“Stafylokocker”
Form:
Kock
Gramfärgning:
Grampositiva
Syrebehov:
Aeroba
1.)Staphylococcus aureus
Virulensfaktorer:
Tjock peptidoglukan (tålig),
(hopar)
protein A
kapsel
Massa olika toxiner;
vävnadsnekrotiserands alfatoxin (ASO),
cytotoxiner
Serinproteas bryter uppkopplingar mellan celler i huden
TSSToxin superantigen funktion förstör även endotelceller
Enterotoxin superantigen funktion påv mastceller, påv tarmperistaltik
Massa olika Enzymer;
Koagulas som konverterar fibrinogen till fibrin – inkapsling
Hyaluronidas som hydrolyserar (bryter ner) hyalyronsyra i bindväv - spridning
Fibrinolysin som löser upp fibrinklottar(koagel) - försämrad läkning
Penicillinas hydrolyserar (bryter ner) penicillin
Resistens (MRSA) rädsla för Nosokomial smitta (dvs smitta på sjukhus), isolering
Epidemiologi:
Symptom:
finns i normalfloran på huden och slemhinna. Låga krav på fukt och näring.
Kan växa till vid hög temperatur och hög salthalt. Intern smitta/endogen smitta (smittar sig sjä
kontakt person-person smitta.
Massa olika sympom;
Böld
“tampongsjukan”
Enterit
Pneumoni
Sepsis
2.)Staphylococcus epidermidis (KNS)
Virulensfaktorer: slem
Epidemiologi:
opportunist finns i normalfloran på huden och slemhinna
Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från hud till
djupa sår)
Symptom:
Endokardit, sepsis
3.)Staphylococcus saprofyticus (KNS)
Virulensfaktorer: slem
Epidemiologi:
opportunist finns i normalfloran i tarmen
Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från tarm till
urinrör)
Symptom:
UVI
“Streptokocker”
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Kock
Grampositiva
Aeroba
(kedjor)
4.)Streptococcus pyogenes, grupp A, GAS
(diplokock)
Virulensfaktorer:
kapsel
Lipoteikonsyra (binder epitelceller)
Massa toxiner;
erytrogent exotoxin
M protein
Massa enzymer;
hemolysin,streptolysin (lyserar celler),
streptokinas (lyserar blodkoagel)
peptidas
hyaluronidas
Epidemiologi:
finns lite över allt, person till person smitta (dropp, hud) även från föremål- person
asymptomatisk kolonisering av övreluftvägar (och hud) kan förekomma
Symptom:
Halsfluss,Faryngit (ont I svalg/halsen, huvudet, feber, illamående)
Scharlakansfeber*,
vävnadsnekrotiserande,
ilskna sår med varbildning (pyogen) Impetigo
svinkoppor
förr barnsängsfeber
sepsis…osv
5.)Grupp C och G streptokocker som grupp A fast mildare
6.)Streptococcus agalactiae, grupp B, GBS
Virulensfaktorer:
Kapsel vid pH 7.4 (ej kapsel vid surt pH´t).
Hydrolytiska enzymer
Epidemiologi:
förekomer i underlivet hos kvinnor. Smitta från
moder till barn vid födsel (barnet sväljer
fostervatten)
Symptom:
Neonatal (nyfödd) sepsis och meningit. Övrigt immunnedsatta (ex. Pneumoni etc)
7.)Streptococcus pneumoniae,“pneumokock”
Virulensfaktorer:
kapsel
teikonsyra
IgA proteas
adhesionsproteiner
vävnadsförstörande enzym…
Recistens…
Epidemiologi:
nyfödda, barn, äldre.
Kroniska bärare i svalg
kontaktsmitta person-person droppsmitta
Symptom:
pneumoni
etc. öroninflammation, invasiv-sepsis-meningit
“Enterokocker”
8.)“Enterokocker”
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Kock
Grampositiva
Aeroba
(par och kortare kedjor)
Virulensfaktorer: relativt avirulent, antibiotika resistens
Epidemiologi:
äldre sjuka
Symptom:
UVI och sår under midjan
etc
“Bacillus” (B)
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Stav
Grampositiva,
Aeroba (fakultativ anaerob)
9.) B.Anthracis
Virulensfaktorer:
Sporbildning, kapsel, toxiner
Epidemiologi:
sporer finns I djur och jord
Djurarbetare, kontamination av mat, bioterrorism
sporer kommer in i kroppen via yttre miljön ”omgivningssmitta”
1. sporer in i sår i huden
2. sporer in i lungor via inhalation (obs! får ull)
3. sporer in i mag-tarm kanal via mat/vatten.
