Ett alternativt välfärdsindex:
Välfärd
- om vi får säga själva
Av Claes Cassel, Jan Eklöf,
Lars Lundgren och Richard Murray
I
förra numret av Välfärd redovisades ett antal index som
komplement till BNP och andra
nationalräkenskapsmått. Vi delar helt
artikelförfattarnas uppfattning att det
finns ett stort behov av sammanfattande
välfärdsmått.
De flesta välfärdsundersökningar
mäter medborgarens tillgång till resurser
och service. Det finns ett annat sätt som
prövats i ett antal länder. Det är en
modellbaserad metod – en strukturmodell för välfärd. Metoden används ofta
för att mäta kvalitet som kunden upplever den i privat och offentlig sektor
(Nöjd-Kund-Index) och för personalundersökningar (Nöjd-Medarbetar-Index)
Indexet mäter hela processen från
tillgång till samhällsservice (inklusive
information om service och möjlighet
till påverkan) till villighet att utnyttja
den. Det mäter det egna välbefinnandet,
förtroende för samhällsystemet samt
ytterligare andra resurser.
Helheten och delarna
Metoden är lämplig när man vill mäta
en helhet och dess delar och dessutom
vill ha mått på hur delarna påverkar
14
helheten. Istället för att som i traditionella index mäta delarna och sedan väga
ihop dem till ett sammanfattande mått
så mäter man både delarna och helheten och beräknar delarnas påverkan på
helheten. Välfärd, livskvalitet och dess
nedre del, fattigdom, är en helhet som
kan delas upp i t.ex. tillgång till mat,
hälsa, kunskaper, relationer, trygghet,
ekonomiska möjligheter, osv. Ett representativt urval av befolkningen får själva
avge omdömen om hur de uppfattar sin
livssituation både totalt sett och för varje
del. Beräkning av indexets nivå och av
delarnas påverkan på helheten görs med
en statistisk metod. Den försöker att så
bra som möjligt anpassa modellen till
verkligheten dvs. till de svar som lämnats av de tillfrågade individerna. Man
får även ett mått på hur mycket delarna
förklarar av helheten.
Att välja indikatorer
Ett första steg i modellansatsen är att
samla olika intressenter för att definiera
relevanta komponenter i modellen. Varje
komponent som ingår i modellen måste
preciseras med ett antal frågor (indikatorer) som tillsammans bygger upp innehållet i komponenten. Representanter
för olika intresseorganisationer, myndigheter, experter och ”vanligt folk” får
Det vanliga när man konstruerar
välfärdsindex är att låta experter
bestämma vilka indikatorer som ska
ingå och hur de ska vägas ihop. Men
bäst på att ge ett omdöme om den
egna välfärden borde ju den enskilda
personen själv vara. Här presenteras
ett alternativt välfärdsindex byggt
på frågor till intervjupersoner.
ge förslag på bra och dåliga företeelser
i livet. Varje förslag diskuteras därefter,
så att alla inblandade förstår vad som
menas, vilket underlättar tolkningen
av resultaten. Den slutliga blanketten
är oftast – sidor med frågor av typ:
Hur nöjd är du med dina möjligheter att
påverka politiken? Svaren lämnas på en
tiogradig skala.
Exempel från Jamaica
Resultaten för män och kvinnor på Jamaica redovisas i diagrammen på sidan
. Man är minst nöjd med de ekonomiska möjligheterna (att få arbete, krediter till egna företag, m.m.). Tilliten till
politiker och myndigheter är också låg.
Hur nöjd man är skiljer sig inte mycket
mellan könen, men de har något olika
prioriteringar. Maten har större betydelse för hur nöjda kvinnorna är totalt sett,
medan boendet har större betydelse för
männen. Det kan tyckas förvånande,
men kan bero på en kultur där män
ofta har en lös anknytning till familj
och fast boende. Den röda trappan i
diagrammen är ett grovt hjälpmedel för
prioriteringar. Ju längre under trappan
en komponent finns desto viktigare är
det att just den komponenten förbättras
om man vill höja människors tillfredsställese med sin totala livsstuation.
Välfärd Nr 2 2004
VÄL
FÄR
D
Gott ställt och nöjd med livet
Stort missnöje i forna Östländer
Tillfredsställelsen med livsvillkoren efter kön och konsumtionsnivå på Jamaica, 2003 (på skalan 0–100)
Tillfredsställelsen med livsvillkoren (på skalan 0–100)
i ett urval länder och grupper samt förklaringsgrad
Kön och konsumtionsnivå
Index
Kvinnor under fattigdomslinjen (40 % med lägsta kons.)
