Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa
Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent
Arbets- och miljömedicin
Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Vad menas med stress?
•  Ett subjektivt psyko-fysiologiskt tillstånd
hos individen som innebär en hög
”arousal”-nivå och samtidigt ett obehag!
Kristensen 1998
suntliv.nu
Adrenalin ⇑
Noradrenalin ⇑
Puls, blodtryck ⇑
HPA-axel
Kortisol ⇑
Ökad energiomsättning
HPG-axel
Könshormoner
Tillväxthormon
Tillväxt, reparation
⇑
Autonoma nervsystemet
+ sympatikus
- parasympatikus
+
⇑
⇑
+
Ansträngning
VILOLÄGE
Stressreaktion
Stressorer,
KRAV i livet
ÅTERHÄMTNING
SÖMN
ARBETSHÄLSA
Långvarig
Stressreaktion
Otillräcklig
återhämtning
Risk för
OHÄLSA!
Yerkes-Dodsons kurva
hög
prestationsförmåga
effektiv
TOPP
minskad effektivitet
mindre skärpt
skärpt
överbelastad
stimulerad
orolig
oberörd
irriterad
utmattad
uttråkad
låg
låg
stressnivå
hög
Återhämtning i
arbetslivet…..?
Återhämtning
•  ”Återställande av psykofysiologiska system som
aktiverats under arbete
tillbaka till en stabil
baslinjenivå…..,
detta sker genom en
situation där inga
särskilda krav ställs på
individen………”
Återhämtning under dygnet
Krav,
ansträngning
08
rast
12 lunch
Resurser,
energi
rast
17
fritid
22
SÖMN
08
Återhämtning under en arbetsdag
•  Paus, rast
–  Respit, ”andrum”
•  eget val
•  låg ansträngningsnivå
•  lustfyllt
Ger energi
–  Sysslor
•  fortsätter med
arbetsuppgifter
•  gör andra ”ärenden”
Tar energi
•  ”Friskvård"
•  fysisk aktivitet, meditation, kultur…
Ger energi
Arbetsstress påverkar sömnen……
Arbetsstress
Störd sömn
Ökad känslighet
för stress och
sämre prestation
på arbetet!
”Arbetsmiljöundersökningen 2011”
Ny diagnos UTMATTNINGSSYNDROM
Socialstyrelsen 2003, www.sos.se
Utmattningssyndrom
A) Symtom på utmattning under minst två veckor till följd
av stressfaktorer under minst sex månader
B)  Påtaglig brist på psykisk energi
C)  Sömnstörning, koncentrationssvårigheter,
stresskänslighet, irritabilitet och kroppsliga symtom
vanliga.
D) Symtomen orsakar lidande eller försämrad funktion i
arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden
Energikurva vid utmattningssyndrom
Ca 1 år
2 v – 6 mån
Stresskollaps
6-24 mån
Tidiga tecken
•  Kroppsliga symtom
–  Trötthet, sömnsvårigheter, svårt varva ned
–  Huvudvärk, nackbesvär, spänd
–  Magbesvär, hjärtklappning….
•  Kognitiva/mentala symtom
–  Mera splittrad; svårt för att fokusera, ta in ny information, fatta
beslut, prioritera
–  Mentalt trött, stresskänslig
•  Emotionella symtom
–  Olust, lättirriterad, oro/ångest….
–  Nedstämdhet
Tidiga tecken
–  Beteendemässiga symtom
•  Ständig tidspress
–  Går fort, äter fort, pratar fort….
–  Hoppar över raster
–  Prioriterar bort hälsosamma återhämtande aktiviteter
–  Drar sig undan från sociala aktiviteter
•  Lättirriterad, avskärmad
–  Risk för missförstånd, konflikter, ”fel”, olyckor ….
•  Sämre prestation
Hur fånga upp tidiga signaler?
–  ”Närvarande” chef
–  Observanta medarbetare
–  Stöd från företagshälsovård
•  Instrument
–  LUQSUS; fhvmetodik.se
–  KEDS; metodicum.se
Hur kan vi få kunskap om samband mellan
arbete – sjukdom?
Ej exponerad
Sjukdom,
Besvär?
Exponerad i arbetet
Tid
Mätning 1
Psykosocial arbetsmiljö
Mätning 2
Modeller för att studera arbetsstress
•  Krav-kontroll, socialt stöd (Karasek, Theorell)
•  ERI, ”effort reward imbalance”, yttre och
inre krav (Siegrist)
•  Orättvis organisation (”organizational injustice”)
•  Otrygg anställning….
Förbättrade
bemästrings
strategier
SOCIALT STÖD
Ökat lärande
AVSPÄND
Inlärning
hindrar
stress
AKTIV
KONTROLL
sex frågor
PASSIV
ANSPÄND
Stress
hindrar
inlärning
KRAV, fem frågor
Minskat
lärande
Inlärd
hjälplöshet
Krav
•  Kräver ditt arbete att du arbetar mycket
fort?
