kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING
PÅ AVD. ASKEN
2015-2016
1
Innehållsförteckning
Inledning
Förutsättningar
Resultatsammanställning
Område Utveckling och lärande – språk
Område kunskap – matematik
Område Miljö
.
Område Förskola-hem–utvecklingssamtal
Område Normer och värden
Område Barns inflytande
Område Hälsa och Livsstil
Bilagor
Miljöplanen, bilaga 1
Vår värdegrund, bilaga 2
Likabehandlingsplanen, bilaga 3
Årlig plan mot kränkande behandling, bilaga 4
2
Inledning
Asken
Montessori-inspirerad avdelning 1-3 år
Tel: 0156-52 154
Mobil: 070- 567 49 95
Mail: hasselbacken.asken
Avdelningen Asken heter Hasselbackens Montessori-inspirerade
småbarnsavdelning.
Där går barn från 1-års ålder upp till ca 3,5 år då de går vidare till
syskonavdelningen Rönnen.
Rönnen och Asken har ett nära samarbete vilket gör att överinskolningen
mellan avdelningarna går mycket smidigt eftersom barnen redan känner både
barnen och pedagogerna på Rönnen.
Vi på Asken strävar efter att erbjuda en lugn och harmonisk miljö där barnen i
lugn och ro kan utvecklas och finna glädje i att leka och lära. Vi som
pedagoger försöker att följa barngruppens behov och ändra miljön efter detta.
Vi byter regelbundet ut leksaker och material vartefter barnen utvecklas.
Miljön är anpassad till barnen, stolar, bord och hyllor är i barnens höjd så att
barnen själva kan plocka ner material som de själva vill arbeta med.
Vårt arbete bygger på att ta tillvara på barnets egna kompetens och vilja till
lärande ”Hjälp mig att göra det själv” är vårat ledord. Det innebär att vi
uppmuntrar barnen att göra vardagliga sysslor, först tillsammans med en
pedagog för att sedan bli självständig och kunna göra sysslan själv eller med
en vän. För det lilla barnet vill oftast göra samma sak som en vuxen gör. T.ex.
klä på sig själv, servera sig själv, bre en smörgås, duka eller att diska.
Vi lägger stor vikt i att se varje individs behov och arbeta utifrån detta.
Språkutveckling och motorisk utveckling är grund principen i vårt dagliga
arbete med barnen. Varje dag läser vi böcker, sjunger och sätter ord på det vi
gör. När det gäller det motoriska färdigheterna är vi ute i skogen, på gården
eller i närliggande parker. Vi ser till så att varje barn varje dag är i rörelse. Vi
använder oss också mycket av minirörelse.
Vår strävan är att varje dag skapa meningsfulla dagar för varje barn.




Barnet får arbeta självständigt utifrån eget val och förmåga
Barnens språkutveckling stimuleras
Barnens intresse och nyfikenhet tas till vara och utvecklas
Barn får upptäcka och vara i naturen
3
FÖRUTSÄTTNINGAR
2015/16
Fakta:
Förskolan Hasselbacken avd. Asken
Antal inskrivna barn: 9 st. i okt 2015 och 15st. i mars 2016
Antal avdelningar, 1-3 år: en avdelning Asken
Antal avdelningspersonal (exkl. resurspers):
2 st. i okt 2015 och 3 st. i mars 2016
Varav med pedagogisk högskoleutbildning: 1 st. samt 2 st.
Januari 2016
Närvaro:
Öppethållande mellan kl 06.00 och 17:30
Förskolan Hasselbacken, avd. Asken
2 st Högskoleutbildning 100%
1 st Barnskötare 100%
Sammanlagt 3,0
Barn/Personal
På grund av det låga barnantalet har personalen arbetat två på höst terminen
och tre på vår terminen.
Lokaler/Utrustning/Utemiljö
Avdelning Asken har ett rörelserum där de har ”miniröris”. Ett rum är utrustat
med Montessorimaterial. Lekrummen ger barnen möjligheter att leka med
bilar, dockor, djur klossar, pyssla, läsa böcker mm. Vi har också ett akvarium
och ett naturbord samt olika NTA material som barnen kan experimentera och
undersöka med.
Utemiljön är anpassad till lek, cykling, klättring mm. Vi har en närliggande
skog, som vi besöker minst en gång i veckan.
4
RESULTATSAMMANSTÄLLNING UTIFRÅN
KVALITETSARBETET 2015/2016
Avdelning: Asken
Område
Språk
Matematik
NTA
Förskola/hem/utv.samtal
Normer & värden
Barns inflytande
Hälsa och livsstil
Antal
Antal
Måluppfyllelse
kriterier uppfyllda
kriterier
9
10
4
4
7
11
4
9
10
4
4
7
11
4
100%
100 %
100 %
100 %
100 %
100 %
100 %
5
OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:
Förskolan skall sträva efter att varje barn










utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker
nya sätt att förstå sin omvärld
utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna
uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka
med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera
med andra
utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner
utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtala om dessa
utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser,
tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och
musik, dans och drama
att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella
identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt
modersmål.
Kriterier för måluppfyllelse
Personalen:
1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli
självständiga
2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i
grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina
egna uppfattningar
3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande
4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns
tillgängliga och väl synliga
5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel
samt använder ett tydligt och nyanserat språk
6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen
7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl
synliga för barnen
8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att
utveckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama
9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella
identitet och förmåga
6
Reflektion/Analys av arbetet med Gummi-Lisa hittar hem
Vi ser ett stort värde av att arbeta med samma bok över lång tid. Barnen får i
lugn och ro ta till sig boken efter sin förmåga. Vi kan utveckla och fördjupa oss
i det som barnen visar intresse för. Allt sker i barnens egen takt och vi
behöver aldrig känna stress för att komma vidare. Oftast återkommer samma
sida av boken flera gånger och varje gång upptäcker barnen nya och
spännande saker att reflektera kring.
Barnen har visat intresse för boken och de har själva varit drivande i
projektet. Barnen har pekat, bläddrar och berättat.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att fortsätta att arbeta med Gummi-Lisa hela terminen ut. Hur det
utvecklas och hur vi går tillväga i fortsättningen beror på barnens intresse.
Genom att göra föräldrarna delaktiga i projektet har vi tänk att alla barnen ska
få ta med sig Gummi- Lisa ankan hem och ta kort utifrån en vardagssituation
t.ex. vid middagsbordet.
Reflektion/Analys av arbetet med Böcker
Barnen hämtar själva böcker och sätter sig och bläddrar och läser i. Oftast
samma böcker om och om igen. Vi ser att barnen berikar sitt ordförråd samt
tar tillvara på sina egna reflektioner till böckerna.
Vi ser ett stort intresse av att barnen vill läsa och lyssna på böcker.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vår uppgift är att se till så alla barn får möjlighet att läsa och lyssna på
böcker, gärna en stund varje dag.
Vi vill att alla barn ska få möjlighet att utveckla sitt ordförråd och själva kunna
återberätta en bok efter sina egna förutsättningar.
7
Reflektion/analys av våra Biblioteksbesök
Personalen ser glädjen i barnen när de får välja egna böcker att låna.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi ska se till att det alltid finns ett blandat utbud av böcker, bilder och texter
samt att böckerna finns lättillgängligt och väl synligt för barnen.
Vi har sett att barnen uppskattar sagoläsning.
Barnen visar att de tycker att det är roligt att gå till biblioteket. Vi ser att de
hittar böcker som de vill ta med sig tillbaka till förskolan.
Reflektion/Analys av våra Sångsamlingar
Vi har sett att barnen uppskattar att få välja sånger och ramsor genom att de
visar glädje och delaktighet.
Barnen sjunger mycket på förskolan och föräldrarna berättar glatt hur mycket
barnen sjunger hemma.
Barnen använder gärna vårt samlingsmaterial själva.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Personalen kommer att fortsätta med upprepning av sagor så att barnen lär
sig att känna igen och förstå sagorna.
Under tiden vi läser sagorna kommer vi att analysera och diskutera bilderna
och händelserna tillsammans med barnen.
Reflektion/Analys av Bockarna Bruse
Vi använder sagolådorna för att utveckla barns ordförråd, ge nyanser till
talspråket då vi använder oss av olika röst lägen samt skapa tradition av
gamla folksagor. Vi ser att barnen verkar gilla att lyssna på sagor. Barnen vill
gärna själva återberätta sagan för sina kompisar. Vidare ser vi att intresse för
böcker och sagor intresserar barnen ju mer vi läser och berättar för dem.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer fortsättningsvis att låta barnen själva få berätta sagan efter sin
förmåga och mognad.
Vi vill också spela teater om Bockarna Bruse och ta hjälp av barnen.
8
Reflektion/Analys av Babblarna
Genom ett temainriktat arbetsätt med babblarna har många av barnen fått
möjlighet att arbeta med språk, kommunikation, dans, matematik, litteratur
och musik. Vi har en vägg där babblarna i pappersfigurer och mjukdjur sitter
synligt för barnen. Mjukdjuren i form av Babblarna är lätt åtkomligt för barnen
att när som plocka ner från väggen även deras hus är uppsatta i olika former
och färg. Fem böcker finns väl synliga för barnen. Böckerna läses på barnens
initiativ. Ibland enskild och ibland i grupp. Barnen visar tydligt genom att peka
eller namnge boken de vill läsa. Vissa av barnen sitter stilla och lyssnar och tar
till sig boken en längre stund. Några visar intresse för babblarväggen tittar på
figurerna, pekar på bokstäver och kommunicerar med varandra. Vi arbetar
också med olika fonologiska aspekter av språkutvecklingen. Barnen tar till sig
språket och det barn som har eller haft något försenat språkutveckling har
haft lättare att ta till sig ett nyanserat språk.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vidare vill vi använda det material som är kopplat till Babblarna som deras
sånger och karaktärerna till varje Babbelfigur. Under ett antal veckor kommer
vi att fokusera extra på en av babblarna och dess karaktär och egenskap.
Barnen kommer att uppmuntras till att prova på olika uttal och utrycks sätt.
Även olika uttrycksformer som skapande, dans, sång och musik är något vi ser
i arbetet med Babblarna. Vi synliggör olikheter och likheter. Färg och form.
9
OMRÅDE– Matematik, förskolan
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:
Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och
grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp
samt mätning, tid och förändring

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka,
reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras
problemlösningar

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda
matematiska begrepp samband mellan begrepp