Män under fattigdomslinjen (40 % med lägsta kons.)
37 ± 3
40 ± 3
Kvinnor (40 %) med medelkonsumtion
Män (40 %) med medelkonsumtion
48 ± 3
52 ± 2
Kvinnor (20 %) med högsta konsumtionen
Män (20 %) med högsta konsumtionen
64 ± 4
60 ± 3
Att de fattiga är mindre nöjda med sina livsvillkor än de
som har det gott ställt är kanske en självklarhet. Den bekräftas
av resultaten.
Index
Förklaringsgrad
Barn (9–16 år) i Sverige, 2002
Barn i Kosovo (9–15 år), 2003
88
60
57 %
63 %
Vuxna i Kosovo, 2003
Vuxna i Serbien, 2003
34
41
53 %
47 %
Vuxna i Oman. 2000
Vuxna på Jamaica, 2003
46
54
46 %
53 %
Vuxna i Saint Petersburg, 2001
Vuxna i Saint Petersburg, 2002
39
39
37 %
36 %
Land/grupp
I flera länder med politisk oro och ekonomiska svårigheter är missnöjet utbrett. Indexvärdena är låga. Jämfört
med länder som Kosovo och Serbien är befolkningen på
Jamaica nöjda med sina liv.
Hög förklaringsgrad
Välfärd Nr 2 2004
nieras efter insamlingen för att spegla
olika perspektiv. Exempelvis kan den
traditionella sektorsindelningen med
hälsa, utbildning etc., användas i en
analys, en uppdelning i samhällsservice,
personlig situation, deltagande i en
annan och kanske en uppdelning enligt
Maslows behovshierarki med fysiologiska
behov, säkerhet, kontakt, uppskattning
och självförverkligande som en tredje.
Metoden kan alltså användas som ett
interaktivt instrument för att bättre
förstå sambanden i en komplex miljö.
En låg förklaringsgrad talar om att
viktiga komponenter saknas och motiverar att man söker efter dessa.
Lars Lundgren är statistikkonsult
(oberoende) hos bl.a. SCB:s och Barnombudsmannens utlandsverksamhet,
tfn: 070-766 44 60,
e-post: [email protected]
Metoden uppfyller de flesta krav som
man rimligtvis kan ställa på ett välfärdsindex. Skillnaden mot andra index
är att sammanvägningen inte behöver
överlåtas på experter. Den är gjord av
det representativa urvalet av medborgare.
Slutligen, och inte minst viktigt,
utgör resultat från analyserna ett instrument för prioritering av insatser på olika
nivåer. Metoden är klart policy-orienterad vilket har använts i ett flertal
tillämpningar, bl.a. av förvaltningar i
Ryssland.
Sambandet mellan indexet och ekonomisk välfärd är starkt. Personer med en
konsumtionsnivå under Jamaicas fattigdomsgräns har ett index under (när
man transformerat skalan från – till
skalan –) jämfört med över för
dem med högsta konsumtionen.
Indexet mäts på samma sätt i olika
länder. Genom sammanvägning av de tre
indikatorerna: nöjdhet med de nuvarande levnadsvillkoren, i vilken utsträckning förväntningarna ett år tidigare har
infriats samt hur nära levnadsvillkoren
ligger en idealisk situation, har index
beräknats för några rika och fattiga
länder. Barn i Sverige är mycket nöjda
med sin situation jämfört med barn i ett
oroligt land som Kosovo. Vuxna i Kosovo är djupt missnöjda och det gäller
också vuxna i Serbien och Sankt Petersburg. I Jamaica är situationen betydligt
bättre. Med ett större underlag och med
jämförelser med objektiva indikatorer,
som t.ex. andel med en konsumtion
under fattigdomsgränsen, vore det
möjligt att bedöma i vad mån skalorna
tolkas olika i olika kulturer.
Förklaringsgraden är ett mått på hur
väl den modell som används beskriver
verkligheten. I små homogena grupper
ger den här modellen ofta mycket hög
förklaringsgrad (– procent). Det är
inte ovanligt att liknade undersökningar
har förklaringsgrader kring procent.