•  Kräver ditt arbete att du arbetar mycket
hårt?
•  Kräver ditt arbete en för stor arbetsinsats?
•  Har du tillräckligt med tid för att hinna med
arbetsuppgifterna?
•  Förekommer det ofta motstridiga krav i ditt
arbete?
Kontroll
•  Har du frihet att bestämma hur ditt arbete
ska utföras?
•  Har du frihet att bestämma vad som ska
utföras i ditt arbete?
•  Får du lära dig nya saker i ditt arbete?
•  Kräver ditt arbete skicklighet?
•  Kräver ditt arbete påhittighet?
•  Innebär ditt arbete att man gör samma
saker om och om igen?
EFFORT – REWARD IMBALANCE
Enkätinstrument: 17 + 6 frågor
YTTRE KRAV
ANSTRÄNGNING
INRE KRAV
”commitment”
BELÖNING
LÖN
UPPSKATTNING
TRYGGHET
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER
Vad orsakar stress i arbetslivet?
•  Höga krav
• 
Brist på kompenserande faktorer:
– 
– 
– 
– 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
KONTROLL, handlingsutrymme, resurser
STÖD, chef, kollegor
BELÖNING, utveckling, bekräftelse, lön
Möjlighet till ÅTERHÄMTNING
Otydliga arbetsuppgifter
Rollkonflikt
Negativa känslor, emotionella krav
Orättvisor, konflikter, mobbing,
risk för hot och våld
Stökig yttre miljö, störningar, buller
Otrygg anställning
Stressrelaterade sjukdomar….
•  Hjärt-kärlsjukdom
•  Psykisk ohälsa
–  Ångest, oro, depression, sömnsvårigheter,
utmattningssyndrom (Socialstyrelsen 2003)
•  Värk, smärta
•  Infektioner
•  Beteendeförändringar, t.ex. missbruk, ätstörningar, mm……
De flesta sjukdomar försämras av stressproblematik!
Arbetsstress och kranskärlssjukdom
•  Meta-analys av Kivimäki 2006
–  Krav-kontroll, 11 studier
–  ERI, 4 studier
–  Orättvis organisation, 2 studier
Vid en anspänd arbetssituation 43% ökad risk.
Vid dålig balans mellan ansträngning och belöning 58% ökad risk.
Vid orättvis organisation 62% ökad risk.
Sammanfattning: ca 50% överrisk för
kranskärlssjukdom vid exponering för arbetsstress.
Arbetsstress och psykisk ohälsa
(ångest, depression, suicid)
•  Meta-analys av Stansfeld 2006
–  12 prospektiva studier
Resultat: Särskilt en anspänd arbetssituation (höga krav
och liten kontroll) eller en kombination av hög
ansträngning och liten belöning innebar ökad risk för
mental sjukdom (ca 80% överrisk).
Lågt socialt stöd på arbetet och otrygg anställning
medförde också viss ökad risk.
Kränkande särbehandling
•  Finsk studie, prospektiv design
•  Kivimäki, Occup Environ Med 2003;60:779-783.
•  Syfte – undersöka om mobbing är en risk faktor
för framtida hjärtkärlsjukdom och depression
–  Enkät till 10969 anställda på finska sjukhus
–  5432 (4831 kvinnor och 601 män) besvarade enkät år 1998 och 2000
Kränkande särbehandling
–  Mobbing på arbetsplatsen definierades som:
–  När någon upplever att han eller hon
»  utsätts för social isolering eller utestängning
»  nedvärderas vad gäller arbetsinsatsen
»  hotas
»  utsätts för negativa omdömen eller andra negativa
beteenden som är avsedda att skada
–  Förekomst av mobbing: 5% 1998, 6% 2000
Samband mellan mobbing och insjuknande i
hjärt- kärlsjukdom respektive depression
Upplevd mobbing
Antal
Risk för hjärtkärlsjukdom*
(286 fall)
Inte vid något tillfälle
3884
1.00
Vid ett tillfälle
323
0.72
0.43 – 1.21
Vid båda tillfällena
65
2.31
1.15 – 4.63
Upplevd mobbing
Antal
Risk för depression*
(214 fall)
Konfidensintervall (95%)
Inte vid något tillfälle
4109
1.00
Vid ett tillfälle
325
2.27
1.50 – 3.42
Vid båda tillfällena
64
4.81
2.46 – 9.40
Hjärtkärlsjukdom bestod av hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke eller högt blodtryck.
*Riskerna justerades för kön, ålderskategori och inkomst.
Konfidensintervall (95%)
Arbetsmiljöns betydelse
för hjärtkärlsjukdomar 2015
………
-  Personer som har gott medmänskligt stöd i
arbetsmiljön, möjlighet till kontroll över det
egna arbetet eller som behandlas rättvist har
mindre sömnstörningar än andra.
