Jag litar på dig

Malmö högskola
Lärande och samhälle
Lärarutbildningen
Examensarbete
15 högskolepoäng
”Jag litar på dig”
Är våra läroböcker att lita på?
I trust you
Can we trust our textbooks?
Tobias Kristensson &
Nezam Nazari
Lärarexamen 270hp
Religionsvetenskap
Examinator:
Handledare:
BodilAnge
Liljefors
handledare
Persson
Handledare: Erik Alvstad
1
2
Abstract
The purpose of the study is to se how coherent certain parts of four textbooks is with the
curriculums Lpo 94 and Lgr 80.
The study will examine Christianity and Islam in four textbooks. The aforementioned
books are high school textbooks. To help us conduct the study we will use Hellspongs
qualitative analysis method that’s allows us to conduct a profound analysis. The results are
then compared to the curriculums to give us our answers. The comparisons are based on three
different parts. The first part is the analyzed material. The second part is the earlier research
that we present in the paper and it is the studies scientifical platform. The third part is the
curriculums.
The result of the study is that the textbooks show flaws in the comparisons to the
curriculum. We find parts that are influenced by the authors in form of generalizations, a
patriarchal view of women and the textbooks tend to use Christianity as the norm for other
religions. A positive thing is that the newer books that are based on Lpo 94 show a clear
approach against prejudice. They contextualize certain hot spot topics and problematize others
and by doing this the books create a platform for better understanding.
Keywords: Islam, Christianity, Textbook Analysis, Prejudice, RE education, Didactics
3
1. Inledning ........................................................................................................................................ 6 1.1 Syfte: ........................................................................................................................................................ 7 1.2 Frågeställning: ....................................................................................................................................... 7 1.3 Urval och avgränsning: ....................................................................................................................... 7 2. Bakgrund ......................................................................................................................................... 8 2.1 Lärobokens historia ............................................................................................................................. 8 2.2 Läroboksgranskningen ........................................................................................................................ 9 2.3 Religionsämnets utveckling ................................................................................................................ 9 3. Teori och tidigare forskning .................................................................................................... 11 3.1 Jonas Otterbeck-Vad kan man egentligen begära? ....................................................................... 11 3.2 Kjell Härenstam-Skolboks-islam ....................................................................................................... 12 3.3 Josefine Ljungqvist - kristendom och islam, eller vi och de andra? .......................................... 12 3.4 Emelie Jensen - Med öppna ögon ..................................................................................................... 13 4. Metod ............................................................................................................................................ 15 4.1 Kvalitativ brukstextsanalys .............................................................................................................. 15 4.2 Tillvägagångssätt ................................................................................................................................ 16 4.3 Läromedel som ska analyseras ........................................................................................................ 16 4.3.1 Religion för högstadiet ................................................................................................................................ 16 4.3.2 Religionskunskap stadiebok för högstadiet ......................................................................................... 17 4.3.3 Religion ”ämnesboken” .............................................................................................................................. 17 4.3.4 Religionskunskap; Möte med livsfrågorna .......................................................................................... 17 4.4 Styrdokument ...................................................................................................................................... 17 4.4.1 Lgr 80 ............................................................................................................................................................... 17 4.4.2 Lpo 94 ............................................................................................................................................................... 18 5. Resultat ......................................................................................................................................... 20 5.1 Religion för högstadiet (1991) ........................................................................................................... 20 5.1.1 Den textuella strukturen ............................................................................................................................. 20 5.1.2 Den ideationella strukturen ....................................................................................................................... 21 5.1.2 Den interpersonella strukturen ................................................................................................................. 23 5.2 Religionskunskap stadiebok för högstadiet (1993) ......................................................................... 24 5.2.1 Den textuella strukturen ............................................................................................................................. 24 5.2.2 Den ideationella strukturen ....................................................................................................................... 25 5.2.3 Den interpersonella strukturen ................................................................................................................. 27 5.3 Jämförelse med Lgr 80 ...................................................................................................................... 29 5.4 Religionskunskap; Möte med livsfrågorna (1997) ......................................................................... 30 5.4.1 Den textuella strukturen ............................................................................................................................. 30 5.4.2 Den ideationella strukturen ....................................................................................................................... 31 5.4.3 Den interpersonella strukturen ................................................................................................................. 32 5.5 Religion ”ämnesbok” (2006) .............................................................................................................. 33 6.5.1 Den textuella strukturen ............................................................................................................................. 33 5.5.2 Den ideationella strukturen ....................................................................................................................... 34 5.5.3 Den interpersonella strukturen ................................................................................................................. 35 5.6 Jämförelse med Lpo 94 ...................................................................................................................... 37 6. Samanfattning ............................................................................................................................. 39 7. Diskussion .................................................................................................................................... 40 8. Framtida forskning .................................................................................................................... 42 9. innehållsförteckning .................................................................................................................. 43 4
5
1. Inledning
När man tänker tillbaka på sin undervisning i skolan tänker man ofta på de olika lärarna man
hade. Vissa var duktiga och populära, andra var det inte. En sak vi kanske inte så ofta tänker
på är det material som är grundläggande, läroböckerna. Dessa böcker ansågs vara fulla med
kunskap och de var ofelbara. Det som var skrivet i boken var fakta helt enkelt, inget man
kunde argumentera bort. Som vuxen och student på lärarhögskolan insåg man att så kanske
inte var fallet.
Under större delen av utbildningen på lärarhögskolan i Malmö har vi arbetet med
läromedel och kursplaner. Dessa har vid olika tillfällen varit till stor nytta och har vid andra
tillfällen varit ett hinder för oss studenter.
Under den verksamhetsförlagda tiden insåg vi att bristen på ämneskunskaper ledde till att
vi blev allt mer beroende av läromedel. Med den stora skillnaden mellan olika läromedel
skapades mycket merarbete för oss kandidater. Merarbete av planering och utformning av
undervisningen och med syftet att leda eleverna på respektive skola till de kursmål som
läroplanen bestämt.
Vid ett flertal tillfällen under praktiken har vi hittat saker i böckerna som inte stämmer
överens med den demokrati och jämställdhetsprofil som skolan ska representera. En del
läroböcker vi stött på har visat tendenser till bl.a. islamofobi, mansdominans. Man ställer sig
frågan om hur dessa sakfel kan ta plats i läroböcker som används dagligen av elever på olika
skolor i Sverige. Vid närmare granskning så insåg vi att den statliga läroboksgranskningen
upphörde i juli 19911. Istället för en statlig granskning ska nu marknaden garantera kvalitén.
Vad det kan föra med sig för problem kan man ju bara spekulera i, men kanske har vi funnit
en del av problemen under vår praktik.
Dessa sakfel och värderande delar av de olika skolböckerna har väckt vårt intresse för
läroboksgranskning. Då vi inser att marknaden inte har garanterat den kvalité som det var
tänkt, ska vi utföra det arbete som riksdagen beslutade sig för att lägga ner år 1991, d.v.s.
utföra en kritisk läroboksgranskning.
1
Sture Långström, Författarröst och lärobokstradition; en historiedidaktisk studie (Umeå: Borea bokförlag,
1997) s.201
6
1.1 Syfte:
Vårt syfte är att göra en läroboksanalys för att se hur pass väl valda delar i böckernas innehåll
stämmer överens med Lgr 80 och Lpo 94 för ämnet religionskunskap. Studien ämnar även
presentera de olika tendenser som påträffas under arbetets gång. Att göra en läroboksanalys är
relevant eftersom det står för en stor del av kunskapen som presenteras för eleverna i skolan.
Men även eftersom den läroboksgranskning som existerade fram till 1991 inte längre
existerar. Det är av intresse att se hur pass väl böckerna stämmer överens med de riktlinjer
som finns i kursplanerna när marknaden styr kvalitén och inte någon med skolans intresse i
tankarna. Lgr 80 och Lpo 94 är valda på grund av att vi vill skapa en förståelse för hur det sett
ut och ser ut i de böcker som tenderar att finnas i skolväsendet, idag.
1.2 Frågeställning:
Vår undersökning kommer att försöka besvara följande frågor;
•
Hur stämmer böckernas innehåll överens med Lgr80 och Lpo 94?
•
Vilka sorters tendenser till värderingar framhävs i presentationen av religionerna?
1.3 Urval och avgränsning:
Vi har valt att använda oss av två olika läroplaner, Lgr 80 och Lpo 94. Därmed har vi valt att
använda böcker som publicerats under den tidsperiod då dessa läroplaner var rådande. Utöver
det så kommer arbetet enbart fokusera på högstadiets senare år, då detta är relevant för den
utbildning vi genomgår.
Materialet som detta arbete baseras på består av fyra olika läroböcker som grovt kan delas
in i två olika kategorier baserat på tidpunkt för utgivning och därmed den läroplan de tillhör.
De två första böckerna som tillhör kategori ett är utgivna år 1991 och 1993 och berörs av Lgr
80. Böckerna som tillhör kategori två är utgivna år 1997 och 2006 och tillhör Lpo 94. Utöver
det kronologiska perspektivet har vi lagt vikt vid att välja böcker som skrivits av olika
författare och publicerats av olika förlag. Detta eftersom vi vill ha så stor representativitet
som möjligt i vårt resultat. Givetvis kan inte alla förlag finnas med utan vi har lagt vikt vid de
stora förlagen som täcker en stor del av marknaden.
7
2. Bakgrund
2.1 Lärobokens historia
Läroboken historia kan delas upp i två olika perioder. Den första kring 1500- talet då Johan
Gutenbergs boktryckarkonst presenterades för omvärlden. Den andra under 1800- talet då
läroboken tog plats i den organiserade undervisningen.
Pierre de la Ramée (1515-1572) var den person som såg till att ett skifte i undervisningen
tog plats. Från att ha varit personstyrd till att lägga fokus på den visuella perceptionen. Större
vikt lades på memorerandet av textbundna kunskapsenheter.2
De la Ramée konstruerade även ett schema för att klassificera omvärlden som även kunde
användas för att logiskt ordna kunskap. Jean Calvin (1509-1564) inspirerades av De la
Ramées schema och använde det för att skapa ett socialt schema, något som kallades för
`Vitae curriculum´ ett schema som de kristna skulle leva efter för att komma till himlen.
Curriculum är det vi idag kallar läroplan, det schema eleverna ska följa för att nå deras
kunskapsmål.3
Med den nationellt organiserade skolans intåg på 1800- talet infördes läroböcker i olika
ämnen och för olika årskurser. Läroboken är idag Sveriges mest lästa bok om man ser på
antalet studerande som finns i Sverige från lågstadiet till vuxenskolan. Boken har spelat en
viktig roll för det svenska samhället. De enda böckerna som kan konkurrera med lärobokens
inflytande är bibeln och psalmboken. Fakta, värderingar och kunskap hämtas dagligen från
svenska läroböcker av miljontals människor.4
Läroboken är ämnad att användas i olika pedagogiska situationer och är därför framställd
efter vissa regler. Det som bestämmer hur en lärobok ser ut är till stor del den rådande
läroplanen. Men det är inte den enda avgörande faktorn. Hur stoffet presenteras bestäms av
läroboksförfattarna och förlagen.5 Detta medför att den fakta som presenteras görs subjektivt.