Symptom:
Antrax mjälten påverkas(kutanös-, inhalation-, gastrointestinal-antrax)
10.) B.Cereus
Virulensfaktorer:
Sporbildning, toxiner, värmestabilt toxin
Epidemiologi:
Finns i jord, torra livsmedel, spridning via mat, ögon infektion vid skada+jord.
sporer kommer in i kroppen tex. Ögonen via yttre miljön ”omgivningssmitta”
Alt. Man får i sig endotoxin via mat (ex.ris).
drogmissbrukare infektion via nål->bacteriemi
Symptom:
Gastroenterit (diarré och magkramper), ögon infektion
kateter relaterad sepsis.Opportunistiska infektioner
Kap 26 Listeria
Listeria monocytogenes
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Virulensfaktorer:
Stav
Gram positiv, speciell cellvägg
Aerob
Fakultativt intracellulär
Adherensfaktorer
Hemolysin
Kan växa till höga koncentrationer i mat
Epidemiologi:
Immunnedsatta personer, äldre, nyfödda
gravida varnas för ex opastöriserad ost
Kan finnas i låg nivå gastrointestinalt.
Finns i naturen i jord och vatten
smitta indirekt smitta via mat/vatten
Symptom:
Sepsis och meningit
influensa symptom hos vuxna
Corynebacterium
12.) Corynebacterium diphteriae
Form:
Stav
Gramfärgning:
Gram positiv, speciell cellvägg
Syrebehov:
Aerob
Virulensfaktorer:
Difteritoxin kap 19 ger cellnekros och påverkar
perifera nerver, njurar, lever etc.
Epidemiologi:
Vaccin. DTP-vaccinet ->fullgott skydd
smitta via person-person droppsmitta
en del C.diphteriae är en toxinbildare, en del människor är friska smittbärare
Symptom:
”Difteri”, difteri exotoxinet ger Halsflussymptom,
andningssvårigheter, krupp.
(Beläggning på tungan)
Mycobacterium
13.) Mycobacterium tuberculosis
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
stav
mycket speciell cellvägg med Mykolinsyra, Grampositiv
Aerob
Virulensfaktorer:
Intracellulär
Okänslig för intorkning och desinfektion pga den vaxlika
cellväggen
Kräver ofta flera antibiotika under lång tid
Epidemiologi:
Förekommer i naturen. Dropsmitta direkt kontakt eller
inhalation.
Kan dröja läng innan symptomen uppträder.
Symptom:
Lungtuberkulos, andra organ drabbas också, läs mera själva
NEISSERIA
Form: kock-kockobacill
Gramfärgning: Gramnegativ
Syrebehov: Aerob
14.)Neisseria meningitidis “meningokock”
Virulensfaktorer:
pili
kapsel
endotoxin
kaffebönsliknande
Epidemiologi: Bärare finns. kontakt person-person-droppsmitta. Vanligast hos barn och yngre vuxna
Symptom: meningit (hjärnhinneinflammation)..
15.)Neisseria gonorrhoeae “gonokock”
Virulensfaktorer:
pili
intracellulär överlevnad i neutrofiler
Proteas
b-laktamas ->recistens
Antigenvariation
Epidemiologi:
Asymptomatiska bärare finns
kontakt person-person-sexuellsmitta
Symptom: gonorré (urogenital även svalg och ögon)
Enterobacteriaseae
“Enterobacteriaceae” nr. 16-23
Form: Stav
Gramfärgning:Gramnegativ
Syrebehov:Aerob
Virulensfaktorer: se **** för alla.
För specifika virulensfaktorer för enskillda bakterier nr 16-23
Epidemiologi:
Förekommer i tarm, oftast i normalfloran.
Dessa är då alltså opportunister.