-  Personer som har höga arbetskrav,
psykiskt ansträngande arbete eller utsätts
för mobbning på arbetsplatsen har mer
sömnstörningar än andra. Även de som har
en situation där belöningen (t ex lönen eller
omgivningens uppskattning) är låg eller inte
står i proportion till ansträngningen har mer
sömnstörningar.
-  Personer som arbetar skift har mer
sömnstörningar. Samband mellan skift och
sömnstörningar visar sig även i minskad
förekomst av sömnstörningar för dem som
slutar arbeta skift.
Symtom på depression
är vanligare vid….
- En
spänd arbetssituation, dvs höga krav
och liten möjlighet att påverka
- Lågt stöd i arbetsmiljön
-  Mobbing och konflikter
-  Liten belöning i förhållande till ansträngning
-  Otrygg anställning
Symtom på
utmattningssyndrom
är vanligare vid….
-  Bristfälligt stöd i arbetsmiljön
-  Liten belöning i förhållande till ansträngning
-  Otrygg anställning
Friskfaktorer
Mindre besvär av depression och
utmattningssyndrom vid goda möjligheter till
kontroll och upplevd rättvisa på arbetet.
Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor
utvecklar i lika hög grad symtom på depression
och symtom på utmattningssyndrom!
Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se
Arbetsmiljön skördar 1.000 offer varje år
Publicerat 2010-11-18
Varje år dör mellan 60 och 70 personer på jobbet. Men det är inte hela
sanningen…..
Arbetslivet fortsätter att skörda offer många år efter att den anställde har
slutat jobba. I själva verket dör drygt 1  000 personer av arbetsrelaterade
sjukdomar varje år.
”Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige.” Rapport 2010:3.
Arbetsmiljöverket, www.av.se
Orsaker till arbetsrelaterade dödsfall, 25-74 år
400
350
300
250
cancer
200
lung-­‐ och luftvägssjukdom
hjärtinfarkt
150
100
50
0
kvinnor
män
Död i arbetsrelaterad hjärtinfarkt
Hälsofrämjande faktorer på arbetet
•  Rimliga krav med möjlighet till
anpassning och hjälp att
prioritera
•  Tydliga arbetsuppgifter, mål
och rutiner
•  God kommunikation, öppet
klimat, stöd från ledningen
•  Möjlighet till utveckling,
bekräftelse, delaktighet
•  Rättvisa och jämlikhet
•  Ett välfungerande i
verksamheten integrerat
systematiskt arbetsmiljöarbete
Friskfaktorer
”Hälsa och Framtid”
http://www.ammuppsala.se/sites/default/files/rapporter/2013/
ammuppsala_rapport1_2013.pdf
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Närvarande ledarskap
Positiv inställning till kompetensutveckling
Bra kommunikation
Möjlighet att byta arbetsuppgifter
Chefen prioriterar när det är för mycket att göra
Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete
Hur gör man i praktiken…..?
• 
• 
• 
• 
Prevent
Arbetsmiljöverket
www.fhvmetodik.se
Institutet för stressmedicin
www.vgregion.se/
stressmedicin
•  Metodicum
www.metodicum.se
OSHA
Europeiska
Arbetsmiljöbyrån –
”En god arbetsmiljö
är en god affär”
AHA-studien
Arbete och hälsa i process och verkstadsindustri
• 
Syfte
–  Finna effektiva metoder för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro inom industrin
–  Finna metoder för att mäta produktivitetsförändringar i relation till investering i de anställdas
hälsa
• 
• 
• 
Ca 4000 anställda på fyra företag (Sandvik, StoraEnso, Södra, Volvo).
Startade år 2000, 3-års uppföljning.
Arbetskraftsindex och produktivitet beräknades.
•  Konklusion
–  Satsningar på förbättrad hälsa och arbetsförmåga hos de anställda är ett
långsiktigt sätt att öka företagets produktivitet.
–  Det behövs upprepade interventioner och kontinuitet.
Samband psykosocial arbetsmiljö,
hälsa och produktivitet
•  Indikatorer på friska arbetsplatser
•  Rapport från IFAU, Jensen I 2012
•  Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer.
Vingård E, Lindberg P. Rapport 2012:7.
Arbetsmiljöverket
– ”Kunskapsläget är ofärdigt, men inte ostabilt”
Positiv psykologi i arbetslivet
Sammanfattning
Hur skapar vi friska arbetsplatser ?
•  Avsätt tid för hälsofrämjande systematiskt
arbetsmiljöarbete
–  kontinuitet, integrerat i den vanliga verksamhet
•  Utveckla ledarskapet och medarbetarskapet
•  Utveckla samarbetet mellan HR och FHV
•  Använd vetenskapligt utprovade ”verktyg”
–  www.fhvmetodik.se; www.vgregion.se/stressmedicin;
www.metodicum.se
TACK!