Sture Långström skriver om läroböcker att de;
[inte är] enkla avspeglingar av verkligheten, de är sociala konstruktioner och bärare av alldeles
särskilda traditioner och sätt att kombinera perspektiv och kunskapsfragment. Texter
perspektiverar världen.6
2
Staffan Selander, Lärobokskunskap (Lund: Studentlitteratur, 1988) s.15
Selander, s.15-16
4
Långström, s.10-14; Selander, s.16-17
5
Selander, s.15
6
Långström, s.19 3
8
2.2 Läroboksgranskningen
På 1600- talet inrättades en statlig censur som hade för avsikt att kontrollera all litteratur som
publicerades i Sverige. Ansvaret för granskningen av litteraturen och undervisningen i skola
och universitet låg ytterst hos biskoparna. Denna granskning hade för avsikt att skydda
kyrkan. Den som genom det skrivna eller talade ordet spred villfarelse eller förakt för de
svenska ceremonierna gjorde det med livet som insats.7
År 1766 upphävdes censuren i och med införandet av tryckfrihetsordningen. Detta betydde
inte att man kunde välja sina läroböcker fritt utan rektorer och lärare kunde lämna in förslag
och önskemål till biskopen som i sin tur godkände eller avslog ansökan. Statliga
kommissioner som granskade läroböcker gjorde det först under 1800- talets andra hälft. Det
dröjde fram till år 1938 innan en fristående läroboksnämnd grundades. Man granskade alla
böcker som hade med undervisning att göra. Allt från läroböcker till ordböcker och
kartböcker kom under granskning. Utöver böckernas kvalité så var även dess pris under
utredning.8
Fram till 1974 skedde en del förändringar i organisationer av läroboksnämnden, dels vem
som skulle vara med och granska böckerna och dels antalet personer som deltog. 1974
skapades det nya organet SIL, statens institut för läromedelsinformation. Organet granskade
läromedel med nya perspektiv. Även om privata företag producerade läromedlen så stod SIL
för en objektivitetsgranskning av produkterna. Skolöverstyrelsen gav ut sex punkter som
användes som underlag för granskningen där olika punkter som, tendentiöst innehåll, sakfel,
rimligt utrymme för de olika delarna i boken och om böckerna stämmer överens med rådande
läroplan. År 1991 fastslog riksdagen att SIL ska upphöra och att inget annat organ ersätter då
”marknaden ska garantera kvalitén”9
2.3 Religionsämnets utveckling
Fram till 1980 års läroplan utsattes kristendomskunskapen för lite förändringar. Ämnet stod
för förmedlingen av kulturen och den fungerade som en stabilisering i samhället. De vuxna i
samhället stod för att behålla kyrkostödet och stödet från de kristna organisationerna, men hos
eleverna väcktes inget större intresse för debatten. Näringslivet som kontinuerligt
expanderade förde det stora argumentet mot kristendomsämnet, med grunden i att ämnet är
mindre väsentligt än de nyttoämnen som eleverna bör tillägna sin tid åt. Ämnet som
innefattade kultur och värdegrund ansågs enligt näringslivet vara en börda för eleven.
7
Långström, s.192
Långström, s.193-194
9
Långström, s.199-201 8
9
Med 1980 års skolreform visade konsekvenserna av den nyttoinriktade politik som förts, det
nyttoinriktade belystes och detta fortsatt ända in i 1990-talet. Under detta årtionde fick
värdegrundsfrågorna en officiell och en uttrycksfull utformning. Skolreformen som tog plats
år 1994 belyste dessa utformningar, inte längre skulle religionskunskapen vara ensam om
värdegrundsfrågor och förmedlingen av kultur utan denna belastning delegerades ut i hela
skolväsendet. Detta var nu allas ansvar. 10
Tittar vi närmare på Mikael Löfwalls studie Religionskunskap – ett ämne i tiden? ser vi i
slutsatsen att han framhäver kristendomens kvantitet av religionskunskapsstoff. Med grunder i
globaliseringen och den demokratiska grund som skolan skall inta är faktorer som spelat in i
denna förändring. Däremot har intresset för etik och en förståelse för andra religioner
eskalerat och delar som etik tar en allt större plats i ämnet. 11
10
Carl E. Olivestam, Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen (Stockholm:
Remus förlag, 2012) s. 11
11
Mikael Löfwall, Religionskunskap – ett ämne i tiden? (Linnéuniversitetet: 2012-01-12) s, 36 10
3. Teori och tidigare forskning
Utgångspunkten för undersökningen är att de brukstexter som ska analyseras kommer att
innehålla tendentiöst innehåll. Tidigare forskning målar upp en bild om islam som tendentiös,
det är spännande att se vad vi kommer fram till i vår studie som delvis behandlar islam men
även kristendomen.
Jonas Otterbeck presenterar i sin artikel Vad kan man egentligen begära?12 att enkla
sakfel, tendentiöst urval och en fixering vid islamism är förekommande i de läroböcker som
används idag. Utgångspunkten för hur kristendomen kommer att presenteras är mer osäker, då
vi inte hittat relevant forskning om kristendom för denna studie och kommer till större del
hänvisa till forskning av islam i läromedel. Men den forskning vi hittat pekar på att
kristendomen presenteras ur ett västerländskt perspektiv och framställs mer som ”vår”
religion, något som kan skapa ett polariserat klimat. Med vår metod hoppas vi komma fram
till ett tillförlitligt och representativt resultat. Den textuella, ideationella och interpersonella
strukturen som Hellspongs metod kretsar kring förväntas besvara de frågor vi ställt materialet
på ett tillfredställande sätt.13
3.1 Jonas Otterbeck-Vad kan man egentligen begära?
Islamologen Jonas Otterbeck gjorde år 2002 en läroboksanalys som inkluderade sju texter om
islam. Resultaten av hans undersökning presenterades i en antologi som utgavs år 2006 för
Museum Tusculanums förlag.
Otterbecks undersökning är av nytta för oss då det till stor del behandlar samma ämne som
vi och använder sig av samma material. Skillnaden är att Otterbeck inte har gjort en analys av
kristendomen. Undersökningen kommer fram till att de böcker som analyserats innehåller
bl.a. enkla sakfel, tendentiöst urval, en förvirrande struktur och utelämning av information
och fokus på islamism.14
Otterbeck skriver att delar av innehållet för islam beskrivs ur ett kristet perspektiv och
förklaras med kristen terminologi. I en del av texten presenteras en uppdelning mellan präster
12
Andersen, Peter B., Dahlgren, Curt, Johannesson, Steffen & Otterbeck, Jonas (red.), Religion, skole og
kulturel integration i Danmark og Sverige, Museum Tusculanums Forlag/Københavns universitet, København,
2006 Andersen, Peter B., Dahlgren, Curt, Johannesson, Steffen & Otterbeck, Jonas (red.), Religion, skole og
kulturel integration i Danmark og Sverige, Museum Tusculanums Forlag/Københavns universitet, København,
2006
13 Lennart Hellspong, Metoder för brukstextanalys, (Lund: Studentlitteratur, 2001) s.17-21 14
Otterbeck, s.241-258
11
och lekmän som är viktig för kristendomen men som blir oförståelig för den islamiska
kontexten. Mannen är det normerande könet då bl.a. muslimer beskrivs som bröder. Normen
för islam blir den sunnitiska inriktningen de andra inriktningarna beskrivs kort och under
andra rubriker. Vid vissa tillfällen anförs fundamentalistiska åsikter som representativa för
hela religionen. Otterbeck sammanfattar sin kritik i två konkreta termer; orientalism som
skapar avstånd till islam och islamism som genom sitt tolkningsföreträde tystar ner de andra
inriktningarna. Slutsatsen är att man kan begära att läroböckerna är tydligare med vilka
perspektiv man använder, visar upp ett större mått av reflektion och avslöjar sina strategier,
har färre faktafel och klumpiga formuleringar.15
3.2 Kjell Härenstam-Skolboks-islam
Skolboks-islam är en avhandling skriven av Kjell Härenstam (professor i religions vetenskap)
där han presenterar studier gjorda på svenska läromedel i religionskunskap. Han lägger fokus
på islam som även är en av denna studiens utvalda religioner för undersökning. Härenstams
framhäver likheter inom en läroplansperiod men också slående skillnader mellan olika
läroplansperioder. Men inte bara detta, Härenstam visar även att läroböckerna inte stämmer
överens med den bild muslimska författare har om islam, de läroböcker som granskades
stämmer inte heller överens med styrdokumenten.16 Härenstam exemplifierar den senaste
nämnda bristen genom att framhäva en del från läroplanen,
”att skolan också måste visa religioner och ideologier från ”insidan”, från anhängare och den
troendes perspektiv.”17 Hans argument går hand i hand med Josefine Ljungqvist tes om att
den österländska religionen är skriven från ett västerländskt perspektiv, och därmed inte från
”insidan” vilken den skall vara enligt Lgr 80.18
3.3 Josefine Ljungqvist - kristendom och islam, eller vi och
de andra?
Denna studie är gjord av Josefine Ljungqvist Södertöms högskola. Studien har till syfte att
analysera presentationen av kristendom och islam i två läroböcker. Forskaren delar in sin
analys i tre delar, kontexten, förförståelse och objektivitet. Det vill säga att hennes primära
fokus är innehållet vilket är det samma för detta arbete. Innehållet i böckerna kommer ligga
till grund för oss, och leder oss till den konklusion som senare jämförs med läroplanerna för
15
Otterbeck, s.241-258
Kjell Härenstam, Skolboks-islam(Göteborgs universitet: 1993) s.261- 262
17
Härenstam, s. 262
18
Lgr 80 s. 32 16
12
respektive läroplansperiod. Ljungqvist poängterar även att värdeladdade orden är en del i
hennes arbete och har relevans i hennes undersökning.19
Undersökningen resulterar i att en av två böcker presenterar ett bredare perspektiv av de
valda religionerna, medan den andra är kortfattad och baserad enbart på fakta. Hon
problematiserar de båda böckerna i och med att de båda är skrivna i en västerländsk kontext
och presenteras i en västerländsk kontext. Det hon försöker framhäva med denna
problematisering är att religionen islam därmed är skriven utifrån ett västerländskt perspektiv.
Grunden för argumentet ligger i att religionen inte praktiseras lika i den rådande kontexten
som den gör i ett muslimskt land.20 I detta arbete kommer dock inte en jämförelse ske mellan
läroböckerna, den jämförelse som vi kommer att fokusera på är mellan läromedel och läroplan
och kursplan.