De arter i denna familj som alltid gör oss sjuka då de finns i tarmen
tex EHEC, Salmonella, Yersinia etc
Smitta intern från tarm till urinrör vid syptom UVI
Smitta via mat och vatten vid symptom mag-tarm infektioner
För specifika epidemiologi för bakterie 16-23 se kap i boken
Enterobacteriaseae
Vanliga virulensfaktorer ****
associerade med enterobacteriase;
•Endotoxin (LPS)
•Kapsel
•Antigen variation (K och H) -> undviker det specifika
immunförsvaret
•Möjlighet till upptag av tillväxtfaktorer (Fe2+)
•Resistent mot avdödning i serum genom att förhindra
att komplement binder ->undviker det ospecifika
immunförsvaret
•Antibiotika resistens (vanl. plasmidburen)
16.) Escherichia coli
se tab.31-1
Symptom: vanligast UVI, sepsis
EPEC-Entero Patogen E.Coli->Spädbarns diarré
ETEC-Entero Toxisk E.Coli->turist diarré
EHEC-Entero Hemorragisk E.Coli->blödning och skador på inre organ
17.) Klebsiella pneumonie
Symptom: vanligast UVI, pneumoni (lunginflammation) och sepsis hos
immunnedsatta
18.) “Proteus”
Symptom: UVI, liggsår
19.) “Enterobacter”
Symptom:UVI
“Salmonella”
artrik >2500 O-serotyper, S.smittställe
20.) S. typhi (enterica)
21.) S.paratyphi
Symptom:Vanliga Salmonellor ger diarré, feber
S.Typhi och S.paratyphi ger mycket allvarligare symptom, hög
feber och allmänpåverkan, sepsis
22.) Yersinia enterokolitika
Symptom: diarré, kraftiga smärtor I magen som påminner om
blindtarmsinflammation
23.)Shigella dysenteriae
Symptom: Feber, diarréer ibland slemmiga och blodiga sk
“rödsot”
Vibrio och aeromonas
24.)Vibrio kolera
Form: Vibrio, böjd stav
Gramfärgning:Gramnegativ
Syrebehov: Aerob
Virulensfaktorer: Exotoxin kap 19, fig 32-1
tab 32-2
Epidemiologi: vanligen smitta via förorenat vatten både barn och vuxna
Symptom: Kraftig diarré
campylobacter och helicobacter
25.) Campylobacter jejunii
Form: Böjd stav
Gramfärgning:Gramnegativ
Syrebehov: Aerob
Campylo
Virulensfaktorer: “faktorer som reglerar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion.
=kurva
Epidemiologi: förekommer i naturen,djur smitta via mat/vatten främst kykling
Symptom: feber, ledvärk, diarré och magsmärtor
(det finns en autoimmunsjukdom som går på nervvävnad som man tror inducerats pga
Campylobacter infektion)
26.) Helicobacter pylori
Form: Böjd stav
Gramfärgning:Gramnegativ
Syrebehov: Aerob
Virulensfaktorer: “faktorer som regierar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion. För mer info om
H.pylori
Epidemiologi: förekommer i naturen smitta via mat/vatten
Symptom: magsår
pseudomonas och besläktade bakterier
“Pseudomonas”
27.) Pseudomonas aeruginosa
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Stav
Gramnegativ
Aerob
Virulensfaktorer:
Opportunist!
(Vidhäftning, Kapsel
Endotoxin, exotoxin)
Antibiotika resistens
Växer bra i olika temp
Epidemiologi:
Smitta från “överallt”, intern. För mer info se kap 34
Symptom:
UVI
Infektiion I liggsår och brännskador
Haemophilus
“Haemophilus” (H.influenzae, H.parainfluenzae)
Subgrupper a-f (b farligaste ingår i vaccin)
28.)Haemophilus influenzae
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Stav
Gramnegativ
Aerob
Virulensfaktorer: Vidhäftning
kapsel
pili
Epidemiologi:
Aerosolsmitta
Symptom:
Sinuit
Otit
Pneumoni
Meningit
Bordetella
“Bordetella”
29.) B.pertussis (B.parapertussis- lite mildare variant)
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Stav (kockoid stav)
Gramnegativ
Aerob
Virulensfaktorer:
Vidhäftning
Toxin
Epidemiologi:
Aerolsol smitta (luftburen) allvarliga infektioner
hos nyfödda
Symptom:
“kikhosta”
Vaccin inte riktigt fullgott skydd
Francicella och Brucella
30.) Francisella tularense
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
liten kockobacill
Gramnegativ
Aerob
Virulensfaktorer: Kapsel
Intracellulär
Epidemiologi:
Vektorburen kan överföras via myggor eller andra
stickande insekter. Sjukdom förekommer främst
hos gnagare, kontakt med sjuka och döda djur
(vanl. öga).
