Forts… ”Enterobacteriaceae”
“Salmonella”
artrik >2500 O-serotyper, S.smittställe
-S. typhi (enterica)
S.paratyphi
Symptom:Vanliga Salmonellor ger diarré, feber
S.Typhi och S.paratyphi ger mycket allvarligare symptom, hög
feber och allmänpåverkan, sepsis
-Yersinia enterokolitika
Symptom: diarré, kraftiga smärtor i magen som påminner om
blindtarmsinflammation
-Shigella dysenteriae
Symptom: Feber, diarréer ibland slemmiga och blodiga sk
“rödsot”
G- böjd stav Vibrio, aeroba
-Vibrio kolera
Form: Vibrio, böjd stav
Gramfärgning:Gramnegativ
Syrebehov: Aerob
Virulensfaktorer: Exotoxin
Epidemiologi: vanligen smitta via förorenat vatten både barn och vuxna
Symptom: Kraftig diarré
-Campylobacter jejunii
Form: Böjd stav
Gramfärgning:Gramnegativ
Syrebehov: Aerob
Campylo
Virulensfaktorer: “faktorer som reglerar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion.
=kurva
Epidemiologi: förekommer i naturen,djur smitta via mat/vatten främst kykling
Symptom: feber, ledvärk, diarré och magsmärtor
(det finns en autoimmunsjukdom som går på nervvävnad som man tror inducerats pga
Campylobacter infektion)
-Helicobacter pylori
Form: Böjd stav
Gramfärgning:Gramnegativ
Syrebehov: mikroaerofil
Virulensfaktorer: “faktorer som regierar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion. För mer info om
H.pylori se bok
Epidemiologi: förekommer i naturen smitta via mat/vatten
Symptom: magsår
“Pseudomonas”
*Pseudomonas aeruginosa
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Stav
Gramnegativ
Aerob
Virulensfaktorer:
Opportunist!
(Vidhäftning, Kapsel
Endotoxin, exotoxin)
Antibiotika resistens
Växer bra i olika temp
Epidemiologi:
Smitta från “överallt”, intern. För mer info se bok
Symptom:
UVI
Infektiion i liggsår och brännskador
“Haemophilus” (H.influenzae, H.parainfluenzae)
Subgrupper a-f (b farligaste ingår i vaccin)
*Haemophilus influenzae
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Stav
Gramnegativ
Aerob
Virulensfaktorer: Vidhäftning
kapsel
pili
Epidemiologi:
Aerosolsmitta
Symptom:
Sinuit
Otit
Pneumoni
Meningit
“Bordetella”
*B.pertussis (B.parapertussis- lite mildare variant)
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Stav (kockoid stav)
Gramnegativ
Aerob
Virulensfaktorer:
Vidhäftning
Toxin
Epidemiologi:
Aerolsol smitta (luftburen) allvarliga infektioner
hos nyfödda
Symptom:
“kikhosta”
Vaccin inte riktigt fullgott skydd
Kap i bok Francicella och Brucella
-Francisella tularense
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
liten kockobacill
Gramnegativ
Aerob
Virulensfaktorer: Kapsel
Intracellulär
Epidemiologi:
Vektorburen kan överföras via myggor eller andra
stickande insekter. Sjukdom förekommer främst
hos gnagare, kontakt med sjuka och döda djur
(vanl. öga).
Symptom:
“Harpest”
insektsbett->sår->lymfan.
Öga->Bindhinnekatarr.
(Vanligare norra sverige)
-Legionella pneumophilia
Form:
stav
Gramfärgning:
Gramnegativ
Syrebehov:
Aerob
Virulensfaktorer: Intracellulär i makrofager, invaderar epitel
Epidemiologi:
Förekommer överallt I vatten.
Omgivningssmitta. Aerosol.
Symptom:
“legionellos” – pneumoni, hög feber
huvudvärk, muskelvärk torrhosta 5-30%
avlider
“pontiac feber” –lnfluensalik symptom
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Spiroket
Gramnegativ, annorlunda i cellvägg
Mikroaerofil
-Treponema palladium
Epidemiologi:
smittväg: sexuell
virulensfaktorer:
adherens, hyaluronidas, vävnads förstörelse som ett resultat
av värdens immunsvar, klär in sig i fibronektin som skydd mot
immunförsvaret
symptom:
“syfilis”
primär (sår)
sekundär (blod)
tertiär (neurologiska symptom)
-“Borrelia”
Epidemiologi:
smittväg vektorburen (fästing)
virulensfaktorer:
förändrar sina antigen, påverkar immunförsvaret
symptom:
“Borrelia” 3dagar-4veckor hudrodnad I ring
3månader-år neurologiska symptom
Annorlunda cellvägg G- kock små, aeroba
“Mycoplasma”
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
minsta bakterien, kock
Gramnegativ, ingen cellvägg membran med steroler
aerob
Mycoplasma pneumoniae
Epidemiologi:
droppsmitta
virulensfaktorer: intracellulär, adherens, superantigen
symptom:
Övre-nedre luftvägsinfektioner, bronchopneumoni
Det finns också en Mycoplasma variant som infekterar genitalt
Mycoplasma genitalium
“Chlamydia”
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
kock
Gramnegativ annorlunda cellvägg
aerob
Chlamydia trachomatis
Virulensfaktorer: intracellulära
Epidemiologi:
smittväg direktkontakt
sexuelldirektkontakt för urogenitalainfektioner
Symptom:
Urogenitala infektioner “Chlamydia” – klåda,
flytningar, sveda kan orsaka sterilitet
Ögoninfektioner
Det finns också en Clamydia variant som infekterar i respiratoriska delar
Clamydia pneumonie “twar”
Följande frågor som har att göra med vilka olika patogena bakterier som kan förekomma i olika patientprov
examineras muntligt vid gemensam genomgång.
