Liocarcinus pusillus Mindre simkrabba NE NA LC Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur DD NT VU EN CR RE Livskraftig (LC) Klass: Malacostraca (storkräftor), Ordning: Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj: Polybiidae (simkrabbor), Släkte: Liocarcinus, Art: Liocarcinus pusillus - mindre simkrabba (Leach, 1816) Synonymer: Portunus pusillus Leach, 1816 Kännetecken En liten simkrabba som längs ryggsköldens kanter utanför ögonen har fyra par trubbiga tänder och längst ner en längre, vass och böjd tagg. Hos övriga Liocarcinus-arter finns fyra eller fem par vassa tänder av ungefär samma utseende. Totallängd: max 10-23 mm. Ryggskölden är mer som en rundad femkant än en sexkant och något längre än bred, vilket beror på den utskjutande fronten. Den har små korta smala räfflor med fina hår i, men den kan vara helt slät på vissa individer och den saknar hår runt ytterkanten. Panntagg saknas och fronten (framkanten mellan ögonen) skjuter ut kraftigt framför ögonhålans ytterkant. Den är loberad med en något större mittlob som flankeras på vardera sidan av en mindre och otydligare sidolob. Ryggskölden är bredast på mitten. Ögat har en något större diameter än skaftet, och ögat skyddas fullständigt i en välutvecklad ögonhåla när det viks ner. Ögonhålstaggen är en trubbig trekantig tagg. De främre sidokanterna har ytterligare fyra tänder, varav alla är låga och trubbiga förutom den bakersta som är mer utåtböjd och vass. Andra antennsprötet är ungefär lika långt som avståndet mellan ögonhålornas mitt. Krossklon och saxklon är obetydligt skilda åt i form, ofta långa och slanka, och lika långa som ryggsköldens bredd eller något längre. Propodus (segmentet med det fasta fingret) har några svaga åsar, carpus har en stor vass tagg på insidan mot propodus. Första och andra paret gångben efter klobenen är hos hanen lika långa som eller något kortare än klobenen. Gångbenen är, med undantag för hår längs kanterna, släta och utan taggar och dactylus (yttersta segmentet) är längre än propodus (näst yttersta segmentet). Merus på femte (sista) gångbenet når över halva merus på föregående gångben. Simbenets propodus och dactylus har svaga längsgående mittribbor och dactylus är brett pilbladsformig. Buksidan är slät. Färg och mönster (se bild). Färg och mönster varierar oerhört med många gula, bruna och orange inslag, ofta med en ljusare longitudiell rand på mitten av ryggskölden. Benen ofta något ljusare. Utbredning och status Mindre simkrabba finns i Sverige från Öresund och upp längs västkusten. Den europeiska utbredningen i övrigt är, förutom ett udda fynd från Lofoten, från Tröndelag i Norge och söderut via Brittiska öarna och Shetland ner till Mauretanien vid Västafrikas kust och Kanarieöarna samt även in i Medelhavet. Ekologi Mindre simkrabba är en marin art som är vanligast på ojämna bottnar med sten och grus, men den finns också på såväl hård- som sandbotten, på skalgrusbotten och ibland på bottnar med sedimentinblandning. Djup (generellt) 6-50 m, men har påträffas ner till 400 m. Övrigt Namngivning: Liocarcinus pusillus (Leach, 1816). Originalbeskrivning: Portunus pusillus. Arrangement of the Crustacea. Transactions of the Linnean Society of London 11:2 sid.306-400. beskrivning på sidan 318. Synonymer: Portunus pusillus Leach, 1815; Portunus maculatus Risso, 1827; Portunus parvulus Parisi, 1915. Etymologi: pusillus (lat.) = mycket liten, obetydlig. ArtDatabanken - artfaktablad 1 Författare Matz Berggren 2016 (bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). ArtDatabanken - artfaktablad 2