3.4 Emelie Jensen - Med öppna ögon
En litteraturstudie om hur islam behandlas och framställs i skolan
Syftet med Emelie Jensens litteraturstudie med öppna ögon är att med fokus på svenska
läromedel för ämnet religionskunskap, framhäva presentationen av islam. Läroböckerna hon
inkluderar i sin avgränsning är riktade mot grundskolans senare år och gymnasiet. I detta
arbete kommer vi dock inte att lägga fokus på gymnasiet men däremot ett djupare perspektiv
på grundskolans senare år.21 Jensen till skillnad från oss lutar sig mot den befintliga
forskningen för att fram häva sina resultat, vilket innebär att hennes läromedelsanalys är en
analys gjord på sekundära källor eller närmare bestämt en ”sammanfattning” av grundanden i
tidigare forskning. Men litteraturstudien framhäver drag som kan vara till hjälp för detta
arbete, hon presenterar forskningens resultat som visar två gemensamma drag för islam i olika
läroböcker. 22
Jensen fram till en slutsats som vi i detta arbete skulle kunna använda som hypotes i frågan
om hur religionerna presenteras:
Det är en varierad kvalitet på de läromedel som vi religionslärare möter ute på fältet och det
är viktigt att vara medveten om att dess innehåll kanske inte alltid avspeglar de avsikter som
man som lärare har med sin undervisning. Det är viktigt att alltid problematisera det innehåll
som finns i läroböcker och att våga lyfta in andra perspektiv än läromedelsperspektivet i
undervisningen. Det bästa stället för elever att möta vinklat och dömande innehåll, så som
19
http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:396393 s.12
http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:396393 s. 39
21
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:589507 (2013-10-14) s.3-4
22
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:589507 s. 17
20
13
tidningsartiklar och andra medieutsagor, bör vara i klassrummet eftersom läraren finns där
och kan hjälpa till att reda ut de diskussioner som eleverna själva inte klarar av att hantera.23
Studien visar på olika exempel så som kvinnan i islam som tas upp i olika läromedel, och
hur kvinnan framställs. Härenstam påpekar att i storsäljaren Religion och liv finns en egen del
för kvinnan i islam, och är en beskrivning av den muslimska kvinnans faktiska förhållande i
vissa specifika områden. Här lyfter han dock ett par relativt viktiga punkter för vår
undersökning; a) Ett negativt urval som t.ex. kvinnlig omskärelse som egentligen inte har en
del i en lärobok om islam b) den generalisering som skulle kunna vara sann i vissa områden,
tenderar att visa en representation av islam överlag. Detta är typexempel på tendenser som vi
kommer att undersöka i denna studie.
23
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:589507 s. 44 14
4. Metod
4.1 Kvalitativ brukstextsanalys
Undersökningen är en kvalitativ studie som grundar sig i en djupgående analys av olika
brukstexter. Brukstexter är texter som används för ett specifikt ändamål. Lärobokstexter
används för ett pedagogiskt ändamål medan en bruksanvisning för en ipad ingår i
marknadsföringen i ett kommersiellt ändamål. En brukstext är ofta målinriktad, det finns ett
medvetet syfte med det som står skrivet. I detta fall ska läroplanerna utgöra en plattform, som
det vägledande i arbetet med jämförelserna gentemot läroböckerna. Alla brukstexter står inte
för något modernt och nytt därför är det viktigt att granska dem ur den kontext de uppstod.24
För att mer specifikt och detaljrikt förklara denna modell har Hellspong strukturerat upp
modellen i tre punkter utöver den kontextuella som förklarats ovan.
Den textuella strukturen behandlar textens grammatik, dynamiska och statiska verb.
Verbens tempus kan säga oss mycket om författaren vill hålla något utdött vid liv. Eller få det
att låta förflutet.25
Den ideationella strukturen Denna del behandlar olika teman, som till exempel visar den
oss vad som ligger i fokus i texten. Vidare ingår även olika perspektiv som texten ger oss,
närmare bestämt det perspektiv som skribenten gett texten för hur den ska visa sig själv och
dess propositioner.26 För en läroboksanalys får denna struktur dubbel betydelse då de
teman/perspektiv som författaren väljer att presentera är representativt för religionen.
Den interpersonella strukturen Går ut på att se olika attityder i den löpande texten. Med
hjälp av olika värdeord kan man se hur en religion presenteras och kanske även skönja olika
attityder för eller emot religionen i fråga. Exempel på värdeord kan vara ”bra”, ”vackert”,
”fult” eller andra ord som representerar olika attityder.27
Hellspong framhäver att det är viktigt att använda modellen flexibelt, så att den passar in i
undersökningen som ska utföras och inte ta modellen som något absolut. Enligt honom går
det inte att skapa en mall som mekaniskt fungerar på alla olika texter.28
24
Lennart Hellspong, Metoder för brukstextanalys, (Lund: Studentlitteratur, 2001) s.17-21
Hellspong, s.25
26
Hellspong, s.35-41
27
Hellspong, s.47
28
Hellspong, s.50 25
15
4.2 Tillvägagångssätt
Vi har precis som Hellspong rekommenderar anpassat hans modell till att passa till vårt syfte
och vår frågeställning. Vi kommer rent praktiskt att noga läsa igenom texterna en gång per
bedömnings punkt, tagna ur den anpassade modellen. Det vill säga att det kommer att ske en
läsning för den textuella, en för den ideationella och en för den interpersonella strukturen utav
samma brukstext. Detta för att inte bara få en generell bild för respektive författares
presentation och urval.
Analysdelen kommer att bestå av en enskild del för varje läroplansperiod. I den delen
kommer vi att lägga grunderna för att besvara arbetets första fråga; Stämmer böckernas
innehåll överens med Lgr 80 och Lpo 94? Detta gör vi med hjälp av läroplanerna för
respektive period samt den tidigare forskning som vi har till vårt förfogande.
Vad gäller frågan; hur kan man se tendenser och värderingar i presentationen av
religionerna? Framförs grunderna till svar redan i Hellspongs fjärde punkt i analysmodellen
den interpersonella strukturen. Vilken har anpassats för detta arbete för att specifikt fokusera
på författarnas urval, attityder och tendenser.
Fördelen med att använda Hellspongs analys är att vi får en strukturerad metod som täcker
mer än ett perspektiv av texten. Det är även positivt att metoden är avsedd för brukstexter
vilket medför att det blir ett säkrare resultat som framkommer utifrån det syfte vi har med
arbetet. Något som kan anses vara negativt är att Hellspongs metod hade kunnat vara bredare
än de fyra punkter vi använder oss av i arbetet. Vi känner dock att det räcker för den
frågeställning vi har satt ut att besvara.
4.3 Läromedel som ska analyseras
4.3.1 Religion för högstadiet29
Utgiven år 1991 av Almqvist och Wiksell och det är den första upplagan. Boken är skriven av
Bo Nylund och Melker Wesslegård. Det finns ingen information om författarna i boken. Det
framgår inte vad de har för kvalifikationer för att skriva en lärobok. Förutom de abrahamitiska
religionerna tar boken även upp hinduismen, buddismen, religioner i Kina och Japan.
29
Bo Nylund, Melker Wesslegård, Religion för högstadiet (Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1989)
16
4.3.2 Religionskunskap stadiebok för högstadiet30
Utgiven år 1993 av Gleerups förlag. Det är bokens första upplaga och den är skriven av
Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman. Även i denna bok saknas värdefull information
om författarna till boken. Det står inget om författarnas kvalifikationer till att skriva en
lärobok i religionsämnet. Boken lägger tyngd vid kristendomen och judendomen. De
resterande religionerna får mindre plats.
4.3.3 Religion ”ämnesboken”31
Utgiven år 2006 av Liber förlag. Det är bokens första upplaga och den är skriven av Ingrid
Berlin och Börje Ring. Även i denna bok saknas värdefull information om författarna till
boken. Det står inget om författarnas kvalifikationer till att skriva en lärobok i religionsämnet.
Det står ingenting i inledningen om hur man ska tolka innehållet i boken.
4.3.4 Religionskunskap; Möte med livsfrågorna32
Utgiven år 1997 av Natur och Kultur. Det är bokens första upplaga och den är skriven av Boel
Westerberg och Wiwi Samuelsson. Information om författarnas kvalifikationer saknas.
Däremot så finns det ett förord som förklarar hur författarna anser att boken ska användas.
Boken består av 12 olika teman, och utgår från frågor om livet såsom kärlek och död. Boken
är inte tänk som en bok att plugga in utan mer som en uppslagsbok som svarar på olika frågor.
Religioner i fokus är judendom, kristendom, islam, hinduism och religioner i Kina och Japan.
4.4 Styrdokument
Vi kommer att i denna studie använda läroplanerna som en mall för att se om de publicerade
läroböcker som användes i skolor var legitima för användning eller stred mot svenska
styrdokument och därmed var olämpliga för undervisning i den obligatoriska skolan.
4.4.1 Lgr 80
En gemensam och demokratisk grund för det samhälle vi lever i, med förståelse och respekt
för andra människor. Skolan ska sträva efter att fostra eleverna med samhällets demokratiska
värderingar. 33 I och med den demokratiska ställning som skolan skall inta och uppfylla kravet
av objektivitet. Det vill säga att även de läromedel som införskaffas skall följa denna
30
Magnus Hermansson, Nils-Åke Tidman, Religionskunskap; stadiebok för högstadiet (Örebro: Gleerups, 1993)
Bo Nylund, Melker Wesslegård, Religion (Västerås: Almqvist & Wiksell, 1996)
32
Boel Westerberg, Wiwi Samuelsson, Religionskunskap; Möte med livsfrågorna (Arlöv: Natur och Kultur,
1997) 33 Lgr 80 s. 119 31
17
objektivitet, vilket kommer att vara en punkt som kommer redogöras för om vi kan se
tendenser i presentationen av religionerna, och även om stoffet stämmer överens med Lgr 80.
Den förståelse och respekt som eleverna ska få, grundar sig till stor del i kunskaper
hämtade från läroböckerna. I och med att det läggs stor vikt på läroböckerna, blir betydelsen
för detta arbete mycket större. Varför, kan man fråga sig. Svaret på detta ligger i att
objektivitetsgranskningen upphörde år 1991.34 Denna respekt och förståelse skall ligga till
grund för strävandet efter jämlikhet och solidaritet 35
Titeln för religionskunskapen under denna period, Människans frågor inför livet och
tillvaron; Religionskunskap framhäver i sig detaljer för den djupa förståelsen för människan
och hennes tillvaro. Att skapa förståelse för människan är här ett faktum, och detta skall enligt
läroplanen ske med bibeln i centrum. Med bibeln som referenspunkt för Sverige och dess
kultur ska den jämföras med andra religiösa traditioner, med det som ett syfte framhävs även
invandrarnas religiösa arv, traditioner och livstolkningar.36 På så sätt skapas en förståelse för
människan samt förbindelsen mellan olika människor i en gemenskap, eller närmare bestämt
ett samhälle.