Så lågt hamnar vi inte här i något av de
länder som presenteras. Metodiken är
flexibel. Komponenter kan också defi-
Claes Cassel arbetar som metodstatistiker vid SCB,
tfn: 08-506 943 71,
e-post: [email protected]
Lästips
www.kvalitetsindex.se, www.epsi-rating.com, www.LCI-institute.org
Assessing Quality of Life and Living Conditions to Guide National Policy,
Kluwer Academic Publishers, eds Hagerty M.,Vogel J. and Möller V. 2002.
15
LJRD
LFIÄ
ÄM
V
FA
För kvinnor på Jamaica betyder maten mest och för män boendet
Tillfredsställelsen med olika delar av livet och delarnas betydelse för det totala välmåendet på Jamaica 2003
Nöjdhet
100
Nöjdhet
100
67
Säkerhet
Hälsa
Medverkan
Social
trygghet
Tillit
33
Utbildning
Boende
Fritid
0
0,00
0,10
67
Säkerhet
Utbildning
Hälsa
Fritid
Medverkan
Tillit
Mat
Ekonomiska
möjligheter
0,20
33
0
0,00
0,30
Inverkan
Boende
Mat
Social trygghet
Ekonomiska
möjligheter
0,10
0,20
0,30
Inverkan
Komponenter högt upp i diagrammet är sådana som intervjupersonerna är nöjda med. Den egna säkerheten
och de egna utbildningsmöjligheterna är både kvinnor och män ganska nöjda med. Långt till höger finns de
komponenter som betyder mest för att man totalt sett ska vara nöjd med sin livssituation. Ekonomiska möjligheter och god mat är viktiga för kvinnors totala tillfredställelse och för män är det boende och ekonomiska möjligheter som betyder mest. Komponenter som hamnar under den röda trappan är de man i första hand ska försöka
höja om man vill åstadkomma en större total tillfredsställelse med livet.
Familjen och hälsan betyder mest för svenska barn
Svenska barns tillfredsställelse med olika delar av livet och delarnas betydelse för det totala välmåendet 2002
Nöjdhet
Nöjdhet
100
100
Fritiden
90
•
•
Boende
•••
•
70 •
•
•
Familjeekonomin
•
•
Familjerelationer
Kompisrelationer
Framtidstro
Kropp & hälsa
•
Läromedlen
80
90
Fritidsförutsättningar
Skolan-allmänt
Social skolmiljö
Undervisningen
•
80
•
•
•
•
•
•
•
Fysisk
skolmiljö
•
Rättvisa
Boende
••
•
• •
••
•
Familjerelationer
Framtidstro
Kropp & hälsa
Fritidsförutsättningar
Skolan allm.
Sociala skolmiljön
Undervisningen+ Läromedlen
Medb.inflyt. Rättvisa
Inflytande i skolan
Trygghet mot våld
Medborgarinflytande + Inflytande i skolan
70
60
50
0
•
•
Fritiden
Kompisrelationer
Familjeekonomin
Fysiska skolmiljön
Yttre hot
60
••
Trygghet mot våld
Yttre hot
0,1
0,2
0,3
Inverkan
50
0
0,1
0,2
0,3
Inverkan
Den fysiska skolmiljön är varken flickor eller pojkar särskilt nöjda med. Men den betyder inte heller
så mycket för deras totala tillfredsställelse med livet. Även om både flickor och pojkar är nöjda med sin
fritid betyder den ändå mer för pojkars än för flickors totala tillfredsställelse.
Om metoden
Varje komponent mäts med ett antal frågor.
Varje fråga avser en relevant del av komponenten. Frågorna, komponenterna och relationerna
mellan komponenterna utgör en så kallad strukturekvationsmodell med latenta variabler. En latent variabel är en bakomliggande icke mätbar
variabel. Systemet löses med hjälp av partial
16
least squares (PLS) metod. Data insamlas via
enkäter eller intervjuer enligt ett anpassat frågeformulär. Frågor som rör helheten är samma
från land till land. Därmed kan indexet jämföras
mellan länder. Ett sannolikhetsurval av individer
får på en tiogradig skala svara på frågor av typ
”Hur nöjd är du med …..?” 10 betyder ”helt
nöjd” och 1 ”inte alls nöjd”. Indexet presenteras
på skalan 0–100.
Felmarginaler som kan inkludera osäkerhet
från både urvalet och modellen kan beräknas.
Samma metod används inom Svenskt Kvalitetsindex.