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang
Kriterier för måluppfyllelse
Personalen:
1. räknar och ”ramsar” dagligen
2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och
olikheter
3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser
4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och
mönster
5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym
6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt
7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet,
hur saker förhåller sig till varandra
8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och
räknesymboler
9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att
experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang
kring problemlösning
10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen
10
Reflektion/Analys av arbetet med Matematik i vardagen
Vi märker mer och mer att barnen blir intresserade av räkneord och
räkneramsor. Även klockan har en del barn visat intresse för.
Ju mer vi pedagoger räknar och gör barnen medvetna om matematik desto
större gensvar får vi från barnen.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer hela tiden att fortsätta att utmana barnen, räkna lite längre, lära
sig former, volymer och mängder samt påvisa hur siffror ser ut.
Matematik i vardagen är ett bra verktyg som finns överallt och lätt att
använda sig av i den dagliga verksamheten.
Reflektion/Analys av arbetet med Sorterings Övningar
Vi har sett att genom daglig lek med t.ex. formpussel så har barnen utvecklat
en bra kännedom om former.
Genom upprepning av samma moment dagligen har barnen utvecklat sina
färdigheter med former.
Barnen visar med fingrarna hur många år de är.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att använda de geometriska formerna dagligen. Materialet ska
finnas i barnens ögon höjd och barnen ska själva kunna hämta det de vill göra
när de vill göra det.
Reflektion/Analys av arbetet med klossar
Barnen använder sig av byggklossar i olika storlekar och färger. Barnen
bygger på höjden, bredden och längden. Hur högt kan vi bygga utan att
klossarna faller, vilka klossar måste vi använda så att bygget blir stabilt.
Barnen undersöker och testar. Vi räknar antal, sorterar och upptäcker likheter
och olikheter i storlek, form och mönster.
Byggmaterialet är något vi använder oss av dagligen. Det finns lättillgängligt
för barnen att själva börja bygga när de vill. Vi ser att barnen mer och mer blir
säkra i att bygga ett stabilt torn, barnen har lärt sig vilka klossar man skall ha
längst ner osv. Barnen lär sig att beräkna avstånd och läge i rummet samt hur
saker förhåller sig till varandra.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att utveckla bygg och konstruktionslekar genom att ta in andra
klossar och material och se till att materialet alltid finns tillgängligt.
11
OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:
Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur
människor, natur och samhälle påverkar varandra

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen,
liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och
fysikaliska problem

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor
om och samtala om naturvetenskap

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur
enkel teknik fungerar

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av
olika tekniker, material och redskap

utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
Kriterier för måluppfyllelse
Personalen:
1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion
2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt för allt
levande och omsorg om sin närmiljö
3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering,
återvinning och källsortering
4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera,
reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion
på ett lustfyllt sätt
12
Reflektion/Analys av Skräpplockarveckan
Vi ser ett stort intresse hos barnen och att de vill vara delaktiga i att samla
ihop skräp. En del av barnen har förståelse för att inte slänga skräp i naturen
och kan även samtal kring detta. Eftersom flera av barnen har varit med
tidigare under skräpplockar veckan, tror vi att deras vilja och delaktighet har
påverkats och att de förstår vikten av att vara rädda om miljön. 2016 fick
barnen skapa ett eget collage av lite av skräpet vi plockade.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer även nästa år att delta i projektet ”Håll Sverige rent”. Vi kommer
att fortsätta att göra barnen medvetna om att vara rädd om miljön och att inte
slänga skräp på marken genom att samtala kring ämnet i olika situationer.
Under skräpplockare veckan 2016 har vi gjort föräldrarna delaktiga genom att
uppmuntrat föräldrarna att plocka #ettskräpomdagen# som har koppling till
Instagram.
Reflektion/Analys av arbetet med Fjärilens utveckling
Flera av barnen visade stort intresse av larverna. Barnen ställer frågor och får
själva komma med egna reflektioner och tankar kring larverna och fjärilarna.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att följa larvernas utveckling från larv till puppa och tills det är
dags att släppa ut fjärilen i naturen.
Reflektion/Analys av våra Skogspromenader
Barnen visar intresse av att vara i skogen, genom att de blir glada. De leker
gärna i storgrupp, är nyfikna och vill upptäcka nya områden. Barnen visar
även intresse för naturen så som svampar, kottar, blommor, löv och djurlivet.
Vi pedagoger samtalar mycket om naturen, och vi tycker oss märka ökad
kunskap hos barnen. Myrstacken som tidigare varit fullt med aktiva myror har
nu enligt barnens reflektion försvunnit.
13
Vi har märk att en del barn behöver mer övning i att gå i kuperat område för
att utveckla sin grovmotorik. Även samarbetet mellan barn och barn samt
barn och pedagog har utvecklats mycket i skogen. Turtagande, ömsedighet
och samhörighet ser vi mycket av i skogen.
I skogen använde sig barnen av sin kreativa förmåga. Ett nerfallet träd blir en
gungbräda, en sten blir en bil, Barn upptäcker och undersöker, vad finns inuti ett
träd?
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att agera miljömedvetet och vara goda förebilder när det gäller att
respektera naturen och allt levande i vår närmiljö.
Vi vill att alla barn ska lära sig naturens olika årstider. Projektarbetet kommer
under terminen vara tema höst för att sedan övergå till vinter osv.
Vi kommer att utmana barnen med att gå i mer kuperad mark.
Reflektion/Analys av vårt Grön flagg arbete -konsumtion.
Genom att barnen övar varje dag på att ta mat själva, ser vi att de lär sig att
ta lagom portioner.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Barnen behöver öva på att ta små portioner så att vi slipper slänga någon
mat.
Barnen hjälper varandra i olika matsituationer, t ex hjälpa sin kompis att ta
mat, hälla upp mjölk osv.
14
OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL
” Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan
ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att
varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med
barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.
Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med
och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål
och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter
till inflytande.” Lpfö 98/10
Mål




Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i
förskolan
Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis
Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten
Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje
barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar
vidare för fortsatt utveckling och lärande
Målindikator
Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt
barns lärande.
Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut
enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid
utvecklingssamtalet.
15
Reflektion/Analys av vårt arbete med Föräldrars
delaktighet/enkätsvaren
Målet och syftet är att göra varje förälder delaktig i sitt barns vardag då det
befinner sig på förskolan. Genom månadsbrevet vill vi ge föräldrarna en inblick
i verksamheten men även att föräldrarna skall ges utrymme att påverka
innehållet i brevet. Genom föräldraenkäten kan föräldrar själva ge åsikter om
vad det är nöjda med på förskolan och mindre nöjda med. Enkäten ges ut i
syfte att hela tiden utveckla och bli bättre i verksamheten.
Utvecklingssamtalen skall även det vara ett forum för föräldrarna att skapa
diskussion för sitt barns lärande och utveckling och hur vi tillsammans med
hem och förskolan arbetar kring detta. Det är viktigt att vi pedagoger aldrig
utvärdera barns lärande och utveckling gentemot andra barn.
Från enkäten svaren som gjordes under november 2015 har resultatet högts
från 8,2 till 9,1 (+0,9). Vi ser ett gott reslutat och kommer fortsätta arbetat
utifrån barnens behov och göra föräldrarna delaktiga i vår verksamhet.
Läroplanen är ett arbetsverktyg som vi även i fortsättningen kommer att
förankra hos föräldrarna både i utvecklingssamtalen samt i månadsbrev och på
föräldramöten. Vi vill att föräldrarna ska känna delaktighet i sitt barns
förskola. Vi kommer i fortsättningen att bjuda in föräldrar till föräldrafika,
föräldramöte, föräldrasamtal samt den dagliga kontakten med oss pedagoger.
I hallen finns en broschyr ”Till dig som har barn i förskolan”, där finns
information om förskolans läroplan. I barnens portfoliopärm finns det under
varje utvecklingsområde information om vad vår läroplan säger att vi ska
sträva efter. Ni kan också gå in på Skolverkets hemsida och titta på förskolans
läroplan.
I utvecklingssamtalen kommer vi att belysa följande frågor.
Fråga 5 ” Jag är nöjd med hur mitt barn utvecklas i förskolan”
Fråga 6 ”Förskolan har visat hur man arbetar enligt läroplanen”
Fråga 12 ” Jag känner till hur personalen jobbar med barns inflytande”
Fråga 26 ” Föreställ dig en perfekt förskola, hur nära ett sådant läge tycker du
att ditt barns förskola kommer?
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer även nästa termin, våren 2015, fortsätta med månadsbrev, då vi
ser en positiv respons från föräldrarna.
Vi fortsätter med föräldraenkäten för att hela tiden sträva att bli bättre.
Vi ger varje förälder en god introduktion i förskolan.
Vi kommer att fortsätta arbeta enligt våra uppfyllningsmål där läroplanen är
vårt främsta verktyg.
Från enkätsvar kommer vi även i fortsättningen att sträva efter att hela tiden
hålla samma mål och ambition som vi arbetat efter Ht 2014.
16
Reflektion/Analys
Denna termin har vi arbetar med Nallen Quintus genom olika
värdegrundsfrågor, förhållningsätt och delkatighet. Vi ville även att föräldrarna
bjöds in och får vara delaktiga i Nallen Quintus. Alla barnen fick bjuda hem
Quintus till sig för att under en dag få vara med i deras vardag. Föräldrarna
fick låna hem kamera och en anteckningsbok för att dokumentera. Alla
föräldrar visa stor engagemang och delaktighet.
Barnen var stolta och glada när de sedan fick visa upp vad Quintus hade fått
gjöra hemma hos dem. Alla dokumentationer sitter uppe på väggen och
barnen går gärna fram och pekar och berättar för sina kompisar om vad
Quintus fick vara med om hemma oss dem. Sedan tittar vi på bilderna,
reflekterar och ställer frågor tillsammans med barnen.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi eftersträvar hela tiden att skapa ett gott samarbete med föräldrarna. Vi vill
göra föräldrarna delaktiga i vårt dagliga arbete med deras barn samt ge
föräldrarna en inblick i verksamheten. Därför arbetar vi med Instagram där
föräldrarna kan följa en aktivitet eller händelse som deras barn varit med om
under dagen. Någon gång under ett läsår kommer föräldrar på ett eller annat
sätt att få en liknande uppgift som med Quintus, det vill säga att föräldrarna
får hem en kamera för att göra på liknade sätt som med Quintus. Vi bjuder
även in föräldrarna till föräldramöte samt barnomsorgsråd. En gång per termin
har vi föräldrafika det brukar vara på höstterminen i anslutning till Luciafirande
och på Vårtermminen vid sommaravslutningen.
Reflektion/Analys av den årlig enkätundersökning som går ut till alla
föräldrar som har barnen inom Trosas kommuns förskoleverksamhet.
Vi ser goda resultat precis som förra året då det gäller föräldrarnas insyn i sitt
barns utveckling och lärande i utvecklingssamtalen samt hur förskolan och
hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande. Alla föräldrar deltog
i enkätundersökningen hösten 2015.
Samtliga föräldrar som deltog i enkäten var nöjda med både inskolningen och
introduktionen på förskolan.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att arbeta vidare på samma sätt som tidigare när det gäller
utvecklingssamtal. Vi ska erbjuda föräldrarna insyn i sitt barns utveckling och
lärande inte enbart i ett utvecklingssamtal utan hela tiden ha en öppen dialog
kring detta och även ge tydlig och informativ information vid inskolning och
introduktion.
17
Reflektion/Analys av avdelningens Instagramkonto
Från och med denna termin har vi erbjudit föräldrarna att följa barngruppen
på Instagram. Vårt syfte är att föräldrarna skall kunna vara delaktiga i vårt
pedagogiska arbete tillsammans med barnen. Under en dag lägger vi ut en till
några bilder från en pedagogisk aktivitet eller händelse som deras barn är med
i. Vi gör även kopplingar till Läroplanen så att föräldrarna lättare skall kunna ta
till sig detta dokument.
Av reflektioner som varit hittills kan vi se att föräldrarna fått en inblick i olika
pedagogiska situationer. Vi tror även att föräldrar får en förståelse för gruppen
och inte bara för sitt barn.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att fortsätta arbete med detta verktyg i vårt dagliga arbete
Bilderna från Instagram kommer att vara ett grundläggande material till
barnens dokumentation och utveckling i portfolion.
18
OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan
”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och
efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/10
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:
Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera
konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för
gemensamma regler

utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors
situation samt vilja hjälpa andra

utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till
olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av
social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för
andra kulturer
Kriterier för måluppfyllelse
1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt
föräldrar och barns bedömningar
-95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och
trivsel i den årliga föräldraenkäten
-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument
”intervjufrågor barn” (se bilaga )
2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade
av all personal
3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt
4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som
uttrycks i läroplanen
5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder
6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter
7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och
upprättar en årlig plan
19
Reflektion/Analys av arbetet med Kanin och Igelkott
Vi ser att de äldre barnen tar till sig detta budskap och kommer med egna
reflektioner och synpunkter.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att utgå från barnsgruppens behov och använda Kanin och Igelkott
som ett hjälpmedel av olika typer av situationer som uppstår i gruppen.
Vi kommer fortsätta med att spela forumteater för barnen och anpassa detta
efter barnens ålder och nivå så att alla ska kunna delta efter sin förmåga.
Målet är att varje månad arbeta med ett nytt tema, att dela med sig, vänta på
din tur, säg stopp, lugna ner dig, lyssna och kom överens, prata om det,
samarbete, sprid glädje, visa dina känslor är böcker vi har att utgå ifrån.
Reflektion/Analys av Fria lekar
Vi kan tydligt se att miljön på avdelningen är tydligt utformat efter barnens
olika behov av lekar. Vi kan även se att de äldre barnen numera leker olika
former av rollekar, där barnen tränar upp sin empatiska förmåga, samarbete
samt ansvarstagande. De mindre barnen tar efter och lär sig av de äldre. Även
konflikthantering är en viktig del av leken. Alla barn kan leka efter sina
förutsättningar. Ute och inne lek skiljer sig något. Ute ser vi att barnen är mer
tillsammans medan inne leker barnen mer i smågrupper.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi pedagoger kommer fortsätta att sträva efter att vara delaktiga i barnens lek
Vi vill utveckla och skapa förutsättningar för att stimulera barnens fortsatta
lekförmåga
Vi ska hela tiden utveckla, utmana och anpassa miljön efter barnen
Reflektion/Analys av arbetet med Normer och värden
Av föräldrar enkäten var det en förälder (=8 %) som upplevt att sitt barn
någon gång blivit kränkt på förskolan. Detta är något som förskolan enligt
enkäten har hanterat.
När det gäller att som förälder ta till vara på sin delaktighet i förskolan var det
92% som tog tillvara denna möjlighet och 8 % som inte gjorde det. Vi här på
förskolan erbjuder er föräldrar att vara med en dag här på förskolan,
föräldrafika, utvecklingssamtal en gång per år, föräldramöte och att delta i
barnomsorgsrådet.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vår strävan är självklart att alla föräldrar ska vara 100 % nöjda med
verksamheten.
Vi kommer att fortsätta arbeta efter samma anda som tidigare termin men att
hela tiden sträva efter att bli bättre.
Vår ambition är att ha en öppen och rak kommunikation med föräldrarna
dagligen så att eventuella misstyckanden och funderingar kommer till vår
kännedom tidigt så att vi snabbt kan lösa dilemmat.
20
Reflektion/Analys av Likabehandlingsplanen
Vi ser en stor glädje av att ha arbetat med Kanin och Igelkott nu i några
månader. Barnen gör själva kopplingar till händelser som händer i deras
vardag och använder sig av begreppen. Barnen tar hjälp av varandra, säger
stop för att visa sin integritet och vi ser en ökat empatisk förmåga hos barnen.
Uppföljning /Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att fortsätta med en ny bok varje månad och ibland om det krävs
även repetera ett begrepp som vi arbetat med tidigare.
Hela tiden se över otrygga platser både inomhus och utomhus. Ha en
medvetenhet kring detta.
Vara lyhörda inför föräldrar enkäten som skickas ut en gång per år
Reflektion/Analys normer och värden Babblarna
Vi har under Vt-16 arbetat med Babblarna och tagit hjälp av dem när det
kommer till normer och värden. Babblarna ser alla olika ut och har olika
personligheter och intressen. Vi ser att babblarnas intressen och
personligheter återfinns hos barnen och det är något som vi tillsammans med
barnen diskuterar. Alla barn liknar någon av babblarna till sättet, och vissa
stämmer in på flera av babblarna.
Målet och syftet är att ge barnen större förståelse för att alla är olika och
respektera varandra för det. Vi ser att alla babblarna får lika mycket kärlek av
barnen, det är ingen som mer än den andra utan barnen leker och intresserar
sig för alla babblarna. Vi märker även att barnen känner igen sig i babblarna
när vi berättar om dem och om hur de är som person.
Uppföljning/ Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att:
- Fortsätta diskutera likheter och olikheter
- Fortsätta arbeta med Babblarna under våren, varje babbel är som ett
litet tema under Babblarna som är det stora temat för Höstterminen
2016
21
OMRÅDE BARNS INFLYTANDE
”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens
sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina
egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen
själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av
miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:
Förskolan skall sträva efter att varje barn
 utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få
möjlighet att påverka sin situation