4.4.2 Lpo 94
Svenska skolan vilar på en demokratisk grund och det svenska skolväsendet är utformat och
utvecklas i demokratisk anda. Viktiga punkter för denna läroplan är allas lika värde och
jämställdhet mellan kvinna och man.37 Skolan skall även motverka traditionella könsmönster
och skapa ett tillåtande klimat för eleverna för att inta andra roller. Detta är en väsentlig faktor
i detta arbete, när vi undersöker varje religion och om dessa tenderar att presentera
religionerna genusmedvetet.38
Kunskapen som kommer ligga till grund för elevens referensram i framtiden är skolans
ansvar och har stor betydelse för elevens förståelse för andra, trygghet, hänsyn och respekt i
interaktion med andra. Därmed är det viktigt att de läroböcker som används i skolorna är och
förblir opartiska för att uppnå målet med att stimulera varje enskild elev till eget
ställningstagande. Målet med detta arbete kommer vi att se om läroböckerna håller denna
kvalitet med att vara opartisk. 39
34 Långström,
s.201 80 s. 120 36 Lgr 80 s. 121 37
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94, (Stockholm, 1994) s. 3
38
Lpo 94, s.5
39
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94; supplement
religionskunskap, (Stockholm, 1994) s.38
35 Lgr
18
I kursplanen för religionskunskapen poängteras att den växande invandringen i Sverige
innebär att det är väsentligt att inkludera andra religioner. Denna inkludering ska i sin tur
främja samspelet i samhället. 40
Religionsundervisningen skall ha fokus på kristen tro och kristna traditioner som i sin tur
ska skapa förståelse för eleven om bland annat svensk och västerländsk konst, musik och
litteratur.
40
Lpo 94; supplement religionskunskap, s.38
19
5. Resultat
Resultatet är indelat i antalet analyserade läromedel samt följer den struktur som vi tidigare
presenterat under metodavsnitten. Under varje läromedel presenteras kristendom och islam
separat samt varje religionen indelas i den textuella, ideationella och den interpersonella
strukturen. Efter presentationen av de böcker som är skrivna med Lgr 80 och Lpo 94 som
grund kommer de att presenteras en jämförelse mellan respektive läroböcker och läroplan.
5.1 Religion för högstadiet41 (1991)
5.1.1 Den textuella strukturen
Kristendom
Brukstexten presenteras med en variation av tempus, den rent informativa texten är skriven i
dåtid, det vill säga under Jesu tid som historisk person. Samtidigt framhävs ett flertal citat från
Bibeln som är skrivna i nutid vilket ger intrycket av att författaren håller Jesu aktuell även i
nutid.
41
Bo Nylund, Melker Wesslegård, Religion för högstadiet (Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1989)
20
Islam
I presentationen av islam skulle vi kunna kategorisera två områden där två olika tempus
används. En första del som är en rent historieförklarande del som utgörs av beskrivande delar,
bland annat Muhammeds liv, kulturen, uppenbarelsen i dåtid. Och en andra del som utgörs av
en artikel från Svenska Dagbladet om en konvertit som berättar om hur det är att vara
konvertit och hennes uppfattning om religionen i nutid, samt en beskrivning av en muslim vid
namn Mahmud och hans pilgrimsfärd där han beskriver hans upplevelser i Mecka. Vi finner
även stycken som förklarar de fem grundpelaren där författarna använder sig av en rent
informativ text i nutid. Eller övergår från dåtid till nutid för att markera att muslimer än idag
gör som Muhammed gjorde en gång i tiden.42
5.1.2 Den ideationella strukturen
Kristendom
Författarna av boken har delat upp kristen domen i två sammanhängande delar som i sin tur är
uppdelade i olika kapitel. Kristendomen är presenterad ur ett kronologiskt perspektiv. Den
första sammanhängande delen ger till att börja med en förklaring för läsaren om hur samhället
var på Jesu tid. De lyfter grupperingar mellan bland annat judiska grupper och romare. Vidare
presenteras Jesus historia mer detaljerat, då författarna väljer att lyfta delar ur bibeln som
citeras bland annat hur Jesus ställde sig till Judarnas yttre regler och att han umgicks med
”syndare”. Författarna ifrågasätter varför Jesus fick fiender och själva svarar på detta genom
att peka på olika orsaker. Författarna har även valt att tillägna sidor åt att diskutera bilden av
Jesus, genom att presentera en variation av konst och serietidningsbilder.43
Utvalda
delar förklarar olika evangelium och dess författare samt innehåll, delvis presenteras även
citat ur dessa som belyser Jesus barmhärtighet och ställning för jämlikhet. Författarna återgår
efter en del till historiskt perspektiv och presenterar kristendomen i det romerska riket, där det
mångreligiösa samhället presenteras för en djupare förståelse för kristendomen. Med en
fördjupning i kristendomen i det romerska riket förklarat, leder författarna läsaren tillbaka till
den tid då kristna börjar dyka upp, hemliga symboler, Jesus tankar om folket till att
kristendomen sprider sig i riket. 44
Här sker ett hopp i historien och läsaren hamnar under 1900-talets kristendom, i denna del
behandlar författarna kristendomens utveckling under förra århundradet och de olika
42
Nylund, Wesslegård, s. 72-95 Nylund, Wesslegård, s. 38-49
44
Nylund, Wesslegård, s. 50-62
43
21
världsdelar som har berörts av kristendomens spridning i generella drag och hur bibeln har
inspirerat.45
Även den andra sammanhängande delen är presenterad ur ett kronologiskt perspektiv. Här
presenteras religionerna i norden med en utgångspunkt i den asatron. Författarna belyser delar
från den fornnordiska religionen som Midgård, Asgård, och även en kortpresentation av Oden
och Tor och hur man tolkar myterna?46
Efter en introduktion av asatron sker en brytning och författarna lägger åter fokus på
kristendomen från den katolska tiden i Sverige fram till 1900-talet. Författarna har valt att
strukturera upp kristendomens i århundraden där respektive århundrade framhäver sin del av
historian av kristendomen.
Exempel på detta är:
Medeltiden som presenterar: den katolska tiden, kyrkans roll i samhället och dess makt, att
kyrkan och staten stiftar laga och även en kort presentation av tidigare förklarade delar som
katolska sakramenten. 47
1900-talet som presenterar: kyrkans svårigheter då folk börja bygga frikyrkor, eller
kyrkans problem med urbaniseringen, presentation av frikyrkor i nutid så som Svenska
Baptistsamfundet, Pingströrelsen. 48
Den andra hälften av denna sammanhängande del ägnar sig beskrivningar och förklaringar
av kristendomen tre stora kyrkor, den katolska, ortodoxa och protestantiska. För varje kyrka
presenteras bland annat gudstjänsten, sakramenten, prästvigning och hur den speciefika
kyrkan uppstod. 49
Islam
Författarna följer till att börja med Muhammeds liv fram tills profetens död strax efter att han
återvänder från Medina, ur ett kronologiskt perspektiv. Därefter är kapitlet om islam uppdelat
i mindre delar så som bland annat den arabiska kulturen, hur det är att vara muslim, Koranen,
islams fem grundpelare.
Författarna lyfter två gånger ett emiskt perspektiv detta i form av en tidningsartikel, och en
förklaring från en muslim över hans pilgrimsfärd. De har även belyst kvinnan i islam, i
samband med Muhammeds fruar och att mannens rätt till fler fruar. Även islams splittring i
45
Nylund, Wesslegård, s. 67-71
Nylund, Wesslegård, s. 132-135
47
Nylund, Wesslegård, s. 140-146
48
Nylund, Wesslegård, s. 170-176 49
Nylund, Wesslegård, s. 177-191
46
22
två grenar presenteras kort. Som avslutande delar i kapitlet beskrivs islam som världsreligion
och världens uppfattningar om islam, samt islam i Sverige.50
5.1.2 Den interpersonella strukturen
Kristendom
Författarna för denna bok har i olika sammanhang ett ordval som belyser stoff med en viss
bestämdhet när det i själva verket är osäkert. Vid enstaka tillfällen stöter läsaren på
anakronistiska begrepp som kan skapa förvirring för läsaren. För att här skapa en förståelse
för detta kommer vi att citera viss del av materialet.
Ordval som belyser bestämdhet är till exempel säkert och måste; ”Män hade säkert många
gånger svårt att acceptera kvinnors självständighet”.51 När det behandlar hur många kristna
som dödades under den de 250 första åren, finner vi denna mening ”Säkert kunde räknas i
tiotusentals”. När Jesus tankar presenteras skriver författarna att ”de tankar som Jesus har gett
dem, måste dock leda till konflikt med judendomen”52 ordet säkert i de två första meningarna
framhäver en viss säkerhet över informationen som presenteras som fakta. Fakta som vi inte
har belägg för. I den sista meningen spekulerar författarna och presenterar subjektiva åsikter
utifrån egna slutsatser eller osäkra källor om hur det skulle kunna ha varit under en historisk
tid, med ett måste. Hur säkra källorna är har vi inte möjlighet att presentera i och med att vi i
boken inte finner källhänvisningar. Men spekulationerna fortsätter i texten då information
som ”Jesus närmaste medarbetare, de tolv lärljungarna, hade ”[nog också just sådana]”53
förväntningar. Vid ett tillfälle ”[tycks de på fullaste allvar]”54 ha diskuterat rangordning”. I
detta stycka är det legitimt att fråga sig; Enligt vem? I båda situationerna.
Vad gäller de värderande orden så finner vi endast ett fåtal. Enligt boken tycks Jesus ha
gjort ett starkt intryck på åhörarna när de samlades i skaror runt honom för att lyssna på hans
predikan. Återigen kan vi ställa oss frågan, enligt vem? och vara källkritiska. Liknande
situationen då Jesus blir känd för att ha ”[mycket god hand]”55 med sjuka.
Islam
Boken tar upp en del som belyser kvinnan i islam och fokuserar delvis på att polygami är
tillåtet. Detta lyfter mannen och sänker kvinnan i ett jämställdhetsperspektiv och även ur ett
50
Nylund, Wesslegård, s. 72-95
Nylund, Wesslegård, s. 64
52
Nylund, Wesslegård, s. 59 53 Nylund, Wesslegård, s. 42 54 Nylund, Wesslegård, s. 42 55
Nylund, Wesslegård, s. 41
51
23
genusperspektiv. Visserligen är det tillåtet med polygami i en del muslimska länder men
skapar förvirring när författarna framhäver betydelsen av Umma, som innebär en gemenskap,
ett folk, alla människors lika värde och denna gemenskap är mot rasism. Enligt författarna
ingår alla muslimer i Umma och är lika värda, det blir förvirrande när kvinnan senare placeras
lägre i hierarkin i frågan om rättigheter i jämförelse med mannen.
I islam kapitlet finner vi även motsägelsefulla delar om islam som tolerant religion. Å ena
sidan beskrivs djihad och förknippas med oroligheterna i mellanöstern, krig mot Israel. Å
andra sidan är islam en tolerant religion i alla fall mot judar och kristna.