Vid misstanke om sepsis tar man vanligen ett blodprov,
vilka bakterier är vanligt förekommande här?
Vid misstanke om meningit tar man vanligen ett liqvorprov,
vilka bakterier är vanligt förekommande här?
Då man konstaterat en lunginflammation (pneumoni) tar man tex ett sputum
prov på patienten och odlar från detta, vilka bakterier är vanligt förekommande här?
Vilka bakterier är vanligt förekommande vid infektion i svalg (nämn 2)?
Vilken bakterie är vanlig vid både otit och sinuit?
Nämn 2 bakterier som är vanliga vid sår infektioner?
Vilken är den vanligaste bakterien vid urinvägsinfektion (UVI)?
Nämn 4 stycken bakterier som är tänkbara patogener i prov från faeces.
Nämn 3 stycken bakterier som är tänkbara patogener i prov från uretra,
cervix och rektum (dessa är alla tre mycket svårodlade).
Diagnostik allmänt
•Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom,
förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen
•Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett
antal möjliga bakterier (och andra mikroorganismer) som
kan orsaka sjukdomens symptom och förlopp
•Valet av diagnostiska metoder för att säkerställa
sjukdomsorsaken bygger på vilka bakterier (och andra
mikroorganismer) som man tror orsakar sjukdomen
Diagnostik Allmänt
•Odling
-allmänna odlingsmedium
-selektiva medium
•Direktpåvisning
-färgning
-mikroskopi
•Serologi
-påvisa antigen (proteiner-socker-fett från bakterien)
-påvisa antikroppar mot bakteriens antigen hos patienten
•Påvisa arvsmassa
-PCR
Diagnostik (kapitel i boken)
”Mikroskopiska principer och applikationer”
Ljusmikroskop, elektronmikroskop, fluorescensmikroskop
”Molekylär diagnostik”
RFLP, PCR, Genetiska prober
”Serologisk diagnostik”
Serologi, Antikroppar, Antigen
Diagnostik allmänt
Vilka provtyper kommer man i kontakt med vid
provtagning/diagnostik av bakterier?
•Sterila punktat
•Vävnadsbitar
•Sekret
•Luftvägsprover
•Sårsekret
•Faeces
•Urin
•Genitalia
•Vilka olika typer av prover finns från luftvägarna?
•Svalg
•Nasopharynx
•Sputum
Mm
Vilka olika typer av sterila punktat finns?
•Blod
•Likvor
•ledpunktat
Diagnostik allmänt
Hur ser provets väg från provtagning till slutsvar ut?
Vad är viktigt att tänka på tex. vid transport?
•Val av prov – provtagning
•Transport – tid
- temperatur
- transportmedium
•Laboratoriet – provsättning
- sortering
- avläsning
- efterarbete
- typning
- resistens bestämning
- slutsvar
•Tolkning av svar
•Behandling
Vad baserar sig indelning/klassificering av bakterier på?
Indelning/klassificering av bakterier görs efter;
-Cellvägg (Gram negativ (G-), Gram positiv (G+) etc)
-Morfologi (kock, stav etc)
-Växtsätt (kedjor, klasar, par etc)
-Växtkrav (aerob, anaerob etc)
-Arvsmassa
Följande tre figurer illustrerar principen för ett tillvägagångssätt då
man använder odling, gramfärgning och mikroskopering i kombination
Med biokemiska test för att identifiera en bakterie
Odling
Gram positiv
Stav
Kock
Spor+
Aerob
Bacillus
spor-
katalasStreptococcus
Anaerob
Clostridium
Syrafast+
Syrafast –
Mycobacterium
katalas+
glukos ferm.-
katalasLactobacillus
glukos ferm.+
Corynebacterium
katalas+
Staphylococcus
Odling
Gram negativ
kock
Aerob
Stav
anaerob
Diplokock
Oxidas+
Syra från glukos
Neisseria
Citrat+
H2S+
Indol+
Gelatin-
Indol+
gelatin+
Mannitol ferm.
Mannitol ej ferm.
Proteus
Fermenterar glukos
Citrat+
H2S-
VPProteus
Citrobacter
Fermenterar ej glukos
CitratH2S-
VP+
Oxidas+
Casein+
Gelatin+
Vattenlösliga
-pigment
Pseudomonas
VP+
MRlaktos ferm.
kapsel
ej motil
Klebsiella
VPMR+
Odling
Forts Gram negativ Stav
Indol+
Gelatin-
Indol+
gelatin+
Mannitol ferm.