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans
miljö

utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer
genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattandeKriterier
för måluppfyllelse
Barnen får efter förmåga
1.) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla
i förskolan
2.)
ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna
blommor, plocka undan
3.) träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna
på andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta
4.) möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till
bordsgranne, hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med
vem jag skall leka
Personalen:
5.) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra
6.) väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov
7.) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka
8.) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur
det är
(miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan
9.) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme,
uppmärksamhet och påverkansmöjligheter
10.) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen
11.) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika
sorters lek, aktiviteter och skapande
12.) De flesta barn upplever att de har möjlighet att själva få bestämma vissa
saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att
kan de inte bestämma allt (intervjufrågor till 5-åringar) -att de fårbestämma
det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar),se bilaga
De flesta = lägst 80% av alla 5-åring
22
Reflektion/Analys av arbetet med Barns inflytande
Vi pedagoger vill att varje barn ska känna att de kan vara med och påverka
sin dag. Barnen ska själva få välja vilken kamrat de vill sitta bredvid vid
samlings och lunch situationer. Vilket material barnen vill arbeta eller leka med
ska vara en självklar möjlighet i förskolan.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Att ge barnen möjlighet till att själva påverka sin dag på förskolan
Anpassa miljön efter hur barnen utvecklas och visar intresse för. Att vi som
pedagoger hela tiden är medvetna om vad barnen visar intresse för.
Reflektion/Analys av arbetet med Barns inflytande med Babblarna
Under vårterminen har vi arbetat med Babblarna som tema, något som barnen
visar stort intresse för. Barnen har själva bidragit till temats utformning i och
med barnens stora intresse för Babblarna. Vi läser böckerna om Babblarna på
barnens initiativ. Barnen leka med Babblarna som vi har i mjukdjur. Barnen
övas dagligen på att vänta på sin tur och att dela med sig.
Målet och syftet är att låta barnen vara en del av verksamheten samt få vara
med och bestämma. I och med att Babblarna hela tiden finns tillgängliga för
barnen så kan barnen leka med, och studera dem när som helst.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att:
- Fortsätta låta barnen ta egna initiativ till lekar, oavsett om det är med
Babblarna eller andra leksaker.
- Låta barnen, när tillfälle ges, bestämma och ha inflytande i
verksamheten. Till exempel vid sångsamling, högläsning och
matsituationer.
23
OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA
Mål
Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:
Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt
förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande
Kriterier för måluppfyllelse
1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och
koordinationsförmåga
2. Barnen får daglig utevistelse
3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost
4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och utveckla
sin kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt
hygien
24
Reflektion/Analys mini-röris
Vi arbetar med mini röris, ett program där man använder sig av en cd-skiva
med låtar som det finns koreograferade och instruerande rörelser till.
Rörelserna man gör är bland annat krypa, vifta på armarna, hoppa, rulla etc.
Vissa rörelser är lite svårare än andra, men barnen gör så gått de kan och i
bland anpassar vi rörelserna efter barngruppen. Vid vissa tillfällen leder vi
vuxna aktiviteten medan andra gånger vill barnen själva ha mini röris och röra
sig lite mer fritt till musiken. När vi är med i aktiviteten så gör vi rörelserna
tillsammans med barnen och på så sätt kan barnen härma oss och hur
rörelserna ser ut.
Barnen tar ofta egna initiativ till dans. De kan komma till oss pedagoger och
ber oss sätta på musiken för att sedan själva dansa till musiken. Barnen
utvecklas motoriskt och försöker klara av alla de olika rörelserna. Även om det
inte alltid går att utföra en rörelse de första gångerna så går det efter lite
övning.
Uppföljning/Ökad måluppfyllelse
Vi kommer att:
- Fortsätta utmana barnens motorik och kroppskontroll genom att
tillsammans med barnen utföra olika typer av rörelser, ute och inne.
- Göra barnen medvetna om att röra sig är roligt och lustfyllt.
25
Miljöplan för Hasselbackens förskola
Mål
Vi vill utveckla barnens intresse för naturens olika kretslopp och för
hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande och
omsorg om sin närmiljö.
Vi arbetar miljömedvetet och utvecklar vår ekologiska medvetenhet
och agerande därefter
Metoder
Vi pratar med barnen om olika kretslopp
Barnen får sopsortera, kompostera och odla
Barnen får följa en fjärils utveckling
Vi lär barnen om allemansrätten och vi vuxna är goda förebilder
Varje vecka är barnen ute i skog och mark
Vi använder bara miljömärkta produkter vid städ och tvätt
Vi lagar maten från grunden och köper närodlat och ekologiskt så
mycket som möjligt
Vi arbetar med ”energihjältarna” och lär oss spara energi.
Vi arbetar för en hälsosam/giftfri förskola
Vi arbetar med Grön flagg
Barnen deltar årligen i skräpplockar dagarna. Där används olika
ped. material så som Blixtpatrullen.
26
Vår värdegrund
Vi vill att alla barn och vuxna ska känna
trygghet i förskolan.
Därför har vi närvarande, lyhörda och delaktiga
vuxna.
Vi vill att alla respekteras som individer med
lika värde.
Därför är vi vuxna är goda förebilder.
Vi vill att alla barn utvecklar en god
självkänsla och ett gott självförtroende.
Därför att vi alla är unika individer och duger som vi
är.
Vi vill att alla ska få känna glädje och
kamratskap.
Därför tar vi tillvara allas förmågor.
27
Likabehandlingsplan för Hasselbackens förskola
Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för sin
egenart.
Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot kränkande
behandling i kraft (enligt regerings proposition 2005/06:38).
Lagen syftar till att värna och främja allas värde och allas lika rätt
att bli behandlade som individer på lika villkor.
Kränkande behandling innefattar begreppen:
(se bilaga begrepp)