I brukstexten om islam finner vi att författarna betonar kristendom som norm och islam
som icke-kristen religion. ”Genom invandringen har islam blivit Sveriges största icke-kristna
religion”.56 Är inte alla andra religioner än kristendom, icke-kristen? Problematiken ligger i
att användningen av icke-kristen gör kristendomen till normativ. 57
5.2 Religionskunskap stadiebok för högstadiet58 (1993)
5.2.1 Den textuella strukturen
Kristendomen
Brukstexten har en naturlig indelning av tempus. Då det dåtida/historiska tas upp använder
författaren konsekvent sig av dåtid, detsamma gäller då det aktuella tas upp då nutid används
på ett konsekvent vis. Det förekommer inte några avvikande tendenser där författaren
förklarar något historiskt med ett nutida tempus.
Islam
I brukstextens del om islam så dominerar användandet av presens då det teologiska innehållet
får ta större plats än det historiska. Utöver det så finns det en del om islam i Sverige som får
en narrativ form då det berättas av Hassen i presensform.
Utmärkande för texten är användandet av verb som kan uppfattas som militära eller
krigiska. Man kan läsa i texten att Mohammed erövrade sin hemstad och sedermera blev
Arabiens härskare. En erövring är något man tar med våld enligt Nationalencyklopedin59 och
läser man vidare i texten framkommer det att ”sin hemstad hade han erövrat genom skickliga
förhandlingar, inget blod behövde spillas”60
56
Nylund, Wesslegård, s. 95
Nylund, Wesslegård, s. 72-95 58
Magnus Hermansson, Nils-Åke Tidman, Religionskunskap; stadiebok för högstadiet (Örebro: Gleerups, 1993)
59
http://www.ne.se/sok?q=erövring (2013-10-22)
60
Hermansson, Tidman, s.206
57
24
På sidan 18 i boken står det att läsa att ”[…] islamiska länder har en kraftig folkökning.
Men islam erövrar också nya områden.”61 man står frågandes till vad ordet erövra innebär här,
tar islam nya områden med hjälp av militära medel eller sker det genom konverteringar eller
något annat? Precis samma problematik tas upp i Jonas Otterbecks läroboksanalys där islam
beskrivs som den snabbast ökande religionen utan att riktigt förklara varför den är det.62
5.2.2 Den ideationella strukturen
Boken är omfattande och har ingen tydlig tematik. Styckena i boken är tematiska men texten
följer en haltande kronologi. Uppdelningen beskrivs bäst genom ett exempel. Bokens första
delar om kristendomen handlar om Jesus tid och kristendomens spridning. Kapitlet om
kristendomens spridning avslutas på 300-talet och nästa avsnitt inleder med att beskriva
Sveriges fornkristna/kristna historia i kapitlet asatron möter kristendomen.63
Brukstextens tar sig olika skepnader i boken. I de inledande kapitlen så presenterar
författarna sina teman med hjälp av bibeln som tydlig referens och med Jesus och Paulus som
förgrundsgestalter. Denna personliga utgångspunkt utvecklas i de senare kapitlen till att bli
en mer strukturbaserad beskrivning då kristendomens vidare utveckling förklaras med hjälp
av Sverige och Europa som utgångspunkt istället för Jesus och Paulus.64
Utbudet av perspektiv är omfattande. Det teologiska sätts in i historiska, politiska och
vetenskapliga perspektiv. Olika samhällsdebatter tas upp och problematiseras utifrån de
urkunder där fenomenet har sitt ursprung ett exempel är den om kvinnans roll i kyrkan;
De som förespråkar kvinnliga präster menar att det inte alltid är så lätt att avgöra en fråga
med bibelns hjälp. En del av de levnadsregler som finns i bibeln hör hemma i en annan
tid och kan inte gälla längre. Så är det med Paulus kvinnosyn, menar de. Den kristne kan
inte slaviskt följa bibelns ord utan måste bedöma vad i bibelns budskap som är bestående
och vad som kan förändras.65
Författarna ger även läsaren ett inifrånperspektiv när man med hjälp av tidningsartiklar
presenterar tre svenskars syn på sin konfirmation.66
61
Hermansson, Tidman, s.
Otterbeck, s.247 63
Hermansson, Tidman, s.305
64
Hermansson, Tidman, s.56-201
65
Hermansson, Tidman, s.154f 66
Hermansson, Tidman, s.148
62
25
Olika vetenskapliga och teologiska diskurser en plats i boken och man kan läsa om de
olika diskursernas huvudfigurer Thomas av Aquino, Benito Mussolini och Jurij Gagarin och
deras religiösa åsikter.67
Det är med andra ord en vid presentation av de olika religionerna som ges i boken. Det är
inte bara fokus på ett tema utan man försöker behandla religioner ur en mängd olika
perspektiv och ur aktuella och historiska diskurser.
Islam
Bokens upplägg är tematiskt. Till en början tas Mohammeds liv och islams grundande upp,
alltså den historiska delen. Den senare delen tar upp teologin inom islam, de fem pelarna,
koranen och sharialagarna. Till slut så tas islams spridning i världen och Sverige upp där ett
emiskt perspektiv presenteras med hjälp av Hassen en svensk muslim.68
Man kan skönja en del olika perspektiv i texten. Något som följer med läsare genom hela
avsnittet är att det är västerlandet som är normerande för islam. Islam står inte på egna ben
och förklaras på egen grund utan jämförelser med kristendomen sker genomgående. Man
jämför huruvida koranen har en starkare ställning för muslimer än vad bibeln har för de
kristna. Även tolkningen av koranen sätts i ett kristet ljus när man jämför den islamiska
tolkningen med den kristna69 Även om jämförelsen är ett bra pedagogiskt och klargörande
redskap kan man fråga sig varför man jämför islam med kristendomen i islamkapitlet men
inte jämför kristendomen med andra religioner i kristendomskapitlet.
Det händer även att man behandlar islam med kristen terminologi då man skriver att ”det
finns inget speciellt prästerskap som står närmare gud än andra människor”70 användandet av
kristen terminologi som denna gör att texten blir oförståelig då det inte finns någon
motsvarighet för prästerskap inom islam.71
Något slående för texten är också det att fundamentalism tas upp, ett ämne som inte
behandlas någon annanstans i boken mer än delen om islam.72 Eftersom fundamentalism
förekommer i de flesta andra religioner bör de även tas upp där eller inte tas med
överhuvudtaget.
67
Hermansson, Tidman, s.165
Tidman, s.202-223 Hermansson, Tidman, s.209, 211
70
Hermansson, Tidman, s.213
71
Otterbeck, s.246
72
Hermansson, Tidman, s.219
68 Hermansson,
69
26
5.2.3 Den interpersonella strukturen
Då författarna av boken är flitiga med att referera löpande i texten ställs man som läsare
frågandes när referenserna uteblir. Är det då egen kunskap som presenteras eller är det
händelser som anses vara allmänbildning av författarna? När den bibliska liknelsen om
kvinnan som begår äktenskapsbrott i bibeln presenteras så skriver författarna att ”De ville att
hon skulle dödas fast de själva mycket väl kunde ha varit hennes kunder”73 problemet här blir
då att man som läsare lämnas frågandes om denna åsikt är författarnas egna eller bibelns.
Även när liknelsen om den förlorade sonen tas upp så kan vi läsa att fariséerna förstod att
liknelsen var menad åt dem. Var denna information kommer från är oklart för läsaren om man
inte läser i Lukasevangeliet där det står att Jesus talade till fariséer och skriftlärda. Även om
inte alla referenser kan skrivas ut i en lärobok så bör man vara tydligare då denna
inkonsekvens kan skapa förvirring för läsaren.74
En del tendentiösa delar kan även de hittas i läroboken. Man kan läsa i en text om
religionens och trons olika sidor att religion kan skapa ett stort hinder för människans
anpassning till samhällsutvecklingen. Man får en känsla av att författarna pekar ett varningens
finger åt läsaren om att man ska akta sig för att bli för religiös. Vidare så står att ”Det finns
inget i Nya Testamentet som rättfärdigar krig, men det finns religioner som direkt har
förespråkat heliga krig mot de otrogna”75 Det framkommer ganska tydligt med den
terminologi som författarna använder att de religioner man syftar på är islam. Genom denna
direkta jämförelse kristendom/fredlig och islam/krigisk skapar man en grogrund för dels
missförstånd och dels ett vi mot dem tänk som skolan har ett direkt ansvar att förebygga.
Vid ett ställe i boken sker en motsägelse som lämnar läsaren förvirrad. I förklaringen av
den ortodoxa kyrkan kan man läsa att det inte finns någon gemensam ledare eller organisation
för den ortodoxa kyrkan. Ett par rader senare i samma stycke kan man läsa att patriarken i
Istanbul är den främsta av de olika kyrkliga ledarna. Som läsare lämnas man förvirrad och
konfunderad över uttalandet.76
Islam
Ur ett interpersonellt perspektiv finns det en hel del saker att anmärka på. Till att börja med är
det urval som presenteras av författarna ganska snävt. När avsnittet om sharia presenteras
väljer man att lyfta sura fem ur koranen ”På tjuven, vare sig man eller kvinna, ska ni hugga av
73
Hermansson, Tidman, s.69
Hermansson, Tidman, s.69-70
75
Hermansson, Tidman, s.168f
76
Hermansson, Tidman, s.104
74
27
händerna till lön för vad de begått och till straff från gud… Men om någon omvänder sig från
sin orättfärdighet och gör det rätta, så är Gud förvisso förlåtande mot honom”77 utöver denna
vers så presenteras verser från koranen som rör vinförbudet, månggiftet och om Jihad. Enligt
Otterbeck bidrar detta till att skapa ett ”vi” mot ”de” tänk78 samtidigt som det visar upp ett
ensidigt islam. Ett annat problem är att författarna inte problematiserar koranverserna. I sura
fem i koranen kan man läsa att avhuggandet av händerna endast kan ske då många olika
aspekter av sharia är på plats i samhället, såsom lika villkor för alla medborgare. Det står även
att om personen ifråga lämnar tillbaka stöldgodset så sker inget straff. Saker som hade varit
nyttiga att problematisera för författarna.79
Kvinnan i islam behandlas som ett bihang till mannen och det patriarkala får inta
huvudrollen i brukstexten. Det skrivs att kvinnans plats inom islam är hos de små barnen och
deltar inte i samhällslivet i Sverige såsom mannen gör. Det poängteras även att kvinnan inte
ska ha sex innan giftermålet och hur kvinnor utesluts ur samhället då de ändå har det. Vidare
skriver författarna att den kvinnliga omskärelsen förekommer inom en del islamiska länder
och är förbjuden i Sverige. Den kvinnliga omskärelsen är en kulturell praxis och bör inte tas
upp i samband med islam då det kan leda till att förvirringen att detta är en del av islam.80
Även en del orientalistiska skrivningar finner vi i boken. Då man talar om omskärelsen för
män får man ett emiskt perspektiv av Hassen där han beskriver ingreppet som utfördes i
Sverige ”Jag blev omskuren när jag var mellan fem och sex år gammal. Men jag kommer inte
alls ihåg hur det gick till för jag var sövd. Det var en svensk läkare som opererade mig på ett
svenskt sjukhus.”81 Märk väl att Hassen beskriver ett professionellt ingrepp av en svensk
läkare. I anslutning till detta citat i boken finns en bild av en pojke som hålls ner av sex män i
vad som ser ut att vara i någons vardagsrum. Hassen fortsätter att förklara hur hans kusin som
var klädd som en arab var mycket tyst. Böneledaren kom hem till hans familj och skar om
honom med en kniv, förr skar man med ett rakblad berättar Hassen.82
Det förekommer även en del generaliseringar i texten som t.ex. att efter fastan bryts på
kvällen samlas hela familjen framför Tv:n och tittar på islamiska hjältar.83 När man ska
beskriva shiamuslimerna tenderar författarna att generalisera dem som våldsamma. Man
skriver att shiamuslimers ideal är att bli martyrer precis som sin föregångare Hussein. Att
77
Hermansson, Tidman, s.211
Otterbeck, s.247
79
Koranen, sura 5 (38) 80
Hermansson, Tidman, s.220f
81
Hermansson, Tidman, s.222
82
Hermansson, Tidman, s.222
83
Hermansson, Tidman, s.214
78
28
skriva att alla shiamuslimers ideal är att bli martyrer är inte bara felaktigt utan även mycket
farligt.84 Elever som är shiamuslimer kan antas representera de normer och värderingar som
det står att läsa i texten och som inte stämmer överens med verkligheten. Detta kan leda till en
mängd olika problem för shiamuslimerna i Sverige och kan även leda till en onödig rädsla för
de som litar på texten.