Mannitol ej ferm.
Laktos ferm. ej
Salmonella
VPProteus
Cirobacter
Proteus
Laktos ferm.
VP+
VPMR+
laktos ferm.
kapsel
ej motil
Laktos ferm. ej
Klebsiella
Laktos ferm.
Citrobacter
Motil
KapselEnterobacter
VP+
MR-
ej motil
kapsel+
Klebsiella
Laktos ferm.
Motil
Escherichia
Laktos ferm. Ej
ej motil
Shigella
Ett bra sätt att lära sig den speciella bakteriologin
Är att läsa delar av varje enskilt kapitel som tar upp
De olika bakterie släktena som vi gjort ovan kap 22-47
Ni kan också läsa kapitel 48
Som listar ett antal
-Patogena bakterier
-Kliniskbild
-Epidemiologiska kännetecken
-Virulensfaktoer
-Behandling
Ni kan också läsa kapitel 21 som kopplar den speciella bakteriologin till
Diagnostiken
Nedanför här kommer jag att ta upp några vanliga tänkbara bakterier
som kan förekomma i prov från;
Prov:
Organsystem:
•Blod
hjärtkärl-lymfsystemet
•Likvor
nervsystemet
•Ben/Led eller ben/led yta
skelett systemet
•Luftvägarna
respirationssystemet
•Sår
hudsystemet
•Urin
urinvägssystemet
•Mag-tarmkanalen
digestiva systemet
•Uretra, cervix, rektum
reproduktionssystemet
Tänkbara patogener i prov från:
Blod:
Sepsis
Stafylokock species
Streptokock species
Salmonella species
Övriga Enterobacteriaceae
Pseudomonas
Och många fler!!!
Ökad risk;
Hög ålder
Immunsupprimerande läkemedel
Leukemi
Tänkbara patogener i prov från:
Likvor:
Meningit (hjärnhinneinflammation)
Neisseria meningitidis
Pneumokock
Haemophilus influenzae
Grupp B streptocker
E.Coli
Listeria monocytogenes
Borrelia
Infektioner i nervsystemet även:
Clostridium tetani
Clostridium botulinium
Tänkbara patogener i prov från:
Ben/Led eller benyta/ledyta
Oraskat av trauma eller en postoperativ
komplikation till ortopediska ingrepp
Osteomyelit (infektion i ben)
Streptokocker
Stafylokocker
E.Coli
Anaerober
Artrit (infektion i led) även protes
Stafylokocker
Tänkbara patogener i prov från luftvägar:
Sputum prov (upphostning):
Lunginflammation (pneumoni)
Pneumokock (vanligast)
Stafylokock aureus
Enterobacter pneumonie
Mycobacterium tuberculosis
Legionella pneumophilia
Mycoplasma pneumoniae
Clamydophila pneumonie
Haemophilus influensae
Och Flera opportunister!!! Ex Klebsiella pneumonie
Tänkbara patogener i prov från luftvägar:
Svalg:
Beta-hemolytiska streptokocker dvs
Grupp A
(Grupp C och G)
Corynebacterium diphteriae
Tänkbara patogener i prov från luftvägar:
Nasopharynx:
(man räknar ofta med att de patogener som finns i bihåla respektive mellanöra
även finns i nasopahrynx, de återfinns också med stor sannolikhet i svalg eller näsprov)
Mediaotit-sinuit (öroninflammation-bihåleinflammation)
Oftast är det barn som har öroninflammation
Och vuxna har bihåleinflammation
Pneumokock
Haemophilus influenzae (ger även upphov till bronkit och epiglottit)
Moraxella catharralis
Grupp A streptokock
Grupp C och G streptokock
Dessa patogener är ofta en komplikation till en tidigare virus infektion
Bordetella pertussis (parapertussis)
Ger ofta följd komplikationer
Tänkbara patogener i prov från:
Sårodling:
Beta-hemolytiska streptokocker Grupp A
Stafylokock aureus
Enterobacteriaceae… (framför allt sår under
midjan)
Pseudomonas aeruginosa
Clostridium perfringens
Tänkbara patogener i prov från:
Urin:
Urinvägsinfektion
E.Coli (vanligast)
Klebsiella
Enterobacter
Stafylokock saprofyticus
Enterokocker
Proteus
Pseudomonas
Chlamydia trachomatis
Tänkbara patogener i prov från:
Faeces
Mag-tamkanalen
Salmonella species
Campylobacter jejuni
Shigella species
Yersinia enterocolitica
Vibrio kolera
Helicobacter pylori
Clostridium difficile ( opportunist - antibiotika orsakad)
Patogena E.coli (svåra att skilja från apatogena i prov)
Toxin från stafylokocker,Clostridium botulinium,
Clostridium perfringens och bacillus cereus i mat
Tänkbara patogener i prov från:
Uretra, cervix, rectum:
Sexuellt överförda sjukdomar
Neisseria gonorrhoeae
Clamydia trachomatis
Treponema palladium