Mobbing
Diskriminering
Sexuella trakasserier
Rasism
Främlingsfientlighet
Homofobi
Lagen innehåller fem diskrimineringspunkter:





Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
28
Enligt lpfö-98 skall alla som arbetar i förskolan:
*
Medverka till att utveckla barnens känsla för
samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även
utanför den närmaste gruppen.
*
Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal
och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga.
*
Förankra grundläggande demokratiska värden i syfte
att utveckla demokratiska samhällsmedborgare.
*
Aktivt motverka alla former av trakasserier och annan
kränkande behandling av individer eller grupper.
*
Visa respekt för den enskilda individen.
*
I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.
Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar:
*
Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
*
Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in
i andra människors situationer samt vilja hjälpa
andra.
*
Förmåga att upptäcka, reflektera över och att ta
ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor
i vardagen.
*
Förståelse för människors lika värde oberoende av
kön, social eller etnisk bakgrund.

Respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö.
På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde
oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
29
Begrepp
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i
förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder.
Indirekt diskriminering
Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom
att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår
som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn med
visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier
är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn
eller mellan barn.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns
värdighet.
Exempel på kränkande behandlingar:
– Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån
någon och/eller förstöra någons ägodelar.
– Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn,
förolämpningar, rasistiska eller sexistiska kommentarer.
– Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och
utstötning.
30
Handlingsplan
Kränkande behandling förebygger vi genom att:
de vuxna är bra förebilder
personalen är närvarande
de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra.
skapa vikänsla i gruppen
allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och
hänsyn
- skapa bra självkänsla och kamratskap
- våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.
-
Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår:
- Viktigt att alltid ingripa
- Samtal med berörda barn
- Samtal i arbetslaget
- Daglig kontakt med föräldrar
- Kontakta rektor
- Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även
personalen är med.
- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.
åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas.
- All dokumentation skall förvaras inlåst.
Tydlig ansvarsfördelning:
- Rektor ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering
om likabehandlingsplanens mål och innehåll.
- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har
kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och
verkar för att den efterlevs.
- Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev
där de uppmanas att tycka till om dess innehåll.
- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras
föräldrarna om likabehandlingsplanen.
- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man
får/inte får göra.
- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.
31
Hasselbackens plan mot diskriminering och
kränkande behandling 2015-2016
Verksamhetsform: Förskola
Vår vision:
Vi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och får
chansen att utvecklas i lek och lärande i sin egen takt och utifrån
sin egen förmåga.
Planen gäller;
Från 1/11-15 till 31/10-16
Ansvariga för planen:
Helena, Anette, Åsa och Lotta A från värdegrundsgruppen på
förskolan har arbetat fram planen.
Barnens delaktighet:
Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor, genom
att gemensamt upprätta förhållningsregler. Genom samtal och
upplevelser tränas respekt för varandra.
Barnen deltar inte direkt i planens utformande men indirekt utgår
vi från barnen och vi formar planen efter deras samtal, önskningar
och behov.
Vårdnadshavarnas delaktighet:
Genom föräldramöten, barnomsorgsråd, utvecklingssamtal,
dokumentation och berättelser görs föräldrarna delaktiga. Den
Årliga planen sätts i pärmen för kvalitetsredovisning som står i
hallen.
Personalens delaktighet:
Personalen görs delaktiga på APT träffar och i utvecklingsgrupper.
32
Förankring av planen:
Planen förankras i och med arbetet med barnen, genom olika
metoder och material. Föräldrarna involveras bl.a. på
föräldramöten, där de uppmanas att läsa planen och komma med
synpunkter Personalen är alltid närvarande för att leda, visa
hänsyn/respekt och föregå med gottexempel. På personalmöten
diskuteras värdegrundsarbetet, material och metoder.
Utvärdering
Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats, delaktighet och
resultat:
En personal per avdelning utvärderar tillsammans . Vi har jobbat
mycket med bra material, t.ex. kompisböckerna och mjukdjuren
Kaninen och Igelkotten, som vi ser att barnen tagit till sig och lärt
sig mycket av, t.ex. ”Stopp jag vill inte. Under våren 2015 fick all
personal på förskolan gå en värdegrundsutbildning där vi fick
handledning i materialet Quintus.