Till slut så genomsyras texten av uttalanden som får en att tro att muslimer och Sverige
inte är kompatibla. Man generaliserar muslimer och beskriver dem som en enhetlig skara
människor. Vi finner i texten att p.g.a. att islam inte bara är en tro utan även ett sätt att leva så
blir det problem för muslimer att integrera sig i Sverige. Det står att män kan ha svårt i
arbetslivet eftersom muslimska män tenderar att inte acceptera att kvinnliga chefer på
arbetsplatser. Utöver dessa generaliserande spekulationer konstaterar man även att det krävs
mod och självständighet för att kunna bära den traditionella huvudduken i Sverige.85
5.3 Jämförelse med Lgr 80
De granskade brukstexterna har visat sig innefatta problematik som vi lyft i vår teori.
Böckerna stämmer inte överens med de övergripande punkterna läroplanens allmänna del och
den del som är tillägnad orienteringsämnen, religionskunskap i Lgr 80.
Den första punkten vi valt att ta upp är att skolan enligt Lgr 80 ska fostra eleverna till
medborgare i ett demokratiskt samhälle.86 Då vi hittat en del felaktigheter i texterna kan man
argumentera för att felaktiga kunskaper lägger grunden för framtida fördomar. Utöver det så
finns där i de delar om islam tydliga spår av tendenser som visar upp en mansdominerad
samhällssyn då man på ett tydligt sätt marginaliserar kvinnan och placerar kvinnan i hemmet.
Männen i sin tur beskrivs som ovilliga att ha kvinnliga chefer i det svenska samhället.
I punkt två från Lgr 80 står det att undervisningen ska bidra till att eleverna får ökad
förståelse för andra människor och deras villkor som grund för vilja till jämlikhet och
solidaritet.87
Även i denna punkt brister de brukstexter som har genomgått analys. Analysen av
brukstexterna visar på ett ”vi” mot ”dem” tänk precis som all tidigare forskning pekade på.
Kristendomen beskrivs som vår religion, när man läser om islam så är fortfarande
kristendomen den norm islam jämförs med. När man beskriver en muslim, så är han en icke
svensk och tillhör en icke-kristen religion. Det unika för vår undersökning är att muslimer
84
Hermansson, Tidman, s.216
Hermansson, Tidman, s.220f 86
Lgr 80, s.119
87
Lgr 80, s.120
85
29
presenteras som icke anpassningsbara i det svenska samhället. Då läsaren tar del av de emiska
perspektiven i respektive religioner presenteras muslimerna i konflikt med det svenska
samhället;
Att vi inte äter griskött är det som skiljer ut oss mest i skolan. I skolbespisningen är det
ibland svårt att veta om en rätt innehåller griskött. När vi frågar personalen vad som finns
i köttfärssåsen blir de ibland arga88
Frågan är varför man väljer att presentera de skiljande dragen med en negativ konsekvens.
I punkt tre behandlas elevers utveckling till en egen uppfattning samt förståelse och respekt
för medmänniskor och kulturella värderingar.89 I och med att analysen visar på ett stort antal
brister i brukstexterna som inte är i enlighet med läroplanens övergripande punkter är frågan
hur skapas då förståelse och respekt när kunskaperna är byggda på odemokratiska och
felaktiga grunder.
5.4 Religionskunskap; Möte med livsfrågorna90 (1997)
5.4.1 Den textuella strukturen
Kristendomen
Bokens brukstext presenteras i två olika tempus. Majoriteten av texten presenteras i dåtid, då
händelserna som presenteras skedde tidigare i historien. Vid två delar i boken så förändras
tempus från dåtid till nutid. När Jesus liv behandlas kan man läsa; ”Allt oftare hamnar han i
diskussion med de skriftlärda eftersom han har en egen tolkning av lagen och skrifterna. Detta
retar de skriftlärda. De ser honom som ett hot mot deras egen makt”91
Skiftet i tempus kan förklaras med att författaren vill hålla Jesus aktuell även i nutid.
Islam
Bokens tempus ter sig naturligt för textens utformning. När det historiska behandlas så
används dåtid och när det mer teologiska behandlas så används nutid. Inga anmärkningsvärda
avvikelser förekommer.
88
Hermansson, Tidman, s.219
Lgr 80, s.121 90
Boel Westerberg, Wiwi Samuelsson, Religionskunskap; Möte med livsfrågorna (Arlöv: Natur och Kultur,
1997)
91
Westerberg, Samuelsson, s.91
89
30
5.4.2 Den ideationella strukturen
Kristendom
Författarna av boken har lagt upp kristendomen ur ett kronologiskt perspektiv. Man börjar
med att betona att det finns olikheter i religionen och att texten kommer att lägga fokus på de
gemensamma dragen. Till en början tas Jesus liv upp, från det att han föddes till att han dog.
Vidare presenteras centrala begrepp i budskapet som Jesus för med sig.92
Nästa del i boken behandlar den kristna teologin och spridningen av kristendomen i det
romerska riket. De olika splittringarna av kristendomen tas också upp och förklaras av
författarna ur ett västerländskt perspektiv.93
Den sista delen sammanfattar de olika delar av kristendomen som berör Sverige. Från
protestantismen till modern tid. Man förklarar allt från Luthers katekes och husförhören till de
nyandliga rörelsernas framfart i Sverige. Stycket avslutas med en genomgång av högtiderna
och ett brev från en kristen kvinna.94
Islam
Avsnittet om islam börjar med att beskriva hur den första muslimska församlingen grundades
av turkiska gästarbetare på 40-talet. Texten inledning består även av en kort presentation av
islam med etymologiska förklaringar av bl.a. ordet islam. Vidare så sker en presentation av
Mohammeds och islams historia och hur islam växte fram under 600-talet. De fem pelarna,
som i boken benämns som plikterna gås sedan igenom, följt av de olika traditionerna,
riktningarna, tolkningarna av koranen och de olika perioderna i livet.
Det som står ut i boken är de avsnitt som behandlar fördomar om islam och det avsnitt som
heter ” Den förtryckta inlåsta kvinnan och den förtryckta dubbelarbetande kvinnan” som tar
upp olika fördomar samtidigt som den befäster andra fördomar om kvinnan.95
I texten får svenska muslimer ta plats vilket ger ett emiskt och lokalt perspektiv för texten. I
en del av texten ges en svensk muslims syn på hur bönestunderna påverkar denne i arbetet.
Genom att läsa detta så ges läsaren en bild av att islam och svenskt arbetsliv är förenligt.
Texten är även på vissa ställen problematiserande och låter läsaren tänka själv samtidigt som
den kan presentera en del saker i islam ur kontexten då den uppkom som månggiftet.96
92
Westerberg, Samuelsson, s.88-99
Westerberg, Samuelsson, s.100-110
94
Westerberg, Samuelsson, s.111-127
95 Westerberg, Samuelsson, s.128-­‐151 96 Westerberg, Samuelsson, s.144 93
31
5.4.3 Den interpersonella strukturen
Kristendom
När man läser igenom texten ser man spår av författarens attityder genom olika värdeord.
Man ser även tecken på en del tendentiöst urval.
När Jesus beskrivs från bibeln, menar författaren att vissa texter inte bara förklarar att han
är guds son utan även gud själv i mänsklig gestalt.97 För detta finns inga belägg i bibeln utan
det är något man enades om långt senare.
Ordvalet som författaren använder sig av är ibland förvirrande. De använder sig av ord
som kanske och nog ord som får läsaren att undra över textens autenticitet. I ett stycke skriver
författarna att ”Fyra olika personer har skrivit ner vad de kanske sett och hört själva eller hört
andra berätta”98 längre ner i samma stycke kan man läsa att de andra evangelierna nog tittat på
vad Markus skrivit. En del av de ordval i texten som t.ex. hora, invandrare och propaganda
går även de att ifrågasätta.
