 12 april, 2016, från http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbetepublikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession. Hämtad 12 april, 2016,
från http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-ompublikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 8 april, 2016,
från http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etikpublikationer/vardegrund.for.omvardnad_2014.webb.pdf
Söderbäck, M. (2010). Barns och ungas rätt i vården. Stiftelsen Allmänna barnhuset.
Söderbäck, M., Coyne, I., & Harder, M. (2011). The importance of including both a child
perspective and the child’s perspective within health care settings to provide truly childcentred care. Journal of Child Health Care, 15(2), 99-106.
Taddio, A., & Katz, J. (2005). The effects of early pain experience in neonates on pain
responses in infancy and childhood. Pediatric Drugs, 7(4), 245-257.
Tamm, M., (2001). Barnets upplevelse av att vara på sjukhus. I B. Olsson, G.L, & Jylli, L.
(Red.), Smärta hos barn och ungdomar. (s. 79- 89). Lund: Studentlitteratur.
UNICEF. (1989). FN ́s konvention om barnets rättigheter. Hämtad 27 april, 2012, från
https://unicef.se/barnkonventionen
31
Werner, M. U., Mjöbo, H. N., Nielsen, P. R., & Rudin, Å. (2010). Prediction of Postoperative
PainA Systematic Review of Predictive Experimental Pain Studies. The Journal of the
American Society of Anesthesiologists, 112(6), 1494-1502.
Werner, M. (2010a). Smärtfysiologi. I B. Wener, M. & Leden, I (Red.) Smärta och
smärtbehandling. (s. 29- 62). Stockholm: Liber.
Werner, M. (2010b). Introduktion och kort historik. I B. Wener, M. & Leden, I (Red.) Smärta
och smärtbehandling. (s. 13-26). Stockholm: Liber.
Weisman, S. J., Bernstein, B., & Schechter, N. L. (1998). Consequences of inadequate
analgesia during painful procedures in children. Archives of pediatrics & adolescent
medicine, 152(2), 147-149.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2011). Evidensbaserad
omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wilson, L., & Kolcaba, K. (2004). Practical application of comfort theory in the
perianesthesia setting. Journal of PeriAnesthesia Nursin, 19(3), 164-173.
World Health Organization. (2012). Persisting pain in children package: WHO guidelines on
the pharmacological treatment of persisting pain in children with medical illnesses. Hämtad 6
april, 2016, från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/44540/1/9789241548120_Guidelines.pdf
Zhou, H., Roberts, P., & Horgan, L. (2008). Association between self-report pain ratings of
child and parent, child and nurse and parent and nurse dyads: meta-analysis. Journal of
advanced nursing, 63(4), 334-342.
*Studier som ingick i resultatet.
32
Bilaga 1
Tabell 1: Sökschema CINAHL
Sökning
Sökord
Antal
träffar
Antal
lästa
abstract
Lästa i
fulltext
Kvalitetsgranskade
Inkluderade
i resultatet
Datum
#1
Pain*
8311
0
0
0
0
201611-07
#2
Nurse-Patient
Relations*
605
0
0
0
0
201611-07
#3
Nurses*
2173
0
0
0
0
201611-07
#4
Pain AND
Nurse-patient
relations*
23
8
3
0
0
201611-08
#5
Pain AND
Nurses*
124
17
4
1
1
201611-08
#6
Holistic
nursing**
1540
0
0
0
0
201611-28
#7
Pain AND
(Adolescence
OR Child)
AND Holistic
nursing **
2
0
0
0
0
201611-28
*Filter: Abstract Available; Published Date: 20000101-20161231; Language: English, Swedish; Age Groups:
Infant, Newborn: birth-1 month, Infant: 1-23 months, Child, Preschool: 2-5 years, Child: 6-12 years, Adolescent:
13-18 years
**Filter: Abstract Available; Published Date: 20000101-20161231; Language: English, Swedish
Tabell 2: Sökschema PubMed
Sökning
Sökord
Antal
träffar
Antal
lästa
abstract
Lästa i
fulltext
Kvalitetsgranskade
Inkluderade
i resultatet
Datum
#1
Pain*
24917
0
0
0
0
201611-09
#2
Pain
management*
1665
0
0
0
0
201611-09
#3
Nurses*
1963
0
0
0
0
201611-09
#4
Nurse-patient
relations*
1303
0
0
0
0
201611-09
#5
Pain AND
Nurses*
78
7
0
0
0
201611-09
#6
Pain AND
Nurse-patient
relations*
66
16
3
3
3
201611-09
#7
Helping
behaviour**
1519
0
0
0
0
201611-28
#8
Holistic
nursing**
1008
0
0
0
0
201611-28
#9
Pain AND
Helping
behavior*
9
3
1
1
1
201611-28
#10
Pain AND
Holistic
nursing*
7
2
1
1
1
201611-28
**Filter: Abstract; Publication date from 2000/01/01 to 2016/12/31; English; Swedish
Tabell 3: Sökschema PsychINFO
Sökning
Sökord
Antal
träffar
Antal
lästa
abstract
Lästa i
fulltext
Kvalitetsgranskade
Inkluderade
i resultatet
Datum
#1
Nursing*
767
0
0
0
0
201611-15
#2
Nurses*
658
0
0
0
0
201611-15
#3
Pain*
2324
0
0
0
0
201611-15
#4
Pain
management
*
755
0
0
0
0
201611-15
#5
Pain
management
AND
Nursing*
27
3
1
1
1
201611-15
#6
Pain
management
AND
Nurses*
33
2
0
0
0
201611-15
*Filter: Published Date: 20000101-20161231; English; Age Groups: Childhood (birth-12 yrs), Neonatal (birth-1
mo), Infancy (2-23 mo), Preschool Age (2-5 yrs), School Age (6-12 yrs), Adolescence (13-17 yrs)
Eventuella dubbletter redovisas i CINAHL då den sökningen genomfördes först.
Bilaga 2
Granskingsmall för studier med kvalitativ ansats
Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod
Beskrivning av studien (t.ex metodval)...........................................
Finns det ett tydligt syfte
Ja
Nej
Patientkarakteristika
Antal:
Ålder:
Man/kvinna:
Är kontexten presenterad?
Ja
Nej
Etiskt resonomang?
Ja
Nej
Urval
-Relevant?
Ja
Nej
-Strategiskt?
Ja
Nej
Metod för
-Urvalsförfarande tydligt beskrivet?
Ja
Nej
-Datainsamling tydligt beskrivet?
Ja
Nej
-Analys tydligt beskriven?
Ja
Nej
Giltighet
-Är resultatet logiskt, begripligt?
Ja
Nej
-Råder datamättnad? (om tillämpligt)* Ja
Nej
-Råder analysmättnad?*
Ja
Nej
Kommunicerbarhet
-Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja
Nej
-Redovisas resultatet i förhållande till en
-Teoretisk referensram?*
Ja
Nej
-Genereras teori?*
Ja
Nej
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Vet inte
Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Hög
Medel
Låg
Kommentar
Granskare (sign):
* Frågan har anpassats/strukits vid granskning och bedömning av en eller flera artiklarnas
kvalitet, då den ansetts vara irrelevanta att besvara i det specifika fallet.