Välfärd Nr 2 2004
Barnombudsmannen:
Prioritera
skolmiljön !
Barns välfärd i Sverige har undersökts
med hjälp av den strukturmodell för
välfärd som vi beskrivit tidigare.
Svenska barn visade sig vara mycket
nöjda med sin livssituation, framför
allt med det som berör dem allra
närmast. Skolan var inte lika uppskattad som familj och fritid.
Barn och unga i Sverige är mycket nöjda
med hälsan och familjerelationerna och
dessa komponenter spelar också en stor
roll för deras totala tillfredsställelse med
livet. För alla som arbetar för barns och
ungas bästa visar dessa resultat att det
är viktigt att upprätthålla denna nivå
genom satsningar på barns och ungas
villkor, exempelvis genom åtgärder som
underlättar för barn i olika familjekonstellationer att ha god kontakt med båda
sina föräldrar.
Barnen och de unga är också mycket
nöjda med familjeekonomin, bostaden,
fritiden och kompisarna men ser antagligen dessa som mera självklara, eftersom
Vem bestämmer frågorna?
Inför undersökningen samlades ett urval
barn och representanter för organisationer
som arbetar med och för barn. I ett halvdags
möte fick alla ge förslag på bra och dåliga
företeelser i barnens värld och varje förslag
diskuterades så att alla förstod vad som menades. I ett nästa steg fick barn vara med
och formulera frågorna så att de skulle bli
begripliga för dem. Den slutliga blanketten
är oftast 2–4 sidor med frågor av typ: Hur
nöjd är du med dina lärare? Svaren lämnas
på en tiogradig skala.
Välfärd Nr 2 2004
Yngre barn mer nöjda än äldre
Tillfredsställelsen med livsvillkoren
bland barn i Sverige efter ålder 2002
(på skalan 0–100). Modellens förklaringsgrad
Barn (8–15 år) i
Sverige, 2002
Index
Förklaring
Totalt
Därav barn i årskurs 2–3
barn i årskurs 7–9
88
92
84
57 %
49 %
60 %
De yngsta barnen är mest nöjda med
sin situation. Den lägre förklaringsgraden
innebär att viktiga komponenter i de
yngre barnens liv inte har kommit med i
undersökningen. Allt kan inte förklaras.
dessa faktorer inte tycks spela så stor roll
för den totala tillfredsställelsen med livet.
De olika aspekterna i skolans värld är
däremot inte lika uppskattade, men
verkar inte påverka barnens och de ungas
totala välbefinnande i så hög grad.
Kanske räknar man inte med att det kan
vara en riktigt god arbetsmiljö i skolan.
Dessa resultat stämmer väl med de
erfarenheter vi får genom våra löpande
kontakter med barn och unga i olika
delar av landet och motiverar oss att
fortsätta att prioritera skolans miljö i vårt
arbete de kommande åren.
Våld i närmiljön och yttre hot oroar
en del barn och unga, yngre mer än äldre
och flickor mer än pojkar. Enligt forskningen ligger det i utvecklingen när man
är i – års ålder att känna rädsla för
olika saker även om det inte är sannolikt
att man själv eller ens egen familj ska
drabbas. Detta förklarar dock inte varför
flickor och pojkar som är födda i ett
annat land har mycket lägre värden när
det gäller våld och yttre hot. Även faktorer som boende, segregerat eller inte, och
medias rapporteringar från krigshärdar
osv. kopplade till familjens erfarenheter
måste här spela in. Trygghet i närmiljön
och i världen är viktiga välfärdsfaktorer,
som tyvärr saknas för många.
En intressant iakttagelse när det gäller
barnen i Sverige är att de yngsta barnen,
de i årskurserna och , har ett mycket
högt värde på måttet för tillfredsställelse
med livet, men att de undersökta komponenterna hälsa, familjerelationer,
kompisrelationer osv. inte förklarar mer
än procent av denna tillfredsställelse.
Allt i livet går inte att fånga i ett enkätformulär. Känslor, fantasi, lek och
drömmar, tillhörighet som ger trygghet,
att uppleva kärlek och omsorg, att
uppskatta sig själv och sin inre värld
betyder mycket för barns tillfredsställelse
med livet, kanske mest när man är
relativt liten och inte ännu börjat jämföra sina och den egna familjens villkor
med andras.
Lena Nyberg är Barnombudsman
tfn: 08-692 29 50
e-post: [email protected]
17