En del motsägningar kan man även finna i texten vid ett stycke proklamerar författaren att
svenskar endast går i kyrkan på högtider. Vid ett senare stycke står det att läsa att i en
storstadskyrka kan det finnas mycket folk en vanlig vardag.99
Det förekommer även en del generaliseringar, dels när man skriver att katoliker följer de
katolska levnadsreglerna från vaggan till graven. Läser man meningen så kan man tolka det
som så att de andra inriktningarna inte följer sina respektive regler. Även när man beskriver
Sverige som ett land där de flesta anser sig vara kristna, fast på sitt eget vis bäddar man för
missförstånd och exkludering då alla svenskar inte nödvändigtvis känner sig kristna.100
Islam
Som nämnts tidigare så har boken ett medvetet hållningssätt mot fördomar. Man bidrar ibland
själv med fördomsfullt material i och med klumpiga formuleringar. I ett stycke står det att
”De muslimska turkarna härskade från 1200-talet. 1453 föll Konstantinopel och därmed det
sista av det östromerska riket. Balkan och stora delar av Östeuropa ingick nu i det turkiska
riket. Dessa strider och erövringar fick stor betydelse för vår syn på muslimer som fienden
framför andra.”101 Den bilden lever än i vår tid” Man konstaterar alltså att vi fortfarande ser
på dem (muslimerna) som våra fiender. Man fortsätter med att förklara att de kvinnor som har
97
Westerberg, Samuelsson, s.94
Westerberg, Samuelsson, s.100
99
Westerberg, Samuelsson, s.121-126
100
Westerberg, Samuelsson, s.107, 125 101
Westerberg, Samuelsson, s.134
98
32
på sig en traditionell muslimsk huvudduk, en slöja, gör så för att markera deras förakt mot det
västerländska samhället.102
Det ska även nämnas att i boken finns ett helt avsnitt dedikerat till fördomar mot muslimer. I
avsnittet tas olika fördomar upp, problematiseras för att på så vis komma förbi dem.103
Avsnittet som behandlar ”den förtryckta kvinnan”104 konstaterar att islam har en patriarkalisk
syn på livet, man slår även fast att muslimska traditioner och lagstiftning gynnar mannen.105
5.5 Religion ”ämnesbok”106 (2006)
6.5.1 Den textuella strukturen
Kristendom
Brukstexten är uppdelad i en informativ text om olika historiska skeenden och beskrivningar
av de tre olika huvudgrupperna. De historiska skeendena är skrivna i dåtid men också värt att
belysa är satt de är skrivna som en berättelse. För läsaren skapas aldrig känslan av en faktabok
(Observera att det endast gäller stycken som är beskrivande av historiska skeenden)
Maria var en ung judisk kvinna, hon var förlovad med en ung snickare som hette Josef. En dag
fick Maria besök av ängeln Gabriel, som talade om för henne att gud hade bestämt att hon skulle
föda en son. Eftersom Maria aldrig hade varit tillsammans med en man blev hon förvånad och
förskräckt.107
Detta tyder på en ”allvetande berättare” det vill säga en berättare som vet precis vad
karaktärerna i historien känner, ser och tänker. Detta ser vi exempel på i citatet då vi får reda
på att Maria blev förvånad och förskräckt. 108
De delar som beskriver de tre inriktningarna och andra delar som är relaterade till dagens
samhälle och struktur är presenterade i nutid.109
102
Westerberg, Samuelsson, s.148
Westerberg, Samuelsson, s.148
104
Westerberg, Samuelsson, s.150
105
Westerberg, Samuelsson, s.150
106
Ingrid Berlin, Börge Ring, Religion; ämnesbok (Stockholm: Liber AB, 2006)
107
Berlin, Ring, s. 188
108
http://www.materialesdelengua.org/LITERATURA/TEXTOS_LITERARIOS/CUENTOS/contar/tiposdenarra
dor.htm (2013-10-21)
109
Berlin, Ring, s. 24-33, 186-227 103
33
Islam
Vi skulle kunna kategorisera denna del i tre delar, en berättande samt informativ historisk
brukstext, en informativ fakta text och en blandning av de två förstnämnda textformerna.
Den berättande informativa brukstexten är skriven i dåtid och används för att beskriva
Muhammed som historisk person och hans liv. Texten är till viss del presenterad som en
tecknad serie, med bilder som stödjer förståelsen för de historiska skeenden som författarna
vill återberätta.
Den informativa faktatexten tillägnas av författarna för att beskriva till exempel islams fem
grundpelare, moskén, sharia och koranen. Det vill säga författarna använder denna form av
text då de vill presentera fakta kring sakliga delar i religionen, och detta gör de genom att
använda nutid. Användningen av presens vid liv håller informationen, vilket är legitimt då
dessa delar än idag är aktuellt. 110
5.5.2 Den ideationella strukturen
Kristendom
Författarna har delat upp kristendomen i två delar i denna lärobok. Den första delen behandlar
kristendomens olika kyrkor, protestantiska, katolska och ortodoxa. I denna del beskrivs olika
sakramenten som är del av respektive kyrka. Författarna väljer här att belysa två högtider,
julen och påsken. Vidare presenteras även frikyrkan som växte fram under 1800-talet. Och
som slutlig del av det första kristendom kapitlet låter författarna läsaren lära känna Tony som
berättar om sin tro och varför han är kristen.111
Den andra delen är mer omfattande och börjar med att presentera Jesus och han som
historisk person. Därefter presenteras Bibeln och evangelierna i kronologisk ordning.
Författarna väljer sedan att ta läsaren tillbaka i tiden för att i kronologiskordning beskriva
kristendomens framväxt där läsare återigen blir bekantad med kristendomens tre stora
huvudgrupper. I denna del belyser de även Påven, Heliga Birgitta, hur kyrkorna ser ut och
delvis om hur gudstjänsterna utspelar sig. Under denna resa genom tiden lär läsaren känna
huvudpersonen Martin Luther och hans påverka genom hans 95 teser. Detta leder brukstexten
vidare till kristendomen i Sverige och hur den växte fram till att Sverige blev ett protestantiskt
land, och hur den svenska kyrkans organisation.
Författarna presenterar även kort om olika rörelser som bland annat Frälsningsarmen,
Pingströrelsen, livets ord och dess kännetecknande drag. Som slutlig del av det andra kapitlet
om kristendom beskrivs hur den kristna vecka ser ut, med fokus på varför en kristen ska be,
110
111
Berlin, Ring, s. 34-41, 228-257
Berlin, Ring, s. 34-41
34
hur och varför den kristne har en vilodag, olika högtider och karakteristiska drag om vem som
är kristen.112
Islam
I läroboken är islam uppdelar i två kapitel, den första delen presenterar kortfattat
fundamentala delar av religionen så som bönen, koranen, islams två stora inriktningar och
som slutlig del presenterar ett samtal med en troende muslim, vid namn Shirin.113
Den andra delen är mer omfattande, här presenteras till att börja med Muhammed och hans
liv under 600-talet, en generell bild ges om hur han levde och hur han fick ta del av koranen.
Innebörden av den heliga skriften framförs genom illustrationer och informativa texter. I
denna del introducerar även författarna de fundamentala delarna för religionen som de fem
grundpelarna, moskén, sharia och religionens inriktningar. Läsaren får även ta del av en
fördjupnings del som fokuserar på fundamentalister och ger en förklaring till vad det är och
hur muslimer förhåller sig till fundamentalism. Som slutlig del inriktar sig författarna på de
tre islamska högtider, Ramadan, Id al-fitr och Id al-adha och tre punkter specifika punkter, att
bli muslim, giftermål och begravning.114
5.5.3 Den interpersonella strukturen
Kristendom
När vi läser brukstexten ser vi att författarna valt att delvis presentera information i form av
en berättelse. Vid dessa tillfällen tar författarna ställning som en allvetande berättare och
använder sig av känsloord för att beskriva till exempel att Maria blev förvånad och förskräckt,
som vi kunde ta del av i citatet under rubriken den ideationella strukturen. Vi belyser detta på
grund av att genom att författarna tar ställning som en allvetande berättare är det legitimt för
dem att använda sig av denna kategori av ord. Vilket kan anses som tendensiöst om vi byter
perspektiv och närmar oss källorna för detta urval. För hur kan vi bevisa att Maria blev
förskräckt och förvånad, hon kunde lika gärna blivit glad, ledsen, förbryllad osv. vilket vi har
svårt för att säkerställa då författarna inte skrivit med källor i boken.
Även andra värderade ord finner vi i presentationen av Lukasevangeliet. Här skriver
författarna att ”Det är en fantastisk och overklig händelse som beskrivs; Maria blir med barn
112
Berlin, Ring, s. 186-227 Berlin, Ring, s. 34-41
114
Berlin, Ring, s. 228-257
113
35
trots att hon aldrig varit tillsammans med en man”.115 Enligt vem är det fantastiskt, och enligt
vem är det en overklig händelse?
Ordvalen är många och varierande men en specifik problematik stöter vi på när författarna
använder sig av kristen terminologi i ett försök att skapa förståelse, men skapar förvirring.
Denna problematik tar även Jonas Otterbeck upp och diskuterar i Vad kan man egentligen
begära? Där det fram står att i läromedel används kristendom som utgångspunkt för att
beskriva andra religioner. Detta kan enligt Otterbeck medföra att texten blir obegriplig och
som i detta fall förvirrande.116 Den berörda delen i lärobokens kristendomskapitel berättar om
att judarna firar påsk.
Varje år firade judarna påsk under en vecka. I judarnas heliga stad Jerusalem var firandet extra
högtidligt, och många judar försökte ta sig till Jerusalem för att fira påsk där. 117
Varför detta skapar förvirring är på grund av att tidigare i läroboken har det förklarats att
judar firar pesach. Vilket skiljer sig från påsk i den bemärkelsen att judarna firar folkets
befrielse från sin fångenskap i landet Egypten på 1200-talet. Från den kristendomens påsk då
kristna firar dramatiska händelser under Jesus sista vecka. För övrigt bör vi tillägga att pesach
”(gå förbi) [...] påminner om hur dödens ängel gick förbi de hus där [offerlammet] blod hade
strukits på dörrposterna (2 Mos. 12:27)”118
Utöver detta möter vi sakfel i texten som är mer bestämt skrivet. Författaren uppger att de
ortodoxt kristna som ingått äktenskap inte får skilja sig.
De exakta skilsmässoskälen regleras av de ortodoxa delkyrkornas parikularrätt. Enligt Grekiska
kyrkans praxis anses ett äktenskap kunna upplösas vid (a) bigami, (b) äktenskapsbrott, (c) om ena
maken har försvunnit, (d) om ena maken planerar att mörda den andra, och (e) om makarna har
levt åtskilda under minst fyra år. Rysk-ortodoxa kyrkans praxis rörande skilsmässoskäl bygger på
ett beslut från det allryska kyrkomötet 1918. Dessa skilsmässoskäl är förutom äktenskapsbrott och
bigami följande: ena makens avfall från den ortodoxa tron; perversion; dold eller självförvållad
impotens; om ena maken smittas av spetälska eller syfilis;119
Citatet från artikel ortodoxa kyrkans äktenskapsrätt av David Heith-Stad visar tydligt att även
som ortodox kristen kan får man skilja sig om det grundar sig i något av de ovannämnda
fallen. Utöver detta ser vi att den rysk-ortodoxa praxisen angående skilsmässa bygger på
115
Berlin, Ring, s.198 Otterbeck, s. 246
117
Berlin, Ring, s. 192
118
Bente, Groth, judendomen; kultur, historia, tradition(Stockholm: Natur och kultur, 2002) s.235
119
http://www.academia.edu/2534166/Ortodoxa_kyrkans_aktenskapsratt (2013-10-21) s. 6 116
36
beslut från kyrkomötet 1918 vilket visar oss här att författarnas källor är (om de nu har källor
vet vi inte, i och med att vi inte finner källor i läroboken.) inte är uppdaterade sedan 1918.