Årets plan ska utvärderas senast:
Oktober 2016
Beskriv hur årets plan skall utvärderas:
Planen utvärderas genom föräldraenkät, och i den lokala
värdegrunds gruppen. Resultaten presenteras i den årliga
kvalitetsredovisningen.
Ansvariga för att årets plan utvärderas är:
En personal per avdelning, dvs. värdegrundsgruppen, är ansvariga.
33
Främja
Främjande insats:
Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial såsom kompissol
och kompisböckerna, tillsammans och Nallen Quintus och Vännerna
i kungaskogen och samspelslekar. Vi samtalar med barnen och
lotsar dem så att de utvecklar sin empatiska förmåga.
Områden som berörs av insatsen:
Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning, ålder och utseendefixering.
Mål och uppföljning:
Målet är att barnen skall utvecklas till empatiska och ödmjuka
individer som förstår alla människors lika värde
Insats:
Se ovanstående arbete med värdegrundsmaterialen.
Ansvarig:
Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet.
Datum när det skall vara klart:
Arbetet är ständigt pågående.
34
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
Genom observationer av vardagssituationer, och kartläggning av
otrygga platser, personalens förhållningssätt, barns lek och
barnens och föräldrarnas synpunkter har kartläggningen växt fram.
Områden som berörs i kartläggningen:
Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning, ålder och utseendefixering.
Hur har barnen involverats i kartläggningen:
Genom att personalen lyssnar och ser barnen och lyfter fram deras
frågor och funderingar och samtalar om dessa.
Hur har personalen involverats i kartläggningen:
All personal involveras och görs delaktiga i arbetet via
representanterna i värdegrunds gruppen på varje avdelning och
genom att förhållningssätt och övriga värdegrunds frågor
diskuteras under ledning av förskolechef.
Resultat och analys:
Vi ser att barnen har lätt att respektera varandras kön, religion och
språk, men de har svårt att respektera varandras åsikter, tankar
och vad de gör mot varandra. De dömer varandra utifrån vad
någon gör mot dem och hur de ser ut.
Vi ser också att det är viktigt att personalen finns med i den sociala
leken, och är närvarande.
Ibland behöver barnen delas i mindre grupper. Miljön ska ge
utrymme och inbjuda till många olika platser då det motverkar
konflikter. Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen
om respekt för varandra.
35
Förebyggande åtgärder
Kränkande behandling förebygger vi genom att:
-
de vuxna är bra förebilder
personalen är närvarande
vi samtalar med barnen om vad man får göra/inte göra.
skapa vikänsla i gruppen
allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och
hänsyn
skapa bra självkänsla och kamratskap
de vuxna vågar vara vuxna och förespråka barns
rättigheter.
Vi kartlägger otrygga platser ute på gården
Vi arbetar med värdegrunds material
Områden som berörs av åtgärden:
Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning ålder och utseendefixering.
Mål och uppföljning:
Målet är att barnen förstår allas lika värde och att man får se och
vara olika, känner trygghet i sin identitet och lär sig empati.
Åtgärd:
Vi pratar om olikheter och likheter. Vi sjunger och leker, diskuterar
och använder olika sorters empatimaterial.
Motivera åtgärd:
Vi vill att barnen ska ha mer förståelse för empati och att barnen
utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla
människors lika värde.
Ansvarig:
Alla pedagoger är ansvariga och involverade i arbetet.
Datum när det ska vara klart:
Arbetet pågår hela tiden.
36
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde
oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling:
Genom att vara lyhörd för barnens berättelser och genom att vara
närvarande, kan vi upptäcka trakasserier och kränkande
behandling. På vårt veckomöte har vi en stående punkt om
kränkande behandling. Personalen kartlägger otrygga platser på
gården där kränkande behandling kan ske, och förebygger dessa
genom att vara närvarande pedagoger
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:
Barn och föräldrar skall kunna vända sig till alla vuxna på
förskolan.
Stödpersoner i kommunen, elevhälsan och psykolog.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:
Viktigt att alltid ingripa
Samtal med berörda barn
Samtal i arbetslaget
Daglig kontakt med föräldrar
Kontakta förskolechef
Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte
där även personalen är med.
- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.
åtgärdsprogram där resurscentrum inkopplas.
-
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:
-
Viktigt att alltid ingripa
Kontakta förskolechef
Förskolechef samtalar med berörd personal
Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas
Beroende av kränkningens art ges varning och/eller vid
uppsägning kontaktas personalteamet.
37
Rutiner för uppföljning:
Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram,
där även resurscentrum/personalteam kan inkopplas.
Rutiner för dokumentation:
All dokumentation skall förvaras inlåst.
Ansvarsförhållande:
- Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig
uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.
- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har
kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och
verkar för att den efterlevs.
- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras
föräldrarna om likabehandlingsplanen.
- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man
får/inte får göra.
- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.
38