Symptom:
“Harpest”
insektsbett->sår->lymfan.
Öga->Bindhinnekatarr.
(Vanligare norra sverige)
Legionella
31.) Legionella pneumophilia
Form:
stav
Gramfärgning:
Gramnegativ
Syrebehov:
Aerob
Virulensfaktorer: Intracellulär i makrofager, invaderar epitel
Epidemiologi:
Förekommer överallt I vatten.
Omgivningssmitta. Aerosol.
Symptom:
“legionellos” – pneumoni, hög feber
huvudvärk, muskelvärk torrhosta 5-30%
avlider
“pontiac feber” –lnfluensalik symptom
Clostridium
“Clostridium”
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Virulensfaktorer:
Stav
Grampositiv
Anaerob
Spor, toxiner för specifika virulensfaktorer se kapitel 40
32.) Clostridium botulinium
33.) Clostridium tetani
34.) Clostridum perfringens
35.) Clostridium difficile
Epidemiologi:
Förekommer i Jord, vatten, kloakvatten. Normalflora i tarm hos
djur. nr 34 och 35 kan finnas i friska individers tarm.
sporer kommer in i kroppen via yttre miljön ”omgivningssmitta”
32.) toxin/sporer in i mag-tarm kanal via mat/vatten (”små barn inte äta tex honung”).
33.) sporer in i sår i huden, bett från djur
34.) opportunist! sporer in i sår i huden under speciella omständigheter ex. dålig cirkulation i
vävnaden (stora djupa skott och granat splitter skada).
Ibland vid tarm kirurgiska ingrepp. Döende patienter tarm->blod.
35.) opportunist! finns på plats/ in i mag-tarm kanal via mat/vatten- får fäste efter
antibiotikabehandling
Clostridium
32.) Clostridium botulinium
33.) Clostridium tetani
34.) Clostridum perfringens
35.) Clostridium difficile
Symptom:
32.) ”botulism” matförgiftning (framförallt grönsaker, fisk konserver- syrefritt!!!!), nervimpuls ner!->sväljsvårigheter-> andningsstop.
33.) ”stelkramp”, nervsignal upp!-> kramp.
34.) ”gasbrand” sår (djupa sår, vanlig på slagfältet i krig). Vävnadsnedbrytande enzym under gasutveckling.
Även matförgiftning (liknande den vid B.cereus)
35.) diarré ”pseudomembranöskolit” efter att normalfloran i tarmen slagits ut av antibiotika behandling
Treponema, borrelia och leptosira
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
Spiroket
Gramnegativ, annorlunda i cellvägg
Mikroaerofil
36.) Treponema palladium
Epidemiologi:
smittväg: sexuell
virulensfaktorer:
adherens, hyaluronidas, vävnads förstörelse som ett resultat
av värdens immunsvar, klär in sig i fibronektin som skydd mot
immunförsvaret
symptom:
“syfilis”
primär (sår)
sekundär (blod)
tertiär (neurologiska symptom)
37.) “Borrelia”
Epidemiologi:
smittväg vektorburen (fästing)
virulensfaktorer:
förändrar sina antigen, påverkar immunförsvaret
symptom:
“Borrelia” 3dagar-4veckor hudrodnad I ring
3månader-år neurologiska symptom
Mycoplasma och ureaplasma
“Mycoplasma”
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
minsta bakterien, kock
Gramnegativ, ingen cellvägg membran med steroler
aerob
38.) Mycoplasma pneumoniae
Epidemiologi:
droppsmitta
virulensfaktorer: intracellulär, adherens, superantigen
symptom:
Övre-nedre luftvägsinfektioner, bronchopneumoni
Det finns också en Mycoplasma variant som infekterar genitalt
Mycoplasma genitalium
Clamydia
“Chlamydia”
Form:
Gramfärgning:
Syrebehov:
kock
Gramnegativ annorlunda cellvägg
aerob
39.) Chlamydia trachomatis
Virulensfaktorer: intracellulära
Epidemiologi:
smittväg direktkontakt
sexuelldirektkontakt för urogenitalainfektioner
Symptom:
Urogenitala infektioner “Chlamydia” – klåda,
flytningar, sveda kan orsaka sterilitet
Ögoninfektioner
Det finns också en Clamydia variant som infekterar i respiratoriska delar
Clamydia pneumonie “twar”