Islam
Författarna har i dessa två kapitel skrivit och presentera islam på ett väl formulerat sätt. Och
granskningen av islam i detta läromedel resulterade enbart enstaka punkt som är värda att
belysa i detta stycke av analysen. Punkten är av generaliserad art.
Vid en djupare granskning av texten finner vi författarna skriva att ”Muslimska kvinnor
avgör till exempel själva om de ska bära en sjal som döljer håret eller inte.” Denna
generalisering kan innebära grunder för missförstånd i uppfattningen av olika länders
kulturella struktur i frågan om sjaltvång och friheten av val av att bära sjal eller inte.120
5.6 Jämförelse med Lpo 94
De senare böckerna visar tecken på en förbättrad brukstext med färre sakfel och mindre
tendentiöst innehåll. I Lpo 94 står det att skolan ska motverka traditionella könsmönster och
verka för ökad genusmedvetenhet.121 Brukstexterna visar prov på att till stora delar följa de
övergripande punkterna i läroplanen. Den brister dock på ett par ställen som t.ex. ett helt
stycke som beskriver kvinnans särart och undergivenhet i islam. Samma bok poängterar även
att en slöja innebär ett förakt mot västs kvinnosyn ”Unga kvinnor har börjat ta på sig den
traditionella sjalen igen. Det är ett sätt att markera att de inte gillar den västerländska
kvinnosynen”122. Även en del generaliseringar om muslimska kvinnor förekommer i
brukstexterna.
En annan punkt i Lpo 94 är den om att skapa förståelsen för andra, tolerans, hänsyn och
respekt i interaktion med andra.123 Man lägger märke till en medvetenhet om de fördomar
som cirkulerar om religionerna och ser ansträngningar till att problematisera dem och förinta
dem. I en av böckerna finns ett helt kapitel dedikerat till de fördomar om islam som florera i
samhället, de förklaras och problematiseras så att läsaren ska kunna få ett annorlunda
perspektiv.
På vissa ställe i boken ser man dock hur den kristna terminologin fortfarande sitter i
förarstolen. När judarnas firande av pesach förklaras i kristendomsavsnittet beskriver man det
120
Berlin, Ring, s. 253
Lpo 94, s.4
122 Westerberg, Samuelsson, s.148
123
Lpo 94, s.3 121
37
som att judarna firade påsk, vilket de inte gör. Även om man talar om en judisk påsk bör
författarna tydliggöra begreppet ur ett etymologiskt perspektiv för att inte skapa förvirring.
Man finner även en del anakronistiska begrepp och felaktigheter som att det framkommer ur
bibeln att Jesus är gud i mänsklig gestalt.
38
6. Samanfattning
Resultatet av detta arbete visar på att de läromedel som publicerade med Lgr 80 som underlag
visar tendenser på: generaliseringar, patriarkalisk kvinnosyn, kristendomen som norm och
olika former av spekulationer av författarna. Vilket vi i jämförelsen mellan respektive böcker
och läroplan kom underfund med att dessa punkter inte är i enlighet med läroplanens
grundläggande punkter. Vidare kan vi tydligt se att genom brister i brukstexten som
subjektivitet från författarnas sida, eller med andra ord spekulationer och uteslutande av
källmaterial, visar sig olika former av värderingar i presentationen.
Vad gäller läroböcker med Lpo 94 som underlag visas dock färre tendenser. I dessa
brukstexter framställs endast delvis tendenser som t.ex. patriarkalisk kvinnosyn och
generaliseringar. Men till skillnad från det vi ser i de läromedel som blivit jämförda med Lgr
80 så framhäver författarna här ett tydligt tänk mot fördomar. Här sker en problematisering
och kontextualisering av fördomar, och på så vis skapar förståelse genom brukstexten.
Vidare visar analysen att dessa verk i jämförelse med de föregående är mindre tendensiösa
i sin presentation och även mer enhetliga med läroplanen.
Gemensamt för brukstexterna är tendenser av författarnas generaliseringar som Härenstam
lyfter och problematiserar. Enligt Härenstam framhävs att den generalisering som skulle
kunna vara sann i vissa områden, tenderar att visa en representation av islam överlag. Vilket
vi kan ta del av i den ideationella strukturen i analysdelen.
Läroböckerna som används i det obligatoriska skolväsendet visar klara mönster i riktning
mot, enligt Otterbeck, orientalism närmare bestämt ett steg i fel riktning. Vi finner att
exempel på detta när vi läser brukstexterna där muslimer framhävs som icke anpassningsbara
eller när islam beskrivs som en icke-kristen religion. Ett klart ”vi” och ”dem” perspektiv som
Sverige absolut inte stod för under 1990-talets massinvandring.
39
7. Diskussion
Det första vi lägger märke till i läroböckerna är bristen på en bra presentation av författarna
och deras olika kvalifikationer för att kunna skriva en lärobok. Som lärare vill man veta vem
det är som skrivit boken, varför just denna person har skrivit den och ur vilket perspektiv den
är skriven. I och med att detta saknas står man frågandes när man läser de olika böckerna. När
man väljer att köpa in en lärobok för sina elever ska man på förhand kunna lita på att lärarna
har tillräckliga kvalifikationer för uppdraget. Under arbetes gång har vi funnit en hel del
tendenser som är svåra att förklara, kanske kan det bero på att författarna i själva verket är
historiker och inte religionsvetare, kanske inte. Poängen är den att det ska framgå klart och
tydligt i inledningen av böckerna.
Läroböckernas utformning bedöms utifrån marknaden, som vi förklarat i tidigare stycke med
läroboksgranskningens avskaffande 1991. Något man saknar i läroböckerna är ett
källhänvisningssystem. De fel och tendenser vi funnit i böckerna går inte att direkt kolla upp
då en källförteckning helt saknas (i alla fyra böcker). Man kan inte se varifrån författarna får
sin information och hur de har använt sig av sina källor. I vissa delar står det dock klart och
tydligt enligt bibeln eller enligt koranen och då kan man försäkra sig att delarna är hämtade ur
det källmaterialet. Problemet när man inte konsekvent källhänvisar är att man blir osäker på
vad som är författarens egna synpunkter och åsikter och vad som är hämtat från urkunder och
säkra källor. Det hade underlättat för lärarens arbete med att bedöma en brukstexts kvalité om
källorna varit synliga i läroböckerna. I Lpo 94 står det tydligt att eleverna ska göras
källkritiskt medvetna. Vad säger det då oss om böckerna som ligger till grund för deras
utbildning helt saknar källor?
Kristendomen ska få en central plats enligt läroplanerna. Ett problem blir dock när islam får
ynka 7 % av innehållet i boken som vi har visat att i matrisen under vårt material. I och med
det så bör författaren göra val som leder till ett tendentiöst innehåll. Precis som i den tidigare
forskning vi presenterat så visar de delar om islam i brukstexterna upp ett delvis våldsamt
kvinnoförnedrande islam som inte är anpassningsbart i Sverige. Frågan är om man fått större
plats i böckerna, skulle man kunna utveckla och problematisera de islamiska dogmer så att de
blir lättare att förstå. Man skulle kanske också slippa ha kristendomen som norm då vi
misstänker att det är så för att författarna ska knyta an till de svenska eleverna men konceptet
gör mer skada än nytta.
40
Vi ser tydliga spår av författarna i texterna. Vissa texter är mer tendentiösa än andra, vissa
texter har kristendomen som norm andra inte. Vi anser att det bör finnas en mall som alla
författare bör förhålla sig till så att man kan få ett någorlunda enhetligt material. Självklart ska
alla böcker inte behandla allt religiöst ur samma perspektiv, men böcker som ska utbilda vårt
samhälles framtid ska inte heller få innehålla tendentiöst material som bidrar till att skapa
samhällsklyftor och fördomar.
41
8. Framtida forskning
Förslag till framtida forskning är att fortsätta denna studie med samma syfte, frågeställning
och integrera fler läromedel för att få ett ännu bredare perspektiv. Samt utöka studien med
inriktningar på andra religionen så som t.ex. Hinduism, Buddism. För att i bästa fall kunna
framställa en grundmall för vad ska innefattas i en lärobok för den senaste läroplanen, Lgr 11.
Detta genom att skapa en förståelse av de misstag som författare har gjort under två
läroplansperioder och tillgodogöra sig denna information till att inte begå samma misstag i
framtiden.
I och med att vi såg skillnader i brukstexterna mellan läroplansperioder skulle det vara
intressant att se resultatet av redan publicerade läromedel med grunder i Lgr 11.
Publicering av studier inom ramen av läromedelsgranskning kanske i framtiden utgör sig för
att bidra till högre krav på läromedelsförfattarna. Där med anser vi som författat denna studie
att framtida forskning inom denna ram är relevant. Men bör även göras mer på högre nivåer
då avgränsningen på denna nivå inte ger möjlighet till övergripande slutsatser.
42
9. Litteraturlista
Publicerade källor
Andersen, Peter B., Dahlgren, Curt, Johannesson, Steffen & Otterbeck, Jonas (red.), Religion,
skole og kulturel integration i Danmark og Sverige, Museum Tusculanums
Forlag/Københavns universitet, København, 2006
Berlin, Ingrid & Ring, Börge, Religion. Ämnesboken, 1. uppl., Almqvist & Wiksell,
Stockholm, 2003
Groth, Bente, Judendomen: kultur, historia, tradition, Natur och kultur, Stockholm, 2002
Hellspong, Lennart, Metoder för brukstextanalys, Studentlitteratur, Lund, 2001
Hermansson, Magnus & Tidman, Nils-Åke, Religionskunskap: [stadiebok för högstadiet], 1.
uppl., Gleerup, Malmö, 1993
Härenstam, Kjell, Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap,
Acta Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993
Koranens budskap: med kommentarer och noter, Proprius, Stockholm, 2002
Långström, Sture, Författarröst och lärobokstradition [Elektronisk resurs] : en
historiedidaktisk studie, Univ., Diss. Umeå : Univ., 1997,Umeå, 1997
Sverige. Skolöverstyrelsen., Läroplan för grundskolan: Lgr 80,
LiberLäromedel/Utbildningsförl., Stockholm, 1980-1986
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94,
Utbildningsdep., Stockholm, 1994
Richardson, Gunnar, Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu, 8. rev. uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2010
Wesslegård, Melker & Nylund, Bo (red.), SAMS: samhälle, historia, religion, geografi [för
högstadiet]. Religion. [Stadiebok], 1. uppl., Esselte studium, Solna, 1991[1989]
Westerberg, Boel, Samuelsson, Wiwi & Holgersson, Ulla-Karin (red.), Religionskunskap: [åk
7-9]. Möte med livsfrågorna, 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm, 1997
Digitala källor
http://www.ne.se/sok?q=erövring (2013-10-22)
http://www.materialesdelengua.org/LITERATURA/TEXTOS_LITERARIOS/CUENTOS/con
tar/tiposdenarrador. htm (2013-10-21)
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:589507 (2013-10-14)
http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:396393 (2013-10-14)
43